lagen.
Patent- och marknadsöverdomstolen

PMB 4826-25

Domstol
Patent- och marknadsöverdomstolen
Avgörandedatum
2026-05-11
Målnummer
PMB 4826-25
Rättsområde
Brottmål, inkl mål om utdömande av vite

Källa

Patent- och marknadsöverdomstolen har fastställt underinstansens fällande dom avseende ett åtal för brott mot upphovsrättslagen. Den tilltalade döms för att vid tillhandahållande av en IPTV-tjänst dels som gärningsman ha olovligen överfört filmverk till allmänheten, dels som medhjälpare ha främjat olovlig återutsändning av tv-sändningar som skyddas av den s.k. signalrätten. Patent- och marknadsöverdomstolen har även överprövat en talan om självständigt förverkande mot en tidigare medtilltalad som frikänts från åtal i underrätten. Åklagarens talan om förverkande har bifallits när det gäller visst kapital och två personbilar, men har ogillats beträffande annat lösöre. En nämndeman var skiljaktig och ansåg att talan om självständigt förverkande skulle ogillas helt. Domen får överklagas i enlighet med vad som gäller för brottmål.

SVEA HOVRÄTT Patent- och marknadsöverdomstolen Rotel 020110

DOM

2026-05-08 Stockholm

Mål nr

PMB 4826-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Patent- och marknadsdomstolens deldom 2025-03-05 i mål nr PMB 8894-20, se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 2)

Motpart (Åklagare)

Kammaråklagaren Henrik Stiernblad

Åklagarmyndigheten

Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet

Motparter (Målsägande)

1 Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213

2 Nordisk Film A/S

3 The Walt Disney Company Nordic, 556405-6629

Samtliga med adress hos ombuden

Ombud för 1–3: Advokaten N.H.

Ombud för 1–3: Jur.kand. S,L.

Klagande (Tilltalad)

T.S.,

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten M.B.

SAKEN

Brott mot upphovsrättslagen

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

T.S. ska ersätta Aktiebolaget Svensk Filmindustri för rättegångskostnad i Patent-och marknadsöverdomstolen med 32 325 kr avseende ombudsarvode jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för Patent- och

marknadsöverdomstolens dom tills betalning sker.

M.B. tillerkänns ersättning av allmänna medel med 64 695 kr. Av

beloppet avser 45 528 kr arbete, 5 576 kr tidsspillan, 652 kr utlägg och 12 939 kr

mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Patent- och marknadsdomstolens beslut i deldom 2025-03-05 i mål nr PMB 8894-20,

se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 2)

Motpart (Åklagare)

Kammaråklagaren Henrik Stiernblad

Åklagarmyndigheten

Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet

Klagande (Tilltalad) N.A.

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten C.W.

SAKEN

Brott mot upphovsrättslagen

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

T.S. ska ersätta Aktiebolaget Svensk Filmindustri för rättegångskostnad i Patent-och marknadsöverdomstolen med 32 325 kr avseende ombudsarvode jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen från dagen för Patent- och

marknadsöverdomstolens dom tills betalning sker.

M.B. tillerkänns ersättning av allmänna medel med 64 695 kr. Av

beloppet avser 45 528 kr arbete, 5 576 kr tidsspillan, 652 kr utlägg och 12 939 kr

mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Patent- och marknadsdomstolens beslut i deldom 2025-03-05 i mål nr PMB 8894-20,

se bilaga A

PARTER (antal tilltalade 2)

Motpart (Åklagare)

Kammaråklagaren Henrik Stiernblad

Åklagarmyndigheten

Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet

Klagande (Tilltalad) N.A.

Ombud och offentlig försvarare: Advokaten C.W.

SAKEN

Självständigt förverkande

PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Patent- och marknadsöverdomstolen ändrar Patent- och marknadsdomstolens dom

på så sätt att Patent- och marknadsdomstolens beslut om förverkande med stöd av

36 kap. 5 § brottsbalken upphävs avseende följande egendom:

- armbandsur Certina

- armbandsur Frederique Constant

- armbandsur Tissot

- armbandsur Certina DS-8

- klocklåda

- diamantring i vitguld med sten.

3 C.W. tillerkänns ersättning av allmänna medel med 115 106 kr. Av beloppet

avser 75 609 kr arbete, 12 822 kr tidsspillan, 3 654 kr utlägg och 23 021 kr

mervärdesskatt. Kostnaden ska stanna på staten.

YRKANDEN I PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN

T.S. har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska frikänna honom från ansvar för brott mot upphovsrättslagen samt befria honom från skyldigheten att utge

skadestånd och ersättning för rättegångskostnader till Nordisk Film A/S (NF) och Aktiebolaget Svensk Filmindustri (SF). Liksom i Patent- och marknadsdomstolen har han inte vitsordat något belopp som skäligt i och för sig, men har inte haft någon invändning mot ränteberäkningen.

N.A. har yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska upphäva Patent- och

marknadsdomstolens beslut om förverkande av följande egendom:

- armbandsur Certina

- armbandsur Frederique Constant

- armbandsur Tissot

- armbandsur Certina DS-8

- klocklåda

- diamantring i vitguld med sten

- tillgångar till ett värde av 2 476 488 kr.

Åklagaren och målsägandebolagen har motsatt sig ändringsyrkandena.

Åklagaren har godtagit Patent- och marknadsdomstolens bedömning av de

gärningar som T.S. dömts för och har alltså inte vidhållit det i första hand angivna

gärningspåståendet avseende åtalspunkten 1.

Målsägandebolagen har biträtt åtalet mot T.S. även i Patent- och mark­nadsöverdomstolen. NF och SF har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader här.

UTREDNINGEN I PATENT- OCH MARKNADSÖVERDOMSTOLEN

Utredningen är väsentligen densamma som i Patent- och marknadsdomstolen. I den del av målet som avser självständigt förverkande har hållits tilläggsförhör med N.A. samt vittnesförhör med dennes hustru, C.W.K., och far, J.A..

DOMSKÄL

Målet i Patent- och marknadsöverdomstolen gäller dels åtalet och skadeståndstalan mot T.S., dels talan om självständigt förverkande mot N.A..

T.S.

Skuld

De rättsliga utgångspunkterna avseende upphovsrätt till filmverk och signalrätt till tv-

utsändningar anges i Patent- och marknadsdomstolens dom. Att även medhjälp till

brott mot upphovsrättslagen, som har fängelse i straffskalan, är straffbart följer av

23 kap. 4 § första stycket brottsbalken.

När det gäller beskrivningen av tjänsten IPTVKing ansluter sig Patent- och mark­nadsöverdomstolen till underinstansens redogörelse. Det gäller tjänstens uppbyggnad, funktion, betalsystem och omfattning. Som underinstansen konstaterat, har det genom IPTVKing gjorts tv-utsändningar och överförts filmverk utan rättighetshavarnas med­givande.

Avgörande för frågan om T.S. ansvar är således om det är ställt utom rimligt tvivel att han i enlighet med gärningsbeskrivningarna deltagit i IPTVKings verksamhet under åtalstiden. Om så är fallet, ska Patent- och marknadsöverdomstolen ta ställning till om gärningarna utgör medhjälp till brott mot upphovsrättslagen genom olovlig

återutsändning av tv-utsändningar (åtalspunkten 1) respektive brott mot upp­hovsrättslagen genom överföring av filmverk till allmänheten (åtalspunkten 2).

Åtalet bygger på en omfattande utredning och åklagaren har lagt fram en rad indicier till stöd för de påståenden om T.S. delaktighet i tillhandahållandet av tjänsten

IPTVKing som anges i gärningsbeskrivningarna. Eftersom det inte finns någon direkt bevisning för påståendena om T.S. försäljning av iptv-abonnemang (accessträngar/ länkar) och förprogrammerade iptv-boxar samt tillhandahållande av support, framstår det som lämpligt att göra en bevisprövning i enlighet med den metod som Högsta domstolen angett i NJA 2015 s. 702 och NJA 2023 s. 29.

Detta innebär att rätten först identifierar de faktiska förhållanden (bevisfakta) som har åberopats och som har betydelse med avseende på bevistemat. Med bevistema avses då den eller de omständigheter (rättsfakta) som talan baseras på; i det här fallet den gär­ningsbeskrivning som ligger till grund för åtalet. För att inte bevisbedömningen ska bli resultatet av ett mera allmänt betraktande av bevisningen i målet är det i regel lämpligt att domstolen värderar betydelsen av varje bevisfaktum. Sådan bevisning som bedöms vara av mindre betydelse kan till en början läggas åt sidan. (Se NJA 2015 s. 702 p. 22).

Den samlade styrkan i bevisningen är beroende av styrkan i varje enskilt bevis, hur många bevis det finns och hur bevisen förhåller sig till varandra, t.ex. om de är fri­stående och samverkande eller om de utgör olika delar av en kedja med flera olika led. Det sammanvägda bevisvärdet av två fristående och samverkande bevis är i princip högre än värdet av varje enskilt bevis. När det gäller kedjebevisning är förhållandet ofta det motsatta; ju fler led som ingår desto svagare är bevisningen för slutledet i kedjan. Det är först vid sammanvägningen av all den bevisning som parterna har åbe­ropat som domstolen kan uttala sig om huruvida åklagaren har presenterat så stark bevisning att det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått den åtalade gärningen. Domstolen måste då också pröva betydelsen av alternativa förklaringar. (Se NJA 2023 s. 29 p. 27 och 28.)

Att T.S. vid husrannsakan visade sig inneha en iptv-box som gav tillgång till

IPTVKings utbud visar inte mer än att T.S. var en kund bland tusentals andra. Detta

förhållande ger alltså inte något påtagligt stöd för gärningspåståendet.

I utredningen förekommer emellertid en rad andra bevis som indirekt – men med varie­rande styrka – ger stöd för åklagarens påståenden.

En person vid namn T.S. registrerade IPTVKings Facebooksida i mars 2016. Facebookannonsen betalades med ett kreditkort utställt på en T.S., men kortet har inte identifierats i utredningen. T.S. har invänt att det inte var han som gjorde

registreringen. Han har särskilt framhållit att han vid den tidpunkten inte bodde i Sverige, att han inte behärskade svenska språket, att T.S. är ett vanligt namn i Azerbajdzjan och att den ip-adress som användes har lokaliserats till Warszawa i Polen. Patent- och marknadsöverdomstolen ifrågasätter inte att namnet kan vara frekvent förekommande i andra delar av världen, men det förhållandet att

Facebooksidan avsåg en tjänst riktad mot den svenska marknaden gör det osannolikt att en person utan anknytning till Sverige skulle stå bakom registreringen. Detta talar med styrka för att T.S., som invandrade till Sverige senare samma år, är den person som angetts vid registreringen. Att det vid registreringen använts en ip-adress i Polen föranleder inte någon annan bedömning. Det förhållandet att det första inlägget på Facebooksidan är på svenska skulle kunna ha sin förklaring i att det formulerats av någon annan eller att T.S. fått hjälp att skriva inlägget.

Av utredningen framgår att T.S. tillsammans med N.A. under åren 2016 och 2017 beställt och fakturerats för iptv-boxar från det schweiziska företaget Apro AG för cirka 110 000 euro. Dessa boxar var av samma typ som IPTVKing levererade till kunder. Försvararen har sakframställningsvis anfört att boxarna således vidare till butik utan att förprogrammeras. T.S. har i förhör emellertid inte svarat på några frågor om inköpet, förutom att han bekräftat att han bodde på den adress som Apro AG noterat. Detta reducerar i väsentlig grad betydelsen av den alter-nativa förklaringen. Vid sådant förhållande talar bevisningen starkt för att T.S. ett par år före

gärningsperioden anskaffat sådan hårdvara som IPTVKing använde i verksamheten.

I december 2016 skickades ett meddelande från WhatsApp-kontot T._86 till

kryptoväxlaren T.J.. Av utredningen har framgått att denne är en valutahandlare som växlat in bitcoin från plånböcker som kunnat knytas till IPTVKing. Enligt

meddelandet – som är skrivet på engelska – fanns det flera ordrar som behövde tas om hand eftersom fysiska varor skulle skickas. Som försvararen har framhållit har kontot T._86 inte påträffats i T.S. mobiltelefon eller dator. Det användarnamn på WhatsApp som kunnat knytas till honom är Mr 007. Med hänsyn till att T.S. är född 1986 och att meddelandet skickats i tidsmässigt samband med hans inköp av iptv-boxar anser Patent- och marknadsöverdomstolen att det är visat att han i december 2016 hade kontakt med den kryptoväxlare som anlitades i verksamheten och att meddelandet avsåg kundordrar.

Vid en samlad bedömning av denna bevisning anser Patent- och marknadsöverdom­stolen att det är styrkt att T.S. varit delaktig i uppbyggnaden av IPTVKings verksamhet under de år då tjänsten etablerades. Frågan är därmed om hans engage­mang i verksamheten fortsatt under den tid som åtalet avser, dvs. den 23 maj 2019 – 3 juni 2020.

Av central betydelse för denna fråga är att T.S. i november 2019 varit registrerad som kontaktperson hos NameCheap för domänen iptv.king.me. Ursprungligen

registrerades domänen för en annan person, H.A.. Vid den tidpunkt då T.S. stod som innehavare var det registrerade telefonnumret detsamma som för WhatsApp-kontot T._86.

Till detta kommer de båda meddelanden till T.S. den 23 augusti och den 5 oktober 2019, som påträffats i F.A. telefon, med det innehåll som Patent- och

marknadsdomstolen närmare redogjort för. T.S. har inte kunnat lämna någon förklaring till vad meddelandena avser. Patent- och marknadsöverdomstolen delar underinstansens bedömning att det då inte går att dra någon annan slutsats än att T.S. meddelanden handlat om kunders tillgång till provabonnemang hos IPTVKing.

Utredningen om T.S. ekonomiska förhållanden visar att det skett oför-klarade bitcoininväxlingar på hans konton i tyska Commerzbank och nederländska Bunq Bank under gärningsperioden vid tidpunkter och med belopp som framgår av Patent- och marknadsdomstolens dom. Även om T.S. inte velat kommentera transaktionerna, kan alternativa förklaringar inte helt uteslutas. Med hänsyn till att bitcoin använts som betalningsmedel vid abonnemang hos IPTVKing har den finansiella utredningen likväl ett betydande bevisvärde avseende T.S. engagemang i IPTVKings verksamhet.

Slutligen kan konstateras att efter husrannsakan och frihetsberövande av T.S.

upphörde IPTVKings hemsida och dashboard att fungera. Detta förhållande är väl förenligt med att T.S. hade det operativa ansvaret för tjänsten, även om det kan finnas andra orsaker till att tjänsten inte längre kunde levereras.

Vid en sammanvägning av dessa i allt väsentligt fristående indirekta bevis

framstår det som mycket osannolikt att samtliga de omständigheter som framkommit genom åklagarens bevisning skulle föreligga även om T.S. inte varit kontinuerligt aktiv i driften av IPTVKing under den period som åtalet avser. Vid en sammanvägd bedömning ger därför den av åklagaren åberopade bevisningen ett mycket starkt stöd för åtalet. Någon alternativ förklaring till den samlade bilden av omständigheterna i fråga har inte anförts och framstår inte som beaktansvärd.

Sammantaget kommer Patent- och marknadsöverdomstolen till slutsatsen att det är ställt utom rimligt tvivel att T.S. gjort sig skyldig till de åtalade gärningarna. Dessa ska rubriceras så som Patent- och marknadsdomstolen gjort.

Påföljd

Patent- och marknadsöverdomstolen ansluter sig till de överväganden avseende påfölj-

den som har gjorts i den överklagade domen.

Det finns således inte skäl för ändring när det gäller val av påföljd och straffmätning.

Enskilda anspråk

Med den bedömning i skuldfrågan som framgått i det föregående ska T.S. ersätta målsägandebolagens, NF och SF, skada i anledning av brottet (åtalspunkten 2). Patent-och marknadsöverdomstolen delar underinstansens bedömning när det gäller

beräkning av såväl skälig ersättning som ersättning för ytterligare skada till följd av intrånget. Ränteberäkningen är vitsordad.

Patent- och marknadsöverdomstolen kan konstatera att någon ersättningsskyldighet för annan person avseende samma skada inte har fastställts. Vid sådant förhållande saknas förutsättningar för domstolen att förordna om solidarisk betalningsskyldighet. När det gäller de enskilda anspråken ska underinstansens dom ändras endast i detta avseende.

N.A.

Självständigt förverkande

När det gäller de rättsliga utgångspunkterna för förverkande enligt 36 kap. 5 § brotts­balken ansluter sig Patent- och marknadsöverdomstolen till den redogörelse som läm­nats i den överklagade domen.

Det ska dock tilläggas att i en situation där egendom delvis kan anses utgöra oför­klarade tillgångar, kan åklagaren framställa och få bifall till ett yrkande om värdeför­verkande motsvarande den del av egendomen som inte kan förklaras med legitima för­värvskällor eller förmögenhetsförhållandena i övrigt (prop. 2023/2024:144 s. 422). Under sådana omständigheter kan alltså inte hela egendomen förklaras förverkad.

När det gäller frågan om övergångsbestämmelserna och förbudet mot retroaktiv

tillämpning – som försvararen särskilt har framhållit – kan Patent- och

marknadsöverdomstolen tillägga följande.

I förarbetena till bestämmelserna om självständigt förverkande anförde regeringen att grunderna för retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 § regeringsformen bör göras gällande också med avseende på självständigt förverkande. Förverkandeformen ska alltså inte

ges tillbakaverkande effekt även om förverkandeformen i formell mening inte träffas av retroaktivitetsförbudet. När det gäller den närmare innebörden av retroaktivitets-förbudet anförde regeringen vidare att rekvisitet ”brottslig verksamhet” inte kan rela­teras till en viss tidpunkt då vissa gärningar har begåtts. Därför kan inte den nya för­verkandeformens tillämpning i tiden, lika lite som vid utvidgat förverkande, begränsas av att den inte närmare preciserade brottsliga verksamheten ägt rum i tiden innan lag­stiftningen trätt i kraft. Enligt regeringen kan en relevant tidpunkt däremot sägas vara att egendomen fortfarande tillhör eller med tillämpning av presumtionsregeln får anses ägas av förverkandesvaranden när bestämmelsen om självständigt förverkande träder i kraft. Frågan om huruvida lagstiftningens tillämpning borde begränsas i tiden skulle därför, enligt regeringen, kopplas till tidpunkten för egendomsinnehavet. Till följd härav föreslogs en övergångsbestämmelse med innebörden att bestämmelsen om självständigt förverkande endast tillämpas i förhållande till egendom som tillhör eller ska anses ägas av förverkandesvaranden i tiden efter ikraftträdandet. (Se prop. 2023/24:144 s. 376 med hänvisning även till prop. 1975/76:209 om ändring i rege­ringsformen s. 125.)

Lagrådet ansåg att övergångsbestämmelsen var godtagbar mot bakgrund av att förverkandeformen inte tar sikte på något konkret brott (prop. 2023/24:144 s. 895).

Denna hovrätt har i ett tidigare avgörande kommit till slutsatsen att retroaktivitets-förbudet innebär ett hinder mot självständigt förverkande avseende egendom som för­verkandesvaranden ägt före ikraftträdandet (Svea hovrätts dom den 9 maj 2025 i mål B 662-25). I andra avgöranden har emellertid retroaktivitetsförbudet inte ansetts utgöra något hinder mot förverkande av egendom som förvärvats innan 36 kap. 5 § brotts­balken trädde i kraft. (Se t.ex. Svea hovrätts dom den 19 juni 2025 i mål B 6232-25 och den 30 juni 2025 i B 6587-25).

Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterar att övergångsbestämmelsen inte kan

förstås på annat sätt än att 36 kap. 5 § brottsbalken är tillämplig utan hinder av att

egendomen i fråga förvärvats före ikraftträdandet.

Patent- och marknadsöverdomstolen ska därmed pröva om all den egendom som enligt åklagaren utgör s.k. oförklarade tillgångar tillhör eller ska anses tillhöra N.A., i vad mån det är klart mera sannolikt att egendomen helt eller delvis härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet och om ett förverkande skulle vara uppenbart oskäligt.

När det gäller den diamantring i vitguld som påträffades i ett kassaskåp i N.A. och C.W.K. gemensamma hem, har N.A. uppgett att det är hans hustrus vigselring. C.W.K. har i sitt vittnesmål berättat att hon fick ringen av N.A. när han friade till henne 2009. I denna del ger utredningen alltså stöd för att smycket förvärvades flera år innan någon brottslig verksamhet relaterad till IPTVKing hade inletts. Enligt Patent-och marknadsöverdomstolen saknas det, med hänsyn till föremålets beskaffenhet och till det som framkommit i förhören, skäl att ifrågasätta att smycket tillhör C.W.K.. Redan på grund härav ska förverkande-yrkandet ogillas.

När det gäller armbandsuren av märkena Frederique Constant, Certina och Tissot har åklagaren inte presenterat någon värdering men framhållit att det förstnämnda märket är av exklusiv karaktär. N.A. har uppgett att den klockan kan vara värd 6 000 – 7 000 kr, och att värdet på de övriga klockorna kan uppskattas till 2 000 – 3 000 kr vardera. Med hänsyn till att N.A. haft en regelbunden inkomst av heltidsanställning bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte finns tillräckligt stöd för påståendet om bristande proportion mellan hans legitima inkomst och innehavet av lösöret i fråga. Detsamma gäller klocklådan som enligt C.W.K. saknar värde. Även i denna del ska alltså yrkandet om förverkande lämnas utan bifall.

Beträffande tillgångarna på N.A. bankkonton och innehavet av två person-bilar av märket Mercedes Benz gör Patent- och marknadsöverdomstolen följande över­väganden. Tillgångarna i bankmedel uppgick vid tidpunkten för tillslaget till över 1,8 miljoner kr. Bilarna har sålts för 270 000 respektive 340 000 kr. Det är uppenbart att N.A. därmed disponerat medel långt över vad hans månadslön om cirka 40 000 kr har medgett. N.A. har emellertid haft omfattande inkomster av

kapital, huvudsakligen hänförligt till bitcoinhandel. Hans överskott av kapital uppgick till 6,4 miljoner kr 2017 och 3,8 miljoner kr 2018. De omsatta medlen uppgår till be­tydligt högre belopp; under åren 2016–2018 har cirka 17,6 miljoner kr i bitcoin satts in på N.A. konto hos LocalBitcoin.

Frågan är därmed om åklagaren gjort det klart mera sannolikt att N.A. omsatta kapital härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Det innebär att åklagarens påstående inte behöver vara ställt utom rimligt tvivel, men sannolikheten för

påståendet ska på ett tydligt sätt överträffa sannolikheten för att kapitalet i fråga har sitt ursprung i ett lagligt förvärv. (Se NJA 2021 s. 263 p. 9.)

Som Patent- och marknadsdomstolen närmare utvecklat i sin dom har N.A. under åren 2016–2018 mottagit betydande summor genom såväl bitcoininväxlingar som internationella banköverföringar.

Åklagaren har gjort gällande att ett flertal transaktioner genom LocalBitcoin till N.A. utgör indirekta transaktioner från IPTVKing. M.F. har i sitt vittnesförhör utvecklat hur dessa gått till. Han har berättat att vissa bitcoin-adresser kunnat kopplas till IPTVKing i samband med provköp av abonnemang. Dessa adresser har ingått i s.k. kluster från vilka överföringar har gjorts till en annan, okänd plånbok. Vid de indirekta

transaktionerna har det därifrån, inom ett tidsintervall på några timmar, gjorts en utbetalning med en något lägre summa – motsvarande inbetalningen från IPTVKing med avdrag för transaktionskostnader – till N.A. konto hos LocalBitcoin. Enligt M.F. har det funnits ett tydligt mönster av sådana transaktioner i två steg. Som försvararen har påpekat utgör dessa indirekta transaktioner endast 12 av 368 transaktioner och de är tidsmässigt begränsade till hösten 2017 och vintern 2018. Patent- och marknadsöverdomstolen kan emellertid konstatera att de överföringar som på detta sätt korresponderar med IPTVKings insättningar överstiger 2 miljoner kr. Detta förhållande ger ett tydligt stöd för att N.A. kapital till betydande del kan hänföras till intäkter från IPTVKings verksamhet.

Till detta kommer att N.A. tillsammans med T.S. inköpt iptv-boxar åren 2016 och

2017, vilket talar för att han varit engagerad i IPTVKings verksamhet under

uppbyggnadsfasen.

När det gäller förekomsten av N.A. användarnamn på ”IPTV Dashboard” har det inte framgått att han hade en roll som administratör. Fyndet har gjorts i samband med beslag av hårddiskar den 29 maj 2020 och hänför sig alltså till den period som det ogillade åtalet avser.

Vid en samlad bedömning anser Patent- och marknadsöverdomstolen att den bevisning som åklagaren lagt fram, särskilt när det gäller indirekta transaktioner, är tillräcklig för slutsatsen att det är klart mera sannolikt att N.A. samlade kapital – låt vara att det förkovrats genom framgångsrik valutahandel – härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.

Patent- och marknadsöverdomstolen ska härefter ställa denna slutsats mot N.A. förklaring till hur han förvärvat sitt kapital. N.A. har uppgett följande om sina ekonomiska förhållanden. Han hade tidigare en heltidsanställning i företaget Allt på väg i Sverige AB där han hade IT-relaterade arbetsuppgifter. Han utvecklade en AI-modell för beräkning av standardavvikelser och risker. År 2011 började han med trading, först i blygsam skala och utan något egentligt vinstutfall. Kapitalinsatsen fick han från en försäljning av en restaurang, vilken inbringade 600 000 – 700 000 kr i vinst. Med tiden började han använda självlärande algoritmer. Från 2015 och framåt bedrevs handeln i större skala med fokus på arbitragehandel med kryptovaluta, varvid han kunde utnyttja en stadig värdeökning på bitcoin. År 2016 fick han en gåva om 520 000 USD av sin far som i sin tur hade mottagit ett större arv från N.A. farfar i Iran. På grund av sanktionerna mot Iran överfördes pengarna i kryptovaluta via tjänsten ColdWallet. Med detta kapital som insats tog arbitragehandeln fart, och han övergick senare till mer spekulativ handel. Inkomsterna från valutahandeln har deklarerats och beskattats. När det gäller de indirekta transaktionerna, som enligt åklagaren härrör från IPTVKing, är det riktigt att han handlat med både den turkiska Ecopayz och T.J. som förekommer i utredningen. Det har inte varit

möjligt för honom att efterforska vilka som gjort inbetalningar till dessa valutaväxlare.

Han har agerat mentor för andra som varit intresserade av att övergå från aktie- till

valutahandel.

J.A. har i vittnesförhör uppgett att han för cirka tio år sedan gav sonen en gåva om 520 000 USD.

Vid Patent- och marknadsöverdomstolens prövning av N.A. förklaring till sitt innehav av kapital ska först noteras att uppgiften om en gåva från fadern, som i sin tur fått ett arv i Iran, förekom redan i underinstansen, men påståendet har utvecklats närmare här. Påståendet om försäljning av en restaurang som inbringade visst kapital som användes för valutahandel framfördes däremot inte i förhöret i underinstansen.

Bestämmelserna om självständigt förverkande tar sin utgångspunkt i att lagliga

transaktioner som regel dokumenteras och att det därför är tämligen enkelt att förklara

och visa ett lagligt förvärv (prop. 2023/24:144 s. 266).

Vid lagstiftningsärendets beredning framhöll Lagrådet att vid bedömningen av om det föreslagna beviskravet tillgodoser rättssäkerhetens krav får tidsaspekten betydelse. Det föreslagna beviskravet var, enligt Lagrådet, ägnat att inge särskilda betänkligheter när de omständigheter som domstolen kan behöva bedöma ligger några år tillbaka i tiden. Lagrådet uttalade att det t.ex. inte är givet att den enskilde har möjlighet att förebringa dokumentation angående ett påstått lagligt förvärv som sägs ha skett för flera år sedan. Avsaknaden av dokumentation bör då rimligtvis inte få gå ut över den enskilde. Lagrådet slutsats var dock att lagens beviskrav inte generellt behöver sättas högre än i lagrådsremissens förslag; en annan sak är att domstolen i situationer av detta slag – inom ramen för tillämpningen av det föreslagna beviskravet – ofta kan behöva godta svarandens förklaring, trots att den är odokumenterad.

I förevarande fall har N.A. inte lagt fram någon dokumentation avseende sitt förvärv

av insatskapital för valutahandeln, vare sig när det gäller försäljningen av en

restaurang eller gåvan från fadern. Även om både rättssystem och sedvänjor i väsentlig

mån skiljer sig mellan Iran och Sverige, framstår det som anmärkningsvärt att han inte kunnat presentera någon handling som motsvarar bouppteckning, arvskifte eller gåvo­brev. De uppgifter som N.A. lämnat muntligen innehåller få detaljer som är möjliga att verifiera. Den enda bevisning som stödjer hans uppgifter är därför hans fars vittnesmål som inte lämnats under ed. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömer, även med beaktande av den tidsaspekt som Lagrådet framhållit, att N.A. inte förmått förta värdet av åklagarens bevisning i sådan grad att han kan anses ha fullgjort sin förklaringsbörda.

Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen är den samlade bilden av de omständig­heter som åklagaren har lagt fram därför tillräcklig för att övertyga domstolen om att det framstår som klart mera sannolikt att det kapital som utgjort grunden för N.A. valutahandel har sitt ursprung i brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Detsamma gäller de medel som använts vid förvärvet av två personbilar.

Av det anförda följer att förverkandeyrkandet ska bifallas såvitt gäller bankmedel och

fordon men ogillas beträffande övrigt lösöre. Patent- och marknadsdomstolens dom

ska ändras i enlighet härmed.

Rättegångskostnader och ersättning till offentliga försvarare

Med den bedömning som Patent- och marknadsöverdomstolen gjort beträffande de enskilda anspråken, ska T.S. ersätta SF:s och NF:s rättegångskostnader här. Yrkade belopp är skäliga.

De offentliga försvararnas anspråk på ersättning är också skäliga. Kostnaderna ska i båda fallen stanna på staten.

Övrigt

Patent- och marknadsdomstolens förordnande om kvarstad avseende N.A. likvida

medel ska fortsätta att gälla.

Bevisbeslaget mot T.S. ska bestå.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2026-06-05

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Ulrika Beergrehn och Ulrika Ihrfelt, referent, f.d. hovrättslagmannen Peter Strömberg samt nämndemännen Jari Visshed och Peter Laine (skiljaktig).

Skiljaktig mening, se nästa sida.

Nämndemannen Peter Laine är skiljaktig i fråga om talan om självständigt förverkande mot N.A. och anför följande.

Den bevisning som åklagaren har lagt fram är inte tillräcklig för att göra det klart mera sannolikt att N.A. tillgångar härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Yrkandet om självständigt förverkande ska därför ogillas i sin helhet.

Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.

Bilaga A

Ombud S,L.

3 The Walt Disney Company Nordic, 556405-6629

Ombud S,L.

Domslut

Åtal som N.A.di frikänns från

Brott mot upphovsrättslagen (2 tillfällen), 2020-01-22 – 2020-06-03, 7 kap

53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september 2020

Skadestånd

Aktiebolaget Svensk Filmindustris enskilda anspråk avslås.

Nordisk Film A/S enskilda anspråk avslås.

Förverkande och beslag

I beslag tagna TV-boxar förverkas från N.A. (Polismyndigheten, 2020-5000-

BG69290 punkt 1). Beslaget ska bestå.

Den tidigare beslutade kvarstaden om 3 900 000 kr för säkerställandet av

Aktiebolaget Svensk Filmindustris och Nordisk Film A/S rätt till ersättning

hävs.

Patent- och marknadsdomstolen beslutar om kvarstad på N.A. tillgångar till ett belopp om 2 476 488 kr för att säkra värdet av den egendom som ska förverkas från N.A. med stöd av 36 kap. 5 § brottsbalken. Kvarstaden ska bestå till dess verkställighet av förverkandet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom.

Följande egendom förverkas från N.A. med stöd av 36 kap. 5 § brottsbalken

(se stämningsansökan 2025-02-03, domsbilaga 1):

- armbandsur Certina

- armbandsur Frederique Constant

- armbandsur Tissot

- armbandsur Certina DS-8

- klocklåda

- diamantring i vitguld med sten

- tillgångar till ett värde av 2 476 488 kr

(Polismyndigheten, Egendomen är sedan tidigare förbudsmeddelad och

förflyttad till Kronofogdens lokaler respektive Kronofogdens balanskonto, U­32108-20/1310 m.fl.).

Ersättning och återbetalning

C.W. Kaber ska få ersättning av staten med 296 635 kr. Beloppet fördelas

enligt följande:

59 327 kr mervärdesskatt

Staten ska stå för kostnaderna.

Övrigt

Aktiebolaget Svensk Filmindustris yrkande om ersättning för

rättegångskostnader avslås.

Nordisk Film A/S yrkande om ersättning för rättegångskostnader avslås.

T.S. Parter

Tilltalad

T.S., 19861129-2957

Köpstadsvägen 34 Lgh 1103, 432 50 Varberg

Offentlig försvarare Advokat M.B.

Åklagare

Kammaråklagare Henrik Stiernblad

Åklagarmyndigheten

Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet

Box 57, 101 21 Stockholm

Målsägande

Ombud

Advokat N.H.

Ombud

S,L.

Ombud

Advokat N.H.

Ombud

S,L.

Ombud

S,L.

Domslut

Brott som T.S. döms för

Brott mot upphovsrättslagen, 2019-05-23 – 2020-06-03, 7 kap 53 §

upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september 2020

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, 2019-05-23 – 2020-06-03, 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september 2020 samt 23 kap 4 § brottsbalken

Påföljd

Villkorlig dom

100 dagsböter om 50 kr (5 000 kr)

Skadestånd

T.S. ska solidariskt med annan betala 990 000 kr till Aktiebolaget Svensk Filmindustri jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 juni 2020 till dess betalning sker.

T.S. ska solidariskt med annan betala 1 705 000 kr till Nordisk Film A/S jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 3 juni 2020 till dess betalning sker.

Förverkande och beslag

Beslaget av mobiltelefon ska bestå tills domen vinner laga kraft. Därefter ska det beslagtagna återlämnas till T.S.. (Polismyndigheten, 2020-5000-BG69323 punkt 1).

I beslag tagen tv-box förverkas från T.S. (Polismyndigheten, 2020-5000­BG69323 punkt 5). Beslaget ska bestå.

Brottsofferfond

T.S. ska betala en avgift till brottsofferfonden på 800 kr.

Ersättning och återbetalning

M.B. ska få ersättning av staten med 298 838 kr. Beloppet fördelas enligt

följande:

59 768 kr mervärdesskatt

M.B. har fått 125 000 kr av ersättningen utbetald i förskott.

Staten ska stå för kostnaderna.

Övrigt

T.S. ska betala ersättning för rättegångskostnad till Aktiebolaget Svensk

Filmindustri med 119 550 kr, varav 92 550 kr avser ombudsarvode.

T.S. ska betala ersättning för rättegångskostnad till Nordisk Film A/S med 119 550 kr, varav 92 550 kr avser ombudsarvode.

YRKANDEN

Stämningsansökan 2024-04-26, Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att T.S. ska dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september 2020.

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

BROTT MOT UPPHOVSRÄTTSLAGEN (5000-K231339-17)

T.S. har tillsammans och i samförstånd och/eller samråd med annan eller andra personer mellan den 23 maj 2019 och den 3 juni 2020 bl.a. i Göteborg och Varberg, Sverige uppsåtligen eller av grov oaktsamhet olovligen återutsänt målsägandenas televisionsutsändningar till ett stort antal användare.

Målsägandenas kanaler anges i bilaga 2 till åtalet.

Härigenom har T.S. gjort intrång i målsägandenas rätt till televisionsutsändningarna.

T.S. delaktighet har bestått i att han via tjänsten IPTVKing sålt IPTV­abonnemang (accessträngar/länkar) och förprogrammerade IPTV-boxar som har gett användarna möjlighet att olovligen ta del av

målsägandenas televisionsutsändningar samt tillhandahållit support till kunderna.

Ansvarsyrkande i andra hand

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen

I andra hand påstås att T.S. genom det beskrivna agerandet ovan, med råd eller dåd främjat annan/andras olovliga återutsändningar

av målsägandenas televisionsutsändningar.

Stämningsansökan 2024-04-26, Åtalspunkt 2

Åklagaren har begärt att T.S. ska dömas för brott mot upphovsrättslagen enligt 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september 2020.

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

BROTT MOT UPPHOVSRÄTTSLAGEN (5000-K1284548-18)

T.S. har tillsammans och i samförstånd och/eller samråd med annan/ andra personer mellan den 23 maj 2019 och den 3 juni 2020 bl.a. i Göteborg och Varberg, Sverige uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gjort intrång i målsägandenas upphovsrätt till nedan angivna filmverk genom att dessa olovligen tillgängliggjorts för allmänheten till ett stort antal kunder. Tillgängliggörandet har skett genom att kunderna via tjänsten IPTVKing erhållit accesssträngar/länkar till de aktuella filmverken.

T.S. delaktighet har bestått i att han via tjänsten IPTVKing sålt IPTV-

abonnemang (accessträngar/länkar) och förprogrammerade IPTV-boxar

samt tillhandahållit support till kunderna.

Filmverken som varit aktuella för överföring har varit följande:

Jägarna 2

Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Min så kallade pappa

All Inclusive

Solsidan

Vilken jävla cirkus

Hamilton – I nationens intresse

Jag älskar dig – en skilsmässokomedi

Superswede – en film om Ronnie Peterson

Tommy

Svinalängorna

Pojken med guldbyxorna

Mig äger ingen

Morran och Tobias

Sune på bilsemester

Svensson Svensson – I nöd eller lust

Farsan

Hallå hallå

Flickan som lekte med elden

Johan Falk – Kodnamn Lisa

Luftslottet som sprängdes

Män som hatar kvinnor

Becker – kungen av Tingsryd

Call Girl

Ansvarsyrkande i andra hand

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen

I andra hand påstås att T.S. genom det beskrivna agerandet ovan, med

råd eller dåd främjat annan/andras olovliga tillgängliggörande av de

nämnda filmverken.

Stämningsansökan 2025-01-15, Åtalspunkt 1

Åklagaren har begärt att N.A. ska dömas för brott mot upphovsrättslagen

enligt 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september

2020.

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

BROTT MOT UPPHOVSRÄTTSLAGEN (5000-K231339-17)

N.A. har tillsammans och i samförstånd och/eller samråd med annan eller andra personer bl.a. i Göteborg, Sverige, uppsåtligen eller av

grov oaktsamhet olovligen återutsänt målsägandenas televisionsutsändningar till ett stort antal användare.

Målsägandenas kanaler anges i bilaga 2 till åtalet.

Härigenom har N.A. gjort intrång i målsägandenas rätt till televisionsutsändningarna.

N.A. delaktighet har bestått i att han via tjänsten IPTV King sålt IPTV­abonnemang (accessträngar/länkar) och förprogrammerade IPTV-boxar som har gett användarna möjlighet att olovligen ta del av målsägandenas televisionsutsändningar samt hjälpt annan person lösa IT-tekniska problem med IPTV-Kings hemsida.

Det hände mellan den 22 januari 2020 och den 3 juni 2020 i bl.a Göteborg, Sverige.

Ansvarsyrkande i andra hand

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen

I andra hand påstås att N.A. genom det beskrivna agerandet ovan, med

råd eller dåd främjat annan/andras olovliga återutsändningar av

målsägandenas televisionsutsändningar.

Stämningsansökan 2025-01-15, Åtalspunkt 2

Åklagaren har begärt att N.A. ska dömas för brott mot upphovsrättslagen

enligt 7 kap 53 § upphovsrättslagen (1960:729) i sin lydelse före 1 september

2020.

Åklagaren har angett följande gärningsbeskrivning.

BROTT MOT UPPHOVSRÄTTSLAGEN (5000-K1284548-18) N.A. har tillsammans och i samförstånd och/eller samråd med

annan/andra bl.a. i Göteborg och Varberg, Sverige uppsåtligen eller av grov oaktsamhet gjort intrång i målsägandenas upphovsrätt till nedan angivna filmverk genom att dessa olovligen tillgängliggjorts för allmänheten till ett stort antal kunder. Tillgängliggörandet har skett genom att kunderna via tjänsten IPTV King erhållit accesssträngar/länkar till de aktuella filmverken.

N.A. delaktighet har bestått i att han via tjänsten IPTV King sålt IPTV­abonnemang (accessträngar/länkar) och förprogrammerade IPTV-boxar samt tillhandahållit support till kunderna och hjälpt annan person lösa IT-tekniska prpblem med IPTVKings hemsida.

Filmverken som varit aktuella för överföring har varit följande:

Jägarna 2

Hundraettåringen som smet från notan och försvann

Min så kallade pappa

All Inclusive

Solsidan

Vilken jävla cirkus

Hamilton – I nationens intresse

Jag älskar dig – en skilsmässokomedi

Superswede – en film om Ronnie Peterson

Tommy

Svinalängorna

Pojken med guldbyxorna

Mig äger ingen

Morran och Tobias

Sune på bilsemester

Svensson Svensson – I nöd eller lust

Farsan

Hallå hallå

Flickan som lekte med elden

Johan Falk – Kodnamn Lisa

Luftslottet som sprängdes Män som hatar kvinnor Becker – kungen av Tingsryd Call Girl.

Det hände mellan den 22 januari 2020 och den 3 juni 2020 på i bl.a. Göteborg, Sverige.

Ansvarsyrkande i andra hand

Medhjälp till brott mot upphovsrättslagen

I andra hand påstås att N.A. genom det beskrivna agerandet ovan, med

råd eller dåd främjat annan/andras olovliga tillgängliggörande av de

nämnda filmverken.

Skadestånd

Aktiebolaget Svensk Filmindustri har yrkat att T.S. och N.A. ska förpliktas att solidariskt med annan till bolaget utge 1 130 000 kr jämte ränta beräknad enligt 6 § räntelagen från den 3 juni 2020 till dess full betalning sker.

Aktiebolaget Svensk Filmindustri har i andra hand yrkat att N.A., solidariskt med de medtilltalade, ska förpliktas att utge 995 000 kr, jämte ränta beräknad enligt 6 § räntelagen från den 3 juni 2020 till dess full betalning sker.

Nordisk Film A/S har yrkat att T.S. och N.A. ska förpliktas att solidariskt med annan till bolaget utge 1 945 000 kr jämte ränta beräknad enligt 6 § räntelagen från den 3 juni 2020 till dess full betalning sker.

Nordisk Film A/S har i andra hand yrkat att N.A., solidariskt med de

medtilltalade, ska förpliktas att utge 1 670 000 kr, jämte ränta beräknad enligt

6 § räntelagen från den 3 juni 2020 till dess full betalning sker.

Förverkande och beslag

Åklagaren har yrkat att två moduler i form av TV-boxar (IPTV-box) ska förverkas från N.A. enligt 7 kap. 53 a § 1 eller 2 st upphovsrättslagen, alternativt enligt 36 kap. 3 § 1 p brottsbalken (Polismyndigheten, 2020-5000­BG69290 punkt 1).

Åklagaren har yrkat att Patent- och marknadsdomstolen förordnar att den tidigare beslutade kvarstaden mot N.A. om 3 900 000 kr ska bestå till dess verkställighet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom.

I andra hand har åklagaren yrkat att domstolen ska besluta om kvarstad på N.A. tillgångar till ett belopp om 2 476 488 kr för att säkra värdet av den egendom som ska förverkas från N.A. enligt 36 kap. 5 § brottsbalken.

Åklagaren har yrkat att beslaget av mobiltelefon, beslagtagen hos T.S., ska bestå tills domen vinner laga kraft. Det beslagtagna ska därefter återlämnas. (Polismyndigheten, 2020-5000-BG69323 punkt 1).

Åklagaren har yrkat att tv-box förverkas från T.S. enligt 7 kap. 53 a § första stycket upphovsrättslagen. (Polismyndigheten, 2020-5000-BG69323 punkt 5).

Åklagaren har, för det fall åtalet och de enskilda anspråken mot N.A. inte

bifalls, i andra hand yrkat att följande tillgångar jämlikt 36 kap. 5 §

brottsbalken ska förverkas från N.A. (se domsbilaga 1):

- armbandsur Certina

- armbandsur Frederique Constant

- armbandsur Tissot

- armbandsur Certina DS-8

- klocklåda

- diamantring i vitguld med sten

- tillgångar till ett värde av 2 476 488 kr

(Polismyndigheten, Egendomen är sedan tidigare förbudsmeddelad och

förflyttad till Kronofogdens lokaler respektive Kronofogdens balanskonto, U-

32108-20/1310 m.fl.).

DOMSKÄL

Inledning

Patent- och marknadsdomstolen gör följande anmärkning. På grund av begränsningar i domstolens system för digital brottmålshantering framgår inte av denna dom att det är en deldom. Deldom meddelas i anledning av att det, vid tidpunkten för huvudförhandling, förelegat hinder avseende de ansvars­yrkanden som riktats mot F.A..

Inställning

N.A. har förnekat all inblandning i verksamheten i IPTVKing. Han har med den inställningen bestritt ansvar för brott och motsatt sig att de beslagtagna tv-boxarna förverkas. Han har också bestritt de enskilda anspråken och inte vitsordat några belopp som skäliga i och för sig. Vidare har han motsatt sig att den tidigare beslutande kvarstaden ska bestå till säkrande av de enskilda anspråken.

N.A. har bestritt åklagarens i andra hand framställda yrkande om självständigt

förverkande enligt 35 kap. 5 § brottsbalken och motsatt sig att kvarstad

beviljas till säkrande av värdeförverkandet.

T.S. har förnekat all inblandning i verksamheten i IPTVKing och därmed bestritt ansvar för brott. Han har vidare bestritt de enskilda anspråken och inte vitsordat några belopp som skäliga i och för sig. Sättet att beräkna ränta har dock godtagits. Han har inte heller haft någon invändning mot förverkandeyrkandet eller bevisbeslaget.

Utredning

T.S. och N.A. har hörts över åtalet. På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med A.B., M.L, A.N. och M.F..

På begäran av Aktiebolaget Svensk Filmindustri (SF) och Nordisk Film A/S (NF), som också biträtt åtalet, har vittnesförhör hållits med partssakkunnige M.C..

Parterna har åberopat skriftlig bevisning.

Rättsliga utgångspunkter avseende åtalet

Målet handlar om illegal iptv. Med illegal iptv avses tv-utsändningar, filmer och annat material som distribueras till kunder över internet utan rättighets-innehavarnas tillåtelse.

Den som har skapat ett filmverk har upphovsrätt till verket, dvs. en

ensamrätt att förfoga över verket bl.a. genom att göra det tillgängligt för

allmänheten (se 1 och 2 §§ upphovsrättslagen, 1960:729).

Även tv-företag har en uteslutande rätt att förfoga över sina tv-utsändningar, bl.a. genom återutsändning (se 48 § upphovsrättslagen). Rätten avser själva utsändningen och inte programinnehållet som sådant varför den ofta

benämns signalrätten.

Av 53 § upphovsrättslagen i dess lydelse före den 1 september 2020 följer att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet vidtar åtgärder som innebär intrång i upphovsrätten till ett verk, t.ex. ett filmverk, döms för brott mot

upphovsrättslagen till böter eller fängelse i högst två år. Vad som sägs i 53 § ska också tillämpas på signalrätten (se 57 § upphovsrättslagen).

Tv- och filmbolagens rättigheter och tjänsten IPTVKing

Av utredningen framgår inledningsvis att tv-utsändningarna av de kanaler som listas i bilaga 2 till åtalet mot N.A. respektive T.S. omfattas av signalrätten och att Viaplay Group Sweden AB, C More Entertainment AB samt Discovery Networks Sweden AB (tv-bolagen) är rättighetsinnehavare. Det framgår också att de filmer som omfattas av åtalen har upphovsrättsligt skydd och att rättigheterna under aktuell tidsperiod tillkommit ett antal filmbolag, bl.a. SF och NF.

Genom den skriftliga bevisningen samt A.B., A.N. och M.L. vittnesmål är det vidare visat att kunder som köpt iptv-boxar och abonnemang via IPTVKings hemsida, iptvking.me, erhållit länkar (accessträngar) för att nå film- och tv-utbudet. Därutöver framgår av M.L. och A.N. anmälningar samt deras uppgifter i förhör att de vid samtliga provköp från IPTVKing fick tillgång till de i målet aktuella tv-kanalerna respektive filmerna via IPTVKing, trots att IPTVKing inte haft rätt att distribuera dessa.

Utredningen i målet ger således stöd för att IPTVKing-tjänsten sedan i vart fall början av 2017 utan rättighetshavarnas tillstånd gett tillgång till ett mycket stort antal tv-kanaler från hela världen, däribland tv-bolagens kanaler, samt sedan oktober 2018 också ett stort antal filmer, bl.a. de som omfattas av åtalen. Vidare har framkommit att IPTVKing under denna period och fram till början av juni 2020 varit Sveriges största illegala iptv-tjänst med tiotusentals användare. Detta stöds av bl.a. A.N. och A.B. uppgifter men också av IPTVKings egen hemsida från 2018 där det framgår att tjänsten

vid den tidpunkten hade mer än 30 000 kunder. Eftersom utredningen visar att IPTVKing fortfarande var fullt tillgänglig i början av juni 2020 är det sannolikt att tjänsten vid denna tidpunkt hade ännu fler användare.

Enligt domstolen ger bevisningen i målet stöd för att IPTVKing varit en del av det större illegala iptv-nätverket RapidIPTV (som senare bytt namn till IPTVStack) som utgått från Spanien. Av bl.a. A.B. och A.N. uppgifter har framkommit att illegala iptv-nätverk ofta är uppbyggda som ett pyramidspel. Högst upp i nätverket sitter ett fåtal personer som stjäl tv-kanaler och filmer och sedan säljer dessa vidare till återförsäljare. Återförsäljarna köper in sig i nätverket genom att betala för krediter, dvs. abonnemang, som de i sin tur sedan säljer vidare till slutkunder. Vanligtvis har återförsäljarna högre upp i pyramiden en egen hemsida där kunderna kan se vilka abonnemang som finns att köpa och vilka tekniska lösningar som erbjuds. I stora nätverk kan även kunder själva köpa in sig i nätverket och bli återförsäljare. Som återförsäljare har man tillgång till en slags kontrollpanel, s.k. dashboard, där man får åtkomst till nätverkets utbud och kan hanterar sina kunder och deras abonnemang. Det finns ofta särskilda forum där åter-försäljarna kan kommunicera med varandra och få support. Även slutkunderna kan få tillgång till en egen dashboard för att hantera sitt iptv-konto, t.ex. förlänga abonnemanget.

Enligt A.B. och A.N. har RapidIPTV varit i toppen för det nu aktuella nätverket och stått för infrastrukturen genom servrar i olika länder. Vidare har de uppgett att IPTVKing varit den största återförsäljaren till de

tv-kanaler och filmer som RapidIPTV haft tillgång till. Enligt domstolen ger utredningen i målet även stöd för att kunder till IPTVKing-tjänsten kunnat anmäla intresse att själva bli återförsäljare och därmed ingå i nätverket och tillhöra verksamheten. Detta framgår bl.a. av de olika skärmdumpar från IPTVKings hemsida som åklagaren åberopat.

Genom den skriftliga bevisningen tillsammans med bl.a. M.L och A.N. uppgifter anser domstolen vidare att åklagaren har visat att betalning för iptv­boxar och abonnemang hos IPTVKing kunnat ske på två sätt. Antingen har kunderna kunnat betala direkt med bitcoin till en bitcoinadress som disponerats av IPTVKing eller så har kunderna kunnat betala med svenska kronor via en Swish-överföring. Pengarna som gått via Swish har sedan växlats till bitcoin. Fram till början av 2019 har IPTVKing fått hjälp av en person att växla pengarna från Swish-överföringarna till bitcoins. Därefter har IPTVKing använt sig av kryptoväxlaren Safello.

Den 3 juni 2020 skedde ett koordinerat tillslag mot personer över hela Europa på grund av misstankarna mot RapidIPTV. Bland annat skedde ett tillslag i Spanien mot en person vid namn A.Z.. Av det spanska åtal som åklagaren åberopat framgår bl.a. att A.Z. och en person vid namn P.J. misstänks vara huvudmännen bakom RapidIPTV. Även om det ännu inte hållits någon rättegång i Spanien mot dessa personer anser ändå domstolen att åtalet tillsammans med annan utredning i detta mål tyder på att de haft kopplingar till RapidIPTV. Exempelvis förekommer P.J. namn i förhyrningen av den server i Nederländerna där man kunnat konstatera att filmerna som omfattas av nu aktuella åtal fanns lagrade. Detta stöder också A.B. och A.N. uppfattning att det varit RapidIPTV som haft ansvaret för serverinfrastrukturen i nätverket.

Tillslaget den 3 juni 2020 riktade sig också mot N.A. och T.S. samt mot medtilltalad F.A..

Patent- och marknadsdomstolens bedömning i skuldfrågan Inledning

Åklagaren har under sin sakframställan gjort gällande att T.S., N.A. och medtilltalad F.A., vars åtal inte prövas i denna dom, tillsammans är de som har administrerat tjänsten IPTVKing och dess hemsida, sålt abonnemang till tjänsten och förprogrammerade iptv-boxar samt hanterat vinster från tjänsten. Enligt åklagaren har N.A. och T.S. varit aktiva i olika delar av verksamheten med IPTVKing både innan och under åtalstiden.

Från försvarets sida har gjorts gällande att den bevisning som åberopats till stöd för T.S. och N.A. eventuella agerande före respektive åtalsperiod saknar relevans för skuldfrågan. Enligt domstolen måste det emellertid bedömas i vad mån utredningen som helhet ger stöd för att T.S. och N.A. på något sätt varit delaktiga i IPTVKing under de år som tjänsten varit i drift. Om åklagaren kan styrka att de varit delaktiga i IPTVKing och denna delaktighet på något sätt kvarstod vid tidpunkten för respektive åtalsperiod ska domstolen ta ställning till om och i vad mån deras agerande under åtalsperioden utgjort något brott (jfr Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 4 april 2024 i mål PMB 13963-23).

Inledningsvis konstaterar domstolen att det framgår av utredningen att T.S. och N.A. känner varandra samt att T.S. även känner N.A. bror, F.A.. Detta har i och för sig inte förnekats av varken T.S. eller N.A.. Däremot anser domstolen att övertygande bevisning har presenterats som visar att de haft en betydligt närmre relation och mer kontakt med varandra än vad de själva velat medge.

Bortsett från den utredning som talar för att N.A. varit behjälplig med jobb och andra praktiska saker åt T.S. sedan han kom till Sverige 2016 framgår också att de haft ett finansiellt samröre. Av ett dokument som hittades vid husrannsakan hos medtilltalad F.A. framgår bl.a. att T.S. i juli 2019 har reglerat en skuld till N.A. genom att vid tre tillfällen delbetala på en lägenhet som N.A. köpt i Turkiet i januari 2019. Betalningarna, som motsvarat totalt ca 400 000 kr, har gjorts från ett turkiskt konto.

Av den finansiella utredningen framgår vidare att T.S. haft ett konto i Commerzbank i Tyskland där det under 2017 och 2018 skett insättningar motsvarande 580 000 kr. Insättningarna har avsett bitcoinväxlingar som skett via N.A. konto hos det finska bitcoinväxlingsföretaget LocalBitcoins Oy. Även ytterligare insättningar motsvarande totalt 44 000 kr, som kommit från ett annat konto i Commerzbank tillhörande N.A., har kunnat identifieras.

Utredningen ger också stöd för att T.S. och N.A. under perioden april 2019 till januari 2020 haft omfattande kontakt via WhatsApp. Av analysen av T.S. telefon, som togs i beslag vid husrannsakan i hans bostad den 3 juni 2020, framgår vidare att T.S. haft en resa bokad till Turkiet den 10–24 juni 2020 och att N.A. angetts som beställare i bokningsbekräftelsen. Resan kom dock aldrig att bli av eftersom T.S. greps i samband med husrannsakan.

Åtalet mot T.S.

När det gäller T.S. koppling till IPTVKing gör domstolen följande bedömning.

Genom bl.a. de finansiella utredningarna är det visat att T.S. tillsammans med N.A. redan under 2016 och 2017 beställde och betalade för iptv-boxar från det schweiziska bolaget APRO AG till ett sammanlagt värde av ca 110 000 euro. Det är vidare klarlagt att de inköpta iptv-boxarna var av samma märke och modell som de boxar IPTVKing sålde via sin hemsida.

Utredningen i målet visar också att T.S. var den som skapade IPTVKings Facebooksida den 8 mars 2016. Av informationen från Facebook som erhållits via rättshjälp från USA framgår att Facebooksidan med namnet iptvking.me registrerades av T.S. och att den e-mailadress som knöts till kontot var iptvkingme@gmail.com.

Utredningen ger också stöd för att T.S. i december 2016 via WhatsApp-konto T._86, som åklagaren har visat tillhör T.S., var i kontakt med den person som fram till början av 2019 hjälpte till med kryptoväxlingen i IPTVKing. Dessutom har åklagaren visat att T.S. under 2018, på ett av sina svenska bankkonton, tog emot ca 30 000 kr från A.Z., den misstänkte huvudmannen för RapidIPTV.

Domstolen anser att ovan redovisade omständigheter starkt talar för att T.S. redan tidigt och innan den åtalade perioden varit delaktig i verksamheten i IPTVKing. Till detta kommer ytterligare omständigheter som ger stöd för att hans delaktighet även har kvarstått under åtalsperioden.

Först och främst kan T.S. knytas till IPTVKing-verksamheten genom åberopade WhatsApp-meddelanden från hösten 2019 mellan honom och F.A..

Av meddelandena från den 23 augusti 2019 framgår att F.A. har försökt ge någon med mailadressen ”Barfot@gmail.com” en ”trial” men att det inte går då ”Det står att han redan sökt”. F.A. har då skrivit till T.S. att ”kolla om du hittar han sen”. Som svar har T.S. skickat en bild av vilken det framgår att någon är inloggad på https://my.iptv.community. Av bilden framgår vidare att mailadressen barfot@gmail.com angetts samt meddelandet ”You have requested trial by this email!”. F.A. har då svarat ”Samma står för mig” varpå T.S. skrivit ”Säg han koskol, om kan han skicka nya Mail”.

Den 5 oktober 2019 har T.S. återigen skickat ett meddelande till F.A. med en bild som visar att någon är inloggad på https://my.iptv.community. Av bilden går att utläsa att sidan för närvarande är ”offline” och att det anges ett felmeddelande ”Error 502”. T.S. har i anslutning till att bilden skickats skrivit ”Från igår det är så”, ”110 prov väntar kan inte ge” och ”Hur ska jag lösa”. F.A. har då svarat ”Samma problem här”, ”Vänta till imorgon bled” och ”Finns inget att göra just nu”.

I likhet med åklagaren anser domstolen att meddelandena ger stöd för att T.S. haft tillgång till och varit inloggad på my.iptv.community. Av utredningen har framkommit att my.iptv.community är den dashboard (kontrollpanel) som använts av RapidIPTV:s återförsäljare, t.ex. IPTVKing, för att hantera kundkonton. På my.iptv.community har också funnits ett forum för återförsäljarna där de t.ex. kunnat rapportera problem med kanaler. Enligt domstolen går det därmed inte att dra någon annan slutsats av WhatsApp­konversationerna än att T.S. och F.A. diskuterat problem de haft med att ge kunder tillgång till provabonnemang hos IPTVKing. Att kunder haft möjlighet att teckna sig för 24-timmars provabonnemang vid denna tidpunkt framgår av åberopade skärmdumpar från IPTVKings hemsida.

Av uppgifter från det amerikanska företaget NameCheap, Inc., som registrerar domännamn, har framkommit att T.S. så sent som den 20 november 2019 har stått angiven bl.a. som ägare (registrant contact) och som fakturakontakt (billing contact) till domänen iptvking.me. Förutom T.S. namn har även e-mailadressen iptvkingme@gmail.com angetts, dvs samma adress som varit knuten till IPTVKings Facebookkonto. Även ett telefonnummer har angetts, +994 555618121, vilket i sin tur har kunnat kopplas ihop med T.S. WhatsApp-konto T._86.

Av den finansiella utredningen avseende T.S. har framkommit att hans taxerade inkomst under 2017 och 2018 varit blygsam samt att hans taxerade inkomst för 2019 enbart bestått i lön från två svenska bolag och ersättning från Försäkringskassan. Trots detta har han som redan nämnts bl.a. mottagit insättningar från bitcoinväxlingar på sitt tyska bankkonto motsvarande 580 000 kr. Till detta kommer att han haft ett bankkonto i Bunq bank i Nederländerna där det skett inbetalningar från en bitcoinväxlare (Electrocoin d.o.o) vid tre tillfällen under juni, augusti och oktober 2019. Med beaktande av att tjänsten IPTVKing huvudsakligen finansierats med hjälp av bitcoin är detta omständigheter som enligt domstolen är besvärande för T.S..

Slutligen, vid husrannsakan hos T.S., påträffades en iptv-box av samma märke och modell som såldes via iptvking.me. Vid analys av boxen kunde konstateras att den kopplade upp mot IPTVKing-tjänsten och gav tillgång till de i målet aktuella kanalerna. Även detta är en besvärande omständighet för T.S..

Sammantaget är det domstolens bedömning att åklagaren har bevisat att T.S. delaktighet i verksamheten i IPTVKing kvarstod vid tidpunkten för åtalsperiodens början den 23 maj 2019. Det finns inte heller något som tyder på att denna delaktighet upphört innan tillslaget mot honom den 3 juni 2020.

Tvärtom finns indikationer på att kunder till IPTVKing strax efter husrannsakan mot bland annat T.S. började uppleva problem med tjänsten.

Frågan är då om det som T.S. anfört påverkar åklagarens bevisning. Enligt T.S. har han inte på något sätt varit delaktig i IPTVKing och han har förnekat all kännedom om RapidIPTV och A.Z.. Genom sin försvarare har han bl.a. invänt att T.S. är ett vanligt namn i Azerbajdzjan och han har t.ex. pekat på att efternamnet som står angivet som kontakt för domänen iptvking.me hos NameCheap är Sadiqov med q, vilket inte överensstämmer med hans stavning. Han har via sin försvarare också uppgett att han inte befann sig i Sverige när IPTVKings Facebooksida skapades och att han vid den tidpunkten inte heller kunde någon svenska.

T.S. har under sitt förhör vid huvudförhandlingen varken svarat på åklagarens frågor relaterade till IPTVKing eller kommenterat den bevisning som åklagaren lagt fram. Han har således inte lämnat någon rimlig förklaring till det som framkommit avseende bl.a. insättningarna från A.Z. och olika bitcoinväxlingar eller till de åberopade meddelandena i WhatsApp. Inte heller under förundersökningen har T.S. kommenterat den bevisning som lagts fram emot honom för att bringa klarhet i eventuella förväxlingar eller missförstånd. Hans invändningar vid huvudförhandlingen framstår därmed enligt domstolen som en efterhandskonstruktion som kan lämnas utan avseende. Vad T.S. anfört påverkar således inte åklagarens bevisning.

Enligt åtalet har T.S. delaktighet under den aktuella perioden bestått i att han

via tjänsten IPTVKing sålt iptv-abonnemang och förprogrammerade iptv-

boxar samt tillhandahållit support till kunderna.

Under sakframställan har åklagaren närmare preciserat vad T.S. delaktighet bestått i och lagt fram bevisning till stöd för detta. Som domstolen redogjort för ovan har åklagaren därigenom bevisat att T.S. under åtalstiden stått som ägare till domänen iptvking.me, haft tillgång till och varit inloggad på den dashboard som använts av RapidIPTV:s återförsäljare samt hanterat kunder som velat prova på abonnemang hos IPTVKing. Med beaktande av att IPTVKing varit den största återförsäljaren till RapidIPTV:s illegala utbud av tv-kanaler och filmer anser domstolen att gärnings-beskrivningen (både avseende åtalspunkt 1 och 2) kan ges en tolkning som innefattar det agerande som åklagaren har bevisat. Genom det som framkommit under åklagarens sakframställan har T.S. och hans försvarare också varit införstådda med vilket agerande som lagts honom till last och de har fullt ut haft möjlighet att utforma ett försvar mot det som åklagaren påstått (se NJA 2014 s. 664 p. 10-12 och jfr Patent- och marknads-överdomstolens dom den 7 december 2023 i mål B 8345-22).

Med beaktande av IPTVKings roll som återförsäljare till RapidIPTV anser domstolen att det per automatik inte innebär att T.S. genom sin bevisade delaktighet i IPTVKing kan hållas ansvarig för att tillsammans med andra ha återutsänt de aktuella tv-utsändningarna (åtalspunkt 1). Någon bevisning som stöder detta anser inte heller domstolen att åklagaren har lagt fram. Genom det agerande som domstolen funnit styrkt har T.S. emellertid uppsåtligen främjat de olovliga återutsändningarna på ett sätt som utgör medhjälp till brott mot upphovsrättslagen (jfr. Patent- och marknads-överdomstolens dom den 14 juli 2022 i mål PMB 12022-21).

När det gäller de aktuella filmverken anser domstolen däremot att T.S., genom sin bevisade delaktighet i IPTVKing, har gjort sig skyldig till en olovlig överföring till allmänheten (jfr. exempelvis Patent- och marknads-överdomstolens dom den 4 april 2024 i mål PMB 13963-23 och där gjorda

hänvisningar). Det agerande som lagts honom till last har skett uppsåtligen.

T.S. ska därför dömas som medgärningsman såvitt avser intrången i SF:s och

NF:s upphovsrätt till filmverken (åtalspunkt 2).

Åtalet mot N.A.

Beträffande N.A. koppling till IPTVKing gör domstolen följande bedömning.

Genom utredningen har det framkommit flera omständigheter som knyter N.A. till verksamheten i IPTVKing innan åtalstiden. Bortsett från det ekonomiska samröret med T.S. – bl.a. inköpen av det stora antalet iptv-boxar som de gjorde tillsammans under 2016 och 2017 – ger bevisningen i målet stöd för att han har starka kopplingar till den huvudmisstänkte bakom RapidIPTV, A.Z.. Av bland annat M.F. uppgifter i förhör samt de bitcoinanalyser som han genomfört är det även klarlagt att N.A. på sitt bitcoinkonto (naviafra) hos LocalBitcoins under 2017 och 2018 tagit emot överföringar från bitcoinadresser som kan kopplas till IPTVKing.

Till stöd för N.A. delaktighet i IPTVKing-verksamheten efter 2018 och fram till den 3 juni 2020 har åklagaren framför allt pekat på chatt-meddelandena mellan N.A. och hans bror F.A. på Telegram mellan den 25 och 27 februari 2020, innehållet i de hårddiskar som togs i beslag i Frankrike den 29 maj 2020 samt det faktum att polisen vid husrannsakan i N.A. bostad i Göteborg den 3 juni 2020 påträffat övervakningskameror som varit liveanslutna till A.Z. skärmar i Spanien.

Meddelandena på Telegram ger enligt domstolen i och för sig stöd för att bröderna diskuterat olika saker med koppling till illegal IPTV. Detta gäller exempelvis F.A. hänvisning till att ”folk” inte har problem hos

”viking”, vilket framkommit är en annan illegal ITPV-tjänst. Meddelandet där N.A. skriver att han är skyldig F.A. ”20k nu för denna månaden” och undrar om F.A. ”ska ha dom på bunq” ger även visst stöd för något slags ekonomiskt samröre dem emellan.

Enligt domstolen går det emellertid inte att dra sådana långtgående slutsatser av meddelandena som åklagaren gjort gällande. Beträffande meddelandet där N.A. har kopierat in en konversation mellan honom och en ”Amir Z” skulle det lika väl kunna tala för att N.A. inte längre är delaktig i IPTVKing på det sätt som åklagaren påstått. Av konversationen framgår att

N.A. har bett Amir Z att ge F.A. ”tillstånd att avblockera linjen som är blockerad” och att Amir Z svarat ”Ja jag ger honom tillstånd”. Även meddelandet där N.A. ber F.A. att ”langa ett nytt” konto ”då matchen börjar snart” talar i den riktningen.

Beträffande hårddiskarna som beslagtogs i Frankrike den 29 maj 2020 har utredningen i målet visat att de var kopplade till den server som hanterade webbinnehållet för domänen iptvking.me. Vid undersökningen av servern identifierades tre användare – admin, amirsalar och asswipe – som hade administratörsbehörighet för själva webbplatsen www.iptvking.me. Domstolen konstaterar att inget av dessa användarnamn har kunnat knytas till N.A.. Däremot visade undersökningen att det i administrationsverktyget för webbplatsen iptvking.me fanns en flik med namnet ”IPTV Dashboard”, till vilken användaren ”naviafra” hade administratörsbehörighet. Vidare framgick att dashboardens e-postadress var info@iptvking.me.

Detta ger visserligen stöd för att användarnamnet ”naviafra” haft behörighet att administrera IPTVKings dashboard. Bevisningen i målet talar dock för att flera personer haft tillgång till dashboarden via samma användarnamn, varför det inte med säkerhet går att fastställa vem som vid varje given tidpunkt har loggat in med detta användarnamn. Exempelvis tyder vissa av de åberopade fotografier som säkrats vid analysen av F.A. mobiltelefon på att han i november 2019 var inloggad på administratörssidorna på iptvking.me, samt att han så sent som den 18 maj 2020 hanterade kundkonton kopplade till ”naviafra”. Bevisningen tyder också på att F.A. t.ex. i september 2019 haft tillgång till e-postadressen info@iptvking.me. Till detta kommer att det saknas utredning som specifikt knyter N.A. till en inloggning på den aktuella servern, exempelvis genom en identifierad IP-adress.

När det slutligen gäller övervakningskamerorna i N.A. bostad konstaterar domstolen att det i och för sig stärker kopplingen till den misstänkte huvudmannen bakom RapidIPTV. Däremot säger det i övrigt inget om N.A. faktiska delaktighet i IPTVKing vid tidpunkten för husrannsakan.

Sammantaget ger den åberopade bevisningen inte något entydigt stöd för att N.A. varit delaktig i IPTVKing vid åtalstidens början eller därefter. I brist på ytterligare utredning anser därför domstolen att åklagaren inte lyckats visa att N.A. gjort sig skyldig till brott på det sätt som påståtts. Åtalet mot honom ska därför ogillas.

Patent- och marknadsdomstolens bedömning i påföljdsfrågan

(T.S. ska dömas för brott mot upphovsrättslagen samt medhjälp till brott mot

upphovsrättslagen under perioden 23 maj 2019–3 juni 2020.

Straffet för brott mot upphovsrättslagen (i dess lydelse före den 1 september 2020) är böter eller fängelse i högst två år.

T.S. har tillsammans med andra inom ramen för en omfattande kommersiell verksamhet till ett stort antal användare dels tillgängliggjort 24 filmer av betydande värde för filmbolagen, dels medverkat till återut-sändningarna av tv-bolagens kanaler. Det ska påpekas att ansvar för medhjälp inte behöver medföra lägre straffvärde än gärningsmannaskap

(se NJA 2006 s. 535 och RH 2013:27). Vid en sammanvägd bedömning anser domstolen att straffvärdet för gärningarna uppgår till i vart fall åtta månaders fängelse.

I aktuellt mål finns det anledning att beakta den ovanligt långa tid som förflutit mellan brottsperiodens avslut och slutlig dom. Tidsutdräkten, som inte berott på omständigheter hänförliga till T.S., har inte motsvarat en skälig tid för att upptäcka, utreda och beivra brotten varför den ska beaktas vid straffmätningen. Enligt domstolen motsvarar därför fängelsestraffets längd sex månader.

T.S. är tidigare ostraffad och lever under ordnade förhållanden. Påföljden kan därför stanna vid villkorlig dom och dagsböter. Varken straffmätningsvärdet eller brottens art hindrar en sådan påföljd.

Patent- och marknadsdomstolens bedömning av de enskilda anspråken T.S.

Domstolen har funnit det utrett att T.S. under perioden

23 maj 2019–3 juni 2020 gjort sig skyldig till intrång i SF:s och NF:s

upphovsrätt till de aktuella filmerna.

Vid denna utgång ska T.S. betala skälig ersättning för utnyttjande till SF och NF, se 54 § första stycket upphovsrättslagen. Skälig ersättning beräknas vanligen utifrån en hypotetisk licensavgift som motsvarar det som intrångsgöraren hade fått betala till rättighetshavaren i en tänkt licenseringssituation.

Målsägandebolagen SF och NF har till stöd för sina anspråk avseende skälig ersättning åberopat ett sakkunnigutlåtande av M.C., som även har hörts i målet.

M.C. har mångårig erfarenhet av licensering av film. Det noteras att han jobbat för Disney i 25 år fram till sin pensionering 2017. M.C. har dock förklarat att han inte har någon annan koppling till SF och NF och att han inte haft någon kontakt med Disney sedan han pensionerade sig.

M.C. har fått information om produktionskostnader och licensering av filmer från anställda vid SF och NF. Som underlag för sina beräkningar har han även haft tillgång till uppgifter om när respektive film i målet hade premiär och vilka så kallade visningsfönster som respektive film passerat innan den gjordes tillgänglig på IPTVKing.

Enligt domstolen har M.C. på ett nyanserat, utförligt och tillförlitligt sätt redogjort för den metod han använt för sina beräkningar och vilket underlag han haft. Både metoden och resultatet ligger väl i linje med tidigare praxis, varför domstolen också anser att uppgifterna kan läggas till grund för hur den skäliga ersättningen till SF och NF ska beräknas.

Mot denna bakgrund, samt med hänsyn till vad som i övrigt har framkommit i målet, anser domstolen inte att det finns skäl att ifrågasätta SF:s och NF:s

beräkningar eller resultat. Deras respektive yrkande om skälig ersättning ska därför bifallas. Det innebär att T.S. ska betala skälig ersättning till SF och NF i enlighet med de yrkanden som bolagen framställt i målet.

Eftersom intrånget har skett uppsåtligen ska T.S. även ersätta SF och NF för ytterligare skada, se 54 § andra stycket upphovsrättslagen.

Vid bestämmandet av storleken av ersättningen för ytterligare skada ska hänsyn särskilt tas till utebliven vinst, den vinst som den som har begått intrånget har gjort, skada på verkets anseende, ideell skada och upphovsmannens eller rättighetsinnehavarens intresse av att intrång inte begås.

Målsägandebolagen SF och NF har begärt att T.S. ska ersätta dem för

ytterligare skada med 55 000 kr per film, varav 35 000 kr avser skada på

filmernas anseende och 20 000 kr avser ideell skada.

Domstolen instämmer i det som SF och NF anfört om att redan det förhållande att en film görs tillgängligt genom en illegal tjänst medför viss skada på filmens anseende. Det framgår också av uppgifter från vittnesförhör med A.N. att filmerna, åtminstone i de fall när kunder tagit del av filmerna via mediaspelaren VLC, presenterats som filer i en lista utan filmomslag eller annan presentation. Filmerna har även saknat information om åldersrekommendationer. När det gäller skadans omfattning godtar domstolen målsägandebolagens uppskattning om 35 000 kr per film.

I fråga om ersättning för ideell skada gör domstolen följande bedömning. Patent- och marknadsöverdomstolen har i en dom från den 4 april 2024 (mål PMB 13963-23) uttalat att det inte regelmässigt kan anses uppstå personligt obehag eller kränkning av ersättningsgill karaktär, ens för upphovsmannen själv, när det är fråga om intrång i den förfoganderätt som

avses i 2 § upphovsrättslagen. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen framstår det som långsökt att ett bolag, när ett intrång skett i dess förfoganderätt, ska kunna anses ha förorsakats obehag eller kränkning varför som regel bolaget inte kan tillerkännas ideellt skadestånd i sådana situationer. Domen är visserligen överklagad och prövningstillstånd har beviljats i Högsta domstolen. Tills något annat vägledande avgörande har meddelats instämmer dock domstolen i vad Patent- och marknadsöverdomstolen anfört. Några omständigheter som föranleder en annan bedömning i detta mål har inte presenterats av SF och NF. Bolagens anspråk ska därför ogillas i denna del.

Sammantaget ska T.S. utge ersättning till SF med 990 000 kr och till NF med 1 705 000. Av ersättningen till SF utgör 745 000 kr skälig ersättning och 245 000 kr ytterligare skada. Av ersättningen till NF utgör

1 285 000 kr skälig ersättning och 420 000 kr ytterligare skada. Ränta ska utgå i enlighet med yrkandena.

SF:s och NF:s enskilda anspråk har framställts som ett solidariskt yrkande om ersättning. Vid solidariskt betalningsansvar kan en borgenär så länge inte hela skulden är betald i regel kräva var och en av gäldenärerna på betalning för hela den resterande skulden (jfr 6 kap. 4 § skadeståndslagen). Det är upp till borgenären att välja mot vilken av gäldenärerna borgenären ska vända sig. Eftersom det återstår att pröva åtalet och det enskilda anspråket mot F.A. finns enligt domstolens bedömning förutsättningar att förplikta T.S. att solidariskt med annan betala ersättningen till SF respektive NF.

N.A.

Med beaktande av domstolens bedömning i skuldfrågan ska SF:s och NF:s enskilda anspråk mot N.A. avslås.

Förverkande och beslag (T.S.)

Yrkandena är lagligen grundande och ska bifallas.

Förverkande och beslag (N.A.)

Förverkandeyrkandet framställt i anslutning till åtalet

När det gäller de två tv-boxar som tagits i beslag hos N.A. har framkommit att de inte är av samma modell som de boxar som sålts via IPTVKing. Däremot kunde konstateras att de vid husrannsakan kopplade upp mot IPTVKing­tjänsten. Enligt domstolen kan det därför befaras att de beslagtagna boxarna kan komma till brottslig användning om de inte förverkas. Egendomen ska därför förverkas från N.A. med stöd av

36 kap. 3 § 1 brottsbalken i dess lydelse före den 8 november 2024.

Yrkandet om självständigt förverkande av tillgångar

För det fall åtalet mot N.A. ogillas och de enskilda anspråken mot honom inte bifalls har åklagaren i andra hand framställt ett yrkande om självständigt förverkande enligt 36 kap. 5 § brottsbalken av de tillgångar som framgår av stämningsansökan 2025-02-03 (se domsbilaga 1).

Som grund för yrkandet har åklagaren gjort gällande att tillgångarna tillhör N.A. och att det är klart mera sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.

Av 36 kap. 5 § brottsbalken framgår att om det är klart mera sannolikt att egendom härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet, ska

egendomen förverkas (självständigt förverkande). I stället för egendomen får dess värde förverkas.

Rekvisitet brottslig verksamhet avser en abstrakt, inte närmare preciserad brottslig verksamhet. Det krävs således inte att tillgångarna kan knytas till ett specifikt brott. En central faktor vid bedömningen av om tillgångarna härrör från brottslig verksamhet är om de framstår som oproportionerliga i förhållande till innehavarens legitima förvärvskällor eller ekonomiska förhållanden i övrigt. (Se prop. 2023/24:144 s. 420 f.)

Det är åklagaren som har bevisbördan för att egendomen härrör från brottslig verksamhet. Beviskravet är att det ska vara klart mera sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Om domstolen anser att åklagaren har uppfyllt sin bevisbörda måste förverkandesvaranden, dvs. den som yrkandet riktar sig mot, kunna lämna en förklaring som är tillräcklig för att förringa värdet av den bevisning åklagaren lagt fram. Frågan om egendom härrör från brottslig verksamhet måste alltid avgöras utifrån en helhets­bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. En koppling mellan förverkandesvaranden och en brottslig verksamhet kan, tillsammans med övriga omständigheter, vara en faktor vid bedömningen av om beviskravet är uppfyllt. (Se a. prop. s. 422.)

Egendom får endast förverkas från den som egendomen tillhör eller från den som ska anses vara egendomens ägare (se 36 kap. 13, 14 och 15 §§ brotts­balken). Ett förverkande får vidare bara ske om det inte är uppenbart oskäligt (se 36 kap. 20 § brottsbalken).

Regleringen om självständigt förverkande enligt 36 kap. 5 § trädde i kraft den 8 november 2024. Enligt p. 2 i övergångsbestämmelserna får

bestämmelsen endast tillämpas i förhållande till egendom som tillhör eller ska anses ägas av förverkandesvaranden i tiden efter ikraftträdandet.

Domstolen gör följande bedömning.

N.A. har, med undantag för diamantringen, medgett att samtliga tillgångar som omfattas av förverkandeyrkandet tillhör honom.

När det gäller diamantringen framgår av utredningen att den påträffades i ett kassaskåp som stod i ett kontorsrum i N.A. och hans frus gemensamma bostad. I kassaskåpet påträffandes även den klocklåda och de armbandsur som omfattas av förverkandeyrkandet och som enligt N.A. tillhör honom. Under sådana förhållanden får N.A. presumeras vara ägare till ringen. Enbart ett påstående från N.A. att ringen tillhör hans fru kan inte anses bryta presumtionen (se a. prop. s. 433 och s. 444 och jfr. 36 kap. 14 och 15 §§ brottsbalken).

Bestämmelsen i 36 kap. 5 § är därmed tillämplig i förhållande till de tillgångar som omfattas av åklagarens yrkande.

Frågan är då om åklagaren genom den åberopade bevisningen har gjort det

klart mera sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet än att så

inte är fallet.

Domstolen har redan konstaterat att det finns flera omständigheter som tyder på att N.A. haft en koppling till den illegala verksamheten i IPTVKing. Till exempel är det klarlagt att N.A. under 2017 och 2018 tagit emot bitcoinöverföringar på sitt konto hos LocalBitcoins från bitcoinadresser som kan kopplas till IPTVKing.

Av den finansiella utredningen framgår därutöver att totalt ca 17,6 miljoner kr i bitcoin har satts in på N.A. konto hos LocalBitcoins under åren 2016–2018, varav delar har växlats till svenska kronor och euro. Dessa transaktioner har vidare kunnat kopplas till insättningar på N.A. identifierade bankkonton i Sverige och Tyskland samt på T.S. tyska bankkonto.

Det har också kunnat konstateras att det satts in sammanlagt ca 1,1 miljon kr genom bitcoinväxlingar på N.A. tyska bankkonto. Av detta belopp har ca 699 000 kr kommit från transaktioner via Bitcoin Deutschland under 2016 och 2017. Av utredningen framgår att N.A., utöver sitt konto hos LocalBitcoins, också haft ett konto hos Bitcoin Deutschland.

Även på N.A. svenska bankkonton har betydande summor tagits emot. Under

2018 gjordes insättningar på totalt 4,6 miljoner kr från hans turkiska

bankkonto, samt ytterligare 3,8 miljoner kr från bitcoinväxlingar.

N.A. taxerade inkomst från försäljning av bitcoin uppgick 2017 till 6,4

miljoner kr och för 2018 till 3,8 miljoner kr. En utredning av Skatteverket

resulterade i att han upptaxerades för inkomståren 2016 och 2017.

Av utredningen framgår således att N.A. under perioden 2016–2018 mottagit betydande summor genom både bitcoinväxlingar och internationella banköverföringar som inte varit proportionerliga i förhållande till hans legitima inkomster, vilket talar för att nu aktuella tillgångar härrör från brottslig verksamhet. Att flera av transaktionerna skett i bitcoin, den betalningsmetod som huvudsakligen använts vid köp hos IPTVKing, samt att delar av dessa medel senare växlats och satts in på N.A. egna konton, utgör ytterligare stöd för att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet.

När det gäller det lösöre, bl.a. armbandsuren, som åklagaren begärt ska förverkas kan konstateras att något värde inte är fastställt. Enligt domstolen utgör det i sig inget hinder för ett förverkande. Inte heller att egendomen endast delvis kan anses utgöra oförklarade tillgångar hindrar ett bifall till ett yrkande om självständigt förverkande (se a. prop. s. 420 och 422). Eftersom utredningen sammantaget ger stöd för att N.A. tillgångar under aktuell period härrör från brottslig verksamhet talar det även för att lösöret härrör från de oförklarade tillgångarna.

N.A. har invänt att han under den aktuella tidsperioden haft en anställning och deklarerat både inkomst av tjänst och kapital, varav den senare enligt honom är resultatet av laglig bitcoinhandel. Han har vidare anfört att aktuella tillgångar, framför allt lösöret, är av obetydligt värde och att hans ekonomiska situation vid tidpunkten varit sådan att han haft legala möjligheter att inneha tillgångarna.

N.A. har dock inte presenterat någon utredning kring sin bitcoinhandel som t.ex. visar varifrån han erhållit sina bitcoin eller hur omfattande handeln varit. Inte heller har han kunnat visa någon dokumentation på när han förvärvat det aktuella lösöret eller med vilka medel de inköpts. N.A. taxerade inkomst av tjänst under 2016 och 2017 har vidare varit förhållandevis låg. Även om den varit något högre under 2018 och 2019 förklarar det inte den sammanlagda finansiella bilden som framkommit i målet.

Vid en samlad bedömning finner domstolen att åklagaren har gjort det klart mera sannolikt att de tillgångar som omfattas av förverkandeyrkandet härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet. Förutsättningarna för självständigt förverkande enligt 36 kap. 5 § brottsbalken är därmed uppfyllda. Ett förverkande framstår inte som uppenbart oskäligt. Åklagarens yrkande ska således bifallas.

Kvarstad (N.A.)

Kvarstad för att säkra SF:s och NF:s rätt till ersättning

Eftersom de enskilda anspråken mot N.A. inte bifalls ska den tidigare beslutade kvarstaden om 3 900 000 kr hävas.

Kvarstad för att säkra värdeförverkande enligt det självständiga yrkandet

För det fall domstolen bifaller det självständiga yrkandet om förverkande mot N.A. har åklagaren begärt att domstolen ska besluta om kvarstad på N.A. tillgångar till ett belopp om 2 476 488 kr för att säkra värdet av den egendom som ska förverkas från N.A.. Som grund har åklagaren angett att det finns skälig anledning att befara att värdet av egendomen annars kommer att undanskaffas eller undandras.

Domstolen gör följande bedömning.

Av 2 kap. 9 § lagen (2024:782) om förfarandet vid förverkande av egendom och åläggande av företagsbot framgår att kvarstad får användas i en utredning om självständigt förverkande om det finns skälig anledning att befara att värdet av egendom som härrör från brottslig verksamhet annars kommer att undan­skaffas eller undandras. Av bestämmelsen framgår också att de förutsättningar som gäller för kvarstad i brottmål enligt 26 kap. rättegångsbalken ska tillämpas i övrigt.

Av 26 kap. 6 § andra stycket rättegångsbalken följer att rätten har möjlighet att besluta om kvarstad i samband med domen.

Domstolen har funnit att åklagarens yrkande om självständigt förverkande ska bifallas. Enligt domstolen finns det skälig anledning att befara att värdet av egendomen kommer att undanskaffas eller undandras. Det finns därför förutsättningar att besluta om kvarstad på N.A. tillgångar till ett belopp om 2 476 488 kr för att säkra värdet av den egendom som ska förverkas från N.A..

Kvarstaden ska bestå till dess verkställighet av förverkandet kan ske, dock längst två månader efter lagakraftvunnen dom.

Försvararkostnader

Åklagaren har lämnat advokaten M.B. och advokaten C.W.K. kostnadsanspråk utan erinran.

Mot bakgrund av det omfattande material som försvaret har delgetts i målet och den långa tid under vilken utredningen har pågått anser också domstolen att yrkade belopp är skäliga och ska utgå.

Advokaten M.B. har redan erhållit förskott om 125 000 kr som därmed ska avräknas vid utbetalning.

När det gäller kostnaden för T.S. försvar ska denna stanna på staten. Domstolen har härvid beaktat T.S. nu aktuella inkomstförhållanden och att den långa utredningstiden inte har berott på omständigheter hänförliga till honom.

När det gäller kostnaden för N.A. försvar konstaterar domstolen att åtalet mot

honom har ogillats varför utgångspunkten är att staten ska svara för denna.

Åklagarens talan om förverkande enligt 36 kap. 5 § brottsbalken har

dock bifallits vilket skulle kunna tala för att N.A. ska förpliktas att ersätta

delar av försvararkostnaden. Med beaktande av hans nu aktuella

inkomstförhållanden anser dock domstolen att kostnaden ska stanna på staten.

SF:s och NF:s rättegångskostnader

SF och NF har i förhållande till T.S. vunnit bifall för sina enskilda anspråk till

övervägande del. T.S. ska därför ersätta bolagens rättegångskostnader.

Domstolen anser att yrkade belopp är skäliga och ska utgå.

Domstolens bedömning i målet avseende N.A. innebär att SF och NF är att anse som förlorande part. Bolagen har därmed inte rätt till någon ersättning för rättegångskostnader av N.A. varför yrkandena i förhållande till honom ska avslås.

Övrigt

Eftersom fängelse ingår i straffskalan för de brott som T.S. nu döms för ska han betala lagstadgad avgift till brottsofferfonden.

RÄTTEN

Rådmannen Josefin Park samt nämndemännen Freja Hahn Linusson, Walle

Johnsen och Ann-Christine Östling

Rätten är enig.

Digitalt signerad av rådmannen Josefin Park

ÖVERKLAGANDEINFORMATION Hur man överklagar

Överklagandet ska ha kommit in till Patent- och marknadsdomstolen senast den 26 mars 2025. Överklagandet ska vara skriftligt. Patent- och marknadsdomstolen skickar det vidare till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Prövningstillstånd i Patent- och marknadsöverdomstolen

I Patent- och marknadsöverdomstolen krävs prövningstillstånd. Det innebär att Patent- och marknadsöverdomstolen först tar ställning till om målet ska tas upp till prövning. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklagade domen. Därför är det viktigt att ta med allt du vill föra fram i överklagandet.

När får man prövningstillstånd?

Patent- och marknadsöverdomstolen ger prövningstillstånd i fyra olika fall:

Det krävs också prövningstillstånd för sådana beslut som bara får överklagas i samband med att domen överklagas. Beslut som kan överklagas särskilt kräver inte prövningstillstånd.

Överklaga efter att motparten överklagat

Om ena parten har överklagat i rätt tid så har den andra parten också rätt att överklaga, även om tiden har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga.

En part kan anslutningsöverklaga inom en extra vecka från det att

överklagandetiden har gått ut. Ett anslutningsöverklagande måste alltså komma

in inom 4 veckor från domens datum.

Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat skäl inte går vidare.

Så här gör du

Vad händer sedan?

Patent- och marknadsdomstolen kontrollerar att överklagandet har kommit in i rätt tid. Om det har kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller.

Om överklagandet har kommit in i tid skickar domstolen överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Patent- och marknadsöverdomstolen.

Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även Patent- och

marknadsöverdomstolen skicka brev på det sättet.

Vill du veta mer?

Mer information finns på www.domstol.se. Ta kontakt med Patent- och

marknadsdomstolen eller Patent- och marknadsöverdomstolen om du har

frågor.

Stämningsansökan N.A. (förverkande)

Stockholms tingsrätt

Patent- och marknadsdomstolen

Kopia:

Advokat C.W.K. Advokat N.H.

f.k.

STOCKHOLMS TINGSRÄTT PMD:G

INKOM: 2025-02-03

MÅLNR: PMB 8894-20

AKTBIL: 471

Mål PMB 8894-20

Stämningsansökan

Tilltalad

N.A. (19860911-7455)

Företrädd av advokat C.W.K.

Yrkande om självständigt förverkande

Det yrkas att följande tillgångar jämlikt 36 kap 5 § brottsbalken ska förverkas från N.A..

Egendomen är sedan tidigare förbudsmeddelad och förflyttad till Kronofogdens

lokaler respektive Kronofogdens balanskonto. (Målnummer hos kronofogden:

U-32108-20/1310 m.fl.)

1 Två fordon

Fordonen har sålts i förtid av kronofogden i juli 2023 bl.a. på grund av lång uppställningstid;

2 Klockor med mera

a. Armbandsur Certina - ej värderad, sker när det blir aktuellt med beslut om utmätning

Postadress Gatuadress Telefon E-post

Box 57 Hantverkargatan 25 A 010-562 50 00 101 21 STOCKHOLM

Telefax

Sida 46 (49)

registrator.int@aklagare.se

Webbadress

www.aklagare.se

Nationella åklagaravdelningen - Riksenheten Sida 2 (4)

mot internationell och organiserad brottslighet Handling 1321

Ärende AM-32008-17

Kammaråklagare Henrik Stiernblad 2025-02-03 Handläggare 860-S35

3 Bankmedel

Bankmedel IG kontonr AXWYJ (Metatrader 1) – medel på Kronofogdens konto 1 560 106,05 kr

Betalningsnummer DK-32834 har gett upphov till prel ränta 126194,69 kr (2020-07-03)

Bankmedel Swedbank kontonr 8105-99733910484 - medel på Kronofogdens konto 68 782 kr

Betalningsnummer 2023110661001149 har gett upphov till prel ränta 921,20 kr (2023-10-13 )

Bankmedel SEB kontonr 5694-0723951 – medel på Kronofogdens konto 232 039,17 kr

Betalningsnummer 592150067387 har gett upphov till prel ränta 18769,31 kr (2020-06-15)

Kronofogdens konton är räntebärande och preliminär beräkning har skett per 2025-01-31, angivet i kursiv text.

Totala medel som finns balanserade på Kronofogdens konto är 2 307 213 kr, preliminär uppkommen ränta är 169 275,49 kr per 2025-01-31.

Grund för yrkandet

Tillgångarna tillhör N.A.. Det är klart mer sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.

Bakgrund

Med hänvisning till stämningsansökan daterad 2025-01-15 ingiven till Patent-och marknadsdomstolen i målet och kopplade förundersökningsprotokoll som avser påstående om delaktighet i vinstdrivande IPTV-verksamhet.

Sida 47 (49)

Nationella åklagaravdelningen - Riksenheten Sida 3 (4)

mot internationell och organiserad brottslighet Handling 1321

Ärende AM-32008-17

Kammaråklagare Henrik Stiernblad 2025-02-03 Handläggare 860-S35

N.A. har under ett flertal år sedan 2016 varit delaktig med andra i en central roll i olaglig verksamhet som olovligen återutsänt flera TV-bolags televisionsutsändningar och olovligen tillgängliggjort filmverk. Detta har skett genom att N.A. med andra via tjänsten IPTV King sålt IPTV­abonnemang och förprogrammerade IPTV-boxar samt tillhandahållit support till kunder. Kundernas betalningar för tjänsten har företrädesvis skett genom kryptovalutan bitcoin. Verksamheten har genererat betydande vinster som N.A. sannolikt fått del av.

Den finansiella utredningen i målet visar att N.A. har haft omfattande inkomster från annat än inkomst av anställning i Sverige. Under åren 2016 – 2018 hade N.A. höga inkomster av kapital som härrörde från inkomster från försäljning av bitcoin. Det uppgick till så mycket som 6,4 miljoner kr under 2017 och 3,8 miljoner under 2018. Han blev efter en utredning av Skatteverket upptaxerad för inkomståren 2016 och 2017.

Bevisning

Jag åberopas samma bevisning till grund för förverkandeyrkandet som jag i målet åberopat till stöd för mitt åtal mot N.A..

Bevistemat är dels att styrka brottslig verksamhet som genererat betydande vinst, dels att N.A. kan kopplas till den brottsliga verksamheten och dels att det är klart mer sannolikt att angivna tillgångar härrör från brottslig verksamhet.

Handläggning

Denna talan bör handläggas i samma rättegång som frågan om ansvar för påstådda brott i redan ingiven stämningsansökan. Jag bedömer att det är lämpligt att yrkandet tas upp i den redan inledda huvudförhandlingen i målet.

Henrik Stiernblad

Bilaga: Handlingar från Kronofogden

Sida 48 (49)

Nationella åklagaravdelningen - Riksenheten Sida 4 (4)

mot internationell och organiserad brottslighet Handling 1321

Ärende AM-32008-17

Kammaråklagare Henrik Stiernblad 2025-02-03 Handläggare 860-S35

Sida 49 (49)

Bilaga B