lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 4 april 2019

CELEX
62018CC0047
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 351, 2012, s. 1.

3 EGT L 160, 2000, s. 1.

4 RGBl. 337/1914 (nedan kallad IO).

5 Till växelkursen den 16 maj 2014, den dag då fordran anmäldes inom ramen för insolvensförfarandet i Polen. Denna växelkurs ligger också till grund för det belopp som anges längre fram.

6 Se artikel 47 i den förordningen.

7 Se artiklarna 84.2, 91 och 92 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 av den 20 maj 2015 om insolvensförfaranden (EUT L 141, 2015, s. 19), som upphävde och ersatte förordning nr 1346/2000 och som i allt väsentligt har varit tillämplig sedan den 26 juni 2017.

8 C‑649/16, EU:C:2017:986.

9 Se även den rättspraxis som nämns i dessa punkter.

10 C‑337/17, EU:C:2018:805 (punkterna 30 och 31).

11 C‑296/17, EU:C:2018:902 (punkterna 29 och 30).

12 C‑535/17, EU:C:2019:96 (punkterna 24–26).

13 EGT L 12, 2001, s. 1.

14 Se dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl. ( C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 47).

15 Det vill säga den spanska, den tyska, den engelska och den italienska versionen.

16 Europeiska unionens råds dokument CONV/INSOL/X1, tillgängligt på följande webbplats: https://www.lynxlex.com/fr/text/insolvabilit%C3%A9-r%C3%A8gl-13462000/rapports-explicatifs-utiles/3519. En liknande bestämmelse fanns också i 1980 års förslag till konvention om konkurs, ackord och liknande förfaranden, som offentliggjordes tillsammans med en förklarande rapport av J. Lemontey i Europeiska gemenskapernas bulletin, tillägg 2/82, tillgänglig på följande webbplats: https://publications.europa.eu/fr/publication-detail/-/publication/bdfe47f1-678d-45f3-94cb-6aff207d4fc1/language-fr/format-PDF/source-88176377.

17 Såvitt avser tillkomsthistorien för förordning nr 1346/2000, se förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Eurofood IFSC ( C‑341/04, EU:C:2005:579, punkt 2 och fotnoterna 3 och 4) och förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Senior Home ( C‑195/15, EU:C:2016:369, punkterna 19 och 20).

18 Rådsdokument 6500/1/96, REV 1, av den 8 juli 1996 (nedan kallat Virgós–Schmit-rapporten), tillgängligt på följande webbplats: https://www.lynxlex.com/fr/text/insolvabilit%C3%A9-r%C3%A8gl-13462000/rapports-explicatifs-utiles/3519. Den slutliga versionen av den engelska fulltextversionen återges däremot i Moss, G., Fletcher, I., & Isaacs, S., The EC Regulation on Insolvency Proceedings: A Commentary and Annotated Guide (2002), s. 261–327 (angående det exakta datumet för denna rapport, se s. 261).

19 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Jacobs i målet Eurofood IFSC ( C‑341/04, EU:C:2005:579, punkt 2, citerad i förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet Senior Home ( C‑195/15, EU:C:2016:369, fotnot 11), och fotnot 5, där det anges följande: Virgós–Schmit-rapporten som gav upphov till många av skälen i ingressen till förordningen offentliggjordes aldrig i Europeiska gemenskapernas officiella tidning trots att den finns som ett dokument från Europeiska rådets möte av den 8 juli 1996 – 6500/1/96. Se även [Balz, M. The European Convention on Insolvency Proceedings, American Bankruptcy Law Journal, National Conference of Bankruptcy Judges, Laguna Beach, 1996]. Balz var ordförande i [rådets] konkursarbetsgrupp som utarbetade konventionen. Han har framfört att Virgós–Schmit-rapporten blev föremål för mycket debatt och godkändes av expertdelegaterna men antogs aldrig, till skillnad från konventionen, formellt av Europeiska rådet. Trots detta kommer den att få avsevärd auktoritet/tyngd för domstolarna i medlemsstaterna (fotnot 51).

20 Se Virgós–Schmit-rapporten (punkt 273).

21 Se punkt 53 i detta förslag till avgörande.

22 Se Virgós–Schmit-rapporten (punkt 273).

23 Se, bland annat, Raimon, M., Le règlement communautaire 1346/2000 du 29 mai 2000 relatif aux procédures d’insolvabilité, Librairie générale de droit et de jurisprudence, collection Droit des affaires, Paris, 2007, punkt 546, s. 180. Se även Hess, B., Oberhammer, P., & Pfeiffer, T., i samarbete med Piekenbrock, A., & Seagon, C., External Evaluation of Regulation No. 1346/2000/EC on Insolvency Proceedings, 2014, punkt 8.2, s. 372, särskilt, i fotnot 1139, följande referenser: Moss, G., Fletcher, I., & Isaacs, S., The EC Regulation on Insolvency Proceedings: A Commentary and Annotated Guide, 2 uppl., Oxford University Press, Oxford, 2009, punkt 8.410, och Riedemann, S., Artikel 41, Europäische Insolvenzverordnung, De Gruyter, Berlin, 2007, punkt 14 – men se även Ghia, L., Regulation No. 1346/2000 and Protection of Creditors, International Insolvency Law Review, C.H. Beck, München, 2011, s. 313–320, särskilt s. 320.

24 Se Vallens, J-L., La mise en oeuvre du règlement communautaire sur les procédures d’insolvabilité: questions de procédure, Recueil Dalloz, Dalloz, Paris, 2003, no 21, s. 1421–1427, särskilt del IX, s. 1427, där författaren hänvisar till Rémery, J-P., Les aspects européens de la déclaration des créances dans une procédure collective ouverte en France, Revue de procédures collectives, LexisNexis, Paris, 2003, no 40, s. 66, och External Evaluation of Regulation No. 1346/2000/EC on Insolvency Proceedings, a.a., punkt 8.1, s. 369 och fotnot 1123. Se även Jazottes, G., Article 53, Le règlement (UE) 2015/848 du 20 mai 2015 relatif aux procédures d’insolvabilité, commentaire article par article, Société de législation comparée, Collection Trans Europe Experts, Paris, vol. 12, s. 311–317, särskilt s. 312, andra stycket. Se, för en motsatt uppfattning, Raimon, M., a.a., punkt 543, s. 179.

25 Se skäl 2 i förordning nr 1346/2000.

26 Se artikel 55.2 b och e i förordning nr 2015/848.

27 Se, bland annat, Raimon, M., a.a., punkt 536, s. 177, och – i verket Le règlement (UE) 2015/848 du 20 mai 2015 relatif aux procédures d’insolvabilité, commentaire article par article, a.a. – Jazottes, G., Article 53, s. 311–317, särskilt s. 316, och Maréchal, C., Article 55, s. 323–329, särskilt s. 326, del B, första stycket, in fine.

28 Se Vallens, J-L., a.a.

29 Se rapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 1346/2000 av den 29 maj 2000 om insolvensförfaranden (KOM(2012) 743 slutlig) (punkt 9 första stycket).

30 Se, för ett liknande resonemang, de samstämmiga skriftliga yttranden som parterna i huvudförfarandet har ingett om möjligheten att lämna kompletterande upplysningar under förfarandet för kontroll av fordringar liksom, bland annat, den analoga franska lagstiftning och rättspraxis som redovisas i Vallansan, J., Sauvegarde, redressement et liquidation judiciaires – Déclaration et admission des créances, JurisClasseur Commercial, LexisNexis, Paris, häfte 2352, av den 14 september 2015 (senast uppdaterad den 15 juni 2018), punkterna 84, 88, 89 och 93–95. Se även Raimon, M., a.a., punkt 546, s. 180.

31 Se den rapport som nämns i fotnot 29 i detta förslag till avgörande (punkterna 1.1, 1.2 och 9). I den sistnämnda punkten anges följande svårigheter: … språkliga hinder, kostnader, tidsfrister för inlämning av ansökningar och brist på information om beslutet om att inleda förfarandet, förvaltaren och formella krav i domstolslandets lag (lex fori concursus) vid anmälan av fordringar.

32 Se Maréchal, C., a.a., särskilt s. 327.

33 Se artikel 53 i förordning nr 2015/848, som ska jämföras med artikel 39 i förordning nr 1346/2000, enligt vilken fordringar ska anmälas skriftligen.

34 Se artikel 55.1 i förordning nr 2015/848 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1105 av den 12 juni 2017 om upprättande av de standardformulär som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/848 om insolvensförfaranden (EUT L 160, 2017, s. 1). Se, särskilt, punkt 6.2 i bilaga II till genomförandeförordning nr 2017/1105. Noteras ska att det enligt artikel 55.4 i förordning nr 2015/848 är frivilligt för borgenärerna att använda detta formulär, eftersom de får anmäla sina fordringar på annat sätt under förutsättning att de anger samma obligatoriska information som föreskrivs i den förordningen.

35 Se Brulard, Y., m.fl., L’insolvabilité nationale, européenne et internationale, le règlement européen du 20 mai 2015, Tome 1, Anthemis, Limal, 2017, punkt 24, s. 328.

36 Se Maréchal, C., a.a., s. 326, del B, första stycket.

37 Se punkt 6.2 i bilaga II till genomförandeförordning nr 2017/1105.