Förslag till avgörande av generaladvokat Rimvydas Norkus föredraget den 6 mars 2025

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 175, 1979, s. 1.

3 EGT L 286, 1986. s. 1.

4 EGT L 302, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 2, volym 16, s. 4.

5 Begreppet övergång till fri omsättning definieras i artikel 201.2 i unionens tullkodex. En övergång till fri omsättning ska medföra att tillämpliga importtullar tas ut, att, i förekommande fall, andra avgifter tas ut i enlighet med tillämpliga gällande bestämmelser för uttag av dessa avgifter, att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas, i den mån de inte ska tillämpas i ett tidigare skede, och att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs. Enligt artikel 201.3 i tullkodexen ska övergång till fri omsättning ge icke-unionsvaror tullstatus som unionsvaror.

6 Lux, H., Handbuch des EU-Wirtschaftsrechts (Dauses/Ludwigs), München 2024, C.C. II. punkt 29), ger en kortfattad översikt över tillkomsthistorien för unionens tullkodex.

7 Se punkterna 11, 12 och 16 ovan.

8 Se dom av den 24 juni 2019, Popławski ( C‑573/17, EU:C:2019:530, punkterna 58 och 61).

9 EU-domstolen anger ofta i sina domar huruvida det normativa innehållet i en viss bestämmelse har återgetts i en bestämmelse som har ersatt denna, så att samma tolkning kan tillämpas på den sistnämnda bestämmelsen (se dom av den 13 december 2007, Bayerischer Rundfunk m.fl., C‑337/06, EU:C:2007:786, punkt 30).

10 Se dom av den 23 februari 2006, Molenbergnatie ( C‑201/04, EU:C:2006:136, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

11 Se dom av den 16 december 2008, Cartesio ( C‑210/06, EU:C:2008:723, punkt 67).

12 Förste generaladvokaten på avdelningen för handelsrättsliga, finansiella och ekonomiska mål vid Cour de cassation (Högsta domstolen) har nämnt denna möjlighet i sitt yttrande som har ingetts bland handlingarna i det nationella målet.

13 Se dom av den 22 december 2022, Ministre de la Transition écologique och Premier ministre (Statens ansvar för luftförorening) ( C‑61/21, EU:C:2022:1015, punkt 34 och följande punkter).

14 Se dom av den 29 juli 2024, Asociaţia Crescătorilor de Vaci Bălţată Românească Tip Simmental ( C‑286/23, EU:C:2024:655, punkt 38).

15 Min kursivering.

16 Dom av den 19 juni 2019, C & J Clark International ( C‑612/16, EU:C:2019:508, punkt 50). Min kursivering.

17 Dom av den 14 juni 2012, CIVAD ( C‑533/10, EU:C:2012:347, punkt 21). Min kursivering.

18 Dom av den 14 juni 2012, CIVAD ( C‑533/10, EU:C:2012:347, punkterna 21 och 22).

19 Dom av den 14 juni 2012, CIVAD ( C‑533/10, EU:C:2012:347, punkterna 23 och 24).

20 Min kursivering.

21 I Riktlinjer för återbetalning och eftergift (s. 32 i den franska språkversionen) som har utarbetats av kommissionens generaldirektorat för skatter och tullar anges endast att tullmyndigheterna ska ha tillgång till alla uppgifter som krävs för att göra en återbetalning, dock utan att vara mer specifika (min kursivering.).

22 Se den spanska språkversionen (cuando las propias autoridades aduaneras descubran), den danska (toldmyndighederne […] når de selv […] konstaterer), den tyska (stellen die Zollbehörden selbst […] fest), engelska språkversionen (where the customs authorities themselves discover), den italienska (se le autorità doganali constatano), den litauiska (Jeigu muitinė per šį laikotarpį pati nustato), den nederländska (de douaneautoriteiten … tot de vaststelling komen), och den portugisiska (as próprias autoridades aduaneiras verifiquem).

23 Albert, J.-L., Le droit douanier de l’Union européenne, avsnitt 4 (riskhantering och bedrägerier), Namur 2019, s. 542 och följande sidor, vari det förklaras att tullkontrollen alltid har ansetts utgöra en av tullmyndighetens befogenheter.

24 Witte, P., Zollkodex der Union (UZK), München 2022, artikel 116, punkterna 46–48; Niestedt, M., EU-Außenwirtschafts- und Zollrecht, München 2024, artikel 116, punkt 13, vari det förklaras att tullmyndigheterna inte är skyldiga att pröva varje enskilt fall för att avgöra möjligheten till återbetalning. En sådan allmän granskningsskyldighet skulle överbelasta myndigheterna med hänsyn till det stora antalet tulltransaktioner. Däremot är tullmyndigheterna skyldiga att återbetala om de upptäcker faktiska omständigheter som motiverar en sådan återbetalning vid en tullkontroll, en extern revision et cetera.

25 Även om förevarande mål endast avser import som skett mellan åren 1988 och 1991, tycks dock de franska tullmyndigheternas aktuella praxis ha börjat mycket tidigare. Det är i vart fall vad som tycks framgå av kommissionens motiverade yttrande, vari det anges att denna praxis grundar sig på ett meddelande till exportörer av varor med Andorras dalar som bestämmelseort som offentliggjordes år 1950, ändrades år 1974, år 1978 och därefter år 1983. Enligt detta meddelande krävdes det för transitering till Andorra av varor som inte befann sig i fri omsättning i gemenskapen att det skulle visas upp ett särskilt tillstånd utfärdat av prefekturen i Pyrénées-Orientales.

26 Se punkt 43 ovan.

27 Min kursivering.

28 Genom denna bestämmelse genomförs kraven i internationell rätt, det vill säga de avtal som slutits inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO), närmare bestämt artikel X punkt 1 i Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) och avtalet om förenklade handelsprocedurer (Trade Facilitation Agreement, TFA) (Witte, P., Zollkodex der Union, München 2022, artikel 14, punkterna 33–35).

29 För övrigt framgår det av handlingarna i målet att kommissionen inledde ett fördragsbrottsförfarande mot Republiken Frankrike, som ledde till en ändring av tullmyndigheternas administrativa praxis, till följd av ett klagomål som hade ingetts av en person som handlade med varor med ursprung i Polen och med Andorra som bestämmelseort.

30 Se dom av den 9 november 2017, LS Customs Services ( C‑46/16, EU:C:2017:839, punkt 39).

31 Principen om god förvaltning är inte en enskild förvaltningsrättslig princip utan en samling av flera principer, och utgör så att säga ett samlingsbegrepp för alla eller vissa förvaltningsrättsliga principer. Begreppet används ibland som en synonym för alla principer som ligger till grund för det administrativa förfarandet i en rättsstat. Enligt principen om god förvaltning krävs till exempel att nationella myndigheter avhjälper fel eller brister, att förfarandet handläggs på ett opartiskt och objektivt sätt och att beslut fattas inom en rimlig tidsfrist. Denna princip omfattar dessutom en omfattande omsorgsplikt för myndigheterna och en rätt att bli hörd, det vill säga en skyldighet för tjänstemän att ge personer som berörs av ett beslut tillfälle att inkomma med synpunkter, samt skyldigheten att motivera beslutet (se förslaget till avgörande av generaladvokaten Trstenjak i målet Gorostiaga Atxalandabaso/parlamentet, C‑308/07 P, EU:C:2008:498, punkt 89).

32 Se dom av den 9 november 2017, LS Customs Services ( C‑46/16, EU:C:2017:839, punkt 40).

33 Se punkt 50 ovan.

34 Se dom av den 15 maj 2014, Almos Agrárkülkereskedelmi ( C‑337/13, EU:C:2014:328, punkt 21) och dom av den 9 mars 2023, État belge och Promo 54 ( C‑239/22, EU:C:2023:181, punkt 28).

35 Se dom av den 8 maj 2019, PI ( C‑230/18, EU:C:2019:383, punkt 57) och dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras ( C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 122).

36 Lenaerts, K., In the Union we trust: Trust-enhancing principles of Community Law, Common Market Law Review, volym 41, nr 2, 2004, s. 337 och följande sidor.

37 Se, i det avseendet, Europaparlamentet, Law of the Administrative Procedure of the European Union – European Added Value Assessment, oktober 2012, s. 1–12.

38 Wakefield, J., The Right to Good Administration, Alphen aan den Rijn 2007, s. 71.

39 Se dom av den 28 april 2022, Gräfendorfer Geflügel- und Tiefkühlfeinkost Produktions m.fl. ( C‑415/20, C‑419/20 och C‑427/20, EU:C:2022:306, punkt 62).

40 Se dom av den 28 januari 2010, Direct Parcel Distribution Belgium ( C‑264/08, EU:C:2010:43, punkt 45). Waelbroeck, M., La nature juridique du droit au remboursement des montants payés contrairement au droit communautaire, Droit international, intégration européenne et libres marchés, 2011, s. 161 och följande sidor, vari ursprunget till denna rättspraxis förklaras.

41 Se dom av den 28 april 2022, Gräfendorfer Geflügel- und Tiefkühlfeinkost Produktions m.fl. ( C‑415/20, C‑419/20 och C‑427/20, EU:C:2022:306, punkterna 51, 52, 61, 63 och 64). Min kursivering.

42 Se dom av den 14 juni 2012, CIVAD ( C‑533/10, EU:C:2012:347, punkt 24).

43 Inkomster från tullar enligt Gemensamma tulltaxan utgör unionens egna medel, vilka tas ut av medlemsstaterna och tillhandahålls kommissionen. EU-domstolen har för sin del slagit fast att det ankommer på medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att garantera en fullständig och effektiv uppbörd av tullar och avgifter (se dom av den 11 juli 2019, kommissionen/Italien (Egna medel – Uppbörd av en tullskuld), C‑304/18, EU:C:2019:601, punkterna 49 och 50).

44 Se punkterna 42–54 ovan.

45 Se punkterna 55–75 ovan.