Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 23 februari 2021

1 Originalspråk: engelska.

2 Se dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:685), och dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:766).

3 Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 december 2012 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EUT L 351, 2012, s. 1).

4 Den polska regeringen har hänvisat bland annat till dom från Sąd Okręgowy w Olsztynie (Regionala domstolen, Olsztyn, Polen) av den 24 februari 2015, mål nr I C 726/13, dom från Sąd Apelacyjny w Białymstoku (Appellationsdomstolen, Bialystok, Polen) av den 30 september 2015, mål nr I ACa 403/15, dom från Sąd Apelacyjny w Warszawie (Appellationsdomstolen, Warszawa, Polen) av den 31 mars 2016, mål nr I ACa 971/15; dom från Sąd Apelacyjny w Krakowie (Appellationsdomstolen, Krakow, Polen) av den 22 december 2016, mål nr I ACa 1080/16, och dom från Sąd Okręgowy w Krakowie (Regionala domstolen, Krakow, Polen) av den 28 december 2018, mål nr I C 2007/13.

5 Den hänskjutande domstolen nämner vidare i detta avseende domen från Sąd Apelacyjny w Warszawie (Appellationsdomstolen i Warszawa) av den 9 september 2019, mål nr I ACz 509/19, som meddelades i ett liknande mål mot ett annat tyskt företag.

6 Dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/10 och C-161/10, EU:C:2011:685).

7 Denna rättspraxis började med domen av den 30 november 1976, Bier ( 21/76, EU:C:1976:166, punkt 19).

8 Dom av den 7 mars 1995, Shevill m.fl. ( C-68/93, EU:C:1995:61, punkt 33).

9 För mer detaljer, se mitt förslag till avgörande i målet Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:554, punkt 28 med där angiven rättspraxis).

10 Dom av den 7 mars 1995, Shevill m.fl. ( C-68/93, EU:C:1995:61, punkterna 28–31).

11 Dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:685, punkt 47).

12 Ibidem, punkt 48. Min kursivering.

13 Ibidem.

14 Ibidem, punkt 52.

15 Mitt förslag till avgörande i målet Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:554).

16 Dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:766, punkt 47).

17 Ibidem, punkt 48.

18 Naturligtvis utöver den fullständiga behörigheten, med avseende på alla rättsmedel som alltid skulle finnas tillgängliga på svarandens hemvist på grundval av artikel 4.1 i förordning nr 1215/2012; se även dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/09 och C‑161/10, EU:C:2011:685, punkterna 42–43).

19 Se dom av den 7 mars 1995, Shevill m.fl. ( C-68/93, EU:C:1995:61, punkterna 30 och 33), dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:685, punkt 51) och dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:766, punkt 47). Se även, beträffande intrång i upphovsrätten, dom av den 22 januari 2015, Hejduk ( C-441/13, EU:C:2015:28, punkt 34).

20 Dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan C-194/16, EU:C:2017:766, punkt 26 och där angiven rättspraxis.

21 Ibidem, punkt 33.

22 Ett exempel: det spelar inte så stor roll om en publikation på nätet som potentiellt innehåller ofördelaktiga uttalanden om en person hänvisar till i) Michal Bobek eller ii) den där tokiga tjecken som för närvarande tjänstgör som generaladvokat vid EU-domstolen. I båda fallen råder inget tvivel om att mannen bakom detta förslag till avgörande i mycket hög grad identifieras personligen även om han inte (direkt) nämns vid namn i det andra typfallet.

23 Detta bekräftas av den nationella rättspraxis som nämns ovan (punkterna 8–10 i detta förslag till avgörande), som verkar skapa ett rättsligt antagande, eller snarare en juridisk fiktion, om att en viss typ av publikationer hänvisar till en viss grupp människor.

24 Se punkt 16 i detta förslag till avgörande.

25 I motsats till mål där talan möjligen kan väckas på grundval av den mosaikliknande behörigheten i fråga om den skada som inträffar inom deras territorium (se punkterna 35–36 i detta förslag till avgörande). På grundval av artikel 4.1 i förordning nr 1215/2012 skulle fullständig behörighet i fråga om alla rättsmedel alltså även finnas tillgängliga där svaranden har hemvist.

26 För en kritisk syn på EU-domstolens rättspraxis i detta sammanhang, se exempelvis Hess, B., The Protection of Privacy in the Case Law of the CJEU, Protecting Privacy in Private International and Procedural Law and by Data Protection, Nomos, Baden-Baden, 2015, s. 106; Reymond, M., The ECJ eDate Decision: A Case Comment, Yearbook of Private International Law, vol. XIII, SELP, 2011, s. 502–503; Stadler, A., Anmerkung zu EuGH, Urteil v. 17. 10. 2017–C-194/16 Bolagsupplysningen OÜ, Ingrid Ilsjan/Svensk Handel AB, Juristenzeitung, vol. 73, 2018, s. 98.

27 Se ovan, punkt 25 i detta förslag till avgörande. Se till exempel förslag till avgörande av generaladvokaten Campos Sánchez-Bordona i målet Verein für Konsumenteninformation ( C‑343/19, EU:C:2020:253, punkterna 46–48). När det gäller den doktrin som rekommenderar avskaffandet av orten där skadan inträffade, se artikel 7.2 i förordning nr 1215/2012 i olika internetmål, se till exempel Lutzi, T., Internet Cases in EU Private International Law–Developing a Coherent Approach, International & Comparative Law Quarterly, vol. 66, 2017, s. 710–712.

28 I domen av den 17 oktober 2017 i målet Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:766) hänvisas i punkt 33 till den orten som centrumet för offrets intressen (min kursivering) och inte till centrumet för intressen (eller snarare, som det borde vara, centrumet för tyngdpunkten) i fråga om tvisten.

29 Detta tror jag att jag klargjorde ganska tydligt i mitt förslag till avgörande i målet Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:554), där jag uppmanade domstolens stora avdelning att göra en översyn av domen i målet eDate.

30 Se dom av den 17 oktober 2017, Bolagsupplysningen och Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:766, punkt 43).

31 Publiceringen av innehåll som hänvisar till en person garanterar i själva verket inte att utgivaren har vetskap om var centrumet för den personens intressen finns. Det ålägger snarare bara skälig aktsamhet.

32 Dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/07 och C-161/07, EU:C:2011:685, punkt 50).

33 Var skulle då gränsen, som fortfarande skulle vara synnerligen svårfångad, för att bli tillräckligt personligen identifierad i en publikation dras, om man erkänner möjligheten att även om man inte identifieras personligen, så kan man fortfarande vara berörd.

34 Se även dom av den 19 februari 2002, Besix ( C-256/00, EU:C:2002:99, punkt 52).

35 Se punkterna 36 och 42 ovan.

36 Se mitt förslag till avgörande i målet Bolagsupplysningen and Ilsjan ( C-194/16, EU:C:2017:554, punkterna 99‐103).

37 Förslag till avgörande i de förenade målen eDate Advertising m.fl ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:192, punkt 58).

38 Ibidem, punkterna 59–66.

39 Ibidem, punkt 60.

40 Å andra sidan, när det gäller geografiskt bestämda uttalanden, skulle man kunna hävda att ryktet för invånarna i staden X eller kvinnorna i staden Y genom sådana uttalanden faktiskt påverkas endast någon annanstans än i staden X eller av andra som inte är kvinnor i staden Y, eftersom invånarna i X eller kvinnorna i Y sannolikt vet att uttalandena inte är sanna, naturligtvis med undantag för biltjuvar i staden X och de kvinnor i staden Y som ägnar sig åt dessa specifika former av tjänster. Detta fascinerande resonemang, som starkt påminner om Jára Cimrmans filosofi om externism, skulle emellertid kunna leda till slutsatsen att den enda plats där geografiskt bestämda uttalanden kan påverka någon ligger utanför det område som de hänvisar till. Alternativt skulle man även kunna hävda att de enda personerna inom dessa områden vars rykte faktiskt skulle kunna påverkas av sådana uttalanden är de som inte tillhör de (yrkes)grupper som lyfts fram i respektive uttalanden, vilket gör att en underlåtenhet att väcka talan med avseende på sådana uttalanden också skulle innebära en indirekt självanklagelse.

41 Samma kriterier återfinns i artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I) (EUT L 177, 2008, s. 6). Se dom av den 7 december 2010, Pammer och Hotel Alpenhof ( C-585/08 och C‑144/09, EU:C:2010:740) för tolkning i internetmål.

42 Se, dom av den 3 oktober 2013, Pinckney ( C-170/12, EU:C:2013:635, punkt 42), och dom av den 22 januari 2015, Hejduk ( C-441/13, EU:C:2015:28, punkterna 32–33).

43 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Cruz Villalón i de förenade målen eDate Advertising m.fl ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:192, punkt 62).

44 Ibidem, punkterna 63–65.

45 Se, i allmänhet, EU-domstolens rättspraxis och uppmaningen att införa ett liknande tillvägagångssätt i internetmål, t.ex. Auda, A.G.R., A proposed solution to the problem of libel tourism, Journal of Private International Law, vol. 12, 2016, s. 115–116; Reymond, M., Jurisdiction in case of personality torts committed over the Internet: a proposal for a targeting test, Yearbook of Private International Law, vol. 14, 2012/13, s. 217–221; eller Lutzi, T., Private International Law Online, Oxford University Press, Oxford, 2020, punkterna 5.85 och 5.87–5.88.

46 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 864/2007 av den 11 juli 2007 om tillämplig lag för utomobligatoriska avtalsförpliktelser (Rom II) (EUT L 199, 2007, s.40) innehåller inga harmoniserade lagvalsregler. Kränkningar av privatlivet och personlighetsskyddet, inklusive ärekränkning, har uttryckligen uteslutits från dess tillämpningsområde i artikel 1.2 g.

47 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt den elektroniska handeln, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, 2000, s. 1).

48 Dom av den 25 oktober 2011, eDate Advertising m.fl. ( C-509/09 och C-161/10, EU:C:2011:685, punkt 67).

49 Dom av den 11 september 2014, Papasavvas ( C-291/13, EU:C:2014:2209, punkterna 27–29 och 32).

50 Se vidare, exempelvis, De Miguel Asensio, P., Conflict of Laws and the internet, Edward Elgar, Publishing Limited, Cheltenham, 2020, punkterna 3.141–3.144; och Lutzi, T., Private International Law Online, Oxford University Press, Oxford, 2020, punkterna 4.17–4.18.

51 Både materiella och processuella villkor för ett sådant undantag enligt artikel 3.4 i direktiv 2000/31 måste vara uppfyllda.

52 Se punkterna 8–10 ovan.

53 För det vidare sammanhang och den politiska dagordning som denna nya nationella rättspraxis utgör en del av, se till exempel Hackmann, J., Defending the “Good Name ”of the Polish Nation: Politics of History as a Battlefield in Poland, 2015–18, Journal of Genocide Research, vol. 20, 2018, s. 587. Se, för en beskrivning av nationell rätt i ett historiskt perspektiv, Gliszczyńska, A. och Jabłoński, M., Is One Offended Pole Enough to Take Critics of Official Historical Narratives to Court?, Verfassungsblog, 2019/10/12, https://verfassungsblog.de/is-one-offended-pole-enough-to-take-critics-of-official-historical-narratives-to-court/, DOI: 10.17176/20191012–232358–0; och Gliszczyńska, A. och Kozłowski, W, Calling Murders by Their Names as Criminal Offence – a Risk of Statutory Negationism in Poland, Verfassungsblog, 2018/2/01, https://verfassungsblog.de/calling-murders-by-their-names-as-criminal-offence-a-risk-of-statutory-negationism-in-poland/, DOI: 10. 17176/20180201–165352.

54 Se, särskilt, domen från Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) av den 19 juli 2018, mål nr IX ZB 10/18 (ECLI:DE:BGH:2018:190718BIXZB10.18.0), som har häpnadsväckande likheter med detta mål.