Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 31 oktober 2019

1 Originalspråk: engelska.

2 Detta egendomliga ord definieras i artikel 1 tredje strecksatsen i rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott (EUT L 68, 2005, s. 49) (nedan kallat rambeslut 2005/212/RIF eller rambeslutet) och artikel 2, tredje stycket, i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 (EUT L 127, 2014, s. 39, och rättelse i EUT L 138, 2014, s. 114), i dess rättade lydelse enligt rättelsen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/42/EU av den 3 april 2014 om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen (EUT L 138, 2014, s. 114) (se punkterna 7 och 14 nedan).

3 Se första skälet i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser i EUF-fördraget.

4 EUT C 303, 2007, s. 1.

5 Skäl 1.

6 Se rådets och kommissionens handlingsplan för att på bästa sätt genomföra bestämmelserna i Amsterdamfördraget på ett område med frihet, säkerhet och rättvisa – Text antagen av rådet (rättsliga och inrikes frågor” av den 3 december 1998 (EGT C 19, 1999, s. 1).

7 Skäl 2.

8 Skäl 9.

9 Skäl 10.

10 Förenade kungariket och Danmark deltog inte i antagandet av direktiv 2014/42, och direktivet är inte bindande för eller tillämpligt på Förenade kungariket och Danmark. Se skälen 43 och 44 i direktivet.

11 För läsbarhetens skull har jag utelämnat den långa meningen med EUT-hänvisningar som åtföljer denna förteckning – de finns i själva direktiv 2014/42.

12 Den 29 april 2014 är det datum då direktivet offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning, vilket följdes av en rättelse (se fotnot 2) och en konsoliderad version av den 19 maj 2014.

13 Se dom av den 17 januari 2008, Velasco Navarro ( C-246/06, EU:C:2008:19, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

14 Se, bland annat, dom av den 18 december 1997, Inter-Environnement Wallonie ( C-129/96, EU:C:1997:628, punkt 45).

15 Detta uttrycks för övrigt i punkt 2.3 i kommissionens motivering till förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen, COM (2012) 85 final.

16 Den åsikt jag framför här är en av de båda möjliga sätten att tolka rambeslut som utretts av Satzger, H., Legal effects of directives amending or repealing Pre-Lisbon framework decisions, New Journal of European Criminal Law, vol. 6, nummer 4, 2015, 528–537. Det andra möjliga sättet, som avvisades av författaren, är att godta att rambeslut när de berörs av ett direktiv som ändrar dem, omvandlas till direktiv (en lagstiftningens motsvarighet till kung Midas förmåga att förvandla det han rör vid till guld). Om man skulle godta den idén, skulle rättsakter som inte antagits med de säkerhetsgarantier som gäller för direktiv (och jag tänker särskilt på Europaparlamentets roll i det ena och det andra förfarandet) automatiskt skulle få rättsverkningar som direktiv. Därför avvisar jag den åsikt som företräds av F. Zeder, att artiklarna 9 och 10.2 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser endast kan förstås på så sätt att varje ändring av en bestämmelse i en rättsakt innebär en lissabonifiering av rättsakten i sin helhet (se Zeder, F. Typology of pre-Lisbon acts and their legal effects according to Protocol No 36, New Journal of European Criminal Law, vol. 6, nummer 4, 2015, 487).

17 Se punkt 45 och fotnot 13 ovan.

18 Domstolens dom av den 16 juni 2005, Pupino, ( C-105/03, EU:C:2005:386, punkt 43). Se även Lenaerts, K., The contribution of the European Court of Justice to the area of freedom, security and justice, International and comparative law quarterly, vol. 59, nr 2, 2010, 255–301, 271.

19 Definitionen av förverkande i artikel 2.4 i direktiv 2014/42 som slutgiltigt berövande av egendom beslutat av domstol i anledning av brott skiljer sig något. Denna definition ersätter rambeslutets definition, såsom förklaras i punkterna 49 och 54 ovan.

20 Se artikel 31.1 c i Fördraget om Europeiska unionen och skäl 10 i rambeslutet.

21 Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006, EUT L 328, 2006, s. 59. Se skäl 10 i rambeslut 2005/212/RIF.

22 Meddelande från Konungariket Danmark, handling nr 9956/02 ADD 1 (nedan kallad förklarande anmärkning om det danska initiativet).

23 Se förklarande anmärkning om det danska initiativet, s. 5. Jag noterar här att artikel 3 i rådets rambeslut av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott (EGT L 182, 2001, s. 1), i det sammanhang som den rättsakten ingår i, hänvisar till den konventionen för definitionen av termen förverkande.

24 Se förklarande rapport till Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av den 8 november 1990, s. 6 och 7.

25 Se, för ett liknande resonemang men avseende artikel 1.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/64/EU av den 20 oktober 2010 om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (EUT L 280, 2010, s. 1), dom av den 9 juni 2016, Balogh ( C-25/15, EU:C:2016:423, punkt 36).

26 Se punkt 14 ovan.

27 Se 8 ovan.

28 Se punkt 16 ovan.

29 I domen av den 26 februari 2013, Åkerberg Fransson ( C-617/10, EU:C:2013:105, punkt 21), slog domstolen fast att är unionsrätten tillämplig innebär detta att de grundläggande rättigheter som garanteras i stadgan är tillämpliga (min kursivering). Se även dom av den 16 maj 2017, Berlioz Investment Fund ( C-682/15, EU:C:2017:373, punkt 49).