Förslag till avgörande av generaladvokat Athanasios Rantos föredraget den 30 april 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 2015, s. 1).

3 A gazdaság újraindítása érdekében fizetendő kiegészítő bányajáradékról szóló 404/2021 (VII. 8.) Korm. rendelet.

4 A bányászatról szóló 1993. évi XLVIII. törvény eltérő alkalmazásáról szóló 405/2021 (VII. 8.) Korm. rendelet.

5 Az egyes energetikai és közlekedési tárgyú, valamint kapcsolódó törvények módosításáról 2021. évi CXXXVI. törvény.

6 Genom 2021 års lag nr CXXXVI infördes, med verkan den 18 december 2021, 27/A–27/C §§ i lagen om gruvdrift, det vill säga de bestämmelser som avses i denna talan om fördragsbrott.

7 Kommissionen angav, i sin formella underrättelse, att Ungern även hade åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 15.2 a och g, 15.6 och 15.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 2006, s. 36).

8 Skälen gällde att nå en ekonomisk återhämtning, skydda den nationella ekonomis och dess huvudsakliga sektorer, garantera försörjningstryggheten, bevara och säkra bostadsbyggnadsprogrammet, motverka störningar på marknaden, säkerställa lojaliteten i kommersiella transaktioner, bekämpa illojal prissättning och skydda mottagare av tjänster till följd av de omvälvningar på marknaden för råvaror och grundmaterial för byggnadsändamål som orsakats av COVID 19-pandemin.

9 Kommissionen hänförde emellertid inte, i sitt motiverade yttrande, till åsidosättande av bestämmelserna i direktiv 2006/123.

10 Se dom av den 21 december 2016, AGET Iraklis ( C‑201/15, EU:C:2016:972, punkt 53) (nedan kallad domen AGET Iraklis).

11 Se dom av den 3 mars 2020, Vodafone Magyarország ( C‑75/18, EU:C:2020:139, punkt 50) (nedan kallad domen Vodafone Magyarország,).

12 Se domarna Vodafone Magyarország (punkt 52) et du 3 mars 2020, Tesco-Global Áruházak ( C‑323/18, EU:C:2020:140, punkt 72) (nedan kallad domen Tesco-Global Áruházak). I dessa mål angav domstolen att den omständigheten att en särskild skatt till största delen belastar beskattningsbara personer som ägs av fysiska eller juridiska personer från andra medlemsstater inte i sig innebär att skatten kan karakteriseras som diskriminerande. Denna omständighet förklaras nämligen av att den aktuella marknaden domineras av sådana beskattningsbara personer, vilka genererar den största omsättningen på nämnda marknad. Denna omständighet utgör således en kvotbaserad eller till och med slumpartad indikator som kan förväntas föreligga varje gång den berörda marknaden domineras av företag från andra medlemsstater eller tredjeland eller av inhemska företag som ägs av fysiska eller juridiska personer från andra medlemsstater eller tredjeland.

13 Rådets direktiv av den 14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 2022, s. 1).

14 Se dom av den 13 juli 2023, Xella Magyarország ( C‑106/22, EU:C:2023:568, punkt 58 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Xella Magyarország).

15 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 februari 2014, Hervis Sport- és Divatkereskedelmi ( C‑385/12, EU:C:2014:47, punkt 30 och där angiven rättspraxis), dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl. ( C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 38 och där angiven rättspraxis), dom av den 22 november 2018, Vorarlberger Landes- und Hypothekenbank ( C‑625/17, EU:C:2018:939, punkterna 39 och 42 samt där angiven rättspraxis), domen Vodafone Magyarország (punkterna 42 och 43 samt där angiven rättspraxis), dom av den 2 februari 2023, Freikirche der Siebenten-Tags-Adventisten in Deutschland ( C‑372/21, EU:C:2023:59, punkt 29 och där angiven rättspraxis) samt domen Xella Magyarország (punkterna 62 och 63).

16 Se, i detta hänseende, punkterna 25, 27 och 28 i detta förslag till avgörande.

17 Se dom av den 21 december 2023, kommissionen/Danmark (Maximal parkeringstid) ( C‑167/22, EU:C:2023:1020, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

18 Det kan i övrigt konstateras att skyldigheten att lägga fram sådan bevisning inte förefaller oöverkomlig, eftersom endast fyra företag som berörs av betalningen av den extra gruvdriftsavgift som föreskrivs i dekret nr 404/2021. Jag anser således inte att det är omöjligt att, på ett konkret och tydligt sätt, fastställa att dessa fyra företag, eller åtminstone vissa av dessa, har ålagts en skyldighet avseende en minimiutvinning enligt dekret nr 405/2021. Kommissionen har inte bara lagt fram bevis för detta, utan Ungern har, i sin duplik, på grundval av de uppgifter som den myndighet som är behörig på området gruvtillsyn har lämnat, gjort gällande att inget beslut har antagits i detta hänseende. Denna medlemsstat erkänner visserligen att om ett gruvföretag som betalar denna avgift ansökte om att få etablera en ny gruvanläggning, skulle skyldigheten avseende en minimiutvinning tillämpas på detta företag beträffande denna nya anläggning. Denna eventuella tillämpning förblir emellertid, mot bakgrund av de handlingar som lämnats in till domstolen, rent hypotetisk och, under alla omständigheter, mycket mer begränsad än en sådan kumulerad och generaliserad tillämpning av de två omtvistade dekreten som kommissionen i sin talan har påstått föreligga.

19 Se domen Vodafone Magyarország (punkt 46) och Tesco-Global Áruházak (punkt 66).

20 Se dom av den 21 december 2023, Cofidis ( C‑340/22, EU:C:2023:1019, punkt 42 och där angiven rättspraxis).

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 december 2017, Global Starnet ( C‑322/16, EU:C:2017:985, punkt 36).

22 Se dom av den 26 juni 2019, kommissionen/Grekland ( C‑729/17, EU:C:2019:534, punkt 102 och där angiven rättspraxis).

23 Vad gäller ändringen av lagen om gruvdrift, har Ungern vidare hänvisat till miljöskyddet under gruvverksamheten, eftersom detta skydd kan säkerställas genom en fortgående utvinning.

24 Kommissionen har, i detta hänseende, även uppmärksammat en pressintervju med Ungerns finansminister, under vilken han förklarade att regeringens mål i huvudsak var att säkerställa att strategiska sektorer i högre grad är i ungersk ägo, vilket var ett bevis på att denna regering i själva verket eftersträvade ekonomiska mål och avsåg missgynna utländska företag.

25 Se domen Xella Magyarország (punkterna 67–69).

26 Exempelvis ökade importen av cement från 40 procent till 60 procent mellan år 2021 och år 2023, medan importen av sand och grus inte ändrades märkbart.

27 Ungern har, i detta hänseende, hänvisat till förslag till avgörande av generaladvokaten Ćapeta i målet Xella Magyarország ( C‑106/22, EU:C:2023:267, punkt 82).

28 Se dom av den 19 december 2019, Brussels Securities ( C‑389/18, EU:C:2019:1132, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

29 Se domen Xella Magyarország (punkt 60 och där angiven rättspraxis).

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 25 juli 1991, Collectieve Antennevoorziening Gouda ( C‑288/89, EU:C:1991:323, punkt 11 och där angiven rättspraxis), dom av den 14 november 1995, Svensson och Gustavsson ( C‑484/93, EU:C:1995:379, punkt 15) och dom av den 29 april 1999, Ciola ( C‑224/97, EU:C:1999:212, punkt 16 och där angiven rättspraxis).

31 Se dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl. ( C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 64 och där angiven rättspraxis) och dom av den 22 juni 2016, Mennens ( C‑255/15, EU:C:2016:472, punkt 44).

32 Se, exempelvis, dom av den 6 mars 2018, SEGRO och Horváth ( C‑52/16 och C‑113/16, EU:C:2018:157, punkt 85 och där angiven rättspraxis), dom av den 14 februari 2019, Milivojević ( C‑630/17, EU:C:2019:123, punkt 72 och där angiven rättspraxis) samt dom av den 18 juni 2020, kommissionen/Ungern (Insyn i föreningar) ( C‑78/18, EU:C:2020:476, punkt 77 och där angiven rättspraxis) (nedan kallad domen Insyn i föreningar).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 december 2015, Scotch Whisky Association m.fl. ( C‑333/14, EU:C:2015:845, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

34 Se domen Xella Magyarország (punkterna 23 och 64 samt där angiven rättspraxis), inom ramen för vilken Ungen också hänvisade till de negativa konsekvenserna av COVID 19-pandemin för den nationella ekonomin.

35 Se domen Xella Magyarország (punkterna 63–66 och där angiven rättspraxis). Se även dom av den 26 september 2018, Van Gennip m.fl. ( C‑137/17, EU:C:2018:771, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

36 Se domen Xella Magyarország (punkterna 67 och 68).

37 Se domen Xella Magyarország (punkt 69 och där angiven rättspraxis).

38 Se dom av den 6 oktober 2020, kommissionen/Ungern (Högre utbildning) C‑66/18, EU:C:2020:792, punkterna 178 och 179 samt där angiven rättspraxis).

39 Se, för ett liknande resonemang, domen Insyn i föreningar (punkt 77 och där angiven rättspraxis).

40 Se, för ett liknande resonemang, domen Insyn i föreningar (punkt 91 och där angiven rättspraxis).

41 En vägledning till förfarandet för tillhandahållande av information på området för tekniska föreskrifter och föreskrifter för informationssamhällets tjänster (s. 15), tillgänglig på kommissionens webbplats på följande adress: https://technical-regulation-information-system.ec.europa.eu/fr/the-20151535-and-you/being-informed/guidances/vademecum.

42 Se dom av den 8 oktober 2020, Admiral Sportwetten m.fl. ( C‑711/19, EU:C:2020:812, punkt 38) (nedan kallad domen Admiral Sportwetten).

43 De övriga kategorierna av tekniska föreskrifter utgörs av följande: i) tekniska specifikationer, ii) föreskrifter för tjänster och iii) medlemsstaternas lagar och andra författningar som förbjuder tillverkning, import, saluföring eller användning av en produkt. Se dom av den 28 maj 2020, ECO-WIND Construction ( C‑727/17, EU:C:2020:393, punkt 32) och dom av den 13 mars 2025, Unigames ( C‑120/24, EU:C:2025:174, punkt 31).

44 Se, i detta hänseende, dom av den 26 september 2018, Van Gennip m.fl. ( C‑137/17, EU:C:2018:771, punkterna 39–41 och där angiven rättspraxis) och dom av den 24 november 2022, Belplant ( C‑658/21, EU:C:2022:925, punkterna 37–39 och där angiven rättspraxis).

45 Vidare följer av skälen 3 och 9 i detta direktiv att det, bland annat, har till syfte att säkerställa att nationella initiativ till nya tekniska föreskrifter är öppna för så stor insyn som möjligt. I skäl 7 i detta direktiv tilläggs att detta har till syfte att hjälpa de ekonomiska aktörerna att bättre utnyttja fördelarna med den inre marknaden, genom att ge dem en ökad nivå av information, med hjälp av ett regelbundet offentliggörande av de utkast till tekniska föreskrifter som föreslås av medlemsstaterna och ge dessa aktörer möjlighet att ta ställning till dessa. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2016, Ince ( C‑336/14, EU:C:2016:72, punkt 82), dom av den 9 mars 2023, Vapo Atlantic ( C‑604/21, EU:C:2023:175 punkt 41) och dom av den 21 december 2023, Papier Mettler Italia ( C‑86/22, EU:C:2023:1023, punkt 43 och där angiven rättspraxis). Se även skäl 4 i direktiv 2015/1535.

46 Se dom av den 6 oktober 2021, kommissionen/Italien (Uppsamling och behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse) ( C‑668/19, EU:C:2021:815, punkt 27 och där angiven rättspraxis) och dom av den 29 juli 2024, kommissionen/Portugal (Civilingenjörer) ( C‑768/22, EU:C:2024:643, punkt 79 och där angiven rättspraxis).

47 Se dom av den 19 november 2024, kommissionen/Polen (Valbarhet och medlemskap i ett politiskt parti) ( C‑814/21, EU:C:2024:963, punkterna 61 och 62).

48 Se vägledningen, s. 15.

49 Se dom av den 19 juli 2012, Fortuna m.fl. ( C‑213/11, EU:C:2012:495, punkt 35).