Förslag till avgörande av generaladvokat tAmara Ćapeta föredraget den 23 november 2023

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets beslut 2014/512/Gusp av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 2014, s. 13).

3 Se yttrande 2/13 (Europeiska unionens anslutning till Europakonventionen) av den 18 december 2014 ( EU:C:2014:2454, punkterna 153–258), i vilket domstolen förklarade skälen till varför utkastet till avtal om EU:s anslutning till Europakonventionen som då föreslogs inte var förenligt med fördragen.

4 Som angetts i beslutet om hänskjutande ersatte dekret nr 901/2019, som var i kraft från den 5 juli 2019 till den 6 oktober 2021, utrikesministerns tidigare dekret nr 156/2018 som godkände förteckningen över militära produkter som var föremål för systemet med kontroll av export, import och andra transaktioner och som var i kraft från den 5 mars 2018 till den 4 juli 2019. Bilagorna till dessa dekret innehöll, i synnerhet, kategorin ML11, som hade rubriken Elektronisk utrustning, rymdfarkoster och delar som inte specificeras på annat ställe i denna förteckning.

5 Som angetts i beslutet om hänskjutande hade den rumänska nationella byrån mot penningtvätt tidigare gett in ett klagomål mot Neves rörande ett påstått penningtvättbrott men detta klagomål lades ned den 11 maj 2020 av den anledningen att det bedömdes att någon brottslig handling inte hade begåtts.

6 Den hänskjutande domstolen hänvisar till Europadomstolens dom av den 6 april 2009 i målet Ismayilov mot Ryssland (CE:ECHR:2008:1106JUD003035203) och Europadomstolens dom av den 9 oktober 2009 i målet Moon mot Frankrike (CE:ECHR:2009:0709JUD003997303).

7 Dom av den 28 mars 2017 ( C‑72/15, EU:C:2017:236) (nedan kallad Rosneft).

8 Se, exempelvis, Riktlinjer för genomförande och utvärdering av restriktiva åtgärder (sanktioner) inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, rådets generalsekretariat, Bryssel, dokument 5664/18, 4 maj 2018 (nedan kallade riktlinjer för sanktioner), punkt 4.

9 Tillgänglig på: https://www.sanctionsmap.eu/#/main.

10 Se den andra meningen i artikel 29 FEU.

11 Se, exempelvis, riktlinjer för sanktioner, som anges i fotnot 8 i detta förslag till avgörande, punkt 7. Se vidare, exempelvis, Portela, C., European Union Sanctions and Foreign Policy: When and why do they work?, Routledge, London/New York, 2010, i synnerhet s. 19–28 och Eckes, C., EU restrictive measures against natural and legal persons: From counterrorist to third country sanctions, Common Market Law Review, Vol. 51(3), 2014, s. 869.

12 Artikel 215.1 FEUF motsvarar i huvudsak vad som tidigare var artikel 60 EG om restriktiva åtgärder med avseende på kapitalrörelser och betalningar, och tidigare artikel 301 EG om avbrytande eller begränsning helt eller delvis av ekonomiska förbindelser med ett eller flera tredjeländer. Vidare tillåter artikel 215.2 FEUF att rådet antar restriktiva åtgärder mot fysiska eller juridiska personer och grupper eller icke-statliga enheter, vilket före Lissabonfördraget krävde tillämpning av artikel 308 EG (nu artikel 352 FEUF). Se, i detta avseende, dom av den 19 juli 2012, parlamentet/rådet ( C‑130/10, EU:C:2012:472, punkterna 51–55).

13 Se Rosneft, punkt 89, och dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 38).

14 Exempelvis brukar restriktioner vad gäller tillträde till medlemsstaterna territorium anges i Gusp-beslut men inte i artikel 215-förordningar. Se, i detta avseende, dom av den 6 oktober 2020, Bank Refah Kargaran/rådet ( C‑134/19 P, EU:C:2020:793, punkt 41).

15 Rådets beslut 2014/145/Gusp av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 16), ändrat helt nyligen genom rådets beslut (Gusp) 2023/1767 av den 13 september 2023 (EUT L 226, 2023, s. 104).

16 Rådets förordning (EU) nr 269/2014 av den 17 mars 2014 om restriktiva åtgärder med avseende på åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (EUT L 78, 2014, s. 6), ändrad helt nyligen genom rådets förordning (EU) 2023/1215 av den 23 juni 2023 (EUT L 159 I, 2023, s. 330).

17 Se beslut 2014/512/Gusp, skäl 7–12.

18 Detta beslut har ändrats senast genom rådets beslut (Gusp) 2023/1517 av den 20 juli 2023 (EUT L 184, 2023, s. 40).

19 Se också, i detta avseende, skäl 10 i beslut 2014/512/Gusp som anger att: Medlemsstaterna bör dessutom förbjuda försäljning, leverans, överföring eller export till Ryssland av vapen och vapenrelaterad materiel av alla slag. Upphandling från Ryssland av vapen och vapenrelaterad materiel av alla slag bör också förbjudas.

20 Min kursivering.

21 Rådets förordning (EU) nr 833/2014 av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder mot bakgrund av Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina (EUT L 229, 2014, s. 1). Denna förordning har ändrats många gånger, senast genom rådets förordning (EU) 2023/1214 av den 23 juni 2023 (EUT L 159 I, 2023, s. 1).

22 Ursprungligen rörde förbudet mot förmedlingstjänster produkter med dubbla användningsområden och teknik (artikel 4.1 c, nu artikel 2.2 a i förordning 833/2014) Med efterföljande förändringar av denna förordning har förbudet mot förmedlingstjänster utsträckts till bland annat produkter som bidrar till Rysslands militära, tekniska och industriella kapacitet (artiklarna 2a och 3k), skjutvapen (artikel 2aa), olje- och gasprodukter (artiklarna 3, 3b, 3m och 3n), produkter inom luftfart och rymdfart (artikel 3c), produkter inom sjöfart (artikel 3f), järn och stålprodukter (artikel 3g), lyxvaror (artikel 3h) och guld (artikel 3o).

23 Se förordning 2023/1214, angiven i fotnot 21 i detta förslag till avgörande, artikel 1.19.

24 Denna bestämmelse har nu följande lydelse: [det ska vara förbjudet att] direkt eller indirekt tillhandahålla tekniskt bistånd och förmedlingstjänster som rör sådana varor och sådan teknik som ingår i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning, eller som rör tillhandahållande, tillverkning, underhåll och användning av sådana varor som ingår i den förteckningen, till alla fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ i Ryssland eller för användning i Ryssland (min kursivering).

25 Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 2008, s. 99). Enligt artikel 1 i denna gemensamma ståndpunkt ska varje medlemsstat generellt från fall till fall pröva ansökningar om exportlicens (som bland annat innefattar ansökningar om förmedlingslicenser) för varor som finns upptagna i EU:s gemensamma militära förteckning mot bakgrund av flera (åtta) kriterier som anges i artikel 2 däri.

26 Se artikel 2.1 a i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

27 Se artikel 12 i gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp. Unionens gemensamma militära förteckning antogs år 2000 (EGT C 191, 2000, s. 1) och har sedan uppdaterats åtskilliga gånger, senast den 20 februari 2023 (EUT C 72, 2023, s. 2).

28 Denna gemensamma militära förteckning används emellertid också för andra syften, inbegripet områden utanför Gusp. Se, exempelvis, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen (EUT L 146, 2009, s. 1), senast ändrat genom kommissionens delegerade direktiv (EU) 2023/277av den 5 oktober 2022 (EUT L 42, 2023, s. 1).

29 Rådet förklarade också att enligt dess uppfattning är situationen rörande förmedlingstjänster inte tydligare enligt rådets gemensamma ståndpunkt 2003/468/Gusp av den 23 juni 2003 om kontroll av vapenförmedling (EUT L 156, 2003, s. 79).

30 Det förefaller som det för närvarande finns flera restriktiva åtgärder (Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo, Iran, Nordkorea, Sydsudan, Sudan, terrorism (restriktiva åtgärder avseende Isil (Daish) och Al-Qaida) och Venezuela), i vilka det finns bestämmelser som anger ett förbud mot förmedlingstjänster som rör militära produkter i både Gusp-beslut och artikel 215-förordningen. Beträffande ett antal andra av EU:s restriktiva åtgärder (Belarus, Libanon, Myanmar (Myanmar/Burma) och Zimbabwe) återfinns ett sådant förbud mot förmedlingstjänster som rör militära produkter däremot endast i Gusp-beslutet och inte i artikel 215-förordningen.

31 Se punkterna 53–155 i mitt förslag till avgörande i målen KS och KD.

32 Detta har bekräftats av domstolen i dom av den 24 juni 2014, parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:2025, punkt 70) (nedan kallad Mauritius), dom av den 12 november 2015, Elitaliana/Eulex Kosovo ( C‑439/13 P, EU:C:2015:753, punkt 42), och dom av den 19 juli 2016, H/rådet m.fl. ( C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkt 40).

33 Se, exempelvis, dom av den 25 januari 2022, VYSOČINA WIND ( C‑181/20, EU:C:2022:51, punkt 47).

34 Se, exempelvis, dom av den 3 maj 2007, Advocaten voor de Wereld ( C‑303/05, EU:C:2007:261, punkterna 49 och 50).

35 Se domen i målet Rosneft, i synnerhet punkterna 148–151.

36 Se dom av den 30 juli 1996, Bosphorus ( C‑84/95, EU:C:1996:312, punkt 22). Denna dom meddelades i samband med genomförandet av embargot mot Federala republiken Jugoslavien (Serbien och Montenegro).

37 Domen i målet Rosneft, punkt 149.

38 Domen i målet Rosneft, punkt 150.

39 Se, exempelvis, dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 72), och dom av den 5 maj 2022, BPC Lux 2 m.fl. ( C‑83/20, EU:C:2022:346, punkt 37).

40 Se, exempelvis, Europadomstolens dom av den 15 januari 2021 i målet Karapetyan mot Georgien (CE:ECHR:2020:1015JUD006123312, § 37). Se också, i detta avseende, exempelvis, Europadomstolens dom av den 6 april 2009 i målet Ismayilov mot Ryssland (CE:ECHR:2008:1106JUD003035203, § 35) och Europadomstolens dom av den 24 september 2021 i målet Imeri mot Kroatien (CE:ECHR:2021:0624JUD007766814, § 86). I synnerhet har Europadomstolen godtagit föreskrift om böter och konfiskering under omständigheter under vilka det sökande företaget hade genomfört sin verksamhet utan erforderligt tillstånd enligt nationell rätt: se Europadomstolens dom av den 24 april 2017 i målet S.C. Fiercolect Impex S.R.L. mot Rumänien (CE:ECHR:2016:1213JUD002642907, särskilt §§ 62––73).

41 Dessutom påpekade kommissionen att automatisk konfiskering i förevarande mål hade vidtagits mot Neves på grund av dess avsiktliga underlåtenhet att, efter erhållen varning, iaktta skyldigheten i nationell rätt att inte genomföra transaktionen utan föregående underrättelse till de behöriga myndigheterna.

42 Se punkt 112 i mitt förslag till avgörande i målen KS och KD.

43 Se, i detta avseende, Rosneft, punkt 106.