Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzella föredraget den 17 juni 2021

1 Originalspråk: franska.

2 Se, för ett liknande resonemang, bland annat yttrande 2/00 (Cartagenaprotokollet om biosäkerhet) av den 6 december 2001 ( EU:C:2001:664, punkt 5) och dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 42).

3 Se, exempelvis, dom av den 19 juli 2012, parlamentet/rådet ( C‑130/10, EU:C:2012:472), dom av den 24 juni 2014, parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:2025), dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435).

4 C‑244/17, EU:C:2018:662.

5 Det finns andra prejudikat som avser tolkningen av artikel 218.9 FEUF i samband med en tvist om den relevanta rättsliga grunden för ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar i ett organ som inrättats genom ett internationellt avtal, vilka emellertid inte rör avgränsningen mellan de befogenheter som hänför sig till Gusp och de befogenheter som inte hänför sig till Gusp, se dom av den 26 september 2013, Förenade kungariket/rådet ( C‑431/11, EU:C:2013:589), dom av den 27 februari 2014, Förenade kungariket/rådet ( C‑656/11, EU:C:2014:97) och dom av den 18 december 2014, Förenade kungariket/rådet ( C‑81/13, EU:C:2014:2449).

6 Rådets beslut av den 17 februari 2020 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det partnerskapsråd som inrättats genom det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, vad gäller antagandet av arbetsordningarna för partnerskapsrådet, partnerskapskommittén och underkommittéer och andra organ som inrättas av partnerskapsrådet, samt om upprättande av förteckningen över underkommittéer, för tillämpningen av det avtalet med undantag för avdelning II (EUT L 52, 2020, s. 3).

7 Rådets beslut av den 17 februari 2020 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det partnerskapsråd som inrättats genom det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, vad gäller antagandet av arbetsordningarna för partnerskapsrådet, partnerskapskommittén och underkommittéer och andra organ som inrättas av partnerskapsrådet, samt om upprättande av förteckningen över underkommittéer, för tillämpningen av avdelning II i det avtalet (EUT L 52, 2020, s. 5).

8 EUT L 23, 2018, s. 4.

9 Ramavtalet skulle ersätta avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (EGT L 239, 1999, s. 3).

10 Rådets beslut (EU) 2018/104 av den 20 november 2017 om undertecknande på unionens vägnar och provisorisk tillämpning av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet (EUT L 23, 2018, s. 1).

11 Enligt artikel 362.6 i partnerskapsavtalet ska partnerskapsrådet anta sina beslut och rekommendationer genom överenskommelse mellan parterna, med vederbörlig respekt för parternas respektive interna förfaranden.

12 Gemensamt förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det partnerskapsråd som inrättats genom det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, vad gäller antagandet av beslut om arbetsordningarna för partnerskapsrådet, partnerskapskommittén och specialiserade underkommittéer eller andra organ (JOIN(2018) 29 final).

13 Ändrat förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i det partnerskapsråd som inrättats genom det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan, vad gäller antagandet av beslut om arbetsordningarna för partnerskapsrådet, partnerskapskommittén och specialiserade underkommittéer eller andra organ (COM(2019) 345 final).

14 Se Europeiska unionens råd, sammanfattande protokoll av den 4 mars 2020 (6517/20, CRS CRP 9), Coreper av den 12 och den 14 februari 2020, bilaga Coreper av den 12 februari 2020, punkt 38.

15 Se Europeiska unionens råd, sammanfattande protokoll av den 4 mars 2020 (6517/20, CRS CRP 9), Coreper av den 12 och den 14 februari 2020, bilaga Coreper av den 12 februari 2020, punkt 38.

16 EUT L 29, 2016, s. 1.

17 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 juni 2014, parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:2025, punkt 52), och domen i målet Kazakstan (punkt 21).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 oktober 2015, rådet/kommissionen ( C‑73/14, EU:C:2015:663, punkt 65), och domen i målet Kazakstan (punkt 25).

19 Dom av den 25 oktober 2017, kommissionen/rådet (CMR-15) ( C‑687/15, EU:C:2017:803, punkt 51), och domen i målet Kazakstan (punkterna 25 och 27).

20 Se domen i målet Kazakstan (punkt 29).

21 Se domen i målet Kazakstan (punkt 35).

22 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 26 mars 1987, kommissionen/rådet ( 45/86, EU:C:1987:163, punkt 11), dom av den 11 juni 1991, kommissionen/rådet ( C‑300/89, EU:C:1991:244, punkt 10), yttrande 2/00 (Cartagenaprotokollet om biosäkerhet), av den 6 december 2001 ( EU:C:2001:664, punkt 22), dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 43) och domen i målet Kazakstan (punkt 36).

23 Se, för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 10 januari 2006, kommissionen/parlamentet och rådet ( C‑178/03, EU:C:2006:4, punkterna 42 och 43), dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 44), och domen i målet Kazakstan (punkt 37).

24 Se, bland annat, dom av den 6 november 2008, parlamentet/rådet ( C‑155/07, EU:C:2008:605, punkt 37 och där angiven rättspraxis). Det ska emellertid understrykas att domstolen begränsar de fall där två (eller flera) rättsliga grunder är uteslutna till fall där förfarandena är oförenliga, med undantag för de fall där endast röstningsregeln skiljer sig åt, se dom av den 19 juli 2012, parlamentet/rådet ( C‑130/10, EU:C:2012:472, punkterna 45–48).

25 Se, bland annat, dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

26 Yttrande 1/78 (Internationellt avtal om naturgummi), av den 4 oktober 1979 ( EU:C:1979:224).

27 C‑268/94, EU:C:1996:461, punkterna 37–39.

28 C‑377/12, EU:C:2014:1903, punkterna 35–39.

29 Se, e contrario, domen i målet Philippines, punkterna 56 och 59.

30 C‑377/12, EU:C:2014:29, punkterna 25–28.

31 Se punkterna 25–27.

32 Se, till exempel, dom av den 18 juli 2013, Daiichi Sankyo och Sanofi-Aventis Deutschland ( C‑414/11, EU:C:2013:520, punkterna 52–60), dom av den 22 oktober 2013, kommissionen/rådet ( C‑137/12, EU:C:2013:675, punkterna 58–65) och domen i målet Kazakstan (punkterna 42–45).

33 Se, för ett liknande resonemang, bland annat dom av den 26 september 2013, Förenade kungariket/rådet ( C‑431/11, EU:C:2013:589, punkt 48 och följande punkter), dom av den 27 februari 2014, Förenade kungariket/rådet ( C‑656/11, EU:C:2014:97, punkt 50), dom av den 18 december 2014, Förenade kungariket/rådet ( C‑81/13, EU:C:2014:2449, punkt 38), och dom av den 20 november 2018, kommissionen/rådet (Marint skyddsområde – Antarktis) ( C‑626/15 och C‑659/16, EU:C:2018:925, punkterna 76 och 87).

34 C‑626/15 et C‑659/16, EU:C:2018:925, punkterna 88–94, se även dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkt 51),där hänvisningen till sammanhanget har använts för att fastställa syftet med den berörda åtgärden.

35 För ett liknande resonemang se bland annat yttrande 2/00 (Cartagenaprotokollet om biosäkerhet), av den 6 december 2001 ( EU:C:2001:664, punkt 22).

36 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/rådet (Avtal med Kazakstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:364, punkt 53).

37 Se domen i målet Filippinerna, punkt 35.

38 Enligt artikel 40 första stycket FEU [ska g]enomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken … inte påverka tillämpningen av de förfaranden för eller respektive omfattning av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utövandet av de unionsbefogenheter som avses i artiklarna 3–6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. I andra stycket i denna artikel föreskrivs att [p]å samma sätt ska genomförandet av den politik som avses i nämnda artiklar inte påverka tillämpningen av de förfaranden för och respektive omfattning av institutionernas befogenheter som anges i fördragen för utövandet av unionsbefogenheterna enligt detta kapitel.

39 Se dom av den 20 maj 2008, kommissionen/rådet ( C‑91/05, EU:C:2008:288, punkterna 76 och 77).

40 Se dom av den 10 januari 2006, kommissionen/rådet (Rotterdamkonventionen, C‑94/03, EU:C:2006:2, punkt 51), dom av den 10 januari 2006, kommissionen/parlamentet och rådet (Import av farliga kemikalier, C‑178/03, EU:C:2006:4, punkt 56), dom av den 20 maj 2008, kommissionen/rådet (handelsvapen) ( C‑91/05, EU:C:2008:288, punkterna 99, 108 och 109), och dom av den 6 november 2008, parlamentet/rådet (Europeiska investeringsbankens förluster) ( C‑155/07, EU:C:2008:605, punkt 84). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/rådet (avtal med Kazakstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:364, punkt 63).

41 Se för ett liknande resonemang, efter Lissabonfördragets ikraftträdande, dom av den 24 juni 2014, parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:2025, punkt 43) och dom av den 14 juni 2016, parlamentet/rådet ( C‑263/14, EU:C:2016:435, punkterna 43 och 44).

42 Se punkt 24 i domen i målet Kazakstan.

43 Se, för ett liknande resonemang, nyligen dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 47 och följande punkter).

44 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/rådet (avtal med Kazachstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:364, punkt 50).

45 Det ska påpekas att domstolen i domen av den 3 december 1996, Portugal/rådet ( C‑268/94, EU:C:1996:461, punkt 40), redan hade fastställt ett kriterium grundat på de undersökta bestämmelsernas förmåga att omedelbart kunna tillämpas, genom att ange de konkreta formerna för genomförandet av det samarbete som de avsåg.

46 För ett försök till detta, se förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:41, punkt 85 och följande punkter).

47 Se domen i målet Kazakstan, punkt 40 och förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet kommissionen/rådet (Avtal med Kazakstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:364, punkterna 54 och 55).

48 Se domen i målet Kazakstan (punkt 43).

49 Se, bland annat, dom av den 10 januari 2006, kommissionen/rådet (Rotterdamkonventionen, C‑94/03, EU:C:2006:2, punkt 50), och dom av den 18 december 2014, Förenade kungariket/rådet (Utvidgning av det sociala systemet till att även omfatta Turkiet, C‑81/13, EU:C:2014:2449, punkt 36). Detta är, såsom generaladvokaten Kokott preciserar i förslaget till avgörande i målet kommissionen/rådet (Avtal med Kazakstan) ( C‑244/17, EU:C:2018:364, punkt 53), även fallet med beslutet om undertecknade av det avtal för vars genomförande det aktuella beslutet antogs.

50 Se femte stycket i ingressen i partnerskapsavtalet.

51 För ett liknande resonemang, se domen i målet Kazakstan (punkt 42).

52 Se domen i målet Kazakstan (punkt 46).

53 Se domen i målet Filippinerna (punkt 37).

54 Se domen i målet Filippinerna (punkt 37).

55 Se, dom av den 23 oktober 2007, parlamentet/kommissionen ( C‑403/05, EU:C:2007:624, punkt 56) och dom av den 20 maj 2008, kommissionen/rådet ( C‑91/05, EU:C:2008:288, punkt 65).

56 Se dom av den 20 maj 2008, kommissionen/rådet ( C‑91/05, EU:C:2008:288, punkterna 68–70 samt 98 och 99).

57 Nytt europeiskt samförstånd om utveckling Vår värld, vår värdighet, vår framtid, gemensam förklaring från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen, den 8 juni 2017. Beträffande relevansen av denna typ av handlingar för att fastställa vilket område som ett internationellt avtal avser, se bland annat domen i målet Filippinerna (punkt 42).

58 Se samförståndet, punkt 10.

59 Antagen av Förenta nationernas generalförsamling den 25 september 2015.

60 Se samförståndet, punkt 11.

61 Se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 235/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred (EUT L 77, 2014, s. 85).

62 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 230/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett instrument som bidrar till stabilitet och fred.

63 Se förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (COM(2018) 460 final, (COM(2020) 459 final) som ändrades till följd av covid-19-pandemin.

64 Se pressmeddelandet på följande webbplats: https://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2021/03/17/neighbourhood-development-and-international-cooperation-instrument-global-europe-eu-ambassadors-greenlight-final-compromise-text-with-a-view-to-an-agreement-with-the-ep/.

65 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 maj 2008, kommissionen/rådet ( C‑91/05, EU:C:2008:288, punkterna 71 och 72). I samma riktning men inom ramen för en konflikt mellan rättsliga grunder som samtliga omfattas av EUF-fördraget, se domen i målet Filippinerna (punkt 44).

66 Artonde och tjugotredje stycket i ingressen i partnerskapsavtalet.

67 Nittonde och tjugotredje stycket i ingressen och avdelning V, kapitel 3 och 4 i partnerskapsavtalet.

68 Tredje och sjätte stycket i ingressen i partnerskapsavtalet.

69 Tjugonionde stycket i ingressen och avdelning V, kapitel 16 i partnerskapsavtalet.

70 Se, bland annat, resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd 1504 (2004) av den 28 april 2004 och handlingsplan för genomförandet av denna resolution som utarbetats av Armenien, som finns tillgänglig på https://www.un.org/fr/sc/1540/national-implementation/national-implementation-plans.shtml.

71 Artikel 10.4 i partnerskapsavtalet avser dessutom samarbetet mot bakgrund av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel och relevant nationell lagstiftning i Republiken Armenien.

72 Trots skillnaden i sammanhang är det viktigt att påpeka att en liknande fråga uppkom i förfarandet för yttrande 1/19, i vilket generaladvokaten Hogan lade fram sitt förslag till avgörande den 11 mars 2021 ( EU:C:2021:198, punkterna 167–194), angående uppdelningen i två separata beslut av den rättsakt genom vilken ett undertecknande av Istanbuls konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet godkändes.

73 Det ska emellertid klargöras att det inte är uppdelningen i två separata beslut i sig som leder till ett kringgående av domstolens praxis i fråga om val av rättslig grund, utan denna uppdelning tillsammans med fastställandet av en felaktig rättslig grund för det ena av dessa två beslut.

74 Det rör sig om utkastet till beslut av partnerskapsrådet EU–Republiken Armenien om antagande av arbetsordningarna för partnerskapsrådet och partnerskapskommittén, underkommittéer och andra organ som inrättats av partnerskapsrådet, samt om upprättande av en förteckning över underkommittéer, ST 15226/19 tillgänglig på http://register.consilium.europa.eu.

75 I artikel 17.2 FEU i slutet föreskrivs att icke-lagstiftningsakter ska antas på förslag av kommissionen om detta föreskrivs i fördragen. Enligt artikel 218.9 FEUF ska rådet anta beslut om fastställande av vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal på förslag av kommissionen (eller den höga representanten).

76 Det ska erinras om att domstolen redan har haft tillfälle att, vad gäller förfarandet för antagande av lagstiftningsakter, klargöra att när en ändring som övervägs av parlamentet och rådet förvanskar förslaget till lagstiftningsakt på ett sätt som hindrar uppnåendet av de mål som eftersträvas med förslaget, vilket följaktligen förlorar sitt berättigande, har kommissionen rätt att återkalla detsamma (se dom av den 14 april 2015, rådet/kommissionen, C‑409/13, EU:C:2015:217, punkt 83).

77 På sin höjd kan man, med ett lika formalistiskt resonemang, anse att rådet har åsidosatt artikel 293.1 FEUF genom att anta beslut 2020/245 med kvalificerad majoritet och inte med enhällighet, trots att det i fråga om dess tillämpningsområde avvek från det ändrade förslaget.

78 Se, analogt, domen i målet Kazakstan (punkt 51). Såvida jag inte misstar mig förefaller det som att de arbetsordningar som avses med de angripna besluten nu har antagits, se https://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-4555–2020-INIT/en/pdf.