Domstolens dom (åttonde avdelningen) den 11 december 2025
I mål C‑473/24, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland) genom beslut av den 27 juni 2024, som inkom till domstolen den 4 juli 2024, i målet
DOMSTOLEN (åttonde avdelningen) sammansatt av tillförordnade avdelningsordföranden S. Rodin samt domarna N. Piçarra och N. Fenger (referent), generaladvokat: R. Norkus, justitiesekreterare: handläggaren E. Sartori,
efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 22 maj 2025,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Speyer & Grund GmbH & Co. KG, genom C. Eggers och C. Böhler, Rechtsanwälte, Werner & Mertz GmbH, genom T.C. Körber och V. Warnecke, Rechtsanwälte, Tysklands regering, genom J. Möller och R. Kanitz, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom T.S. Bohr, I. Galindo Martín och R. Lindenthal, samtliga i egenskap av ombud,
och efter att den 4 september 2025 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Biocidförordningen
Reach-förordningen
CLP-förordningen
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
Den andra och den tredje frågan
Den fjärde och den femte frågan
Rättegångskostnader
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artiklarna 2.1, 2.2 första stycket e och 3.1 a första strecksatsen samt bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 av den 22 maj 2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (EUT L 167, 2012, s. 1), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 334/2014 av den 11 mars 2014 (EUT L 103, 2014, s. 22) och kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1819 av den 8 augusti 2019 (EUT L 279, 2019, s. 1) (nedan kallad biocidförordningen), av artikel 1.5 e i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 2008, s. 1) (nedan kallad CLP-förordningen) samt av artikel 2.6 d i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 2006, s. 1, och rättelse i EUT L 136, 2007, s. 3), i dess lydelse enligt CLP-förordningen (nedan kallad Reach-förordningen).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan Speyer & Grund GmbH & Co. KG, ett bolag som saluför och marknadsför vissa produkter bestående av vatten samt citronsyra och/eller ättiksyra, och Werner & Mertz GmbH, som är ett bolag som saluför rengöringsmedel. Målet rör en talan om illojal konkurrens som väckts av Werner & Mertz GmbH.
3 I skälen 1, 3, 18 och 19 i biocidförordningen anges följande:
4 I artikel 1.1 i förordningen föreskrivs följande:
5 Artikel 2 i förordningen har rubriken Tillämpningsområde. I punkterna 1 och 2 i den artikeln föreskrivs följande:
6 I artikel 3 i förordningen, med rubriken Definitioner, föreskrivs följande:
7 I bilaga V till biocidförordningen, som har rubriken Biocidprodukttyper och beskrivningar som avses i artikel 2.1, föreskrivs följande:
8 Artikel 2 i Reach-förordningen har rubriken Tillämpning. I punkt 6 i den artikeln föreskrivs följande:
9 Artikel 31 i förordningen, med rubriken Krav på säkerhetsdatablad, återfinns i avdelning IV i förordningen, som har rubriken Information i distributionskedjan. I punkt 1 a i den artikeln föreskrivs att leverantören av ett ämne eller en blandning ska förse mottagaren av ämnet eller blandningen med ett säkerhetsdatablad som sammanställts i enlighet med bilaga II om ämnet eller blandningen uppfyller kriterierna för att klassificeras som farliga i enlighet med CLP-förordningen.
10 I artikel 1.5 i CLP-förordningen föreskrivs följande:
11 Speyer & Grund saluför och marknadsför produkter under varumärket SURIG, särskilt en produkt som består av vatten och ättiksyra (7,5 procent), kallad SURIG Essigspray UNIVERSAL, och en produkt som består av vatten, ättiksyra (10 procent) och citronsyra (1,5 procent), kallad SURIG Essigspray EXTRA.
12 Dessa produkter saluförs i genomskinliga sprayflaskor vars etiketter på framsidan, förutom varumärket och respektive produktnamn, består av en bild på obearbetade grönsaker, en glänsande diskbänk och ett sigill med uppgifterna beprövad livsmedelskvalitet och 100 % växtbaserad. På baksidan av produkterna anges på etiketterna bland annat följande uppgifter: Den praktiska sprayflaskan gör det enkelt att fukta sallader, frukt och grönsaker. … passar inte bara till goda salladsdressingar, utan förhöjer även andra rätter.
13 Werner & Mertz som saluför rengöringsmedel, anser att Speyer & Grunds saluföring och marknadsföring av produkterna SURIG Essigspray UNIVERSAL och SURIG Essigspray EXTRA, som livsmedel strider mot reglerna om lojal konkurrens, jämförda med biocidförordningen, CLP-förordningen och Reach-förordningen, då kraven på märkning och reklam inte har iakttagits, och dessutom kan vilseleda konsumenten, eftersom det i själva verket rör sig om rengöringsmedel.
14 Werner & Mertz yrkade under dessa omständigheter att Landgericht Frankfurt am Main (Regionala domstolen i Frankfurt am Main, Tyskland) skulle förplikta Speyer & Grund att upphöra med att saluföra och/eller marknadsföra de aktuella produkterna.
15 Nämnda domstol biföll yrkandet då den fann att dessa produkter utgör biocidprodukter.
16 Speyer & Grund överklagade det avgörandet till Oberlandesgericht Frankfurt am Main (Regionala överdomstolen i Frankfurt am Main, Tyskland). Den domstolen konstaterade att dessa produkter utgör biocidprodukter eftersom formen på flaskan, som allmänheten uteslutande associerar med rengöringsmedel, och de bilder som visas på deras etiketter talar för att dessa produkter med dubbla användningsområden omfattas av de skyldigheter som följer av biocidförordningen, CLP-förordningen och Reach-förordningen. Den domstolen fastställde således avgörandet från första instans.
17 Speyer & Grund överklagade det avgörandet till Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen, Tyskland), som är den hänskjutande domstolen. Denna domstol vill härvid få klarhet i huruvida produkter med dubbla användningsområden, såsom de aktuella i det nationella målet, omfattas av tillämpningsområdet för biocidförordningen, CLP-förordningen och Reach-förordningen.
18 Mot denna bakgrund beslutade Bundesgerichtshof (Federala högsta domstolen) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:
19 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen ska tolkas så, att en produkt måste vara avsedd att uteslutande eller huvudsakligen användas som biocid för att produkten ska omfattas av begreppet biocidprodukt, såsom detta definieras i denna bestämmelse, eller om detta användningsområde endast kan vara sekundärt i förhållande till andra användningsområden.
20 Enligt fast rättspraxis följer det såväl av kravet på en enhetlig tillämpning av unionsrätten som av likhetsprincipen, att ordalydelsen i en unionsbestämmelse som inte innehåller någon uttrycklig hänvisning till medlemsstaternas rättsordningar för fastställandet av bestämmelsens innebörd och tillämpningsområde, i regel ska ges en självständig och enhetlig tolkning inom hela Europeiska unionen, med beaktande av det sammanhang i vilket bestämmelsen förekommer och det mål som eftersträvas med den aktuella lagstiftningen (dom av den 4 oktober 2024, AFAÏA, C‑228/23, EU:C:2024:829, punkt 39 och där angiven rättspraxis).
21 Enligt artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen avses med biocidprodukt varje ämne eller blandning som i den form det eller den levereras till användaren består av, innehåller eller genererar ett eller flera verksamma ämnen avsedda att förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer på annat sätt än enbart genom fysisk eller mekanisk inverkan.
22 Domstolen har redan slagit fast att det således följer av ordalydelsen i denna bestämmelse att en produkt ska klassificeras som biocidprodukt, i den mening som avses i den bestämmelsen, om den uppfyller tre kumulativa villkor. För det första ska produkten bestå av ett eller flera verksamma ämnen, antingen genom att den innehåller dessa ämnen eller genererar dem. För det andra ska produkten tjäna vissa ändamål, nämligen att förstöra, hindra, oskadliggöra, förhindra verkningarna av eller på något annat sätt utöva kontroll över skadliga organismer. För det tredje ska produkten fungera på annat sätt än enbart genom fysisk eller mekanisk inverkan (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 oktober 2021, Biofa, C‑29/20, EU:C:2021:843, punkterna 26 och 28).
23 Vad gäller det andra villkoret, som den hänskjutande domstolens frågor avser, framgår det inte av ordalydelsen i artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen att det krävs att en produkt uteslutande eller främst ska vara avsedd att användas som biocid för att den ska kunna klassificeras som biocidprodukt, i den mening som avses i denna bestämmelse.
24 Vad gäller det sammanhang i vilket denna bestämmelse ingår, följer det av artikel 2.2 första stycket i biocidförordningen att den förordningen, om inget annat uttryckligen föreskrivs i den eller i annan unionslagstiftning, inte ska tillämpas på biocidprodukter som faller inom tillämpningsområdet för vissa rättsakter som räknas upp i den artikeln, såsom förordning nr 852/2004.
25 Artikel 2.2 andra stycket i biocidförordningen innehåller emellertid ett undantag från denna bestämmelse genom att det däri föreskrivs att biocidförordningen, utan hinder av första stycket, ska tillämpas på biocidprodukter som omfattas av de instrument som räknas upp i artikel 2.2 första stycket i den förordningen och är avsedda att användas för ändamål som inte omfattas av de instrumenten, till den del som användningsändamålen i fråga inte omfattas av nämnda instrument.
26 Vidare och såsom återspeglas i skäl 1 i biocidförordningen kan bland annat biocidprodukters användningsmönster medföra risker för människor, djur och miljö. Såsom anges i skäl 19 i förordningen [kan] [b]iocidprodukter som är avsedda att användas inte bara för denna förordnings syften utan även i samband med medicintekniska produkter … innebära andra risker än de som berörs av denna förordning. Sådana biocidprodukter bör därför, utöver de krav som anges i denna förordning, uppfylla de relevanta grundläggande krav som anges [i de rättsakter som rör sådana produkter].
27 Härav följer att det sammanhang i vilket artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen ingår bekräftar att unionslagstiftaren har beaktat produkter som är avsedda att användas för flera ändamål, däribland som biocid, utan att villkora tillämpningen av denna förordning med att den aktuella produkten uteslutande ska vara avsedd att användas som biocid.
28 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 26 och 27 i sitt förslag till avgörande kan en klassificering av en produkt som biocidprodukt, i den mening som avses i artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen, vad gäller villkoret avseende produktens avsedda användningsområde, inte uteslutas enbart på grund av att produkten har flera användningsområden.
29 Artikel 2.2 andra stycket i biocidförordningen, jämförd med skälen 3 och 19 i samma förordning, innehåller för övrigt inte några preciseringar om arten eller intensiteten av användningen som biocid, vilket bekräftar att en produkt som sekundärt är avsedd att användas som biocid inte kan undantas från förordningens tillämpningsområde.
30 En tolkning av denna bestämmelse som innebär att klassificeringen som biocidprodukt tillämpas brett, på så sätt att den inte villkoras av att produkten uteslutande eller främst ska vara avsedd att användas som biocid, är förenlig med biocidförordningen syfte, såsom detta framgår av artikel 1.1 i denna förordning, jämförd med dess skäl 3. Detta syfte består bland annat i att säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön, med beaktande av att bestämmelserna i denna förordning grundar sig på försiktighetsprincipen.
31 En sådan tolkning av artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen som innebär att det räcker att en viss produkt är avsedd att på något sätt användas som biocid, även om det användningsområdet endast är sekundärt, för att anse att det andra kumulativa villkor som en biocidprodukt ska uppfylla (se punkt 23 ovan) är uppfyllt, innebär nämligen att samtliga användare av biocidprodukter kan skyddas på samma sätt, oavsett om de använder sådana biocidprodukter som sekundärt är avsedda att användas som biocid eller sådana biocidprodukter som uteslutande eller huvudsakligen är avsedda att användas som biocid.
32 Mot denna bakgrund ska den första frågan besvaras enligt följande. Artikel 3.1 a första strecksatsen i biocidförordningen ska tolkas så, att en produkt inte nödvändigtvis måste vara avsedd att uteslutande eller huvudsakligen användas som biocid för att den ska omfattas av begreppet biocidprodukt, såsom detta definieras i denna bestämmelse, då detta användningsområde kan vara sekundärt i förhållande till andra användningsområden.
33 Den hänskjutande domstolen har ställt den andra och den tredje frågan för att få klarhet i huruvida artikel 2.1 och 2.2 i biocidförordningen, jämförd med produkttyp 4 i huvudgrupp 1 i bilaga V till samma förordning, ska tolkas så, att en biocidprodukt som är avsedd för rengöring och desinfektion av livsmedel omfattas av förordningens tillämpningsområde.
34 Det ska inledningsvis preciseras att prövningen av dessa frågor grundar sig på antagandet i beslutet om hänskjutande att de aktuella produkterna är avsedda för två användningsområden, nämligen som livsmedel och som rengöringsmedel/desinfektionsmedel för livsmedel.
35 Enligt artikel 2.1 i biocidförordningen ska denna förordning tillämpas på biocidprodukter och behandlade varor. En förteckning över de typer av biocidprodukter som omfattas av förordningen samt en beskrivning av dessa finns i bilaga V till förordningen.
36 Såsom anges i skäl 18 i biocidförordningen regleras vissa biocidprodukter också av annan unionslagstiftning, vilket gör det nödvändigt att dra en tydlig gräns för att säkerställa rättssäkerheten och följaktligen att fastställa en förteckning över produkttyper som omfattas av denna förordning med ett antal vägledande beskrivningar inom varje typ i en bilaga till förordningen.
37 Det följer således av ordalydelsen av artikel 2.1 i biocidförordningen, jämförd med skäl 18 i samma förordning, att förteckningen över produkter som omfattas av bilaga V till denna förordning ska anses vara uttömmande. Uttrycket vägledande i detta skäl avser nämligen endast beskrivningar för varje produkttyp och inte förteckningen över typer av biocidprodukter.
38 Härav följer, att för att en viss produkt ska omfattas av biocidförordningens tillämpningsområde, är enbart den omständigheten att produkten motsvarar definitionen av en biocidprodukt i artikel 3.1 i förordningen inte tillräcklig. En sådan produkt måste dessutom motsvara en av de produkttyper som anges i bilaga V till biocidförordningen.
39 I produkttyp 4, som ingår i huvudgrupp 1 av produkttyperna, vilken har rubriken Desinfektionsmedel, och som återfinns i bilaga V till förordningen, anges de produkter som används för desinfektion av utrustning, behållare, mat- och foderredskap, ytor eller rör för framställning, transport, lagring eller konsumtion av livsmedel eller djurfoder (inklusive dricksvatten) avsedda för människor och djur, samt de produkter som är avsedda att ingå i material som får komma i kontakt med livsmedel.
40 Det framgår av beskrivningen av de biocidprodukter som omfattas av produkttyp 4, vilken ingår i huvudgrupp 1 av produkttyperna, som återfinns i bilaga V till biocidförordningen, att det där hänvisas till ytor inte på själva livsmedlet utan de ytor på vilka detta livsmedel har hanterats eller som har varit i kontakt med livsmedlet. Dessutom ska de produkter som avses däri förstås som sådana produkter som används för desinfektion av utrustning och ytor som används i samband med olika aktiviteter som rör livsmedel och djurfoder.
41 Produkttyp 4 kan däremot inte förstås så, att de användningsområden som anges däri avser desinfektion av ett livsmedel i sig för att det senare ska förtäras.
42 Produkttyp 5, med rubriken Dricksvatten, vilken ingår i samma huvudgrupp 1 i bilaga V till förordningen, avser visserligen produkter som används för desinfektion av dricksvatten för både människor och djur. Denna produkttyp avser emellertid endast dricksvatten och inte livsmedel. Om unionslagstiftarens avsikt hade varit att även livsmedel skulle omfattas, skulle de nämligen uttryckligen ha angetts i denna bilaga, med hänsyn till den betydelse som livsmedelssäkerhet har i unionen.
43 Hänvisningen till dricksvatten kan dessutom inte leda till slutsatsen att unionslagstiftaren haft för avsikt att bland de biocidprodukter som omfattas av biocidförordningens tillämpningsområde och som återfinns i bilaga V till förordningen, inordna sådana produkter som de aktuella. Förteckningen över de produkter som omfattas av denna bilaga är nämligen, såsom påpekats i punkt 37 ovan, uttömmande.
44 Domstolen finner således att sådana produkter som de aktuella i det nationella målet, vilka är avsedda att användas både som livsmedel och rengöringsmedel eller desinfektionsmedel för livsmedel, inte omfattas av biocidförordningens tillämpningsområde, såsom detta definieras i dess artikel 2.1, jämförd med produkttyp 4 i huvudgrupp 1 i bilaga V till den förordningen.
45 Den omständigheten att unionslagstiftaren i biocidförordningen har tagit med produkttyp 4, som tidigare förekom i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/8/EG av den 16 februari 1998 om utsläppande av biocidprodukter på marknaden (EGT L 123, 1998, s. 1), medan den tidigare produkttypen 20, vilken avsåg produkter som används för konservering av livsmedel eller djurfoder genom bekämpning av skadliga organismer och som också förekom i direktivet, inte har tagits med i förordningen, bekräftar för övrigt slutsatsen att sådana produkter som de aktuella inte omfattas av de produkttyper som anges i bilaga V till nämnda förordning.
46 När det gäller den hänskjutande domstolens frågor om huruvida biocidförordningen, med stöd av dess artikel 2.2 andra stycket, är tillämplig på produkter som är avsedda att användas både som livsmedel och rengöringsmedel eller desinfektionsmedel för livsmedel, ska det påpekas att även om villkoren för tillämpning av denna förordning fastställs i artikel 2.1 i förordningen, undantas i artikel 2.2 första stycket i samma förordning biocidprodukter som omfattas av de instrument som räknas upp i första stycket från förordningens tillämpningsområde. I synnerhet föreskrivs i artikel 2.2 första stycket e i biocidförordningen att den förordningen, om inget annat uttryckligen föreskrivs, inte ska tillämpas på biocidprodukter som faller inom tillämpningsområdet för bland annat förordning nr 852/2004.
47 I artikel 2.2 andra stycket i biocidförordningen föreskrivs vidare ett undantag från detta undantag, varvid det anges att förordningen, utan hinder av första stycket, även ska tillämpas på en biocidprodukt som omfattas av något av dessa instrument och är avsedd att användas för ändamål som inte omfattas av de instrumenten, till den del som användningsändamålen i fråga inte omfattas av nämnda instrument.
48 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 54 i sitt förslag till avgörande omfattas de aktuella produkterna som är avsedda att användas både som livsmedel och rengöringsmedel eller desinfektionsmedel för livsmedel, inte av biocidförordningens tillämpningsområde, eftersom de inte uppfyller villkoren i artikel 2.1 i förordningen. Det saknas därför anledning att vidare undersöka dem mot bakgrund av punkt 2 i den artikeln.
49 Mot denna bakgrund ska den andra och den tredje frågan besvaras enligt följande. Artikel 2.1 och 2.2 i biocidförordningen, jämförd med produkttyp 4 i huvudgrupp 1 i bilaga V till samma förordning, ska tolkas så, att en biocidprodukt som är avsedd för rengöring och desinfektion av livsmedel inte omfattas av förordningens tillämpningsområde.
50 Med hänsyn till svaret på den andra och den tredje frågan saknas anledning att besvara den fjärde och den femte frågan.
51 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
1 Rättegångsspråk: tyska.