Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 22 maj 2025

1 Originalspråk: spanska.

2 Se, bland de senaste, dom av den 12 oktober 2023, BA (Arvsöverlåtelser – Social bostadspolitik i unionen) ( C‑670/21, EU:C:2023:763), dom av den 21 december 2021, Finanzamt V (Arv – partiellt grundavdrag och avdrag för laglotter) ( C‑394/20, EU:C:2021:1044), och dom av den 22 november 2018, Huijbrechts ( C‑679/17, EU:C:2018:940).

3 Rådets direktiv 88/361/EEG av den 24 juni 1988 för genomförandet av artikel 67 i fördraget (EGT L 178, 1988, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44).

4 I detta förslag till avgörande använder jag uttrycken bruttotillgångar i kvarlåtenskapen och bruttotillgångar i dödsboet synonymt.

5 Convention fiscale entre la France et la Belgique tendant à éviter les doubles impositions et à régler certaines autres questions en matière d’impôts sur les successions et de droits d’enregistrement (Avtal för undvikande av dubbelbeskattning och för lösande av vissa andra frågor rörande arvsskatt och registreringsavgifter), undertecknat den 20 januari 1959.

6 Enligt BC är den belgiska notarien behörig att handlägga arvsförfarandet, eftersom den avlidna hade hemvist i Belgien.

7 Se punkterna 25 och 26 i detta förslag till avgörande.

8 Punkterna 23–33 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

9 Dokumentet Comment remplir une déclaration de succession?, med förklaringar och länkar till olika formulär, finns tillgängligt på https://www.impots.gouv.fr/sites/default/files/formulaires/2705-sd/2023/2705-sd_4288.pdf. I detta dokument är svaret på frågan devez-vous faire appel à un notaire? följande: Faire appel à un notaire n’est pas obligatoire mais peut être utile pour les opérations les plus complexes … Si vous chargez un notaire de remplir votre déclaration de succession, il devient votre mandataire mais vous restez toujours responsable vis-à-vis de l’administration (kursivering i originalet).

10 Punkterna 31 och 53 i beslutet att begära förhandsavgörande.

11 Inlaga av den 20 december 2024.

12 Det rör sig närmare bestämt om https://www.impots.gouv.fr/particulier/declarer-une-succesion y https://www.service-public.fr/particuliers/vosdroits/F80.

13 Dom av den 11 maj 2023, Bezirkshauptmannschaft Lilienfeld ( C‑155/22, EU:C:2023:394, punkt 49).

14 Dom av den 2 april 2020, Coty Germany ( C‑567/18, EU:C:2020:267, punkt 21).

15 Dom av den 12 februari 2009, Block ( C‑67/08, EU:C:2009:92, punkt 19), med hänvisning till dom av den 23 februari 2006, van Hilten-van der Heijden ( C‑513/03, EU:C:2006:131, punkt 39) och dom av den 17 januari 2008, Jäger ( C‑256/06, EU:C:2008:20, punkt 24) (nedan kallad domen Jäger).

16 Dom av den 23 februari 2006, van Hilten-van der Heijden ( C‑513/03, EU:C:2006:131, punkterna 40 och 42), domen Jäger, punkt 25, dom av den 12 februari 2009, Block ( C‑67/08, EU:C:2009:92, punkt 20), och dom av den 30 juni 2016, Feilen ( C‑123/15, EU:C:2016:496, punkt 16).

17 Målet rör den medlemsstat där arvsförfarandet inleddes (Belgien) och en annan medlemsstat (Frankrike), vars lagstiftning är omtvistad. Detta förslag till avgörande är naturligtvis begränsat till de faktiska omständigheter som beskrivs i beslutet att begära förhandsavgörande.

18 Det anges inte i begäran om förhandsavgörande att den aktuella åtgärden skulle kunna anses utgöra ett av hindren för fri rörlighet för de personer som för närvarande har svårt att hävda sina rättigheter vid arv med gränsöverskridande verkan som nämns i skäl 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (EUT L 201, 2012, s. 107).

19 Dom av den 2 mars 2023, PrivatBank m.fl. ( C‑78/21, EU:C:2023:137, punkt 48).

20 Dom av den 6 oktober 2021, ECOTEX BULGARIA ( C‑544/19, EU:C:2021:803, punkt 65). Artikel 63.1 FEUF förbjuder inte åtgärder vars restriktiva verkningar är alltför osäkra och indirekta, vilket framgår av dom av den 7 september 2023, Finanzamt G (Projekt för utvecklingsbistånd) ( C‑15/22, EU:C:2023:636, punkt 50).

21 Dom av den 18 januari 2024, JD (Bosättningskrav) ( C‑562/22, EU:C:2024:55, punkt 34, dom av den 20 juni 2024, Faurécia ( C‑420/23, EU:C:2024:534, punkt 21, och dom av den 19 december 2024, Credit Suisse Securities (Europe) ( C‑601/23, EU:C:2024:1048, punkt 30).

22 Dom av den 11 december 2003, Barbier ( C‑364/01, EU:C:2003:665, punkt 62), domen Jäger, punkt 30, och dom av den 11 september 2008, Arens-Sikken ( C‑43/07, EU:C:2008:490, punkt 36). Förbudet är inte begränsat till regler som avskräcker från förvärv eller behållande av egendom i en viss medlemsstat: se exempelvis dom av den 31 mars 2011, Schröder ( C‑450/09, EU:C:2011:198, punkt 32, och dom av den 24 februari 2015, Grünewald ( C‑559/13, EU:C:2015:109, punkt 20, om väljande av personer som är bosatta i en annan medlemsstat än den där egendomen är belägen som mottagare av ett förskott på arv.

23 Domen Jäger, punkt 31, dom av den 3 september 2014, kommissionen/Spanien ( C‑127/12, EU:C:2014:2130, punkt 57) och dom av den 30 juni 2016, Feilen ( C‑123/15, EU:C:2016:496, punkt 19).

24 Punkt 62 i beslutet att begära förhandsavgörande, punkt 61 i den franska regeringens skriftliga yttrande och punkt 51 i kommissionens skriftliga yttrande.

25 Således är även den regel som fastställer preskriptionstiderna för värdering av aktier i registrerade bolag för arvsskatteändamål en restriktion, eftersom [arvtagarna] under en längre period får sväva i osäkerhet avseende möjligheten att de blir föremål för en eftertaxering: dom av den 15 september 2011, Halley ( C‑132/10, EU:C:2011:586, punkt 24). Inom andra områden än arv, se till exempel dom av den 16 mars 1999, Trummer och Mayer ( C‑222/97, EU:C:1999:143), dom av den 5 mars 2002, Reisch m.fl. ( C‑515/99, C‑519/99–C‑524/99 och C‑526/99–C‑540/99, EU:C:2002:135), och dom av den 6 mars 2018, SEGRO och Horváth ( C‑52/16 och C‑113/16, EU:C:2018:157).

26 Jag bestrider inte att det, såsom den franska regeringen påpekat (punkt 113 i dess skriftliga yttrande), kan innebära större materiella svårigheter att upprätta en arvsdeklaration som omfattar tillgångar av alla slag i utlandet än vad som är fallet vid inhemska arv och att det kan medföra ytterligare kostnader, såsom översättningskostnader. Det är emellertid en sak att övervältra sådana kostnader på klienten och en helt annan sak att systematiskt tillämpa en reglerad officiell taxa, som inte inkluderar sådana kostnader, för att beräkna notariens ersättning enligt denna taxa.

27 Som jag redan har påpekat är sådana åtgärder inte förbjudna om deras restriktiva verkningar är alltför osäkra eller indirekta. Inte heller om de har stöd i unionsrätten.

28 Den ska innehålla uppgift om alla tillgångar, även sådana som inte ska beskattas i Frankrike på grund av ett dubbelbeskattningsavtal. Det bör erinras om att vissa av dessa avtal ger de stater som är parter i avtalet rätt att beräkna skatten enligt en genomsnittlig skattesats som fastställs på grundval av samtliga tillgångar i kvarlåtenskapen.

29 Vars medverkan är obligatorisk eller, även om den inte är obligatorisk, arvoderas i enlighet med en officiell taxa som regleras i lag. I annat fall är det upp till arvingen att undvika dubbla kostnader.

30 Domen Jäger, punkt 30.

31 Domen Jäger, punkt 31.

32 Strängt taget kan det inte hävdas att reglerna för beräkning av de reglerade taxorna för fastställande av notariens ersättning för sina tjänster påverkar utövandet av beskattningsrätten.

33 Dom av den 26 maj 2016, NN (L) International ( C‑48/15, EU:C:2016:356, punkt 47) och dom av den 22 september 2022, Admiral Gaming Network m.fl. ( C‑475/20–C‑482/20, EU:C:2022:714, punkt 43). Den franska regeringen hänvisar till detta argument (punkt 88 och följande punkter i dess skriftliga yttrande), vilket emellertid inte är förenligt med innehållet i dess egna yttrande, i vilket den kategoriskt avvisar att den aktuella bestämmelsen skulle vara av skattekaraktär.

34 Den hänskjutande domstolen begränsar sina frågeställningar till de bestämmelser och åtgärder som medlemsstaterna har antagit för de syften som anges i var och en av de två frågorna.

35 Dom av den 7 november 2024, XX (Avtal i beräkningsenheter (unit-linked)) ( C‑782/22, EU:C:2024:932, punkt 43) och dom av den 19 december 2024, Credit Suisse Securities (Europe) ( C‑601/23, EU:C:2024:1048, punkt 51), med avseende på artikel 65.1 a FEUF, samt dom av den 6 mars 2018, SEGRO och Horváth ( C‑52/16 och C‑113/16, EU:C:2018:157, punkterna 95 och 96, och dom av den 21 maj 2019, kommissionen/Ungern (Nyttjanderätter till jordbruksmark) ( C‑235/17, EU:C:2019:432, punkt 103, vad beträffar artikel 65.1 b.

36 Dom av den 2 mars 2023, PrivatBank m.fl. ( C‑78/21, EU:C:2023:137, punkt 60), i vilken det hänvisas till dom av den 7 juni 2012, VBV – Vorsorgekasse ( C‑39/11, EU:C:2012:327, punkt 30).

37 Punkt 58 i kommissionens skriftliga yttrande.

38 I den sista punkten i sitt skriftliga yttrande har Attal et Associés endast citerat ett avsnitt ur domen av den 24 maj 2011, kommissionen/Frankrike ( C‑50/08, EU:C:2011:335) (nedan kallad domen kommissionen/Frankrike), om notarieverksamhetens mål av allmänintresse, utan att utveckla detta resonemang.

39 Kommissionen hänvisar till domen kommissionen/Frankrike, punkt 87.

40 Punkterna 38 och 39 i kommissionens skriftliga yttrande.

41 Punkt 45 i kommissionens skriftliga yttrande.

42 Punkterna 98–101 i den franska regeringens skriftliga yttrande, med hänvisning till domen kommissionen/Frankrike.

43 Punkterna 102–107 i den franska regeringens skriftliga yttrande.

44 Dom av den 12 oktober 2023, BA (Arvsöverlåtelser – Social bostadspolitik i unionen) ( C‑670/21, EU:C:2023:763, punkt 67), och dom av den 29 juli 2024, Keva m.fl. ( C‑39/23, EU:C:2024:648, punkt 64).

45 Dom av den 24 maj 2011, kommissionen/Belgien ( C‑47/08, EU:C:2011:334, punkt 97, domen kommissionen/Frankrike, punkt 87, kommissionen/Luxemburg ( C‑51/08, EU:C:2011:336, punkt 97, kommissionen/Österrike ( C‑53/08, EU:C:2011:338, punkt 96, kommissionen/Tyskland ( C‑54/08, EU:C:2011:339, punkt 98, och kommissionen/Grekland ( C‑61/08, EU:C:2011:340, punkt 89). I dessa domar har domstolen, som ett exempel på notarieverksamhetens särdrag, hänvisat till systemet för ersättning till notarier.