Domstolens dom (andra avdelningen) den 21 maj 2026
I mål C‑889/24, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Administratīvā rajona tiesa (Förvaltningsdomstolen i första instans, Lettland) genom beslut av den 20 december 2024, som inkom till domstolen den 20 december 2024, i målet
DOMSTOLEN (andra avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden K. Jürimäe, domstolens ordförande K. Lenaerts, tillika tillförordnad domare på andra avdelningen, samt domarna F. Schalin (referent), M. Gavalec och Z. Csehi, generaladvokat: A. Biondi, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Lettlands regering, genom E. Bārdiņš, J. Davidoviča och K. Pommere, samtliga i egenskap av ombud, Belgiens regering, genom S. Baeyens och M. Jacobs, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, genom I. Naglis och R. Pethke, båda i egenskap av ombud,
med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,
följande
Dom
Tillämpliga bestämmelser
Genomförandeförordning 2022/191
Unionens tullkodex
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
Den andra frågan
Rättegångskostnader
1 Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 1.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191 av den 16 februari 2022 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 36, 2022, s. 1).
2 Begäran har framställts i ett mål mellan DELVE 2 SIA (nedan kallat Delve), ett bolag bildat enligt lettisk rätt, och Valsts ieņēmumu dienests (skattemyndigheten, Lettland). Målet rör skattemyndighetens avslag på Delves ansökan om ändring av tulldeklarationer på grundval av giltiga fakturor som upprättats efter nämnda deklarationer.
3 Skälen 606 och 607 i genomförandeförordning 2022/191 har följande lydelse:
4 I artikel 1 i genomförandeförordningen föreskrivs följande:
5 Bilagan till genomförandeförordningen, med rubriken Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet, består av en tabell i följande form:
6 I artikel 15 i Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 2013, s. 1), med rubriken Uppgifter till tullmyndigheterna, föreskrivs följande:
7 Artikel 46 i tullkodexen har rubriken Riskhantering och tullkontroller. I punkt 1 i den artikeln föreskrivs följande:
8 Artikel 48 i tullkodexen, med rubriken Kontroller efter frigörande, har följande lydelse:
9 I artikel 173 i tullkodexen, med rubriken Ändring av en tulldeklaration, föreskrivs följande i punkt 3:
10 I juli 2022 ingav Delve tre tulldeklarationer för övergång till fri omsättning av varor som betecknades som underläggsbrickor av järn eller stål (nedan kallade de aktuella varorna) och som förvärvats från Tandl Industry Co., Ltd, ett bolag med säte i Kina. De aktuella varorna deklarerades enligt nummer 73182200 i den kombinerade nomenklatur som återfinns i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 1987, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1832 av den 12 oktober 2021 (EUT L 385, 2021, s. 1) (nedan kallad KN), och enligt nummer 7318220098 i Europeiska gemenskapernas integrerade tulltaxa (Taric) som avses i artikel 2 i förordning nr 2658/87.
11 Dessa tulldeklarationer åtföljdes av fakturor, daterade den 22 december 2021, i vilka det varken angavs vem som hade utfärdat dem eller vem som tillverkat de aktuella varorna som fakturorna avsåg. De aktuella varorna omfattades därför av den slutgiltiga antidumpningstullsatsen på 86,5 procent (Taric-tilläggsnummer C999), som är tillämplig på Alla övriga företag, i enlighet med tabellen i artikel 1.2 i genomförandeförordning 2022/191.
12 I september 2022 ingav Delve en ansökan om ändring av nämnda tulldeklarationer till skattemyndigheten. Genom denna ändring avsåg Delve att ersätta Taric-tilläggsnummer C999 med Taric-tilläggsnummer C797, som är tillämpligt på import från tillverkaren Jiashan Xiaohai Metal Products Factory, som förtecknas i bilagan till genomförandeförordning 2022/191. Detta skulle enligt Delve leda till en tillämpning av en slutgiltig antidumpningstullsats på 39,6 procent för Andra samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan i enlighet med artikel 1.2. Denna begäran om ändring åtföljdes av en andra version av de tre fakturor som avses i föregående punkt, vilka emellertid på nytt var daterade den 22 december 2021.
13 Skattemyndigheten nekade dock de begärda ändringarna med motiveringen att tillverkarens deklaration inte uppfyllde kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191. Skattemyndigheten påpekade att den vara som angavs där, det vill säga skruvar, inte kunde likställas med den deklarerade produkten, det vill säga underläggsbrickor. Skattemyndigheten påpekade vidare att den rättade deklarationen varken innehöll namnet på den företrädare som hade undertecknat den eller datum.
14 Den 6 mars 2023 ingav Delve en ny ansökan till skattemyndigheten om ändring av de tre tulldeklarationerna, åtföljd av en tredje version av de tre fakturor som avses i punkt 11 ovan. Även om dessa nya handlingar upprättades efter tulldeklarationerna, var de fortfarande daterade den 22 december 2021. Genom tre beslut av den 15 december 2023 beslutade skattemyndigheten, trots att den hade konstaterat att de sistnämnda fakturorna nu uppfyllde de formella kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, att ännu en gång inte godkänna en ändring av dessa tulldeklarationer.
15 Skattemyndigheten fann nämligen, med hänvisning till bland annat skälen 606 och 607 i genomförandeförordning 2022/191 och domen av den 12 oktober 2017, Tigers ( C‑156/16, EU:C:2017:754) (nedan kallad domen i målet Tigers), att det inte i sig räcker att en faktura som uppfyller kraven i artikel 1.3 uppvisas efter ingivandet av en tulldeklaration för att den individuella antidumpningstullsatsen ska kunna tillämpas automatiskt. Delve borde i detta avseende ha företett bevisning som otvetydigt visade att Jiashan Xiaohai Metal Products Factory var den faktiska tillverkaren av de aktuella varorna, vilket denna importör inte hade gjort.
16 Delve överklagade skattemyndighetens beslut till Administratīvā rajona tiesa (Förvaltningsdomstolen i första instans, Lettland), som är den hänskjutande domstolen. Till stöd för sitt överklagande har bolaget gjort gällande att det har uppfyllt de formella kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, vilket skattemyndigheten själv har medgett. Skattemyndigheten borde därför ha godtagit ändringen av de berörda tulldeklarationerna och tillämpat den nedsatta antidumpningstullsats som var tillämplig på Jiashan Xiaohai Metal Products Factory.
17 Den hänskjutande domstolen har uttryckt tvivel om huruvida en importör kan göra gällande en rätt till ändring av en tulldeklaration som inte omedelbart uppfyllde kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 genom att, efter denna deklaration och för att en nedsatt antidumpningstullsats ska tillämpas, upprätta en faktura som uppfyller dessa krav.
18 Den hänskjutande domstolen har dessutom uppmärksammat en potentiell motsägelse mellan ordalydelsen i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, enligt vilken det krävs att en giltig faktura uppvisas, och skäl 607 i samma förordning, enligt vilket uppvisandet av en sådan faktura inte bör vara den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta.
19 Mot denna bakgrund beslutade Administratīvā rajona tiesa (Förvaltningsdomstolen i första instans) att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till EU-domstolen:
20 Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 ska tolkas så, att denna bestämmelse, vid fastställandet av en slutgiltig antidumpningstull, ger importören möjlighet att efter det att tulldeklarationen har getts in uppvisa en giltig faktura som uppfyller dessa krav och som upprättats i efterhand.
21 Enligt fast rättspraxis ska, vid tolkningen av en unionsbestämmelse, inte bara dess lydelse, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i beaktas (domen i målet Tigers, punkt 21 och där angiven rättspraxis).
22 Vad beträffar lydelsen i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, föreskrivs däri att tillämpningen av en individuell antidumpningstullsats förutsätter att en giltig faktura som uppfyller kraven i denna bestämmelse uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter. Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för alla övriga företag som inte förtecknas i den förordningen tillämpas.
23 Det framgår tydligt av denna lydelse att uppvisande av en giltig faktura som uppfyller kraven i nämnda bestämmelse utgör ett nödvändigt villkor för att tillämpa en individuell antidumpningstullsats. Däremot framgår det inte av denna lydelse vid vilken tidpunkt en sådan faktura ska uppvisas. Lydelsen utgör därför inget hinder för att en faktura, som uppfyller samtliga krav i nämnda bestämmelse, uppvisas för tullmyndigheterna efter det att tulldeklarationen har getts in (se, analogt, domen i målet Tigers, punkterna 23 och 24). Det är inte heller förbjudet enligt samma ordalydelse att en sådan faktura utfärdas eller korrigeras i efterhand.
24 Vad beträffar det sammanhang i vilket artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 ingår, konstaterar domstolen att denna förordning inte innehåller någon annan bestämmelse som anger vid vilken tidpunkt en giltig faktura ska uppvisas för tullmyndigheten.
25 Det ska i detta hänseende preciseras att det i artikel 1.4 i genomförandeförordning 2022/191 föreskrivs att gällande bestämmelser om tullar ska tillämpas, om inte annat anges. Eftersom genomförandeförordningen inte innehåller någon bestämmelse om motsatsen, regleras formerna för ingivande och kontroll av tulldeklarationer för varor som omfattas av antidumpningstullar av unionens tullkodex (se, analogt, domen i målet Tigers, punkt 27).
26 Det ska i det avseendet konstateras att det i denna kodex inte uttryckligen anges vid vilken tidpunkt en giltig faktura ska uppvisas.
27 I artikel 173 i tullkodexen föreskrivs emellertid i vissa fall ett förfarande för ansökan om ändring i efterhand av en tulldeklaration. I punkt 3 i denna artikel föreskrivs att om en ansökan inges av deklaranten inom tre år från och med tidpunkten för godtagandet av tulldeklarationen får ändring av tulldeklarationen tillåtas efter det att varorna frigjorts så att deklaranten ska kunna fullgöra sina skyldigheter som hör samman med hänförande av varorna till det berörda tullförfarandet. Deklaranten kan således lägga fram nya uppgifter och styrkande handlingar till stöd för en begäran om ändring.
28 Vidare framgår det av artiklarna 46 och 48 i tullkodexen att tullmyndigheterna bland annat får kontrollera att de uppgifter som lämnas i en deklaration eller en anmälan är riktiga och fullständiga samt att dokumenten är äkta, riktiga och giltiga.
29 Det följer av dessa bestämmelser i unionens tullkodex att det under vissa omständigheter är tillåtet att inkomma med nya uppgifter som kan beaktas av tullmyndigheterna, och detta även efter det att tulldeklarationen getts in, under dessa myndigheters kontroll. Det finns inget som tyder på att detta inte skulle gälla en giltig faktura, som uppfyller kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 (se, analogt, domen i målet Tigers, punkterna 31 och 32).
30 Denna slutsats stöds av de mål som eftersträvas med nämnda genomförandeförordning.
31 Det framgår nämligen av skäl 606 i nämnda genomförandeförordning att för att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden i tullsatser behövs särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna.
32 En sådan tillämpning garanteras när antidumpningstullarna fastställs utifrån uppgifter vars riktighet har kunnat kontrolleras, vid behov genom det förfarande som avses i artiklarna 46 och 48 i tullkodexen (se, analogt, domen i målet Tigers, punkt 35).
33 Följaktligen, mot bakgrund av det faktum att genomförandeförordning nr 2022/191 har till syfte att minimera risken för kringgående genom att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningstullarna, ska den anses tillåta att de berörda importörerna uppvisar en giltig faktura även efter det att tulldeklarationen har getts in (se, analogt, domen i målet Tigers, punkt 36).
34 Den första frågan ska således besvaras enligt följande. Artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, ska tolkas så, att denna bestämmelse, vid fastställandet av en slutgiltig antidumpningstull, ger importören möjlighet att efter det att tulldeklarationen har getts in uppvisa en giltig faktura som uppfyller dessa krav och som upprättats i efterhand.
35 Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, jämförd med skäl 607 i samma förordning, ska tolkas så, att uppvisandet av en giltig faktura som uppfyller kraven i denna bestämmelse, och som avser en vara som omfattas av en individuell antidumpningstullsats, i sig, med automatik innebär att denna tullsats ska tillämpas.
36 Såsom har påpekats i punkt 23 ovan framgår det av själva ordalydelsen i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 att uppvisande av en giltig faktura som uppfyller kraven i denna bestämmelse utgör ett nödvändigt villkor för att tillämpa en individuell antidumpningstullsats. Denna lydelse innehåller emellertid inte någon precisering av huruvida uppvisandet av en sådan faktura utgör ett tillräckligt villkor för att tillämpa en individuell tullsats.
37 Vad vidare beträffar det sammanhang i vilket artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 ingår, erinrar domstolen om att denna bestämmelse, såsom framgår av punkt 25 ovan, ska läsas i jämförelse med relevanta bestämmelser i unionens tullkodex.
38 Enligt artikel 15.2 i unionens tullkodex är deklaranterna skyldiga att lämna riktiga och fullständiga uppgifter i sin deklaration. Vidare framgår det, såsom redan har påpekats i punkt 28 ovan, av artiklarna 46 och 48 i tullkodexen att tullmyndigheterna bland annat får kontrollera att de uppgifter som lämnas i en deklaration eller en anmälan är riktiga och fullständiga samt att dokumenten är äkta, riktiga och giltiga. Såsom slutligen påpekats i punkt 27 ovan tillåter artikel 173.3 i tullkodexen i vissa fall ändring av tulldeklarationen inom tre år från och med tidpunkten för godtaget av tulldeklarationen.
39 Uppvisandet av en giltig faktura som uppfyller kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 får emellertid inte hindra tullmyndigheterna från att utöva sina kontroll- och granskningsbefogenheter. Under dessa omständigheter ska det anses att upprättandet av en sådan faktura inte i sig självt (ipso facto) medför att en individuell antidumpningstullsats ska tillämpas.
40 Vad dessutom beträffar de mål som eftersträvas med den lagstiftning som artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 ingår i, ska det inledningsvis erinras om att det framgår av skäl 15 i unionens tullkodex att denna har till syfte att bekämpa bedrägeri och att tullkontroller är nödvändiga för att uppnå detta syfte (se, för ett likande resonemang, dom av den 8 juni 2023, Zes Zollner Electronic, C‑640/21, EU:C:2023:457, punkterna 45 och 46).
41 Detta syfte att bekämpa bedrägeri återspeglas även, mer specifikt, i skälen 606 och 607 i genomförandeförordning 2022/191. Det framgår visserligen av det första av dessa skäl att, för att minimera risken för kringgående till följd av den stora skillnaden i tullsatser, de företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura som uppfyller kraven i artikel 1.3 i denna genomförandeförordning. Det framgår emellertid av det andra av dessa skäl att uppvisandet av en sådan faktura inte är den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga dessa krav uppvisas bör dessa myndigheter nämligen utföra sina sedvanliga kontroller och bör bland annat kräva att ytterligare handlingar uppvisas för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är motiverad i enlighet med tullagstiftningen.
42 En motsatt tolkning, enligt vilken blotta uppvisandet av en giltig faktura skulle räcka, även om den innehöll oriktiga uppgifter, för att tillämpa en individuell antidumpningstullsats, skulle innebära att dessa regler, vilka är nödvändiga för att effektivt bekämpa bedrägeri och motverka möjligheterna till bedrägeri, vilket uppenbart strider mot tullagstiftningens syften, förlorade sin verkan.
43 Av det ovan anförda följer att uppvisande av en giltig faktura som uppfyller kraven i artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191 utgör ett nödvändigt villkor för att fastställa den individuella antidumpningstullsatsen, men säkerställer inte automatiskt att denna tullsats tillämpas. Även om det finns en sådan faktura måste tullmyndigheterna nämligen, i enlighet med tullbestämmelserna, kunna kontrollera att uppgifterna på fakturan är riktiga.
44 Den andra frågan ska således besvaras enligt följande. Artikel 1.3 i genomförandeförordning 2022/191, jämförd med skäl 607 i samma förordning, ska tolkas så, att uppvisandet av en giltig faktura som uppfyller kraven i denna bestämmelse, och som avser en vara som omfattas av en individuell antidumpningstullsats, inte i sig, med automatik innebär att denna tullsats ska tillämpas.
45 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
1 Rättegångsspråk: lettiska.