lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 25 februari 2021

CELEX
62020CC0060
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Nedan kallat LDz.

3 Nedan kallat Baltijas Ekspresis.

4 Valsts dzelzceļa administraācija (regleringsorgan för järnvägssektorn, Lettland) (nedan kallat regleringsorganet).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 21 november 2012 om inrättande av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde (EUT L 343, 2012, s. 32) (nedan kallat direktivet), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2370 av den 14 december 2016 om ändring av direktiv 2012/34 vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen (EUT L 352, 2016, s. 1s). I målet har dessutom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2177 av den 22 november 2017 om tillträde till anläggningar för tjänster och järnvägsrelaterade tjänster (EUT L 307, 2017, s. 1) (nedan kallad genomförandeförordningen) åberopats.

6 Järnvägslagen av den 1 april 1998 (Latvijas Vēstnesis, 1998, nr 102/105).

7 Enligt Baltijas Ekspresis (punkt 2 i dess skriftliga yttrande) har bolaget sedan år 2002 tillhandahållit LDz manövertjänster för Baltijas Ekspresis lok och lokförare, och därefter till LDz:s (helägda) dotterbolag SIA LDZ Cargo. Från och med år 2004 utvidgades enligt Baltijas Ekspresis dess verksamhet till att omfatta godstransport och Ventspils utgjorde basen för dess verksamhet, inbegripet verkstaden för reparation och underhåll av deras lok.

8 I artikel 7.3.7 i avtalet föreskrevs att ägaren hade rätt att säga upp hyresavtalet i händelse av ett oförutsett behov av att nyttja lokalen för egna behov (punkt 11 andra stycket i beslutet om hänskjutande).

9 Baltijas Ekspresis gjorde gällande att Ventspils lokstall var en anläggning för tjänster i vilken Baltijas Ekspresis genom eget tillhandahållande av tjänster tillhandahöll tekniskt underhåll av sina lok.

10 Dom av den 16 juni 2015, Gauweiler m.fl. ( C‑62/14, EU:C:2015:400, punkt 25), dom av den 7 februari 2018, American Express ( C‑304/16, EU:C:2018:66, punkt 32), och dom av den 10 december 2018, Wightman m.fl. ( C‑621/18, EU:C:2018:999, punkt 27).

11 LDz föreslog att en begäran om förhandsavgörande skulle inges för att domstolen ska klargöra tolkningen av begreppen anläggning för tjänster, tjänsteleverantör och eget tillhandahållande av tjänster. Den föreslog även att omfattningen av den skyldighet som föreskrivs för tjänsteleverantören i artikel 13.2 i direktiv 2012/34 skulle preciseras.

12 Enligt artikel 17 i genomförandeförordningen ska förordningen tillämpas från och med den 1 juni 2019 (med undantag av artikel 2, som ska tillämpas från och med den 1 januari 2019).

13 I artikel 57.1 i direktivet anges följande: Regleringsorganen ska utbyta information om sitt arbete och om principerna och rutinerna för sina beslut och framför allt utbyta information om de viktigaste frågorna när det gäller förfarandena och problem i fråga om att tolka införlivad unionsjärnvägslagstiftning. De ska även samarbeta på annat sätt för att i hela unionen samordna sitt beslutsfattande. För detta ändamål ska de delta och arbeta tillsammans i ett nätverk som sammanträder med jämna mellanrum. Kommissionen ska vara en medlem, samordna och stödja nätverkets arbete samt vid behov lägga fram rekommendationer till nätverket….

14 Vid tolkningen av direktivet mot bakgrund av genomförandeförordningen skulle det eventuellt kunna övervägas om någon artikel i genomförandeförordningen är oförenlig med direktivet. Ingen i förevarande mål har gjort gällande att så är fallet.

15 När det gäller skillnaderna mellan dessa, hänvisar jag till mitt förslag till avgörande i målet WESTbahn Management ( C‑210/18, EU:C:2019:277, punkterna 41–45).

16 Beslutet om hänskjutande, punkt 12 in fine.

17 LDz kunde inte vara ovetande om att det fanns en sådan verkstad, inte bara på grund av att LDz var ägare till byggnaden, utan på grund av att det var LDz:s skyldighet att säkerställa att den var ansluten via järnväg till den lettiska järnvägsinfrastrukturen. Se även fotnot 7 ovan angående de tjänster som Baltijas Ekspresis tillhandahöll LDz i denna verkstad.

18 Denna beskrivning ska innehålla information om de villkor som gäller för att få tillträde till de anläggningar för tjänster som är knutna till infrastrukturförvaltarens järnvägsnät och tillhandahållande av tjänster i dessa anläggningar.

19 Se https://www.ldz.lv/en/network-statement för de engelska språkversionerna. I 2018 års beskrivning av järnvägsnätet återfinns den i punkt 6.2.1.

20 De avser underhållsanläggningar [punkt e] och andra tekniska anläggningar, även anläggningar för rengöring och tvätt [punkt f].

21 Beslutet om hänskjutande, punkt 4.

22 En ägare av en anläggning för tjänster som genom att hyra ut den till ett järnvägsföretag ger detta företag rätt att få tillträde till anläggningen och nyttja den befinner sig i en rättsligt sett identisk eller liknande ställning som tjänsteleverantören för en anläggning för tjänster som har till uppgift att förvalta anläggningen och fatta beslut om ansökningar om tillträde till denna anläggning (punkt 61 i dess skriftliga yttrande).

23 I artikel 13.6 i direktivet görs åtskillnad mellan ägare och tjänsteleverantör. Även om direktivet inte innehåller några särskilda antydningar om möjligheten att ägaren kan vara tjänsteleverantör, säger det sig självt att det förhåller sig så, vilket senare har bekräftats i artikel 15 i genomförandeförordningen. I den bestämmelsen talas om åtgärder som vidtas av [en ägare] av en anläggning för tjänster [som] inte driver den anläggningen. Artikeln utgår således från att vissa ägare samtidigt är tjänsteleverantörer och andra inte.

24 LDz har i vid de nationella domstolarna bestritt att bolaget var tjänsteleverantör vid anläggningen för tjänster (punkt 5 andra stycket i beslutet om hänskjutande).

25 Om järnvägsföretagen ville få tillträde till anläggningen för tjänster och de tjänster som där tillhandahålls, skulle tjänsteleverantören enligt artikel 13.2 i direktivet vara skyldig att ge dem sådant tillträde.

26 Punkt 13 i beslutet om hänskjutande.

27 I punkt 13 tredje stycket i beslutet om hänskjutande medges att Baltijas Ekspresis driver anläggningen för sina egna ekonomiska behov, nämligen för underhåll av loken, vilket beskrivs i punkt 1 fjärde stycket i samma beslut.

28 Enligt denna bestämmelse föreligger eget tillhandahållande av tjänster när ett järnvägsföretag självt utför en järnvägsrelaterad tjänst i en tjänsteleverantörs lokaler…. Med järnvägsrelaterade tjänster avses de tjänster som definieras i artikel 3.2 i genomförandeförordningen.

29 Punkt 13 tredje stycket i beslutet om hänskjutande.

30 Punkt 35 i kommissionens skriftliga yttrande.

31 Skälen för denna avsaknad av tillhandahållande av tjänster till tredje man kan vara flera: antingen att den som driver anläggningen försvårar tillträdet (vilket regleringsorganet kan korrigera) eller att andra järnvägsföretag inte är intresserade, vilket Baltijas Ekspresis har påpekat (punkt 17 i dess skriftliga yttrande).

32 Det ska erinras om att Ventpils lokstall från och med år 2018 redan har angetts som anläggning för tjänster i Lettlands beskrivning av järnvägsnätet.

33 Enligt artikel 15.5 i genomförandeförordningen får tjänsteleverantören lämna in handlingar som styrker att det pågår en omläggningsprocess som har inletts innan intresseanmälan framställdes [från andra järnvägsföretag, avseende leasing eller uthyrning av anläggningen].

34 I artikel 3.9 i genomförandeförordningen definieras omläggning som en formell process varigenom syftet med anläggningen för tjänster ändras till en annan användning än för tillhandahållandet av järnvägsrelaterade tjänster. Det rör sig således om att fastigheten ändras så att den inte längre används till järnvägsrelaterade tjänster.

35 Dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark), ( C‑235/17, EU:C:2019:432).

36 Jag hänvisar till mitt förslag till avgörande i målet SJ ( C‑388/17, EU:C:2018:738, punkterna 52 och följande punkter).

37 I skäl 71 till direktivet betecknas järnvägsinfrastrukturen som ett naturligt monopol.

38 Regleringsorganet hänvisar vid upprepade tillfällen till denna bestämmelse i sitt skriftliga yttrande.

39 Den åtgärd som regleringsorganet vidtog i detta mål omfattas dessutom av artikel 56.1 f eller g, i den meningen att det hindrar den tjänsteleverantör som använder sig av en likvärdig anläggning för tjänster från att förvägra såväl tjänsteleverantören som andra järnvägsföretag tillträde till anläggningen och motsvarande tjänster.

40 I artikel 56.9 i direktivet hänvisas till dessa.