Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 24 februari 2022

1 Originalspråk: franska.

2 C‑622/16 P–C‑624/16 P, nedan kallad domen Montessori, EU:C:2018:873.

3 Innan denna lag trädde i kraft föreskrev den danska lagstiftningen en enhetsavgift per kubikmeter för alla vattenförbrukare, oavsett verksamhetssektor, vilka var anknutna till samma reningsverk, oberoende av deras konsumtion.

4 Närmare bestämt ska de konsumenter som omfattas av det tredje intervallet först betala den avgift som föreskrivs för det första intervallet (fram till dess att deras vattenkonsumtion överstiger 500 m3), sedan den avgift som anges för det andra intervallet (fram till dess att deras konsumtion överstiger 20000 m3) och, slutligen, betala för avloppsvatten enligt den avgift som föreskrivs för det tredje intervallet.

5 Det rör sig om det hypotetiska fall då en talan riktas mot en regleringsakt som direkt berör klaganden och som inte medför genomförandeåtgärder.

6 Det ska påpekas att sökanden inte har yrkat att den talan som väckts i första instans ska bifallas eller att kommissionen ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna i de båda instanserna.

7 Klaganden har endast yrkat att det överklagade beslutet ska upphävas, i enlighet med artikel 169 i domstolens rättegångsregler.

8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2020, Inclusion Alliance for Europé/kommissionen ( C‑378/16 P, EU:C:2020:575, punkterna 57–60). Eftersom överklagandet endast avser huruvida talan kan tas upp till sakprövning så kan det, för det fall överklagandet bifalls, inte föreligga några tvivel om att de yrkanden som framställdes i första instans beträffande ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet förblir fullständigt relevanta, i synnerhet då talan, enligt mitt förslag, ska återförvisas till tribunalen för en sakprövning.

9 Denna hypotetiska situation är, i huvudsak, identisk med den som tidigare föreskrevs i artikel 230 EG (och, ännu tidigare, i artikel 173 EEG), enlig vilken varje fysisk eller juridisk person på samma villkor får väcka talan mot ett beslut som, även om det utfärdats i form av en förordning eller ett beslut riktat till en annan person, direkt och personligen berör honom.

10 Denna tredje hypotetiska situation lades till genom Lissabonfördraget i syfte att bredda möjligheterna för fysiska och juridiska personer att väcka talan om ogiltigförklaring av rättsakter med allmän giltighet, med undantag för lagstiftningsakter (se, för ett liknande resonemang, domen Montessori, punkterna 26 och 27).

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen ( C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkterna 82–84).

12 Se domen Montessori, punkt 42 och där angiven rättspraxis. Detsamma gäller när mottagarnas möjlighet att inte följa unionsrättsakten är rent teoretisk, eftersom det inte råder något tvivel om att de är villiga att dra de slutsatser som är förenliga med rättsakten (se dom av den 5 maj 1998, Dreyfus/kommissionen, C‑386/96 P, EU:C:1998:193, punkt 44).

13 Se domen Montessori, punkt 43 och där angiven rättspraxis.

14 Se domen Montessori, punkt 46 och där angiven rättspraxis.

15 Se domen Montessori, punkt 47 och där angiven rättspraxis.

16 Se, bland annat, dom av den 12 juli 1990, COFAZ/kommissionen, ( C‑169/84, EU:C:1990:301, punkt 30).

17 Se, bland annat, dom av den 17 januari 1985, Piraiki-Patraiki m.fl./kommissionen ( 11/82, EU:C:1985:18, punkterna 7–10), och dom av den 12 juli 1990, COFAZ/kommissionen ( C‑169/84, EU:C:1990:301, punkt 30).

18 Även om, såsom anges i den rättspraxis som nämns i punkt 18 ovan, begreppet som direkt berör enligt den tredje hypotetiska situationen i artikel 263 fjärde stycket FEUF inte kan tolkas mer restriktivt än det som avses i den andra hypotetiska situationen i denna bestämmelse.

19 Se, bland annat, Noël, V. och Thomas, S., Locus Standi in State Aid Litigation After Montessori, European State Aid Law Review, nr 4, 2021, s. 528, och Caranta, R., Knock, and it shall be opened unto you: Standing for non-privileged applicants after Montessori, Common Market Law Review, nr 58, 2021, sidorna 173 och 174. Domen Montessori förefaller inte enligt min uppfattning undgå kritik i detta hänseende, eftersom den formulering som domstolen använde i punkterna 46 och 47 i denna dom för att precisera kriterierna avseende villkoret direkt berörd är mycket lika dem som den själv använde i punkt 28 i domen av den 12 juli 1990, COFAZ/kommissionen ( C‑169/84, EU:C:1990:301) vid den särskilda bedömningen av villkoret personligen berörd.

20 Jag hänvisar i detta hänseende specifikt till det första av de båda kriterierna i detta villkor, varvid det andra, vars föreliggande inte har bestritts, är att den omtvistade åtgärden inte får lämna något utrymme för skönsmässig bedömning för dem till vilka den riktar sig och som ska genomföra den (se punkterna 19 och 23 ovan).

21 Generaladvokaten Wathelet hade, i målet Montessori, föreslagit en tydlig åtskillnad mellan att vara direkt berörd respektive individuell påverkan, grundad på att dessa två villkor avsåg klagandens rättsliga ställning (den aktuella rättsakten ska ha en direkt inverkan på dessa parters rättsliga ställning) och klagandens faktiska situation (åtgärden måste beröra honom på grund av faktiska omständigheter som särskiljer denne från alla andra rättssubjekt) (förslag till avgörande av generaladvokaten Wathelet i de förenade målen Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci, C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:229, punkt 57 och där angiven rättspraxis). Domstolen slog emellertid i domen Montessori inte fast någon sådan tydlig åtskillnad.

22 Se punkt 102 i det överklagade beslutet (min kursivering).

23 Se punkt 103 i det överklagade beslutet (min kursivering).

24 Se domen Montessori, punkt 46.

25 Se domen Montessori, punkt 47.

26 Se punkterna 70 och 78 i det överklagade beslutet. Tribunalen gjorde således, för att använda generaladvokaten Wathelets ord, en förvanskning av villkoret om direkt påverkan (förslag till avgörande av generaladvokaten Wathelet i de förenade målen Scuola Elementare Maria Montessori/kommissionen, kommissionen/Scuola Elementare Maria Montessori och kommissionen/Ferracci, C‑622/16 P–C‑624/16 P, EU:C:2018:229, punkt 58).

27 Se, bland annat, dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

28 Se punkt 22 ovan. Det är således uppenbart att de båda villkoren förblir olika och att de krav som föreskrivs på att visa en personlig påverkan i princip förblir väsentligt olika dem som rör direkt påverkan.

29 Vad i övrigt gäller tribunalens slutsats i punkt 73 i det överklagade beslutet, att det inte hade visats att avgifterna för behandling av avloppsvatten övervältrats på de priser som klagandens medlemmar faktiskt kan fakturera sina kunder eller erbjuda sina leverantörer, räcker det att konstatera att prövningen av huruvida ett statligt stöd direkt påverkar klagandens konkurrensställning inte är ett relevant kriterium för bedömningen av huruvida en talan kan tas upp till sakprövning, eftersom det inte ankommer på unionsdomstolen att, i detta skede, uttala sig slutgiltigt angående konkurrensförhållandet mellan klaganden och stödåtgärdernas mottagare, utan att kontrollera huruvida klaganden på ett relevant sätt har redogjort för skälen till varför kommissionsbeslutet kan ge denne en konkurrensnackdel (se den rättspraxis som nämns i punkterna 20 och 21 ovan).

30 Vidare har domstolen nyligen slagit fast att tribunalen, då den i huvudsak klandrat klaganden för att inte ha definierat de marknader på vilka dess konkurrensställning hade påverkats och påpekade att denne inte hade lämnat några uppgifter om marknadernas storlek och struktur eller om de konkurrenter som var verksamma på dessa marknader, gick utöver de krav som följer av rättspraxis på området personlig påverkan (se dom av den 15 juli 2021, Deutsche Lufthansa/kommissionen, C‑453/19 P, EU:C:2021:608, punkterna 63 och 64). Vidare förefaller det inte nödvändigt att göra någon långtgående analys av marknaden och de omtvistade åtgärdernas inverkan på operatörernas ställning för att fastställa att det föreligger en snedvridning av konkurrensen, som utgör en av de omständigheter som avses med begreppet statligt stöd, i den mening som avses i artikel 107.1 FEUF.

31 Jag misstänker för övrigt att en sådan analys inte heller är nödvändig när det gäller villkoret personligen berörd.

32 Det följer däremot av den fasta rättspraxis som nämns i punkt 21 ovan att även om det inte enbart utifrån den omständigheten att det kan föreligga ett konkurrensförhållande går att dra slutsatsen att direkt påverkan föreligger, är däremot ett fastställt konkurrensförhållande tillräckligt för en sådan slutsats.

33 Liksom det beslut som var föremål för domen Montessori, har nämligen det omtvistade beslutet till syfte att inte betrakta den omtvistade åtgärden som ett statligt stöd som är oförenligt med den inre marknaden i den mening som avses i artikel 107 FEUF och har således en allmän giltighet, även om det inte utgör en lagstiftningsakt. Beslutet utgör således en regleringsakt i den mening som avses i den tredje hypotetiska situation som föreskrivs i artikel 263 fjärde stycket FEUF (se, för ett liknande resonemang, domen Montessori, punkterna 22–33).

34 Se punkt 19 ovan och där angiven rättspraxis.

35 Enligt fast rättspraxis följer nämligen verkningarna av ett beslut enligt vilket en statlig åtgärd inte utgör statligt stöd, såsom det omtvistade beslutet, rent automatiskt av unionslagstiftningen, utan tillämpning av några mellanliggande bestämmelser (se, för ett liknande resonemang, domen Montessori, punkt 54).

36 Se, beträffande talan som ansetts kunna tas upp till sakprövning, dom av den 14 april 2021, Verband Deutscher Alten- und Behindertenhilfe och CarePool Hannover/kommissionen ( T‑69/18, EU:T:2021:189, punkterna 157 och 158), och dom av den 2 juni 2021, Casa Regina Apostolorum della Pia Società delle Figlie di San Paolo/kommissionen ( T-223/18, ej publicerad, EU:T:2021:315, punkterna 95–99), samt, vad gäller en talan som inte ansetts kunna tas upp till sakprövning, tribunalens beslut av den 24 september 2019, Opere Pie d’Onigo/kommissionen ( T-491/17, EU:T:2019:692, punkterna 31–35).

37 Det omfattas, närmare bestämt, av det tredje intervallet i denna modell i den mån dess utsläpp av avloppsvatten överstiger de mängder som omfattas av det första och det andra intervallet (se fotnot 4 ovan).

38 Jag undrar i övrigt om inte tribunalen själv underförstått, i punkt 77 i det överklagade beslutet, har erkänt att klagandens medlemmar uppfyllde villkoret att vara konkurrenter till mottagaren av det presumerade statliga stödet, när den först angav att klaganden har visserligen gjort gällande att dess medlemmar stod i ett konkurrensförhållande till de stora slakterier som åtnjuter det påstådda stödet, men den har inte visat att det påstådda stödet har haft någon konkret verkan på dess medlemmar och på deras egen konkurrensställning på den berörda marknaden, för att därefter, i punkt 78 i samma beslut, dra slutsatsen att detta konkurrensförhållande inte är tillräckligt för att visa att dess medlemmars konkurrensställning på marknaden har påverkats väsentligt och att de således är personligt berörda av [det omtvistade] beslutet (min kursivering).

39 Se punkt 21 ovan.

40 Se domen Montessori, punkt 58 och där angiven rättspraxis.

41 Se domen Montessori, punkt 59 och där angiven rättspraxis. När genomförandet av en sådan akt ankommer på unionens institutioner, organ eller byråer kan fysiska eller juridiska personer, på de villkor som anges i artikel 263 fjärde stycket FEUF, väcka direkt talan vid unionsdomstolarna mot tillämpningsakterna och, med tillämpning av artikel 277 FEUF, till stöd för denna talan åberopa att den berörda grundläggande akten är rättsstridig. När genomförandet av en sådan regleringsakt ankommer på medlemsstaterna kan personerna i fråga vid nationell domstol göra gällande att den berörda grundläggande akten är ogiltig och anmoda den nationella domstolen att med stöd av artikel 267 FEUF begära förhandsavgörande i detta hänseende av EU-domstolen (se domen Montessori, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

42 Se domen Montessori, punkt 61 och där angiven rättspraxis.

43 Se domen Montessori, punkt 63 och där angiven rättspraxis.

44 Se domen Montessori, punkt 65.

45 Se, bland annat, för ett liknande resonemang, domen Montessori (punkterna 65–67), och dom av den 28 oktober 2020, Associazione GranoSalus/kommissionen ( C‑313/19 P, ej publicerad, EU:C:2020:869, punkterna 38–42).

46 Se, bland annat, dom av den 26 mars 2020, Larko/kommissionen ( C‑244/18 P, EU:C:2020:238, punkt 25 och där angiven rättspraxis).

47 Om domstolen däremot slutligt avgör målet och avvisar talan, ska Danske Slagtermestre förpliktas att bära sina rättegångskostnader och ersätta Europeiska kommissionens rättegångskostnader samt fastställa att Konungariket Danmark ska bära sina egna rättegångskostnader.