Förslag till avgörande av generaladvokat Nicholas Emiliou föredraget den 8 september 2022

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L 255, 2005, s. 22) (nedan kallat direktiv 2005/36). Direktivet har ändrats flera gånger.

3 Av begäran av förhandsavgörande framgår att A utövade förskolläraryrket i Estniska SSR mellan 1980 och 1984 och i Finland under 2016 och 2017.

4 Se, för ett liknande resonemang, artikel 4.1 i direktiv 2005/36 och dom av den 19 januari 2006, Colegio de Ingenieros de Caminos, Canales y Puertos ( C‑330/03, EU:C:2006:45, punkt 19), eller dom av den 8 juli 2021, Lietuvos Respublikos sveikatos apsaugos ministerija ( C‑166/20, EU:C:2021:554, punkt 26).

5 Dom av den 7 maj 1991, Vlassopoulou ( C‑340/89, EU:C:1991:193, punkterna 15–21) (nedan kallad domen i målet Vlassopoulou). För en senare tillämpning, se exempelvis dom av den 16 juni 2022, Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto (psykoterapeuter) ( C‑577/20, EU:C:2022:467, punkterna 40–43) (nedan kallad domen i målet Valvira – psykoterapeuter).

6 Se artikel 1 i direktiv 2005/36 där det anges att det i direktivet fastställs de regler enligt vilka en medlemsstat som kräver bestämda yrkeskvalifikationer för tillträde till eller utövande av ett reglerat yrke inom sitt territorium (nedan kallad mottagande medlemsstat) för tillträde till och utövandet av detta yrke skall erkänna sådana yrkeskvalifikationer som förvärvats i en eller flera andra medlemsstater (nedan kallad ursprungsmedlemsstat) och som ger innehavaren av dessa kvalifikationer rätt att där utöva yrket. …

7 Dom av den 21 september 2017, Malta Dental Technologists Association och Reynaud ( C‑125/16, EU:C:2017:707 punkt 40 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet Malta Dental Technologists Association).

8 Se artikel 1 i direktiv 2005/36 som citeras i fotnot 6 eller artikel 2.1 enligt vilken direktiv 2005/36 är tillämpligt på alla de medborgare i en medlemsstat … som vill utöva ett reglerat yrke, antingen som egen företagare eller anställd, i en annan medlemsstat än den där de har förvärvat sina yrkeskvalifikationer…. Min kursivering.

9 Läkare, specialistläkare, sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, specialisttandläkare, veterinär, farmaceut, arkitekt, barnmorska. Se avdelning III kapitel III i direktiv 2005/36.

10 Förteckningen över dessa anges i bilaga IV till direktiv 2005/36. Se avdelning III kapitel II i det direktivet.

11 Avdelning III kapitel I i direktiv 2005/36 och artikel 10 i det direktivet.

12 På de villkor som föreskrivs i artikel 14 i direktiv 2005/36. Se skäl 11 i det direktivet och, till exempel, dom av den 26 juni 2019, kommissionen/Grekland ( C‑729/17, EU:C:2019:534, punkt 91) (nedan kallad domen i målet kommissionen/Grekland).

13 Den hänskjutande domstolen konstaterar att kvalifikationskravet består av minst en examen i utbildningsvetenskap, vilken ska innefatta en utbildning till förskollärare, eller en yrkesexamen inom området hälso- och sjukvård samt social omsorg, vilken ska innefatta en specialisering inom småbarnspedagogik och socialpedagogik.

14 Se, till exempel, artiklarna 1 och 2.1 i direktiv 2005/36, som citeras i fotnoterna 6 och 8.

15 I definitionen anges också att användandet av en yrkestitel som genom bestämmelser i lagar och andra författningar enbart får användas av den som innehar en viss yrkeskvalifikation [ska] utgöra en form av utövande. I den sista meningen i samma bestämmelse anges att yrken som utövas av medlemmarna i en sådan sammanslutning eller organisation som anges i bilaga I till direktiv 2005/36 ska betraktas som ett reglerat yrke. Dessa delar av definitionen är inte relevanta i förevarande mål.

16 Artikel 1 c och d i rådets direktiv 89/48/EEG av den 21 december 1988 om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier (EGT L 19, 1998, s. 16; svensk specialutgåva, område 6, volym 2, s. 192).

17 Artikel 1 e och f samt artikel 2 i rådets direktiv 2/51/EEG av den 18 juni 1992 om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgrundande högre utbildning, en ordning som kompletterar den som föreskrivs i direktiv 89/48/EEG (EGT L 209, 1992, s. 25).

18 Se, till exempel, dom av den 1 februari 1996, Aranitis ( C‑164/94, EU:C:1996:23, punkt 19) (nedan kallad domen i målet Aranitis) eller dom av den 8 maj 2008, kommissionen/Spanien ( C‑39/07, EU:C:2008:265, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

19 Dom av den 6 oktober 2015, Brouillard ( C‑298/14, EU:C:2015:652, punkt 38) (nedan kallad domen i målet Brouillard).

20 Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Brouillard ( C‑298/14, EU:C:2015:408, punkterna 54 och 55) (nedan kallat förslaget till avgörande i målet Brouillard).

21 Målet rörde yrket rättssekreterare vid Cour de cassation i Belgien (Brouillard ‐ Cour de cassation, Belgien, punkt 39).

22 Domen i målet Aranitis, punkterna 22 och 23.

23 Dom av den 9 september 2003, Burbaud ( C‑285/01, EU:C:2003:432, punkterna 44–53).

24 Domen i målet kommissionen/Grekland, punkt 88.

25 Domen i målet Malta Dental Technologists Association, punkt 36.

26 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 (EUT L 354, 2013, s. 132) (nedan kallat direktiv 2013/55).

27 För ett aktuellt uttalande, se domen i målet Malta Dental Technologists Association, punkt 34.

28 Vilket redan konstaterats i förslaget till avgörande i domen i målet Brouillard, punkt 50.

29 I den mening som avses i artikel 5 i Kutseseadus (nedan kallad yrkeslagen), RT I, 13.3.2019, 10, enligt vilken, som den estniska regeringen förklarade, en yrkesstandard är ett dokument som beskriver yrket och närmare fastställer den kompetens som krävs.

30 Den estniska regeringen har tillhandahållit följande källa till den berörda yrkesstandarden: https://www.kutseregister.ee/ctrl/et/Standardid/vaata/10640560

31 Se punkt 32 i detta förslag till avgörande.

32 Se fotnot 8 ovan.

33 Såsom ovan klargörs är ordningen för automatiskt erkännande en av de tre ordningar som föreskrivs i direktiv 2005/36 och den gäller vissa utvalda yrken, till exempel läkare, sjuksköterskor och arkitekter. Se ovan i punkt 28 i detta förslag till avgörande.

34 Och de berörda personerna har utövat verksamheten på deras territorium under minst tre år i följd under de fem år som föregick utfärdandet av intyget. Se artikel 23.4 näst sista stycket i direktiv 2005/36.

35 Se skäl 11 i direktiv 2005/36. Se även domen i målet Vlassopoulou, punkt 9 eller domen i målet Malta Dental Technologists Association, punkterna 47 och 53 samt där angiven rättspraxis.

36 Se punkterna 31 och 32 i detta förslag till avgörande.

37 Se även, när det gäller direktiv 89/48, dom av den 29 april 2004, Beuttenmüller ( C‑102/02, EU:C:2004:264, punkt 45).

38 Domstolen konstaterade vad gäller direktiv 89/48 att [k]ravet på yrkeserfarenhet av denna längd hänför sig således till den sökandes reella möjligheter att utöva yrket i ursprungsmedlemsstaten. Dom av den 5 april 2011, Toki ( C‑424/09, EU:C:2011:210, punkt 31).

39 Jag konstaterar att i de ovannämnda bestämmelserna i artikel 23 i direktiv 2008/57 används begreppet laglig giltighet hos de berörda yrkeskvalifikationerna.

40 Jag noterar att det gavs exempel på reglerad utbildning i bilaga III till den ursprungliga versionen av direktiv 2005/36, men att denna bilaga ströks genom artikel 1.52 i direktiv 2013/55, förmodligen som ett resultat av avsikten att utvidga begreppets räckvidd. Se arbetsdokument från kommissionens avdelningar, konsekvensbedömning, följedokument till förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer och förordning om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden, SEK(2011) 1558 slutlig). Enligt definitionen i kommissionens förslag till direktivet hade reglerade utbildningar bland annat direkt utformats för ett bestämt yrke. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer, KOM/2002/0119 slutlig, EGT C 181 E, 2002, s. 183, förslag till artiklarna 11.4 b), 11.5, 11.6 och 13.2 tredje stycket.

41 Se, för ett nyligen avgivet uttalande, domen i målet Valvira – psykoterapeuter, punkterna 35–44.

42 Dom av den 3 mars 2022, Sosiaali- ja terveysalan lupa- ja valvontavirasto (medicinsk grundutbildning) ( C‑634/20, EU:C:2022:149, punkt 37 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen i målet Valvira – medicinsk grundutbildning).

43 Målet Vlassopoulou avgjordes på grundval av omständigheter som ännu inte omfattades av något av de sekundärrättsliga instrumenten om erkännande av yrkeskvalifikationer, och domstolen grundade därför sina slutsatser på den relevanta bestämmelsen i fördraget (i detta fall artikel 52 i Romfördraget, nuvarande artikel 49 FEUF). Även om detta mål rörde etableringsfriheten, är domstolens resonemang även tillämpligt på arbetstagares fria rörlighet. Se, för en nyligen genomförd tillämpning, domen i målet Valvira – psykoterapeuter, punkterna 40–41 och domen i målet Valvira – medicinsk grundutbildning, punkt 38 samt där angiven rättspraxis.

44 Se till exempel domen i målet Valvira – medicinsk grundutbildning, punkterna 42–46 och där angiven rättspraxis.

45 Se dom av den 8 juli 2021, BB/Lietuvos Respublikos sveikatos apsaugos ministerija ( C‑166/20, EU:C:2021:554, punkt 40 och där angiven rättspraxis), vad beträffar betydelsen av erfarenhet som har förvärvats i den mottagande medlemsstaten.