Förslag till avgörande av generaladvokat Jean Richard de la Tour föredraget den 10 april 2025

1 Originalspråk: franska.

2 Förevarande mål har getts ett fiktivt namn. Detta namn är inte någon av rättegångsdeltagarnas verkliga namn.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 2013, s. 60).

4 Se, bland annat, det allmänna meddelandet från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) om begreppet land och om flyktingars rättsliga ställning av den 26 juli 1991, och resolution 1471 (2005), Accelerated asylum procedures in Council of Europe member States, som antogs den 5 oktober 2005 av Europarådets parlamentariska församling, punkt 8.2 led 3. Vad gäller doktrinen, se, bland annat, Labayle, H., Le droit d’asile en France: normalisation ou neutralisation, Revue française de droit administratif, Dalloz, Paris, nr 2, 1997, s. 242–280; Martenson, H., och McCarthy, J., In General, No Serious Risk of Persecution: Safe Country of Origin Practices in Nine European States, Journal of Refugee Studies, vol. 11, Oxford University Press, Oxford, nr 3, 1998, s. 304–325; Costello, C., The Asylum Procedures Directive and the Proliferation of Safe Country Practices: Deterrence, Deflection and the Dismantling of International Protection?, European Journal of Migration and Law, vol. 7, Wolters Kluwer, Haag, nr 1, 2005, s. 35–70; Hopkins, M.-J., The Emperor’s New Safe Country Concepts: A UK Perspective on Sacrificing Fairness on the Altar of Efficiency, International Journal of Refugee Law, vol. 21, Oxford University Press, Oxford, nr 2, 2009, s. 218–255; Teitgen-Colly, C., Le concept de pays sûr, i Broyelle, C., och Julien-Laferrière, F., Mélanges François Julien-Laferrière, Bruylant, Bryssel, 2011, s. 525–576; Hunt, M., The Safe Country of Origin Concept in European Asylum Law: Past, Present and Future, International Journal of Refugee Law, vol. 26, Oxford University Press, Oxford, nr 4, 2014, s. 500–535, och Costello, C., Safe Country? Says Who?, International Journal of Refugee Law, vol. 28, Oxford University Press, Oxford, nr 4, 2016, s. 601–622.

5 Fri översättning: Vem är det då som kan säga att länder är säkra? Och på vems villkor? Hemliga män i hemliga rum som läser hemliga pm? Svaret är nej. Se Goodwin-Gill, G.S., Safe Country, Says Who?, International Journal of Refugee Law, vol. 4, Oxford University Press, Oxford, nr 2, 1992, s. 248–250, särskilt s. 249.

6 C‑406/22, nedan kallad domen CV, EU:C:2024:841.

7 Beslut som fattats för genomförandet av Protocollo tra il Governo della Repubblica italiana e il Consiglio dei ministri della Repubblica di Albania per il rafforzamento della collaborazione in materia migratoria nonché norme di coordinamento con l’ordinamento interno (avtalet mellan Republiken Italiens regering och Republiken Albaniens ministerråd för att stärka samarbetet på migrationsområdet samt bestämmelser om samordning med den nationella rättsordningen), vilket undertecknades i Rom den 6 november 2023 och ratificerades genom legge n. 14 (lag nr 14) av den 21 februari 2024 (GURI nr 44 av den 22 februari 2024, s. 1).

8 Nedan kallad stadgan.

9 Med ordet befolkning avser jag inte bara medborgarna i det berörda tredjelandet, utan även statslösa personer som har sin hemvist i det landet, och detta i enlighet med artikel 36.1 i direktiv 2013/32.

10 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337, 2011, s. 9).

11 EUAA har ersatt Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo).

12 Undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen).

13 Konventionen antogs den 16 december 1966 av FN:s generalförsamling och trädde i kraft den 23 mars 1976.

14 Antagen i New York av FN:s generalförsamling den 10 december 1984, Förenta nationernas fördragssamling, vol. 1465, s. 85, nr 24841 (1987).

15 Undertecknades i Genève den 28 juli 1951 (Förenta nationernas fördragssamling, vol. 189, s. 150, nr 2545 (1954)), trädde i kraft den 22 april 1954 och kompletterades genom protokollet angående flyktingars rättsliga ställning, som antogs i New York den 31 januari 1967 och trädde i kraft den 4 oktober 1967.

16 GURI nr 40 av den 16 februari 2008, s. 11.

17 GURI nr 249 av den 23 oktober 2024, s. 1, nedan kallat lagstiftningsdekret nr 25/2008.

18 Nedan kallat lagdekret nr 158/2024. Detta lagdekret antogs bland annat med hänvisning till punkt 2 i domslutet i domen CV. Det antogs dels med hänsyn till det extraordinära behovet av och det angelägna i att fastställa säkra ursprungsländer, med beaktande av [den domen] och utesluta de länder som inte uppfyller villkoren för att fastställas som sådana vad gäller vissa delar av deras territorium, dels med hänsyn till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1348 av den 14 maj 2024 om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU (EUT L, 2024/1348), särskilt artikel 61.2 i denna, som, även om den ska tillämpas från och med den 12 juni 2026, innebär ett fastställande av medlemsstaternas gemensamma ståndpunkt.

19 GURI nr 105 av den 7 maj 2024, s. 23, nedan kallat det interministeriella dekretet.

20 Den grekiska regeringen har även gjort gällande att den tredje frågan inte kan tas upp till sakprövning, eftersom den skulle vara hypotetisk för det fall den hänskjutande domstolen, genom sin fråga, har för avsikt att ifrågasätta upptagandet av tredjelandet på den nationella förteckningen över säkra ursprungsländer i allmänhet och inte med avseende på sökandens särskilda omständigheter.

21 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 31 mars 2022, Lombard Lízing ( C‑472/20, EU:C:2022:242, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

22 Se domen CV (punkt 86 och där angiven rättspraxis).

23 C‑69/10, EU:C:2011:524.

24 Se punkt 58 i den domen.

25 Se punkt 3 i domslutet i den domen.

26 Se domen CV (punkt 87 och där angiven rättspraxis).

27 Se Cornu, G., Vocabulaire juridique, PUF, Paris, 15:e utg., 2024.

28 Enligt artikel 4.3 a i direktiv 2011/95 ska den behöriga myndigheten beakta [a]lla relevanta uppgifter om ursprungslandet vid den tidpunkt då beslut fattas om ansökan, inbegripet lagar och andra författningar i [det landet] samt det sätt på vilket dessa tillämpas (vilket, i huvudsak, motsvarar de omständigheter som redan har beaktats vid fastställandet av ett tredjeland som säkert ursprungsland).

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 20 januari 2021, Secretary of State for the Home Department ( C‑255/19, EU:C:2021:36, punkt 36 och där angiven rättspraxis).

30 Se, för ett motsvarande synsätt, Goodwin-Gill, G. S., Safe Country, Says Who? a.a.

31 Se, analogt, dom av den 23 oktober 2014, Unitrading ( C‑437/13, EU:C:2014:2318, punkt 20 och där angiven rättspraxis), och dom av den 29 april 2021, Banco de Portugal m.fl. ( C‑504/19, EU:C:2021:335, punkt 57 och där angiven rättspraxis).

32 Se punkt 47 i förevarande förslag till avgörande.

33 I sin dom nr 375474 av den 10 oktober 2014 ogiltigförklarade Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Frankrike) upptagningen av Republiken Kosovo på den nationella förteckningen över säkra ursprungsländer, medan den fastställde upptagningen vad Republiken Albanien beträffar (se, bland annat, punkterna 14 och 16 i den domen). Några dagar senare, den 23 oktober 2014, meddelade Conseil d’État (Högsta förvaltningsdomstolen, Belgien) däremot det motsatta i sin dom nr 228/902, när den godkände ett kungligt dekret om upptagande av Republiken Kosovo på förteckningen över säkra ursprungsländer, men ogiltigförklarade det dekretet vad gäller Republiken Albanien, med motiveringen, i huvudsak, att förhållandena i det sistnämnda landet inte var tillräckligt säkra.

34 I det citerade verket.

35 Goodwin-Gill, G. S., Safe Country, Says Who? a.a.

36 Se, exempelvis, Europadomstolens dom av den 21 november 2019, Ilias och Ahmed mot Ungern (CE:ECHR:2019:1121JUD004728715), där Europadomstolen fann att de behöriga myndigheterna är skyldiga att inhämta all relevant information som är allmänt tillgänglig för att göra sin bedömning (§ 141).

37 Se punkt 81 i den domen.

38 Se domen CV (punkterna 78 och 79 och där angiven rättspraxis), och dom av den 4 oktober 2024, Elliniko Symvoulio gia tous Prosfyges och Ypostirixi Prosfygon sto Aigaio ( C‑134/23, EU:C:2024:838, punkt 52 och där angiven rättspraxis).

39 Adverbet uniformément antyder att ett tredjeland endast kan fastställas som säkert ursprungsland om det garanterar ett skydd mot risken för förföljelse eller allvarlig skada som är enhetligt på dess territorium och/eller med avseende på dess medborgare eller invånare, och adverbet jamais innebär att det dessutom är fråga om ett absolut skydd.

40 I den danska versionen (til stadighed), den tyska versionen (durchgängig), den italienska versionen (costantemente), den lettiska versionen (konsekventi), den maltesiska versionen (konsistentement), den rumänska versionen (consecvent) och den svenska versionen (genomgående).

41 I den grekiska versionen (mónima), den kroatiska versionen (trajno) och den nederländska versionen (duurzame).

42 I den finska versionen (jatkuvasti).

43 I den slovenska versionen (redno).

44 I den spanska versionen (sistemática), den tjeckiska versionen (soustavně), den engelska versionen (consistenlty), den litauiska versionen (sistemingai), den polska versionen (konsekwentnie), den portugisiska versionen (sistemático) och den slovakiska versionen (sústavne).

45 I den estniska versionen (järjekindlat).

46 I den ungerska versionen (következetesen).

47 Se rådets slutsatser av den 30 november 1992 rörande länder där det generellt sett inte finns någon allvarlig risk för förföljelse (nedan kallad Londonresolutionen (punkt 4 D)).

48 Se artiklarna 11.2 och 16.2 i direktiv 2011/95.

49 I Dictionnaire de l’Académie française definieras de adverbiella uttrycken d’une manière ou de manière générale, d’une façon ou de façon générale, en général eller en règle générale med globalement, abstraction faite des cas particuliers, le plus souvent (ungefär: allmänt sett, generellt sett, i allmänhet eller som en allmän regel som i sin helhet, med undantag för särskilda fall, oftast).

50 Se dom CV (punkt 78 och där angiven rättspraxis).

51 Se punkt 2 i den resolutionen.

52 I den franska versionen av artikel 36.2 i direktiv 2013/32 används ordet notion, medan ordet concept används i alla övriga språkversioner, med undantag för den ungerska versionen där ordet principe (princip) används.

53 Se, analogt, dom av den 12 december 2019, Bevándorlási és Menekültügyi Hivatal (Familjeåterföreing – Syster till en flykting) ( C‑519/18, EU:C:2019:1070, punkt 62 och där angiven rättspraxis).

54 Se dom av den 7 november 2024, Corván och Bacigán ( C‑289/23 och C‑305/23, EU:C:2024:934, punkt 50 och där angiven rättspraxis). Vissa medlemsstater skulle till exempel kunna anse att de länder som ingår i kommissionens utvidgningspaket (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien, Georgien, Moldavien, Ukraina och Turkiet) är säkra länder men skulle, inom ramen för deras utrymme för skönsmässig bedömning och i syfte att skydda enskildas grundläggande rättigheter (och därigenom ge en ytterligare skyddsnivå), från början kunna föreskriva att det begreppet inte ska tillämpas på begränsade och mycket specifika kategorier av personer, till exempel genom att utesluta hbtqi‑personer från säkerhetspresumtionen såsom i Georgiens fall.

55 Se artikel 79.1 i den förordningen.

56 I den artikeln, som ska jämföras med skäl 80 i nämnda förordning, föreskrivs att [e]tt tredjeland får fastställas som ett säkert ursprungsland både på unionsnivå och nationell nivå med undantag för specifika delar av dess territorium eller tydligt identifierbara kategorier av personer.