Förslag till avgörande av generaladvokat Tamara Ćapeta föredraget den 25 september 2025

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets förordning om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 2013, s. 549), i ändrad lydelse. Den har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning nr 1306/2013 (EUT L 435, 2021, s. 187).

3 Ordonanță de urgență a Guvernului nr. 66/2011 privind prevenirea, constatarea și sancționarea neregulilor apărute în obținerea și utilizarea fondurilor europene și/sau a fondurilor publice naționale aferente acestora (undantagsförordning nr 66/2011 om förebyggande, fastställande och beivrande av oegentligheter vid mottagande och användning av EU-medel och/eller därmed sammanhängande nationella statliga medel) (nedan kallad undantagsförordning nr 66/2011), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet.

4 Ordonanța de urgență a Guvernului nr. 3/2015 nr. 3/2015 pentru aprobarea schemelor de plăți care se aplică în agricultură în perioada 2015–2020 și pentru modificarea articolului 2 din Legea nr. 36/1991 privind societățile agricole și alte forme de asociere în agricultură (undantagsförordning nr 3/2015 om godkännande av de finansieringssystem som är tillämpliga inom jordbruket för perioden 2015–2020 och om ändring av artikel 2 i lag nr 36/1991 om jordbruksföretag och andra former av sammanslutningar inom jordbruket) (nedan kallad undantagsförordning nr 3/2015), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet såsom den anges i begäran om förhandsavgörande.

5 Ordinul ministrului agriculturii si dezvoltării rurale nr. 619/2015 pentru aprobarea criteriilor de eligibilitate, condițiilor specifice și a modului de implementare a schemelor de plăți prevăzute la articolul 1 alineatele (2) și (3) din Ordonanța de urgență a Guvernului nr. 3/2015 pentru aprobarea schemelor de plăți care se aplică în agricultură în perioada 2015–2020 și pentru modificarea articolului 2 din Legea nr. 36/1991 privind societățile agricole și alte forme de asociere în agricultură, precum și a condițiilor specifice de implementare pentru măsurile compensatorii de dezvoltare rurală aplicabile pe terenurile agricole, prevăzute în Programul Național de Dezvoltare Rurală 2014–2020 (order nr 619/2015 från ministern för jordbruk och landsbygdsutveckling om godkännande av kriterierna för stödberättigande, särskilda villkor och detaljerade regler för genomförande av de stödordningar som avses i artikel 1.2 och 1.3 i [undantagsförordning nr 3/2015], samt de särskilda genomförandevillkoren för de kompensationsåtgärder för landsbygdsutveckling som är tillämpliga på jordbruksmark, enligt det nationella programmet för landsbygdsutveckling 2014–2020) (nedan kallat beslut nr 619/2015), i den lydelse som är tillämplig i det nationella målet.

6 Tvistemålsdom nr 151/2019, RO:TBBNS:2019:006.000151 (läst med hjälp av maskinöversättning). Som framgår av den domen hade målet anhängiggjorts av en person som inte hade nått framgång i förfarandet för utarrendering av den aktuella betesmarken mot kommunen Chiochiș, kommunens borgmästare och kommunfullmäktige. JD var också part i det målet.

7 Tvistemålsdom nr 286/2020, RO:CACLJ:2020:050.000286 (läst med hjälp av maskinöversättning).

8 Ministerul Agriculturii și Dezvoltării Rurale – Agenția de Plăți și Intervenție pentru Agricultură – Centrul Județean Bistrița-Năsăud (ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling – Myndigheten för utbetalningar och åtgärder på jordbruksområdet – Regionmyndighet Bistrița-Năsăud (nedan kallad APIA).

9 Stödet uppgick till 83 334.01 rumänska leu (omkring 16743 euro). Enligt den offentliga rapporten från APIA hade det aktuella ekonomiska stödet beviljats JD genom utbetalningsbesked daterade den 25 maj 2019, den 15 januari 2020, den 24 mars 2020, den 17 augusti 2020 och den 8 juni 2021.

10 Tvistemålsdom nr 197/2023, RO:TBBNS:2023:006.000197 (läst med hjälp av maskinöversättning).

11 Artikel 39.1 b FEUF.

12 Anslaget för den gemensamma jordbrukspolitiken i EU:s budget fördelas mellan två fonder: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ), vars huvudsakliga uppgift är inkomststödsystem, och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), som är inriktad på landsbygdsutveckling. Se kommissionens webbplats, som finns på https://agriculture.ec.europa.eu/common-agricultural-policy/financing-cap/cap-funds_en#eagf. Enligt rapporter uppgår den totala anslaget för den gemensamma jordbrukspolitiken i Europeiska unionens budgetram för 2021–2027 till 386,6 miljarder euro: EGFJ uppgår till 291,1 miljarder euro, varav upp till 270 miljarder euro avsätts för inkomststödssystem och resten för att stödja jordbruksmarknaderna, medan Ejflu uppgår till 95,5 miljarder euro.

13 Se, exempelvis, Europeiska kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, Förklaring av den gemensamma jordbrukspolitiken – Direktstöd till jordbrukare 2015–2020, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2017, som finns på https://data.europa.eu/doi/10.2762/572019.

14 Se, exempelvis, Europaparlamentet, Den gemensamma jordbrukspolitiken: Instrument och reformer, som finns på https://www.europarl.europa.eu/factsheets/en/sheet/107/the-common-agricultural-policy-instruments-and-reforms. För en allmän diskussion, se även, exempelvis, Barents, R., The Agricultural Law of the EU, andra upplagan, Wolters Kluwer, Alphen aan den Rijn, 2022, kap. 2, särskilt s. 27–49, Phoa, P., Unity and diversity in the Common Agricultural Policy, i van den Brink, T. och Passalacqua, V (red.), Balancing Unity and Diversity in EU Legislation, Edward Elgar, Cheltenham, 2024, s. 231–254.

15 Efter övergångsbestämmelserna för åren 2021 och 2022 finns det en ny unionslagstiftning för finansieringsperioden 2023–2027 för den gemensamma jordbrukspolitiken.

16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 2013, s. 608). Den har ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 2021, s. 1).

17 Se, exempelvis, Revisionsrätten, Ändamålsenligheten i systemet för enhetlig arealersättning som ett övergångssystem till stöd för jordbrukare i de nya medlemsstaterna. Särskild rapport nr 16, 2012, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2012, som finns på https://data.europa.eu/doi/10.2865/27543; McMahon, J.A., EU Agricultural Law and Policy, Edward Elgar, Cheltenham, 2019, särskilt s. 46–48.

18 Se även skäl 32 i förordning nr 1307/2013.

19 Denna bestämmelse hänvisar vidare till artikel 72.1 första stycket led a i förordning nr 1306/2013, enligt vilken mottagare av bland annat enhetligt arealstöd varje år ska lämna in en ansökan om direktstöd och i förekommande fall samtliga jordbruksskiften inom jordbruksföretaget samt arealer som inte används för jordbruksverksamhet för vilka det stöd som avses i artikel 67.2 begärs.

20 Se, exempelvis, dom av den 29 april 2021, Piscicola Tulcea och Ira Invest ( C‑294/19 och C‑304/19, EU:C:2021:340, punkt 64), och dom av den 4 juli 2024, Asoprovac ( C‑708/22, EU:C:2024:573, punkt 18).

21 En jordbruksareal ingår i en jordbrukares jordbruksföretag när denne har befogenhet att förvalta arealen för att bedriva jordbruksverksamhet, det vill säga när denne har en tillräcklig självständighet beträffande den berörda arealen för att kunna bedriva sin jordbruksverksamhet. Se, exempelvis, dom av den 16 december 2021, Euro Delta Danube ( C‑225/20, EU:C:2021:1021, punkt 41). Jordbrukaren måste inte ha obegränsad förfoganderätt över den berörda arealen när han eller hon använder den för jordbruksändamål, men vederbörande måste ha ett visst manöverutrymme för hur han eller hon utövar jordbruksverksamhet på dessa arealer. Se, exempelvis, dom av den 16 december 2021, Euro Delta Danube ( C‑225/20, EU:C:2021:1021, punkt 43), och dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkterna 49 och 50).

22 Dom av den 7 april 2022, Petruhhin ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkt 46).

23 Se, exempelvis, dom av den 14 oktober 2010, Landkreis Bad Dürkheim ( C‑61/09, EU:C:2010:606, punkt 54), och dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkt 53).

24 Se, exempelvis, dom av den 24 juni 2010, Pontini m.fl. ( C‑375/08, EU:C:2010:365, punkterna 82 och 86), dom av den 17 december 2020, Land Berlin (Stödrättigheter med anknytning till den gemensamma jordbrukspolitiken) ( C‑216/19, EU:C:2020:1046, punkt 35), och dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkterna 61 och 63).

25 Se dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkt 65).

26 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Wahl i målet Demmer ( C‑684/13, EU:C:2015:131, punkt 69).

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 17 november 2022, Avicarvil Farms ( C‑443/21, EU:C:2022:899, punkt 36 och där angiven rättspraxis), i vilken domstolen slog fast att för det fall att en medlemsstat utnyttjar sitt utrymme för skönsmässig bedömning för att avgöra lämpligheten i att kräva återbetalning av felaktigt beviljade unionsmedel, skulle detta vara oförenligt med de nationella myndigheternas skyldighet enligt den gemensamma jordbrukspolitiken att driva in felaktigt utbetalade belopp.

28 Se, exempelvis, dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 47), dom av den 24 maj 2012, Hehenberger ( C‑188/11, EU:C:2012:312, punkt 37), och dom av den 29 februari 2024, Eesti Vabariik (Põllumajanduse Registrite ja Informatsiooni Amet) ( C‑437/22, EU:C:2024:176, punkt 56).

29 Bestämmelserna i artikel 64 i förordning 1306/2013 om tillämpning av administrativa sanktioner är således inte tillämpliga i förevarande mål.

30 Se, exempelvis, dom av den 23 november 2023, Instituto de Financiamento da Agricultura e Pescas (Åtgärder för återbeskogning) ( C‑213/22, EU:C:2023:904, punkterna 26–51), i vilken domstolen slog fast att stödmottagaren var skyldig att återbetala mottaget stöd på grund av att ett villkor som fastställts i nationell lagstiftning inte var uppfyllt till följd av ogynnsamma väderförhållanden och därmed av skäl som inte kunde tillskrivas stödmottagaren.

31 Se, beträffande detta, artikel 2.2 och skäl 5 i förordning nr 1306/2013.

32 Se, exempelvis, dom av den 7 september 2023, Groenland Poultry ( C‑169/22, EU:C:2023:638, punkt 39), och dom av den 18 januari 2024, Askos Properties ( C‑656/22, EU:C:2024:56, punkterna 47 och 49).

33 Kommissionen hävdar att överträdelsen av de nationella reglerna för offentlig upphandling måste ha ansetts allvarlig, eftersom påföljden blev att hela arrendeavtalet ogiltigförklarades. Villkoret att jordbrukaren ska förfoga över de stödberättigande hektaren har därför inte uppfyllts alls. Härav följer att stödet, i enlighet med proportionalitetsprincipen, måste dras in i sin helhet.

34 Se, exempelvis, dom av den 24 maj 2007, Maatschap Schonewille-Prins ( C‑45/05, EU:C:2007:296, punkt 45), och dom av den 7 september 2023, Groenland Poultry ( C‑169/22, EU:C:2023:638, punkt 65).

35 Se, exempelvis, dom av den 24 juni 2010, Pontini m.fl. ( C‑375/08, EU:C:2010:365, punkterna 82 och 86), dom av den 17 december 2020, Land Berlin (Stödrättigheter med anknytning till den gemensamma jordbrukspolitiken) ( C‑216/19, EU:C:2020:1046, punkt 35), och dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkterna 61 och 63).

36 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor (EUT L 181, 2014, s. 48). Den har ersatts av kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor (EUT L 183, 2022, s. 12).

37 Min kursivering.

38 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor (EUT L 227, 2014, s. 69). Den har ersatts av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 av den 31 maj 2022 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 183, 2022, s. 23).

39 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 2 juli 2015, Demmer ( C‑684/13, EU:C:2015:439, särskilt punkt 85), i vilken domstolen fann att eftersom en sådan bestämmelse innehåller ett undantag från skyldigheten att återbetala felaktiga betalningar, och detta särskilt som denna skyldighet syftar till att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen ska den tolkas strikt.

40 Med tanke på att ansökningsdatumet sammanföll med datumet för domen om ogiltigförklaring av arrendeavtalet och att stödet betalades ut efter dagen för domen, förefaller det rimligt att JD kunde ha upptäckt att arrendeavtalet var ogiltigt.

41 Dom av den 7 april 2022, Avio Lucos ( C‑116/20, EU:C:2022:273, punkt 52) (min kursivering).

42 I detta avseende förefaller det relevant i förevarande mål att JD var involverad i den tvist som slutade med att arrendeavtalet ogiltigförklarades retroaktivt, att detta förfarande hade inletts innan ansökan lämnades in och att vissa delar av stödet betalades ut efter det att domen om ogiltigförklaring av arrendeavtalet hade vunnit laga kraft.