lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 18 mars 2021

CELEX
62019CC0848
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Dom i målet Polen/kommissionen ( T‑883/16, EU:T:2019:567) (nedan kallad den överklagade domen).

3 OPAL är en förkortning för Ostseepipeline-Anbindungsleitung. Gasledningen OPAL utgör markdelen i väster av gasledningen Nord Stream, vars inmatningspunkt befinner sig i närheten av Lubmin nära Greifswald i Tyskland och vars uttagspunkt befinner sig i Brandov i Republiken Tjeckien. Gasledningen Nord Stream transporterar gas som kommer från ryska gasfält till Tyskland, via Östersjön. Nord Stream har ytterligare en markdel, gasledningen NEL (Nordeuropäische Erdgasleitung), med en kapacitet på 20 miljoner kubikmeter, som går från Greifswald till Nederländerna och till resten av nordvästra Europa.

4 Kommissionens beslut C(2016) 6950 final av den 28 oktober 2016 om ändring av villkoren för undantag för OPAL-gasledningen från kraven på tillträde för tredje part och reglerade tariffer som beviljats enligt direktiv 2003/55/EG (nedan kallat det angripna beslutet). Den tyska versionen är autentisk och det finns bara en version till, på engelska. Det offentliggjordes på kommissionens webbplats den 3 januari 2017.

5 Om det fastställs att principen om energisolidaritet är tillämplig skulle det kunna få konsekvenser för utvecklingen av unionens energipolitik, vilken blir allt mer sammanflätad med dess klimatpolitik, liksom andra konsekvenser, dels geopolitiska (när det gäller leverans av gas till Europa från Ryssland och dess statliga företag Gazprom) och dels ekonomiska (när det gäller användningen av de gasledningar som förser Europa med gas och de företag som driver dessa).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 2009, s. 94; nedan kallat direktiv 2009/73), vilket upphävde och ersatte Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG (EUT L 176, 2003, s. 57).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2019/692/EU av den 17 april 2019 om ändring av direktiv 2009/73/EG m gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (EUT L 117, 2019, s. 1).

8 Lagen om el- och gasförsörjning (BGBl. 2005 I, s. 1970, 3621).

9 De två besluten rörde de kvotdelar som innehades av de båda ägarna av gasledningen OPAL. Den ägs av WIGA Transport Beteiligungs-GmbH & Co. (nedan kallat WIGA, tidigare W & G Beteiligungs-GmbH & Co. KG, tidigare Wingas GmbH & Co. KG) som innehar en kvotdel på 80 procent, och E.ON Ruhrgas AG som innehar en kvotdel på 20 procent. WIGA kontrolleras gemensamt av OAO Gazprom och BASF SE. Det företag som driver den del av gasledningen OPAL som tillhör WIGA är OPAL Gastransport GmbH & Co. KG (nedan kallat OGT).

10 Gasledningen OPAL har i sin norra del, mellan Greifswald och inmatningspunkten Groß-Köris söder om Berlin (Tyskland) en årlig kapacitet på ungefär 36,5 miljarder m3. I den södra delen mellan Groß-Köris och utmatningspunkten i Brandov har gasledningen OPAL en årlig kapacitet på ungefär 32 miljarder m3. Skillnaden på 4,5 miljarder m3 per år skulle säljas i industriområdet Gaspool som omfattar norra och östra Tyskland.

11 Ridley, A. anger att Gazprom refused to provide a gas release programme because it would have resulted in an open auction for gas with third parties. In such an auction, the prices set at market could have been used against Gazprom. For example, customers with long term supply contracts with Gazprom, with price review clauses, could have been incentivised to use the evidence of those auctions to take Gazprom to arbitration to force a reduction in the price they themselves paid for gas. Therefore, Gazprom and its German ally were limited to using no more than half of the pipeline capacity (Ridley, A.: The principle of solidarity: OPAL, Nord Stream, and the shadow over Gazprom, Atlantic Council, 17 oktober 2019, https://www.atlanticcouncil.org/blogs/energysource/the-principle-of-solidarity-opal-nord-stream-and-the-shadow-over-gazprom/).

12 Yafimava, K.: The OPAL Exemption Decision: past, present, and future, Oxford Institute for Energy Studies, 2017, s. 10–13, finns på https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2017/01/The-OPAL-Exemption-Decision-past-present-and-future-NG-117.pdf.

13 Den ändring som BNetzA planerade bestod i att begränsningen av den kapacitet som kunde bokas av företag i dominerande ställning, vilken fastställdes enligt det ursprungliga beslutet, ersattes med en skyldighet för OGT att erbjuda minst 50 procent av den transportkapacitet som företaget utnyttjar, nämligen 15864532 kWh/h (cirka 12,3 miljarder m3/år) på auktion, varav 1 4064 532 kWh/h (cirka 10,98 miljarder m3/år) i form av dynamiskt tilldelningsbara fasta kapaciteter (feste dynamisch zuordenbare Kapazitäten, DZK) och 1800000 kWh/h (cirka 1,38 miljard m3/år), i form av fritt tilldelningsbara fasta kapaciteter (feste frei zuordenbare Kapazitäten, FZK) vid utmatningspunkten i Brandov. För det fall efterfrågan på FZK‑kapaciteter under två på varandra följande år skulle överstiga det ursprungliga utbudet på 1800000 kWh/h, var OGT under vissa villkor tvungen att höja utbudet av sådan kapacitet upp till ett tak på 3600000 kWh/h (cirka 2,8 miljarder m3/år).

14 Gasledningen Brotherhood börjar i Ryssland och går genom Ukraina och Slovakien och in i Tjeckien, varifrån gasen via sammanlänkade gasledningar även leds vidare till andra medlemsstater. Gazprom levererar även gas via gasledningen Yamal, som går via Belarus, genom de baltiska staterna och Polen in i Tyskland och vidare därifrån.

15 Ridley, A. har angett följande: In December 2016, Gazprom –with the assistance and approval of the German energy regulator– was able to obtain an amendment to the 2009 OPAL exemption from the European Commission. In essence, the cap was lifted. 50 percent of OPAL’s capacity would be exempt from third party access and tariff regulation. The rest of the pipeline’s capacity would be subject to two auction regimes. However, as Gazprom was dominant in the marketplace, the reality was that Gazprom or Gazprom’s allies would take up all the auctioned capacity. In essence, Gazprom was gifted the rest of the capacity by the Commission. The actual operation of the pipeline after December 2016 demonstrated that this is exactly what happened. OPAL wholly became a route for flooding Gazprom-controlled gas from Nord Stream 1, while gas flows through the Ukrainian transit route along the Brotherhood pipeline network fell (Ridley, A.: The principle of solidarity: OPAL, Nord Stream, and the shadow over Gazprom, Atlantic Council, 17 oktober 2019, https://www.atlanticcouncil.org/blogs/energysource/the-principle-of-solidarity-opal-nord-stream-and-the-shadow-over-gazprom/).

16 Tribunalen avvisade det företagets talan om ogiltigförklaring av det angripna beslutet, med motiveringen att det saknade talerätt, eftersom tribunalen fann att företaget inte självt var direkt berört av det angripna beslutet och det inte utgjorde en regleringsakt. Tribunalens beslut av den 15 mars 2018, Polskie Górnictwo Naftowe i Gazownictwo/kommissionen ( T‑130/17, ej publicerat, EU:T:2018:155).

17 Tribunalen avvisade även det företagets talan på grund av att det saknade talerätt, i beslut av den 14 december 2017, PGNiG Supply & Trading/kommissionen ( T‑849/16, EU:T:2017:924).

18 Dom av den 4 december 2019, Polskie Górnictwo Naftowe i Gazownictwo/kommissionen ( C‑342/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:1043), och dom av den 4 december 2019, PGNiG Supply & Trading/kommissionen ( C‑117/18 P, ej publicerad, EU:C:2019:1042), samt beslut av den 4 december 2019, Polen/kommissionen ( C‑181/18 P, ej publicerat, EU:C:2019:1041).

19 Den överklagade domen, punkterna 71–73.

20 Ibidem, punkt 77.

21 Ibidem, punkt 81.

22 Ibidem, punkt 82.

23 Ibidem, punkt 83.

24 Bundesnetzagentur orders immediate implementation of OPAL judgment of European Court, www.bundesnetzagentur.de/SharedDocs/Pressemitteilungen/EN/2019/20190913_Opal.html.

25 Närmare bestämt ingick Gazprom och Naftogaz Ukrainy avtal den 30 december 2019 som omfattar transitering av rysk gas genom Ukraina för perioden 2020–2024, med en volym av 65 bcm för 2020, och 40 bcm/år för perioden 2021–2024 (sammanlagt 225 bcm), med bestämmelser för transitering av ytterligare volymer vid behov. Se, beträffande detta, Pirani, S., och Sharples, J.: The Russia-Ukraine gas transit deal: opening a new chapter, Energy Insight: 64, Oxford Institute for Energy Studies, februari 2020, finns på https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2020/02/The-Russia-Ukraine-gas-transit-deal-Insight-64.pdf.

26 Gasledningen Nord Stream 2 kommer att bestå av två gasöverföringsledningar, som gör det möjligt att överföra gas mellan Viborg (Ryssland) och Lubmin (Tyskland), nära Greifswald (Tyskland). När den gas som överförs genom Nord Stream 2 når Tyskland, överförs den genom markgasledningen ENEL och genom den nyligen färdigställda markgasledningen EUGAL. Även dessa båda ledningar regleras enligt direktiv 2009/73 i Tyskland.

27 Se analysen i Pirani, S., Sharples, J., Yafimava, K., och Yermakov, V.: Implications of the Russia-Ukraine Gas Transit Deal for Alternative Pipeline Routes and the Ukrainian and European markets, Energy Insight: 65, Oxford Institute for Energy Studies, mars 2020, finns på https://www.oxfordenergy.org/wpcms/wp-content/uploads/2020/03/Insight-65-Implications-of-the-Russia-Ukraine-gas-transit-deal-for-alternative-pipeline-routes-and-the-Ukrainian-and-European-markets.pdf.

28 Se fotnot 31 i detta förslag till avgörande.

29 I artikel 2.17 i direktiv 2009/73, i dess ändrade lydelse, anges nu att begreppet sammanlänkning inte endast inbegriper en överföringsledning som passerar eller sträcker sig över en gräns mellan medlemsstater i syfte att koppla samman dessa medlemsstaters nationella överföringssystem utan numera även en överföringsledning mellan en medlemsstat och ett tredjeland fram till den medlemsstatens territorium eller territorialvatten.

30 Närmare bestämt föreskrivs det i artikel 49a.1 i direktiv 2019/692 att [n]är det gäller gasöverföringsledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland som färdigställts före den 23 maj 2019, får den medlemsstat i vilken den första anslutningspunkten för en sådan överföringsledning till en medlemsstats nät är belägen, av objektiva skäl, till exempel kostnadstäckningsskäl eller försörjningstrygghetsskäl, besluta att göra undantag från [vissa bestämmelser i direktiv 2009/73] för avsnitten av sådana gasöverföringsledningar i dess territorium och territorialvatten, förutsatt att ett sådant undantag inte skulle skada konkurrensen i unionen eller en effektivt fungerande inre marknad för naturgas, eller för en trygg energiförsörjning i unionen. I artikel 49a.1 anges också att undantag av denna typ ska vara tidsbegränsa[de] upp till 20 år, på grundval av en objektiv motivering, som kan förnyas om det är berättigat och får förenas med villkor som bidrar till uppnåendet av ovan nämnda förhållanden och att [s]ådana undantag [inte ska] vara tillämpliga på överföringsledningar mellan en medlemsstat och ett tredjeland som är skyldigt att införliva [direktiv 2009/73 i dess ändrade lydelse] enligt ett avtal som ingåtts med unionen. Även artikel 36 i direktiv 2009/73 ändrades genom direktiv 2019/692, så att det i punkt 1 e anges att undantaget för ny befintlig infrastruktur inte får skada bland annat försörjningstryggheten i fråga om naturgas i unionen.

31 Tribunalens beslut av den 20 maj 2020, Nord Stream/parlamentet och rådet ( T‑530/19, EU:T:2020:213), och Nord Stream 2/parlamentet och rådet ( T‑526/19, EU:T:2020:210), vilket överklagats i mål C‑348/20 P, Nord Stream 2/parlamentet och rådet, som ännu inte har avgjorts.

32 BNetzA:s beslut BK7–20–004 av den 15 maj 2020, finns på: https://www.bundesnetzagentur.de/DE/Service-Funktionen/Beschlusskammern/1_GZ/BK7-GZ/2020/BK7–20–0004/BK7–20–0004_Beschluss_EN_download.pdf?__blob=publicationFile&v=3).

33 Ärende WT/DS476/R, Europeiska unionen och dess medlemsstater – Olika åtgärder som rör energisektorn. Informationen om denna tvist finns på WTO:s webbplats.

34 A.a., bland annat avsnitt 7.1000–7.1003. Se analysen i Pogoretsky, V., och Talus, K.: The WTO Panel Report in EU-Energy Package and its implications for the EU’s gas market and energy security, World Trade Review, 2020, nr 4, s. 531–549.

35 I sitt beslut bortsåg panelen från att programmet för avyttring av kapacitet i gasledningen OPAL skulle ha gjort det möjligt för Gazprom att utnyttja hela kapaciteten i gasledningen, även om Gazprom då skulle ha behövt auktionera ut praktiskt taget hälften av den transporterade naturgasen, något som Gazprom undvek på grund av att det inte tycktes vara kommersiellt intressant för företaget, så som jag tidigare har nämnt.

36 De värden som unionen bygger på är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män (min kursivering).

37 Min kursivering. Artikel 3 FEU innehåller även solidaritet mellan generationerna (punkt 3) och solidaritet och ömsesidig respekt mellan folken (punkt 5).

38 Enligt punkt 2 i denna bestämmelse ska unionen föra, utforma och genomföra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik som grundas på en utveckling av medlemsstaternas ömsesidiga politiska solidaritet. I punkt 3 föreskrivs det att medlemsstaterna… aktivt och förbehållslöst [ska] stödja unionens utrikes- och säkerhetspolitik i en anda av lojalitet och ömsesidig solidaritet… Medlemsstaterna ska arbeta tillsammans för att förstärka och utveckla sin ömsesidiga politiska solidaritet.

39 En sådan politik och genomförandet av den bör bygga på principerna om solidaritet och rättvis fördelning av ansvar, inklusive ekonomiska konsekvenser, mellan medlemsstaterna. Varje gång det är nödvändigt ska de unionsakter som antas enligt detta kapitel innehålla lämpliga åtgärder för tillämpningen av denna princip.

40 Enligt punkt 1 i denna bestämmelse får unionen i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna besluta om lämpliga åtgärder med hänsyn till den ekonomiska situationen, särskilt om det uppstår allvarliga försörjningsproblem i fråga om vissa varor, särskilt på energiområdet. Enligt punkt 2 får unionen bevilja en medlemsstat ekonomiskt bistånd om den har svårigheter eller allvarligt hotas av stora svårigheter till följd av naturkatastrofer eller osedvanliga händelser utanför dess kontroll.

41 Unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.

42 Se, för en allmän och tvärvetenskaplig överblick över begreppet solidaritet i unionsrätten, Coman, R., Fromont, L., och Weyembergh, A. (red.): Les solidarités européennes. Entre enjeux, tensions et reconfigurations, Bruylant, Bryssel, 2019.

43 Antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och Europeiska unionens instrument för återhämtning (Next Generation EU) vid Europeiska rådets möte den 10–11 december 2020, kan vara unionens största framsteg någonsin när det gäller solidaritet. För första gången kommer unionen att skuldsätta sig genom att låna upp pengar på kapitalmarknaderna för att med bidrag och lån finansiera den ekonomiska återhämtningen i medlemsstaterna, beroende på hur hårt de drabbats av covid-19.

44 Van Cleynenbreugel, P, anser att solidariteten är a background inspirational value for EU law and policy initiatives, without, however, being fundamentally guiding as a legal principle … (Van Cleynenbreugel, P.: Typologies of solidarity in EU law: a non-shifting landscape in the wake of economic crise, i Biondi, E., Dagilyté, E. och Küçük, E. (red.): Solidarity in EU Law. Legal principle in the making, Edward Elgar, Cheltenham, 2018, s. 25 och 36. I Dagilyté, E.: Solidarity: a general principle of EU law? Two variations on the solidarity theme, i Biondi, E., Dagilyté, E. noch Küçük, E. (red.): a.a., s. 62, anges det att although solidarity is inherent in the EU legal order as a foundational value, it cannot (yet) be defined as a general principle of EU law.

45 Levade, A.: La valeur constitutionnelle du principe de solidarité, i Boutayeb, C. (red.): La solidarité dans l’Union européenne: éléments constitutionnels et matériels, Dalloz, Paris, 2011, s. 41 och följande sidor.; Ross, M.: Solidarity: A new constitutional paradigm for the EU?, i Ross, M., och Borgmann-Prebil, Y. (red.): Promoting Solidarity in the European Union, Oxford University Press, Oxford, 2010, s. 23–45.

46 Berrandane, A.: Solidarité, loyauté dans le droit de l’Union européenne, i Boutayeb, C. (red.): La solidarité dans l’Union européenne: éléments constitutionnels et matériels, Dalloz, Paris, 2011, s. 55 och följande sidor.

47 Dom av den 10 december 1969 ( 6/69 och 11/69, ej publicerad, EU:C:1969:68, punkt 16).

48 Dom av den 7 februari 1973 ( 39/72, EU:C:1973:13, punkt 25).

49 Dom av den 22 januari 1986, Eridania zuccherifici nazionali m.fl. ( 250/84, EU:C:1986:22, punkt 20), dom av den 29 september 1987, Fabrique de fer de Charleroi och Dillinger Hüttenwerke/kommissionen ( 351/85 y 360/85, EU:C:1987:392, punkt 21), och dom av den 11 maj 2000, Gascogne Limousin viandes ( C‑56/99, EU:C:2000:236, punkterna 40 och 42).

50 Jag hänvisar till analysen i Küçük, E.: Solidarity in EU law: an elusive political statement or a legal principle with substance?, i Biondi, A.; Dagilyté, E., och Küçük, E. (red.): Solidarity in EU Law. Legal principle in the making, Edward Elgar, Cheltenham, 2018, s. 56–60.

51 Dom av den 2 april 2020, kommissionen/Polen, Ungern och Tjeckien (Tillfälligt system för omplacering av personer som söker internationellt skydd) ( C‑715/17, C‑718/17 och C‑719/17, EU:C:2020:257, punkterna 80 och 181). Se även dom av den 6 september 2017, Slovakien och Ungern/rådet ( C‑643/15 och C‑647/15, EU:C:2017:631, punkt 291).

52 Punkterna 80 och 181 i dom av den 2 april 2020, kommissionen/Polen, Ungern och Tjeckien (Tillfälligt system för omplacering av personer som söker internationellt skydd) ( C‑715/17, C‑718/17 och C‑719/17, EU:C:2020:257): … de bördor som de provisoriska åtgärderna enligt besluten 2015/1523 och 2015/1601 (som antagits med stöd av artikel 78.3 FEUF i syfte att hjälpa Republiken Grekland och Republiken Italien att bättre hantera en nödsituation med plötslig tillströmning av medborgare från tredjeländer på deras territorier) medför, i princip ska fördelas mellan samtliga övriga medlemsstater i enlighet med principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, vilken enligt artikel 80 FEUF styr unionens asylpolitik.

53 I sitt förslag till avgörande av den 31 oktober 2019 i de förenade målen kommissionen/Polen, Ungern och Tjeckien (Tillfälligt system för omplacering av personer som söker internationellt skydd) ( C‑715/17, C‑718/17 och C‑719/17, EU:C:2019:917, punkt 253), angav generaladvokat Sharpston att [s]olidaritet utgör det europeiska projektets livsnerv.

54 Det förefaller som att de baltiska länderna och länderna i Centraleuropa och Östeuropa tryckte på för att hänvisningen till solidaritet skulle tas med, efter att det uppstått en risk för brist på gas till följd av krisen mellan Ryssland och Ukraina 2006. Se Andoura, S.: La solidarité énergétique en Europe: de l’indépendance à l’interdépendance, Notre Europe, juli 2013, s. 33–35.

55 Detta medgav Förbundsrepubliken Tyskland och kommissionen vid förhandlingen.

56 Enligt den bestämmelsen ska bestämmelserna i unionsrätten inte påverka en medlemsstats rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 192.2 c. I dom av den 22 september 2020, Österrike/kommissionen ( C‑594/18 P, EU:C:2020:742, punkterna 48 och 49), slog domstolen fast att enligt den bestämmelsen tillkommer valet av kärnenergi medlemsstaterna.

57 Dom av den 10 juli 1984, Campus Oil m.fl. ( 72/83, EU:C:1984:256, punkterna 34 och 35), och dom av den 4 juni 2002, kommissionen/Belgien ( C‑503/99, EU:C:2002:328, punkt 46).

58 COM(2015) 080 final, av den 25 februari 2015, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik. I denna strategi anger kommissionen att [e]n anda av solidaritet i energifrågor nämns i fördraget och är energiunionens kärna (s.4).

59 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 2018, s. 1), och dokumenten COM(2020) 80 final, av den 4 mars 2020, förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordning 2018/1999 (Europeisk klimatlag) och COM(2019) 640 final, av den 11 december 2019, Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om den europeiska gröna given.

60 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (EUT L 115, 2013, s. 39).

61 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 2017, s. 1).

62 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av rådets direktiv 2004/67/EG (EUT L 295, 2010, s.1).

63 Beträffande denna mekanism, se dom av den 20 december 2017, Eni m.fl. ( C‑226/16, EU:C:2017:1005).

64 Artikel 13 i förordning 2017/1938 reglerar en solidaritetsmekanism som skyddar en medlemsstat som befinner sig i kris, på grund av att den inte förfogar över tillräckligt med gas för att försörja sina skyddade kunder. Under sådana förhållanden är den eller de medlemsstater som är sammanlänkade med den stat som drabbats av krisen skyldiga att leverera gas till den sistnämnda staten för att försörja dess skyddade kunder, även om det innebär att leveranserna till andra kunder än skyddade kunder på deras territorium minskar. Denna mekanism ska bara aktiveras när den stat som befinner sig i kris inte har kunnat hantera den med hjälp av de åtgärder som fastställs i dess nationella krisplan. Dessutom ska den betala en skälig ersättning till den medlemsstat som förser den med gas.

65 En parallell mekanism, för stöd vid en elförsörjningskris, har skapats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 2019, s. 1).

66 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79, 2019, s.1).

67 I sitt förslag till avgörande i målet Eni m.fl. ( C‑226/16, EU:C:2017:616, punkterna 33 och 34), angav han följande: Hänvisningen till solidaritet mellan medlemsstaterna [i artikel 194.1 FEUF], som lades till vid upprättandet av Lissabonfördraget, ingår i ett sammanhang där principen om solidaritet mellan medlemsstaterna skulle kunna definieras som en konstitutionell princip. … är solidaritetsprincipen av en särskild betydelse mot bakgrund av försörjningen på energiområdet.

68 Vid förhandlingen nyanserade Förbundsrepubliken Tyskland detta påstående och medgav att energisolidaritet är en rättslig princip, men att tribunalen hade tillämpat den på fel sätt i den överklagade domen.

69 Den överklagade domen, punkt 70.

70 Det skulle inte vara lätt att förklara för de stater som med rätta har kritiserats för att bortse från de rättsliga krav som följer av solidaritetsprincipen, när det gäller omplacering av personer som söker internationellt skydd, att den principen inte har några rättsliga konsekvenser när det handlar om energisolidaritet.

71 Ibidem, punkterna 70–72.

72 Domstolen har, beträffande statligt stöd, funnit att om detta åsidosätter allmänna principer i unionsrätten, kan det inte förklaras vara förenligt med den inre marknaden. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 april 2008, Nuova Agricast ( C‑390/06, EU:C:2008:224, punkterna 50 och 51), och dom av den 22 september 2020, Österrike/kommissionen ( C‑594/18 P, EU:C:2020:742, punkt 44). I den sistnämnda domen, som rörde statligt stöd till kärnkraftverket Hinkley Point (Förenade kungariket), prövade domstolen (punkt 49) möjligheten att upphäva kommissionens beslut att godkänna stödet, genom att tillämpa principen om skydd av miljön, försiktighetsprincipen, principen att förorenaren betalar och hållbarhetsprincipen. Den fann emellertid att dessa allmänna principer inte under alla omständigheter kan anses utgöra hinder för att det beviljas statligt stöd till byggandet och driften av ett kärnkraftverk, som Euratomfördraget föreskriver.

73 Kommissionens beslut C(2020) 8377 final av den 25 november 2020 om undantag för LNG-terminalen i det självständiga naturgassystemet i Alexandroupolis från kraven på tillträde för tredje part och reglerade tariffer (punkterna 29–32), och kommissionens beslut C(2020) 8948 final av den 8 december 2020 om undantag för LNG-terminalen South Hook från kraven på tillträde för tredje part och reglerade tariffer i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG (punkterna 43–46).

74 Efter ändringen föreskrivs följande i den nya artikel 36.3 andra stycket i direktiv 2009/73:Innan beslutet om undantag antas ska den nationella tillsynsmyndigheten, eller i förekommande fall en annan behörig myndighet i den medlemsstaten, samråda med a) de nationella tillsynsmyndigheterna i de medlemsstater vars marknader sannolikt kommer att påverkas av den nya infrastrukturen, och b) tredjelandets berörda myndigheter, om den berörda infrastrukturen är sammankopplad med unionens nät, som omfattas av en medlemsstats jurisdiktion, och har sitt ursprung eller sin slutpunkt i ett eller flera tredjeländer.

75 Se Buschle, D., och Talus, K.: One for All and All for One? The General Court Ruling in the OPAL Case, Oil, Gas & Energy Law Intelligence, 2019, nr 5, s. 8.

76 Boute, A.: The principle of solidarity and the geopolitics of energy: Poland v. Commission (OPAL pipeline), Common Market Law Review, nr 3, 2020, s. 889–914, särskilt s. 912.

77 Den överklagade domen, punkt 78.

78 Ibidem, punkt 79.

79 Ibidem, punkterna 80 och 81.

80 Punkt 32 i detta förslag till avgörande.

81 Den överklagade domen, punkt 82.

82 Dom av den 9 juni 2016, Repsol Lubricantes y Especialidades m.fl./kommissionen ( C‑617/13 P, EU:C:2016:416, punkt 63), och dom av den 26 mars 2020, Larko/kommissionen ( C‑244/18 P, EU:C:2020:238, punkt 25).

83 Dom av den 20 januari 2016, Toshiba Corporation/kommissionen ( C‑373/14 P, EU:C:2016:26, punkt 41).

84 Det överklagade beslutet innehåller nio artiklar, men motiveringen till det är mycket utförlig, nästan uttömmande, och innehåller etthundrasextio skäl. Det är anmärkningsvärt att det i en sådan motivering inte skulle finnas utrymme för en hänvisning till principen om energisolidaritet och dess inverkan på de vidtagna åtgärderna.

85 Kritik mot den överklagade domen i Boute, A.: The principle of solidarity and the geopolitics of energy: Poland v. Commission (OPAL Pipeline), Common Market Law Review, 2020, s. 913.

86 Se, för ett liknande resonemang, kritiken mot kommissionens bedömning i Szydło. M.: Disputes over the pipelines importing Russian gas to the EU: how to ensure consistency in EU energy law and policy?, Baltic Journal of Law & Politics, 2018, nr 11, s. 95–126.

87 Den hänvisar bland annat till dom av den 7 november 2013, Gemeinde Altrip m.fl. ( C‑72/12, EU:C:2013:712, punkt 51).