Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 11 april 2019

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (EUT L 157, 2004, s. 45).

3 Rådets beslut av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 3).

4 I beslutet om hänskjutande noterade Fővárosi Törvényszék (Överdomstolen för Budapests stad) att den korrekta ungerska översättningen av uttrycket lämplig ersättning i artikel 9.7 i direktiv 2004/48 borde vara megfelelő kártalanítás, medan det är uttrycket megfelelő kártérítés som finns i den officiella översättningen av direktivet. Den hänskjutande domstolen angav att i det ungerska juridiska språkbruket används begreppet kártalanítás när det är fråga om ersättning för en skada som orsakats av ett lagenligt agerande och kártérítés när skadan har orsakats av ett rättsstridigt agerande. Richter och Exeltis har i sina yttranden vid domstolen framhållit en process som det ungerska justitieministeriet har inlett vid generalsekretariatet för Europeiska unionens råd för att ändra den ungerska språkversionen av artikel 9.7 i direktiv 2004/48.

5 Se, senast, dom av den 19 december 2018, Syed ( C‑572/17, EU:C:2018:1033, punkt 20).

6 Domstolen har preciserat att bestämmelserna i TRIPs-avtalet sedan dess [utgör] en integrerad del av unionens rättsordning, och enligt denna rättsordning är domstolen behörig att meddela förhandsavgörande om tolkningen av detta avtal, se, bland annat, dom av den 11 september 2007, Merck Genéricos– Produtos Farmacêuticos ( C‑431/05, EU:C:2007:496, punkt 31), och dom av den 15 november 2012, Bericap Záródástechnikai ( C‑180/11, EU:C:2012:717, punkt 67).

7 Första stycket i ingressen till TRIPs-avtalet har följande lydelse: Som önskar minska störningar och hinder för den internationella handeln, med beaktande av behovet att främja ett effektivt och adekvat skydd för immaterialrätter, och tillse att åtgärder och förfaranden för säkerställande av skydd för immaterialrätter inte hindrar handel.

8 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i mål Schieving-Nijstad m.fl. ( C‑89/99, EU:C:2001:98, punkterna 11–16).

9 Se, för ett liknande resonemang, UNCTAD-ICTSD, Resource Book on TRIPS and Developement, Cambridge, 2005, s. 575; Gervais, The TRIPS Agreement, Drafting History and Analysis, London, 2012, s. 564; T. Dreier, TRIPs and the Enforcement of Intellectual Property Rights, in IIC Studies, From GATT to TRIPs, The Agreemen on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, München 1996, s. 248–276; X. Seuba, Le context et les obligations générales concernant les moyens de faire respecter les droits de propriété intellectuelle, i Le droit international de la propriété intellectuelle lié au commerce: l’accord sur les ADPIC, bilan et perspectives, 2017, särskilt s. 325 och 331. Se även andra stycket c i ingressen till TRIPs-avtalet, enligt vilken effektiva och lämpliga medel för säkerställande av skydd för handelsrelaterade immaterialrätter ska ta hänsyn till skillnader mellan olika nationella rättssystem.

10 UNCTAD-ICTSD, Resource Book on TRIPS and Developement, s. 17 och s. 21. Se, även, Gervais, The TRIPS Agreement, Drafting History and Analysis, s. 175.

11 UNCTAD-ICTSD, Resource Book on TRIPS and Developement, s. 576.

12 Se Gervais, The TRIPS Agreement, Drafting History and Analysis, s. 573 och s. 609, där det framhålls att det endast är om de rättsliga myndigheterna systematiskt vägrar att använda sin behörighet som det kan innebära en överträdelse av artikel 50.7 i TRIPs-avtalet.

13 För ett liknande resonemang, se Gervais, The TRIPS Agreement, Drafting History and Analysis, s. 579, vari det understryks att adjektivet passande, som fanns i den första versionen av artikel 50.7 i TRIP-avtalet, ersattes under förarbetena av adjektivet lämplig, som oftare används inom immaterialrätten.

14 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2015, Diageo Brands ( C‑681/13, EU:C:2015:471, punkt 74).

15 Jag noterar att under förarbetena till direktiv 2004/84 ändrades kommissionens ursprungliga förslag av artikel 9.7 i direktiv 2004/48 och uttrycket skall den rättsliga myndigheten … kunna nyanserades och ersattes med uttrycket skall de rättsliga myndigheterna ha befogenhet (min kursivering).

16 Se dom av den 15 november 2012, Bericap Záródástechnikai ( C‑180/11, EU:C:2012:717, punkt 72).

17 Se dom av den 15 november 2012, Bericap Záródástechnikai ( C‑180/11, EU:C:2012:717, punkt 75).

18 Se dom av den 25 januari 2017, Stowarzyszenie Oławska Telewizja Kablowa ( C‑367/15, EU:C:2017:36, punkt 23), och dom av den 9 juni 2016, Hansson ( C‑481/14, EU:C:2016:419, punkterna 36 och 40).

19 Se, exempelvis, dom av den 30 april 2014, Kásler och Káslerné Rábai ( C‑26/13, EU:C:2014:282, punkt 37 och där angiven rättspraxis).

20 Se punkt 36 ovan.

21 Se, bland annat, skäl 3 i direktiv 2004/48.

22 Här hänvisar jag enbart till den situation där svaranden inträder på marknaden med produkter som gör intrång i det patent som senare ogiltigförklaras.

23 I början av 2000-talet utvecklade brittiska och irländska domstolar ett kriterium som liknar det som åberopats av Bayer i det nationella målet för att bedöma om det var lämpligt att bevilja innehavaren av ett läkemedelspatent provisoriska åtgärder mot att en generikatillverkare lanserade intrångsgörande produkter. Det faktum att generikatillverkaren inte har meddelat innehavaren av patentet sin avsikt att inträda på marknaden med en intrångsgörande produkt, vilket hade gett rättighetsinnehavare möjlighet att väcka talan i förebyggande syfte, eller inte på förhand har inlett ett förfarande för att ogiltigförklara patentet eller väcka fastställelsetalan om att det inte förelåg något intrång, ansågs vara en omständighet som talade för att bevilja interimistiska åtgärder (så kallad clearing the way principle som för första gången uttrycktes i domen Smithkline Beecham plc v. Generics (UK) Ltd (2001)).

24 Vilket ger denne fördelen att i förekommande fall vara den första att lansera en generisk produkt på marknaden.