Domstolens dom (femte avdelningen) den 16 juli 2026

Preliminär utgåva

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen)

den 16 juli 2026 ( * )

” Överklagande – Unionens finansiella bestämmelser – Genomförande av Europeiska unionens budget genom en internationell organisations gemensamma eller indirekta förvaltning – Beslut om att med retroaktiv verkan inte erkänna en enhet som internationell organisation – Begreppet ’internationell organisation’ – Komponenter – Tolkning av det internationella avtal varigenom organisationen upprättas – Wienkonventionen om traktaträtten – Artiklarna 31 och 32 – Utomobligatoriskt skadeståndsansvar ”

I mål C‑790/24 P,

angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 14 november 2024,

International Management Group (IMG), Bryssel (Belgien), företrädd av J.-Y. de Cara och L. Levi, avocats,

klagande,

i vilket den andra parten är:

Europeiska kommissionen, företrädd av J. Baquero Cruz, J.‑F. Brakeland och L. Puccio, samtliga i egenskap av ombud,

svarande i första instans

meddelar

DOMSTOLEN (femte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden M.L. Arastey Sahún, samt domarna J. Passer, E. Regan, D. Gratsias (referent) och B. Smulders,

generaladvokat: J. Richard de la Tour,

justitiesekreterare: handläggaren F. Cathagne,

efter det skriftliga förfarandet och förhandlingen den 11 december 2025,

och efter att den 12 mars 2026 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 International Management Group (IMG) har yrkat att domstolen ska upphäva den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 4 september 2024, IMG/kommissionen (T‑509/21, EU:T:2024:590) (nedan kallad den överklagade domen). Genom denna dom ogiltigförklarade tribunalen Europeiska kommissionens beslut av den 8 juni 2021 att med retroaktiv verkan från och med den 16 december 2014 vägra tillerkänna IMG ställning som internationell organisation enligt unionens finansiella bestämmelser om genomförande av Europeiska unionens medel enligt metoden för indirekt förvaltning (nedan kallat det angripna beslutet) och biföll yrkandet om ersättning för den ekonomiska och ideella skada som IMG påstod sig ha lidit.

Tillämpliga bestämmelser

Internationell rätt

2 I artikel 2.1 i Wienkonventionen om traktaträtten av den 23 maj 1969 ( United Nations Treaty Series , vol. 1155, s. 331) (nedan kallad Wienkonventionen) anges följande:

”I denna konvention förstås med

a) ’traktat’: en internationell överenskommelse sluten mellan stater i skriftlig form och underkastad internationell rätt, oavsett om den intagits i ett enda instrument eller i två eller flera sammanhörande instrument och oavsett dess särskilda beteckning;

…

i) ’internationell organisation’: en mellanstatlig organisation.”

3 I artikel 5 i konventionen preciseras att den ”äger tillämpning på traktater som utgör stiftelseurkunder för en internationell organisation … med förbehåll för vederbörande organisations i detta hänseende relevanta regler”.

4 I artikel 31 i nämnda konvention, som har rubriken ”Allmän regel om tolkning”, föreskrivs följande:

”1. En traktat skall tolkas ärligt i överensstämmelse med den gängse meningen av traktatens uttryck sedda i sitt sammanhang och mot bakgrunden av traktatens ändamål och syfte.

2. I sammanhanget ingår vid tolkningen av en traktat, förutom texten inklusive dess preambel och bilagor,

a) överenskommelser rörande traktaten som träffats mellan alla parter i samband med traktatens ingående;

b) dokument som upprättats av en eller flera parter i samband med traktatens ingående och godtagits av de andra parterna som dokument sammanhörande med traktaten.

3. Utöver sammanhanget skall hänsyn tagas till

a) efterföljande överenskommelser mellan parterna rörande traktatens tolkning eller tillämpningen av dess bestämmelser;

b) efterföljande praxis vid traktatens tillämpning, som ådagalägger enighet mellan parterna om traktatens tolkning;

…

[4.] Ett uttryck skall tilläggas en speciell mening, om det fastställts att detta var parternas avsikt.”

5 Artikel 32 i samma konvention, med rubriken ”Supplementära tolkningsmedel”, har följande lydelse:

”Supplementära tolkningsmedel, inbegripet förarbetena till traktaten och omständigheterna vid dess ingående, kan anlitas för att få bekräftelse på den mening som framkommer vid tillämpningen av artikel 31 eller för att fastställa meningen, när en tolkning enligt artikel 31

a) icke undanröjer dess tvetydighet eller oklarhet; eller

b) leder till ett resultat som uppenbarligen är orimligt eller oförnuftigt.”

Unionsrätt

2002 års budgetförordning

6 Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 248, 2002, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG, Euratom) nr 1995/2006 av den 13 december 2006 (EUT L 390, 2006, s. 1) (nedan kallad 2002 års budgetförordning) upphävdes med verkan från och med den 1 januari 2013 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning nr 1605/2002 (EUT L 298, 2012, s. 1) (nedan kallad 2012 års budgetförordning). I artikel 212 a i 2012 års budgetförordning föreskrivs emellertid bland annat att artiklarna 53 och 53d i förordning nr 1605/2002 ska fortsätta att tillämpas på alla åtaganden som ingåtts fram till den 31 december 2013.

7 I artikel 53 i 2002 års budgetförordning föreskrevs följande:

”Kommissionen skall genomföra budgeten i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 53a–53d på något av följande sätt:

a) centralt,

b) genom delad eller decentraliserad förvaltning,

c) gemensam förvaltning tillsammans med internationella organisationer.”

8 I artikel 53d i förordningen angavs följande:

”1. Om kommissionen genomför en del av budgeten gemensamt med en internationell organisation skall vissa genomförandeuppgifter … delegeras till denna organisation …

…

2. Enskilda överenskommelser om finansiering som ingås med internationella organisationer skall innehålla detaljerade bestämmelser om hur de uppgifter dessa organisationer har anförtrotts skall genomföras.

…”

2002 års genomförandebestämmelser för budgetförordningen

9 Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 2002, s. 1), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 478/2007 av den 23 april 2007 (EUT L 111, 2007, s. 13) (nedan kallad 2002 års genomförandebestämmelser för budgetförordningen), upphävdes, med verkan från och med den 1 januari 2013, genom kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 2012, s. 1) (nedan kallad 2012 års delegerade budgetförordning).

10 Artikel 43 i 2002 års genomförandebestämmelser för budgetförordningen, med rubriken ”Gemensam förvaltning”, innehöll en punkt 2 med följande lydelse:

”De internationella organisationer som avses i artikel 53d i [2002 års budgetförordning] skall vara följande:

a) Organisationer som omfattas av internationella offentligrättsliga bestämmelser och som inrättats genom mellanstatliga överenskommelser, samt specialiserade organ som inrättats av dessa.

…”

2012 års budgetförordning

11 2012 års budgetförordning trädde i kraft den 27 oktober 2012 i enlighet med artikel 214 första stycket i samma förordning. Den var tillämplig från och med den 1 januari 2013 i enlighet med andra stycket i samma artikel, med förbehåll för de särskilda tillämpningsdatum som föreskrevs i samma stycke för vissa bestämmelser i den förordningen.

12 Bland dessa bestämmelser fanns artikel 58 i förordningen, med rubriken ”Metoder för genomförande av budgeten”, som endast var tillämplig på åtaganden som hade ingåtts från och med den 1 januari 2014. Punkt 1 i den artikeln hade följande lydelse:

”Kommissionen ska genomföra budgeten på följande sätt:

a) Direkt (direkt förvaltning) genom sina egna avdelningar … .

b) Delad förvaltning med medlemsstaterna (delad förvaltning).

c) Indirekt (indirekt förvaltning), … genom att genomförandeuppgifter anförtros åt

…

ii) internationella organisationer och deras underordnade organ,

…”

2012 års delegerade budgetförordning

13 Artikel 43 i 2012 års delegerade budgetförordning har rubriken ”Särskilda bestämmelser för indirekt förvaltning med internationella organisationer”. I punkt 1 föreskrevs följande:

”De internationella organisationer som avses i 58.1 c ii i [2012 års budgetförordning] är följande:

a) Organisationer som omfattas av internationella offentligrättsliga bestämmelser och som inrättats genom mellanstatliga överenskommelser, samt specialiserade organ som inrättats av dessa.

…”

Bakgrund till tvisten

14 Bakgrunden till tvisten, som beskrivs i punkterna 2–24 i den överklagade domen, kan med avseende på förevarande mål sammanfattas enligt följande.

15 IMG, som ursprungligen hette International Management Group – Infrastructure for Bosnia and Herzegovina (IMG-IBH), bildades den 25 november 1994 i syfte att ge de stater och internationella organisationer som deltog i återuppbyggnaden av Bosnien och Hercegovina tillgång till en särskild enhet för detta ändamål. Sedan dess har den gradvis utvidgat sin verksamhet till områdena återuppbyggnad och utveckling.

16 Den 7 november 2013 antog kommissionen genomförandebeslut C(2014) 9787 final av den 16 december 2014 om det årliga åtgärdsprogrammet 2013 till förmån för Myanmar/Burma som skulle finansieras genom unionens allmänna budget. I detta beslut föreskrevs bland annat ett program för utveckling av handeln, vars beräknade kostnad, som uppskattades till 10 miljoner euro, skulle finansieras av unionen och vars genomförande skulle skötas gemensamt med IMG.

17 Den 17 februari 2014 underrättade Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) kommissionen om att den hade inlett en utredning angående IMG:s ställning. Den 15 december 2014 erhöll kommissionen den rapport som Olaf hade upprättat efter denna utredning, i vilken Olaf angav att IMG inte utgjorde en ”internationell organisation”, i den mening som avses i förordning nr 2002/2012.

18 Den 16 december 2014 beslutade kommissionen att anförtro genomförandet, genom indirekt förvaltning, av det program för utveckling av handeln som inrättats genom genomförandebeslut C(2013) 7682 final, vilket nämns i punkt 3 ovan, till en annan organisation än IMG (nedan kallat beslutet av den 16 december 2014).

19 Den 8 maj 2015 skickade kommissionen en skrivelse till IMG i vilken den informerade IMG om att kommissionen bland annat hade beslutat att den, fram till dess att det förelåg en absolut visshet om IMG:s ställning som internationell organisation, inte längre skulle ingå en ny delegeringsöverenskommelse med IMG enligt den metod för indirekt förvaltning som föreskrivs i 2012 års budgetförordning (nedan kallat beslutet av den 8 maj 2015).

20 Genom en första ansökan som inkom till tribunalens kansli den 21 januari 2015 och registrerades under målnummer T‑29/15, och därefter genom en andra ansökan som inkom till tribunalens kansli den 14 juli 2015 och registrerades under målnummer T‑381/15, väckte IMG talan i två mål. Den första ansökan avsåg ogiltigförklaring av beslutet av den 16 december 2014 och den andra talan avsåg ogiltigförklaring av beslutet av den 8 maj 2015 samt ersättning för den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av detta beslut. Talan i respektive mål ogillades genom dom av den 2 februari 2017, International Management Group/kommissionen (T‑29/15, EU:T:2017:56), och dom av den 2 februari 2017, IMG/kommissionen (T‑381/15, EU:T:2017:57). Genom två överklaganden, ingivna den 11 april 2017 och registrerade under nummer C‑183/17 P och C‑184/17 P, yrkade IMG att de två domar som avses i punkt 8 ovan skulle upphävas.

21 Genom dom av den 31 januari 2019, International Management Group/kommissionen (C‑183/17 P och C‑184/17 P, EU:C:2019:78) (nedan kallad domen av den 31 januari 2019), upphävde domstolen tribunalens i föregående punkt omnämnda domar, prövade talan om ogiltigförklaring av besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015, ogiltigförklarade dessa beslut och återförvisade mål T‑381/15 till tribunalen för prövning av talan i det målet, i den del den avsåg ersättning för den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015.

22 Genom skrivelse av den 6 maj 2019 anmodade kommissionen IMG, inom ramen för verkställigheten av domen av den 31 januari 2019, att inkomma med vissa handlingar för att visa att IMG faktiskt uppfyllde kraven för att få arbeta med kommissionen enligt metoden för indirekt förvaltning. Eftersom IMG inte inkom med de begärda handlingarna, upprepade kommissionen, genom skrivelse av den 18 juli 2019, sin begäran om att sådana handlingar skulle inges och angav att den, för det fall att IMG inte efterkom denna begäran, skulle vända sig direkt till de stater som IMG ansåg vara dess medlemmar.

23 Den 26 november 2019 frågade kommissionen de stater som IMG ansåg vara dess medlemmar om de ansåg att IMG är en internationell organisation, om de är medlemmar i denna organisation och om de undertecknat ett internationellt eller mellanstatligt avtal som inrättar IMG som en internationell organisation. Om svaret var jakande ombads de att till kommissionen översända en bestyrkt kopia av detta avtal samt bevis på att undertecknarna hade full befogenhet att underteckna avtalet, eller en kopia av ratifikationsinstrumentet till avtalet. Kommissionen upprepade denna begäran till vissa av dessa stater, den 27 januari, den 11 mars, den 25 maj och den 14 oktober 2020.

24 Kommissionen underrättade genom skrivelse av den 19 februari 2021 IMG om att den avsåg att anta ett beslut att inte tillerkänna IMG ställning som internationell organisation, varefter kommissionen anmodade kommissionen IMG att inkomma med synpunkter, vilket IMG gjorde den 5 och den 30 mars 2021.

25 Den 8 juni 2021 antog kommissionen det omtvistade beslutet.

Förfarandet vid tribunalen och den överklagade domen

26 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 18 augusti 2021 väckte IMG talan mot kommissionen. IMG yrkade, för det första, att det omtvistade beslutet skulle ogiltigförklaras och, för det andra, att kommissionen skulle förpliktas att till IMG utge dels ersättning med 20 000 euro som ersättning för den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av den orimligt långa tid det tog innan det omtvistade beslutet antogs, dels ersättning med 23 651 903 euro för den ekonomiska och ideella skada som IMG hade lidit till följd av rättsstridigheterna i det omtvistade beslutet, vilket ersatte besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015.

27 Tribunalen prövade inledningsvis bland annat huruvida bilaga A.24 till ansökan och bilaga C.1 till repliken kunde beaktas vid prövningen, vilket den förklarade inte vara fallet.

28 Vad närmare bestämt gäller bilaga A.24 till ansökan, vars upptagande till prövning hade bestritts av kommissionen, konstaterade tribunalen, i punkterna 45 och 46 i den överklagade domen, att denna bilaga bestod av ett yttrande från kommissionens rättstjänst, vars utlämnande inte hade godkänts av kommissionen och som inte avsåg ett lagstiftningsförfarande som kräver ökad insyn. Tribunalen tillade att IMG inte hade åberopat något annat intresse än att kunna åberopa detta juridiska utlåtande inom ramen för tvisten, vilket innebar att det inte framstod som om det fanns något övervägande allmänintresse av att det skulle ges in.

29 Det framgår av punkterna 58, 59, 92 och 190 i den överklagade domen att IMG vid tribunalen hade åberopat fyra grunder till stöd för sitt yrkande om ogiltigförklaring. Enligt tribunalen bestod den första grunden av tre delar. Den första delgrunden avsåg åsidosättande av artikel 266 FEUF och rättskraften hos domen av den 31 januari 2019. Den andra delgrunden avsåg åsidosättande av unionens budgetbestämmelser och kommissionens riktlinjer av den 7 januari 2015 om bedömning av internationella organisationers ställning och möjligheten att likställa ideella organisationer med internationella organisationer samt felaktig rättslig bedömning och åsidosättande av ett antal olika principer, däribland principen om förbud mot retroaktiv tillämpning. Den tredje delgrunden avsåg åsidosättande av likhetsprincipen. Den andra grunden bestod även den av tre delar, avseende åsidosättande av motiveringsskyldigheten, omsorgsplikten och skyldigheten att vara opartisk. Genom den tredje grunden anfördes att rättssäkerhetsprincipen hade åsidosatts. Den fjärde grunden bestod slutligen av tre delar, vilka avsåg uppenbart oriktiga bedömningar och felaktig rättstillämpning i följande avseenden: För det första hade kommissionen inte identifierat IMG:s medlemmar på ett korrekt sätt. För det andra vägrade kommissionen att kvalificera IMG:s stiftelseurkund som ett internationellt avtal om upprättande av en internationell organisation. För det tredje hade kommissionen inte tillerkänt IMG ställning som internationell organisation trots att dess medlemmar senare hade behandlat IMG som en sådan organisation och trots att unionen och vissa tredjeländer erkänt denna ställning.

30 Tribunalen prövade först den andra grundens första del, därefter den första till den fjärde grunden och slutligen den andra grundens andra och tredje del. Tribunalen ansåg att talan i denna del, liksom IMG:s yrkande om ogiltigförklaring, inte kunde bifallas såvitt avser dessa grunder.

31 Den fjärde grunden prövades särskilt i punkterna 190–370 i den överklagade domen. I detta avseende redogjorde tribunalen för det första, i punkterna 190–213 i den överklagade domen, för vissa inledande överväganden avseende definitionen av begreppet ”internationell organisation” i unionens finansiella bestämmelser. Av dessa punkter framgår att tribunalen fann att begreppen ”internationell organisation” och ”internationellt avtal” i unionens finansiella bestämmelser ska tolkas mot bakgrund av relevanta regler i internationell rätt, samtidigt som de ska tolkas restriktivt, i syfte att skydda unionens ekonomiska intressen.

32 För det andra prövade tribunalen, i punkterna 215–232 i den överklagade domen, den första anmärkningen i den fjärde grundens första del, avseende att kommissionen hade gjort en uppenbart oriktig bedömning genom att göra en konstlad åtskillnad mellan de stater som hade grundat IMG, de bidragande staterna och de stater som deltog i IMG:s kollegiala organ, det vill säga styrkommittén och den statliga stödgruppen. I punkterna 216 och 217 i den överklagade domen påpekade tribunalen att det inte framgick av skälen i det omtvistade beslutet att kommissionen formellt hade gjort en sådan åtskillnad.

33 I punkterna 218–231 i den överklagade domen prövade tribunalen emellertid hypotesen att det omtvistade beslutet skulle kunna tolkas så, att det gjorde en sådan åtskillnad som den som IMG hade gjort gällande. Efter en analys av lydelsen i dokumentet av den 25 november 1994 om inrättandet av IMG-IBH (nedan kallat resolutionen av den 25 november 1994) samt av IMG:s stadgar konstaterade tribunalen, i punkt 230 i nämnda dom, att det endast var de stater och internationella organisationer som hade ansökt om medlemskap i styrkommittén eller i sökandens ständiga kommitté, vars ansökan inte hade gett upphov till några invändningar från ledamöterna i denna beslutande instans, och som fortsatte att sitta där den 16 december 2014 och, i förekommande fall, därefter, som skulle anses vara medlemmar i IMG den dag då det angripna beslutet trädde i kraft. På grundval av detta konstaterande fann tribunalen, i punkterna 231 och 232 i den överklagade domen, att IMG inte hade fog för att klandra kommissionen för att den inte ansåg att vissa stater och internationella organisationer var medlemmar av IMG om dessa stater eller organisationer inte ingick i dess styrkommitté eller ständiga kommitté sedan den 16 december 2014 och att talan följaktligen inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den första anmärkningen i den fjärde grundens första del.

34 För det tredje prövade tribunalen, i punkterna 233–248 i den överklagade domen, den andra anmärkningen i den fjärde grundens första del, avseende att kommissionen hade gjort en uppenbart oriktig bedömning vid tolkningen av de belgiska och österrikiska myndigheternas ställningstaganden.

35 Vad gäller de österrikiska myndigheternas svar framgår det av punkterna 235–239 i den överklagade domen att tribunalen fann att kommissionen inte hade gjort en uppenbart oriktig bedömning av detta svar, eftersom den troget hade återgett detta svar i det omtvistade beslutet, samtidigt som den ansåg att svaret inte gav anledning att ifrågasatta slutsatserna i detta beslut.

36 Vad vidare gäller de belgiska myndigheternas svar framgår det av punkterna 241 och 242 i den överklagade domen att tribunalen ansåg att kommissionen i det omtvistade beslutet troget hade återgett innehållet i detta svar. Tribunalen underkände dessutom IMG:s argument att Konungariket Belgien skulle anses vara en av dess medlemmar. I punkt 248 i den överklagade domen fann tribunalen således att talan inte kunde bifallas såvitt avser den andra anmärkningen i den fjärde grundens första del.

37 För det fjärde prövade tribunalen, i punkterna 249–257 i den överklagade domen, den tredje anmärkningen i den fjärde grundens första del, avseende felaktig rättstillämpning och en uppenbart oriktig bedömning från kommissionens sida, genom att inte erkänna IMG:s anslutning till unionen. Tribunalen underkände denna invändning med motiveringen, såsom framgår av punkterna 253 och 254 i den överklagade domen, att kommissionen inte längre ingick i IMG:s styrkommitté från och med den 20 maj 2003 och att unionen följaktligen inte kunde anses vara medlem av IMG under den period då det omtvistade beslutet trädde i kraft. Vidare konstaterade tribunalen, i punkt 255 i den överklagade domen, att IMG inte hade visat eller ens hävdat att IMG vid den tidpunkt då det omtvistade beslutet trädde i kraft hade en annan internationell organisation bland sina medlemmar. Eftersom talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg någon av de anmärkningar som IMG hade anfört till stöd för den första delen av den fjärde grunden, fann tribunalen att talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg någon del av denna delgrund.

38 För det femte prövade tribunalen, i punkterna 260–303 i den överklagade domen, den första anmärkningen i den fjärde grundens andra del, avseende felaktig rättstillämpning till följd av kommissionens vägran att kvalificera resolutionen av den 25 november 1994 som ett internationellt avtal.

39 I detta avseende konstaterade tribunalen, i punkterna 273 och 274 i den överklagade domen, att resolutionen innehöll åtminstone ett rättsligt bindande åtagande för undertecknarna och att kommissionen i det omtvistade beslutet hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att godta Republiken Österrikes och Republiken Finlands ståndpunkt att resolutionen utgjorde en politisk förklaring som inte var rättsligt bindande.

40 I punkt 289 i den överklagade domen fann tribunalen vidare att kommissionen hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i det omtvistade beslutet genom att inte kvalificera resolutionen av den 25 november 1994 som ett internationellt avtal på grund av att deltagarna i mötet samma dag, i samband med vilket resolutionen antogs, saknade fullständiga befogenheter, eftersom undertecknandet av resolutionen senare hade bekräftats av minst två stater.

41 I punkterna 295 och 299 i den överklagade domen fann tribunalen dessutom att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att begära att IMG:s medlemsstater skulle precisera huruvida de hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994 och, i förekommande fall, inkomma med eventuella instrument för undertecknande eller ratifikation av denna resolution.

42 Efter att ha prövat den första anmärkningen i den fjärde grundens andra del fann tribunalen, i punkterna 302 och 303 i den överklagade domen, att den felaktiga rättstillämpning från kommissionens sida som nämns i punkterna 39 och 40 ovan inte i sig kunde medföra att det omtvistade beslutet skulle ogiltigförklaras. Enligt tribunalen skulle det nämligen även fastställas huruvida IMG hade bildats genom ett internationellt avtal som hade till syfte att inrätta IMG som en internationell organisation.

43 För det sjätte prövade tribunalen, i punkterna 304–319 i den överklagade domen, den andra anmärkningen i den fjärde grundens andra del, avseende en felaktig tolkning av avsikten hos undertecknarna av resolutionen av den 25 november 1994 att bevilja IMG ställning som internationell organisation. Efter en analys av resolutionens lydelse, syfte och sammanhang fann tribunalen, i punkt 319 i den överklagade domen, att kommissionen inte hade begått något fel i det omtvistade beslutet genom att anse att nämnda resolution varken hade till syfte eller verkan att ge IMG ställning som internationell organisation. Tribunalen fann följaktligen att IMG:s talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den andra anmärkningen i den andra delen av den fjärde grunden. Talan kunde följaktligen inte vinna bifall såvitt avsåg någon del av den fjärde grunden.

44 För det sjunde prövade tribunalen, i punkterna 321–347 i den överklagade domen, den första anmärkningen i den tredje delen av den fjärde grunden för IMG:s talan, avseende felaktig rättstillämpning vad gäller senare praxis hos dem som hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994, vilken påstås visa på ett tillräckligt brett och tydligt erkännande av IMG:s ställning som internationell organisation.

45 I detta avseende fann tribunalen, i punkt 329 i den överklagade domen, att i enlighet med Internationella domstolens dom Whaling in the Antarctic (Australia v. Japan: New Zealand intervening) av den 31 mars 2014, ICJ Reports 2014, s. 226) krävs det, för att visa att senare överenskommelser eller senare praxis hos dem som undertecknat resolutionen av den 25 november 1994 har ändrat tolkningen av bestämmelserna i resolutionen i syfte att ge IMG ställning som internationell organisation, att samtliga parter som undertecknat resolutionen eller åtminstone samtliga IMG:s medlemmar har godkänt en sådan ändring.

46 Tribunalen konstaterade i punkt 330 i den överklagade domen dels att IMG:s stadgar, som antogs den 10 mars 1995 (nedan kallade de ursprungliga stadgarna), gav IMG ställning som juridisk person och att det föreskrevs att en del av IMG:s personal skulle åtnjuta immunitet, dels att IMG i artikel 1 i sina stadgar, som antogs år 2012 (nedan kallade 2012 års stadgar), hade betecknats som en internationell organisation. I punkt 331 i den överklagade domen konstaterade tribunalen emellertid att IMG inte hade visat att dessa två stadgar återspeglade viljan hos samtliga som hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994, eller åtminstone IMG:s medlemmar, att ge IMG ställning som internationell organisation. Tribunalen redogjorde för skälen till detta konstaterande i punkterna 332–345 i den överklagade domen. Tribunalen fann således, i punkterna 346 och 347 i den överklagade domen, att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att anse att praxis efter antagandet av resolutionen av den 25 november 1994 och antagandet av IMG:s ursprungliga stadgar och 2012 års stadgar inte visade att IMG:s ställning som internationell organisation hade erkänts tillräckligt brett och tydligt, varför talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den första anmärkningen i den fjärde grundens tredje del.

47 För det åttonde prövade och underkände tribunalen, i punkterna 348–365 i den överklagade domen, den andra anmärkningen i den tredje delen av IMG:s fjärde grund, avseende felaktig rättstillämpning genom att kommissionen inte hade beaktat att IMG hade erkänts som internationell organisation av unionen och av vissa stater.

48 I detta avseende prövade och underkände tribunalen, i punkterna 349–359 i den överklagade domen, IMG:s argument att den omständigheten att IMG och kommissionen ingått en rad överenskommelser avseende gemensam eller indirekt förvaltning med nödvändighet medförde en skyldighet för denna institution att erkänna IMG ställning som internationell organisation.

49 Vidare prövade och underkände tribunalen, i punkterna 360–365 i den överklagade domen, IMG:s argument att kommissionen hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att inte beakta de avtal om säte som IMG hade ingått. Såsom framgår av punkt 364 i den överklagade domen ansåg tribunalen att den omständigheten att stater som inte har anslutit sig till inrättandeavtalet avseende en organisation och som inte, eller inte längre, är medlemmar i detta avtal, betraktar den som en internationell organisation, inte kan medföra någon skyldighet för kommissionen att tillerkänna denna organisation ställning som internationell organisation.

50 För det nionde prövade och underkände tribunalen, i punkterna 366–370 i den överklagade domen, den tredje anmärkningen i den tredje delen av IMG:s fjärde grund avseende felaktig rättstillämpning genom att kommissionen hade underlåtit att beakta den omständigheten att IMG:s medlemmar inte hade upplöst IMG och den omständigheten att IMG uppfyllde specialitetsprincipen. Tribunalen medgav, i punkt 367 i den överklagade domen, att de som hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994, vilka anslöt sig till IMG, vid antagandet av 2008 och 2012 års stadgar avsåg att säkerställa en viss stabilitet och tilldela IMG uppgifter som var specialiserade på återuppbyggnad och utveckling utanför Bosnien och Hercegovina. Tribunalen fann emellertid, i punkterna 368 och 369 i nämnda dom, att eftersom varken undertecknarna av resolutionen av den 25 november 1994 eller IMG:s medlemmar hade uttryckt någon enhällig eller åtminstone övervägande avsikt att ge IMG ställning som internationell organisation, saknade den omständigheten att IMG inte hade upplösts betydelse för det omtvistade beslutets lagenlighet. Tribunalen fann således att talan inte kunde vinna bifall såvitt avsåg den tredje anmärkningen i den fjärde grundens tredje del och följaktligen inte heller såvitt avsåg denna delgrund och denna grund i deras helhet.

51 IMG:s skadeståndsyrkanden prövades i punkterna 418–447 i den överklagade domen. I detta avseende konstaterade tribunalen, i punkt 418 i den överklagade domen, att IMG hade lidit skador i två avseenden, för vilka IMG begärde ersättning med 20 000 euro på grund av den påstått orimligt långa handläggningstiden för antagandet av det omtvistade beslutet och 23 651 903 euro som ersättning för den ekonomiska och ideella skada som IMG ansåg sig ha lidit till följd av att det omtvistade beslutet, vilket hade ersatt besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015, var rättsstridigt.

52 Det första skadeståndsyrkandet, som prövades i punkterna 429–442 i den överklagade domen, ogillades med motiveringen, såsom den framgår av punkterna 440–442 i den överklagade domen, att kommissionens tidsutdräkt för att utarbeta och anta det omtvistade beslutet inte var orimlig och att IMG inte hade visat att det förelåg någon ekonomisk eller ideell skada till följd av den påstådda rättsstridigheten.

53 Det andra skadeståndsyrkandet, som prövades i punkterna 443–447 i den överklagade domen, ogillades med motiveringen att, såsom denna framgår av punkterna 444 och 446 i den domen, yrkandet om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet hade ogillats, vilket innebar att villkoret för unionens utomobligatoriska skadeståndsansvar, avseende förekomsten av ett åsidosättande av en rättsregel som har till syfte att ge enskilda rättigheter, inte var uppfyllt och att IMG dessutom inte, till stöd för detta andra skadeståndsyrkande, hade åberopat andra rättsstridigheter än dem som hade åberopats till stöd för yrkandet om ogiltigförklaring.

54 Tribunalen ogillade följaktligen IMG:s talan i dess helhet.

Parternas yrkanden

55 IMG har yrkat att domstolen ska upphäva den överklagade domen, själv avgöra IMG:s talan om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet, bifalla denna talan och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna såväl för förfarandet vid tribunalen som för förfarandet vid domstolen.

56 Kommissionen har yrkat att domstolen ska ogilla överklagandet och förplikta IMG att ersätta rättegångskostnaderna.

Prövning av överklagandet

57 Till stöd för sitt överklagande har IMG åberopat sju grunder. Den första grunden avser åsidosättande av artikel 266 FEUF, tribunalens skyldighet att motivera sina domar, förbudet mot att döma utöver vad som har yrkats av parterna ( ne ultra petita ) och principen om förbud mot retroaktiv tillämpning samt missuppfattning av handlingarna i målet. Den andra grunden rör åsidosättande av rättskraften och motiveringsskyldigheten. Den tredje grunden avser åsidosättande av den kontradiktoriska principen och av rätten till försvar. Den fjärde grunden rör åsidosättande av principen om god förvaltningssed och av motiveringsskyldigheten. Den femte grunden avser felaktig rättstillämpning genom att tribunalen underkände IMG:s fjärde grund. Den sjätte grunden rör åsidosättande av principen om god förvaltningssed, omsorgsplikten och artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Den sjunde grunden avser slutligen åsidosättande av principen om ett kontradiktoriskt förfarande och principen om parternas likställdhet i processen.

Den sjunde grunden

Parternas argument

58 Genom den sjunde grunden, som ska prövas först, har IMG bestritt de skäl som anges i punkterna 38–47 i den överklagade domen för att motivera tribunalens beslut att avvisa bilaga A.24 till den ansökan som ingavs till tribunalen.

59 IMG har för det första gjort gällande att det var tribunalen själv som vid förhandlingen tog initiativ till att fråga kommissionen om den motsatte sig att denna bilaga behölls i akten. Tribunalen ändrade därigenom saken i målet och dömde utöver vad som hade yrkats av parterna ( ultra petita ).

60 För det andra har IMG gjort gällande att omständigheterna i förevarande mål skiljer sig från omständigheterna i det mål som avgjordes genom domen av den 16 februari 2022, Ungern/parlamentet och rådet (C‑156/21, EU:C:2022:97, punkterna 54–56), som tribunalen grundade sig på. Det yttrande från kommissionens rättstjänst som återfinns i bilaga A.24 till den ansökan som ingetts till tribunalen är, enligt IMG, allmänt känt till följd av en läcka till pressen. Av detta följer enligt IMG att detta yttrande, på grund av sin art och omständigheterna kring hur yttrandet blev känt, varken skadade sekretessen eller något övervägande allmänintresse. Nämnda yttrande utgör dessutom en avgörande handling som uteslutande avser målet vid tribunalen.

61 För det tredje har IMG åberopat ”principen om parternas likställdhet i processen i en rättvis rättegång”, vilken enligt IMG innebär en skyldighet att ge var och en av parterna en rimlig möjlighet att lägga fram sin sak, däribland bevisning, på villkor som inte ger endera part ”väsentliga nackdelar” gentemot sin motpart. IMG anser därför att tribunalen borde ha bibehållit bilaga A.24 till ansökan i akten och att tribunalen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att avvisa den.

62 Kommissionen anser att talan inte kan vinna bifall såvitt avser den sjunde grunden.

Domstolens bedömning

63 Vad för det första gäller IMG:s argument att tribunalen dömde utöver vad som hade yrkats av parterna ( ultra petita ), genom att besluta att avlägsna bilaga A.24 till ansökan från akten i målet, framgår det av punkt 38 i den överklagade domen att kommissionen vid förhandlingen vid tribunalen hade gjort gällande att denna bilaga inte kunde tas upp till prövning, eftersom den innehöll ett yttrande från kommissionens rättstjänst.

64 Av detta följer att det var på begäran av kommissionen som tribunalen beslutade att avlägsna nämnda bilaga från akten i målet och att den följaktligen under alla omständigheter inte kan anklagas för att ha dömt utöver vad som har yrkats av parterna ( ultra petita ). Det saknar i detta avseende betydelse att kommissionen, som svar på en fråga från tribunalen, har gjort gällande att denna bilaga inte kan beaktas.

65 För det andra gjorde tribunalen, i motsats till vad IMG har gjort gällande, i punkterna 45 och 46 i den överklagade domen en korrekt tillämpning av den rättspraxis som följer av domen av den 16 februari 2022, Ungern/parlamentet och rådet (C‑156/21, EU:C:2022:97, punkterna 54–56), som tribunalen själv nämnde i punkterna 42–44 i den överklagade domen.

66 Såsom domstolen har påpekat strider det i princip mot kraven på en rättvis rättegång att tillåta att en sökande kan ge in en institutions rättsutlåtande utan att först fått institutionens tillstånd därtill och detta utgör ett kringgående av det förfarande för ansökan om tillgång till en sådan handling som införts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 2001, s. 43) (se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 februari 2022, Ungern/parlamentet och rådet, C‑156/21, EU:C:2022:97, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

67 Domstolen har visserligen förklarat att det är angeläget att beakta öppenhetsprincipen, som stadfästs i artiklarna 1 andra stycket FEU, 10.3 FEU, 15.1 FEUF och 298.1 FEUF, vilken bland annat gör det möjligt att garantera att förvaltningen åtnjuter större legitimitet och är effektivare och har ett större ansvar gentemot medborgarna i ett demokratiskt system. Genom att olika ståndpunkter på sätt kan diskuteras öppet bidrar öppenhetsprincipen dessutom till att öka medborgarnas förtroende (dom av den 16 februari 2022, Ungern/parlamentet och rådet, C‑156/21, EU:C:2022:97, punkt 55 och där angiven rättspraxis).

68 Domstolen har dock slagit fast att det endast är i undantagsfall som, det utifrån öppenhetsprincipen, går att rättfärdiga att man i ett domstolsförfarande företer en institutions handling som inte har gjorts tillgänglig för allmänheten och som innehåller ett rättsutlåtande. Det är av denna anledning som domstolen har slagit fast att det inte finns något övervägande allmänintresse som motiverar att en handling innehållande ett rättsutlåtande från en institution behålls i processmaterialet i ett mål, när utlåtandet inte avser ett lagstiftningsförfarande för vilket större öppenhet är påkallad samt när intresset av att behålla handlingen i processmaterialet, för den part som har gett in den, endast består i denna parts möjlighet att kunna åberopa rättsutlåtandet inom ramen för en tvist. I ett sådant fall framstår det som att önskan att få förete ett sådant rättsutlåtande vägleds av sökandens egna intressen att få stöd för sina argument, och inte av något högre allmänintresse, såsom att allmänheten ska kunna ta del av den beredning av ärendet som ledde till antagandet av den angripna rättsakten (se dom av den 16 februari 2022, Ungern/parlamentet och rådet, C‑156/21, EU:C:2022:97, punkt 56 och där angiven rättspraxis).

69 I förevarande fall konstaterade tribunalen, i punkt 45 i den överklagade domen, utan att motsägas av IMG, att rättsutlåtandet i bilaga A.24 till ansökan inte avsåg ett lagstiftningsförfarande som kräver ökad insyn.

70 Vidare påpekade tribunalen, i punkt 46 i den överklagade domen, att IMG inte hade åberopat något annat intresse än att kunna åberopa rättsutlåtandet inom ramen för tvisten vid tribunalen, vilket innebar att dess förebringande inte föreföll styras av ett övervägande allmänintresse, utan av IMG:s egna intressen.

71 Dessa omständigheter, såsom de har konstaterats av tribunalen, kunde emellertid inte, i enlighet med den rättspraxis som det hänvisas till i punkterna 66–68 ovan, motivera att bilaga A.24 till ansökan behölls i akten i målet.

72 Vad för det tredje gäller det påstådda åsidosättandet av principen om parternas likställdhet i processen, konstaterar domstolen att IMG inte har preciserat på vilket sätt tribunalen i så fall har åsidosatt denna princip, i synnerhet som något sådant inte framgår av den överklagade domen och IMG har inte heller påstått att tribunalen tillät kommissionen att åberopa konfidentiella handlingar som borde ha avlägsnats från handlingarna i målet.

73 Under dessa omständigheter finner domstolen att tribunalen inte gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den avvisade bilaga A.24 till ansökan, varför överklagandet inte kan vinna bifall såvitt avser den sjunde grunden.

Den femte grunden

74 Genom den femte grunden, som ska prövas efter den sjunde grunden, har IMG bestritt de skäl som anges i punkterna 197–370 i den överklagade domen för att motivera att talan inte kunde vinna bifall såvitt avser den fjärde grunden. Denna grund består av fyra delar.

Parternas argument

75 Genom den femte grundens första del har IMG gjort gällande att tribunalens definition av begreppet ”internationell organisation” är felaktig. IMG har gjort gällande att den rättspraxis från Internationella domstolen som det hänvisas till i punkterna 206 och 208 i den överklagade domen inte är relevant och att tribunalen under alla omständigheter har gjort en felaktig tolkning av denna.

76 Genom den femte grundens andra del har IMG ifrågasatt punkterna 218–232 och 235–248 i den överklagade domen.

77 När det gäller punkterna 218–232 i denna dom gör IMG gällande att tribunalen inte korrekt har förstått räckvidden av den första invändningen i den första delen av den fjärde grunden i dess talan, som grundar sig på avsaknaden av en tydlig åtskillnad i det omtvistade beslutet mellan de stater som har grundat IMG och dess bidragande stater. IMG gör i detta avseende gällande att de stater som undertecknade resolutionen av den 25 november 1994 är dess medlemmar och enligt de ursprungliga stadgarna utgör den statliga stödgruppen. Tribunalen gjorde således en felaktig bedömning när den, i punkt 222 i den överklagade domen, underkände argumentet att enbart den omständigheten att en stat eller en internationell organisation var medlem i den statliga stödgruppen och, genom att underteckna resolutionen av den 25 november 1994, hade deltagit i IMG:s bildande, innebar att denna stat eller denna organisation var en av IMG:s medlemmar.

78 Vad gäller punkterna 235–248 i den överklagade domen har IMG, för det första, gjort gällande att dessa punkter inte avser en invändning som framförts inom ramen för den fjärde grunden utan inom ramen för den andra grunden, avseende åsidosättande av principen om god förvaltningssed och omsorgsplikten.

79 För det andra menar IMG att tribunalen, i punkterna 235–239 i den överklagade domen, felaktigt bekräftat kommissionens bedömning av de österrikiska myndigheternas svar, utan att beakta att resolutionen av den 25 november 1994 utgjorde ett internationellt avtal, vilket tribunalen själv medgav.

80 För det tredje anser IMG att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 246 i den överklagade domen, fann att Konungariket Belgiens deltagande i bildandet av IMG och i dess organs möten fram till år 2013 saknade relevans, eftersom denna stats ställning som medlem i IMG inte kan bedömas förrän den 16 december 2014. Enligt IMG omfattar de objektiva kriterier som ska beaktas vid kvalificeringen av en enhet som ”internationell organisation” inte den omständigheten att en stat anser sig vara medlem i denna organisation. IMG har tillagt att Konungariket Belgien självt har kvalificerat IMG som en internationell organisation som inrättats genom ett internationellt avtal.

81 Genom den tredje delgrunden har IMG, för det första, gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkterna 258, 260 och 321–347 i den överklagade domen, gjorde en separat bedömning av resolutionen av den 25 november 1994 och de ursprungliga stadgarna, trots att dessa utgjorde ett ”regelverk av överenskommelser”. IMG har tillagt att även 2012 års stadgar är relevanta, i motsats till vad tribunalen slog fast i punkterna 322–346 i den överklagade domen, som bevis för en senare praxis hos undertecknarna av resolutionen av den 25 november 1994 som visar på ett tillräckligt brett och tydligt erkännande av IMG:s ställning som internationell organisation.

82 Av detta följer, enligt IMG, att domskälen i den överklagade domen bygger på en felaktig rättstillämpning, eftersom tribunalen slog fast, först, att samtliga parter i ett internationellt avtal måste ha bidragit till en senare praxis för att denna praxis ska kunna beaktas vid tolkningen av detta avtal, därefter, att IMG:s samtliga medlemmar borde ha godkänt en ändring av tolkningen av bestämmelserna i resolutionen av den 25 november 1994 på grund av en senare praxis som visar på ett tillräckligt omfattande och tydligt erkännande av IMG:s ställning som internationell organisation och, slutligen, att IMG måste visa att de ursprungliga stadgarna eller 2012 års stadgar återspeglade viljan hos samtliga parter som hade undertecknat resolutionen.

83 IMG har för det andra gjort gällande att de skäl som anges i punkterna 285 och 286 i den överklagade domen, avseende resolutionen av den 25 november 1994, följer av en felaktig bedömning av omständigheterna kring denna resolutions antagande. Såsom framgår av de handlingar som har ingetts till tribunalen godkändes och undertecknades denna resolution av företrädarna för de stater som deltog i mötet den dagen och av kommissionen.

84 För det tredje har IMG gjort gällande att punkterna 291–300 i den överklagade domen bygger på en felaktig rättstillämpning, eftersom tribunalen inte beaktade den omständigheten att stater, i enlighet med Wienkonventionen, kan uttrycka sin vilja att vara bundna av ett internationellt avtal på flera olika sätt. Enligt IMG var resolutionen av den 25 november 1994 ett ”avtal i förenklad form”, som är en form av internationellt erkänt avtal.

85 IMG har för det fjärde gjort gällande att de skäl som anges i punkterna 306–319 i den överklagade domen bygger på en felaktig rättstillämpning, eftersom tribunalen, som var alltför formalistisk, fann att IMG inte inrättades som internationell organisation genom resolutionen av den 25 november 1994.

86 IMG har i detta avseende påpekat att det framgår av protokollet från det möte vid vilket resolutionen antogs att IMG är en ”oberoende enhet”. I artikel 19 i de ursprungliga stadgarna föreskrivs dessutom att IMG kunde åtnjuta immunitet vid utövandet av sin verksamhet, medan IMG i 2012 års stadgar uttryckligen tillerkändes ställning som internationell organisation.

87 Såsom framgår av punkt 310 i den överklagade domen föreskrevs dessutom i punkt 3 i resolutionen av den 25 november 1994 att IMG:s styrkommitté var sjätte månad skulle ompröva behovet av att upprätthålla IMG:s verksamhet, vilket motsäger påståendet att undertecknarna av resolutionen av den 25 november 1994 inte hade gett IMG de bästa garantierna för att den skulle kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt sätt. Denna resolution gav även IMG ”funktionella befogenheter” under sina medlemmars kontroll, vilket innebär att IMG uppfyllde specialitetsprincipen, vilket tribunalen själv medgav i punkt 369 i den överklagade domen.

88 Genom den fjärde delgrunden har IMG ifrågasatt punkterna 321–370 i den överklagade domen. För det första har IMG gjort gällande att den, i motsats till vad tribunalen fann i punkt 328 i den överklagade domen, har fog för att åberopa artikel 32 i Wienkonventionen, eftersom kommissionen under flera år har erkänt IMG som en internationell organisation och använt sig av dess tjänster, innan kommissionen plötsligt ansåg att IMG inte längre var en sådan organisation.

89 För det andra har IMG kritiserat tribunalen för att ha missuppfattat handlingarna i målet, genom att, i punkt 335 i den överklagade domen, slå fast att IMG, vid förhandlingen vid tribunalen, hade hävdat att 2012 års stadgar hade undertecknats av Republiken Frankrike, Republiken Italien, Republiken Finland, Konungariket Sverige och Konungariket Norge. IMG har hävdat att det inte är möjligt att göra ett sådant uttalande, eftersom det tydligt framgår av handlingarna i målet vid tribunalen att 2012 års stadgar hade undertecknats av ordföranden för IMG:s styrkommitté och enhälligt godkänts av samtliga som deltog i denna kommittés möte den 27 november 2012.

90 För det tredje har IMG gjort gällande att tribunalen, i punkterna 338–341 i den överklagade domen, hänvisade till handlingar avseende Olafs rapport som kommissionen uttryckligen hade beslutat att bortse från när den antog det omtvistade beslutet. Tribunalen gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning när den grundade sig på skäl som inte fanns med i det omtvistade beslutet.

91 För det fjärde har IMG gjort gällande att tribunalen missuppfattade Konungariket Sveriges skrivelse av den 2 juli 2020 när den, i punkt 339 i den överklagade domen, slog fast att Konungariket Sverige ansåg att IMG inte är en internationell organisation. Enligt IMG framgår det av denna skrivelse att Konungariket Sverige grundade sig på den omständigheten att Sverige inte hade ratificerat resolutionen av den 25 november 1994, trots att en sådan ratificering inte är nödvändig för att bilda en internationell organisation.

92 För det femte har IMG gjort gällande att tribunalen även åsidosatte motiveringsskyldigheten genom att, i punkt 340 i den överklagade domen, underlåta att förklara varför de uppgifter i handlingarna i målet som IMG hade åberopat, avseende Republiken Italien och Konungariket Norge, inte var användbara.

93 För det sjätte har IMG gjort gällande att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 351 i den överklagade domen, fann att IMG inte kunde åberopa artiklarna 27 och 46 i Wienkonventionen, vars bestämmelser inte är direkt tillämpliga på unionen. Enligt IMG är denna konvention tillämplig på fördrag som inrättar internationella organisationer och dessa artiklar återspeglar internationell sedvana och praxis.

94 IMG har tillagt att den omständigheten att kommissionen inte hade ingått i IMG:s styrkommitté sedan den 20 maj 2003 saknar relevans, eftersom denna institution inte formellt hade uttryckt sin vilja att inte längre vara medlem av IMG och dessutom hade fortsatte att samarbeta med IMG i enlighet med unionens finansiella bestämmelser. Tribunalen gjorde sig således skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 356 i den överklagade domen, slog fast att kommissionen, vid den tidpunkt då det omtvistade beslutet trädde i kraft, inte hade någon skyldighet att tillerkänna IMG ställning som internationell organisation.

95 IMG har dessutom hävdat att tribunalen, i punkterna 362–365 i den överklagade domen, grundat sig på en felaktig tolkning av begreppet ”erkännande” i internationell rätt och för att ha förväxlat det med begreppet ”inrättande” av en internationell organisation. Ett sådant inrättande är avhängigt av en gemensam vilja från staternas sida. Ett erkännande skulle däremot göra det möjligt att gentemot den som har meddelat detta erkännande göra gällande bland annat att det finns ett rättssubjekt, i förevarande fall en internationell organisation. IMG anser följaktligen att den omständigheten att kommissionen hade ingått ett stort antal avtal med IMG utgjorde en handling genom vilken denna institution erkände IMG:s ställning som internationell organisation.

96 IMG anser således att en objektiv analys av den enhet som inrättats genom resolutionen av den 25 november 1994 och de ursprungliga stadgar som kompletterade resolutionen visar att en internationell organisation hade inrättats och att denna organisation endast kunde upplösas genom ett beslut som fattats av dess egna organ eller av de medlemmar som skapat denna organisation.

97 Som svar på den första delgrunden har kommissionen gjort gällande att tribunalen inte gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när det gäller definitionen av begreppet ”internationell organisation”. Den rättspraxis som det hänvisas till i punkterna 206 och 208 i den överklagade domen är relevant för att kunna skilja mellan ett internationellt icke-bindande instrument och ett internationellt avtal, i den mening som avses i Wienkonventionen, samt mellan en internationell organisation och en annan organisation.

98 Vad gäller den andra delgrunden har kommissionen, för det första, gjort gällande att skälen i punkterna 215–217 i den överklagade domen är tillräckliga för att motivera varför talan inte kunde bifallas såvitt avser den första anmärkningen i den fjärde grundens första del och att dessa punkter inte bygger på en felaktig rättstillämpning, vilket innebär att IMG:s argument avseende punkterna 218–232 i den överklagade domen är verkningslösa.

99 Vad för det andra gäller IMG:s argument avseende punkterna 235–239 i den överklagade domen, har kommissionen gjort gällande att tribunalen, i punkt 238 i den överklagade domen, endast medgav att det omtvistade beslutet troget återgav Republiken Österrikes svar på de frågor som kommissionen hade ställt till den.

100 Vad för det tredje gäller IMG:s kritik mot tribunalens bedömning av Konungariket Belgiens svar på kommissionens frågor, har kommissionen preciserat att den inte anser att undertecknandet av resolutionen av den 25 november 1994 var tillräckligt för att omvandla en medlemsstat till permanent medlem i IMG, eftersom resolutionen inte innebar någon skyldighet att bidra till IMG:s budget eller verksamhet. Följaktligen kan Konungariket Belgien inte längre anses vara medlem av IMG. Av detta följer enligt kommissionen att punkt 246 i den överklagade domen inte bygger på en felaktig rättstillämpning.

101 Vad gäller den tredje delgrunden har kommissionen genmält att tribunalen, med stöd av relevant rättspraxis, prövade frågan huruvida IMG:s stadgar gav IMG ställning som internationell organisation. Vad gäller IMG:s argument avseende punkterna 285 och 286 i den överklagade domen har kommissionen påpekat att tribunalen i dessa punkter endast konstaterade att företrädarna för de berörda staterna inte hade full befogenhet att anmäla sin stats samtycke till att resolutionen av den 25 november 1994 skulle antas. Trots detta konstaterande fann tribunalen att resolutionen utgjorde ett internationellt avtal, vilket innebär att IMG:s argument är verkningslöst. Kommissionen har tillagt att den, även om den inte har ingett något anslutningsöverklagande avseende den överklagade domen för att bestrida tribunalens sistnämnda bedömning, fortfarande är ”skeptisk” till de skäl som ligger till grund för denna bedömning, såsom de anges i punkterna 276–289 i den överklagade domen.

102 Vad gäller IMG:s kritik mot de skäl som anges i punkterna 291–300 i den överklagade domen har kommissionen påpekat att IMG inte har preciserat vilken handläggningsregel eller materiell bestämmelse som tribunalen påstås ha åsidosatt. Kommissionen har erinrat om att tribunalen gjorde en riktig bedömning när den fann att den hade fog för att fråga IMG:s påstådda medlemsstater om huruvida de hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994 och uppmana dem att inkomma med eventuella instrument för undertecknande eller ratificering. Under alla omständigheter ansåg tribunalen att denna resolution utgör ett internationellt avtal, vilket innebär att IMG:s argument mot denna del av den överklagade domen är verkningslösa.

103 Vad slutligen gäller IMG:s argument avseende punkterna 306–319 i den överklagade domen har kommissionen gjort gällande att villkoret för att en enhet ska erkännas som internationell organisation, nämligen att denna enhet förses med alla medel som är nödvändiga för dess verksamhet och de bästa garantierna för stabilitet, kontinuitet och effektivitet vid fullgörandet av dess uppgifter, är ett villkor som framgår av den rättspraxis som det hänvisas till i punkt 212 i den överklagade domen. Kommissionen har tillagt att det tydligt framgår av lydelsen av resolutionen av den 25 november 1994, bland annat av punkterna 4 och 5 däri, att det var frivilligt att delta i IMG och att IMG inledningsvis var en tillfällig mekanism som skulle förnyas var sjätte månad.

104 Som svar på den fjärde delgrunden har kommissionen, för det första, preciserat att tribunalen, i punkt 335 i den överklagade domen, prövade frågan huruvida de ursprungliga stadgarna hade antagits av samtliga parter som hade antagit resolutionen av den 25 november 1994 eller åtminstone av IMG:s samtliga medlemmar.

105 För det andra har kommissionen gjort gällande att punkterna 338–341 i den överklagade domen avser den hypotetiska situationen att IMG endast hade fem medlemmar, vilka påstås ha antagit 2012 års stadgar. IMG har själv bestritt detta antagande i sitt överklagande. Kommissionen har tillagt att mot bakgrund av svaren från olika stater, vilka sammanfattas i punkt 340 i den överklagade domen, gjorde tribunalen en riktig bedömning när den, i punkt 341 i den överklagade domen, fann att det inte framgår av handlingarna i målet att klausulen i 2012 års stadgar, enligt vilken IMG är en internationell organisation, återspeglar dessa staters klara och otvetydiga vilja att ge IMG en sådan ställning.

106 Vad för det tredje gäller IMG:s argument avseende punkterna 339, 340 och 351 i den överklagade domen anser kommissionen att tribunalen i tillräcklig utsträckning har redogjort för skälen till att den underkände IMG:s argument samt att den inte gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning.

107 För det fjärde och slutligen, vad gäller IMG:s kritik mot punkterna 362–365 i den överklagade domen, har kommissionen gjort gällande att det inte kan godtas att man, i en situation där parterna i ett internationellt avtal inte hade för avsikt att inrätta en internationell organisation genom detta avtal, drar slutsatsen att erkännandet av att den enhet som har inrättats genom nämnda avtal är en internationell organisation kan anses följa av att denna enhet har erkänts som en sådan organisation av tredje man. Kommissionen anser följaktligen att tribunalen inte gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den underkände IMG:s argument avseende det påstådda erkännandet av IMG som internationell organisation.

Domstolens bedömning

108 Domstolen kommer att pröva de delar av den femte grunden som avser punkterna 190–370 i den överklagade domen tillsammans. I dessa punkter prövade och underkände tribunalen den fjärde grunden för IMG:s talan, avseende felaktig rättstillämpning och uppenbart oriktiga bedömningar, eftersom kommissionen inte på ett korrekt sätt hade identifierat IMG:s medlemmar, hade vägrat att kvalificera IMG:s stiftelseurkund som ett internationellt avtal om inrättande av en internationell organisation och inte hade beaktat att IMG:s medlemmar senare hade behandlat IMG som en internationell organisation och trots att unionen och vissa tredjeländer erkänt IMG som en sådan organisation.

109 Såsom domstolen påpekade i punkt 92 i domen av den 31 januari 2019 definierades begreppet ”internationell organisation”, som avses i artiklarna 53 och 53d i 2002 års budgetförordning och i artikel 58 i 2012 års budgetförordning, på samma sätt i artikel 43.2 i 2002 års genomförandebestämmelser för budgetförordningen och därefter i artikel 43.1 i 2012 års delegerade budgetförordning. I enlighet med de två sistnämnda bestämmelserna omfattar detta begrepp bland annat ”organisationer som omfattas av internationella offentligrättsliga bestämmelser och som inrättats genom mellanstatliga överenskommelser, samt specialiserade organ som inrättats av dessa”.

110 Det var mot bakgrund av denna definition som det ankom på tribunalen att pröva lagenligheten av det omtvistade beslutet.

111 Det framgår av punkterna 197–199 i den överklagade domen att tribunalen inte var ovetande om att den var skyldig att grunda sig på nämnda definition för att avgöra huruvida kommissionen hade gjort en riktig bedömning när den i det omtvistade beslutet fann att IMG inte var en internationell organisation.

112 Domstolen konstaterar emellertid, för det första, att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 200 i den överklagade domen, slog fast att begreppet ”internationell organisation” ska tolkas restriktivt vid tillämpningen av unionens finansiella bestämmelser.

113 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 72 i sitt förslag till avgörande ska begreppet ”internationell organisation” nämligen tolkas på samma sätt oavsett i vilket sammanhang det används. Att godta ett annat synsätt skulle medföra rättsosäkerhet, eftersom samma enhet, beroende på sammanhanget, i vissa fall skulle erkännas som internationell organisation och i andra nekas en sådan ställning.

114 För det andra framgår det av punkterna 274, 289 och 301 i den överklagade domen att tribunalen fann att resolutionen av den 25 november 1994 utgjorde ett internationellt avtal och att kommissionen, genom att i det omtvistade beslutet anse att så inte var fallet, hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning i detta beslut. Även om kommissionen har angett att den är ”skeptisk” mot tribunalens slutsats, har den inte anfört något specifikt argument som ger anledning att ifrågasätta denna slutsats, och kommissionen har inte heller ingett ett anslutningsöverklagande för att bestrida denna del av den överklagade domen.

115 Under dessa omständigheter kan IMG:s argument avseende punkterna 259–300 i den överklagade domen inte godtas, eftersom de är verkningslösa. Det resonemang som fördes i denna del av den överklagade domen ledde nämligen till att tribunalen, i punkterna 274, 289 och 301 i den överklagade domen, fann att det omtvistade beslutet, såsom IMG hade gjort gällande, bygger på en felaktig rättstillämpning, eftersom kommissionen hade ansett att resolutionen av den 25 november 1994 inte var ett internationellt avtal. Den felaktiga rättstillämpning som IMG menar att nämnda del av den överklagade domen bygger på, om den antas vara styrkt, har således inte hindrat tribunalen från att komma fram till ett för IMG fördelaktigt resultat.

116 För det tredje ska domstolen pröva invändningen om ”överdriven formalism” vid bedömningen av lydelsen i resolutionen av den 25 november 1994. I denna invändning hävdar IMG att tribunalen har gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning genom att göra en felaktig rättslig kvalificering av föremålet för och verkningarna av denna resolution.

117 Det framgår av punkt 305 i den överklagade domen att tribunalen, utan att göra sig skyldig till felaktig rättstillämpning, fann att nämnda resolution, eftersom den var ett internationellt avtal, i enlighet med internationella sedvanerättsliga regler som återspeglas i bestämmelserna i artikel 31 i Wienkonventionen, som i sig är bindande för unionens institutioner och ingår i unionens rättsordning (se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Western Sahara Campaign UK, C‑266/16, EU:C:2018:118, punkt 58 och där angiven rättspraxis), ska tolkas i god tro, i enlighet med den gängse meningen av lydelsen i resolutionen sedda i sitt sammanhang och mot bakgrund av dess föremål och syfte.

118 I punkterna 306–312 i den överklagade domen gjorde tribunalen en rad konstateranden avseende lydelsen av resolutionen av den 25 november 1994, vilka enligt tribunalen motiverade slutsatsen att upphovsmännen till denna resolution inte hade för avsikt att inrätta en internationell organisation när de bildade IMG.

119 I synnerhet konstaterade tribunalen, i punkt 306 i den överklagade domen, att denna resolution varken kvalificerade IMG som en internationell organisation eller definierade dess rättsliga ställning.

120 Enbart den omständigheten att IMG i resolutionen av den 25 november 1994 inte kvalificerades som en internationell organisation räcker emellertid inte för att dra slutsatsen att resolutionens upphovsmän inte hade för avsikt att inrätta IMG som internationell organisation, särskilt som nämnda resolution, såsom tribunalen själv har påpekat, under alla omständigheter inte definierade IMG:s rättsliga ställning.

121 Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 101 och 102 i sitt förslag till avgörande är det nämligen inte nödvändigt att det i en internationell organisations stiftelseurkund uttryckligen anges att organisationen har inrättats som en sådan internationell organisation.

122 Av samma skäl är den omständigheten, som tribunalen nämnde i punkt 307 i den överklagade domen, att resolutionen av den 25 november 1994 inte innehåller någon klausul som ger IMG ställning som juridisk person inte tillräcklig för att dra slutsatsen att upphovsmännen till resolutionen inte hade för avsikt att inrätta IMG som en internationell organisation.

123 Därutöver påpekade tribunalen, i punkt 308 i den överklagade domen, att det inte heller angavs i resolutionen att IMG skulle kunna åtnjuta immunitet vid utövandet av sin verksamhet, ”trots att internationella organisationer, i enlighet med den rättspraxis som anges i punkterna 209 och 210 [i den överklagade domen], vid utövandet av sina uppgifter i princip åtnjuter sådan immunitet som föreskrivs i deras grundfördrag”.

124 Det räcker emellertid att konstatera att det varken framgår av den rättspraxis från internationella domstolar som det hänvisas till i punkt 209 i den överklagade domen, eller av domen av den 3 september 2020, Supreme Site Services m.fl. (C‑186/19, EU:C:2020:638, punkt 61), och domen av den 17 december 2020, kommissionen/Slovenien (ECB:s arkiv) (C‑316/19, EU:C:2020:1030, punkt 73), som citeras i punkt 210 i den domen, att ett internationellt avtal, för att det ska anses inrätta en internationell organisation, nödvändigtvis måste tilldela immunitet till den enhet som det skapar.

125 I punkt 309 i den överklagade domen fann tribunalen dessutom att det framgick av lydelsen i resolutionen av den 25 november 1994 att undertecknarna inte hade för avsikt att inrätta en ”organisation med alla nödvändiga medel för att den skulle fungera och de bästa garantierna för stabilitet, kontinuitet och effektivitet för utförandet av dess uppgifter”, utan en ”frivillig mekanism som var tillgänglig för parterna och som var och en skulle kunna använda sig av efter eget gottfinnande”.

126 Vad för det första gäller stabiliteten och kontinuiteten i IMG:s uppdrag, hänvisade tribunalen, i punkt 310 i den överklagade domen, till punkt 3 i resolutionen av den 25 november 1994, av vilken det framgår att IMG:s styrkommitté var sjätte månad skulle ompröva behovet av att upprätthålla IMG:s verksamhet, medan de stater som var parter i resolutionen, enligt punkt 5 i densamma, skulle besluta att antingen integrera IMG i den övergripande ramen för återuppbyggnaden av Bosnien och Hercegovina eller att gradvis avsluta IMG:s verksamhet.

127 I motsats till vad tribunalen tycks ha dragit som slutsatser av dessa punkter i resolutionen av den 25 november 1994 vittnar de snarare om att IMG var tänkt att ha en viss stabilitet, i den meningen att IMG skulle fortsätta att existera så länge som IMG:s styrkommitté eller de stater som är parter i resolutionen inte beslutar att avsluta IMG:s verksamhet eller integrera IMG i ett annat ramverk.

128 Dessutom finns det inget som hindrar att en enhet erkänns som en internationell organisation även om det i bestämmelserna i stiftelseurkunden för densamma föreskrivs att denna organisation endast kommer att bestå under en viss period eller att den, i vissa situationer, kan komma att upplösas.

129 Vad för det andra gäller effektiviteten av de uppdrag som anförtrotts IMG, påpekade tribunalen, i punkt 311 i den överklagade domen, att även om det i punkt 3 i resolutionen av den 25 november 1994 hänvisas till regelbunden utbetalning av bidrag till IMG från parterna i denna resolution, var dessa bidrag inte obligatoriska utan frivilliga.

130 Denna omständighet kan emellertid inte anses vittna om att upphovsmännen till nämnda resolution inte hade för avsikt att ge IMG ställning som internationell organisation, eftersom det, såsom tribunalen själv konstaterade, var tänkbart att bidragen till förmån för IMG, även om de var frivilliga, skulle vara återkommande. Härav följer att upphovsmännen till resolutionen av den 25 november 1994 förväntade sig att IMG, genom sådana frivilliga bidrag, skulle förfoga över de ekonomiska medel som var nödvändiga för dess verksamhet.

131 För det tredje nämnde tribunalen slutligen, i punkt 312 i den överklagade domen, den omständigheten att det i resolutionen av den 25 november 1994 inte föreskrevs att de stater och organisationer som är parter i resolutionen skulle överföra bindande befogenheter till förmån för IMG och att det står dessa stater och organisationer fritt att ansluta sig till IMG, att ensidigt och vid den tidpunkt som de finner lämpligt frånträda resolutionen och ersätta den med andra kommunikationskanaler.

132 Att medlemmarna i en enhet som har bildats genom ett internationellt avtal kan besluta att inte längre vara medlemmar i denna enhet hindrar emellertid att nämnda enhet kan ha ställning som internationell organisation.

133 Vidare framgår det av punkt 315 i den överklagade domen att resolutionen av den 25 november 1994 innehöll en bilaga, med rubriken ”Kravspecifikation för IMG-IBH”, som innehöll en uppräkning av de uppgifter som anförtrotts IMG, nämligen att i Bosnien och Hercegovina och på områdena energi, offentliga tjänster, boende och bostäder, samla in information, bedöma befolkningens grundläggande behov, identifiera prioriterade sektorer som kräver snabbt internationellt bistånd, identifiera och utarbeta program eller projekt som kan finansieras av det internationella samfundet samt bistå stater och internationella institutioner med att finansiera program eller projekt.

134 Det framgår således av denna handling att parterna vid mötet den 25 november 1994, i samband med vilket resolutionen antogs, faktiskt hade tillerkänt IMG vissa befogenheter, bland annat sådana som gör det möjligt för IMG att dels fastställa vilka sektorer som kräver snabbt internationellt bistånd, dels utarbeta program eller projekt som kan finansieras av det internationella samfundet.

135 Tribunalen underlät dessutom att beakta den omständigheten att undertecknarna av resolutionen av den 25 november 1994 – såsom framgår av sammanfattningen av densamma i punkterna 266–270 i den överklagade domen – kommit överens om att från och med detta datum formalisera IMG som institut, utse IMG:s verkställande direktör och inrätta IMG:s styrkommitté, varvid de sistnämnda gavs befogenhet att bland annat anta IMG:s budget och besluta om dess personalbehov.

136 Den omständigheten att det föreskrevs att IMG skulle ha inte bara en generaldirektör, utan även sin egen budget och egen personal, samt de befogenheter som nämns i punkt 134 ovan, ger anledning att ifrågasätta konstaterandet att IMG endast var utformad som endast en ”frivillig mekanism som var tillgänglig för parterna och som var och en skulle kunna använda sig av efter eget gottfinnande”, såsom tribunalen påpekade i punkt 309 i den överklagade domen.

137 Uttrycket ”frivillig mekanism” avser snarare en icke självständig struktur som förvaltas av en eller flera stater eller av en eller flera internationella organisationer, vilka tillhandahåller de resurser, inbegripet personal, som krävs för dess verksamhet.

138 Det framgår av övervägandena i punkterna 117–137 ovan att tribunalen – i den del den, i punkt 313 i den överklagade domen, fann att tolkningen av lydelsen av och syftet med resolutionen av den 25 november 1994 gav anledning att anse att resolutionens upphovsmän inte hade för avsikt att inrätta en internationell organisation när de grundade IMG – gjorde en felaktig rättslig kvalificering av resolutionens föremål och verkningar och följaktligen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning.

139 Detta konstaterande påverkas inte av tribunalens övervägande, i punkt 313 i den överklagade domen, enligt vilket dess tolkning av ordalydelsen i och syftet med resolutionen av den 25 november 1994 stöds av det sammanhang i vilket resolutionen antogs.

140 Vad gäller det sammanhang i vilket resolutionen av den 25 november 1994 antogs, beaktade tribunalen, för det första, protokollet från mötet samma dag som resolutionen antogs, av vilket det, enligt punkt 314 i den överklagade domen, framgår att flera deltagare hade uttryckt betänkligheter mot ett initiativ som hade lett till inrättandet av ett nytt institutionaliserat organ och insisterat på att IMG:s verksamhet var av tillfällig karaktär, varvid ingen av deltagarna hade betecknat som en internationell organisation.

141 Även om tribunalen inte gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den beaktade detta protokoll, ska det påpekas att den tveksamhet som vissa av mötesdeltagarna hade mot inrättandet av en ny internationell organisation inte i sig räcker för att anse att IMG inte inrättades som internationell organisation vid nämnda möte. Det kan nämligen inte uteslutas att den omständigheten att det i resolutionen av den 25 november 1994 föreskrivs en omprövning var sjätte månad av behovet av att upprätthålla IMG:s verksamhet, vilken i förekommande fall skulle kunna leda till att IMG upplöses eller återinsätts i en annan struktur, har kunnat kompensera den tveksamhet som vissa av deltagarna i samma möte hade och övertygade dessa deltagare om att samtycka till att IMG inrättades som en internationell organisation.

142 För det andra hänvisade tribunalen, i punkterna 315 och 316 i den överklagade domen, till kravspecifikationen för IMG, som nämns i punkt 133 i förevarande dom, och påpekade att denna handling varken uttalade sig om IMG:s rättsliga ställning eller gav IMG möjlighet att ingå internationella avtal.

143 Det ska påpekas att nämnda handling, som bifogades resolutionen av den 25 november 1994, utgjorde en integrerad del av resolutionen och inte bara ingick i dess sammanhang. Eftersom syftet med samma handling inte var att definiera IMG:s rättsliga ställning, utan att räkna upp de uppdrag som IMG hade anförtrotts, saknar det under alla omständigheter betydelse att det i denna handling inte sägs något om IMG:s rättsliga ställning.

144 För det tredje hänvisade tribunalen, i punkt 317 i den överklagade domen, till ett intyg från samordnaren för den särskilda insatsen av Förenta nationernas flyktingkommissariat (UNHCR) i forna Jugoslavien, som var ordförande vid mötet den 25 november 1994, i samband med vilket resolutionen antogs. Tribunalen konstaterade att det i detta intyg endast hänvisades till att IMG formellt hade bildats vid detta möte, utan att det preciserades huruvida detta initiativ syftade till att ge IMG ställning som juridisk person och, i förekommande fall, ge IMG ställning som internationell organisation.

145 Eftersom detta intyg inte innehåller några uppgifter om IMG:s exakta rättsliga ställning, innehåller det inget som styrker påståendet att deltagarna i resolutionen av den 25 november 1994 inte hade för avsikt att inrätta IMG som internationell organisation.

146 För det fjärde hänvisade tribunalen slutligen, i punkt 318 i den överklagade domen, till kallelsen till nämnda möte, av vilken det enligt tribunalen framgår att syftet med mötet var att undersöka omstruktureringen av den enhet som gav upphov till IMG och dess framtida ställning, och inte att skapa en internationell organisation.

147 Det räcker i detta avseende att påpeka att den omständigheten att det angavs att syftet med samma möte var att bland annat avhandla IMG:s ”framtida ställning” inte på något sätt utesluter att deltagarna i mötet vid mötet beslutat att inrätta IMG som internationell organisation.

148 Av detta följer, mot bakgrund av övervägandena i punkterna 139–147 ovan, att det, bland de omständigheter som tribunalen nämnde med avseende på det sammanhang i vilket resolutionen av den 25 november 1994 ingår, endast var en enda omständighet – nämligen de betänkligheter som uttrycktes av vissa deltagare vid mötet samma dag, då resolutionen antogs, inför möjligheten att en ny internationell organisation skulle inrättas – som kunde åberopas till stöd för att tolka resolutionens lydelse så, att den inte inrättade IMG som internationell organisation. Av de skäl som anges i punkt 141 ovan kan denna omständighet emellertid inte vara avgörande.

149 För det fjärde ska domstolen pröva IMG:s argument avseende de ursprungliga stadgarna.

150 Tribunalen bedömde, i punkterna 330–333 i den överklagade domen, dessa stadgar utifrån artikel 31.3 b i Wienkonventionen, som tolkningsdata som kunde styrka vilken praxis som följts vid tillämpningen av resolutionen av den 25 november 1994, med utgångspunkten att det därigenom kunde fastställas huruvida upphovsmännen gett sitt samtycke genom denna praxis.

151 Efter denna bedömning påpekade tribunalen, i punkt 334 i den överklagade domen, att det, mot bakgrund av UNHCR:s och Republiken Finlands ställningstaganden vid antagandet av de ursprungliga stadgarna, vilka nämns i punkterna 332 och 333 i den domen, inte framgick av de omständigheter under vilka dessa stadgar hade antagits att de återspeglade viljan hos samtliga upphovsmän till resolutionen av den 25 november 1994, eller från IMG:s medlemmar, att ge IMG ställning som internationell organisation.

152 Det framgår av punkt 333 i den överklagade domen att de ursprungliga stadgarna inte antogs av samtliga stater och internationella organisationer som antog resolutionen av den 25 november 1994, utan av IMG:s styrkommitté, med två tredjedelars majoritet av dess ledamöter, vid dess möte den 10 mars 1995.

153 Under dessa omständigheter kan dessa stadgar inte anses utgöra en del av samma internationella avtal som denna resolution och därmed inte heller bedömas tillsammans med denna. IMG:s argument att resolutionen av den 25 november 1994 och de ursprungliga stadgarna utgjorde ett ”regelverk av överenskommelser” och skulle bedömas gemensamt kan därför inte godtas. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 85 i sitt förslag till avgörande skiljer sig de ursprungliga stadgarna från denna resolution, eftersom de, till skillnad från resolutionen, inte utgör ett internationellt avtal, utan en rättsakt som antagits av ett av IMG:s egna organ.

154 Såsom framgår av punkterna 287, 332 och 333 i den överklagade domen antogs emellertid de ursprungliga stadgarna omedelbart efter det att resolutionen av den 25 november 1994 hade antagits. Dessa stadgar antogs av IMG:s styrkommitté, vilken hade inrättats genom denna resolution, och i denna kommitté ingick åtminstone en del av de stater och internationella organisationer som hade antagit resolutionen.

155 De ursprungliga stadgarna ingår således i processen för IMG:s bildande, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 119 i sitt förslag till avgörande. De antogs av en del av dem som hade undertecknat resolutionen av den 25 november 1994, nämligen de som ingick i IMG:s styrkommitté. Det framgår inte heller av den överklagade domen att de andra undertecknarna av denna resolution har gjort invändningar mot de ursprungliga stadgarna.

156 Under dessa omständigheter ska de ursprungliga stadgarna anses utgöra ett instrument som har upprättats av vissa deltagande parter i samband med ingåendet av det internationella avtal som resolutionen av den 25 november 1994 utgör, och de och andra parterna har godtagit detta instrument som ett instrument som har samband med detta internationella avtal, i den mening som avses i artikel 31.2 b i Wienkonventionen. Enligt denna bestämmelse ska således de ursprungliga stadgarna beaktas vid tolkningen av resolutionen av den 25 november 1994, som en del av dess sammanhang.

157 Härav följer att tribunalen även gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den, i punkt 334 i den överklagade domen, fann att de ursprungliga stadgarna inte kunde beaktas vid tolkningen av resolutionen av den 25 november 1994, eftersom de inte återspeglade den senare praxis som tillämpades av samtliga upphovsmän till denna resolution.

158 Av det ovan anförda följer att tribunalen gjorde sig skyldig till felaktig rättstillämpning, såsom framgår av punkterna 112, 138 och 157 ovan, när den gjorde bedömningen i det omtvistade beslutet att IMG inte hade inrättats som internationell organisation.

159 Under dessa omständigheter, och eftersom övriga skäl som anges i det omtvistade beslutet inte är tillräckliga för att bekräfta beslutets laglighet, bör, utan att de övriga argument som IMG har framfört prövas, överklagandet bifallas med stöd av den femte grunden, utan att det är nödvändigt att pröva den första till den fjärde grunden eller den sjätte grunden. Den överklagade domen ska således upphävas, i den del tribunalen ogillade yrkandet om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet, liksom yrkandet om att kommissionen skulle förpliktas att till IMG utge ett skadestånd på 23 651 903 euro som ersättning för den ekonomiska och ideella skada som IMG påstår sig ha lidit till följd av de rättsstridigheter som påstås prägla det omtvistade beslutet, vilket ersatte besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015.

160 Eftersom IMG däremot inte har anfört någon grund för överklagandet som syftar till att ifrågasätta tribunalens ogillande av IMG:s yrkande om att kommissionen skulle förpliktas att till IMG utge 20 000 euro som ersättning för den skada som IMG anser sig ha lidit till följd av den påstått orimliga tidsåtgången för förfarandet för antagande av det omtvistade beslutet, har den överklagade domen i detta avseende vunnit laga kraft.

Prövning av talan

161 Enligt artikel 61 första stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol kan domstolen, om målet helt eller delvis är färdigt för avgörande, själv slutligt avgöra målet eller den del av detta som är färdigt för avgörande, och, om så är lämpligt, återförvisa målet till tribunalen för avgörande.

162 I förevarande fall ska domstolen slutligt avgöra målet såvitt avser yrkandet om ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet och delvis avgöra målet såvitt avser skadeståndsyrkandet.

Yrkandet om ogiltigförklaring

163 I den andra och den fjärde grunden har IMG i huvudsak hävdat att kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och gjort flera uppenbart oriktiga bedömningar i det omtvistade beslutet, vilket fick kommissionen att anse att IMG inte utgjorde en internationell organisation och följaktligen inte hade befogenhet att genomföra unionsbudgeten enligt den metod för indirekt förvaltning som föreskrivs i unionens finansiella bestämmelser.

164 Det ska erinras om att tribunalen slog fast att kommissionen hade gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den i det omtvistade beslutet fann att resolutionen av den 25 november 1994 inte utgör ett internationellt avtal. Det finns inte anledning att ifrågasätta detta konstaterande, eftersom kommissionen inte har ingett något anslutningsöverklagande vad avser denna del av den överklagade domen (se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 november 2021, rådet/Hamas, C‑833/19 P, EU:C:2021:950, punkt 81 och där angiven rättspraxis).

165 Såsom framgår av punkterna 136 och 138 ovan är det inte möjligt att utifrån ordalydelsen i och syftet med resolutionen av den 25 november 1994 konstatera att resolutionens upphovsmän inte hade för avsikt att inrätta IMG som en internationell organisation, eller att deras avsikt var att inrätta IMG som en ren samarbetsmekanism dem emellan, som inte var en självständig juridisk person.

166 Tvärtom framgår det av nämnda resolution att dessa upphovsmän utrustade IMG med egna organ, det vill säga en generaldirektör, utsedd genom nämnda resolution, en styrkommitté och en statlig styrgrupp, samt egen personal och egen budget. IMG gavs dessutom befogenheter av det slag som anges i punkt 134 ovan. Samtliga dessa omständigheter visar att avsikten var att IMG skulle vara en separat enhet som skulle åtnjuta en viss självständighet i förhållande till sina medlemmar, vilka dessutom kunde variera, eftersom det föreskrevs att varje medlem av IMG när som helst ensidigt kunde besluta att avsluta sitt deltagande i denna organisation.

167 I och med att nämnda upphovsmäns avsikt var att IMG skulle vara en separat enhet med en viss självständighet, följer det av detta konstaterande att avsikten även var att ge IMG ställning som internationell juridisk person, eftersom dessa omständigheter innebär att IMG har förmåga att inneha egna rättigheter och skyldigheter enligt den internationella rättsordningen samt att IMG har partsbehörighet.

168 Denna bedömning påverkas inte av de svar som de stater som nämns på IMG:s webbplats – och som där presenteras som dess medlemmar – har lämnat på de frågor som kommissionen ställde till dem angående antagandet av resolutionen av den 25 november 1994 och IMG:s ställning.

169 Det ska i detta hänseende påpekas att dessa svar är yttranden som avgavs 25 år efter det att resolutionen av den 25 november 1994 antogs. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkterna 218 och 219 i sitt förslag till avgörande är sådana yttranden inte relevanta för bedömningen av vad som var parternas avsikt när de undertecknade denna resolution.

170 När det gäller den omständigheten att alla de stater som tillfrågats av kommissionen, med undantag för Republiken Österrike, hade angett att de inte var medlemmar i IMG, ska det påpekas att frågan huruvida en medlemsstat är medlem i en enhet skiljer sig från frågan huruvida denna enhet utgör en internationell organisation. Det kan inte uteslutas att vissa stater eller internationella organisationer som deltog i IMG:s bildande genom resolutionen av den 25 november 1994 och därmed blev medlemmar i IMG, därefter har lämnat IMG och inte längre är medlemmar av denna organisation, utan att detta påverkar IMG:s ställning som internationell organisation.

171 Det ska under alla omständigheter påpekas att en internationell organisation, när den väl har bildats, inte upphör att existera bara för att vissa av dess medlemmar lämnar den. I förekommande fall är det upp till de återstående medlemmarna att besluta om upplösning av den berörda organisationen och samtidigt vidta nödvändiga åtgärder för att reglera de rättsförhållanden som denna organisation har ingått under sin existens. Det framgår emellertid inte av det omtvistade beslutet att det under de cirka 27 år som har förflutit sedan resolutionen av den 25 november 1994 antogs har fattats något beslut om att upplösa IMG.

172 Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar domstolen att det omtvistade beslutet är rättsstridigt, i den del kommissionen, i strid med artikel 43.1 i 2012 års delegerade budgetförordning och artikel 31 i Wienkonventionen, som återspeglar internationell sedvanerätt, fann att resolutionen av den 25 november 1994 inte utgjorde ett internationellt avtal, vars verkan var att inrätta IMG som en internationell organisation. Det angripna beslutet ska följaktligen ogiltigförklaras.

Skadeståndsyrkandet

173 IMG har yrkat att kommissionen ska förpliktas att utge ett skadestånd på 8 651 903 euro som ersättning för ekonomisk skada och 15 miljoner euro som ersättning för en ideell skada som IMG anser sig ha lidit till följd av de rättsstridigheter som präglar det omtvistade beslutet, vilket ersatte besluten av den 16 december 2014 och den 8 maj 2015.

174 Vad för det första gäller yrkandet om ersättning för ideell skada har IMG erinrat om att den i ett tidigare mål vid tribunalen hade begärt ersättning med 10 miljoner euro för den ideella skada som organisationen påstår sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015. IMG har gjort gällande att denna ideella skada ”har ökat med 5 miljoner euro” till följd av det omtvistade beslutet.

175 Det ska i detta hänseende påpekas att domstolen, genom domen av den 22 september 2022, IMG/kommissionen (C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722), upphävde domen av den 9 september 2020, IMG/kommissionen (T‑381/15 RENV, EU:T:2020:406), i den del tribunalen hade ogillat bland annat ett tidigare skadeståndsyrkande från IMG om ersättning för den ideella skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015.

176 I ovannämnda mål prövade domstolen detta yrkande i sak. Domstolen påpekade i detta sammanhang att det visserligen var styrkt att kommissionen, när den antog beslutet av den 8 maj 2015, gjorde sig skyldig till en tillräckligt klar överträdelse av sin omsorgsplikt och att detta åsidosättande orsakat IMG en ideell skada i form av en skada på dess anseende. Domstolen erinrade emellertid om att den hade konstaterat att detta beslut var rättsstridigt och ogiltigförklarat det genom domen av den 31 januari 2019. Domstolen slog således fast att de klara ordalag i vilka konstaterandet av att nämnda beslut var rättsstridigt var formulerat var ägnade att säkerställa en lämplig och tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som IMG hade lidit, med beaktande av det sammanhang i vilket detta konstaterande förekom, varför IMG:s skadeståndsyrkande skulle ogillas i den del det avsåg den ideella skada som uppkommit till följd av att beslutet av den 8 maj 2015 var rättsstridigt (dom av den 22 september 2022, IMG/kommissionen, C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722, punkterna 194 och 198–200).

177 Domstolen tillämpade således den fasta rättspraxis som innebär att en ideell skada i vissa situationer kan anses ha gottgjorts på ett lämpligt och tillräckligt sätt genom att den rättsstridiga rättsakt som har orsakat skadan ogiltigförklaras (dom av den 22 september 2022, IMG/kommissionen, C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722, punkt 197 och där angiven rättspraxis).

178 Med tillämpning av denna rättspraxis och av liknande skäl som dem som domstolen angav beträffande den ideella skada som IMG hade lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015 fastslår domstolen följande. Domstolen har i punkt 172 ovan i klara ordalag konstaterat att det omtvistade beslutet är rättsstridigt. Detta konstaterande är, tillsammans med domstolens beslut att av denna anledning ogiltigförklara detta beslut, ägnat att säkerställa en lämplig och tillräcklig gottgörelse för den ideella skada som IMG har lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015.

179 Under dessa omständigheter ska skadeståndsyrkandet ogillas i den del det avser ersättning för denna ideella skada.

180 Vad för det andra gäller yrkandet om ersättning för den ekonomiska skada som IMG anser sig ha lidit till följd av rättsstridigheterna i det omtvistade beslutet, ska det påpekas att begreppet ”internationell organisation” förvisso kan ge upphov till tolkningssvårigheter, bland annat i avsaknad av rättspraxis i detta avseende (dom av den 22 september 2022, IMG/kommissionen, C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722, punkt 191).

181 I förevarande fall grundade sig kommissionen emellertid, när den antog det omtvistade beslutet, nästan uteslutande på svaren från de stater som den hade tillfrågat. Kommissionen bortsåg således i stor utsträckning från lydelsen i resolutionen av den 25 november 1994 och det sammanhang i vilket den ingick, bland annat de ursprungliga stadgarna, i vilka det uttryckligen föreskrevs att IMG är en juridisk person. I avsaknad av ett beslut om att bilda IMG som juridisk person i enlighet med lagstiftningen i en stat eller en internationell organisation, kunde IMG emellertid endast bli en juridisk person om den hade bildats som internationell organisation.

182 Kommissionen har dessutom begränsat sig till att efter eget gottfinnande tolka svaren från de stater som den hade tillfrågat, utan att inleda en dialog med dessa stater för att avgöra om och hur dessa svar kunde bringas i samklang med de uppgifter som nämns i föregående punkt.

183 Under dessa omständigheter kan inte de eventuella svårigheterna att tolka och tillämpa begreppet ”internationell organisation” motivera att de fel som följer av att kommissionen uppenbart har brustit i omsorg vid antagandet av det omtvistade beslutet ska anses vara ursäktliga. Den rättsstridighet som beslutet är behäftat med ska följaktligen anses vara tillräckligt klar och kan följaktligen medföra utomobligatoriskt skadeståndsansvar för unionen (se, analogt, dom av den 22 september 2022, IMG/kommissionen, C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722, punkterna 193 och 194).

184 Det ska emellertid påpekas att den eventuella ekonomiska skada som IMG har lidit i så fall är en följd av kommissionens beslut att inte längre ingå delegeringsavtal med IMG enligt den metod för indirekt förvaltning som föreskrivs i unionens finansiella bestämmelser. Såsom IMG själv har påpekat i sin talan har denna skada alltså sitt ursprung i beslutet av den 8 maj 2015. I sin ansökan i förevarande mål har IMG angett att organisationen ”uppdaterar” den skada som lidits.

185 Det ska i detta hänseende erinras om att IMG, även genom sin talan vid tribunalen som registrerades under målnummer T‑381/15, framställde ett yrkande om ersättning för den ekonomiska skada som IMG ansåg sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015. Detta yrkande ogillades genom domen av den 2 februari 2017, IMG/kommissionen (T‑381/15, EU:T:2017:57).

186 Såsom angetts i punkt 21 ovan upphävde domstolen, genom domen av den 31 januari 2019, domen av den 2 februari 2017, IMG/kommissionen (T‑381/15, EU:T:2017:57), och återförvisade målet till tribunalen för prövning av talan i det målet, i den del den avsåg ersättning för den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015. Genom dom av den 9 september 2020, IMG/kommissionen (T‑381/15 RENV, EU:T:2020:406), ogillade tribunalen IMG:s yrkande om ersättning för den skada som IMG påstod sig ha orsakats av beslutet av den 8 maj 2015.

187 Genom dom av den 22 september 2022, IMG/kommissionen (C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722), upphävde domstolen domen av den 9 september 2020, IMG/kommissionen (T‑381/15 RENV, EU:T:2020:406), i den del IMG:s yrkande om ersättning för den skada som IMG påstod sig ha lidit till följd av beslutet av den 8 maj 2015 ogillades, och återförvisade målet till tribunalen för prövning av detta yrkande, i den del det avsåg den ekonomiska skada som IMG hade åberopat.

188 Genom dom av den 4 september 2024, IMG/kommissionen (T‑381/15 RENV II, EU:T:2024:589), ogillade tribunalen detta yrkande.

189 Genom dom som meddelas i dag i mål C‑789/24 P upphäver domstolen emellertid tribunalens dom i ovannämnda mål, varvid den erinrar om att den i domen av den 22 september 2022, IMG/kommissionen (C‑619/20 P och C‑620/20 P, EU:C:2022:722), redan hade slagit fast att det var styrkt att det förelåg en tillräckligt klar överträdelse av den omsorgsplikt som åvilade kommissionen när denna antog beslutet av den 8 maj 2015. Domstolen konstaterar även i dagens dom att det finns ett orsakssamband mellan denna överträdelse och den ekonomiska skada som IMG har påstått sig ha lidit till följd av att kommissionen slutat att ingå delegeringsavtal med organisationen, och återförvisar målet till tribunalen för att pröva förekomsten och omfattningen av den skada som IMG eventuellt har lidit till följd av förlusten av möjligheten att av kommissionen anförtros budgetgenomförandeuppgifter i egenskap av internationell organisation.

190 Det är således nödvändigt att fastställa huruvida, och i vilken utsträckning, yrkandet om ersättning för ekonomisk skada i förevarande mål avser ersättning för en skada av samma art och med samma belopp som den skada för vilken ersättning begärs genom skadeståndsyrkandet i mål T‑381/15, som fortfarande är anhängigt. Om så är fallet ska nämligen yrkandet om ersättning för ekonomisk skada i förevarande mål avvisas i denna del på grund av litispendens (se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 september 1985, Hoogovens Groep/kommissionen, 172/83 och 226/83, EU:C:1985:355, punkt 9).

191 I den mån yrkandet om ersättning för den ekonomiska skada som IMG har åberopat avser en skada av ett annat slag än den skada som berörs av yrkandet om ersättning för ekonomisk skada i mål T‑381/15, eller ett belopp som överstiger det belopp som avses i det sistnämnda yrkandet, ska det dessutom påpekas att domstolen visserligen, i punkt 183 ovan, har konstaterat att villkoret för att unionen ska ådra sig utomobligatoriskt skadeståndsansvar, nämligen att den begångna rättsstridigheten ska vara tillräckligt klar, var uppfyllt i förevarande fall.

192 Handlingarna i målet ger emellertid inte domstolen ett tillräckligt underlag för att den ska kunna avgöra huruvida IMG verkligen har lidit en sådan skada som avses i föregående punkt och hur stor omfattningen av skadan i så fall är, liksom, i förekommande fall, huruvida det finns ett orsakssamband mellan skadan och den rättsstridighet som kommissionen har gjort sig skyldig till.

193 Målet är följaktligen inte färdigt för avgörande och ska återförvisas till tribunalen, så att denna kan pröva de frågor som avses i punkterna 190–192 ovan.

Rättegångskostnader

194 Eftersom målet återförvisas till tribunalen ska frågan om rättegångskostnader avseende förevarande mål om överklagande anstå.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (femte avdelningen) följande:

1) Den dom som meddelades av Europeiska unionens tribunal den 4 september 2024, IMG/kommissionen (T ‑ 509/21, EU:T:2024:590), upphävs i den del tribunalen ogillar dels yrkandet om ogiltigförklaring av Europeiska kommissionens beslut av den 8 juni 2021 om att, med retroaktiv verkan från och med den 16 december 2014, inte tillerkänna IMG den ställning som internationell organisation som föreskrivs i unionens finansiella bestämmelser för genomförande av Europeiska unionens medel enligt metoden för indirekt förvaltning, dels yrkandet om att kommissionen ska förpliktas att till International Management Group (IMG) utge skadestånd på 23 651 903 euro som ersättning för den ekonomiska och ideella skada som IMG påstår sig ha lidit till följd av de rättsstridigheter som detta beslut enligt IMG är behäftat med.

2) Europeiska kommissionens beslut som avses i punkt 1 i detta domslut ogiltigförklaras.

3) Talan ogillas i den del den avser International Management Groups (IMG) yrkande om ersättning för ideell skada.

4) Målet återförvisas till Europeiska unionens tribunal för prövning av yrkandet om ersättning för den ekonomiska skada som International Management Group (IMG) har åberopat.

Underskrifter

* Rättegångsspråk: franska.