Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 25 april 2024

1 Originalspråk: franska.

2 Se nedan punkterna 8, 9 och 12.

3 Konvention för skydd av litterära och konstnärliga verk, undertecknad i Bern den 9 september 1886, i dess lydelse enligt Parisakten av den 24 juli 1971 (nedan kallad Bernkonventionen).

4 En sådan ordning övervägdes för övrigt på internationell nivå, innan man valde ett skydd genom upphovsrätten. Se Dispositions types sur la protection du logiciel, Le Droit d’auteur, Revue mensuelle de l’Organisation Mondiale de la Propriété Intellectuelle (OMPI), 1978, nr 1, s. 7.

5 Fördrag som godkändes genom rådets beslut 2000/278/EG av den 16 mars 2000 om godkännande på Europeiska gemenskapens vägnar av WIPO:s fördrag om upphovsrätt och WIPO:s fördrag om framföranden och fonogram – WIPO:s fördrag om upphovsrätt (WCT) – WIPO:s fördrag om framföranden och fonogram (WPPT) (EGT L 89, 2000, s. 6).

6 Avtal som finns i bilaga 1 C till avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen som undertecknades i Marrakech den 15 april 1994 och godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3) (nedan kallat Trips-avtalet).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).

8 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 2009, s. 16).

9 BGBl. 1965 I, s. 1273.

10 BGBl. 2021 I, s. 1858.

11 Rådets direktiv av den 14 maj 1991 om rättsligt skydd för datorprogram (EGT L 122, 1991, s. 42; svensk specialutgåva, område 17, volym 1, s. 111).

12 COM(88) 816, punkt 1.1 (EGT C 91, 1989, s. 4).

13 COM(88) 816, punkt 1.1 (EGT C 91, 1989, s. 4). En liknande definition fanns redan i WIPO:s modellbestämmelser om skydd för programvara från år 1978, se fotnot 4 i detta förslag till avgörande.

14 Dom av den 22 december 2010 (C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 33–35 och 38).

15 Källkoden till ett datorprogram är förenklat en uttrycksform för programmet som har skrivits i ett programmeringsspråk och är läsbar för människor. Objektkoden, som framställs med hjälp av källkoden genom så kallad kompilering, är den form av programmet som är läsbar och exekverbar för datorn. I handeln distribueras programmen normalt endast i form av objektkod, vilken alltså är oläslig för människor.

16 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkterna 41 och 42).

17 Dom av den 2 maj 2012, SAS Institute ( C‑406/10, EU:C:2012:259, punkterna 35–39 och punkt 1 i domslutet).

18 Dom av den 2 maj 2012, SAS Institute ( C‑406/10, EU:C:2012:259, punkt 43).

19 Liksom visst förberedande material, i enlighet med artikel 1.1 andra meningen i direktivet, vilket inte har betydelse i det nu aktuella målet.

20 Se, bland annat, punkterna 1.3 och 3.6–3.13 i motiveringen till förslaget till direktiv 91/250. Samma tanke uttrycks mycket kortfattat i skäl 2 i direktiv 2009/24.

21 Se ovan punkt 35.

22 Detaljerna beror bland annat på vilket programspråk som används.

23 Se ovan punkterna 35–37.

24 Dom av den 13 november 2018, Levola Hengelo ( C‑310/17, EU:C:2018:899, punkt 40).

25 Se ovan punkterna 35 och 36.

26 Se förslaget till avgörande av generaladvokaten Saugmandsgaard Øe i de förenade målen YouTube och Cyando ( C‑682/18 och C‑683/18, EU:C:2020:586, punkterna 66–93).

27 Se, bland annat, dom av den 22 juni 2021, YouTube och Cyando ( C‑682/18 och C‑683/18, EU:C:2021:503, punkt 68).

28 Se, bland annat, dom av den 7 december 2006, SGAE ( C‑306/05, EU:C:2006:764), dom av den 31 maj 2016, Reha Training ( C‑117/15, EU:C:2016:379), och dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631).

29 Se, bland annat, dom av den 8 september 2016, GS Media ( C‑160/15, EU:C:2016:644), och dom av den 26 april 2017, Stichting Brein ( C‑527/15, EU:C:2017:300).

30 Se, bland annat, dom av den 14 juni 2017, Stichting Brein ( C‑610/15, EU:C:2017:456), och dom av den 22 juni 2021, YouTube och Cyando ( C‑682/18 och C‑683/18, EU:C:2021:503).

31 Jag bortser i denna bedömning från de fall i vilka domstolen fastställt att det rört sig om direkt överföring, eftersom det är ostridigt i det nu aktuella målet att Datel inte själv genomför de omtvistade handlingarna.

32 Om domstolen anser att det är fråga om ändring av ett datorprogram i den mening som avses i direktiv 2009/24.

33 Den sistnämnda beståndsdelen återspeglar Sonys anspråk på skydd för spelupplevelsen, programförloppet, förverkligandet av programmets uttrycksform eller spelets regler (se ovan punkterna 52 och 53).

34 Dom av den 23 januari 2014, Nintendo m.fl. ( C‑355/12, EU:C:2014:25, punkt 23).

35 Dom av den 22 december 2010, Bezpečnostní softwarová asociace ( C‑393/09, EU:C:2010:816, punkt 46).

36 Se ovan punkt 74.

37 Dom av den 4 oktober 2011, Football Association Premier League m.fl. ( C‑403/08 och C‑429/08, EU:C:2011:631, punkt 6 i domslutet).

38 Detta kan tyckas kontroversiellt, eftersom licensavtalen mellan Sony och förvärvarna av datorprogrammen, såsom bekräftades vid förhandlingen, innehåller en klausul som förbjuder användning av sådan programvara som Datels. Till skillnad från artikel 5.1 i direktiv 2009/24 innehåller direktiv 2001/29 emellertid inte någon bestämmelse som ger upphovsrättsinnehavaren rätt att genom avtal begränsa hur den som lagligen förvärvat verket personligen eller privat använder det. Det är alltså i princip lagligt att en sådan användare återger grafik i ett videospel på en datorskärm av, om inte sådan grafik beviljas det skydd som enligt direktiv 2009/24 ska vara förbehållet datorprogram i strikt bemärkelse.