Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 17 september 2020
1 Originalspråk: franska.
2 Rådets förordning av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 2006, s. 12).
3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 2012, s. 1).
4 Rådets förordning om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 1992, s. 1).
5 Se, beträffande vinsektorn, artikel 103 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 2013, s. 671), beträffande sektorn för aromatiserade drycker, artikel 20 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 251/2014 av den 26 februari 2014 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (EUT L 84, 2014, s. 14) och beträffande sektorn för spritdrycker, artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 2008, s. 16).
6 Kommissionens förordning om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2400/96 om upptagandet av vissa namn i Register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2081/92 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (Gailtaler Speck, Morbier, Queso Palmero eller Queso de la Palma, Exeretiko partheno eleolado Thrapsano, Turrón de Agramunt eller Torró d’Agramunt) (EGT L 181, 2002, s. 4).
7 EUT L 302, 2013, s. 7.
8 Kommissionens förordning av den 11 november 2011 om ändring av bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1333/2008 vad gäller upprättande av en unionsförteckning över livsmedelstillsatser (EUT L 295, 2011, s. 1).
9 Se bilagan till förordning nr 1129/2011, del E, punkt 01.7.2.
10 JORF av den 30 oktober 2007, text nr 2.
11 I sina skriftliga yttranden har SFL angett att en talan mot dekretet av den 22 december 2000 ogillades genom en dom som meddelades av Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Frankrike) den 5 november 2003. Inom ramen för det förfarande som gav upphov till den domen hävdade INAO och det franska finansministeriet att [d]ekretet [av den 22 december 2000] inte heller alls utgör hinder för att företag utanför området för beteckningen fortsätter att tillverka och saluföra sina produkter. Det utgör endast hinder för att de fortsätter att göra detta med användning av beteckningen Morbier, eftersom de inte uppfyller de geografiska och tekniska kriterierna för att ha rätt att använda denna beteckning. I domen konstaterade Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Frankrike) att såväl de nationella som de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om skydd för ursprungsbeteckningar syftar till att framhäva kvaliteten hos de produkter som åtnjuter en registrerad beteckning, bland annat genom att kräva att produktion, bearbetning och beredning av produkterna sker inom det avgränsade området och att dessa bestämmelser inte hindrar den fria rörligheten för andra produkter som inte åtnjuter detta skydd.
12 C‑44/17, EU:C:2018:415.
13 C‑614/17, EU:C:2019:344.
14 SFL har i sina skriftliga yttranden angett att morbier-osten, vars produktion sträckte sig utanför det nuvarande området för den skyddade ursprungsbeteckningen, traditionellt tillverkades av mjölk som samlats in under en och samma dag: mjölken från morgonmjölkningen täcktes med ett fint lager aska för att skydda den i väntan på att täckas av mjölken från kvällsmjölkningen. Efter mognadslagringen hade osten en svart strimma i mitten bestående av ett mellanlager av aska. Av handlingarna i målet framgår att mittstrimman i de ostar som saluförs av SFL har en rödaktig nyans och består av druvmust och inte av vegetabiliskt kol.
15 SFL har bland annat hänvisat till dom av den 25 oktober 2005, Tyskland och Danmark/kommissionen ( C‑465/02 och C‑466/02, EU:C:2005:636), och dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland ( C‑132/05, EU:C:2008:117).
16 Se emellertid beträffande vin, artikel 103.2 i förordning nr 1308/2013 och, beträffande aromatiserade drycker, artikel 20.2 i förordning nr 251/2014, i vilka det föreskrivs att respektive produkter som använder en skyddad beteckning i enlighet med produktspecifikationen själva ska skyddas mot de ageranden som är förbjudna enligt nämnda bestämmelser.
17 Se skäl 2 i förordning nr 510/2006; se, för ett liknande resonemang, skäl 4 i förordning nr 1151/2012.
18 Se skäl 1 i förordning nr 1151/2012.
19 Se dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35, punkt 23 och där angiven rättspraxis), och domen Scotch Whisky, punkt 37.
20 En praktiskt taget identisk definition återfinns i artikel 2.1 a i förordning nr 510/2006.
21 Se artikel 7.1 b, c och f förordning nr 1151/2012.
22 Se artikel 8.1 c ii) i förordning nr 1151/2012.
23 Se artikel 10.1 i förordning nr 1151/2012 vad gäller skälen för invändningar och artikel 51 i samma förordning vad gäller förfarandet.
24 Se skälen 3 och 5 i förordning nr 1151/2012; se även dom av den 14 juli 2011, Bureau national interprofessionnel du Cognac ( C‑4/10 och C‑27/10, EU:C:2011:484, punkt 47), dom av den 21 januari 2016, Viiniverla, ( C‑75/15, EU:C:2016:35, punkt 24), domen Scotch Whisky, punkt 36, och domen Queso Manchego, punkt 29.
25 Se artikel 36.3 a i förordning nr 1151/2012.
26 Även om en av funktionerna hos varumärken också är att indikera kvalitet, är denna funktion uteslutande beroende av de val som varumärkesinnehavaren gör, vilken åtminstone i teorin inte är skyldig att upprätthålla samma kvalitetsnivå för sina varor eller tjänster.
27 Konsumenternas intresse av att inte missta sig på det kommersiella ursprunget för de produkter eller tjänster som de köper beaktas också implicit inom varumärkesrätten. Varumärkesrätten är emellertid inriktad på varumärkesinnehavarnas privata intressen.
28 Ett varumärke ger däremot en ensamrätt som oftast är individuell och som ger innehavaren möjlighet att hindra tredje man från att använda samma särskiljande kännetecken eller ett liknande kännetecken. I Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2436 av den 16 december 2015 för tillnärmning av medlemsstaternas varumärkeslagstiftning (EUT L 336, 2015, s. 1, bland annat artiklarna 29–36), föreskrivs även om kollektivmärken. Det regelverk som är tillämpligt på dessa omfattas emellertid, liksom det som är tillämpligt på individuella varumärken, i högsta grad av privaträtten och saknar de offentligrättsliga inslag som kännetecknar regelverket om skyddade geografiska beteckningar.
29 Artikel 16 a–d i förordning nr 110/2008 har praktiskt taget samma innehåll som artikel 13.1 a–d i förordning nr 510/2006.
30 Se domen Scotch Whisky, punkt 38.
31 Se domen Scotch Whisky, punkt 31.
32 Se domen Scotch Whisky, punkt 33, min kursivering.
33 Se domen Scotch Whisky, punkterna 46 och 49.
34 Se domen Scotch Whisky, punkt 50.
35 Se domen Scotch Whisky, punkt 51. Den omtvistade benämningen i det mål som gav upphov till denna dom var ordet Glen. EU-domstolen konstaterade således att det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva huruvida en jämförbar produkt med denna benämning får en normalt informerad och skäligen uppmärksam och medveten europeisk genomsnittskonsument att, som referensbild, direkt tänka på den skyddade geografiska beteckningen, det vill säga Scotch Whisky, varvid den hänskjutande domstolen ska beakta – om benämningen inte uppvisar någon fonetisk eller visuell likhet med den skyddade geografiska beteckningen och benämningen inte innehåller en del av beteckningen – huruvida den skyddade geografiska beteckningen och den omtvistade benämningen ligger nära varandra i begreppsmässigt hänseende (domen Scotch Whisky, punkt 52).
36 Se domen Queso Manchego, punkt 18.
37 Se domen Queso Manchego, punkt 22.
38 Se domen Scotch Whisky, punkterna 65 och 66.
39 Se dom av den 14 juli 2011, Bureau national interprofessionnel du Cognac ( C‑4/10 och C‑27/10, EU:C:2011:484, punkt 46).
40 Med detta uttryck avser jag nedan de produkter som inte omfattas av en ursprungsbeteckning eller en skyddad geografisk beteckning.
41 Se, analogt, dom av den 14 september 2017, EUIPO/Instituto dos Vinhos do Douro e do Porto ( C‑56/16 P, EU:C:2017:693, punkt 82), och dom av den 20 december 2017, Comité Interprofessionnel du Vin de Champagne ( C‑393/16, EU:C:2017:991, punkt 38).
42 Kommissionen har som exempel hänvisat till den skyddade ursprungsbeteckningen Queso tetilla. Genom dom av den 31 oktober 2013 (nr 419/13) fastslog Cour d’Appel de commerce d’Alicante (Appellationsdomstolen för handelsrättsliga mål i Alicante, Spanien) att denna ursprungsbeteckning skyddar ett traditionellt namn som konsumenterna associerar med den koniska formen hos produkten i fråga och ansåg att saluföring utan tillstånd av ostar med samma form utgör en överträdelse av artikel 13.1 b i förordning nr 1151/2012.
43 Som jag angav i mitt förslag till avgörande i målet Queso Manchego ( C‑614/17, EU:C:2019:11) ska förekomsten av en sådan association bedömas i termer av såväl omedelbarhet (den associativa kognitionsprocessen ska inte kräva någon komplex vidarebehandling av informationen) som intensitet (associationen ska vara tillräckligt stark) i konsumentens respons på exponeringen för den konventionella produkten.
44 Se domen Queso Manchego, punkt 40.
45 Se, för ett liknande resonemang, domen Queso Manchego, punkt 42.
46 Se punkt 29 i mitt förslag till avgörande i målet Queso Manchego ( C‑614/17, EU:C:2019:11). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115, punkt 28).
47 C‑87/97, EU:C:1999:115, punkt 27.
48 C‑132/05, EU:C:2008:117, punkt 48.
49 Se domen Scotch Whisky, punkt 65.
50 Se, när det gäller förordning nr 510/2006, domen Queso Manchego, punkt 25.
51 Det ska påpekas att denna graderade uppräkning avser typen av förbjudna ageranden och inte omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av huruvida det föreligger sådana ageranden (se, för ett liknande resonemang, domen Queso Manchego, punkt 27). Det är således inte uteslutet att samma omständigheter kan beaktas vid tillämpningen av såväl led b som led d i denna artikel 13.
52 Se, när det gäller förordning nr 510/2006, domen Queso Manchego, punkt 25.
53 Se dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115, punkt 26).
54 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35, punkt 45).
55 Branschföreningen har härvid preciserat att osten Morbier i detaljhandeln säljs uppskuren i skivor och att den svarta rand som är kännetecknande för den därför är fullt synlig för konsumenterna.
56 Bland annat om de konventionella produkterna har placerats intill de produkter som omfattas av den skyddade beteckningen.
57 Se domen Scotch Whisky, punkterna 70 och 71.
58 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35, punkterna 25 och 28), och domen Scotch Whisky, punkt 47.