Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 2 maj 2019

1 Originalspråk: franska.

2 En av de första lagstiftningsakterna på området var den franska lagen av den 18 mars 1806 om inrättandet av en arbetsdomstol i Lyon, genom vilken sidenproducenterna i Lyon tillerkändes skydd för sina formgivningar.

3 Fischman Afori, O., Reconceptualizing Property in Designs, Cardozo Arts & Entertainment Law Journal, nr 3, 2008, s. 1105–1178.

4 Om kumulativt skydd av formgivningar inom immaterialrätten, se bland annat Derclaye, E., Leistner, M., Intellectual Property Overlaps: A European Perspective, Hart Publishing, Oxford, 2011, och Tischner, A., Kumulatywna ochrona wzornictwa przemysłowego w prawie własności intelektualnej, C.H.Beck, Warszawa, 2015.

5 Om denna skyddsinflation till skada för konkurrensen genom industriell upphovsrätt enligt nationell rätt i Förenade kungariket, se Bently, L., The Return of Industrial Copyright?, European Intellectual Property Review, 2012, s. 654–672.

6 Se, bland annat, Derclaye, E., Leistner, M. (ovan anfört arbete), s. 200 och 283, Marzano, P., Une protection mal conçue pour un produit bien conçu : l’Italie et sa protection des dessins et modèles industriels par le droit d’auteur, Revue internationale du droit d’auteur, 2014, s. 118, och Tischner, A. (ovan anfört arbete), s. 159–170.

7 Se, bland annat, Pollaud-Dulian, F., Propriété intellectuelle. Le Droit d’auteur, Economica, Paris, 2014, s. 190–194, och Vivant, M., Bruguière, J.-M., Droit d’auteur et droits voisins, Dalloz, Paris, 2016, s. 255–257.

8 Även om det i doktrinen har hävdats att principen om dubbelt skydd är ett uttryck för immaterialrättssystemets oförmåga att sätta stopp för sin eskalerande utbredning. (Tischner, A., The role of unregistred rights – a European perspective on design protection, Journal of Intellectual Property Law & Practice, nr 4, 2018, s. 303–314).

9 Europeiska unionen är inte part i Bernkonventionen. Den är däremot part i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat TRIPs‑avtalet) som utgör bilaga 1 C till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 3). I artikel 9.1 i TRIPs-avtalet förbinder sig de avtalsslutande parterna att följa bestämmelserna i artiklarna 1–21 i Bernkonventionen.

10 Artikel 7.4 i Bernkonventionen gäller mönsterskyddets giltighetstid.

11 EGT L 289, 1998, s. 28.

12 EGT L 167, 2001, s. 10.

13 EGT L 3, 2002, s. 1.

14 I sina frågor använder den hänskjutande domstolen den formulering som återfinns i den portugisiska lagstiftningen: verk av brukskonst, industriell formgivning och designalster. Det förefaller emellertid som om dessa tre termer i princip är liktydiga. Under alla omständigheter avser jag i detta förslag till avgörande alster som, i likhet med de alster som är aktuella i det nationella målet, kan åtnjuta skydd i egenskap av formgivningar, i den mening som avses i direktiv 98/71 eller förordning nr 6/2002.

15 Se senast dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899, punkt 33).

16 Dom av den 16 juli 2009, Infopaq International ( C‑5/08, EU:C:2009:465, punkt 37).

17 Så är bland annat fallet i tysk rätt, där följande anges i 2 § punkt 2 Gesetz über Urheberrecht und verwandte Schutzrechte – Urheberrechtsgesetz (lag om upphovsrätt och närstående rättigheter) av den 9 september 1965: Med verk avses i denna lag endast personliga intellektuella skapelser. Samma tanke återspeglas i begreppet originalitet i fransk upphovsrätt (dom av Cour de cassation (Högsta domstolen, Frankrike), plenum, av den 7 mars 1986, Babolat mot Pachot, nr 83–10477, offentliggjord i den officiella tidningen), i polsk rätt (artikel 1.1 i Ustawa o prawie autorskim i prawach pokrewnych (lag om upphovsrätt och närstående rättigheter) av den 4 februari 1994) och i spansk rätt (artikel 10 i Ley de Propiedad Intelectual (lag om immaterialrätt) av den 24 april 1996). De anglosaxiska länderna har andra system för upphovsrätt (copyright).

18 Dom av den 1 december 2011, Painer ( C‑145/10, EU:C:2011:798, punkterna 88 och 89).

19 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 49 och 50).

20 Dom av den 1 mars 2012, Football Dataco m.fl. ( C‑604/10, EU:C:2012:115, punkt 33).

21 Dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899, punkt 40).

22 Redogörelsen för denna rättspraxis är till stor del hämtad från punkterna 17 och 18 i mitt förslag till avgörande i målet Funke Medien NRW ( C‑469/17, EU:C:2018:870).

23 Det rör sig om följande direktiv: Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 1996, s. 20), artikel 3.1, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 372, 2006, s. 12), artikel 6, och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 2009, s. 16), artikel 1.3.

24 Se dom av den 1 december 2011, Painer ( C‑145/10, EU:C:2011:798, punkt 87), och dom av den 7 augusti 2018, Renckhoff ( C‑161/17, EU:C:2018:634, punkt 14).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899, punkt 45).

26 Se, bland annat, dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 46–48).

27 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 48 och 49).

28 Dom av den 1 december 2011, Painer ( C‑145/10, EU:C:2011:798, punkt 98).

29 Dom av den 1 december 2011, Painer ( C‑145/10, EU:C:2011:798, punkt 97).

30 Bently, L. (ovan anfört arbete).

31 Se Tischner, A., The role of unregistred rights – a European perspective on design protection, Journal of Intellectual Property Law & Practice, nr 4, 2018, och där angivna arbeten.

32 En liknande formulering återfinns i skäl 8 i direktiv 98/71.

33 KOM(93) 342 slutlig av den 3 december 1993, s. 53–55.

34 KOM(97) 628 slutlig av den 21 januari 1998.

35 Detta argument har framförts i doktrinen, se bland annat Bentley, L. (ovan anfört arbete).

36 Liksom, förefaller det mig, artikel 96.2 i förordning nr 6/2002.

37 I motsats till den virtuella världen.

38 Se redogörelsen för skälen till denna förordning, KOM(93) 342 slutlig, s. 56.

39 Dom av den 27 januari 2011 ( C‑168/09, EU:C:2011:29, punkt 39).

40 Rådets direktiv av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EGT L 290, 1993, s. 9; svensk specialutgåva, område 13, volym 25, s. 75), ersatt av direktiv 2006/116.

41 Se, bland annat, Bently, L. (ovan anfört arbete), Tischner, A., The role of unregistered rights – a European perspective on design protection, Journal of Intellectual Property Law & Practice, nr 4, 2018.

42 Enligt förordning nr 6/2002 är denna skyddstid tre år för oregistrerade formgivningar och fem år, med möjlighet till förlängning upp till 25 år, för registrerade formgivningar. Detta är tillräckligt, eftersom en genomsnittlig formgivning endast har ett kommersiellt värde i ungefär fyra år eller till och med mindre (en eller två säsonger) inom klädbranschen (se Tischner, A., The role of unregistred rights – a European perspective on design protection, och Van Keymeulen, E., Copyrighting couture or counterfeit chic? Protecting fashion design: a comparative EU-US perspective, Journal of Intellectual Property Law & Practice, nr 10, 2012, s. 728–737).

43 Se artiklarna 4 och 10 i förordning nr 6/2002.

44 Skyddet för upphovsrätten gäller nämligen under upphovsmannens livstid och 70 år efter dennes död.

45 Det kan förhålla sig annorlunda med vissa närstående rättigheter, till exempel fonogram, där det kan vara svårt att tala om inspiration (se mitt förslag till avgörande i målet Pelham m.fl. ( C‑476/17, EU:C:2018:1002).

46 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 49 och 50).

47 Dom av den 1 mars 2012, Football Dataco m.fl. ( C‑604/10, EU:C:2012:115, punkt 33).

48 En ficka på ryggen av sweatshirten skulle inte vara till så stor nytta.

49 Dom av den 16 juli 2009, Infopaq International ( C‑5/08, EU:C:2009:465, punkt 39).

50 Se dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899, punkt 40).

51 Markiewicz, R., Ilustrowane prawo autorskie, Wolters Kluwer, Warszawa 2018, s. 79.