Förslag till avgörande av generaladvokaten Anthony M. Collins föredraget den 4 maj 2023

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 303, 2000, s. 16, och rättelse i EGT L 2, 2001, s. 42.

3 Med muslimsk huvudduk, även kallad slöja eller hijab, avses en kläddel som täcker hår, öron och hals men lämnar ansiktet synligt.

4 Dom av den 14 mars 2017, G4S Secure Solutions (C‑157/15, nedan kallad domen G4S Secure Solutions, EU:C:2017:203), dom av den 14 mars 2017, Bougnaoui och ADDH (C‑188/15, nedan kallad domen Bougnaoui och ADDH, EU:C:2017:204), dom av den 15 juli 2021, WABE och MH Müller Handel (C‑804/18 och C‑341/19, nedan kallad domen WABE och MH Müller Handel, EU:C:2021:594), och dom av den 13 oktober 2022, S.C.R.L. (Religiös klädedräkt) (C‑344/20, nedan kallad domen S.C.R.L., EU:C:2022:774).

5 Domstolen har preciserat att orden religion och övertygelse, vid tillämpningen av direktiv 2000/78, ska förstås som två sidor av samma diskrimineringsgrund och att diskrimineringsgrunden religion eller övertygelse omfattar såväl religiös som filosofisk eller spirituell övertygelse (domen S.C.R.L., punkterna 26, 27 och 29 och där angiven rättspraxis).

6 Moniteur belge av den 30 maj 2007, s. 29016.

7 Avdelning II i den allmänna lagen om förbud mot diskriminering, med rubriken Motivering av särbehandling, innehåller artiklarna 7–13.

8 Enligt OP är hennes direkta kontakter med allmänheten begränsade till att ta emot anbud som inges personligen, när det inte är obligatoriskt att inge anbud på elektronisk väg, vilket är anekdotiskt, och till de enstaka tillfällen då kommunen är representerad i ett överklagandeorgan i regionen Vallonien (Belgien) i samband med överklaganden av bygglovsbeslut.

9 Med uttrycket symboler för personlig övertygelse, som ofta används i Belgien, avses varje föremål, bild, klädesplagg eller symbol som ger uttryck för politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser.

10 I beslutet om hänskjutande nämns att det finns en oskriven regel inom kommunens förvaltning, som är allmänt vedertagen och iakttas, om att dess anställda ska avstå från att bära symboler för sina övertygelser i tjänsteutövningen.

11 I det följande i detta förslag till avgörande hänvisas till bestämmelsen i denna ändrade lydelse av artikel 9 i kommunens arbetsplatsföreskrifter med hjälp av uttrycket den regel som är aktuell i det nationella målet.

12 Denna talan grundas på den allmänna lagen om förbud mot diskriminering och loi du 10 mai 2007 tendant à lutter contre la discrimination entre les femmes et les hommes (lagen av den 10 maj 2007 om bekämpning av diskriminering mellan kvinnor och män) (Moniteur belge av den 30 maj 2007, s. 29031).

13 För skillnaden mellan exkluderande neutralitet och inkluderande neutralitet, se punkt 66 i förevarande förslag till avgörande.

14 Dom av den 1 augusti 2022, Vyriausioji tarnybinės etikos komisija ( C‑184/20, EU:C:2022:601, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

15 Dom av den 2 mars 2023, Bursa Română de Mărfuri ( C‑394/21, EU:C:2023:146, punkt 60 och där angiven rättspraxis).

16 Dom av den 9 september 2021, Toplofikatsia Sofia m.fl. ( C‑208/20 och C‑256/20, EU:C:2021:719, punkt 19).

17 Beslut av den 3 juli 2014, Talasca ( C‑19/14, EU:C:2014:2049, punkt 22).

18 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 58.

19 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 45 och där angiven rättspraxis.

20 Domen S.C.R.L., punkterna 48–50 och där angiven rättspraxis.

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 7 september 2022, Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:638, punkt 83 och där angiven rättspraxis).

22 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Stolichna obshtina, rayon Pancharevo ( C‑490/20, EU:C:2021:296, punkt 71).

23 Förslag till avgörande av generaladvokaten Emiliou i målet Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:166, punkt 86).

24 Förslag till avgörande av generaladvokaten Emiliou i målet Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:166, punkt 86).

25 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Stolichna obshtina, rayon Pancharevo ( C‑490/20, EU:C:2021:296, punkt 73), och förslag till avgörande av generaladvokaten Emiliou i målet Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:166, punkt 87).

26 Förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet Stolichna obshtina, rayon Pancharevo ( C‑490/20, EU:C:2021:296, punkt 86).

27 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Kokott i målet G4S Secure Solutions ( C‑157/15, EU:C:2016:382, punkt 32), och förslag till avgörande av generaladvokaten Emiliou i målet Cilevičs m.fl. ( C‑391/20, EU:C:2022:166, punkt 83). Se även, analogt, dom av den 15 juli 2021, Ministrstvo za obrambo ( C‑742/19, EU:C:2021:597, punkterna 43–45).

28 I det målet hade sökanden, som är muslim, sagts upp av det privata företag som hon var anställd av med motiveringen att hon vägrat att under arbetstid avstå från att bära muslimsk huvudduk, vilket stred mot en bestämmelse i företagets interna ordningsregler, enligt vilken det är förbjudet för arbetstagarna att på arbetsplatsen bära synliga symboler för deras politiska, filosofiska eller religiösa övertygelser och att utföra varje form av ritual som hänför sig till dessa övertygelser.

29 Domen G4S Secure Solutions, punkterna 30 och 32.

30 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 52, och domen S.C.R.L., punkterna 33 och 34. Den första av dessa domar avsåg bland annat instruktioner från ett företag som driver förskolor, enligt vilka det var förbjudet för anställda att på arbetsplatsen bära synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler i sina kontakter med föräldrar, barn eller tredje man. Den andra domen avsåg en bestämmelse i ett privat företags anställningsvillkor som förbjuder arbetstagare att i ord, genom kläder eller på annat sätt uttrycka sina religiösa, filosofiska eller politiska övertygelser, oavsett vilka.

31 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 53.

32 Domen WABE och MH Müller Handel, punkterna 72 och 73, och domen S.C.R.L., punkt 31.

33 Domen S.C.R.L., punkt 37 och där angiven rättspraxis.

34 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Bougnaoui och ADDH ( C‑188/15, EU:C:2016:553, punkt 110).

35 Domen G4S Secure Solutions, punkt 34, och domen WABE och MH Müller Handel, punkt 59.

36 Se, för ett liknande resonemang, domen WABE och MH Müller Handel, punkterna 61 och 62.

37 Domen G4S Secure Solutions, punkt 36.

38 Dom av den 2 februari 2023, Freikirche der Siebenten-Tags-Adventisten in Deutschland ( C‑372/21, EU:C:2023:59, punkt 38 och där angiven rättspraxis).

39 I direktiv 2000/78 definieras inte detta begrepp i den mening som avses i artikel 2.2 b i.

40 I sina skriftliga och muntliga yttranden har kommunen även åberopat principen om opartiskhet. Rent etymologiskt avser begreppet neutralitet en person eller enhet som avstår från att ta ställning och visar återhållsamhet, medan begreppet opartiskhet innebär att personliga preferenser inte ska påverka beslutsfattandet. Jag anser emellertid inte att det i förevarande mål är nödvändigt att göra en strikt åtskillnad mellan dessa två begrepp. Neutralitetsprincipen, som har åberopats i förevarande mål, är enligt min mening oupplösligt förbunden med principen om opartiskhet, eftersom den är utformad så att den garanterar den offentliga myndighetens opartiskhet.

41 I skälen till ändringen av kommunens arbetsplatsföreskrifter anges bland annat att: principen att kommunens anställda är skyldiga att avstå från att genom yttre symboler ge uttryck för sina ideologiska, religiösa och filosofiska övertygelser ligger i linje med … viljan att bekräfta det grundläggande värdet av den offentliga sektorns neutralitet, och bland de olika tänkbara tillämpningarna av neutralitetsprincipen avser kommunen att internt främja inrättandet av en helt neutral administrativ miljö.

42 Domen G4S Secure Solutions, punkt 38, domen WABE och MH Müller Handel, punkt 63, och domen S.C.R.L., punkt 39.

43 Såsom generaladvokaten Kokott preciserade i sitt förslag till avgörande i målet G4S Secure Solutions ( C‑157/15, EU:C:2016:382, punkt 81), omfattar näringsfriheten rätten för en företagare att bestämma på vilket sätt och på vilka villkor det arbete som ska utföras inom företaget ska organiseras och uträttas och i vilken form dess varor och tjänster ska erbjudas.

44 C.E., dom nr 223.042, av den 27 mars 2013, punkt VI.2.6.

45 Domen S.C.R.L., punkt 40 och där angiven rättspraxis. Jag kan inte annat än instämma i den precisering som domstolen gjorde i punkt 41 i den domen, enligt vilken [d]enna tolkning har sin grund i en önskan att av princip uppmuntra tolerans och respekt samt acceptans av en större grad av mångfald. Likaså syftar denna tolkning till att undvika att en neutralitetspolicy inom företaget kringgås till nackdel för arbetstagare som iakttar religiösa påbud som kräver att de bär en viss klädedräkt.

46 Se fotnot 41 i förevarande förslag till avgörande.

47 Kommunen har således hänvisat till sin lokalstruktur, som innebär att de anställda när som helst kan stöta på en privatperson, och till den omständigheten att den neutralitet som alla anställda åläggs att visa i fråga om sitt yttre inte enbart är ett exempel på vilken inställning de ska inta i förhållande till allmänheten, utan även utgör en garanti för en väl fungerande verksamhet, och är ett sätt att undvika spänningar mellan anställda.

48 Se artikel 10.1 i direktiv 2000/78, i vilken det föreskrivs att [m]edlemsstaterna skall, i enlighet med sina nationella rättssystem, vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det, när personer som anser sig kränkta genom att principen om likabehandling inte har tillämpats på dem, inför domstol eller annan behörig myndighet lägger fram fakta som ger anledning att anta att det har förekommit direkt eller indirekt diskriminering, skall åligga svaranden att bevisa att det inte föreligger något brott mot principen om likabehandling.

49 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 68 och där angiven rättspraxis.

50 Domen WABE och MH Müller Handel, punkt 68 och där angiven rättspraxis.

51 Se punkt 40 i förevarande förslag till avgörande.

52 Dom av den 12 januari 2023, TP (Audiovisuell redigerare för statlig television) ( C‑356/21, EU:C:2023:9, punkt 71 och där angiven rättspraxis).

53 Dom av den 7 november 2019, Cafaro ( C‑396/18, EU:C:2019:929, punkt 44). Behörighetsregeln måste vara så precis att den säkerställer att nämnda åtgärder uppfyller kraven i artikel 2.5 i direktiv 2000/78 (dom av den 13 september 2011, Prigge m.fl., C‑447/09, EU:C:2011:573, punkt 61).

54 Dom av den 15 juli 2021, Tartu Vangla ( C‑795/19, EU:C:2021:606, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

55 Domen Bougnaoui och ADDH, punkt 37 och där angiven rättspraxis.

56 Domen Bougnaoui och ADDH, punkt 40.

57 Förslag till avgörande av generaladvokaten Sharpston i målet Bougnaoui och ADDH ( C‑188/15, EU:C:2016:553, punkt 95).