49. Historiskt sett understöds denna slutsats av artikel 45.2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster( 15 ), som upphävdes genom direktiv 2014/24. Enligt denna bestämmelse utgjorde åsidosättandet av skyldigheterna att betala skatter och socialförsäkringsavgifter alltjämt ett fakultativt skäl för uteslutning, vilket först genom artikel 57.2 första stycket i direktiv 2014/24 omvandlades till ett obligatoriskt skäl. Även denna utveckling förtydligar den höga prioriteten som unionslagstiftaren numera tillmäter ett fullgörande av dessa skyldigheter inom rätt tid och inom ramen för bedömningen av en anbudsgivares redbarhet och tillförlitlighet.
Preliminär utgåva
FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT
JULIANE KOKOTT
föredraget den 7 maj 2026( 1 )
Mål C ‑ 268/25
ETS Srl,
Minnucci Associati Srl,
Mi.Cos.SpA,
ItesaSrl,
Maceg Srl,
Tekno Kons Innovation Srl,
Cartorender Srl,
Rilievi Topografici di Boninsegna G. & C. Snc,
Tecno top Srl,
I.G. Service Srl,
Sub-Service Srl
mot
Rete Ferroviaria Italiana SpA,
Övriga parter i målet:
Le Generali Costruzioni SpA,
VIA Ingegneria Srl
(begäran om förhandsavgörande från Tribunale amministrativo regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio, Italien)
” Begäran om förhandsavgörande – Offentlig upphandling inom järnvägssektorn – Direktiv 2014/24/EU – Artikel 57.2 – Lagakraftvunna beslut avseende åsidosättanden av skyldigheten att betala skatter – Fullgörande av betalningsskyldigheten eller bindande överenskommelse att betala skatt som ingås efter utgången av tidsfristen för att lämna in anbud – Obligatoriskt skäl för uteslutning – Direktiv 2014/25/EU – Artikel 79.2 – Artikel 80 – Uteslutning eller utbyte av en medlem i en tillfällig företagssammanslutning – Kännedom samt krav på tillbörlig aktsamhet och utövande av kontroll som åligger det företag som genom fullmakt företräder sammanslutningen ”
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Tillämpliga bestämmelser
1. Unionsrätten
1. Direktiv 2014/24
2. Direktiv 2014/25
2. Nationell rätt
3. Bakgrund, tolkningsfrågor och förfarandet i EU-domstolen
4. Rättslig bedömning
1. Saken i målet och tolkningsfrågornas räckvidd
2. Reglering av skatteskulden endast fram till utgången av tidsfristen för att lämna in anbud?
3. Utbyte av en medlem i en företagssammanslutning avseende vilken ett obligatoriskt skäl för uteslutning har aktualiserats (utan möjlighet att kunna läka bristen)?
1. Förutsättningarna
1. Tillämpning av artikel 79.2 andra stycket andra meningen i direktiv 2014/25 på tillfälliga företagssammanslutningar
2. Den relevanta tidpunkten
2. Undantag
1. Åsidosättande av skyldigheten att iaktta tillbörlig aktsamhet och utöva kontroll samt tillräknande av skäl för uteslutning
2. Väsentlig ändring av anbudet i efterhand
3. Slutsats i denna del
5. Förslag till avgörande
1. Inledning
1. Denna begäran om förhandsavgörande handlar om tolkningen av bestämmelser om uteslutning av anbudsgivare enligt direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling( 2 ) och direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster( 3 ). Ekonomiska aktörer, som har lämnat in anbud inom ramen för en offentlig upphandling och som inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatter i rätt tid ska enligt dessa bestämmelser uteslutas från upphandlingsförfarandet. Detta är obligatoriskt.
2. EU-domstolen ska i förevarande mål för första gången behandla frågan, fram till vilken tidpunkt under ett pågående upphandlingsförfarande en ekonomisk aktör, som är medlem i en tillfällig företagssammanslutning, ska ha fullgjort sina skyldigheter att betala skatter för att vederbörandes uteslutning från upphandlingsförfarandet ska kunna undvikas. Dessutom uppkommer frågan om och under vilka förutsättningar en företagssammanslutning på eget bevåg får utesluta eller byta ut en sådan ekonomisk aktör i syfte att förhindra den egna uteslutningen.
3. Dessa frågor har uppkommit i samband med en offentlig upphandling inom järnvägssektorn i Italien. Enligt de nationella bestämmelser som är tillämpliga i målet vid den nationella domstolen är det inte möjligt att under vissa förutsättningar utesluta eller byta ut ett bolag som är medlem i en tillfällig företagssammanslutning och avseende vilken det obligatoriska skälet för uteslutning, som innebär att skyldigheterna att betala skatter har åsidosatts, har aktualiserats. Dessa förutsättningar beträffar dels situationen att skälet för uteslutning har korrigerats först efter utgången av fristen för att lämna in anbud, dels situationen att företagssammanslutningen först efter det att den upphandlande enheten har meddelat att ett skäl för uteslutning föreligger föreslår att ifrågavarande bolag på nämnda sätt ska uteslutas eller bytas ut. Det betyder att en företagssammanslutning kan förlora tilldelningen av sitt kontrakt på grund av oegentligheter rörande endast en av sina medlemmar. Det ska i förevarande mål klargöras huruvida sådana bestämmelser är förenliga med artikel 57 i direktiv 2014/24 jämförd med artikel 79.2 och artikel 80 i direktiv 2014/25.
2. Tillämpliga bestämmelser
1. Unionsrätten
4. De tillämpliga unionsrättsliga bestämmelserna utgörs av direktiv 2014/24 om offentlig upphandling och direktiv 2014/25 upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.
1. Direktiv 2014/24
5. I artikel 57 (Skäl för uteslutning) i direktiv 2014/24 anges bland annat:
”1. Den upphandlande myndigheten ska utesluta en ekonomisk aktör från att delta i ett upphandlingsförfarande om den, genom kontroll i enlighet med artiklarna 59, 60 och 61, har fastställt eller på annat sätt får kännedom om att den ekonomiska aktören har varit föremål för en lagakraftvunnen dom på en av följande grunder:
…
Skyldigheten att utesluta en ekonomisk aktör ska också gälla när den person som den lagakraftvunna domen avser ingår i en ekonomisk aktörs förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera detta.
2. En ekonomisk aktör ska uteslutas från att delta i ett upphandlingsförfarande om den upphandlande myndigheten har kännedom om att den ekonomiska aktören inte har fullgjort sina skyldigheter när det gäller att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter och när detta har fastställts genom ett domstolsavgörande eller ett administrativt beslut med slutlig och bindande verkan i enlighet med rättsliga bestämmelser i det land där aktören är etablerad eller i den medlemsstat där den upphandlande myndigheten finns.
Dessutom får de upphandlande myndigheterna utesluta, eller kan åläggas av medlemsstaterna att utesluta, en ekonomisk aktör från deltagande i ett upphandlingsförfarande om de på något lämpligt sätt kan påvisa att den ekonomiska aktören inte har fullgjort sina skyldigheter när det gäller att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter.
Denna punkt ska inte längre tillämpas när den ekonomiska aktören har fullgjort sina skyldigheter genom att betala eller ingå en bindande överenskommelse i syfte att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter som förfallit till betalning, i förekommande fall inklusive upplupen ränta eller böter.
3. Medlemsstaterna får föreskriva att obligatorisk uteslutning enligt punkterna 1 och 2 i undantagsfall inte ska tillämpas på grund av tvingande hänsyn till allmänintresset såsom folkhälsa eller miljöskydd.
Medlemsstaterna får också föreskriva att obligatorisk uteslutning enligt punkt 2 inte ska tillämpas när det skulle vara klart oproportionellt med en uteslutning, särskilt om de obetalda skatterna och socialförsäkringsavgifterna endast avser små belopp eller om den ekonomiska aktören fick kännedom om det exakta beloppet som skulle betalas till följd av dennes åsidosättande av sina skyldigheter när det gäller att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter vid en tidpunkt då aktören inte hade möjlighet att vidta åtgärder enligt tredje stycket i punkt 2 före utgången av tidsfristen för att ansöka om deltagande eller, vid öppna förfaranden, tidsfristen för inlämnande av anbud.
…
5. De upphandlande myndigheterna ska när som helst under förfarandet utesluta en ekonomisk aktör om det visar sig att denne, med avseende på handlingar eller försummelser antingen före eller under förfarandet, befinner sig i någon av de situationer som avses i punkterna 1 och 2.
När som helst under förfarandet får de upphandlande myndigheterna utesluta eller åläggas av medlemsstaterna att utesluta en ekonomisk aktör om det visar sig att denne, med avseende på handlingar eller försummelser antingen före eller under förfarandet, befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 4.
6. En ekonomisk aktör som befinner sig i någon av de situationer som avses i punkterna 1 och 4 får lämna bevis på att de åtgärder som den ekonomiska aktören vidtagit är tillräckliga för att bevisa dennes tillförlitlighet, trots att det föreligger relevanta skäl för uteslutning. Om bevisen anses vara tillräckliga ska den berörda ekonomiska aktören inte uteslutas från upphandlingsförfarandet.
I detta syfte ska den ekonomiska aktören bevisa att denne har ersatt eller åtagit sig att ersätta eventuella skador som orsakats av brottet eller det allvarliga felet i fråga, att denne har klargjort förhållanden och omständigheter på ett uttömmande sätt och genom att aktivt samarbeta med de utredande myndigheterna samt har vidtagit lämpliga konkreta tekniska, organisatoriska och personalmässiga åtgärder för att förhindra ytterligare brott eller allvarliga fel.
De åtgärder som vidtagits av den ekonomiska aktören ska bedömas med beaktande av allvarlighetsgraden och de särskilda omständigheterna kring brottet eller det allvarliga felet i fråga. Om åtgärderna anses vara otillräckliga ska den ekonomiska aktören informeras om skälen till beslutet.
…
7. Medlemsstaterna ska i enlighet med lagar och andra författningar samt med hänsyn till unionsrätten fastställa villkoren för tillämpning av denna artikel. De ska särskilt fastställa den längsta tillåtna uteslutningsperioden om den ekonomiska aktören inte vidtar några åtgärder enligt punkt 6 för att visa sin tillförlitlighet. Om denna period inte har fastställts i den lagakraftvunna domen får den inte överskrida fem år från den dag då domen meddelades i de fall som avses i punkt 1 och tre år från dagen för relevant händelse i de fall som avses i punkt 4.”
6. I artikel 59.1 i direktiv 2014/24 föreskrivs bland annat följande avseende det ”europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet”:
”När anbudsansökningar eller anbud lämnas in ska de upphandlande myndigheterna godta det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet som består av en uppdaterad egen försäkran som preliminärt bevis, i stället för intyg som utfärdats av myndigheter eller tredje parter om att den berörda ekonomiska aktören uppfyller något av följande villkor:
a) Den ekonomiska aktören befinner sig inte i någon av de situationer som avses i artikel 57 och där ekonomiska aktörer ska eller får uteslutas.
…
Om den ekonomiska aktören utnyttjar andra enheters kapacitet i enlighet med artikel 63 ska det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet också innehålla de uppgifter som avses i första stycket i denna punkt för sådana enheter.
…”
7. I artikel 60 i direktiv 2014/24 regleras vilka bevismedel som krävs för att styrka att det inte föreligger något skäl för uteslutning och att urvalskriterierna har uppfyllts.
8. I artikel 63.1 andra stycket–fjärde stycket i detta direktiv föreskrivs:
”…
Den upphandlande myndigheten ska i enlighet med artiklarna 59, 60 och 61 kontrollera om de enheter vars kapacitet den ekonomiska aktören avser att utnyttja uppfyller relevanta urvalskriterier och om det finns skäl för uteslutning i enlighet med artikel 57. Den upphandlande myndigheten ska begära att den ekonomiska aktören byter ut en enhet som inte uppfyller ett relevant urvalskriterium eller för vilken det föreligger obligatoriska skäl för uteslutning. Den upphandlande myndigheten får begära, eller får av medlemsstaten åläggas att begära, att den ekonomiska aktören byter ut en enhet för vilken det föreligger icke-obligatoriska skäl för uteslutning.
Om en ekonomisk aktör utnyttjar andra enheters kapacitet när det gäller kriterier för ekonomisk och finansiell ställning, får den upphandlande myndigheten kräva att den ekonomiska aktören och de enheterna solidariskt ska vara ansvariga för fullgörandet av kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 19.2 åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller andra enheter.”
2. Direktiv 2014/25
9. I artikel 2 punkt 6 i direktiv 2014/25 definieras begreppet ”ekonomisk aktör” som ”varje fysisk eller juridisk person, upphandlande enhet eller grupp av sådana personer och/eller enheter, inbegripet tillfälliga företagssammanslutningar, som erbjuder sig att utföra byggentreprenader och/eller ett byggnadsverk, leverera varor eller tillhandahålla tjänster på marknaden”.
10. Enligt artikel 36.1 i detta direktiv ska ”[u]pphandlande enheter … behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt förfara på ett öppet och proportionerligt sätt”.
11. I artikel 37.2 i direktiv 2014/25 föreskrivs under rubriken ”Ekonomiska aktörer”:
”Grupper av ekonomiska aktörer, inbegripet tillfälliga sammanslutningar, får delta i upphandlingsförfaranden. De upphandlande enheterna får inte kräva att de ska ha en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan.
De upphandlande enheterna får vid behov i upphandlingsdokumenten klargöra hur grupper av ekonomiska aktörer ska uppfylla de kriterier och krav avseende kvalificering och urvalsbedömning som avses i artiklarna 77–81, förutsatt att detta motiveras av objektiva skäl och är proportionellt. Medlemsstaterna får fastställa standardvillkor för hur grupper av ekonomiska aktörer ska uppfylla dessa krav.
…”
12. I artikel 72.9 i detta direktiv regleras ett åberopande av andra enheters kapacitet enligt följande:
”…
En upphandlande enhet som i enlighet med artikel 80 i det här direktivet har hänvisat till kriterier för uteslutning eller urval som föreskrivs i direktiv 2014/24/EU ska i enlighet med artikel 80.3 i det här direktivet kontrollera om de övriga enheter vars kapacitet den ekonomiska aktören avser att åberopa uppfyller de relevanta urvalskriterierna eller om det finns skäl för uteslutning, som upphandlande enhet har hänvisat till, i enlighet med artikel 57 i direktiv 2014/24/EU. Den upphandlande enheten ska begära att den ekonomiska aktören byter ut en enhet för vilken det föreligger obligatoriska skäl för uteslutning som upphandlande enhet har hänvisat till. Den upphandlande enheten får begära, eller får av medlemsstaten åläggas att begära, att den ekonomiska aktören byter ut en enhet för vilken det föreligger icke-obligatoriska skäl för uteslutning som den upphandlande enheten har hänvisat till.
Om en ekonomisk aktör utnyttjar andra enheters kapacitet när det gäller kriterier för ekonomisk och finansiell ställning, får den upphandlande enheten kräva att den ekonomiska aktören och de enheterna solidariskt ska vara ansvariga för fullgörandet av kontraktet.
På samma villkor kan en grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 37.2 åberopa resurserna hos deltagarna i gruppen eller andra enheter.”
13. I artikel 80 i direktiv 2014/25 föreskrivs under rubriken ”Tillämpning av skäl för uteslutning och urvalskriterier i enlighet med direktiv 2014/24/EU”:
”1. Objektiva regler och kriterier för uteslutning och urval av ekonomiska aktörer som ansöker om kvalificering i ett kvalificeringssystem och objektiva regler och kriterier för uteslutning och urval av anbudssökande och anbudsgivare i öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden, i konkurrenspräglade dialoger eller i innovationspartnerskap får innefatta de skäl för uteslutning som anges i artikel 57 i direktiv 2014/24/EU enligt de villkor som anges i den artikeln.
Om den upphandlande enheten är en upphandlande myndighet ska dessa kriterier och regler innefatta de skäl för uteslutning som anges i artikel 57.1 och 57.2 i direktiv 2014/24/EU enligt de villkor som anges i den artikeln.
Om medlemsstaterna så begär ska dessa kriterier och regler också innefatta de skäl för uteslutning som anges i artikel 57.4 i direktiv 2014/24/EU enligt de villkor som anges i den artikeln.
2. De kriterier och regler som avses i punkt 1 i denna artikel får innefatta de urvalskriterier som fastställs i artikel 58 i direktiv 2014/24/EU enligt de villkor som anges i den artikeln, särskilt med avseende på begränsningar av kraven på årlig omsättning i enlighet med punkt 3 andra stycket i den artikeln.
3. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska artiklarna 59–61 i direktiv 2014/24/EU gälla.”
14. I artikel 82 i direktiv 2014/25 behandlas tilldelningskriterierna. Enligt dess första stycke baseras ”tilldelningen av kontrakt på det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”.
2. Nationell rätt
15. Genom Decreto legislativo 31 marzo 2023, n. 36 – Codice dei contratti pubblici( 4 ) (lagstiftningsdekret nr 36 av den 31 mars 2023 om lagen om offentlig upphandling) (nedan kallat lagstiftningsdekret nr 36/23) ska de ovan anförda bestämmelserna i direktiven genomföras.
16. I artikel 98.6 i lagstiftningsdekret nr 36/23 föreskrivs:
”Varje ekonomisk aktör som har begått allvarliga överträdelser genom att inte fullgöra sina skyldigheter att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter, antingen i enlighet med italiensk lagstiftning eller lagstiftningen i den stat där aktören är etablerad, och dessa skyldigheter har fastställts genom lagakraftvunna beslut, ska uteslutas. Allvarliga överträdelser, vilka fastställts genom lagakraftvunna beslut, är de överträdelser som anges i bilaga II.10. Denna punkt ska inte tillämpas när den ekonomiska aktören har fullgjort sina skyldigheter genom att betala, eller ingå en bindande överenskommelse i syfte att betala, de skatter eller socialförsäkringsavgifter som förfallit till betalning, i förekommande fall inklusive upplupen ränta eller böter, eller när skulden avseende skatter och socialförsäkringsavgifter under alla omständigheter har betalats i sin helhet, förutsatt att betalning av skulder eller fullgörande eller åtagande av motsvarande bindande överenskommelse har ägt rum före utgången av tidsfristen för att lämna in anbud.”
17. I artikel 96.2 i lagstiftningsdekret nr 36/23 behandlas skälen för att utesluta en enskild ekonomisk aktör. Där föreskrivs att det så kallade ”self-cleaning”-regelverket inte får tillämpas avseende skälen för automatisk uteslutning enligt artikel 94.6.
18. I artikel 97 i lagstiftningsdekret nr 36/23 föreskrivs:
”1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 96.2–96.6 utesluts en sammanslutning inte om en av dess medlemmar omfattas av ett skäl för automatisk eller icke automatisk uteslutning eller om ett kvalifikationskrav inte längre är uppfyllt, förutsatt att villkoren enligt punkt 2 föreligger och sammanslutningen har uppfyllt följande skyldigheter:
a) Sammanslutningen har i samband med inlämningen av anbudet:
1) underrättat den upphandlande enheten om det skäl för uteslutning som aktualiserades innan anbudet lämnades in och vilket kvalifikationskrav som inte längre uppfylldes innan anbudet lämnades in samt vilken medlem som berörs, och
2) styrkt att åtgärderna enligt punkt 2 har vidtagits eller att det inte var möjligt att vidta dessa före nämnda datum.
b) Sammanslutningen har vidtagit åtgärderna enligt punkt 2 före tilldelningen av kontraktet och underrättat den upphandlande enheten om detta, om skälet för uteslutning aktualiserades först efter det att anbudet lämnades in, eller kvalifikationskravet inte längre uppfylldes efter det att anbudet lämnades in.
2. Utan att det påverkar artikel 96 får sammanslutningen, för det fall en av dess medlemmar befinner sig i en av de situationer som avses i artiklarna 94 och 95 eller inte uppfyller något av kraven enligt artikel 100, styrka att den har uteslutit eller bytt ut denna medlem mot en annan aktör som uppfyller de fastställda kraven, förutsatt att det inlämnade anbudet inte ändras i ett väsentligt avseende. Om dessa åtgärder anses vara tillräckliga och har vidtagits i rätt tid, utesluts sammanslutningen inte från upphandlingsförfarandet. Om den upphandlande enheten anser att åtgärderna inte har vidtagits i rätt tid eller är otillräckliga, utesluts den ekonomiska aktören genom ett motiverat beslut.”
3. Bakgrund, tolkningsfrågor och förfarandet i EU-domstolen
19. Denna begäran om förhandsavgörande har ställts inom ramen för ett mål mellan en tillfällig företagssammanslutning som består av det av de övriga bolagen befullmäktigade och därmed i huvudsak ansvariga bolaget ETS Srl och de av ETS Srl företrädda bolagen Minnucci Associati Srl, Mi.Cos.SpA, Itesa Srl, Maceg Srl, Tekno Kons Innovation Srl, Cartorender Srl, Rilievi Topografici di Boninsegna G. & C. Snc, Tecno Top Srl, I.G. Service Srl, Sub-Service Srl (nedan kallade företagssammanslutningen), och det statliga järnvägsbolaget, Rete Ferroviaria Italiana SpA (nedan kallat RFI) i egenskap av upphandlande enhet.
20. Efter det att RFI hade inlett ett selektivt förfarande för att upphandla arbeten inom området för järnvägstrafik, lämnade företagssammanslutningen in ett anbud. RFI placerade företagssammanslutningen på första plats på grund av att den hade lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Detta meddelades sammanslutningen den 3 april 2024. Därefter fick RFI kännedom om tre lagakraftvunna avgöranden av den italienska skattemyndigheten som avsåg åren 2016, 2018 och 2019, enligt vilka en av företagssammanslutningens medlemmar, Sub-Service, inte hade fullgjort sina skyldigheter att betala skatter, något som inte hade angivits i det europeiska enhetliga upphandlingsdokumentet (ESPD). Den 23 maj 2024 förelade RFI Sub-Service bland annat att meddela huruvida de aktuella skatteskulderna hade betalats, och påpekade att de av skattemyndigheten fastställda oegentligheterna kunde medföra en uteslutning från upphandlingsförfarandet. RFI underrättade även ETS om omständigheterna i fråga. Sub-Service betalade därefter sina skatteskulder och översände motsvarande kvitto som var daterat till den 27 maj 2024.
21. Den 27 maj 2024 underrättade ETS RFI om sammanslutningens beredskap att utesluta Sub-Service från företagssammanslutningen för det fall att det framlagda underlaget skulle betraktas som ofullständigt eller otillräckligt för att styrka att de klandrade oegentligheterna inte längre förelåg. Dessutom påpekade företagssammanslutningen att denna uteslutning inte vare sig påverkade förutsättningarna för dess deltagande i upphandlingsförfarandet eller hade en ändring av anbudet till följd.
22. Genom beslut av den 17 juli 2024 uteslöt RFI företagssammanslutningen från upphandlingsförfarandet. Som skäl angavs i huvudsak att Sub-Service, till skillnad från vad bolaget hade angivit i den förklaring som avgivits i ESPD, hade begått tre allvarliga överträdelser av skattelagstiftningen som hade fastställts genom lagakraftvunna beslut, och att bolaget endast hade översänt ett intyg om en reglering av dess skatteskulder, daterat den 27 maj 2024, utan att kunna styrka att bolaget hade ingått en motsvarande överenskommelse om att åta sig betalningen av skatteskulderna redan före utgången av tidsfristen för att lämna anbud (den 27 januari 2024). Detta är ett automatiskt skäl för uteslutning enligt artikel 94.6 i lagstiftningsdekret nr 36/23. Den möjlighet som föreskrivs i artikel 97.1 och 97.2 i dekretet till att byta ut Sub-Service och därmed undgå en uteslutning hade företagssammanslutningen använt sig av för sent, nämligen först efter den upphandlande enhetens underrättelse om att det förelåg skäl för uteslutning.
23. Den 5 november 2024 tilldelades upphandlingskontraktet den tillfälliga företagssammanslutningen VIA Ingegneria Srl som hade kommit på andra plats.
24. Företagssammanslutningen ansökte hos den hänskjutande domstolen Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio, Italien) om överprövning av detta beslut och av beslutet att utesluta företagssammanslutningen. VIA Ingegneria har inträtt som part i målet till förmån för motparten RFI.
25. Företagssammanslutningen gjorde i sin begäran om överprövning gällande att de unionsrättsliga bestämmelserna om offentlig upphandling hade genomförts på ett felaktigt sätt. För det första hade företagssammanslutningen betagits möjligheten att undanröja eventuella oegentligheter, som hade fastställts hos en av dess medlemmar, visserligen efter utgången av tidsfristen för lämnande av anbud, men före den upphandlande enhetens beslut om uteslutning. För det andra fick företagssammanslutningen aldrig tillfälle att utesluta eller byta ut ifrågavarande medlem trots att det inte hade inneburit en väsentlig förändring av det ursprungligt lämnade anbudet.
26. Den hänskjutande domstolen betvivlar huruvida särskilt artikel 94.6 och artikel 97.2 i lagstiftningsdekret nr 36/23 är förenliga med de unionsrättsliga bestämmelserna om offentlig upphandling och proportionalitetsprincipen, när det enligt den nationella lagstiftningen inte är möjligt att använda sig av så kallad self-cleaning efter det att tidsfristen för anbudslämnande har gått ut eller när det inte är tillåtet för en företagssammanslutning att utesluta den medlem som berörs av ett skäl för uteslutning oberoende av den tidpunkten då det bolag som genom fullmakt företräder företagssammanslutningen har fått kännedom därom.
27. Mot denna bakgrund har Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio) förklarat målet vilande och hänskjutit följande frågor till EU-domstolen för förhandsavgörande:
1) Utgör artikel 57 i direktiv 2014/24/EU och artikel 80 i direktiv 2014/25 samt den unionsrättsliga proportionalitetsprincipen hinder för att införa eller tolka en nationell bestämmelse enligt vilken det inte är möjligt att utesluta eller byta ut ett av bolagen i en företagssammanslutning som givit ett annat bolag en fullmakt att företräda sammanslutningen, och som – före utgången av tidsfristen för att lämna in anbud – har begått överträdelser på skatteområdet, vilka har fastställts genom lagakraftvunna beslut, i enlighet med en särskild bestämmelse enligt vilken amorteringen av skulder och ett fullgörande eller åtagande av betalningsskyldigheten under alla omständigheter ska ha ägt rum före utgången av nämnda tidsfrist, trots att skälet för uteslutning har korrigerats under upphandlingsförfarandets gång och innan beslutet om uteslutning av företagssammanslutningen har fattats?
2) Om den första frågan besvaras jakande, utgör då samma bestämmelser och principer hinder för att införa eller tolka en nationell bestämmelse enligt vilken ett av de befullmäktigande bolagen inte får uteslutas eller bytas ut, oberoende av om det befullmäktigade bolaget faktiskt hade kännedom om skälet för att utesluta ett befullmäktigande bolag?
3) Om den första och den andra frågan besvaras jakande, utgör då samma bestämmelser och principer hinder för att införa eller tolka en nationell bestämmelse enligt vilken ett av de befullmäktigande bolagen inte får uteslutas eller bytas ut trots att det befullmäktigade bolaget har fått kännedom om skälet för att utesluta ett befullmäktigande bolag först efter att ha underrättats om vad de kontroller som den upphandlande enheten har utfört har resulterat i?
28. Vid sidan om parterna i målet vid den nationella domstolen ETS m.fl., RFI och VIA Ingegneria har den italienska regeringen och den europeiska kommissionen avgivit skriftliga yttranden i målet vid EU-domstolen. Dessa deltagare i rättegången har även deltagit i den muntliga förhandlingen den 26 mars 2026 och svarat på EU-domstolens muntliga frågor.
4. Rättslig bedömning
1. Saken i målet och tolkningsfrågornas räckvidd
29. Med sin begäran om förhandsavgörande ansöker den hänskjutande domstolen om en tolkning av artikel 57.2 i direktiv 2014/24, till vilken artikel 80.1 i direktiv 2014/25 hänvisar. Även artikel 79 i direktiv 2014/25 är av betydelse för att kunna besvara tolkningsfrågorna.
30. I artikel 79.2 i direktiv 2014/25 regleras nämligen uttryckligen situationen att en ekonomisk aktör åberopar andra enheters kapacitet för att fullgöra ett kontrakt.( 5 ) Huruvida det föreligger skäl för uteslutning enligt artikel 57 i direktiv 2014/24 ska den upphandlande enheten pröva enligt artikel 79.2 andra stycket första meningen jämförd med artikel 80 i direktiv 2014/25. Om det föreligger obligatoriska skäl för uteslutning ska den upphandlande enheten enligt artikel 79.2 andra stycket andra meningen begära att den ekonomiska aktören byter ut det berörda företaget. Enligt artikel 79.2 fjärde stycket kan en grupp av ekonomiska aktörer – som den i förevarande mål aktuella företagssammanslutningen – på samma villkor åberopa gruppdeltagarnas kapacitet. Härmed uppkommer frågan om även en företagssammanslutning får byta ut dessa (mer om detta nedan i punkt 53 och följande punkter.)
31. Den centrala frågan i förevarande begäran om förhandsavgörande är således tolkningen av skälet för uteslutning enligt artikel 57.2 i direktiv 2014/24 jämförd med artikel 79.2 och artikel 80.1 i direktiv 2014/25.
32. Sammantaget betraktat ska tolkningsfrågorna förstås som en fråga om huruvida artikel 57.2 i direktiv 2014/24 jämförd med artikel 79.2 och artikel 80.1 i direktiv 2014/25 samt den unionsrättsliga proportionalitetsprincipen ska tolkas så, att dessa utgör hinder för nationella bestämmelser eller deras tolkning, enligt vilka en företagssammanslutning ska uteslutas från ett förfarande om offentlig upphandling på grund av att det har fastställts genom ett lagakraftvunnet myndighetsbeslut att en av sammanslutningens medlemmar inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatter före utgången av tidsfristen för att lämna anbud, trots att denna medlem har reglerat sina skatteskulder – visserligen efter utgången av ovannämnda frist, men innan företagssammanslutningen uteslöts – och företagssammanslutningen inte får utesluta eller utbyta denna medlem endast av det skälet att sammanslutningen först genom den upphandlande enheten fick kännedom om att det förelåg ett skäl för uteslutning.
33. För att besvara dessa frågor kommer jag inledningsvis att utveckla fram till vilken tidpunkt i ett upphandlingsförfarande åtgärder för att korrigera ett sådant obligatoriskt skäl för uteslutning får vidtas (se B). Sedan kommer jag att pröva om och under vilka förutsättningar en företagssammanslutning kan byta ut eller utesluta en av sina medlemmar, avseende vilken ett skäl för uteslutning har aktualiserats, i syfte att själv undgå en uteslutning från förfarandet om offentlig upphandling (se under C).
2. Reglering av skatteskulden endast fram till utgången av tidsfristen för att lämna in anbud?
34. Enligt artikel 80.1 första och andra styckena i direktiv 2014/25 är artikel 57.2 i direktiv 2014/24 tillämplig på det i förevarande mål av RFI – i egenskap av upphandlande enhet (”offentligt företag”) i den mening som avses i artikel 4.1 a i direktiv 2014/25 – genomförda selektiva upphandlingsförfarandet.
35. Enligt artikel 57.2 första stycket i direktiv 2014/24 ska en ekonomisk aktör uteslutas från att delta i ett upphandlingsförfarande om den upphandlande myndigheten har kännedom om att den ekonomiska aktören inte har fullgjort sina skyldigheter att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter och när detta har fastställts genom ett myndighetsbeslut, på grundval av nationell lagstiftning, ”med slutlig och bindande”( 6 ) verkan, det vill säga genom ett myndighetsbeslut som fått laga kraft. Det rör sig om ett obligatoriskt skäl för uteslutning (”ska … uteslutas”).
36. Enligt artikel 57.2 tredje stycket i direktiv 2014/24 ska detta skäl för uteslutning inte längre tillämpas när den ekonomiska aktören har fullgjort sina skyldigheter genom att betala eller ingå en bindande överenskommelse i syfte att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter som förfallit till betalning. Det framgår inte direkt av bestämmelsens lydelse fram till vilken tidpunkt detta ska ha ägt rum.
37. Vid tolkningen av en unionsbestämmelse ska emellertid inte bara dess lydelse beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i.( 7 )
38. I systematiskt hänseende är det nödvändigt att ta särskild hänsyn till artikel 57.3 i direktiv 2014/24. Enligt denna får medlemsstaterna föreskriva att obligatorisk uteslutning enligt punkt 2 inte ska tillämpas när det skulle vara klart oproportionellt med en uteslutning, i synnerhet om den ekonomiska aktören fick kännedom om det exakta beloppet som ska betalas till följd av dennes åsidosättande av sina skyldigheter att betala skatter vid en tidpunkt då aktören inte hade möjlighet att vidta åtgärder enligt punkt 2 tredje stycket före utgången av tidsfristen för att ansöka om deltagande eller – som i förevarande mål – före utgången av tidsfristen för inlämnande av anbud (nedan kallad anbudsfristen).
39. Enligt artikel 57.3 i direktiv 2014/24 är utgångspunkten således att det endast i undantagsfall är möjligt att läka bristen när ett skäl för uteslutning enligt artikel 57.2 har aktualiserats efter utgången av anbudsfristen. Den berörda ekonomiska aktören får, under förutsättning att medlemsstaten har använt sig av denna undantagsbestämmelse, dock endast med beaktande av de stränga villkor som anges där, alltjämt efter utgången av fristen reglera sin skatteskuld eller ingå en bindande överenskommelse om betalning för att undgå en uteslutning från upphandlingsförfarandet. Det betyder e contrario att – om dessa villkor inte uppfylls – relevanta korrigerande åtgärder i princip endast är möjliga att vidta fram till utgången av denna frist. Varje annan tolkning av denna bestämmelse skulle frånta den all praktisk verkan.
40. De i artikel 57.6 i direktiv 2014/24 föreskrivna korrigerande åtgärderna är inte relevanta i förevarande sammanhang, eftersom dessa enligt bestämmelsens explicita ordalydelse endast får tillämpas i samband med skälen för uteslutning enligt artikel 57.1 och 57.4, men inte i samband med skälet enligt artikel 57.2. Detta synsätt bekräftas av skäl 102 där det räknas upp exempel på korrigerande åtgärder som är möjliga att vidta i detta avseende, till exempel åtgärder på personal- eller organisationsområdet.( 8 ) Dessa rör nämligen inte skyldigheterna att betala skatter eller socialförsäkringsavgifter enligt vad som anges i artikel 57.2 första stycket. Artikel 57.2 tredje stycket visar däremot att de korrigerande åtgärderna med avseende på den bestämmelsen endast kan utgöras av en betalning av skatteskulden eller ett ingående av en bindande överenskommelse att betala.
41. Av en systematisk tolkning och målsättningen med direktiv 2014/24 följer dessutom att unionslagstiftaren har velat tillmäta fullgörandet av skyldigheterna att betala skatter och socialförsäkringsavgifter särskilt stor betydelse vid prövningen av en anbudsgivares redbarhet och tillförlitlighet.
42. Mot denna bakgrund får medlemsstaterna inte själva bestämma en högsta tillåtna tidsfrist för tillämpningen av ett obligatoriskt skäl för uteslutning enligt artikel 57.2 första stycket i direktiv 2014/24. Detta är enligt artikel 57.7 andra och tredje meningarna endast möjligt i fråga om de skäl för uteslutning som regleras i artikel 57.1 och 57.4 samt avseende de i artikel 57.6 föreskrivna (men inte vidtagna) åtgärder för att kunna styrka tillförlitlighet. Detta bekräftas av den särskilda placeringen av det obligatoriska skälet för uteslutning i artikel 57.2 första stycket i konstruktionen av artikel 57. Annars hade det nämligen varit tillräckligt att ta upp detta skäl i förteckningen av obligatoriska skäl för uteslutning i punkt 1.( 9 ) Unionslagstiftaren har således ansett att en anbudsgivares skyldigheter att betala skatter och socialförsäkringsavgifter inom rätt tid är av så stor vikt, att ett åsidosättande av dessa skyldigheter i princip ska medföra en varaktig uteslutning från upphandlingsförfarandet.( 10 ) Detta förklarar också varför en korrigerande åtgärd i detta avseende ska vidtas vid tidigast möjliga tidpunkt, nämligen fram till utgången av anbudsfristen.
43. Även övriga syften med direktiv 2014/24 bekräftar denna tolkning.
44. De skäl för uteslutning som anges i direktiv 2014/24 skyddar och begränsar det vida bedömningsutrymmet som den upphandlande enheten har vid urvalet av lämpliga anbudsgivare som uppfyller kraven på eftersökt kapacitet. Den upphandlande enheten är därför skyldig att i ett så tidigt skede som möjligt av upphandlingsförfarandet noggrant pröva huruvida det föreligger skäl för uteslutning, genom vilka anbudsgivarens redbarhet och tillförlitlighet kan ifrågasättas.( 11 ) En möjlighet att vidta korrigerande åtgärder efter utgången av anbudsfristen skulle i princip hindra detta.
45. Enligt principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet som återges i artikel 18.1 första stycket i direktiv 2014/24, vilka säkerställer en fungerande konkurrens mellan anbudsgivarna, krävs det även en strikt tidsmässig begränsning vad avser bedömningen av skälen för uteslutning och urvalskriterierna i upphandlingsförfarandet. Enligt dessa principer är det principiellt sett förbjudet att det sker en förhandling mellan en upphandlande enhet och en anbudsgivare på ett sådant sätt att den skulle innebära en olikbehandling eller en snedvridning av konkurrensen mellan anbudsgivarna. Det är anledningen till att ett inlämnat anbud i princip varken får ändras i efterhand eller förtydligas på initiativ av den upphandlande enheten.( 12 ) Detta gäller, med undantag för vissa bestämmelser, särskilt i fråga om eventuella korrigerande åtgärder eller bevis på att sådana åtgärder har vidtagits efter det att ett anbud har lämnats eller efter utgången av anbudsfristen.
46. I denna anda har EU-domstolen redan beslutat att en upphandlande enhet efter utgången av anbudsfristen endast i undantagsfall får begära att en anbudssökande ska inkomma med handlingar som beskriver dennes situation, nämligen när det objektivt kan kontrolleras att dessa handlingar redan har existerat före utgången av denna frist, såvida det inte i upphandlingsdokumenten uttryckligen krävdes att dessa upplysningar skulle ha getts in vid äventyr av att anbudssökanden annars skulle uteslutas från upphandlingsförfarandet. En sådan begäran får dessutom inte otillbörligt gynna eller missgynna den eller de anbudssökande som var föremål för begäran.( 13 )
47. Även av denna rättspraxis följer att utgångspunkten för en bedömning i princip är den situation som råder för anbudsgivaren före utgången av anbudsfristen. Det är avgörande huruvida denna anbudsgivare vid tidpunkten då den utarbetade sitt anbud har vidtagit sådan noggrannhet och omsorg som säkerställer att anbudsgivaren själv eller den underleverantör som (delvis) har anförtrotts uppdrag av vederbörande inom ramen för utförandet av kontraktet under alla omständigheter fullgör sina skyldigheter.( 14 ) I den situation som är aktuell i målet vid den nationella domstolen vidtog företagssammanslutningen respektive dess medlem emellertid nödvändiga korrigerande åtgärder först efter utgången av anbudsfristen.
48. Ekonomiska aktörer som deltar i ett förfarande om offentlig upphandling är således enligt artikel 57.2 första stycket i direktiv 2014/24 skyldiga att betala skatter och socialförsäkringsavgifter som förfallit till betalning senast fram till utgången av anbudsfristen med risk för att de annars kommer att uteslutas. Om dessa nämligen försattes i ett läge där de alltjämt hade en möjlighet att vidta korrigerande åtgärder efter utgången av anbudsfristen eller till och med kännedom om hur deras anbud hade placerats skulle dessa eventuellt välja att betala de aktuella skulderna endast i de fall de placerats först, alternativt helt avstå från att betala sina skulder om kontraktet i alla fall inte tilldelas dem. På så sätt skulle de av unionslagstiftaren som särskilt betydelsefullt framhållna skyldigheterna att i rätt tid betala skatter och socialförsäkringsavgifter vid bedömningen av en anbudsgivares redbarhet och tillförlitlighet kunna kringgås.
49. Historiskt sett understöds denna slutsats av artikel 45.2 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster( 15 ), som upphävdes genom direktiv 2014/24. Enligt denna bestämmelse utgjorde åsidosättandet av skyldigheterna att betala skatter och socialförsäkringsavgifter alltjämt ett fakultativt skäl för uteslutning, vilket först genom artikel 57.2 första stycket i direktiv 2014/24 omvandlades till ett obligatoriskt skäl. Även denna utveckling förtydligar den höga prioriteten som unionslagstiftaren numera tillmäter ett fullgörande av dessa skyldigheter inom rätt tid och inom ramen för bedömningen av en anbudsgivares redbarhet och tillförlitlighet.
50. En systematisk, teleologisk och historisk tolkning av artikel 57.2 i direktiv 2014/24 utmynnar följaktligen i slutsatsen att en medlemsstat ska kräva av de ekonomiska aktörer som deltar i ett upphandlingsförfarande att de korrigerande åtgärder som föreskrivs i direktivet i princip ska vidtas före utgången av anbudsfristen för att dessa aktörer ska undgå en uteslutning. E contrario ska medlemsstaten föreskriva att en ekonomisk aktör som vidtar de nödvändiga korrigerande åtgärderna först efter utgången av denna frist ska uteslutas från upphandlingsförfarandet.
51. Som jag, framför allt i punkt 48 ovan, har redogjort för, är en obligatorisk uteslutning det enda lämpliga medlet för att uppnå de ovan anförda syftena med direktiv 2014/24. Med hänsyn till att det ska vara förutsägbart och rimligt för den berörda aktören att fullgöra sina skyldigheter att i rätt tid betala sina skatteskulder – som beloppsmässigt ligger över det relevanta tröskelvärdet om 5 000 euro för ”allvarliga överträdelser” enligt artikel 94.6 i lagstiftningsdekret nr 36/23 jämförd med artikel 1 i bilagan II.10 till dekretet – eller att efterkomma dessa skyldigheter fram till utgången av anbudsfristen ter sig en sådan uteslutning dessutom inte heller som en orimlig eller oproportionerlig åtgärd i den mening som avses i artikel 36.1 första stycket i direktiv 2014/25. Om det därutöver även är proportionerligt att utesluta den företagssammanslutning som denna ekonomiska aktör tillhör från upphandlingsförfarandet ska jag förklara härnäst.
3. Utbyte av en medlem i en företagssammanslutning avseende vilken ett obligatoriskt skäl för uteslutning har aktualiserats (utan möjlighet att kunna läka bristen)?
52. Med utgångspunkt i mina slutsatser ovan ska prövas huruvida en företagssammanslutning har en möjlighet att utesluta eller byta ut en av sina medlemmar när ett obligatoriskt skäl för uteslutning har aktualiserats avseende denna medlem (utan att denna brist kan läkas), för att inte själv bli utesluten från upphandlingsförfarandet (se 1), och för det fall att svaret är jakande, under vilka förutsättningar detta kan ske, respektive vilka undantag som gäller (se 2).
1. Förutsättningarna
1. Tillämpning av artikel 79.2 andra stycket andra meningen i direktiv 2014/25 på tillfälliga företagssammanslutningar
53. I artikel 79.2 andra meningen andra stycket i direktiv 2014/25( 16 ) hänvisas till ett (eventuellt) utbyte av ett ”annat företag”, vilket inte uppfyller ett relevant urvalskriterium eller som är föremål för ett obligatoriskt uteslutningsskäl. I den situation som denna bestämmelse direkt är tillämplig på åberopar en ekonomisk aktör inom ramen för ansökan om att få delta i en offentlig upphandling (och upphandlingens senare genomförande) ett annat företags (nedan kallat stödföretag) kapacitet för att uppfylla kriterierna för ekonomisk, finansiell, teknisk och yrkesmässig kapacitet.( 17 )
54. Enligt artikel 79.2 andra stycket första meningen i direktiv 2014/25 ska den upphandlande enheten även kontrollera om stödföretag uppfyller urvalskriterierna eller om det finns skäl för uteslutning i enlighet med artikel 57 i direktiv 2014/24. Om ett stödföretag inte uppfyller ett relevant urvalskriterium eller om det avseende ett sådant föreligger ett obligatoriskt skäl för uteslutning som den upphandlade enheten har hänvisat till ska den upphandlande enheten enligt artikel 79.2 andra stycket andra meningen begära att den ekonomiska aktören byter ut den berörda enheten.( 18 ) Detta krav avser inte uttryckligen medlemmar i en företagssammanslutning.
55. I artikel 79.2 fjärde stycket i direktiv 2014/25 föreskrivs emellertid att ”en grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 37[.2]”, det vill säga även företagssammanslutningar, ”på samma villkor” kan åberopa gruppdeltagarnas kapacitet. Begreppet ”villkor” omfattar i princip alla bestämmelser i artikel 79.2, bland dessa även möjligheten att byta ut en medlem i en företagssammanslutning enligt artikel 79.2 andra stycket andra meningen.
56. Denna tolkning överensstämmer med rättspraxis, enligt vilken de likalydande – men i detta mål inte tillämpliga – bestämmelserna i artikel 63.2 andra och fjärde styckena i direktiv 2015/24 är tillämpliga på situationer i vilka ett skäl för uteslutning endast har aktualiserats avseende en medlem i en företagssammanslutning.( 19 ) Detta synsätt ter sig ännu mer tvingande eftersom företagssammanslutningar – det vill säga ”grupper av ekonomiska aktörer” i den mening som avses i artikel 37.2 första meningen och ”ekonomiska aktörer” enligt artikel 2 punkt 6 i direktiv 2014/25 – enligt artikel 36.1 i detta direktiv ska likabehandlas med andra ekonomiska aktörer.
57. Följaktligen har även en företagssammanslutning i princip en möjlighet att byta ut en medlem avseende vilken ett skäl för uteslutning enligt artikel 57 i direktiv 2014/24 har aktualiserats, förutsatt att villkoren i artikel 79.2 andra och fjärde styckena i direktiv 2014/25 är uppfyllda.
58. Det är emellertid nödvändigt att pröva fram till vilken tidpunkt en företagssammanslutning ska ges en möjlighet att byta ut en medlem avseende vilken det föreligger ett skäl för uteslutning för att undgå att hela företagssammanslutningen utesluts. Vad gäller omständigheterna i målet vid den nationella domstolen nekades företagssammanslutningen nämligen ett sådant utbyte efter den tidpunkt då den upphandlande enheten hade underrättat sammanslutningen om att det förelåg ett skäl för uteslutning avseende den berörda medlemmen.
2. Den relevanta tidpunkten
59. Såsom Italien har uttalat i sitt yttrande är det varken enligt artikel 79.2 andra och fjärde styckena i direktiv 2014/25 eller enligt de likalydande bestämmelserna i artikel 63 i direktiv 2014/24 explicit föreskrivet fram till vilken tidpunkt ett stödföretag eller en medlem i en företagssammanslutning kan eller ska bytas ut för att förhindra anbudsgivarens eller företagssammanslutningens uteslutning.
60. Enligt rättspraxis avseende artikel 63 i direktiv 2014/24 förutsätter en tillämpning av denna bestämmelse att den upphandlande enheten, innan den kräver att ett stödföretag ska bytas ut, ger anbudsgivaren eller ifrågavarande företag möjlighet att redogöra för de korrigerande åtgärder som eventuellt har vidtagits för att avhjälpa den konstaterade oegentligheten i syfte att vederbörande på nytt ska kunna visa att kravet på tillförlitlighet är uppfyllt. Bara om anbudsgivaren eller stödföretaget inte har vidtagit några åtgärder eller dessa bedöms vara otillräckliga kan den upphandlande enheten (i andra hand) kräva, att detta företag ska bytas ut.( 20 )
61. Dessa principer kan tillämpas analogt på artikel 79 i direktiv 2014/25.
62. Som jag i punkt 34 och följande punkter har redogjort för ska en medlem i en företagssammanslutning som är föremål för ett uteslutningsskäl senast fram till utgången av anbudsfristen ha vidtagit korrigerande åtgärder för att undgå en uteslutning i enlighet med artikel 57.2 i direktiv 2014/24. Motsatsvis ska den upphandlande enheten i ett första steg ge denna medlem eller den företagssammanslutning som medlemmen tillhör en möjlighet att vidta korrigerande åtgärder fram till utgången av tidsfristen. Först därefter kan den upphandlande enheten utesluta både denna medlem och även företagssammanslutningen eller kräva av företagssammanslutningen att byta ut medlemmen. Utgångspunkten i artikel 79.2 i direktiv 2014/25 är således – till skillnad från vad RFI, VIA Ingegneria och Italien har anfört – att skälet för uteslutning (såväl det obligatoriska som det fakultativa skälet) enligt artikel 57 i direktiv 2014/24 redan föreligger avseende det berörda stödföretaget vid denna tidpunkt (utan att denna brist kommer att kunna läkas).
63. I artikel 79.2 andra stycket andra meningen i direktiv 2014/25( 21 ) föreskrivs att det under dessa förutsättningar och för det fall att det föreligger ett – som i förevarande mål – obligatoriskt skäl för uteslutning till och med är en skyldighet för den upphandlande enheten att begära att det berörda stödföretaget byts ut. Därför har medlemsstaterna – till skillnad från när det föreligger ett fakultativt skäl för uteslutning (artikel 79.2 andra stycket tredje meningen: ”får”) – inte något utrymme för en skönsmässig bedömning vid genomförandet av direktivet.( 22 )
64. En företagssammanslutning ska därför efter utgången av anbudsfristen få en möjlighet att byta ut en av sina medlemmar avseende vilken det har aktualiserats ett obligatoriskt skäl för uteslutning (utan att det finns en möjlighet för medlemmen att läka denna brist). Detta omfattar med nödvändighet en möjlighet att endast utesluta den berörda medlemmen utan att ersätta den, vilket är föreskrivet i artikel 97.2 första meningen i lagstiftningsdekret nr 36/23, och vilket i förevarande mål har föreslagits av ETS. Det uppkommer emellertid frågan under vilka förutsättningar en upphandlande enhet får neka en sådan uteslutning eller ett sådan byte av ett stödföretag.
2. Undantag
1. Åsidosättande av skyldigheten att iaktta tillbörlig aktsamhet och utöva kontroll samt tillräknande av skäl för uteslutning
65. I enlighet med ovan anförd rättspraxis ska ett utbyte av en medlem i en företagssammanslutning, avseende vilken ett skäl för uteslutning har aktualiserats, endast medges för att förhindra en uteslutning från ett förfarande om offentlig upphandling om företagssammanslutningen eller den medlem med fullmakt att företräda sammanslutningen har uppfyllt sina respektive skyldigheter att iaktta tillbörlig aktsamhet och utöva kontroll. Motsatsvis uttryckt ska en företagssammanslutning tillräknas skälet till uteslutning, vilket aktualiserats avseende en av dess medlemmar, om sammanslutningen eller medlemmen med fullmakt att företräda sammanslutningen har åsidosatt dessa skyldigheter. Ett sådant åsidosättande kan i sin tur endast konstateras om den klandervärda handlingen som motiverar uteslutningen omfattas av företagssammanslutningens eller den befullmäktigade och därmed ansvarige medlemmens befogenhet att fatta organisatoriska beslut och utöva kontroll.
66. EU-domstolen kräver nämligen av den upphandlande enheten att den – vad gäller anbudsgivare som vill byta ut ett åberopat stödföretag på grund av ett fakultativt skäl för uteslutning – gör en prövning i varje enskilt fall. Enligt rättspraxis är den upphandlande enheten mot bakgrund av proportionalitetsprincipen skyldig att bedöma den berörda anbudsgivaren utifrån alla relevanta omständigheter i det enskilda fallet. I detta sammanhang ska de medel, vilka står anbudsgivaren till förfogande, beaktas, som försätter vederbörande i ett läge att i sin tur pröva och fastställa huruvida det föreligger ett skäl för uteslutning avseende stödföretaget, vilkets kapacitet den avsåg att utnyttja.( 23 ) Man kan också formulera det som så att ett skäl för utslutning som aktualiseras i fråga om ett stödföretag inte utan vidare kan tillräknas en anbudsgivare eller att det ska råda en presumtion om tillräknande, utan det ankommer på den upphandlande enheten att motivera och bevisa detta i varje enskilt fall.
67. Dessa principer kan tillämpas analogt på en företagssammanslutning som vill byta ut en av sina medlemmar (eller som i förevarande mål endast utesluta) avseende vilken ett obligatoriskt skäl för uteslutning har aktualiserats. Detta följer även både av artikel 19.2 tredje stycket i direktiv 2014/24 och av artikel 36.1 i direktiv 2014/25. Enligt dessa likställs företagssammanslutningar med andra ekonomiska aktörer respektive ska betraktas som sådana. Dessutom har EU-domstolen beslutat att, oberoende av det solidariska rättsliga ansvaret för medlemmarna i en sådan grupp, tillämpningen av det fakultativa skälet för uteslutning ska grundas på huruvida detta individuella beteende är felaktigt eller försumligt.( 24 ) Annorlunda formulerat ska det bevisligen föreligga ett felaktigt eller försumligt beteende som kan tillräknas företagssammanslutningen eller en av dess medlemmar. Det argument som har anförts av RFI, VIA Ingegneria och Italien, vilket innebär att det är företagssammanslutningen som sådan som i princip per automatik ansvarar för det lämnade anbudet och därmed även för ett felaktigt beteende av en av sina medlemmar( 25 ), ska därför avfärdas.
68. Även överväganden inom ramen för en systematisk tolkning stödjer en tolkning enligt vilken ett felaktigt beteende av en medlem, avseende vilken ett skäl för uteslutning enligt artikel 57.2 i direktiv 2014/24 aktualiseras, inte utan vidare kan tillräknas en företagssammanslutning för att motivera sammanslutningens uteslutning från ett upphandlingsförfarande.
69. I artikel 57.1 andra stycket i direktiv 2014/24( 26 ) föreskrivs en presumtion för tillräknande som inte får motbevisas – närmare bestämt endast för de i första stycket förtecknade obligatoriska skälen för uteslutning – för det fall att de brott som ligger till grund för uteslutningen( 27 ) har begåtts av en person som har dömts för dessa (genom en lagakraftvunnen dom) och som ingår i en ekonomisk aktörs förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera detta. En sådan presumtions- och tillräknanderegel finns emellertid inte gällande skälet för uteslutning som avser ett åsidosättande av skyldigheterna att betala skatter och socialförsäkringsavgifter enligt artikel 57.2. Av det följer att det i detta avseende är nödvändigt att göra en prövning och bedömning i det enskilda fallet innan en medlems felaktiga beteende får tillräknas hela företagssammanslutningen. På så sätt beaktas även den omständigheten att de befogenheter som tillkommer en (tillfällig) företagssammanslutning i fråga om intern organisation och kontroll är begränsade i jämförelse med en företagsgrupp med koncernstruktur.( 28 )
70. Slutligen talar även syftet med de unionsrättsliga bestämmelserna på området för offentlig upphandling, nämligen att öppna detta område för en så bred konkurrens som möjligt och att säkerställa att så många anbudsgivare som möjligt deltar i en anbudsinfordran,( 29 ) för en sådan bedömning i det enskilda fallet. Ett sådant öppnande gynnar inte endast den fria rörligheten av varor och tjänster inom unionen, utan även den upphandlande enhetens intresse av att få fler valmöjligheter vad beträffar det mest fördelaktiga anbudet och det anbud som är bäst anpassat efter det berörda offentliga organets behov.( 30 ) Omständigheterna i målet vid den nationella domstolen visar att uteslutningen av en företagssammanslutning kan leda till att den upphandlande enheten tappar det mest fördelaktiga anbudet trots att skälet till det har aktualiserats genom en underordnad medlem i den gruppen.
71. I syfte att kunna konstatera att företagssammanslutningen har åsidosatt tillbörlig aktsamhet, eventuellt genom den befullmäktigade medlemmen som även äger utöva kontrollbefogenheter, ska den upphandlande enheten således i det enskilda fallet utreda och bedöma huruvida företagssammanslutningen eller den befullmäktigade medlemmen har haft medel att i rätt tid pröva om ett skäl till uteslutning aktualiserats avseende någon av dess medlemmar,( 31 ) eller att till och med läka en sådan brist eller undvika att en sådan brist uppstår genom att vidta lämpliga korrigerande åtgärder.
72. Huruvida dessa förutsättningar är uppfyllda ska i slutändan bedömas av den nationella domstolen. Som kommissionen har anfört är det å ena sidan inte helt uteslutet, att företagssammanslutningens befullmäktigade medlem ETS Srl – rättsligt eller faktiskt – inte hade medel för att kunna få kännedom om förekomsten av ett skäl för uteslutning innan RFI mottog en underrättelse om förekomsten av ett sådant skäl av den italienska skattemyndigheten. Denna information förmedlade RFI sedan i sin tur till ETS. Å andra sidan skulle man kunna uppfatta det som ett åsidosättande av tillbörlig aktsamhet som kan tillräknas företagssammanslutningen att ETS, eventuellt i strid med sina skyldigheter, har underlåtit att, innan anbudet lämnades in, av alla medlemmar i företagssammanslutningen kräva in intyg om att inte några skatterättsliga hinder föreligger, vilket är vad framför allt Italien och VIA Ingegneria har gjort gällande under den muntliga förhandlingen,
73. Slutligen ska klarläggas huruvida uteslutningen av Sub-Service från företagssammanslutningen skulle ha inneburit en otillåten ändring av anbudet i efterhand.
2. Väsentlig ändring av anbudet i efterhand
74. Det har redogjorts för i punkt 45 att principerna om likabehandling och icke-diskriminering samt även principen om öppenhet, som ska säkerställa en fungerande konkurrens mellan anbudsgivarna, i princip utgör hinder för en ändring av ett redan inlämnat anbud i efterhand.
75. En upphandlande enhets begäran att en företagssammanslutning ska byta ut en medlem, vars kapacitet den avser att utnyttja, får därför inte leda till att denna företagssammanslutning i själva verket inger ett nytt anbud eller att det ursprungliga anbudet ändras på ett väsentligt sätt, utan det får på sin höjd medföra att anbudet förtydligas med avseende på innehåll eller personalmässiga aspekter.( 32 ) I princip ska nämligen en identitet råda i rättsligt och materiellt hänseende mellan den ekonomiska aktör som lämnar ett anbud och den person till vilken kontraktet kan komma att tilldelas.( 33 ) Det följer även av den omständigheten att medlemmarna i en företagssammanslutning – i egenskap av både ”grupper av ekonomiska aktörer” i den mening som avses i artikel 37.2 första meningen och ”ekonomiska aktörer” i den mening som avses i artikel 2 punkt 6 i direktiv 2014/25 – inger ett gemensamt anbud.
76. Om utbytet (eller uteslutningen) av en sådan medlem endast leder till en icke väsentlig ändring av anbudet i efterhand skulle det således enligt artikel 79.2 andra stycket i direktiv 2014/25 betraktas vara tillåtet.
77. EU-domstolen har i enlighet med denna tolkning beslutat att en upphandlande enhet inte åsidosätter likabehandlingsprincipen när den medger att en av två medlemmar som ingick i en företagssammanslutning träder i sammanslutningens ställe sedan denna har upplösts och deltar i eget namn i upphandlingsförfarandet. Detta förutsätter att det är klarlagt att denna ekonomiska aktör själv uppfyller de krav som den upphandlande enheten har fastställt och att vederbörandes fortsatta deltagande i upphandlingsförfarandet inte försämrar de övriga anbudsgivarnas konkurrenssituation.( 34 ) Så är exempelvis fallet när en anbudsgivare genom att välja en ny rättslig form och en intern omorganisation ändrar sin identitet endast i formellt hänseende, och ändringen inte ger upphov till en väsentlig materiell ändring av anbudet.( 35 )
78. Enligt beslutet att begära förhandsavgörande skulle den medlem, avseende vilken ett obligatoriskt skäl för uteslutning har aktualiserats, endast tillhandahålla 0,31 procent av den av företagssammanslutningen erbjudna kapaciteten. Företagssammanslutningens befullmäktigade medlem ETS har dessutom angivit att en uteslutning av den berörda medlemmen varken påverkar företagssammanslutningens deltagande i upphandlingsförfarandet eller medför en ändring av anbudet i tekniskt och ekonomiskt avseende.
79. Med förbehåll för den prövning som ska utföras av den hänskjutande domstolen kan, vilket är vad kommissionen gör gällande, uteslutningen av en medlem – mot bakgrund av att den endast har en marginell andel om 0,31 procent i det ingivna anbudet – därför endast likställas med en enkel intern omorganisation av företagssammanslutningen utan betydelse i materiellt hänseende. Den hänskjutande domstolen ska härvid dessutom pröva om dessa omständigheter enligt artikel 97.2 andra meningen i lagstiftningsdekret nr 36/23 hade kunnat föranleda eller till och med borde ha föranlett, att man bortser från möjligheten att utesluta företagssammanslutningen från upphandlingsförfarandet. Denna bestämmelse ger den upphandlande enheten nämligen uppenbart ett bedömningsutrymme vad gäller frågan om de av företagssammanslutningen aviserade korrigerande åtgärderna ”anses vara tillräckliga och har vidtagits i tid”. Om så är fallet kan denna bestämmelse även tillämpas inom ramen för en direktivkonform tolkning, särskilt i ljuset av artikel 79. 2 andra stycket i direktiv 2014/25.( 36 ) Även denna bedömning ska göras av den hänskjutande domstolen.
3. Slutsats i denna del
80. Följaktligen ska det i princip vara möjligt för en företagssammanslutning att utesluta eller byta ut en medlem, avseende vilken det föreligger ett obligatoriskt skäl för uteslutning enligt artikel 57.2 i direktiv 2014/25, för att inte själv uteslutas från ett förfarande om offentlig upphandling. Detta förutsätter att varken företagssammanslutningen eller dess befullmäktigade medlem – i praktiken eller rättsligt – i rätt tid kan konstatera att ett skäl för uteslutning föreligger, förhindra att ett sådant skäl aktualiseras eller vidta korrigerande åtgärder i detta avseende. I ett fall då den medlem som ska uteslutas eller bytas ut endast skulle utföra en marginell del av den erbjudna prestationen, kan en sådan uteslutning eller ett sådant utbyte endast medföra en icke väsentlig ändring av företagssammanslutningens anbud som inte påverkar konkurrensen mellan anbudsgivarna. Huruvida dessa förutsättningar är uppfyllda och om de relevanta nationella bestämmelserna kan tolkas och tillämpas i överensstämmelse med dessa principer, ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva.
5. Förslag till avgörande
81. Jag föreslår därför att EU-domstolen ska besvara begäran om förhandsavgörande från Tribunale Amministrativo Regionale per il Lazio (Regionala förvaltningsdomstolen i Lazio, Italien) som följer:
Artikel 57.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG jämförd med artikel 79.2 och artikel 80.1 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG och den unionsrättsliga proportionalitetsprincipen ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning och dess tolkning enligt vilken en tillfällig företagssammanslutning ska uteslutas från ett förfarande om offentlig upphandling endast på den grunden att sammanslutningen inte har kunnat utesluta eller byta ut en av dess medlemmar, vilken först efter utgången av anbudsfristen har fullgjort sina skyldigheter att betala genom lagakraftvunna beslut fastställda skatter, eftersom företagssammanslutningen har föreslagit denna åtgärd först efter det att den blivit underrättad av den upphandlande enheten om förekomsten av ett skäl för uteslutning.
1 Originalspråk: tyska.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 2014, s. 65, rättelse i EUT L 192, 2022, s. 39).
3 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 2014, s. 243) i den genom kommissionens delegerade förordning (EU) 2025/2150 ändrade versionen av den 22 oktober 2025.
4 GURI nr 77 av den 31 mars 2023, Supplemento ordinario nr 12.
5 Den i detta avseende likalydande artikeln 63.2 i direktiv 2014/24 ska inte tillämpas i förevarande mål.
6 Det vill säga genom myndighetsbeslut som har fått ”laga kraft” i den mening som avses i den tyska lagstiftningen.
7 Dom av den 1 augusti 2025, Daka m.fl. (C‑422/23, C‑455/23, C‑459/23, C‑486/23 och C‑493/23, EU:C:2025:592, punkt 109 och där angiven rättspraxis).
8 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 januari 2023, HSC Baltic m.fl. (C‑682/21, EU:C:2023:48, punkt 51).
9 Se De Mars, S., Exclusion and self-cleaning in Article 57: discretion at the expense of clarity and trade?, i: Ølykke, G.S. och Sanchez Graells, A. (red.), Reformation or Deformation of the EU Public Procurement Rules, Edward Elgar Law, Cheltenham and Northampton, 2016, s. 257.
10 Se Sanchez Graells, A., Exclusion, Qualitative Selection and Short-listing in the New Public Sector Procurement Directive 2014/24, i: Lichère, F., Caranta, R., Treumer, S. (red.), Modernising Public Procurement: The new Directive , DJØF Publishing, Köpenhamn, European Procurement Law Series, 2014, s. 114.
11 Se, för ett likande resonemang, dom av den 30 januari 2020, Tim (C‑395/18, EU:C:2020:58, punkt 41), och dom av den 21 december 2023, Infraestruturas de Portugal och Futrifer Indústrias Ferroviárias (C‑66/22, EU:C:2023:1016, punkt 55–57 och där angiven rättspraxis). Se även andra stycket i skäl 84 i direktiv 2014/24.
12 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 oktober 2013, Manova (C‑336/12, EU:C:2013:647, punkt 31 och följande punkt samt där angiven rättspraxis), och dom av den 3 juni 2021, Rad Service m.fl. (C‑210/20, EU:C:2021:445, punkt 43 och där angiven rättspraxis).
13 Se dom av den 10 oktober 2013, Manova (C‑336/12, EU:C:2013:647, punkt 42).
14 Se för ett liknande resonemang dom av den 30 januari 2020, Tim (C‑395/18, EU:C:2020:58, punkt 42).
15 EUT L 134, 2004, s. 114.
16 Denna bestämmelse har följande lydelse: ”Den upphandlande enheten ska begära att den ekonomiska aktören byter ut en enhet som inte uppfyller ett relevant urvalskriterium eller för vilken det föreligger obligatoriska skäl för uteslutning som upphandlande enhet har hänvisat till.”
17 Se, för ett liknande resonemang – avseende artikel 63 i direktiv 2014/24 – dom av den 3 juni 2021, Rad Service m.fl. (C‑210/20, EU:C:2021:445, punkt 29 och följande punkt).
18 Enligt artikel 79.2 andra stycket tredje meningen i direktiv 2014/25 har den upphandlade enheten i detta avseende ett bedömningsutrymme (”kan”).
19 Se dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras (C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 149 och följande punkter). Se även beslut av den 30 september 2022, ĒDIENS & KM.LV (C‑592/21, EU:C:2022:746, punkt 22 och där angiven rättspraxis).
20 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 3 juni 2021, Rad Service m.fl. (C‑210/20, EU:C:2021:445, punkt 36 och följande punkt samt där angiven rättspraxis), och dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras (C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 153 och följande punkt).
21 Även artikel 63.1 andra stycket andra meningen i direktiv 2014/25.
22 Se dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras (C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 152 och följande punkter.).
23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 30 januari 2020, Tim (C‑395/18, EU:C:2020:58, punkterna 48, 51 och 52), och dom av den 3 juni 2021, Rad Service m.fl. (C‑210/20, EU:C:2021:445, punkt 39 och följande punkt).
24 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 januari 2023, HSC Baltic m.fl. (C‑682/21, EU:C:2023:48, punkt 49 och följande punkt samt där angiven rättspraxis). Huruvida detta resonemang även följer av det förhållandet att en uteslutning från ett upphandlingsförfarande har karaktären av en sanktion eller ett straff, vilket antyds in dom av den 30 maj 2024, Vialto Consulting/kommissionen (C‑130/23 P, EU:C:2024:439, punkt 31), finns det inte något behov av att ta ställning till i förevarande mål. Se i detta avseende den överklagade domen av den 18 december 2024, TP/kommissionen (T‑776/22, EU:T:2024:908, punkt 61 och följande punkter). som alltjämt är föremål för prövning i högre instans (C‑170/25 P) och därför ännu inte fått laga kraft.
25 Se även den hänskjutande domstolens och Italiens hänvisning till en dom från Consiglio di Stato (Högsta förvaltningsdomstolen, Italien) av den 19 december 2019, nummer 6237, enligt vilken det består en så stark anknytning mellan medlemmarna i en företagssammanslutning, ”att det bedöms vara strikt uteslutet att eventuella skäl för uteslutning skulle vara okända för någon av de övriga medlemmarna i den aktuella företagssammanslutningen”.
26 Denna bestämmelse har följande lydelse: ”Skyldigheten att utesluta en ekonomisk aktör ska också gälla när den person som den lagakraftvunna domen avser ingår i en ekonomisk aktörs förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan eller är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera detta.”
27 Till sådana hör bland annat deltagande i en kriminell organisation (a), bestickning (b), bedrägeri (c), terroristbrott eller liknande (d), penningtvätt eller finansiering av terrorism (e) samt barnarbete och andra former av människohandel (f).
28 Se, för ett likande resonemang, dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras (C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 156 och där angiven rättspraxis).
29 Se dom av den 19 maj 2009, Assitur (C‑538/07, EU:C:2009:317, punkt 26), och dom av den 23 december 2009, CoNISMa (C‑305/08, EU:C:2009:807, punkt 37).
30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 december 2009, CoNISMa (C‑305/08, EU:C:2009:807, punkt 37) och förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål MT Højgaard och Züblin (C‑396/14, EU:C:2015:774, punkt 58).
31 Se, för ett likande resonemang, dom av den 7 september 2021, Klaipėdos regiono atliekų tvarkymo centras (C‑927/19, EU:C:2021:700, punkt 157 och där angiven rättspraxis).
32 Se, för ett liknande resonemang, möjligen dom av den 3 juni 2021, Rad Service m.fl. (C‑210/20, EU:C:2021:445, punkt 44 och där angiven rättspraxis).
33 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet MT Højgaard och Züblin (C‑396/14, EU:C:2015:774, punkt 63).
34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 maj 2016, MT Højgaard och Züblin (C‑396/14, EU:C:2016:347, punkt 44).
35 Se, för ett liknande resonemang, även dom av den 19 juni 2008, pressetext Nachrichtenagentur (C‑454/06, EU:C:2008:351, punkt 44 och följande punkt) och förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i mål MT Højgaard och Züblin (C‑396/14, EU:C:2015:774, punkt 76).
36 Se punkterna 63 och 64 ovan.