Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 6 februari 2020

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom av den 12 september 2019, Cofemel-Sociedade de Vestuário, SA ( C‑683/17, EU:C:2019:721; nedan kallad domen Cofemel).

3 Konvention för skydd av litterära och konstnärliga verk, undertecknad i Bern den 9 september 1886 (Parisakten av den 24 juli 1971), i dess lydelse enligt ändringen av den 28 september 1979. Europeiska unionen är inte part i Bernkonventionen. Den är däremot part i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat TRIPs-avtalet) som utgör bilaga 1 C till Marrakechavtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes på unionens vägnar genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 3). I artikel 9.1 i TRIPs-avtalet förbinder sig de avtalsslutande parterna att följa bestämmelserna i artiklarna 1–21 i Bernkonventionen.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

5 Rådets förordning (EG) nr 6/2002 av den 12 december 2001 om gemenskapsformgivning (EGT L 3, 2002, s. 1).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 372, 2006, s. 12).

7 Patentansökan gavs in den 3 oktober 1979 och meddelandet av patentet offentliggjordes den 15 april 1981 med nummer 00 26800 (bilaga 12 till det skriftliga yttrandet från SI och Brompton Ltd).

8 Närmare bestämt avsåg yrkandet om förbudsföreläggande de omtvistade Chedech-cyklarna och varje annan hopfällbar cykel som har Brompton-cykelns följande ursprungliga egenskaper:(i) I utfällt tillstånd: – Ramens huvudsakliga form kännetecknas av ett böjt huvudrör och ett triangulärt bakparti, och/eller – bakramen kännetecknas av en tunn, rätvinklig triangel som är insvängd i nedre hörnet och som i det övre hörnet är försedd med fjädring, och/eller – utseendet på kedjespännarmekanismen, och/eller – löst sittande vajrar; (ii) I så kallat stand by-läge: – Den triangulära bakramen fälls över huvudramen och bakhjulet passar in huvudramens böjning; och/eller – utseendet på den vikta kedjespännaren, vilken sträcker upp slacket i kedjan, (iii) I hopfällt läge: – bakhjulet är fastsatt i bakramen på ett sådant sätt att det rör vid den nedre delen av det krökta huvudröret, och/eller – framhjulet är parallellt med huvudramen och vilar mot marken, och/eller – styret är vikt nedåt på utsidan av cykeln. …

9 Punkterna 148 och 153 samt bilaga 12 (patentdokumentation EP 00 26 800).

10 Vid förhandlingen bekräftade de att de inte eftersträvar att förlänga skyddet av hopfällningssystemets tekniska funktion, vilken tidigare skyddades av patentet.

11 Vid förhandlingen medgav kärandena att de inte hade ansökt om skydd för cykelns utseende som formgivning.

12 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, 1998, s. 28).

13 Skäl 17 och artikel 11 i förordning nr 6/2002. I direktiv 98/71 var skyddet för oregistrerade mönsterrätter inte harmoniserat, men artikel 16 innehöll en hänvisning till de nationella lagstiftningarna.

14 Medan patentskyddet är inriktat på uppfinningar avseende produkter eller processer, handlar skyddet för en formgivning om en produkts eller en produktdels utseende som beror av detaljer som finns på själva produkten och/eller i produktens ornament och som särskilt kan vara linjer, konturer, färger, form, ytstruktur och/eller material (artikel 3 a i förordning nr 6/2002).

15 I artikel 7 i TRIPs-avtalet betonas att skyddet för immaterialrätter bör bidra till att främja teknisk innovation och till överföring och spridning av teknik till ömsesidig fördel för producenter och användare av teknisk kunskap, och på ett sådant sätt som befrämjar social och ekonomisk välfärd och skapar balans mellan rättigheter och skyldigheter.

16 I skäl 7 anges det att [ö]kat skydd för industriell formgivning … främjar också innovation och utveckling av nya produkter och investeringar i produktionen av dessa.

17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1257/2012 av den 17 december 2012 om genomförande av ett fördjupat samarbete för att skapa ett enhetligt patentskydd (EUT L 361, 2012, s. 1). Enligt skäl 4 [kommer [e]tt enhetligt patentskydd … att främja vetenskapliga och tekniska framsteg och förbättra den inre marknadens funktion ….

18 Utan denna ensamrätt skulle de ekonomiska incitamenten för att investera i tillämpad forskning riskera att minska.

19 Vid förhandlingen gjorde kommissionen gällande att ett allt för omfattande upphovsrättsligt skydd för industriella verk skulle leda till att regelverket för formgivning uppslukades och att det då i själva verket skulle förlora sin mening.

20 Jag vill erinra om att det även i det system som införts genom förordning nr 6/2002, vilket innefattar oregistrerade formgivningar, krävs ett offentliggörande för att dessa ska vara skyddade.

21 I skäl 4 i förordning nr 1257/2012 nämns uttryckligen att ett enhetligt patentskydd kommer att göra det mer rättsäkert att utnyttja patentsystemet. Direktiv 2001/29 hänvisar också till rättssäkerheten i skälen.

22 Mål C‑683/17, EU:C:2019:363.

23 Se även skäl 8 i direktiv 98/71.

24 Domen Cofemel, punkt 47.

25 Domen Cofemel, punkt 52.

26 Förslag till avgörande av generaladvokat Szpunar i målet Cofemel ( C‑683/17, EU:C:2019:363), punkt 55: Upphovsrätten däremot känns inte vid detta skydd mot konkurrens. Tvärtom ligger det i det intellektuella skapandets natur att det finns utrymme för dialog, inspiration och bearbetningar, och upphovsrätten ska inte utgöra hinder för detta. Det som upphovsrätten skyddar, i alla fall genom de ekonomiska rättigheterna, är möjligheten till ekonomisk exploatering utan att verket som sådant påverkas.

27 Ibidem, punkt 52. Generaladvokaten betonade att man [riskerar] att sui generis-systemet avseende formgivningar trängs undan av upphovsrättssystemet. Han tillade att [d]etta skulle få ett flertal negativa effekter: En devalvering av upphovsrätten om den kunde åberopas för att ge skydd för helt banala alster, begränsad konkurrens på grund av en överdrivet lång skyddstid och även en rättsosäkerhet, eftersom konkurrenter inte kan förutse om en formgivning vars sui generis-skydd har löpt ut inte också är skyddat genom upphovsrätt.

28 Domen Cofemel, punkt 51.

29 Mål C‑683/17, EU:C:2019:363, punkterna 23–32.

30 Domen Cofemel, punkterna 27 och 28.

31 Domen Cofemel, punkt 30. Originaliteten är ett av de två inslag som måste finnas för att en skapelse ska betecknas som ett verk. Det andra är att det ska finnas ett alster som kan identifieras med tillräcklig precision och objektivitet (punkt 32).

32 I punkt 29 i domen Cofemel hänvisar domstolen till dom av den 16 juli 2009, Infopaq International, ( C‑5/08, EU:C:2009:465), punkterna 37 och 39, och dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899), punkterna 33 och 35–37.

33 Domen Cofemel, punkt 30: för att ett alster ska kunna anses vara ett original, [är det] både … nödvändigt och tillräckligt att det återspeglar upphovsmannens personlighet, genom att ge uttryck för dennes fria och kreativa val (se, för ett liknande resonemang, dom av den 1 december 2011, Painer, C‑145/10, EU:C:2011:798, punkterna 88, 89 och 94, och dom av den 7 augusti 2018, Renckhoff, C‑161/17, EU:C:2018:634, punkt 14).

34 SI och Brompton Ltd har i sitt yttrande gjort gällande att valet av form har betingats, åtminstone i viss omfattning, av ett eller flera skäl som inte har varit rent funktionella, exempelvis estetiska skäl (punkt 67). De hänvisar även till estetiska skäl i punkterna 3, 5, 69 och 155 i sitt yttrande och gör gällande att dessa var syftet med valet av form, utöver de tekniska grunderna. Enligt dem berodde Brompton-cykelns form inte enbart på tekniska krav knutna till hopfällningsmekaniken, utan även på rent estetiska skäl.

35 Dom av den 16 juli 2009, Infopaq International ( C‑5/08; EU:C:2009:465), punkt 37.

36 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816).

37 Ibidem, punkt 49.

38 Ibidem, punkt 50.

39 Dom av den 1 mars 2012, Football Dataco m.fl. ( C‑604/10, EU:C:2012:115), punkt 39.

40 De uttryck som används för att beskriva detta förhållande kan variera. De utseenden eller former som på förhand bestäms, bestäms, uteslutande är betingade eller betingas av dess tekniska funktion, är de där denna tekniska funktion är absolut övervägande.

41 Det är logiskt att samma kriterium tillämpas på både formskydd och mönsterskydd, eftersom det i skäl 9 i förordning nr 6/2002 anges att de materiella bestämmelserna om formskydd i denna förordning bör anpassas till motsvarande bestämmelser i direktiv 98/71/EG om mönsterskydd.

42 På samma sätt anges det i skäl 10 i förordning nr 6/2002 att teknisk innovation … inte [bör] hämmas genom att formskydd beviljas för detaljer med uteslutande teknisk funktion.

43 Rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3).

44 Dom av den 8 mars 2018, DOCERAM ( C‑395/16, EU:C:2018:172).

45 I sitt förslag till avgörande i målet DOCERAM ( C‑395/16, EU:C:2017:779), förespråkade generaladvokat Saugmandsgaard Øe just en sådan metod när det gällde den regel som är tillämplig på formgivningar och förbudet mot att som varumärke registrera kännetecken som endast består av en form på en vara som krävs för att uppnå ett tekniskt resultat.

46 Mål C‑48/09 P, EU:C:2010:516 (nedan kallad domen Lego Iuris).

47 Ett registreringshinder som anges i artikel 7.1 e ii i förordning nr 40/94.

48 Domen Lego Iuris, punkt 45.

49 Ibidem, punkt 48.

50 Ibidem, punkt 52.

51 Ibidem, punkt 52.

52 Ibidem, punkt 53.

53 Ibidem, punkt 83.

54 I den sista delen av beslutet att begära förhandsavgörande anges att [l]ösningen av förevarande tvist beror … på frågan huruvida det är uteslutet att det föreligger upphovsrätt … när det utseende som man avser att skydda krävs för att uppnå en bestämd teknisk effekt.

55 Punkt 37 i detta förslag till avgörande.

56 Förslag till avgörande av den 19 oktober 2017 ( C‑395/16, EU:C:2017:779).

57 Även om domstolen inte analogt använde sig av de kriterier som är tillämpliga på förbud mot registrering av varumärken och endast tolkade förordning nr 6/2002, sammanfaller dess överväganden i sak i själva verket med dem som återfinns i domen Lego Iuris.

58 Domen DOCERAM, punkt 32 och domslutet (min kursivering).

59 Ibidem, punkt 37.

60 Den grad av kreativ frihet som upphovsmannen har bestämmer inte omfattningen av det upphovsrättsliga skyddet (punkt 35 i domen Cofemel).

61 I princip räcker det att verket är originellt för att det ska kunna omfattas av upphovsrättsligt skydd och inga andra villkor behöver vara uppfyllda. Medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning för att bestämma vilken originalitetsnivå som skall krävas (artikel 17 i direktiv 98/71) kan betecknas som mycket begränsat, om inte obefintligt, med beaktande av domstolens praxis, nu senast domen Cofemel.

62 Kärandena har i sitt skriftliga yttrande bifogat tre domar från andra domstolar (i Groningen, av den 24 maj 2006, i Brygge, av den 10 juni 2009, och i Madrid, av den 10 februari 2010) som har slagit fast att Brompton-cykeln åtnjuter upphovsrättsligt skydd och att dess utseende inte enbart bestäms av dess tekniska funktion.

63 Större svårigheter, i det här hänseendet, medför oregistrerade formgivningar, eftersom det då inte finns någon sådan beskrivning som i registreringsansökan.

64 I förevarande mål behöver det styrkas att böjningen på cykelramens huvudrör gör det möjligt att fälla in hjulen på ett mer kompakt sätt eller att hållfastheten ökar. Detta argument bygger på del III A (3) fjärde stycket GET2GET:s skriftliga yttrande.

65 Detta anser kärandena i det nationella målet, vilka anger åren 1975 och 1987 som referenstidpunkter (punkt 89 i deras skriftliga yttrande). Det gäller även domen DOCERAM, där det hänvisas till objektiva omständigheter som indikerar de skäl som inverkat på valet av detaljerna i den aktuella produktens utseende (punkt 37).

66 Förslag till avgörande av den 19 oktober 2017 i mål C‑395/16, EU:C:2017:779, punkt 65. Det ska, enligt min uppfattning, inte upprättas någon förteckning, inte ens någon icke-uttömmande sådan, över relevanta kriterier i detta avseende. Unionslagstiftaren har nämligen inte önskat göra detta och domstolen tycks inte ha funnit det nödvändigt beträffande bedömningen, som också är faktisk, vilken i övrigt ska göras … .

67 Unionsrätten har delvis harmoniserat bestämmelserna om illojal konkurrens när det gäller företagens affärsmetoder i sina förbindelser med konsumenterna. Se Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/29/EG av den 11 maj 2005 om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas av näringsidkare gentemot konsumenter på den inre marknaden och om ändring av rådets direktiv 84/450/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG, 98/27/EG och 2002/65/EG samt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2006/2004 (direktiv om otillbörliga affärsmetoder) (EUT L 149, 2005, s. 22)

68 Jag tog upp denna möjlighet i mitt förslag till avgörande i målet Mitsubishi Shoji Kaisha ( C‑129/17, EU:C:2018:292), punkterna 90–95. Domstolen hänvisade också till den, som obiter dictum, i punkt 61 i domen Lego Iuris: Den situation som ett företag som har utvecklat en teknisk lösning befinner sig i, i förhållande till konkurrenter som på marknaden saluför plagiat av formen på varan som inkorporerar exakt samma lösning, kan under dessa omständigheter inte skyddas genom att företaget tillåts att genom registrering få monopol på det tredimensionella kännetecken som formen utgör. Situationen kan däremot i förekommande fall prövas mot bakgrund av bestämmelserna om illojal konkurrens. En sådan prövning är emellertid inte aktuell i detta mål.

69 Förslag till avgörande i målet Mitsubishi Shoji Kaisha ( C‑129/17, EU:C:2018:292), punkt 95.