Förslag till avgörande av generaladvokat JEAN RICHARD DE LA TOUR föredraget den 10 april 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 EGT L 190, 2002, s. 1.

4 EUT L 81, 2009, s. 24 (nedan kallat rambeslut 2002/584).

5 C‑571/17 PPU, EU:C:2017:1026 (nedan kallad Ardic).

6 Sedomen Ardic (punkt 77).

7 Sedomen Ardic (punkt 80).

8 Den artikeln upphävdes genom en lag av den 8 juli 2011, som i enlighet med övergångsbestämmelserna till den lagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Påföljden polisövervakning ersattes med skyddstillsyn.

9 Se, bland annat, dom av den 21 december 2023, GN (Barnets bästa som skäl för avslag) ( C‑261/22, EU:C:2023:1017, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

10 Se, bland annat, dom av den 21 december 2023, GN (Barnets bästa som skäl för avslag) ( C‑261/22, EU:C:2023:1017, punkt 36 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 december 2023, G.K. m.fl. (Europeiska åklagarmyndigheten) ( C‑281/22, EU:C:2023:1018, punkt 59 och där angiven rättspraxis).

11 Se, bland annat, dom av den 21 december 2023, GN (Barnets bästa som skäl för avslag) ( C‑261/22, EU:C:2023:1017, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 21 december 2023, Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utevarodom) ( C‑396/22, EU:C:2023:1029, punkt 36 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad Generalstaatsanwaltschaft Berlin).

12 Se dom av den 23 mars 2023, Minister for Justice and Equality (Återkallelse av uppskjuten verkställighet av frihetsberövande straff) ( C‑514/21 och C‑515/21,, EU:C:2023:235, punkt 55) (nedan kallad Minister for Justice and Equality), och beslut av den 20 september 2024, Anacco ( C‑504/24 PPU, EU:C:2024:779, punkt 42) (nedan kallat Anacco).

13 Se, bland annat, domen Minister för Justice and Equality (punkt 48 och där angiven rättspraxis) och beslutet Anacco (punkt 43).

14 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkterna 49 och 71 samt där angiven rättspraxis), domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 37 och där angiven rättspraxis) och beslutet Anacco (punkt 44).

15 Se, bland annat, dom av den 17 december 2020, Generalstaatsanwaltschaft Hamburg ( C‑416/20 PPU, EU:C:2020:1042, punkt 41), domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 40 och där angiven rättspraxis) och beslutet Anacco (punkt 45).

16 Nedan kallad stadgan. Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 73 och där angiven rättspraxis). EU-domstolen har slagit fast att syftet med att anta rambeslut 2009/299, genom vilket artikel 4a.1 infördes i rambeslut 2002/584, var att åtgärda sådana svårigheter med ömsesidiga erkännanden av avgöranden meddelade efter förhandling vid vilken den berörda personen inte var närvarande som beror på skillnader mellan de olika medlemsstaternas skydd av grundläggande rättigheter. Genom rambeslutet harmoniserades därför villkoren för verkställighet av en europeisk arresteringsorder vid fall av utevarodom. Denna harmonisering återspeglar medlemsstaternas gemensamma uppfattning om räckvidden, enligt unionsrätten, av de processuella rättigheter som tillkommer personer som dömts i sin utevaro och som är föremål för en europeisk arresteringsorder. Se, bland annat, dom av den 26 februari 2013, Melloni ( C‑399/11, EU:C:2013:107, punkt 62), och beslutet Anacco (punkt 58).

17 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 26 och där angiven rättspraxis) och dom av den 21 december 2023, Generalstaatsanwaltschaft Berlin (Utevarodom) ( C‑397/22, EU:C:2023:1030, punkt 43 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad LM).

18 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 27 och där angiven rättspraxis) och domen LM (punkt 44 och där angiven rättspraxis).

19 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 28 och där angiven rättspraxis).

20 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkterna 29 och 32 samt där angiven rättspraxis).

21 Se domen Ardic (punkterna 77 och 88). Se, även, domen Minister for Justice and Equality (punkt 53).

22 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 53 och där angiven rättspraxis). EU-domstolen påpekade i den domen att när den uppskjutna verkställigheten av ett frihetsberövande straff återkallas på grund av att den tilltalade dömts till ansvar för ett nytt brott och en europeisk arresteringsorder utfärdas för verkställighet av nämnda straff, utgör det avgörande genom vilket den tilltalade, i sin utevaro, dömts till ansvar för ett nytt brott ett beslut i den mening som avses i den bestämmelsen. Så är inte fallet avseende det avgörande genom vilket den uppskjutna verkställigheten av straffet återkallas (punkt 68).

23 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 54 och där angiven rättspraxis).

24 Nedan kallad Europadomstolen.

25 Undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen).

26 Se dom Minister for Justice and Equality (punkt 58 och där angiven praxis från Europadomstolen).

27 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 60 och där angiven rättspraxis).

28 Se dom Minister for Justice and Equality (punkt 61 och där angiven praxis från Europadomstolen).

29 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 50 och där angiven rättspraxis) och beslutet Anacco (punkt 48).

30 Se domen Minister for Justice and Equality (punkt 64).

31 EUT C 303, 2007, s. 17.

32 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 51 och där angiven rättspraxis) och beslutet Anacco (punkt 56).

33 Se, bland annat, domen Minister for Justice and Equality (punkt 59 och där angiven rättspraxis).

34 Se, bland annat, dom av den 10 augusti 2017, Zdziaszek ( C‑271/17, EU:C:2017:629, punkt 87 och där angiven rättspraxis från Europadomstolen).

35 Se, bland annat, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 27 och där angiven rättspraxis) och domen LM (punkt 44 och där angiven rättspraxis).

36 Se, bland annat, Europadomstolens dom av den 10 november 2022, Kupinskyy mot Ukraina (CE:ECHR:2022:1110JUD000508418, § 49 och där angiven rättspraxis). Jag hänvisar även till domen av den 3 april 2025, Alchaster II ( C‑743/24, EU:C:2025:230), i vilken domstolen angav, angående ändringar av ett system för villkorlig frigivning som inträffade efter det brott som den eftersökta personen åtalas för och för att tolka artikel 49.1 andra meningen i stadgan, att det, för att kunna avgöra huruvida en åtgärd enbart rör de närmare omständigheterna för verkställigheten av straffet eller tvärtom påverkar straffets omfattning, är nödvändigt att i varje enskilt fall se närmare på vad det utmätta eller tillämpliga straffet i verkligheten innebar i den inhemska rättsordningen vid den ifrågavarande tidpunkten, eller, med andra ord, att slå fast vilken straffets inneboende beskaffenhet var (punkt 26 och där angiven rättspraxis).

37 Se, bland annat, domen Ardic (punkt 77) och domen Minister for Justice and Equality (punkt 53).

38 Se domen Ardic, där EU-domstolen påpekade att beslut om förverkande av villkorlig frigivning endast leder till att den berörda personen kan tvingas avtjäna den resterande strafftiden av det straff han eller hon ursprungligen dömdes till. När den villkorliga frigivningen helt förverkas, får det ådömda straffet ånyo alla sina rättsverkningar och fastställande av varaktigheten av den återstående strafftid som ska avtjänas är endast följden av en aritmetisk beräkning då antalet redan avtjänade dagar i fängelse helt enkelt avräknas från den totala strafftiden såsom denna fastställdes i den slutliga fällande domen (punkt 81).

39 Se domen Ardic (punkt 82).

40 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Bobek i målet Ardic ( C‑571/17 PPU, EU:C:2017:1013, punkt 71). I en sådan situation har ett fängelsestraff redan utdömts och därefter omvandlats till villkorlig dom med fängelse som alternativstraff för den återstående tiden, vilket innebär att ett förverkande av denna villkorliga frigivning endast leder till att ett ursprungligen utdömt fängelsestraff återinförs.

41 Denna förebyggande del av polisövervakning framhölls av SH och av kommissionen vid förhandlingen.

42 Se Europadomstolens dom av den 22 februari 1994, Raimondo mot Italien (CE:ECHR:1994:0222JUD001295487, § 43). Se, även, Europadomstolens dom av den 23 februari 2017, De Tommaso mot Italien (CE:ECHR:2017:0223JUD004339509, § 143).

43 Se Europadomstolens dom av den 19 januari 2021, Timofeyev och Postupkin mot Ryssland (CE:ECHR:2021:0119JUD004543114, § 70–82).

44 Se Europadomstolens dom av den 17 december 2009, M. mot Tyskland (CE:ECHR:2009:1217JUD001935904, § 74), och dom av den 19 januari 2021, Timofeyev och Postupkin mot Ryssland (CE:ECHR:2021:0119JUD004543114, § 75). Så som Europadomstolen påpekade i dessa båda domar anses till exempel övervakning av en persons uppträdande efter frigivning utgöra en kompletterande påföljd i artikel 131–36–1 och följande artiklar i den franska strafflagen och som en säkerhetsåtgärd i artiklarna 215 och 228 i den italienska strafflagen.

45 Se domen Ardic, där EU-domstolen påpekade att den behöriga domstolen endast skulle avgöra om det faktum att den dömda personen inte hade iakttagit de villkor som den villkorliga frigivningen från fängelsestraff var förenad med motiverade att den dömda personen verkligen skulle avtjäna en del av eller till och med hela de fängelsestraff som han ursprungligen dömts till och från vilka han därefter delvis beviljats villkorlig frigivning. Denna domstol hade följaktligen förvisso ett visst utrymme för skönsmässig bedömning. Nämnda utrymme avsåg emellertid inte varaktigheten och typen av de straff som den berörda personen dömts till utan endast frågan huruvida den villkorliga frigivningen skulle förverkas eller kvarstå, i förekommande fall jämte ytterligare villkor (punkt 80).

46 Se, analogt, domen Generalstaatsanwaltschaft Berlin (punkt 31 och där angiven rättspraxis). Se, även, i fråga om artikel 6 i Europakonventionen, Europadomstolens dom av den 28 november 2013, Aleksandr Dementyev mot Ryssland (CE:ECHR:2013:1128JUD004309505, § 26), och, i fråga om artikel 7 i Europakonventionen, Europadomstolens dom av den 19 januari 2021, Timofeyev och Postupkin mot Ryssland (CE:ECHR:2021:0119JUD004543114, § 79).

47 Se punkterna 33 och 34 i den domen.

48 Se domen Ardic, där EU-domstolen påpekade att beslut att förverka en villkorlig frigivning från ett fängelsestraff som tidigare utdömts, såsom dem som är aktuella i det mål som gav upphov till den domen, inte hade påverkat varken typen eller varaktigheten av de fängelsestraff som utdömts genom de tidigare domar varigenom den berörda personen slutgiltigt fälldes till ansvar och som utgjorde grunden för den europeiska arresteringsorder som tyska myndigheter hade begärt verkställighet av i Nederländerna (punkt 78).

49 Se domen Minister for Justice and Equality (punkt 67).

50 Se, bland annat, domen LM (punkt 46 och där angiven rättspraxis). EU-domstolen påpekade att utgången av detta förfarande saknar betydelse i detta sammanhang.