Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 25 juli 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 I det följande för enkelhetens skull kallad Europeiska unionen.

3 EU:T:2017:1.

4 Ej publicerad, EU:T:2011:671.

5 Ej publicerad, EU:T:2011:674.

6 Mål Europeiska unionen/Kendrion, C‑150/17 P, och de förenade målen Europeiska unionen/ASPLA och Armando Álvarez, samt ASPLA och Armando Álvarez/Europeiska unionen, C‑174/17 P och C‑222/17 P.

7 De mål som nämns i fotnot 6 ovan gäller också förfaranden vilka initierats av andra företag som beslut C(2005) 4634 riktades till.

8 Domar av den 16 november 2011, Groupe Gascogne/kommissionen, T‑72/06, ej publicerad, EU:T:2011:671, och Sachsa Verpackung/kommissionen, T‑79/06, ej publicerad, EU:T:2011:674.

9 Domar av den 26 november 2013, Gascogne Sack Deutschland/kommissionen, C‑40/12 P, EU:C:2013:768, och Groupe Gascogne/kommissionen, C‑58/12 P, EU:C:2013:770.

10 Se respektive punkter 97 och 91 i de domar som det hänvisats till i föregående fotnot.

11 Ej publicerad, EU:T:2015:80.

12 Se dom av den 21 april 2005, Holcim (Deutschland)/kommissionen, T‑28/03, EU:T:2005:139, punkt 123, och beslut av den 12 december 2007, Atlantic Container Line m.fl./kommissionen, T‑113/04, ej publicerat, EU:T:2007:377, punkt 38. Jag vill nämna att domstolen hittills inte haft tillfälle att bekräfta denna rättspraxis.

13 För ett liknande resonemang, se dom av den 4 oktober 1979, Dumortier m.fl./rådet, 64/76, 113/76, 167/78, 239/78, 27/79, 28/79 och 45/79, EU:C:1979:223, punkt 21. I fråga om nyare mål, se beslut av den 31 mars 2011, Mauerhofer/kommissionen, C‑433/10 P, ej publicerat, EU:C:2011:204, punkt 127 och där angiven rättspraxis.

14 Se beslut av den 31 mars 2011, Mauerhofer/kommissionen, C‑433/10 P, ej publicerat, EU:C:2011:204, punkt 127 och där angiven rättspraxis.

15 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Trabucchis förslag till avgörande i Compagnie continentale France/rådet, 169/73, EU:C:1974:32, punkt 4.

16 Se, exempelvis, dom av den 13 januari 2004, Thermenhotel Stoiser Franz m.fl./kommissionen, T‑158/99, EU:T:2004:2, dom av den 11 maj 2005, Saxonia Edelmetalle/kommissionen, T‑111/01 och T‑133/01, EU:T:2005:166, dom av den 19 oktober 2005, Freistaat Thüringen/kommissionen, T‑318/00, EU:T:2005:363, och dom av den 14 december 2005, Laboratoire du Bain/rådet och kommissionen, T‑151/00, ej publicerad, EU:T:2005:450.

17 Se, bland annat, dom av den 11 december 2003, Marlines/kommissionen, T‑56/99, EU:T:2003:333, dom av den 8 juli 2004, Mannesmannröhren-Werke/kommissionen, T‑44/00, EU:T:2004:218, dom av den 14 december 2005, Honeywell/kommissionen, T‑209/01, EU:T:2005:455, och dom av den 15 mars 2006, BASF/kommissionen, T‑15/02, EU:T:2006:74.

18 Se, exempelvis, dom av den 18 mars 2010, Trubowest Handel och Makarov/rådet och kommissionen, C‑419/08 P, EU:C:2010:147, punkt 61. Denna princip är, som domstolen konsekvent framhållit, en allmän princip som är gemensam för medlemsstaternas rättsordningar. Se, för ett motsvarande synsätt, dom av den 5 mars 1996, Brasserie du pêcheur och Factortame, C‑46/93 och C‑48/93, EU:C:1996:79, punkt 85 och där angiven rättspraxis.

19 Artikel 85 i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 2002, s. 1). Denna förordning, som var tillämplig vid den aktuella tiden, har nu ersatts av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 2012, s. 1).

20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 12 februari 2015, kommissionen/IPK International, C‑336/13 P, EU:C:2015:83. Vad gäller typen av ränta samt det räntebelopp som ska återbetalas av kommissionen till ett företag som betalat böter för att efterkomma ett beslut som antogs enligt artikel 101 FEUF och som sedan ogiltigförklarades av EU-domstolarna, se mål T‑201/17, Printeos/kommissionen, som alltjämt är föremål för prövning.

21 Se, exempelvis, dom av den 12 maj 2016, Trioplast Industrier/kommissionen, T‑669/14, ej publicerad, EU:T:2016:285, punkt 103.

22 Punkt 88 i mål C‑58/12 P och punkt 94 i mål C‑40/12 P.

23 Se artiklarna 13.1 och 19.1 FEU.

24 Se också dom av den 28 februari 2018, Kommissionen/Xinyi PV Products (Anhui) Holdings, C‑301/16 P, EU:C:2018:132, punkt 90 och där angiven rättspraxis.

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 maj 1992, Mulder m.fl./rådet och kommissionen, C‑104/89 och C‑37/90, EU:C:1992:217, punkt 26 och följande punkter.

26 Punkt 108 i den överklagade domen.

27 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Capotortis förslag till avgörande i Ireks-Arkady/EEG, 238/78, EU:C:1979:203, s. 2983.

28 De två termerna används ofta utan åtskillnad.

29 Jämför dom av den 7 februari 1990, Culin/kommissionen, C‑343/87, EU:C:1990:49, punkterna 26–29.

30 Dom av den 14 juni 1979, V./kommissionen, 18/78, EU:C:1979:154, punkt 19.

31 Dom av den 10 maj 2006, Galileo International Technology m.fl./kommissionen, T‑279/03, EU:T:2006:121, punkt 63.

32 Se, bland annat, dom av den 11 juli 2007, Sison/rådet, T‑47/03, EU:T:2007:207, ej publicerad, punkt 241 och där angiven rättspraxis.

33 Se, bland annat, dom av den 9 juli 1981, Krecké/kommissionen, 59/80 och 129/80, EU:C:1981:170, punkt 74, och dom av den 9 juli 1987, Hochbaum och Rawes/kommissionen, 44/85, 77/85, 294/85 och 295/85, EU:C:1987:348, punkt 22.

34 Det kan vara värt att notera i detta sammanhang att även Europadomstolen i några fall har ansett att domar med förklaringar och symboliska skadestånd utgör skälig gottgörelse enligt artikel 41 i Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 21 februari 1975, Golder mot Förenade kungariket, CE:ECHR:1975:0221JUD000445170, § 50, dom av den 23 november 1976, Engel m.fl. mot Nederländerna, CE:ECHR:1976:1123JUD000510071, §§ 10 och 11, dom av den 17 oktober 2002, Agga mot Grekland, CE:ECHR:2002:1017JUD005077699, §§ 65 och 66, och dom av den 30 november 2004, Vaney mot Frankrike, CE:ECHR:2004:1130JUD005394600, §§ 55–57.

35 Punkterna 148, 149 och 153 i den överklagade domen.

36 Punkt 154 i den överklagade domen.

37 Punkterna 157 och 158 i den överklagade domen.

38 Se den rättspraxis som det hänvisas till i punkterna 161 och 162 i den överklagade domen.

39 Se dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet, C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkterna 50 och 51 och där angiven rättspraxis.

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet, C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkterna 52 och 53.