Förslag till avgörande av generaladvokat Evgeni Tanchev föredraget den 11 juni 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 EUT L 16, 2004, s. 44.

3 EUT L 343,2011, s. 1.

4 EUT L 251, 2003, s. 12.

5 INPS hänvisar i detta avseende till dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233).

6 VR hänvisar i detta avseende till dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233) och dom av den 21 juni 2017, Martinez Silva ( C‑449/16, EU:C:2017:485).

7 Dom av den 21 juni 2017, Martinez Silva ( C‑449/16, EU:C:2017:485).

8 Dom av den 24 april 2012 ( C‑571/10, EU:C:2012:233).

9 Kommissionen hänvisar i detta avseende till dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233) och dom av den 21 juni 2017, Martinez Silva ( C‑449/16, EU:C:2017:485).

10 Det bör nämnas, som påpekats av VR, att medan den hänskjutande domstolen anger ursprungstredjelandet i tolkningsfrågan framgår det av den nationella lagstiftningen i fråga att tolkningsfrågan även uppkommer om familjemedlemmarna är bosatta i andra länder än Italien.

11 (C‑571/10, EU:C:2012:233).

12 Se avdelning V, kapitel 2 FEUF, i synnerhet artikel 79 FEUF.

13 För en översikt, se, till exempel, arbetsdokument från kommissionen Fitness Check on EU Legislation on legal migration (ungefär Ändamålsenlighetskontroll av EU:s lagstiftning om laglig migration), SWD(2019) 1055 final, av den 29 mars 2019. Som anges däri omfattar EU:s rättsliga ramverk för migration följande direktiv: 1) direktiv 2003/86 om rätt till familjeåterförening, 2) direktiv 2003/109 om varaktigt bosatta, 3) rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning, (EUT L 155, 2009, s. 17), 4) direktiv 2011/98 om kombinerade tillstånd, 5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/36/EU av den 26 februari 2014 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för säsongsanställning, (EUT L 94, 2014, s. 375), 6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal (EUT L 157, 2014, s. 1) och 7) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete (omarbetning) (EUT L 132, 2016, s. 21), som upphävde och ersatte rådets direktiv 2004/114/EG av den 13 december 2004 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för studier, elevutbyte, oavlönad yrkesutbildning eller volontärarbete (EUT L 375, 2004, s. 12) och rådets direktiv 2005/71/EG av den 12 oktober 2005 om ett särskilt förfarande för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i forskningssyfte (EUT L 289, 2005, s. 15).

14 Se artikel 79.1 FEUF. Se också artikel 67.2 FEUF.

15 Se direktiv 2003/109, i synnerhet artikel 1 och skäl 24; se också Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, COM(2019) 161 final, 29 mars 2019. Beträffande en detaljerad diskussion, se, till exempel, Thym, D., Long Term Residents Directive 2003/109/EC, i Hailbronner, K. och Thym, D. (red.), EU Immigration and Asylum Law – A Commentary, 2a uppl., C.H. Beck/Hart/Nomos, 2016, s. 427–519.

16 Se, i detta avseende, förslag till avgörande av generaladvokaten Szpunar i målet P och S ( C‑579/13, EU:C:2015:39, punkt 29).

17 Se, i detta avseende, Thym, angiven i fotnot 15 i detta förslag till avgörande, s. 437–438.

18 Se, till exempel, dom av den 4 juni 2015, P och S ( C‑579/13, EU:C:2015:369, punkt 46) och dom av den 3 oktober 2019, X (Varaktigt bosatta – stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel) ( C‑302/18, EU:C:2019:830, punkt 29).

19 Se, till exempel, dom av den 15 maj 2019, Çoban ( C‑677/17, EU:C:2019:408, punkt 58) och dom av den 3 oktober 2019, X (Varaktigt bosatta – stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel) ( C‑302/18, EU:C:2019:830, punkt 29).

20 Se, till exempel, dom av den 14 mars 2019, Y.Z. m.fl. (Vilseledande eller bedrägeri i samband med familjeåterförening) ( C‑557/17, EU:C:2019:203, punkt 63).

21 (C‑571/10, EU:C:2012:233).

22 Se dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkt 93).

23 Se dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkterna 78–81).

24 Se dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkterna 86 och 87).

25 Se dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233, i synnerhet punkterna 83, 91 och 92). Domstolen förklarade att det ankommer på den hänskjutande domstolen att göra den prövning som är nödvändig, med beaktande av ändamålet med detta stöd, dess storlek, villkoren för dess beviljande och den plats som stödet har i det nationella systemet för socialt bistånd.

26 Se dom av den 24 april 2012 ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkterna 78–81).

27 EUT L 166, 2004, s. 1.

28 Se, i detta avseende, Strban, G., Family Benefits in the EU: Is It Still Possible to Coordinate Them? (2016) 23 Maastricht Journal of European and Comparative Law 775, 782–783.

29 Se, i detta avseende, dom av den 17 juli 2014, Tahir ( C‑469/13, EU:C:2014:2094, punkt 36). Se också Thym, angiven i fotnot 15 i detta förslag till avgörande, s. 439.

30 Se vidare, i detta avseende, direktiv 2003/109, artikel 17.1, artikel 18.1 och artikel 22.1, 22.2 och 22.5. Vid sidan om artikel 11.2 i detta direktiv nämns familjemedlemmar också i artikel 5.1 om villkor för att förvärva ställning som varaktigt bosatt och artikel 12.3 om skydd mot utvisning.

31 Se, till exempel, Doc 10312/01, 12 juli 2001, s. 7 (som definierar familjemedlemmar som den sökandes make eller maka, ogifta partner, minderåriga barn, samt släktingar i uppstigande led och myndiga barn gentemot vilka den sökande har försörjningsansvar om dessa personer har givits rätt att resa in och vistas i den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets direktiv …/…/EG om rätt till återförening).

32 Se, till exempel, Doc 9754/03, 26 maj 2003, s. 3.

33 Se Doc 13420/01, 18 december 2001, s. 12 (som anger kommissionens svar på en fråga som ställts av en medlemsstat om tillämpning av likabehandling avseende utbildningsförmåner för studier utanför EU).

34 Se Doc 13700/02, 9 december 2002, s. 16 (som anger ett förslag av ordförandeskapet till punkt 3 i artikel 11 om likabehandling: Om en medlemsstat beviljar sina egna medborgare någon av de rättigheter som nämns i punkterna 1 och 2 medan dessa vistas utanför den medlemsstatens territorium, är inte den medlemsstaten tvungen att bevilja dessa rättigheter till tredjelandsmedborgare som har förvärvat ställning som varaktigt bosatta i en annan medlemsstat och till vilka det utfärdats ett uppehållstillstånd i enlighet med bestämmelserna i kapitel III, om dessa personer vistas utanför den medlemsstatens territorium.).

35 Se direktiv 2009/50, artikel 2 f och direktiv 2016/801, artikel 3.24.

36 Se direktiv 2014/66, artikel 3 h.

37 Liknande bestämmelser i andra direktiv inom EU:s rättsliga ramverk för migration avser utbildning och yrkesutbildning (se direktiv 2009/50, artikel 14.2 b och skatteförmåner (se direktiv 2011/98, artikel 12.2 c, direktiv 2014/36, artikel 23.2 iii) och direktiv 2016/801, artikel 22.2 c).

38 Se, till exempel, Peers, S., Implementing equality? The Directive on long term resident third country nationals (2004) 29 European Law Review 437, 452 och Thym, angiven i fotnot 15 i detta förslag till avgörande, s. 480 och 486.

39 Se, i detta avseende, Halleskov, L., The Long-Term Residents Directive: A Fulfilment of the Tampere Objective of Near-Equality? (2005) 7 European Journal of Migration and Law 181, 193.

40 Se dom av den 24 april 2012 ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkterna 86 och 87).

41 Se dom av den 21 juni 2017 ( C‑449/16, EU:C:2017:485, punkt 29 (som hänvisar analogt till dom av den 24 april 2012, Kamberaj ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkterna 86 och 87)).

42 Se dom av den 24 april 2012 ( C‑571/10, EU:C:2012:233, punkt 83).