lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 28 april 2022

CELEX
62021CC0202
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: tyska.

2 Se skäl 3 och 19 i SRM-förordningen (hänvisning nedan i fotnot 3) och skälen 5, 76 och 104 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (nedan kallat BRRD) (EUT L 173, 2014, s. 190).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (nedan kallad SRM-förordningen) (EUT L 225, 2014, s. 1).

4 Det vill säga av de affärsbanker som auktoriserats av en medlemsstat som är ansluten till den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM, för Single Surveillance Mechanism). Den omfattar alla medlemsstater i euroområdet och sedan den 1 oktober 2020 även Kroatien och Bulgarien.

5 Se artikel 100 BRRD. Från och med 2016 ersattes denna skyldighet för de medlemsstater som ingår i bankunionen i praktiken av deras deltagande vid upprättandet av SRF.

6 Se skäl 107 i SRM-förordningen.

7 Enligt artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (EUT L 173, 2014, s. 149) ska medlemsstaterna se till att garantinivån för varje insättares sammanlagda insättningar ska vara 100000 EUR.

8 Se artikel 8.2 i rådets genomförandeförordning (EU) 2015/81 av den 19 december 2014 om fastställande av enhetliga villkor för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden (EUT L 15, 2015, s. 1) (nedan kallad genomförandeförordning 2015/81).

9 Se bland annat dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967), dom av den 3 december 2019, Iccrea Banca ( C‑414/18, EU:C:2019:1036), och dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB ( C‑584/20 P och C‑621/20 P, EU:C:2021:601).

10 Se hänvisningen i fotnot 3.

11 Se hänvisningen i fotnot 2.

12 Se hänvisningen i fotnot 8.

13 EUT L 11, 2015, s. 44.

14 EUT L 337, 2017, s. 6.

15 Se artikel 6.4 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (nedan kallad SSM-förordningen, för Single Supervisory Mechanism) (EUT L 287, 2013, s. 63).

16 Beslut SRB/EES/2018/09 av den 23 februari 2018.

17 SRB/ES/SRF/2018/03.

18 Punkterna 65–76 i den överklagade domen.

19 Punkterna 77–90, i synnerhet punkt 84 i den överklagade domen.

20 Punkterna 77–111 i den överklagade domen.

21 Se i synnerhet punkterna 120–129 i den överklagade domen.

22 Se, i detta avseende, punkterna 92–96 i den överklagade domen.

23 Se, i detta avseende, punkterna 65–76 i den överklagade domen.

24 Se i synnerhet punkterna 80–89 i den överklagade domen.

25 Se artikel 70.1 i SRM-förordningen.

26 I vart fall så länge de tillgängliga finansiella medlen inte har sjunkit till mindre än två tredjedelar av beloppet på 1 procent av alla garanterade insättningar vid den aktuella tidpunkten, antingen till följd av att fondens medel använts eller genom att de garanterade insättningarna har ökat ytterligare, se artikel 69.4 första stycket i SRM-förordningen.

27 Denna förordning gäller visserligen direkt för uppbörden av bidrag till de nationella finansieringsarrangemangen. För medlemsstaterna som ingår i bankunionen har SRF emellertid ersatt dessa finansieringsarrangemang från och med tidpunkten då SRM-förordningen trädde i kraft för alla institut som omfattas av förordningen. Därför ska delegerad förordning 2015/63 gälla i tillämpliga delar även för beräkningen av förhandsbidragen till SRF, se artikel 70.6 i SRM-förordningen.

28 I detalj utgör grunden för beräkningen en blandning av det genomsnittliga beloppet av garanterade insättningar i den berörda medlemsstaten och det sammanlagda beloppet av garanterade insättningar i alla deltagande medlemsstater under det föregående året, se artikel 8.1 i genomförandeförordning 2015/81. Detta är dock inte avgörande för att förstå funktionen med uppbörden av förhandsbidrag. Under de senaste åren fastslog SRB ett årligt totalt bidrag som motsvarade en åttondel av mellan 1,05 procent och 1,35 procent av det genomsnittliga beloppet av garanterade insättningar föregående år som beräknats enligt ovan, se https://www.srb.europa.eu/en/content/2020-srf-levies-ex-ante-contributions.

29 Se artikel 4.1 och artikel 14.1–4 i delegerad förordning 2015/63, och dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967, punkt 42).

30 Se kommissionens förslag till SRM-förordningen av den 10 juli 2013, COM(2013) 520 final, s. 16–17.

31 Se, i detta avseende, dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB ( C‑584/20 P och C‑621/20 P, EU:C:2021:601, punkt 117).

32 Eller tidpunkten för en fryst bild som generaladvokaten Campos Sánchez-Bordona uttrycker det i förslaget till avgörande i målet State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:539, punkt 71).

33 Se i synnerhet punkterna 54 och 55 i förevarande förslag till avgörande.

34 Se även kommissionens förslag till SRM-förordningen av den 10 juli 2013, COM(2013) 520 final, s. 15.

35 Se skäl 107 i SRM-förordningen.

36 Se även mitt förslag till avgörande i målet Aeris Invest/SRB och Algebris (UK) och Anchorage Capital Group/SRB ( C‑874/19 P och C‑934/19 P, EU:C:2021:563, punkt 104). Se även kommissionens förslag till SRM-förordningen av den 10 juli 2013, COM(2013) 520 final, s. 15.

37 Dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB ( C‑584/20 P och C‑621/20 P, EU:C:2021:601, punkt 113).

38 Se ovan punkt 54 i förevarande förslag till avgörande.

39 Se skäl 11 i förordning 2015/81.

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967, punkt 43).

41 Dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967, punkt 44).

42 Se skäl 20 och 102 i SRM-förordningen.

43 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967, punkt 43).

44 Se, i detta avseende, ovan punkt 69 i förevarande förslag till avgörande.

45 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB ( C‑584/20 P och C‑621/20 P, EU:C:2021:601, punkt 117).

46 Se, i detta avseende, särskilt punkt 86 i den överklagade domen.

47 Ytterligare bidrag kan insamlas om de tillgängliga medlen sjunker till mindre än två tredjedelar av beloppet på 1 procent av alla garanterade insättningar, exempelvis till följd av att fondens medel använts, se artikel 69.4 första stycket i SRM-förordningen och punkt 53 i förevarande förslag till avgörande.

48 Se, i detta avseende, ovan punkterna 54–56 i förevarande förslag till avgörande.

49 Se punkterna 110–111 i den överklagade domen.

50 Se exempelvis dom av den 9 juli 2015, Cabinet Medical Veterinar Dr. Tomoiagă Andrei ( C‑144/14, EU:C:2015:452, punkterna 34 och 35).

51 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 juni 2005, Dansk Rørindustri m.fl./kommissionen ( C‑189/02 P, C‑202/02 P, C‑205/02 P–C‑208/02 P och C‑213/02 P, EU:C:2005:408, punkterna 217 och 218), och dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkt 167).

52 En bestämmelse ska nämligen endast anses vara ogiltig om det inte är möjligt att tolka den så att den är förenlig med principer eller rättsnormer av högre valör, se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 juni 1995, Spanien/kommissionen ( C‑135/93, EU:C:1995:201, punkt 37), dom av den 4 oktober 2001, Italien/kommissionen ( C‑403/99, EU:C:2001:507, punkterna 28 och 37), och dom av den 26 juni 2007, Ordre des barreaux francophones et germanophone m.fl. ( C‑305/05, EU:C:2007:383, punkt 28).

53 Se i synnerhet punkterna 64–69 i förevarande förslag till avgörande.

54 Se dom av den 2 oktober 2014, Strack/kommissionen ( C‑127/13 P, EU:C:2014:2250, punkt 78), dom av den 28 januari 2016, Éditions Odile Jacob/kommissionen ( C‑514/14 P, ej publicerad, EU:C:2016:55, punkt 40), och dom av den 10 september 2019, HTTS/Rat ( C‑123/18 P, EU:C:2019:694, punkt 100).

55 Numera insamlas bidrag till de nationella finansieringsarrangemangen i medlemsstaterna som ingår i bankunionen enbart från de företag som inte omfattas av SRM-förordningen.

56 Se skäl 12 och artikel 3.3 IGA.

57 Se i detalj artikel 8.1 i genomförandeförordning 2015/81.

58 Se punkt 100 i den överklagade domen.

59 Se punkt 33 i förevarande förslag till avgörande.

60 Se artikel 67.4 i SRM-förordningen och artikel 1.1 och artikel 3.1 IGA

61 Se skäl 9 IGA.

62 Se ovan punkt 67 i förevarande förslag till avgörande.

63 Se ovan punkt 108 i förevarande förslag till avgörande.

64 Angående lagstiftarens omfattande utrymme för skönsmässig bedömning på detta område, se ovan punkterna 60 och 76 i förevarande förslag till avgörande.

65 Se, i detta avseende, ovan punkterna 69 och 76 i förevarande förslag till avgörande.

66 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 november 2019, State Street Bank International ( C‑255/18, EU:C:2019:967, punkt 43).

67 Se dom av den 15 juli 2021, kommissionen/Landesbank Baden-Württemberg och SRB ( C‑584/20 P och C‑621/20 P, EU:C:2021:601, punkterna 103 och 104).

68 Se dom av den 10 juli 2008, Bertelsmann och Sony Corporation of America/Impala ( C‑413/06 P, EU:C:2008:392, punkt 181), dom av den 15 november 2012, rådet/Bamba ( C‑417/11 P, EU:C:2012:718, punkt 60), och dom av den 22 april 2021, rådet/PKK ( C‑46/19 P, EU:C:2021:316, punkterna 55 och 56).

69 Dom av den 10 juli 2008, Bertelsmann och Sony Corporation of America/Impala ( C‑413/06 P, EU:C:2008:392, punkt 181).