Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 15 april 2021
1 Originalspråk: franska.
2 Europaparlamentets och rådets förordning av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1).
3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014, s. 190).
4 Rådets förordning av den 19 december 2014 om fastställande av enhetliga villkor för tillämpning av [förordning nr 806/2014] (EUT L 15, 2015, s. 1).
5 Kommissionens förordning av den 21 oktober 2014 om komplettering av direktiv [2014/59] (EUT L 11, 2015, s. 44).
6 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 2013, s. 1).
7 Se, bland annat, beslut av den 5 februari 1997, Unifruit Hellas/kommissionen ( C‑51/95 P, EU:C:1997:53, punkt 33).
8 Se beslut av den 29 juni 2009, Nuova Agricast/kommissionen ( C‑225/08 P, ej publicerat, EU:C:2009:406, punkt 37).
9 Se dom av den 26 januari 2010, Internationaler Hilfsfonds/kommissionen ( C‑362/08 P, EU:C:2010:40, punkt 52).
10 Argumentet avseende ett ursäktligt misstag ligger till grund för den första grundens fjärde del. Se punkt 121 i förevarande förslag till avgörande.
11 Se, analogt, beslut av den 21 november 1990, Infortec/kommissionen ( C‑12/90, EU:C:1990:415, punkt 10), i vilket domstolen fann att skrivelsen från avdelningen för ärenden rörande Europeiska socialfonden inte kunde påverka det beslut som kommissionen tidigare hade antagit.
12 Om det bekräftade beslutet inte har vunnit laga kraft i förhållande till den berörde har vederbörande rätt att väcka talan antingen mot detta beslut eller mot det bekräftande beslutet eller mot båda dessa beslut. Se dom av den 31 maj 2017, DEI/kommissionen ( C‑228/16 P, EU:C:2017:409, punkt 35).
13 Se, bland annat, beslut av den 7 december 2004, Internationaler Hilfsfonds/kommissionen ( C‑521/03 P, ej publicerat, EU:C:2004:778, punkt 47 och där angiven rättspraxis).
14 Dom av den 15 september 2011 ( T-407/07, ej publicerad, EU:T:2011:477).
15 Återgivet i punkt 68 i den överklagade domen.
16 Min kursivering.
17 Det vill säga att det inte föreligger någon ny omständighet och att mottagarens ställning inte har omprövats. Se punkt 49 i detta förslag till avgörande.
18 Återgivna i punkt 69 i den överklagade domen.
19 Se, bland annat, beslut av den 29 juni 2009, Cofra/kommissionen ( C‑295/08 P, ej publicerat, EU:C:2009:407, punkt 54).
20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 november 2018, Estland/kommissionen ( C‑334/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:914, punkt 51).‑
21 Dom av den 18 oktober 2007, kommissionen/parlamentet och rådet ( C‑299/05, EU:C:2007:608, punkterna 28–30).‑
22 Dom av den 17 maj 2017, Portugal/kommissionen ( C‑337/16 P, EU:C:2017:381, punkterna 6, 48 och 51).
23 Se dom av den 13 november 2014, Spanien/kommissionen ( T-481/11, EU:T:2014:945, punkt 36), dom av den 24 mars 2017, Estland/kommissionen ( T-117/15, EU:T:2017:217, punkt 60), och beslut av den 28 juni 2018, TL/Europeiska datatillsynsmannen ( T-452/17, ej publicerat, EU:T:2018:418, punkt 28).
24 C‑362/08 P, EU:C:2009:553.
25 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Internationaler Hilfsfonds/kommissionen ( C‑362/08 P, EU:C:2009:553, punkterna 150, 154 och 155 Se, för ett liknande resonemang, nyligen, dom av den 21 januari 2021, Tyskland/Esso Raffinage ( C‑471/18 P, EU:C:2021:48, punkt 98 och där angiven rättspraxis).
26 Se dom av den 26 januari 2010, Internationaler Hilfsfonds/kommissionen ( C‑362/08 P, EU:C:2010:40, punkterna 57 och 59).
27 Se, analogt, dom av den 18 januari 2007, PKK och KNK/rådet ( C‑229/05 P, EU:C:2007:32, punkt 103). Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i målet PKK och KNK/rådet ( C‑229/05 P, EU:C:2006:606, punkt 91).
28 Se dom av den 18 oktober 2012, Jager & Polacek/harmoniseringskontoret ( C‑402/11 P, EU:C:2012:649, punkt 59). Se även mitt förslag till avgörande i målet Evonik Degussa/kommissionen ( C‑162/15 P, EU:C:2016:587, punkt 183).
29 Förevarande mål kan inte hänföras till något av dessa fall. För det första antogs nämligen det andra omtvistade beslutet på SRB:s eget initiativ. För det andra finns det ingen grund för att anta att det förelåg en skyldighet för SRB att efter antagandet av det första omtvistade beslutet anta ett ytterligare beslut för att beräkna förhandsbidragen för år 2016. Såsom framgår av det andra omtvistade beslutet ska SRB, enligt artikel 70.2 i förordning nr 806/2014, varje år beräkna de enskilda bidragen. Det första omtvistade beslutet, som omfattade år 2016, räckte för att fastställa storleken på NRW:s förhandsbidrag för detta år. Slutligen finns det för det tredje inget som tyder på att SRB skulle ha återkallat det första omtvistade beslutet på grund av att det var rättsstridigt och att det andra omtvistade beslutet därför skulle ha ersatt det.
30 Se punkt 50 i detta förslag till avgörande.
31 Generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i de förenade målen Italien/kommissionen ( C‑138/03, C‑324/03 och C‑431/03, EU:C:2005:387, punkt 66).
32 Se, nyligen meddelat beslut av den 28 juni 2018, TL/Europeiska datatillsynsmannen( T-452/17, ej publicerat, EU:T:2018:418, punkt 29 och där angiven rättspraxis).
33 Se dom av den 15 november 2018, Estland/kommissionen ( C‑334/17 P, ej publicerad, EU:C:2018:914, punkt 47).
34 Se beslut av den 11 april 2019 ( C‑794/18 P, ej publicerat, EU:C:2019:305, punkt 8 i generaladvokatens ställningstagande, vilket domstolen anslöt sig till).
35 Dom av den 8 februari 2011, Paroc/harmoniseringskontoret (INSULATE FOR LIFE) ( T-157/08, EU:T:2011:33, punkterna 32 och 40).
36 Dom av den 9 juli 1970, Brembati/kommissionen ( 59/69 och 71/69, ej publicerad, EU:C:1970:70, s. 626 vad gäller kommissionens argument och punkterna 4 och 5).
37 Dom av den 9 juli 1970, Brembati/kommissionen ( 59/69 och 71/69, ej publicerad, EU:C:1970:70, punkt 4).
38 Förslag till avgörande av generaladvokaten Gand i de förenade målen Brembati/kommissionen ( 59/69 och 71/69, ej publicerat, EU:C:1970:56)
39 Förslag till avgörande av generaladvokaten Gand i de förenade målen Brembati/kommissionen ( 59/69 och 71/69, ej publicerat, EU:C:1970:56, punkt 2).
40 Se även punkt 119 i förevarande förslag till avgörande.
41 Dom av den 18 oktober 2007 ( C‑299/05, EU:C:2007:608, punkt 30).
42 Se dom av den 18 oktober 2007, kommissionen/parlamentet och rådet ( C‑299/05, EU:C:2007:608, punkterna 15 och 29).
43 Se punkterna 68–77 i förevarande förslag till avgörande.
44 Dom av den 29 november 2012 ( C‑416/11 P, ej publicerad, EU:C:2012:761, punkt 33).
45 Se punkt 102 i förevarande förslag till angörande.
46 Se punkterna 109 och 110 i förevarande förslag till avgörande.
47 Se punkt 72 i förevarande förslag till avgörande.
48 Dom av den 9 juli 1970, Brembati/kommissionen ( 59/69 och 71/69, ej publicerad, EU:C:1970:70).
49 Dom av den 18 oktober 2007, kommissionen/parlamentet och rådet ( C‑299/05, EU:C:2007:608).‑
50 I övrigt noterar jag att NRW inom ramen för den andra grunden har gjort gällande att den har åberopat grunder även med avseende på det andra omtvistade beslutet. De exempel som NRW har hänvisat till för att stödja sitt påstående att den har åberopat sådana grunder avser emellertid inlagor som den gett in efter det att talan väckts vid tribunalen. Under alla omständigheter tycks NRW inte påstå att dessa grunder saknar samband med saken i målet, såsom den avgränsades i ansökan.
51 Se punkterna 104–109 i förevarande förslag till avgörande.