M 10625-24

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom under rubriken Ersättning på så sätt att Nilsson Kraft Aktiebolag endast ska betala 8 024 kr till T.O. avseende brygga. I övrigt befrias Nilsson Kraft Aktiebolag från skyldighet att utge ersättning.

2Mark- och miljööverdomstolen avslår övriga yrkanden.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nilsson Kraft Aktiebolag (Nilsson Kraft) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska avslå T.O:s och C.O:s yrkanden om ersättning.

T.O. och C.O. har motsatt sig Nilsson Krafts ändringsyrkande. De har för egen del yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa ansökan och i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska - förena tillståndet för utrivning med villkor om att Nilsson Kraft inte får överskrida riktvärden för buller och stomljud enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller från byggplatser i sin helhet samt villkor om att Nilsson Kraft ska vidta de skyddsåtgärder som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minimera riskerna för skador på omgivningen, - besluta att Nilsson Kraft ska ersätta C.O. med 475 000 kr för marknadsvärdesminskningen avseende hans fastighet A och T.O. med 450 000 kr för marknadsvärdesminskningen avseende hennes fastighet B, - besluta att Nilsson Kraft ska ersätta T.O. med 8 024 kr för brygga som kommer att förlora sin funktion efter utrivning, - besluta att Nilsson Kraft ska ersätta C.O. med 307 500 kr för förlusten av förmån bestående i rätt att nyttja vägen som går över en bro i dammanläggningen, samt - ändra tiden för att framställa anspråk i anledning av oförutsedd skada till tio år.

T.O. och C.O. har även yrkat ersättning för sina rättegångs-kostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen.

Ockelbo kommun har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska avvisa ansökan och i andra hand att villkor 2 a i mark- och miljödomstolens dom ska ändras så att det får följande lydelse: ”Dammbyggnad ersätts med överfallsdamm med bibehållen vattennivå och god passerbarhet för fisk.”

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Kopparfors Skogar AB (Kopparfors Skogar) och Åmots fiskevårdsområdesförening har, som det får förstås, yrkat att ansökan om utrivning ska avslås.

Nilsson Kraft har motsatt sig övriga parters framställda ändringsyrkanden. Vad gäller skäligheten i T.O:s och C.O:s framställda ersättningsyrkanden har endast yrkat belopp för ersättning av brygga vitsordats som skäligt i och för sig. Avseende T.O:s och C.O:s yrkande om förlängning av tiden för att framställa anspråk i anledning av oförutsedd skada har Nilsson Kraft yrkat att detta i första hand ska avvisas och i andra hand avslås. Nilsson Kraft har bestritt T.O:s och C.O:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader i såväl mark- och miljödomstolen som i Mark- och miljööverdomstolen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har anfört att den inte har något att invända mot mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nilsson Kraft har anfört i huvudsak följande.

Utredning Underlaget i målet är tillräckligt för att domstolen ska kunna besluta om de villkor som krävs för att genomföra utrivningen. Det har utförts omfattande utredningar kopplade till de frågor som T.O. och C.O. efterfrågat, bl.a. en geoteknisk utredning som gavs in och föredrogs vid huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen. Såväl domstolen som T.O. och C.O. har haft möjligheter att ställa ytterligare frågor kring de geotekniska förutsättningarna, vilket också skett.

Tillräckliga skyddsåtgärder kommer att utföras. Risken för naturlig erosion av strandbrinkar hanteras genom biotopvårdande åtgärder i magasinet och tåbank mot gräsytor på den norra sidan. Åtgärderna ska detaljprojekteras men utbredningen är fullt tillräcklig för att inte orsaka erosion mellan T.O:s och C.O:s

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

fastigheter. Marken består i huvudsak av sand men det finns även andra fraktioner. Det ytligaste jordskiktet som är cirka 20 cm består av humus eller andra vegetationsmassor. Åtgärderna innebär en återgång till naturliga förhållanden. Före dammens tillkomst har vattnet runnit på platsen under lång tid och åfårans botten som den såg ut då finns kvar under de sediment som ansamlats under dammens livslängd. Nilsson Kraft håller inte med om att det vanligen bildas ett naturligt erosionsskydd efter en viss tids urspolning av sandfraktioner i ytliga jordlager. Det kan skapas naturliga erosionsskydd om det finns rätt förutsättningar. Vattenflödet kommer att ske naturligt i magasinets djupfåra, som det var innan dämningen. Topografin i området tillåter inte att vattnet kan leta sig en annan väg förbi Masugnsfallet och det stenmaterial som kommer att användas för de biotopvårdande åtgärderna kommer inte att ha någon dämmande funktion som tillåter vattenvägen att tryckas i en ny riktning. Vattenflödet blir inte större efter att anläggningen rivits, utan kommer att motsvara tillrinningen. Den nuvarande dammen har så pass liten volym att den inte förmår dämpa några högflöden.

Det är inte möjligt att, som kommunen yrkat, besluta om en åtgärd som Nilsson Kraft inte har ansökt om. Om kommunen anser att det finns möjligheter att skapa en annan lösning vid dammen vid Masugnsfallet är kommunen välkommen att ta över anläggningen. Kommunen har dock inte velat det. Även Kopparfors Skogar har möjlighet att överta anläggningen om så önskas.

Vad gäller hur processen genomförts har Nilsson Kraft endast förhållit sig till gällande regelverk, enligt vilket ansökan om omprövning för moderna miljövillkor för dammen vid Masugnen skulle ges in senast den 1 september 2022.

T.O:s och C.O:s yrkande om att förlänga tiden för att framställa anspråk i anledning av oförutsedd skada har framställts först under handläggningen i Mark- och miljööverdomstolen. Yrkandet har inte framställts i rätt tid och det är därmed fråga om en otillåten taleändring. Såvitt Nilsson Kraft känner till har T.O. och C.O. inte heller motsatt sig bolagets yrkande om tid för oförutsedd skada i mark- och miljödomstolen eller framställt något eget yrkande i den delen. De får därför anses ha accepterat den tid som bolaget yrkat och domslutet i den delen har därmed inte gått T.O. och C.O. emot. Om yrkandet inte

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

avvisas ska det i vart fall ogillas, eftersom det saknas skäl att besluta om en annan tid för oförutsedd skada än den som mark- och miljödomstolen har bestämt.

Ersättning Minskat marknadsvärde är inte en sådan skada på grund av förändring i vattenförhållandena som ersätts enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. Som exempel på ersättningsgilla skador brukar nämnas flytt av bryggor, brunnar eller avloppsledningar. Det som är gemensamt för denna typ av skador är att de på något sätt har utnyttjat vattnet. På motsatt sätt anges till exempel att broar inte påverkas av vattenförhållandena i sig utan enbart är betingade av vattenbyggnaden som sådan. Vidare ersätts endast sådana skador som är möjliga att åtgärda, eller i vart fall begränsa. Detta är en grundläggande princip som även kommer till uttryck i 31 kap. 16 § miljöbalken, där det i andra stycket anges att ersättning endast utgår för de skador som kvarstår efter att förebyggande eller avhjälpande åtgärder har utförts av tillståndshavaren.

Det bestrids inte att de aktuella fastigheternas marknadsvärde i och för sig kan påverkas av vattenspegelns utseende och storlek. En fastighet nyttjar dock inte vattnet på så sätt att den varken kan, eller behöver, ändras eller åtgärdas på något sätt för att fungera på motsvarande sätt som före en utrivning. Fastighetens marknadsvärde kan inte förebyggas eller åtgärdas på något sätt. Ett minskat marknadsvärde är alltså inte en följd av ändrade vattenförhållanden.

Det är i detta fall inte heller fråga om någon bestående ändring i vattenförhållandena. I målet har framkommit att det finns intresse av att anlägga en sjötröskel för att upprätthålla vattennivån och samtidigt möjliggöra fiskvandring. Om sådana åtgärder vidtas, kommer vattenförhållandena att ändras igen och marknadsvärdet stiga på T.O:s och C.O:s fastigheter. Om ersättning skulle utgå för minskat marknadsvärde i samband med utrivningen, skulle T.O. och C.O. kompenseras först för den värdeminskning som utrivningen innebär och senare genom det ökade värdet på fastigheterna när vattennivån återställs. Det bör även noteras att det tillstånd som Nilsson Kraft haft för den aktuella vattenverksamheten inte har innehållit någon sänkningsgräns. Det innebär att det stått Nilsson Kraft fritt att – utan att någon ersättningsskyldighet uppstår – sänka av magasinet och upprätthålla

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

en sådan vattennivå som kommer att vara det framtida normaltillståndet. Det är inte rimligt att Nilsson Kraft skulle ha en ersättningsskyldighet i utrivningsfallet, men inte vid upprätthållande av vattenverksamheten med samma praktiska effekter som i utrivningsfallet.

Den ”rätt” att ta väg över dammen som C.O. gör gällande existerar inte. Detta har klargjorts i yttrandet från civilingenjören i lantmäteri, F.W., som gavs in till mark- och miljödomstolen. Vad tidigare ägare av kraftverket gjort när det kommer till vägen har ingen betydelse och inte heller om Nilsson Kraft tillåtit ett nyttjande av dammen som bro. Uppräkningen av vilka rättigheter som ersätts enligt 31 kap. 19 § miljöbalken är uttömmande och det har inte gjorts gällande att det föreligger ett sådant förhållande som omfattas av bestämmelsens ordalydelse. Beloppet kan inte vitsordas som skäligt i och för sig och det ankommer på C.O. att fullt ut styrka kostnaden, vilket inte har skett. C.O. yrkar ersättning för att återställa en väg som C.O. och tidigare fastighetsägare underlåtit att underhålla. Det kan knappast vara skäligt att Nilsson Kraft skulle vara skyldig att ersätta detta.

T.O. och C.O. har anfört i huvudsak följande.

Utredning Den aktuella utrivningen har en mycket stor påverkan på miljön och andra allmänna samt enskilda intressen. Det är Nilsson Kraft som ansvarar för att ta fram och bekosta den utredning som behövs i målet och det är omständigheterna i det enskilda fallet som är avgörande för vad utredningen ska omfatta. Nilsson Krafts utredning och beskrivning av hur utrivningen ska gå till och hur riskerna för skada på närliggande fastigheter, byggnader, anläggningar och fornminnen ska minimeras vid utrivningen är otillräcklig. Den utredning som bolaget tillfört målet i mark- och miljödomstolen har tillkommit mycket sent i processen. I underlaget identifieras ett flertal risker för skada på enskilda och allmänna intressen, utan att det redogörs för vilka skyddsåtgärder som ska vidtas för att minimera dessa. Framför allt handlar det om att det vid vattenbrynet finns branta slänter som sluttar ner mot vattnet, att marken utgörs av erosionskänsligt material och att byggnader och anläggningar finns i absolut närhet till slänterna.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Särskilt utsatta är byggnaderna inom T.O:s fastighet. I samband med utrivningen kommer T.O. och C.O. även att utsättas för störningar i form av buller (både luftburet och stomljud) och vibrationer. I underlaget framgår inte att elförsörjningen till C.O:s fastighet är förankrad i dammanläggningen och hur risken för skada kopplat till detta ska hanteras.

Vid utrivningen kommer en bestående förändring av vattenförhållandena medföra att vattenflödet koncentreras till åfåran som uppstår och således riktas nuvarande vattenflöden om. Därtill uppstår som helhet ett högre vattenflöde när den dämmande anordningen rivs ut. Vanligtvis bildas ett naturligt erosionsskydd efter en viss tid av erosion, när sandfraktioner i de ytligaste jordskikten har spolats bort av vattenflödet och grövre jordarter blir kvar vid ytan. Eftersom det ytliga jordskiktet vid Masugnsdammen består av sand till ett djup om 20–30 meter finns det inte förutsättningar för att ett naturligt erosionsskydd ska skapas vid åfåran. Det innebär att det föreligger stor risk för att utrivningen kommer att leda till en problematik med erosion som kan pågå under mycket lång tid. Eftersom Nilsson Kraft inte planerar att vidta några skyddsåtgärder för att begränsa och/eller förhindra skador orsakade av erosion finns en överhängande risk för att T.O:s och C.O:s fastigheter och byggnader skadas.

Den biotopvårdande åtgärd som Nilsson Kraft planerar att vidta i form av tillförande av stenmaterial i åfåran syftar inte till att komma till rätta med erosionsproblematiken utan riskerar att förvärra den. Stenmaterialet kommer endast att läggas ut på en begränsad del av den framtida åfåran och huvudsakligen i anslutning till dammanläggningen. Övrig del av åfåran kommer att bestå av nuvarande botten i Masugnsdammen. Vatten tar alltid den lättaste vägen fram och i den mån stenmaterialet på botten utgör hinder för vattnet att ta sig fram, kommer vattnet att ta sig under, över och vid sidan om stenmaterialet, och då dra med sig det lösa stenmaterialet samt det underliggande jordskiktet av sand och därigenom leda till erosion.

Det är 300 år sedan vattnet strömmade fritt förbi det som i dag är Masugnsdammen. Att vattnet efter utrivning av dammanläggningen skulle ta samma väg som det gjorde

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

för 300 år sedan, efter den påverkan på vattendraget och inloppet som gjorts, framstår som mycket osannolikt.

Mark- och miljödomstolen har inte föreskrivit tillräckliga villkor för att hantera de risker som nu beskrivits. Bristerna i utredningen kan läkas i Mark- och miljööverdomstolen genom att Nilsson Kraft inkommer med en redogörelse för vilka skyddsåtgärder som planeras att vidtas. Därefter bör villkor föreskrivas om att de skyddsåtgärder som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga för att minimera riskerna för skador på omgivningen ska vidtas.

Mot bakgrund av det ovan beskrivna behovet av komplettering ska tiden för oförutsedd skada ändras till tio år.

Ersättning Utrivningen av vattenanläggningen kommer att medföra en bestående förändring av vattenförhållandena vid T.O:s och C.O:s fastigheter. Detta medför skada för dem i form av marknadsvärdesminskning. Nilsson Kraft är skyldig att utge skälig ersättning för denna skada i enlighet med 31 kap. 19 § miljöbalken. Det saknas stöd för Nilsson Krafts påstående att ersättning endast ska utges för sådana skador som ”kräver någon typ av åtgärd och således är möjliga att åtgärda, eller i vart fall begränsa”. Ersättning enligt 31 kap. 19 § miljöbalken ska utgå för sådana skador som inte kan begränsas eller hindras vid utrivningen.

De utlåtanden från registrerad fastighetsmäklare som getts in i mark- och miljödomstolen visar att den totala marknadsvärdeminskningen för T.O:s och C.O:s fastigheter uppgår till 925 000 kr och att mäklarens bedömning grundat sig på konsekvenserna av den bestående ändring av vattenförhållandena som uppstår vid utrivningen. Den yrkade ersättningen är skälig och mark- och miljödomstolen har inte haft grund för att jämka ersättningen. Ett övertagande av underhållsansvaret hade i det aktuella fallet inneburit omfattande investeringar som hade uppgått till betydande belopp. Eftersom den aktuella vattenanläggningen haft en kraftigt uppdämmande funktion och att konsekvenserna av en utrivning är förödande för allmänna och enskilda intressen är deras yrkande om ersättning inte

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

oproportionerligt. Den yrkade ersättningen överstiger inte avsevärt kostnaden för ett fortsatt underhåll av dammanläggningen. Om Mark- och miljööverdomstolen ändå skulle finna att det finns grund för jämkning ska det ske med en betydligt mindre del av yrkade belopp.

Det bestrids att det kan uppstå en situation i framtiden där T.O. och C.O. kompenseras genom höjda marknadsvärden till följd av att vattennivån i magasinet återställs. Det finns inget yrkande om övertagande av underhållsansvaret och det framstår som mycket avlägset att det skulle framställas framöver.

Att det enligt tillståndet för dammanläggningen har stått Nilsson Kraft fritt att avsänka vattenmagasinet till en nivå som motsvarar det framtida normaltillståndet har inte betydelse för prövningen i målet eftersom sådan avsänkning aldrig har skett. En sådan avsänkning utgör således inte en rationell åtgärd inom ramen för den verksamhet som bedrivs eller har bedrivits. Vattenmagasinets vattennivå har varit på den nivå som magasinet har i dag.

Bryggan, som uppfördes 2020 i anslutning till T.O:s fastighet, förlorar sin funktion på grund av den bestående ändring av vattenförhållandena som utrivningen medför. T.O. orsakas därmed skada som motsvarar vad det kostade att uppföra bryggan, dvs. 8 024 kr. Eftersom endast en mindre bäck kommer att kvarstå vid fastigheten är det inte möjligt att minska skadans storlek genom att flytta bryggan. Bryggan har inte beaktats i mäklarens värdeutlåtande.

C.O:s fastighet skadas genom förlusten av nyttjanderätten till bron över dammanläggningen. Bron har nyttjats för överfart med gång- och fordonstrafik i mer än 130 år, dvs. långt före det att tillståndet för vattenverksamheten erhölls i början av 1920-talet. Det fanns därmed inte skäl att besluta om nyttjanderätten i samband med tillståndsdomen. C.O. har sedan köpet av sin fastighet haft rätt att nyttja bron över dammen för att nå fastigheten. Nyttjanderätten till bron uppläts år 1965 i samband med att T.O:s och C.O:s föräldrar träffade ett arrendeavtal avseende mark med dammanläggningens dåvarande ägare, tillika innehavaren av tillståndet för vattenverksamheten, Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (Stora

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Kopparberg). När fastigheterna sedermera förvärvades av Stora Kopparberg bestod rätten att nyttja bron. I samband med att fastigheterna styckades av uppläts servitut för de aktuella fastigheterna att nyttja tillfartsväg benämnd ”b” på Stora Kopparbergs dammfastighet. Servitutet bör anses innefatta rätt att nyttja bron över dammanläggningen för att nå C.O:s fastighet, eftersom servitutet annars inte hade varit ändamålsenligt.

Även om nyttjanderätten inte tillförsäkrats C.O. i tillståndsdomen eller i avtal som har träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst, har nyttjanderätten upplåtits under medverkan av Stora Kopparberg i egenskap av dammanläggningens ägare och innehavare av tillståndet för vattenverksamheten. Förbehåll om nyttjande-rätten gjordes i köpekontraktet mellan Stora Kopparberg och Nilsson Kraft. Nilsson Kraft har genom åren underhållit vägen över dammen och därmed upprätthållit och medverkat till att C.O:s nyttjanderätt avseende bron har bestått. Det är fråga om en förmån som tillkommit med tidigare verksamhetsutövares vetskap, och Nilsson Kraft ska anses ha tagit över denna vetskap vid förvärvet av dammanläggningen. Ersättning ska därför utgå till C.O. för förlusten av nyttjanderätten.

Förlusten av bron medför omställningskostnader för C.O., eftersom han behöver anlägga en ersättningsväg för att kunna nå sin fastighet. Kostnaderna uppgår till 307 500 kr inklusive moms.

T.O. och C.O. har som bevisning i Mark- och miljööverdomstolen åberopat utredning som getts in till mark- och miljödomstolen samt en offert utvisande kostnaden för anläggande av en ersättningsväg till C.O:s fastighet.

Ockelbo kommun har anfört i huvudsak följande. Testeboån är ett av de första vattensystemen att omprövas inom ramen för den nationella planen. Mark- och miljödomstolen har felaktigt prövat målet som en omprövning för moderna miljövillkor. Utrivningen utgör vattenverksamhet, är av en sådan omfattning och får sådana konsekvenser att den kräver ett bredare samråd med fler intressen

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

representerade än det som genomförts. En djupare och relevant miljökonsekvensbeskrivning saknas. De betydande kulturhistoriska värdena har inte beaktats i tillräcklig omfattning och en nödvändig djupare antikvarisk utredning har inte inhämtats. Vattenspegeln vid dammen har stor betydelse och det kulturhistoriska värdet av dammen och det omkringliggande området är högt. En utrivning av kraftverket medför en risk att kulturvärdena förstörs. En utrivning med förlorad vattenspegel skulle även få betydande negativ påverkan på möjligheter till rekreation och friluftsliv. På platsen finns i dag en mycket vacker och välbesökt badplats med sandstrand, beachvolleybollplan och en grillplats. Över dammen passerar en cykelled och en nyligen återinvigd naturstig. Kommunen ställer sig positiv till att någon annan part med kapacitet att underhålla dammanläggningen och fullgöra övriga skyldigheter övertar dammen.

Kopparfors Skogar har anfört i huvudsak följande. Att dammarna skapar problem för vattenlevande organismers vandringsvägar råder det inget tvivel om. Det är bra att samhället nu driver en annan balans mellan kraftproduktion och vattnens biologi. Eftersom dammarna funnits i ”eviga tider” har bebyggelsen dock anpassats. Att ha sitt hus bredvid ett större vatten är inte bara en upplevd källa till glädje utan märks också tydligt när mäklare och köpare av tomt och byggnad sätter värdet. Den bygd som skapats, där dammen ofta utgör ett centrum med den livskvalitet som större vattenytor ger, ska också beaktas. Dammen vid Masugnsfallet är därtill komplex och ingår i ett större fornminnesområde. Alla intressen såsom vandringsvägar, kulturhistoria, bygden och privatpersoner bör beaktas i prövningen.

Åmots fiskevårdsområdesförening har anfört i huvudsak följande. Utrivningen kommer att medföra att kulturlandskapet försvinner. Vattenspegeln har funnits i 314 år och tillhör naturen. Det saknas en beskrivning av riskerna med en återställning av den ursprungliga åfåran utifrån påverkan på fisket och miljön uppströms och nedströms dammen. Fisket i Masugnsdammen har i sig inte så högt värde och vad fisket beträffar har det inte så stor betydelse om dammen rivs ut. Ån nedanför Masugnsdammen är dock iordninggjord för flugfiske med inplanterad laxöring, vilket kommer att förstöras vid utrivningen. Sprängsten med vassa kanter i åfåran riskerar att skada fisken. Ingen

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

risk- och konsekvensbedömning är gjord med avseende på den rödlistade flodpärlmusslan som finns högre upp i Kölsjöåns vatten. Risken för torrläggning av våtmarker och sjöar uppströms dammen har inte beaktats och inte heller kraven enligt 7 kap. 15 § och 1 kap. 1 § miljöbalken eller 1 kap. 1 § kulturmiljölagen (1988:950).

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har hänvisat till vad som anförts vid mark- och miljödomstolen och tillagt i huvudsak följande. De beslutade åtgärderna innebär en fri vandring för fisk och att en strömsträcka återställs till de förhållanden som rådde innan en fördämning anlades i Masugnsfallet. Det gör att miljökvalitetsnormen god ekologisk status för berörd vattenförekomst kan uppnås. Länsstyrelsen har i sak inget emot en upptröskling av åfåran till en sjötröskel/överfallsdamm så länge den görs passerbar för förekommande fiskarter. En sådan lösning är dock inte möjlig att föreskriva i detta mål. Vidare kräver det att någon är beredd att ta ansvar för och finansiera en sådan – troligtvis kostsam – lösning. Vad länsstyrelsen känner till finns det ingen som är beredd att ta detta ansvar.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättsliga utgångspunkter

Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet för moderna miljövillkor enligt 11 kap. 27 § miljöbalken ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Tillståndsmyndigheten ska dock återkalla tillståndet och bestämma åtgärder som avses i 24 kap. 4 § miljöbalken om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas. (Se 24 kap. 10 § första och tredje stycket miljöbalken.) I samband med ett beslut om återkallelse ska den som är underhållsansvarig åläggas att riva ut anläggningen och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen. I stället för ett sådant åläggande får domstolen på begäran av ägaren av en fastighet som skulle skadas av utrivningen förordna att skyldigheten att underhålla anläggningen och fullgöra övriga skyldigheter som ligger på anläggningens ägare ska övergå på fastighetsägaren till dess något annat bestäms. Till skydd för allmänna intressen får efter åtagande ett sådant förordnande också

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

meddelas för staten, en kommun eller ett vattenförbund. (Se 24 kap. 4 § och 11 kap. 20 § miljöbalken.)

Vid omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken uppställs inte, till skillnad från vad som gäller vid tillståndsprövning enligt 11 kap. miljöbalken, något obligatoriskt krav på att sökanden ska genomföra en specifik miljöbedömning med samråd enligt 6 kap. miljöbalken. I omprövningsmål ska i stället samverkan genomföras enligt 42 a § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter och sökanden ska tillhandahålla den utredning om verksamheten och övriga förhållanden som behövs för prövningen. (Se 6 kap. 20 § miljöbalken och prop. 2017/18:243 s. 197.) Domstolen har ett ansvar för att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs (se 22 kap. 11 § miljöbalken).

Utredning och övriga förutsättningar för omprövning i detta fall

Mark- och miljööverdomstolen instämmer i mark- och miljödomstolens bedömning att det underlag som Nilsson Kraft gett in tillsammans med de kompletteringar som gjorts, bl.a. en särskild släntstabilitetsutredning, är tillräckligt för att ansökan om omprövning ska kunna prövas i sak. Det finns alltså inte skäl att avvisa ansökan. Det kan i sammanhanget noteras att länsstyrelsen i den samverkan som genomförts inför ansökan har haft att förhålla sig till den tidsram som följer av den nationella planen för omprövning av vattenkraft.

Nilsson Kraft har medgett att tillståndet för vattenverksamhet vid Masugnsfallet ska återkallas och det finns inga yrkanden om att underhållsansvaret för anläggningen ska övergå på någon annan enligt 11 kap. 20 § miljöbalken. Det finns därför, i enlighet med 24 kap. 4 och 10 §§ miljöbalken, förutsättningar att återkalla tillståndet och att ålägga bolaget att riva ut dammen och vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i länsstyrelsens och mark- och miljödomstolens bedömning att de ansökta åtgärderna inte står i strid med miljöbalkens bestämmelser och att de bidrar till möjligheten att uppnå god ekologisk status på den aktuella platsen i vattenförekomsten Testeboån.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Ockelbo kommun har yrkat att Nilsson Kraft ska åläggas att ersätta dammbyggnaden med en överfallsdamm (s.k. sjötröskel) som bibehåller vattennivån i Masugnsdammen. Anläggande och bibehållande av en dämmande sjötröskel är dock en vattenverksamhet som kräver tillstånd enligt 11 kap. 9 § miljöbalken. Vidare utgör en sjötröskel en vattenanläggning som innebär ett fortsatt underhållsansvar för anläggningens ägare enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det saknas möjligheter att utan ett yrkande om tillstånd från Nilsson Kraft ålägga bolaget att uppföra en ny tillståndspliktig vattenanläggning i dammens ställe. Anläggandet av en dämmande sjötröskel kan alltså inte utgöra ett sådan skyddsåtgärd som Nilsson Kraft ska åläggas att vidta i samband med utrivning. (Jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 8113-22.)

T.O. och C.O. har invänt att mark- och miljödomstolen inte föreskrivit tillräckliga villkor för att hantera risker och olägenheter i samband med utrivningen. Detta gäller främst risken för skador till följd av erosion, men även störningar från buller.

Vad gäller frågan om erosion noterar Mark- och miljööverdomstolen att mark- och miljödomstolen föreskrivit att avsänkning av magasinet i samband med utrivningen inte får ske snabbare än två centimeter per timme samt att Nilsson Kraft ska genomföra två årliga kontroller/besiktningar efter vårflod respektive höstflod med syfte att kontrollera bl.a. sättningar och erosion. Vidare ska biotopvårdsåtgärder genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Nilsson Kraft har också åtagit sig att utföra skyddsåtgärder i form av bl.a. tåbankar och relativt detaljerat beskrivit hur arbetet ska utföras. Nilsson Kraft har vidare beskrivit att även biotopvårdsåtgärderna kommer att utföras på ett sätt som ger skydd mot erosion. Nilsson Kraft är bundna av sina åtagande genom det allmänna villkoret. Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att de villkor som mark- och miljödomstolen har föreskrivit tillsammans med Nilsson Krafts åtagande utgör en tillräcklig reglering av risken för erosion.

Vad gäller buller har Nilsson Kraft i ansökningshandlingarna angett att arbetet ska genomföras så att Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från byggplatser uppfylls. Något särskilt villkor om detta, utöver vad som framgår av det allmänna villkoret,

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

behövs inte. Det är också möjligt att följa upp denna fråga inom ramen för kontrollprogrammet och tillsyn. Inte heller i övrigt har det framkommit skäl att ändra de villkor som mark- och miljödomstolen beslutat.

Sammanfattningsvis finner Mark- och miljööverdomstolen att det inte framkommit skäl att ändra mark- och miljödomstolens beslut att återkalla tillståndet och ålägga bolaget att riva ut dammen eller att ändra föreskrivna villkor.

Ersättning

Rättsliga utgångspunkter

Den som enligt 24 kap. 4 § miljöbalken har ålagts eller medgetts att riva ut en vattenanläggning ska betala skälig ersättning för skador på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Skyldighet att betala ersättning för förlust av förmån som orsakas av utrivningen finns endast om förmånen har tillförsäkrats i tillståndsdomen eller i avtal som träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst. Ersättning lämnas i sådant fall endast för kostnader orsakade av förlusten av förmånen. (Se 31 kap. 19 § miljöbalken.)

Ersättningsskyldigheten enligt 31 kap. 19 § miljöbalken för den som river ut en vattenanläggning är något begränsad i förhållande till vattenverksamhet i allmänhet, jfr 16 § samma kapitel. För det första gäller att skälig ersättning ska utgå, vilket innebär att domstolen i vissa fall kan jämka ersättningen. Enligt förarbetena bör jämkning kunna ske i de fall skadorna av utrivningen blir betydande och den skadelidande genom att överta ansvaret för anläggningen hade kunnat undvika skadan. Vid bedömningen bör hänsyn tas till kostnaderna för ett fortsatt underhåll, och jämkning endast komma i fråga i de fall skadeersättningen avsevärt överstiger den kostnaden. Även i andra fall bör det någon gång kunna anses skäligt att jämka ersättningen, exempelvis då skadeersättningen framstår som oproportionerligt stor i förhållande till arten och omfattningen av den vattenanläggning som ska rivas ut. (Se prop. 1997/98:45 del 2 s. 331.)

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

För det andra gäller att ersättning utgår endast för skador som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. I förarbetena görs härvid skillnad på intressen knutna till vattenbyggnaden som sådan, t.ex. att dammkrönet även fungerar som vägförbindelse över vattendraget och intressen knutna till vattenbyggnadens inverkan på vattenförhållandena, t.ex. att ett starkt strömmande vattendrag i och med dämningen förvandlats till en vidsträckt sjö, med möjlighet till bryggor och båtfart. Endast skador på de senare intressena ersätts, i den utsträckning det kan anses skäligt. (Se prop. 1981/82:130 s. 132–135.)

I de fall utrivningen medför förlust av en förmån är det endast sådana förmåner som tillförsäkrats i tillståndsdomen eller i avtal som träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst som ersätts. Som exempel på ersättningsgill förmån nämns i förarbetena rätt till andelskraft. Förmåner som någon i och för sig åtnjutit till följd av en vattenanläggnings existens, men som inte tillförsäkrats i tillståndet eller genom avtal i samband med anläggningens tillkomst, ersätts inte. (Se prop. 1981/82:130 s. 135, jfr prop. 1997/98:45 del 2 s. 331.)

I mål om vattenverksamhet ska sökanden i tillståndsansökan ange vilka ersättningsbelopp som erbjuds varje sakägare (se 22 kap. 1 a § första stycket 2 miljöbalken). Den sakägare som anser att högre ersättning ska utgå får i enlighet med allmänna skadeståndsrättsliga principer anses ha bevisbördan för det. Beviskravet kan variera, bl.a. med hänsyn till parternas möjligheter att lägga fram utredning i olika avseenden.

Om verkningarna av en verksamhet inte kan förutses med tillräcklig säkerhet får domstolen skjuta upp frågan om ersättning till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan (se 22 kap. 27 § miljöbalken). Om en vattenverksamhet, som har utförts i enlighet med ett tillstånd enligt miljöbalken, medför skador som inte förutsågs av domstolen när tillståndet meddelades får den skadelidande framställa anspråk på ersättning enligt 31 kap. miljöbalken inom viss tid från att tillståndet meddelades (se 24 kap. 18 § miljöbalken).

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Ersättning för förlust av förmån C.O. har yrkat ersättning för förlust av förmån bestående i en rätt att nyttja vägen som går över dammanläggningen. Det har inte gjorts gällande att det är fråga om en förmån som har tillförsäkrats i tillståndsdomen. Utredningen ger stöd för att C.O. nyttjat vägen men det är inte visat att förmånen tillkommit genom avtal i samband med vattenanläggningens tillkomst eller att det i övrigt skulle finnas rätt till ersättning med stöd av 31 kap. 19 § miljöbalken.

Ersättning för minskat marknadsvärde T.O. och C.O. har till stöd för sina yrkanden om ersättning för minskat marknadsvärde på deras fastigheter till följd av utrivningen åberopat värdeutlåtanden från mäklare. Nilsson Kraft, som inte gett in någon egen utredning avseende skadans storlek, har inte ifrågasatt att fastigheternas marknadsvärde i och för sig kan påverkas till följd av förlusten av vattenspegeln. Nilsson Kraft har dock gjort gällande att marknadsvärdeminskning inte är en ersättningsgill skada enligt 31 kap. 19 § miljöbalken.

Som ovan framkommit har lagstiftaren gett uttryck för en restriktiv hållning såvitt avser ersättning vid utrivning. Den som menar sig lida skada av att en vattenanläggning rivs ut anses genom att överta ansvaret för anläggningens underhåll kunna hållas skadelös. I förarbetena uttalas att tillstånd till utrivning inte kan vägras och att ägaren inte kan tvingas att även i fortsättningen svara för anläggningens underhåll på den grunden att utrivningen skulle orsaka så stora skador för motstående allmänna eller enskilda intressen att de inte kan accepteras. Prövningen av utrivningsfrågan får därför inriktas på frågor om sättet och ordningen för utrivningen för att skador och olägenheter ska förhindras eller minskas. Sådana skador och olägenheter som avser vattenförhållandena och som trots vidtagna återställningsåtgärder kvarstår efter utrivning av en anläggning i vatten bör dock kunna kompenseras genom ersättning till den skadelidande. Som exempel nämns när bryggor och avloppsanordningar måste flyttas på grund av sänkt vattenstånd. (Se prop. 1981/82:130 s. 133 f.).

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

I förarbetena saknas närmare uttalanden till ledning för bedömningen av om minskat marknadsvärde till följd av förlorad vattenspegel och försämrad utsikt eller annan förfulning av omgivningen skulle kunna utgöra en ersättningsgill skada enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. Inte heller i praxis finns någon tydlig vägledning. I Mark- och miljööverdomstolens dom den 21 oktober 2016 i mål nr M 8125-15 dömdes ersättning ut, dock med stöd av ett medgivande från verksamhetsutövaren. Av kommentaren till 31 kap. 16 § miljöbalken, dvs. den allmänna bestämmelsen om ersättning vid vattenverksamhet, framgår att när mark tas i anspråk med stöd av ett tillstånd får grannar vars fastighet inte direkt berörs av inlösen, men som lider förlust av ingreppet exempelvis genom försämrad utsikt eller annan förfulning av omgivningen (estetiska immissioner) kräva ersättning med stöd av 32 kap. miljöbalken eller allmänna skadeståndsregler (se B. m.fl. Miljöbalken – En kommentar, 22 maj 2025, Version 24, JUNO, kommentaren till 31 kap. 16 §).

Om ersättning regelmässigt skulle utgå för fastigheters marknadsvärdeminskningar till följd av förlorad vattenspegel eller annan förfulning av omgivningen efter en utrivning, skulle det kunna resultera i omfattande ersättningsanspråk från olika sakägare. Även med hänsyn tagen till möjligheten till jämkning skulle det i förlängningen kunna få till följd att en verksamhetsutövare – i motsatts till lagstiftarens avsikt – tvingas att fortsätta verksamheten och kvarstå vid ett omfattande underhållsansvar eftersom det skulle bli för kostsamt att avveckla verksamheten. En sådan ordning framstår inte som godtagbar. Inte sällan har vattenanläggningen funnits på platsen under lång tid och fastigheter bebyggts efter anläggningens utförande. Verksamhetsutövaren har då inte haft anledning att räkna med byggnadernas tillkomst vid anläggningens utförande (jfr prop. 1981/82:130 s. 134). Det bör också beaktas att Nilssons Krafts medgivande till att tillståndet återkallas i detta fall är en följd av lagstiftningens krav i 11 kap. 27 § miljöbalken att vattenkraftsverksamhet ska ha moderna miljövillkor (se prop. 2017/18:243).

Att vattenförhållandena ändras till följd av en utrivning är ofrånkomligt, eftersom det handlar om att återställa landskapet till naturliga förhållanden, dvs. i detta fall så som det såg ut innan dammen anlades. De ändrade vattenförhållandena påverkar i sin tur

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

omgivningen t.ex. genom förlorad vattenspegel. Enligt Mark- och miljööverdomstolens bedömning bör det som ersätts inom ramen för 31 kap. 19 § miljöbalken endast vara den typen av skador som utgör direkta skador till följd av den bestående ändringen i vattenförhållandena. En minskning av en fastighets marknadsvärde som enbart beror på en förlorad vattenspegel, försämrad utsikt eller annan förfulning av omgivningen bör således som utgångspunkt inte vara ersättningsgill när verksamhetsutövaren gör gällande sin lagliga rätt att riva ut anläggningen.

Det anspråk på ersättning för marknadsvärdeminskning som T.O. och C.O. framställt grundar sig i den förlorade vattenspegel som blir följden av utrivningen. Av utredningen framgår att vattennivån efter utrivningen kommer att vara cirka 2,6 meter lägre än den nuvarande nivån, vilket innebär en avsänkning i förhållande till dämningsgränsen i gällande tillstånd om cirka 5,5 meter vid medelvattenföring. Konstruktionen av den tillståndsgivna anläggningen medger en avsänkning om cirka 2,9 meter i förhållande till dämningsgräns. Den avsänkning som utrivningen medför ligger alltså endast delvis inom ramen för tillståndet.

T.O:s och C.O:s fastigheter omfattar inte till någon del vatten-område och fastigheterna behöver inte heller för sin funktion tillgång till dammen. Fastigheterna kommer alltså inte att ändras av utrivningen utan de kommer att kunna fortsätta att fungera på motsvarande sätt som tidigare. Den vattenspegel som tillkommit på grund av dammen har dock T.O. och C.O. kommit i åtnjutande av under den tid som dammanläggningen funnits på platsen. Även om det i och för sig inte finns skäl att ifrågasätta att utrivningen medför att fastigheternas marknadsvärde påverkas i en sänkande riktning, utgör dock den förlorade vattenspegeln och en eventuell förfulning av omgivningen inte någon sådan direkt skada på deras fastigheter som krävs för att skadan ska vara ersättningsgill enligt 31 kap. 19 § miljöbalken.

Sammanfattningsvis gör Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att ett minskat marknadsvärde endast bestående i förlorad vattenspegel och där någon faktisk skada inte uppstår på fastigheten, inte är en sådan ren förmögenhetsskada som kan ersättas enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras i

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

denna del och Nilsson Kraft befrias från skyldigheten att ersätta T.O. och C.O. för marknadsvärdeminskningen.

Som mark- och miljödomstolen konstaterat får en eventuell skada på dricksvattenbrunnen hanteras inom ramen för oförutsedd skada.

Ersättning för brygga T.O. har yrkat ersättning för den skada hon åsamkats genom att hennes brygga förlorar sin funktion till följd av utrivningen. Att hon har rätt att anlägga en brygga i anslutning till sin fastighet har inte ifrågasatts. Skador till följd av att t.ex. en brygga behöver flyttas på grund av sänkt vattenstånd är i och för sig en sådan post som enligt 31 kap. 19 § miljöbalken kan ersättas, i den mån det anses skäligt (se prop. 1981/82:130 s. 133 f.). Som ovan framkommit skulle bryggan i detta fall även med den avsänkning som tillståndet medger förlora sin funktion, eftersom den då skulle sakna kontakt med vattnet. Såvitt framkommit i målet har dock dammen aldrig avsänkts till så låga nivåer, varför T.O. har haft anledning att anpassa sig efter rådande vattenförhållanden när hon anlade bryggan. Den skada i form av nedlagda kostnader som blir onyttiga i och med att dammanläggningen rivs ut är, enligt Mark- och miljööverdomstolen, en sådan direkt skada som Nilsson Kraft ska ersätta. Om beloppet råder inte tvist. Nilsson Kraft ska därmed ersätta T.O. med 8 024 kr avseende bryggan.

Tid för att framställa anspråk i anledning av oförutsedd skada

T.O. och C.O. har i Mark- och miljööverdomstolen yrkat att tiden för att framställa anspråk i anledning av oförutsedd skada ska förlängas till tio år. Yrkandet framställdes först i samband med att de svarade på Nilsson Krafts över-klagande och Nilsson Kraft har därför gjort gällande att det är fråga om en otillåten taleändring. T.O. och C.O. har dock inkommit med ett eget överklagande av mark- och miljödomstolens dom där de i första hand har yrkat att Nilsson Krafts ansökan ska avvisas eftersom de anser att utredningen brister bl.a. i fråga om skador till följd av erosion. Domstolen finner med hänsyn därtill och, med beaktande av målets delvis indispositiva karaktär, att det inte är fråga om en otillåten

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

taleändring på det sätt Nilsson Kraft gjort gällande. Nilsson Krafts avvisningsyrkande ska således avslås.

Av 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken följer att anspråk på grund av oförutsedda skador – både ersättningskrav och begäran om olika förebyggande åtgärder – ska framställas inom fem år eller den längre tid, högst tjugo år, som bestämts i samband med tillståndet. Inte sällan fastställs tiden till fem år (se bl.a. B. m.fl. Miljöbalken – En kommentar, 22 maj 2025, Version 24, JUNO, kommentaren till 24 kap. 18 §). Mark- och miljödomstolen har i den överklagade domen fastställt tiden till fem år räknat från genomförd utrivning. Det har i målet inte framkommit skäl att ändra detta.

Rättegångskostnader

T.O. och C.O. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i såväl mark- och miljödomstolen som i Mark- och miljööverdomstolen. Till stöd härför har de anfört i huvudsak följande. Undantagsregeln avseende fördelning av rättegångs-kostnaderna i omprövningsmål ska enbart tillämpas i de fall där omprövning för moderna miljövillkor sker och verksamheten ska fortsätta att bedrivas. Det framstår som rimligt, eftersom en omprövning av verksamheten medför betydligt mindre påverkan på allmänna och enskilda intressen än en återkallelse av tillståndet, där anläggningen rivs ut. Eftersom Nilsson Kraft har yrkat att tillståndet för vatten-verksamheten ska återkallas och att tillstånd ska lämnas för utrivning av vatten-anläggningen har det aldrig varit aktuellt att ompröva villkoren för tillståndet. Målet ska därmed ses som en ansökan om tillstånd för utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken och sakägarna ska tillerkännas ersättning för sina rättegångskostnader, i enlighet med 25 kap. 2 § miljöbalken.

Nilsson Kraft har motsatt sig yrkandet och anfört att det i mål om omprövning för moderna miljövillkor inte utgår ersättning för rättegångskostnader.

SVEA HOVRÄTT DOM M 10625-24

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Nilsson Kraft har i förevarande fall ansökt om att gällande tillstånd ska återkallas och att bolaget ska åläggas att riva ut dammen med tillhörande delar. Som mark- och miljödomstolen konstaterat är det fråga om en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § miljöbalken där verksamhetsutövaren medgett att tillståndet återkallas. Domstolen ska i samband med ett beslut om återkallelse ålägga den som är ansvarig för underhållet av anläggningen att riva ut den och att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen (24 kap. 4 § miljöbalken). Det är alltså inte fråga om en utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken så som T.O. och C.O. gjort gällande.

I mål om omprövning för moderna miljövillkor enligt 24 kap. 10 § är sökanden inte skyldig att svara för motpartens rättegångskostnader (se 25 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken). Att omprövningen i detta fall innebär att tillståndet återkallas och dammanläggningen rivs ut förändrar inte det. T.O:s och C.O:s yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen och Mark- och miljööverdomstolen ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 2026-02-18

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik och tekniska rådet Ingrid Johansson samt hovrättsråden Li Brismo och Katarina Welin, referent.

Bilaga A

Sid 1 (124) ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25 meddelad i Östersund

Dok.Id 435862 SÖKANDE Nilsson Kraft AB,

Ombud: Advokat V.F. Advokatbolaget sjutton34 Karlstad AB

SAKEN Ansökan om omprövning för moderna miljövillkor för Masugnsfallets vattenkraftverk, Testeboån, Ockelbo kommun.

Sid 2 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador med anledning av utrivningen.

Åtgärderna ska vara genomförda senast fem år efter det att denna dom vunnit laga kraft.

Ersättning Mark- och miljödomstolen fastställer den ersättning som Nilsson kraft AB ska betala till T.O. till 200 000 kronor.

Mark- och miljödomstolen fastställer den ersättning som Nilsson kraft AB ska betala till C.O. till 200 000 kronor.

Övrigt Nilssons Kraft AB och ägaren till fastigheten C har träffat ett nyttjanderättsavtal avseende åtgärderna vilket innebär att nyttjanderätt ges mot en ersättning om 10 000 kr samt att Nilssons Kraft AB också åtar sig att återställa eventuella skador som orsakas på vägar och mark.

Övriga i målet framställda yrkande lämnas utan bifall.

Villkor 1. Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad Nilsson Kraft AB angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Utrivningen av dammen vid Masugnsfallet ska omfatta borttagandet av följande på platsen befintliga anläggningsdelar: a. Dammbyggnaden b. Tubintag med tillhörande tub

Sid 3 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

c. Vid kraftverksbyggnaden uppförda anordningar för att hantera breddning 3. Befintlig utloppsfåra ska läggas igen. 4. Kraftverksbyggnaden ska inte rivas utan finnas kvar efter utrivning med hänsyn till på platsen höga kulturmiljövärden. 5. Vid utrivningen ska kvarlämnas så mycket som möjligt av fundamenten till dammbyggnaden på båda sidor om vattendraget. Detta i syfte att tillse att så liten negativ påverkan som möjligt uppstår för kulturmiljövärden. 6. I syfte att återställa strömfåran i aktuell del av Kölsjöån ska biotopvårdande åtgärder utföras i den omfattning som framgår av till ansökan bifogad teknisk beskrivning. 7. Grumlande arbeten får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. 8. Vid lagring av drivmedel eller oljor i samband med arbeten ska cisterner, bränsletankar eller motsvarande vara invallade eller utrustade med miljölåda. 9. Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av ansökan om återkallande av tillstånd samt utrivning, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än i aktuell dom angiven tröskelhöjd för dammen (+ 15,03, lokalt höjdsystem). 10. Under samma premisser som i villkor 9 får vatten under tiden som arbeten kopplade till utrivningen tillfälligt förbiledas dammen vid Masugnsfallet. Detta för att upprätthålla ett konstant flöde i aktuell del av Kölsjöån. 11. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. 12. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerat område, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning.

Sid 4 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

13Ett förslag till kontrollprogram ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter laga kraftvunnen dom. Kontrollprogrammet ska godkännas av länsstyrelsen i Gävleborgs län. 14. Kraftstationen ska tömmas på olja och andra miljöfarliga oljor/kemikalier som använts i verksamheten. Oljor och eventuella kemikalier ska hanteras som farligt avfall och lämnas till godkänd mottagare. 15. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i svensk standard 15 54 34. 16. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag. 17. Om misstänkta föroreningar påträffas i samband med åtgärderna ska arbetet omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas. 18. Avsänkning av magasinet i samband med utrivningen får inte ske snabbare än 2 cm per timme. 19. Biotopvårdsåtgärder ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. 20. Nilsson Kraft AB ska genomföra två årliga kontroller/besiktningar efter vårflod respektive höstflod med syfte att kontrollera sättningar, erosion m.m. Besiktningarna ska genomföras efter att arbetena färdigställts och fram till utgången av tiden för oförutsedd skada. Övervakningsresultat och besiktningsprotokoll ska sammanställas och inlämnas till tillsynsmyndigheten årligen. 21. De fornlämningar som riskerar att beröras av arbetena ska markeras ut i terrängen för att undvika eventuella skador. Nilsson Kraft AB ansvarar för att alla som medverkar i genomförandet av åtgärderna är informerade om hur och var hänsyn till kulturmiljöer ska tas. Åtgärderna ska utformas och genomföras så att berörda fornlämningar bevaras och att bevaringsförhållanden inte påverkas negativt. Synliga lämningar ska vara fortsatt synliga och ska inte övertäckas.

Sid 5 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Oförutsedd skada Anspråk i anledning av oförutsedd skada ska, för att kunna tas upp till prövning, framställas till mark- och miljödomstolen inom 5 år räknat från genomförd utrivning. Nilsson Kraft AB ska anmäla till tillsynsmyndigheten då utrivningen är genomförd.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen fastställer slutligen prövningsavgiften till 1 500 kr. Avgiften är betald.

Sid 8 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

ANSÖKAN Yrkanden Nilsson Kraft AB (Sökanden eller Nilsson Kraft ) yrkar att mark- och miljödomstolen, med beaktande av bestämmelserna i 5 § lagen om införande av Miljöbalken samt 11 kap. 6 §, 11 kap. 27 § samt 24 kap. 4 och 10 §§ miljöbalken, ska:

1Återkalla det tillstånd som utgör grunden för den vattenverksamhet som idag bedrivs i form av Masugnsfallet vattenkraftverk och till detta tillhörande delar och anläggningar.

2Ålägga Sökanden att riva ut Masugnsfallets vattenkraftverk och till detta hörande delar och anläggningar samt meddelar villkor för utrivning och vidtagande av de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador med anledning av utrivningen.

Som en följd av yrkad omprövning yrkar även Nilssons Kraft att Mark- och miljödomstolen: 1. Fastställer arbetstiden, jämlikt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, för att genomföra ansökta åtgärder till 5 år. 2. Att tiden, jämlikt 24 kap. 18 § miljöbalken, för oförutsedd skada ska framställas senast 5 år efter arbetstidens utgång och 3. Bestämmer prövningsavgiften till 1 500 kr.

Det tillstånd som yrkandet om återkallande omfattas av är: - Österbygdens vattendomstols dom den 6 juni 1923 i mål AD 20/1922

Villkorsförslag Sökanden har slutligen föreslagit följande villkor för sökt verksamhet.

Sid 9 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

1Arbetena och verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överenstämmelse med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt uppgett och åtagit sig i målet. 2. Utrivningen av dammen vid Masugnsfallet ska omfatta borttagandet av följande på platsen befintliga anläggningsdelar: a. Dammbyggnaden b. Tubintag med tillhörande tub c. Vid kraftverksbyggnaden uppförda anordningar för att hantera breddning 3. Befintlig utloppsfåra ska läggas igen. 4. Kraftverksbyggnaden ska inte rivas utan finnas kvar efter utrivning med hänsyn till på platsen höga kulturmiljövärden. 5. Vid utrivningen ska kvarlämnas så mycket som möjligt av fundamenten till dammbyggnaden på båda sidor om vattendraget. Detta i syfte att tillse att så liten negativ påverkan som möjligt uppstår för kulturmiljövärden. 6. I syfte att återställa strömfåran i aktuell del av Kölsjöån ska biotopvårdande åtgärder utföras i den omfattning som framgår av till ansökan bifogad teknisk beskrivning. 7. Grumlande arbeten får endast utföras under perioden 15 juni till 15 september. 8. Vid lagring av drivmedel eller oljor i samband med arbeten ska cisterner, bränsletankar eller motsvarande vara invallade eller utrustade med miljölåda. 9. Vid behov, för utförande av de åtgärder som omfattas av denna ansökan om återkallande av tillstånd samt utrivning, får vattennivån vid dammen tillfälligt avsänkas lägre än i aktuell dom angiven tröskelhöjd för dammen ( + 15,03, lokalt höjdsystem).

Sid 10 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

10Under samma premisser som i villkor 9 får vatten under tiden som arbeten kopplade till utrivningen tillfället förbiledas dammen vid Masugnsfallet. Detta för att upprätthålla ett konstant flöde i aktuell del av Kölsjöån. 11. Arbetena ska bedrivas på sådant sätt att grumling och utsläpp till vatten hålls så låga som möjligt. 12. Eventuella tillfälliga upplag ska ske inom särskilt markerad area, dock minst 10 meter från vattenområde. Området ska avstädas efter användning. 13. Ett kontrollprogram ska upprättas och ges in till tillsynsmyndigheten senast tre månader efter laga kraftvunnen dom. Kontrollprogrammet ska godkännas av länsstyrelsen i Gävleborgs län. 14. Kraftstationen ska tömmas på olja och andra miljöfarliga oljor/kemikalier som använts i verksamheten. Oljor och eventuella kemikalier ska hanteras som farligt avfall och lämnas till godkänd mottagare. 15. Maskiner som används i och vid vatten ska vara försedda med slangbrottsventiler och alltid använda hydraulvätskor som uppfyller miljökraven i svensk standard 15 54 34. 16. De delar av maskinerna som når vattnet ska vara desinficerade eller ha uppnått fullständig torrhet om de flyttats från annan sjö eller vattendrag.

Bakgrund Masugnsfallets vattenkraftverk som bedrivs på platsen baseras på ett tillstånd från år 1923 från dåvarande Österbygdens vattendomstol som lagligförklarade dammen och kraftverksanläggningen. Dammen ska dock ha använts sedan lång tid innan domstolens prövning för att utvinna kraft för drivande av en masugn enligt ett privilegiebrev från Kungliga Bergskollegium daterat den 6 maj år 1710. Dammen har tidigare även använts för flottning. Idag är dock anläggningen som helhet i ett sämre skick. För att få till en produktion av vattenkraftsel på ett bra sätt med god avans skulle det krävas omfattande investeringar i både kraftverk och damm. Till detta skulle då komma krav på ytterligare stora investeringar vid miljöanpassningen

Sid 11 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

av kraftverket för att erhålla moderna miljövillkor. Att anlägga en fiskväg, oavsett vilken typ av lösning som väljs, skulle bli oerhört dyrt. Detta beroende på omständigheter på platsen som svåra geologiska förhållanden, brant terräng runt kraftverk och damm, höga kulturmiljövärden i direkt närhet till kraftverket, privatägda fritidshus belägna väldigt nära dammen m.m. Väger man ihop detta så kan konstateras att de sammantagna kostnaderna vida överstiger värdet av en fortsatt produktion av vattenkraftsel även om priserna på el skulle öka dramatiskt de kommande åren.

Sökanden vill klargöra redan initialt i denna bakgrund till ansökan att valet att genom återkallande av tillståndet söka domstolens beslut och villkor om en utrivning inte är ett lätt beslut. Sökanden är fullständigt medveten om att den utrivning som kommer att bli konsekvensen av återkallandet av tillståndet och som beskrivs i ansökan med bilagor omfattar åtgärder som för alltid kommer att skapa ett helt nytt naturtillstånd på platsen för dagens damm. Den vattenspegel som idag finns på platsen kommer helt att försvinna och i dess ställe kommer Kölsjöån att återgå till att vara just en å. Detta kommer att upplevas klart negativt för de privatpersoner som har sina fritidshus på platsen. Och det kommer även att leda till att den badplats som idag finns i direkt närhet till aktuell plats och som förvaltas av Ockelbo kommun i grunden kommer att upphöra att existera. Det är således frågan om en form av påverkan som de nu aktuella parterna med all säkerhet kommer att uppleva som negativ. Sökanden har beaktat detta så långt som det är möjligt i arbetet med den nu aktuella ansökan.

Men, som kommer att beröras nedan i avsnitt avseende miljökvalitetsnormer i ansökan, så kan Sökanden konstatera att det helt saknas alternativ till en utrivning. En fortsatt vattenverksamhet på platsen skulle enligt gällande miljökvalitetsnorm kräva mycket omfattande och kostsamma åtgärder för att det skulle anses vara i linje med gällande norm och det är helt enkelt inte möjligt att genomföra. Det enda

Sid 12 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

alternativ som då återstår enligt de regler som gäller för omprövningen är att återkalla tillståndet och riva ut anläggningen. Så kort sagt, Sökanden kan inte se att lagstiftningen som omfattar den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften medger något annat alternativ än det som nu omfattas av ansökan. Därav den talan som förs i målet.

Rådighet Vad gäller rådigheten för de åtgärder som omfattas av ansökan så kan initialt konstateras att Sökanden till fullo äger den fastighet där kraftverk, damm och övriga till detta hörande delar är belägna, Ockelbo D. Denna fastighet är skapad vid en större fastighetsreglering som genomfördes år 1996 i syfte att skapa ett antal renodlade vattenkraftsfastigheter. Detta medför att till nu angiven fastighet även hör vattenområden både uppströms och nedströms damm och kraftverk. Sammantaget leder detta till att den absoluta merparten av de åtgärder som omfattas av ansökan ligger inom av Sökanden ägd fastighet och därmed finns rådighet i vattenrättslig mening.

Dock kommer påverkan och behovet av arbetsområde uppströms dammen att vara större än de områden som omfattas av dagens fastighet. Sökande och ägaren till fastigheten C har träffat ett nyttjanderättsavtal avseende åtgärderna vilket innebär att nyttjanderätt ges mot en ersättning om 10 000 kr samt att Sökanden också åtar sig att återställa eventuella skador som orsakas på vägar och mark.

Nuvarande äldre rättighet eller tillstånd som utgör grund för omprövning Dammen och vattenkraften som denna genererar har som nämnts ovan tidigare använts för drivande av en tidigare närbelägen masugn. Denna verksamhet hade med stöd av privilegiebrev startat år 1710. Detta privilegiebrev var en del av de privilegier som gavs till Catharina Bröms och som införlivade masugnen i de s.k.

Sid 13 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Ockelboverken. År 1887 kom Ockelboverken att ägas av Kopparbergs och Hofors Sågverks Aktiebolag och vid denna tid synes det som verksamheten vid masugnen slutligen upphörde. Därefter verkar vattenregleringen ha fortsatt på platsen och då troligen mera för att säkerställa flottningen vars betydelse ökade från slutet av 1800talet.

Därefter kom Kopparbergs och Hofors Sågverks Aktiebolag att år 1922 sluta ett avtal med Åmots Kraft- och Belysningsförening som gav föreningen en 50 årig nyttjanderätt till strömfallet och närliggande marker. Med stöd i detta nyttjanderättsavtal så kom föreningen att anlägga det kraftverk med tillhörande tub som än idag finns på platsen. Kopparbergs och Hofors Sågverks Aktiebolag valde efter detta att gå in med en ansökan till Österbygdens vattendomstol om att kraftverket, dammen och allt till detta hörande anläggningar skulle lagligförklaras. Vattendomstolen kom i sitt avgörande, den 6 juni 1923 i målet AD 20/1922 , fram till följande.

Vattendomstolen beslutade att lagligförklara anläggningen och alla tillhörande delar. Det som detta beslut omfattar är en anläggning som enligt domskälen ser ut enligt följande: En dammbyggnad med en krönhöjd av i genomsnitt 18,27 m (lokalt höjdsystem). Dammen består, förutom vad gäller tubintaget som är i betong, av stenfyllda träkistor som nedströms är anslutna med murar av sten. I dammen finns totalt sett tre öppningar enligt följande: a) Ett med tre luckor försett turbinintag med en bredd av 2,4 m och med en tröskel på nivå + 15,90. Till detta tubintag finns även ett till skydd för fisken inrättat skyddsgaller med öppningar som ej överstiger 20 mm.

Sid 14 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

b) Ett med fyra luckor försett utskov med en fri bredd av 3,6 m och med en tröskel på nivå + 15,03 m. c) Ett med tre luckor försett utskov med en fri bredd av 3,0 m. Från dess mellersta lucköppning finns en träränna för framförande av flottgods. Från tubintaget leds vattnet via en tub av trä, som har en längd av 30 m och en inre diameter av 1,1 m, till en vid intaget fästad kort plåttub. Därefter leds vattnet in i själva kraftverket och dess turbin. Från kraftverket återleds vattnet via en 18 m lång avloppskanal. Denna kanal skyddas av en stenmur med höjden + 13,7 m närmast stationen och + 13,65 m vid sin nedre ände.

Vad gäller denna del av domen så kan sökande konstatera att den anläggning som finns idag, och som beskrivs i ansökan, till viss del skiljer sig ifrån vad som angetts i tillståndet. Merparten av anläggningen ser idag ut på det sätt som anges i domen men det som idag kan konstateras vara avvikande är de två utskoven, punkterna b och c i ovan angiven redogörelse för lagligförklaringen. Dessa två utskov, som i aktuell del i teknisk beskrivning benämns Utskov 1 och 2, är i dagsläget bredare än vad som anges i domen. Det skiljer 1-1,5 m i bredd om man jämför dagens anläggning med det som angetts i tillståndet. De exakta orsakerna till detta är inte kända men Sökanden har en teori kring varför det ser ut som det gör.

Det kan konstateras att dagens damm är klart mera inklädd i betong än vad som anges i domen. Flera centrala delar är idag inklädda med betong och det gäller särskilt de nu aktuella utskoven. Det är därför troligt att efter domen meddelades har dåvarande ägaren av dammen låtit utföra dessa arbeten. Vad som i samband med detta troligen också har skett är man beslutade sig för att bredda utskoven jämfört med vad som anges i domen. Orsakerna till detta går endast att spekulera i men en

Sid 15 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

rimlig gissning är att man vill öka avbördningsförmågan. Och då inte enbart för dammens skötsel utan även för flottningen. För som framgår av domen så var flottningsföreningen av uppfattningen att de befintliga utskoven egentligen var otillräckliga. För flottningen krävdes mera vatten för att denna skulle kunna genomföras på ett bra sätt. Detta kom domstolen även att ta fäste på i och med att man i sin dom angav följande villkor:

"För tillgodoseende av flottningens behov av vatten skall genom den dammöppning, varifrån förut oförmälda flottningsränna utgår, ävensom genom dammen i övrigt framsläppas så stor vattenmängd, som erfordras för flottgodsets framförande såväl genom rännan som ock i vattendraget nedanför dammen".

Utöver detta ges också flottningsföreningen tillåtelse att uppföra ett skibord med bredden 4 m och med tröskeln på nivå + 17,75 m.

Dessa villkor, såsom sökande tolkar det, ger rimligen ett juridiskt utrymme för att kunna utföra förändringar vid dammen så länge som detta gick att koppla till flottningen. Och att breddning av utskoven skedde till att hamna på just ca 4 m är i grunden naturligt med tanke på att detta ju är bredden för det skibord som anlades för flottningen. Så det verkar på alla sätt logiskt att bredda utskoven för flottningens behov. Och om man utöver detta väger in att äldre vattenlagen (ÄVL) helt saknade någon motsvarighet till 11 kap. 12 § Miljöbalken, d.v.s. en regel som specificerar att åtgärder inte kräver tillstånd endast kan utföras om det är uppenbart att inte allmänna eller enskilda intressen påverkas. ÄVL tog istället sin utgångspunkt i att det gavs stort utrymme för verksamhetsutövaren att avgöra vilka åtgärder som var tillståndspliktiga och vilka som inte var det. Denna ordning kom sedermera att ändras först med införandet av nya vattenlagen (NVL). Så om man väger ihop dessa fakta, villkorets utformning i domen samt att verksamhetsutövaren själv hade klart större möjligheter att utföra åtgärder, som idag skulle ses som tillståndspliktiga,

Sid 16 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

utan att söka tillstånd så anser Sökanden att den sammanlagda bedömningen måste vara att dagens anläggning är i tillräcklig linje med gällande tillstånd för att en omprövning och återkallande av tillståndet ska kunna genomföras.

Frågan om ändringar av en vattenverksamhet utan att tillstånd har sökts och hur man ska se på vad detta medför för rätten att bedriva vattenverksamhet är i sig komplicerad och de regler som infördes från och med äldre vattenlagen, men särskilt från nya vattenlagen, får anses klargöra att ändringar av en vattenverksamhet i många fall kan kräva att de föregås av tillståndsprövning. Det är dock i landet ytterst vanligt att framförallt under äldre vattenlagens tid så genomfördes många ändringar av verksamheter utan att tillstånd söktes. Exakt hur man resonerade i alla dessa fall är oklart så här i efterhand men det får anses vara ett klarlagt faktum att äldre vattenlagens regler kring frågan om tillståndspliktens omfattning var klart mindre specificerade än de regler som gäller idag i Miljöbalken. Och även i förhållande till nya vattenlagen fanns skillnader i synsätt vilket framhålls bl.a. i kommentaren till nya vattenlagen (Vattenlagen med kommentar, S., sid. 69) och det som torde vara en av bristerna i äldre vattenlagens tillståndsplikt var det faktum att vilka vattendrag som egentligen omfattades var delvis oklart och framför allt möjligt att tolka på olika sätt. Detta då ju äldre vattenlagen i dess för tillståndsplikten centrala bestämmelse, i 2 kap. 20 §, angav att tillstånd krävdes för arbete i "älv, ström, å eller större bäck". Vad som avsågs med sistnämnda skrivning, om större bäck och var gränsen för detta gick var direkt oklart. I kommentaren till äldre vattenlagen (Om byggande i vatten, af Klintberg, sid. 109) anges uttryckligen att det är frågan om en fullt tolkningsbar benämning som kan betyda olika saker i olika delar av landet. Vad som exempelvis sågs som en större bäck i södra Sverige skulle därmed kunna vara en mindre bäck i norra Sverige. Denna osäkerhet ger en oklarhet som troligen ledde till att många verksamhetsutövare för framförallt mindre kraftverk såg det som att tillstånd inte erfordrades utan att det då enbart gällde, enligt andra stycket i aktuell regel, att

Sid 17 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

tillstånd enbart behövdes om det var uppenbart att allmänna eller enskilda intressen riskerade att påverkas negativt. Således en i förhållande till dagens regel i 11 kap. 12 § MB direkt omvänd konstruktion kring när tillstånd ska krävas.

Vidare så förhöll man sig vid tiden för äldre vattenlagen till vad som sågs som vattenverksamhet främst till att detta avsåg själva dammen. Det var dammen som var den primära vattenverksamheten och den som har den mest centrala platsen i äldre tiders tillstånd. Därav är det förhållandevis vanligt att tillstånd från äldre vattenlagen i princip enbart behandlar själva dammen medan kraftverk och övriga delar bara nämns i liten omfattning. Att man hade ett annat synsätt på vad som omfattades av tillståndsplikten framgår också av formuleringen i 2 kap. 20 § i äldre vattenlagen som ju anger att tillståndsplikt föreligger för arbeten kopplade till dammar. Detta framgår av första meningen i aktuell regel. För andra arbeten i vatten gäller den andra meningen i paragrafen som då istället anger tillståndsplikten endast inträder när det är frågan om "märkbar inverkan kan ske på vattenståndet eller vattnets lopp". Om man som kraftverksägare alltså bedömde att det var frågan om andra arbeten än som var kopplade till en damm och det inte uppstod någon märkbar inverkan så var det fullt möjligt att komma till slutsatsen att tillstånd inte krävdes.

Liknande argument skulle kunna sägas gälla till viss del även efter nya vattenlagens införande. Om åtgärderna utfördes under denna tid så kan det vara så att tidigare verksamhetsutövare vid dagens anläggning såg det som att regeln i 4 kap. 2 § NVL var tillämplig. Och med detta avses alltså att bedömningen var att det var uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen påverkades negativt av åtgärderna. Den nu aktuella regeln i NVL såg ungefär likadan ut som den regel som idag finns i 11 kap. 12 § miljöbalken och som anger de fall där tillståndsplikt inte erfordras för åtgärder i vatten. Vid tiden NVL saknades dock i mångt och mycket praxis kring vad som träffades av regleringen. Det anges i kommentaren till aktuell paragraf

Sid 18 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

endast att med rekvisitet "inverkan på vattenförhållandena" avsågs primärt ändring av vattnets djup och läge (Vattenlagen med kommentar, R.S., sid. 72). Den praxis som sedan införandet av miljöbalken har vuxit fram kring hur 11 kap. 12 § ska tolkas fanns inte alls vid tiden för när nu aktuella åtgärder möjligen kan ha utförts utan man hade primärt att förhålla sig till aktuell skrivning i kommentaren till lagrummet. Det är då möjligt att dåvarande kraftverksägare såg det som att man inte påverkade allmänna eller enskilda intressen och exakt hur detta skulle tolkas fanns vid tidpunkten inte mycket ledning om utan det är troligt att man från kraftverksägarnas håll fortsatt hade samma synsätt som under äldre vattenlagens tid, att det var tillåtet att göra ändringar utan att söka tillstånd för detta.

Det nu sagda ovan, om förhållningssättet till äldre och nya vattenlagen, är uppenbart spekulativt från Sökandens sida. Och detta då eftersom det alltså är direkt oklart vad som faktiskt har skett och varför vid aktuell anläggning. Exakthet går inte att få i dessa delar då det helt enkelt saknas information. Detta är inget som är unikt för Masugnsfallets vattenkraftverk utan dessa förutsättningar gäller för en mycket stor andel av alla vattenkraftverk i landet. Det har på många av dessa gjorts åtgärder som idag möjligen skulle kunna ses som tillståndspliktiga men så har man uppenbarligen inte resonerat i äldre tider. Som angetts ovan fanns förr ett helt annat tolkningsutrymme för vad som var tillståndspliktigt och inte och det går inte att anlägga dagens utgångspunkter på äldre tiders tillstånd. Och noterbart är att i detta fall liksom i alla andra fall i landet så har aldrig de ansvariga myndigheterna haft några synpunkter på utförda arbeten. Det finns inga som helst spår av att exempelvis länsstyrelsen skulle ha haft något att anföra emot de åtgärder som kan ha gjorts vid kraftverket. Detta styrker ytterligare den aktuella tesen dvs att vid den tidpunkt som åtgärder kan ha utförts så krävdes inget tillstånd. Och ända sedan regler överhuvudtaget infördes för vattenverksamheter har ju gällt att så länge inte negativ påverkan på allmänna eller enskilda intressen uppstår så är verksamheten eller åtgärden tillåten. Denna princip har uppenbarligen i stor

Sid 19 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

omfattning tillämpats för vattenverksamheter i landet och genom vad som nu angetts ovan så var det en omständighet som skulle beaktas enligt äldre vattenlagen när frågan om att söka tillstånd eller inte avgjordes av en verksamhetsutövare. Och då det som i detta fall inte finns något som talar för att det funnits någon som motsatte sig vattenregleringen vid kraftverket så är det också troligen detta som har gjort att man aldrig sökt tillstånd för ändringar.

Vad gäller villkoren i domen i övrigt kan konstateras att domstolen, vad gäller vattenhushållningen, enbart ställde upp det villkoret att dämning inte fick medföra att vattnet skulle stiga över det vattenmärke som i samband med domstolshanteringen skapats. Detta vattenmärke är enligt domen en järndubb med diameter 20 mm och som ska finnas inslagen i muren vid intaget till kraftverket. Dubben ska enligt domen ligga på nivå + 17,75 m. Med mera modernt uttryckssätt så är det alltså frågan om en dämningsgräns som har fastslagits av domstolen. Som framgår av den tekniska beskrivningen så finns denna dubb kvar och har mätts in i RH2000 till nivå + 174,58. Detta är således den dämningsgräns som de facto finns idag för verksamhetsutövaren att förhålla sig till. Någon sänkningsgräns finns inte alls.

För att sammanfatta tillståndet och villkoren som gäller idag så är Sökandens uppfattning att den anläggning som idag föreligger i sin helhet omfattas av gällande tillstånd. Utöver detta finns av betydelse för dagens vattenverksamhet i grunden endast ett villkor och det är det som anger dämningsgränsen. Och detta villkor har Sökanden i alla år förhållit sig till i sin verksamhet och sett till att aldrig överskriva. I övrigt ger tillståndet en stor flexibilitet i vattenverksamheten vilket gör att dagens verksamhet till fullo måste anses bedrivas i enlighet med gällande villkor.

Det stöd för dagens vattenverksamhet som finns är alltså en dom meddelad i enlighet med reglerna i ÄVL. Detta är en typ av tillstånd som enligt 5 § lagen

Sid 20 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

(1998:811) om införande av miljöbalken är att se som ett tillstånd som har samma status som tillstånd meddelade enligt miljöbalkens regler. Tillstånd finns således men det saknas vid dammen moderna miljövillkor i enlighet med definitionen i 11 kap. 27 § första stycket miljöbalken. Då dammen inte i någon för vattenverksamheten väsentlig del bedöms ha ändrats så är det sökandes bedömning att domstolen har möjlighet att fullt ut återkalla tillståndet samt meddela villkor för utrivningen av vattenverksamheten.

Planfrågor och områdesskydd Det område där dammen är belägen och som omfattas av nu aktuell ansökan om omprövning är inte detaljplanelagt av Ockelbo kommun. I översiktsplanen (från år 2012) anges för det aktuella området endast att kulturvärdena bevaras så långt som möjligt.

Området omfattas vidare inte av något särskilt skydd eller särskild klassificering såsom naturreservat eller Natura 2000.

På båda sidor om dammen finns fornlämningar i form av hyttområden (L1950:1180 och L1950:1907). Sökandens bedömning är att en utrivning inte påverkar dessa områden. Tillsammans med de övriga åtaganden som omfattas av ansökan, i form av vilka delar av dagens anläggning som avses kvarlämnas, så bedöms någon negativ påverkan på kulturmiljöintressen inte uppstå på ett sådant sätt att en omprövning inte skulle vara möjlig att genomföra.

Sökanden bedömer således i detta avseende att det inte finns några hinder för beviljande av ansökan. För mera detaljer kring dessa frågor, se avsnitt 4 i miljöbedömningen, bilaga till ansökan.

Sid 21 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Hydrologi Vattenföringen i vattendraget vid aktuellt kraftverk såsom medelvattenföringen och medellågvattenföring framgår av tabell 1.

Teknisk beskrivning Kraftverket vid Masugnsfallet med tillhörande regleringsdamm ligger i nordöstra delen av Masugnsdammen och utgör ett definitivt vandringshinder med hög fallhöjd. Den vattenspegel som skapats i och med dämningen används i dag i rekreationssyften och är en välbesökt allmän badplats. Dammkroppen uppskattas vara cirka 50 – 60 meter lång och cirka 4 meter bred. På anläggningen kan man se ursprunglig stensättning av dammvallen, medan sidoväggar och tröskel är pågjutna med betong.

Kraftverket utgörs av följande delar, från vänster till höger sett i strömmens riktning, se bild 1: 1) Intagskanal med inloppstub till kraftverket. Cirka 2,4 meter brett utskov som regleras med 3 spettluckor. Tröskelnivå cirka +171,7. Krönnivå cirka +174,9. Inloppstuben har en diameter på 1,1 meter och är cirka 30 meter lång. Utskovet har ett intagsgaller installerat med 20 mm spaltvidd. 2) Utskov 1. Cirka 4,1 meter brett som regleras med träsättar. Tröskelnivå cirka +171,6. Krönnivå cirka +175,0

Sid 22 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

3) Utskov 2. Cirka 4,5 meter brett som regleras med fyra spettluckor. Tröskelnivå cirka +172,2. Krönnivå cirka +175,0 4) Utloppskanal från kraftverket. Cirka 16 meter lång och är stensatt med bitvis pågjuten betong.

Bild 1, Masungsdammen sett uppifrån.

Fastigheter Dammen vid Masugnsfallet ägs och brukas i dag av Nilsson Kraft och ligger inom fastigheten OCKELBO D. Arbetsområde för planerad verksamhet ligger inom fastigheterna OCKELBO D och OCKELBO C. Den planerade verksamheten bedöms främst beröra de fastigheter som gränsar till Kölsjöån från Masugnsdammen, se bild 2.

Sid 23 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Bild 2, fastighetskarta över området kring Masungsfallet.

Stabilitetsförhållandena på platsen Geoteknisk stabilitet Geoteknisk fältundersökning och fördjupad stabilitetsutredningen har genomförts, se bilaga till ansökan. Stabilitetsberäkningar för totalsäkerhetsanalys är utförda i fyra representativa sektioner, vilka är valda utifrån minst gynnsamma förutsättningar med hänsyn till geometri och belastning, se bild 3. Dimensionering och beräkningar för stabiliteten i området har utförts i geoteknisk kategori 2, GK 2 samt i säkerhetsklass 2, SK 2 vilket rekommenderas enligt IEG:s tillämpningsdokument Rapport 6:2008, Rev 3 ”Slänter och bankar”. För säkerhetsklass 2 (SK2, normal – vid risk för någon personskada) ska framräknad säkerhetsfaktor med totalstabilitetsanalys vara 1,3 för Befintlig bebyggelse eller anläggning och för Annan mark.

Sid 24 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Bild 3, beräkningssektionernas läge i plan (sektion A, B, C och D). Höjdkurvor med 0,5 m ekvidistans.

Beräkningar har utförts för befintliga förhållanden innan utrivning samt efter utrivning av kraftverket (med långsam kontrollerad avsänkning) för att utreda hur detta påverkar stabiliteten i slänterna. Kontroll har även utförts för snabb/momentan avsänkning av vattenytan, hur det påverkar släntstabiliteten. Vid sektioner som visar på ej tillfredställande stabilitet har beräkning utförts för att visa att erforderlig stabilitet kan uppnås med någon form av förstärkningsåtgärd.

Utförda beräkningar visar att stabiliteten inte påverkas nämnvärt då nivån sänks med kontrollerad avsänkning i samband med utrivning. Beräkningarna visar dock

Sid 25 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

att slänten idag, oberoende av avsänkning, uppvisar otillfredsställande stabilitet i två sektioner, sektion B-B och D-D då framräknade säkerhetsfaktorer är mindre än FФ =1,3. En av de främsta orsakerna till att man i området har stabilitetsproblem är att man har ogynnsam släntgeometri med branta slänter samt att marken utgörs av erosionskänsligt material. Tecken på viss pågående yterosion har observerats i området i samband med inspektion vid platsbesöket.

För att förebygga stabilitetsproblem i samband med avsänkning ska detta utföras kontrollerat under en längre tid och med konstant bevakning. Detta för att säkerställa att portrycken i slänten ska hinna avklinga och anpassa sig efter de nya förhållandena. En för snabb avsänkning kan orsaka mindre och lokala ras pga. tillfälligt höga portryck i slänten, vilket leder till minskad effektivspänning, och att slänten blir tillfälligt instabil.

Erosion Masugnsfallet bedöms naturligt ha varit relativt brant med lutningar upp emot ca 4- 9 % varierande längs sträckan. Lutningen har sannolikt varit som störst i nedre delen, närmast dammen. Den åfåra som framträder efter att dämningen försvinner är den ursprungliga åfåran som fanns innan dammen byggdes. Botten i fåran kan därför väntas vara tillräckligt erosionsskyddad och inga åtgärder kommer att genomföras i erosionsskyddande syfte.

Sannolikt har omfattande rensning gjorts direkt nedströms dammen för att förenkla för flottning och för att förbättra avbördningskapaciteten.

Grundvattenpåverkan och brunnar Jordlagren i området uppströms Masugnsfallets kraftverk utgörs av friktionsjord som är ett relativt genomsläppligt material och inte lika känsligt för grundvattenpåverkan.

Sid 26 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

En försumbar avsänkning av grundvattenytan i närområdet kring älven kan förvänts som en effekt av utrivning av dammen. Då det redan i dag är relativt låga grundvattennivåer säsongsvis bedöms inte avsänkningen påverka byggnader grundlagda i markens ytskikt. Grundvattenytans avsänkning på jordskelettet hinner klinga av innan det påverkar byggnadernas grundläggning. Effekten av den naturliga variationen av grundvattenytan är att likställa med storleken på avsänkningen av nivån i ån.

Vid Masugnsfallet finns en vattenbrunn i närheten av den dämda delen av ån. Aktuell brunn är en grävd brunn för sommarvatten, ej en brunn för året-runt bruk. Det finns inga uppgifter kring brunnen och ingen inventering av den samma har påträffats eller utförts i samband med denna utredning. Vattennivån i brunnen står i direkt kontakt med grundvattennivån i området vilket betyder att den varierar över året.

Höjdsystem Angivna höjder i ansökan och tillhörande bilagor utgår från RH2000 och koordinater från SWEREF 99 TM.

Planerad verksamhet Nilsson Kraft planerar för en utrivning av kraftverket inklusive regleringsdammen, med syfte att avveckla dammägaransvaret. Vissa delar av kraftverket, så som kraftverksbyggnaden, kommer att behållas men kommer inte att ha någon inverkan på flödesregimen i Kölsjöån. Inga delar av dammkroppen kommer att ha en dämmande effekt på Kölsjöån, vilket är en förutsättning för att vattenverksamheten ska kunna avslutas på platsen. Den utrivna regleringsdammen ersätts med en naturlik strömfåra. När dämningen upphör kommer området kring dammen och cirka 30 meter uppströms att återgå till mer strömmande förhållanden.

Sid 27 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Vattenspegeln uppströms dammen kommer försvinna och ersättas med en svagströmmande vattenfåra med vissa lugnflytande partier. En uppskattning på vattenfårans utbredning kan ses i bild 4.

Bild 4, planvy av bedömd effekt vid fullständig utrivning, angivna vattennivåer gäller vid flöde kring medelvärde i Kölsjöån, ekvidistansen mellan djupkurvorna är 0,5 m.

Dammens uppbyggnad och grundläggning är inte känd och det är därför svårt att säga exakt vilka delar som behöver tas bort och vilka som kan lämnas kvar. Dock kommer tillräckligt mycket tas bort för att återstående delar inte har någon dämmande inverkan kvar. Figur 12 i den tekniska beskrivningen visar ungefär hur mycket som bedömts vara nödvändigt. Slutlig utformning görs då dammens uppbyggnad blir känd efter att rivning påbörjats. Stenmurverk som hamnar ovanför högsta högvattenlinjen kan lämnas i brantare lutning förutsatt att de är stabila. Viljan att spara stenmurverk om möjligt syftar för att minimera ingreppet på kulturmiljövärdena.

Sid 28 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Bottennivån uppströms strömfåran ligger på cirka +170,9 och vattennivån uppströms den bestämmande sektionen bedöms hamna kring +171,3 vid medelflödesförhållanden. Från topografin att bedöma är det sannolikt att det ursprungligen var ett relativt brant fall vid nuvarande dammläge, därför får den återställda utloppsfåran en medellutning på cirka 7 %. Fåran uppströms tubintaget är troligtvis en urschaktad fåra som med hjälp av massor från utrivningen kommer att fyllas igen och släntas av mot utloppsfåran. Det är inte aktuellt att anlägga någon nivåhållande tröskel eftersom vattenverksamheten då inte kan betraktas som avslutad. För ytterligare detaljer se teknisk beskrivning, bilaga till ansökan.

Skyddsåtgärder avseende stabilitet Tåbank invid fastigheterna på norra sidan ån (snitt D-D) En tåbank kommer utföras invid fastigheterna på den norra sidan av ån. Tåbanken görs cirka 0,5 m hög, cirka 2 m bred och cirka 30 m lång. Tåbanken utförs lämpligen i sprängsten med fraktion ca 100- 400 mm. På så vis fungerar den både som tåbank och som erosionsskydd. Den fördjupade stabilitetsutredningen ställer krav på materialet som används att tåbanken ska utföras i materialtyp 2 och tjälfarlighetsklass 1. Detta krav blir således uppfyllt. Ovanpå krossmaterialet läggs ett lager finare material, t.ex. morän, med syfte att underlätta för vegetation att etablera sig. Tåbanken bedöms hamna ovanför högsta högvattenlinjen förutom möjligen vid extrema högflöden. Vid eventuella tillfällen då vattnet stiger upp emot tåbanken blir vattendjupet lågt och hastigheterna låga.

Tåbank vid badplatsens omklädningsrum (snitt B-B) För att släntstabiliteten efter åtgärd ska bli tillfredställande kommer stenmaterial placeras ut nedanför slänten. Stenmaterialet kommer dels att fungera som mothållande tyngd, dvs som tåbank samt även som erosionsskydd för att skydda slänten mot eventuell erosion från vattnet. Materialet läggs ut på en sträcka om

Sid 29 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

cirka 20 m med en höjd om cirka 0,5 m och en bredd om cirka 2 m vilket är tillräckligt för att släntens stabilitet ska bli tillfredställande enligt den fördjupade stabilitetsutredningen. Tåbanken utförs i natursten med fraktioner ca 0-500 mm där minst 30% överstiger 200 mm. Både slänten och materialet som placeras ut bedöms till stora delar hamna ovanför högsta högvattenlinjen, åtminstone vid normala och normalhöga vattenföringar. Vid eventuella tillfällen då vattnet stiger upp emot tåbanken blir vattendjupet lågt och hastigheterna låga.

Erosion Släntlutningarna i dammläget efter att dammens dämmande delar avlägsnats blir flacka och varierar mellan ca 1:2 till ca 1:4 beroende på vilken den slutgiltiga utformningen blir. Vattnet kommer vid högflöden kunna rinna på en bredd om ca 15-20 meter. Åfåran efter återställning blir blockrik med hög råhet och vattenhastigheter som kan väntas uppkomma bedöms uppgå till cirka 0,5-2,5 m/s beroende på läge i fåran.

På det brantaste partiet som sannolikt blir i anslutning till dammläget ger Mannings formel att med 7% lutning, bottenbredd om 10 m, släntlutning 1:2 att vattenhastigheten uppgår till ca 2,5 m/s och vattendjupet till ca 0,5 m. Detta är sannolikt en konservativ överskattning av vattenhastigheten då indämning från nedströmssidan bedöms dämpa hastigheten. Vid extremflöden ökar denna effekt.

På branta partier och mitt i fåran blir vattenhastigheterna högst och i de grunda partierna närmast kanterna och blir de som lägst. Vid högflöden bedöms vattenhastigheterna hållas nere då vattennivån på nedströmssidan dämmer in från nedströmssidan.

Åfåran på sträckningen genom dammens läge byggs upp med grov natursten i flacka lutningar. Fraktionerna uppgår till ca 100-1000 mm med minst 30 % större

Sid 30 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

än 300 mm. Ovan beskrivna fraktioner och flacka släntlutningar bedöms vara fullt tillräckliga för att erosion inte ska uppstå i dammläget eller vid ovan beskrivna slänter.

Biotopvård För att återställa strömfåran efter rensningar och mänsklig påverkan görs biotopvårdande åtgärder i form av att olika fraktioner av natursten och stora block placeras ut längs en sträcka på cirka 50 meter.

Stenmaterial kommer placeras ut i biotopvårdande syfte för att återställa fåran efter den rensning som kan förmodas ha genomförts i samband med att dammen anlades. Åtgärderna innebär att stenmaterial i olika fraktioner ca 10-1000 mm placeras ut i återställande biotopvårdande syfte. Exakt var sten placeras ut för att återställa fåran utformas efter att magasinet sänkts av då åfårans ursprungliga utformning bättre framträder.

De biotopvårdsåtgärder som görs kommer som följdverkan även innebära ett skydd mot erosion. Längs den södra slänten (snitt C-C) kommer utplacering av stenmaterial att innebära att området runt släntfoten blir skyddad mot erosion. Vidare innebär tyngden i stenmaterialet att biotopvårdsåtgärderna även ett visst mothållande tryck vilket gör att slänten på södra sidan (snitt C-C) får en förbättrad stabilitet även om stabiliteten redan idag är tillfredställande. Släntfoten bedöms hamna ovanför högsta högvattenlinjen, utom möjligen vid extrema högflöden. Vid eventuella tillfällen då vattnet stiger upp emot släntfot blir vattendjupet lågt och hastigheterna låga.

Sid 31 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Kontrollerad avsänkning Vattennivån i magasinet kommer att sänkas av långsamt och kontrollerat för att undvika risk för förhöjda portryck. Avsänkningen får inte göras snabbare än 2 cm per timme.

Påverkan på brunn Förutsättningarna på aktuell plats gör att det med säkerhet inte går att fullt ut besvara frågeställningar avseende påverkan på brunnen. Sökanden anser därför att eventuell framtida påverkan bäst hanteras inom ramen för tiden som förslås för att hantera oförutsedd skada. Sökanden tolkar också att berörda parter har ansett detta vara en lämplig lösning med hänsyn till vad som framförts i målet.

Brunnen ska kontrolleras veckovis under byggtiden samt månadsvis i 6 månader efter färdigställande av utrivningen. Visar mätningarna att brunnen har påverkats av utrivningen så ska detta hanteras som oförutsedd skada.

Miljöbedömning Sökandens uppfattning är att den till ansökan bilagda miljöbedömningen visar att de i ansökan angivna åtgärder som föreslås med anledning av yrkandet om att tillståndet för kraftverket ska återkallas kommer att medföra att kraftigt ökade naturvärden på aktuell plats. Detta då ett idag definitivt vandringshinder tas bort och vattendraget i aktuell del återfår sitt naturliga utseende. I och med att vissa delar sparas från befintlig anläggning och att planerade arbeten utförs på ett sätt som är så skonsamt som möjligt för de kulturmiljövärden som finns vid anläggningen så kan det inte heller anses att det uppstår en för kulturmiljön för stor negativ påverkan.

Sid 32 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Sammantaget medför alltså detta att Sökandens bedömning är att föreslagna åtgärder medför att utrivningen inte kan anses strida emot 5 kap. 4 § miljöbalken, övriga tillämpliga delar av miljöbalken, eller förordningen om vattenverksamhet.

För mera detaljer kring dessa frågor, se avsnitt 4 i miljöbedömningen, bilaga till ansökan.

Genomförd samverkan Samverkan med länsstyrelsen i Gävleborgs län har bedrivits under en period om lite drygt ett års tid. De första kontakterna mellan kraftverksägare och länsstyrelsen genomfördes under våren 2021. Därefter har möten på plats och på distans genomförts i olika skeden av samverkan, från initiala möten inför länsstyrelsens framtagande av nulägesbeskrivningen fram till de möten och kontakter som handlade om val av lösning vid anläggningen. Länsstyrelsen beslutade att avsluta samverkan den 22 juni 2022, dm 370-2021.

Beslutet om avslutande av samverkan innehåller dels en kortare sammanställning av förslag till åtgärder men även en separat bilaga av åtgärdsförslag. Dessa har av Sökanden beaktats när de i ansökan angivna villkoren och anpassningarna har valts. Hur Sökanden har resonerat kring dessa förslag och valet av åtgärder och villkor framgår av teknisk beskrivning.

Miljökvalitetsnormer Sökandens uppfattning är att nu föreslagna åtgärder, anpassningar och villkor medför att utrivningen av kraftverket måste anses vara i linje med gällande miljökvalitetsnormer. Vidare är det Sökandens bedömning att aktuella åtgärder, anpassningar och villkor medför att möjligheterna att uppnå god ekologisk status i aktuellt vattendrag markant ökar. Därmed så anser Sökanden att nu aktuell ansökan om omprövning är i linje med aktuella miljökvalitetsnormer.

Sid 33 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

I denna del ska särskilt framhållas att de åtgärder som föreslås av ansökan är i direkt korrelation med gällande miljökvalitetsnormer för aktuell del av Kölsjöån. Som framgår av miljöbedömningen så medför dammen en negativ effekt för vattendraget. Denna negativa effekt har påverkat klassningen, specifikt i form av konnektiviteten i vattendraget samt hydrologisk regim. Att genomföra en utrivning är därför motiverad anser Sökanden då alternativet att miljöanpassa anläggningen är uteslutet. Denna utrivning måste dock enligt Sökanden kombineras med åtgärder som så långt som möjligt återskapar det på platsen för dammen troligen naturliga förhållandena. Dessa åtgärder kommer, om de utförs, att tillsammans med själva utrivningen kraftigt positivt påverka möjligheterna till att uppnå god ekologisk status i vattendraget. Sökandena anser därför att utrivningen i kombination med de återställande åtgärderna kopplat till utrivningen är det som har störst positiv effekt för möjligheten att uppnå god ekologisk status.

Sammantaget så anser därför Sökanden att nu aktuell ansökan om omprövning och de åtgärder som omfattas av ansökan är i linje med aktuella miljökvalitetsnormer.

Särskilt om prövningen avseende utrivning Den nu aktuella ansökan som gäller Masugnsfallets vattenkraftverk omfattar som framgår av teknisk beskrivning en utrivning av en komplicerad vattenreglering. Det är frågan om en damm som under lång tid reglerat vattnet i aktuell del av Kölsjöån. Och vid kraftverksdammen finns idag höga kulturmiljövärden, fritidsboenden, en kommunal badplats m.m. En komplett avvägning måste därför ske men får samtidigt inte medföra att påverkan på gällande MKN kan sägas kvarstå efter utrivning. Sökandens utgångspunkter är med ledning av dessa omständigheter och de utredningar som har gjorts på platsen att en utrivning av aktuell damm måste förenas med åtgärder som syftar till att återställa Kölsjöån till ett så naturligt tillstånd som möjligt. Och vidare att vissa delar måste kvarlämnas med hänsyn till

Sid 34 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

kulturmiljövärden. Som framgår av den tekniska beskrivningen omfattar ingen av de aktuella hänsynstagande att någon bestämmande sektion kan anses finnas kvar. Såsom Sökanden ser det och såsom talan har utformats kommer en komplett vattenrättslig utrivning att blir resultatet om de åtgärder som omfattas av ansökan genomförs och när åtgärderna är genomförda är vattenverksamheten slutligt avslutad.

Ersättning för skada En utrivning av en damm medför förändringar i den vattenreglering som sedan lång tid har pågått på en plats. Så är även fallet här och dessa förändringar är något som ligger i sakens natur, en utrivning medför ett annat läge än en fortsatt vattenverksamhet. Sökandens uppfattning, som kommer till uttryck i såväl ansökan som bilagorna till detta, är att en utrivning är det enda alternativ som finns att tillgå i frågan om Masugnsfallets vattenkraftverk. Denna utrivning kommer att vara så komplett som möjligt och målet för utrivningen har i första hand varit att avsluta den vattenrättsliga regleringen på platsen och återställa vattendraget till ett så naturligt tillstånd som möjligt. Påverkan på vattendraget kommer då att ske och även detta är beskrivet i underlaget. Aktuell del av Kölsjöån kommer helt enkelt efter utrivningen att få ett helt annat utseende än det har idag, det är ofrånkomligt.

Med detta sagt så är Sökandens uppfattning utifrån de givna premisserna i fallet med Masugnsfallet att den påverkan som uppstår på vattendraget inte medför någon ersättningsgill skada för de närboende kring kraftverket och dammen. Skälen för detta är att det enligt Sökandens bedömning inte finnas några indikationer som visar att det vid dammen finns personer, varken fysiska eller juridiska, som uppfyller de krav som omfattas av regeln i 31 kap. 19 § miljöbalken, vilket är ett krav för att erhålla ersättning.

Sid 35 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

De parter som rimligen kommer att påstå rätt till ersättning vid utrivning är dels de privatpersoner som äger fritidshus i området runt kraftverket och dammen och dels Ockelbo kommun som förvaltar en badplats i direkt närhet till dammen och kraftverket.

Om man först ser till de närboende ägarna av fritidshus så är det frågan om totalt fyra stycken mindre fastigheter benämnda Ockelbo F-A. Dessa skapades genom avstyckning år 1993. Som framgår av den aktuella förrättningen, se bilaga 5 till ansökan, så omfattar inte någon av de avstyckade fastigheterna vattenområden. Det handlar enbart om markområden som i och för sig ligger vid vattnet men någon rådighet ut i vattnet medföljer inte de bildade fastigheterna. Det som finns är för några av fastigheterna en rätt via ett servitut att ta vatten i vattendraget, en rätt som sökande inte anser påverkas av nu aktuell utrivning. I övrigt saknas rättigheter kopplade till vattenområdena i avstyckningen. Tvärtom så klargörs uttryckligen i de avtal som låg till grund för avstyckningen att köparen var medveten och accepterade det faktum att fritidsfastigheterna ligger vid en damm där det sker vattenreglering. Denna skrivning får anses ange att dåvarande ägare av fastigheten fick klart för sig att någon rådighet eller inflytande över vattennivåerna i vattnet vid dammen inte medföljde de bildade fastigheterna. Konsekvensen för detta måste enligt Sökanden bli att det idag helt saknas omständigheter som tyder på att aktuella fastigheter kan anses ha rätt till någon ersättning kopplat till denna omprövning.

Vad gäller Ockelbo kommun och dess badplats kan konstateras att denna ligger på en fastighet som kommunen inte äger. Ockelbo C ägs, som nämnts ovan, av bolaget Kopparfors Fastigheter AB. Detta är en större fastighet som har ett stort antal avtalsservitut kopplade till sig varav en stor del av dessa inte går att få åtkomst till via Fastighetsregistret. Såvitt har kunnat kontrolleras inför ansökan så förhåller det sig därför så att något som tyder på att det skulle finnas en särskild

Sid 36 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

rättighet kopplad till badplatsen, i form av servitut eller liknande, inte finns. Skulle sådan rätt finnas så ändrar det i sak dock inte Sökandens bedömning. Detta eftersom de servitut som normalt sett finns för badplatser och bryggor anger att det ska finnas en rätt att på annans mark ha bryggan eller ha rätt att anordna en badplats. Möjligheten att ha kvar både brygga och badplats kommer att kvarstå även efter utrivningen av dammen, det påverkas inte enligt Sökandens bedömning. Det som dock så klart uppstår är en negativ påverkan i form av att vad som tidigare var en vattenspegel nu är en mindre å. Viljan att på en sådan plats bada kan man så klart ha synpunkter på. Men detta är då en fråga om skönhetsvärden snarare än att rätten att använda platsen för det syfte som servitutet täcker har försvunnit. Och det är inte samma sak enligt Sökanden.

För ersättning enligt 31 kap 19 § miljöbalken utgår endast i de fall där faktiska skador kan styrkas i enlighet med aktuella regler och principer kopplade till detta. Ersättning för förlorade skönhetsvärden såsom utsikt över vattendraget och liknande menar Sökanden generellt sett aldrig ersätts vid utrivningar utan principen får anses vara att påstådd skadelidande måste leda i bevisning att skada kommer att uppstå. Inget tyder idag på att några sådana bevis skulle föreligga vilket gör att Sökanden måste göra bedömningen att någon ersättning för skada inte ska utdömas i målet.

Sakägare och berörda fastigheter De personer, fysiska och juridiska, som Sökanden anser har status som sakägare framgår av bilaga till ansökan.

Arbetstid Sökandens bedömning är att åtgärderna vid Masugnsfallets vattenkraftverk är relativt omfattande och medför att komplicerade arbeten behöver genomföras. Arbetena behöver inför genomförande detaljprojekteras och vidare måste genomförande ske vid tider på året då det medför minsta möjliga påverkan vilket

Sid 37 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

normalt är perioden juli till oktober varje år. En arbetstid om fem år är därför nödvändig för att tid ska finnas att hitta lämpliga tider när arbetena kan genomföras samordnat.

INKOMNA YTTRANDEN Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Naturvårdsverket avstår från att yttra sig.

R.B. och M.P. har framfört att de driver ett litet hotell som fokuserar till utlands gäster i Åmotsbruk (nära Ockelbo). De kommer här, till en liten by på landet för att njuta av naturen och tystnad, bort från de stora folkmassorna. De oroas av Sökandens planer på utrivning av dammen. Beslutet kom eftersom kostnader att för att se till att fiskvägarna blir fria som det krävs från EU’s miljödirektiv, är för stor för Sökanden för att förbli lönsam. För båda deras verksamheter och alla som bor i byn är det ett tråkigt och konstigt beslut vilket inte är genomtänkt för alla parter. Badplatsen som finns på Masungsdammen är populär för deras gäster, andra turister i byn, och såklart många som bor i närheten och hela kommunen. De rådfrågade många personer från olika expertiser (fiske, skogsbruk och naturvård) och konsekvenserna av detta kommer att bli mycket större än att bara badplatsen försvinner. De ansluter sig till alla andra som kanske redan har meddelat sina bekymmer om beslutet och frågar om det finns nån bättre - mer helhetslösning. De förstår ägaren av dammen att det kan inte blir hans problem så de tror att myndigheterna måste stöda en alternativ som är bra för alla parter och miljön.

Åmots Fiskevårdsområdesförening har framfört att de, samt de som undertecknat ingiven namnlista, helt motsätter sig att dammen rivs ut. I Masugnsdammen i centrala Åmot finns ett av Gästriklands finaste utomhusbad med sand och gräs, strand, bryggor, vollybollanläggning, toaletter, omklädningshytter, livbåt,

Sid 38 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

bilparkering m.m. Fyra påkostade fritidshus finns i direkt anslutning till dammen plus ett hus med bofasta människor plus ytterligare två fritidshus i närheten. Endast något hundratal meter från badet finns en välbesökt camping. Badet är mycket välbesökt sommartid av människor från "lite överallt" plus naturligtvis av Åmotsbor och fritidsboende. Som en parentes kan nämnas att i ett reportage i Gävletidningarna uttalade sig Nilsson Kraft att han inte är intresserad av detta bad. Ån nedströms Masugnsdammen, en sträcka på cirka 2,5 km, är i ordningsgjord för flugfiske. Här har Åmots Fiskevårdsområdesförening lagt ner mycket arbete såsom byggande av vindskydd, byggande av fiskepooler i ån, iläggning av lekgrus i ån, iordningställda grillplatser, sly-och trädröjning på stränderna mm. Föreningen har fått statliga pengar för att få till ett attraktivt fiske. Sträckan är välbesökt av fiskare från när och fjärran. Plantering av laxöring har utförts i ån med hjälp av statliga pengar. Rivs dammen ut är allt detta spolierat då massvis med gädda kommer ner i ån. I de undersökningar som gjorts ska vattnet vid badet vara bland det renaste som finns.

Östersjöälvarna i samverkan påstår att fisket gynnas vid en utrivning av Bresiljedammen vilket är fel. Nilsson kraft struntar i fritidshus, fiske och rekreation.

Avseende Sökandens bemötande av Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning mm har Nilssons Kraft inte underhållit sina anläggningar på ett tillräckligt sätt. Masugnsfallet har funnits innan Nilssons Kraft köpte anläggningen. Länsstyrelsens ljuger angående deras påstådda information om utrivning av dammar till Åmots byråd och bygdeförening och det har varit handläggarnas personliga åsikt, inte länsstyrelsens som framförts. Dammen är byggd i början av 1700-talet och Riksantikvarieämbetet säger att dammar byggda före 1850 är fornminnen och inte får rivas. Föreningen kräver att Riksantikvarieämbetet utreder vad som gäller för dammar byggda innan år 1850

Sid 39 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

innan någon åtgärd vidtas. Sjöar behövs, än mer idag med tanke på ett förändra klimat, och är viktiga hem för olika djurarter. Det är ett stort felsteg att ta bort dom

T.S. har framfört ett tillägg till yttrandet från Åmots fiskevårdsområdesförening ovan. Det omfattar sammanfattningsvis följande: Avseende att Nilsson Kraft utför fuskarbete på sina dammar fick han bevis för vid besök vid Bresiljedammen. Enligt uppgift från fastighetsägaren Hammarlund försökte Nilsson Kraft täta ett läckage med lövsly och en mindre granbuske vilket inte lyckades. Samma förfarande har Nilsson Kraft gjort vid Masugnsdammen i Åmot plus att Sökanden försökt täta ett större läckage med sågspån.

Om utrivning sker av dammarna torrläggs stora sjöar. Vad ger Nilsson Kraft rätten att torrlägga sjöar? Dammanläggningarna är i Nilsson krafts ägo, men sjöarna är en annan ägare till liksom de våtmarker intill sjöarna som också torrläggs.

Pensionärernas riksorganisation i Åmots-Bruk har protesterat mot att Nilsson Kraft i detta fall förstör deras vatten och deras badplats. De har barn och barnbarn som fiskar i våra sjöar och flitigt använder badet vid Masungsdammen. Arbetstillfällen är inte så många i byn och de flesta ungdomar har flyttat till andra orter och där skaffat familj. Dessa återvänder på sin lediga tid och på semestrar med hela familjer. Masungsbadet står högt i kurs för dessa barnfamiljer och är en angelägenhet för hela bygden, det är det finaste badet i hela Ockelbo kommun. För dem som är pensionärer betyder det mycket när våga nära och kära kommer hem och de kan följa sina barnbarn till badet.

Om masugnsbadet tas bort är det nådastöten för Åmot. Det måste gå att orda så att befintliga sjöar och dammar i framtiden finns kvar, hela landskapsbilden förändras och även den 300 år gamla kulturhistoriska platsen förvinner vilket är mycket förödande.

Sid 40 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

PRO Åmot ber att mark- och miljödomstolen tar hänsyn till ovanstående och sätta stopp för detta.

SMHI har framfört sammanfattningsvis att utrivningen även påverkar flöden nedströms då dammens magasinerande förmåga minskar. Avseende data från vattenwebb garanterar SMHI inte riktigheten i de uppgifter som tillhandahållna data representerar.

Åmots Bygdeförening driver sedan 50 år Masugnsbadet, en av kommunens mest besökta badplatser och av många ansedd som Gästriklands finaste friluftsbad. Föreningen ansvarar på ideell basis för anläggningen, som över åren har utvecklats till den besöksplats det är idag. Här finns en sandstrand med stora bryggor, stora gräsmatteytor, beachvolleybollplan, grillplats, byggnad för omklädning och toaletter med latrintömning. Över dammen går vandringsleden Gästrikeleden och också Naturstigen, en nyligen återinvigd vandringsled med informationstavlor om skogens djur, liksom en av cykellederna inom projektet ”Biking Gästrikland”.

Den yttre miljön i bygden med ett bevarande av Masugnsbadet är viktig inte bara för dem som bor och verkar i bygden utan också för att behålla bygdens attraktionskraft som destination och för dess besöksnäring. Allt detta bidrar också till att förbättra förutsättningarna för bygdens livsmedelsbutik att finnas kvar och utvecklas, liksom för den närbelägna campingen och hotellet Stilleben, som marknadsför för sina gäster denna unika miljö som bygden idag kan erbjuda. Kulturmiljön intill Masugnsfallet har anor från 1700-talet och dess bevarande är av väsentligt allmänt intresse.

Oberoende av om driften vid vattenkraftverket vid Masugnsfallet avvecklas anser föreningen att det är av yttersta vikt att den nuvarande nivån på vattenspegeln

Sid 41 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

bibehålls så att badplatsen kan finnas kvar. Förbindelse över dammen är också nödvändig för att lederna ska kunna brukas i framtiden.

Byrådet Åmot har, enligt dess stadgar, som ändamål att främja bygdens utveckling genom att aktivt verka i olika frågor. Frågan om bevarande av kultur- och fritidsmiljön i bygden är en central fråga i byrådets verksamhet varför Byrådet betraktar sig som sakägare i målet.

Miljön vid Masugnsfallets kraftverk har ett stort kulturhistoriskt värde och dess bevarande är av väsentligt allmänt intresse. Här finns, förutom flertalet fritidshus, också en av kommunens mest besökta badplatser, av många sedd som Gästriklands vackraste friluftsbad. Här vi badet finns en byggnad för omklädning och toalett med latrintömning och också en beachvolleybollplan och en grillplats. Dammen över ån passeras av Gästrikeleden och också Naturstigen, en nyligen återinvigd vandringsled med informationstavlor om skogens djur, liksom en av cykellederna inom projektet ”Biking Gästrikland”. Dammen är den enda tillfartsvägen till en av fastigheterna intill.

Den yttre miljön i bygden med ett bevarande av Masugnsbadet är viktig inte bara för oss som bor och verkar i bygden utan också för att behålla vår bygds attraktionskraft som destination och för dess besöksnäring. Allt detta bidrar också till att förbättra förutsättningarna för bygdens livsmedelsbutik att finnas kvar och utvecklas, liksom för den närbelägna campingen och hotellet Stilleben, som marknadsför för sina gäster denna unika miljö som bygden idag kan erbjuda.

Tillgången till och bevarandet av miljön vid Masugnsdammen kan också ses ur ett hälsoperspektiv, både utifrån psykiskt mående och en fysisk hälsa med bad och promenader i vacker miljö. Dessa faktorer talar alla för ett bevarande av den nuvarande miljön med en nivå på vattenspegel vid Masugnsdammen.

Sid 42 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Östersjölaxar i Samverkan ser mycket positivt på att Sökanden kommit fram till att utrivning är det bästa alternativet även för Masungsfallets kraftverk i Testeboån. Kommuner, fiskevårdsområdesföreningar, naturorganisationer och andra intressenter arbetar för att reparera hela Testeboåns vattensystem efter alla skadliga ingrepp vattensystemet fått utstå genom åren. Utrivningen av Masugnsfallets vattenkraftverk innebär ett stort och efterlängtat steg framåt för miljön i Testeboån.

H.Å. tycker att vid bedömning av ärendet skall beaktas följande: Masugnsdammen byggdes redan i början av 1700-talet för att driva hammarsmedjan vid järnbruket. Anläggningen var alltså initialt inte byggd för produktion av vattenkraftsel och borde inte omfattas av den nationella planen. I över 300 år har dammen varit en del av den lokala miljön i Åmotsbruk. En rivning av dammen innebär ett mycket stort ingrepp i denna miljö, till ingen som helst nytta. En rivning av dammen skulle innebära att ett av Gästriklands finaste friluftsbad försvinner. Ett bad som sommartid är mycket uppskattat av både ortsbor, sommargäster och tillresande turister. Så vitt han vet finns det inga historiska belägg för att lax, öring och ev. övriga fiskarter någonsin vandrat så långt upp i Testeboån som till Åmotsbruk. Det beteendet torde inte ändras, ens om alla dammar nedströms Masugnsdammen också skulle rivas.

Sammanfattningsvis har han mycket svårt att hitta ett enda skäl till att bevilja ansökan.

Naturkraft Gästriklands uppgift är att samordna aktiviteter i naturen med fokus på vandring, paddling och cykling för invånare och besökare i Gästrikland. Att ge

Sid 43 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

en bra upplevelse i vacker miljö på välordnade leder. Ett par av dessa leder, Gästrikeleden samt Biking Gästriklands cykelled, passerar via Åmot över Masugnsdammen för att sedan gå vidare mot Jädraås. Det vore mycket olyckligt om fördämningen och övergången över dammen skulle försvinna, inte bara för det praktiska att kunna ta sig över utan även den stora visuella förändringen som det skulle innebära. Badet ingår i naturupplevelsen och många stannar till här för en paus innan de fortsätter vidare på leden.

En ev. nedmontering av fördämningen bör därför direkt samordnas med nya planer för bibehållen miljö, dels en övergång av leden, dels en lösning där badet kan bibehållas samtidigt som fisk kan simma uppströms. Naturkraft Gästrikland är av den bestämda åsikten att Masugnsdammens unika naturvärden med dess utseende och praktiska funktion ska bevaras och stå tillbuds även för kommande generationer, detta kan lösas i samråd och med tekniska lösningar så att även fiskenäringen kan fungera.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillstyrker att tillstånd lämnas för avveckling och utrivning av Masugnens kraftverk i enlighet med ansökan och att dagens tillstånd för verksamheten återkallas. Länsstyrelsen godtar Sökandens yrkande om arbetstid och tid för oförutsedd skada.

Länsstyrelsen ser utifrån beskrivning av gällande tillstånd inget behov av föreslagna villkor 9 och 10, men har inget emot att de föreskrivs som villkor. Länsstyrelsen godtar Sökandens övriga förslag till villkor.

Länsstyrelsen konstaterar att dammen vid Masugnens kraftverk är i dåligt skick och i behov av upprustning och att kraftverket har en liten elproduktion. En väl fungerande fiskpassagelösning förbi dammen och kraftverket vid fortsatt drift bedömer länsstyrelsen skulle bli svår och kostsam att anlägga. Länsstyrelsen delar

Sid 44 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

därför Sökandens bedömning om att en utrivning i detta fall är en lämplig lösning för att uppfylla de krav som följer av miljöbalken och beslutade miljökvalitetsnormer för berörda vattenförekomster. En utrivning enligt ansökan bedömer länsstyrelsen relativt väl borde motsvara ursprungliga naturliga förhållanden. Sökanden får dock gärna mer utförligt redovisa grunderna för bedömningen av att den ursprungliga åfåran haft en lutning på 7 %.

Bedömning av påverkan av en utrivning m.m. enligt ansökan Sammantaget gör länsstyrelsen bedömningen att de positiva effekter som utrivningen enligt ansökan medför på de allmänna natur- och kulturintressen som länsstyrelsen bevakar överväger de negativa effekterna. En utrivning enligt ansökan innebär att den skapade sjön/vattenspegeln uppströms dammen försvinner och ersätts av en åfåra. Det ger möjlighet till fri passage för de fiskarter och individer som kan forcera den naturliga forsen. Även om lutningen är relativt hög så kan åfåran, om den innehåller mycket struktur i form och block i olika storlek, passeras även av något mindre simstarka individer.

Utrivningen innebär att den ursprungliga miljön på sikt återskapas och att det finns förutsättningar att nå beslutade miljökvalitetsnormer som är god ekologisk status för berörda vattenförekomster upp- och nedströms anläggningen. Utrivningen kommer även innebära en del negativa effekter för kulturmiljön och allmänhetens tillgång till badplatsen som idag finns vid Masugnen. Det bästa för kulturmiljön hade varit om anläggningen fortsatte drivas med ett bättre underhåll av damm och kraftstation än vad som är fallet idag. De delar av anläggningen som bedömts vara särskilt värdefulla för kulturmiljön enligt en genomförd kulturmiljöinventering kommer dock att behållas. Vidare kommer även dammens landfäste att behållas vilket underlättar framtida förståelse för vattenkraftens utnyttjande på platsen. Det finns idag, vad länsstyrelsen känner till, ingen plan för framtida underhåll av kraftstationsbyggnaden vilket gör att den riskerar att förfalla på sikt. Badplatsen

Sid 45 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

kommer inte längre kunna utnyttjas som idag och det kommer bli en påtaglig förändrad miljö för de närmaste boende vid Masugnen. Badplatsen utgör dock inte ett sådant allmänt intresse som länsstyrelsen bevakar vid prövningen av vattenverksamhet.

Alternativ upptröskling och anläggandet av en nivåhållande sjötröskel Länsstyrelsen är öppen för att det genomförs en upptröskling av åfåran till en anlagd sjötröskel för att behålla vattennivån uppströms ungefär på samma nivå som idag. Det skulle innebära att badplatsen kan behållas. Det är dock en lösning som skulle bli kostsam och vid de möten som länsstyrelsen haft med Sökanden, vattenkraftens miljöfond och Ockelbo kommun har ingen part velat ta på sig en finansiering av det. Länsstyrelsen har heller inga medel för att bidra till en sådan lösning. Det är som framgår ovan heller inte av sådan vikt för de allmänna intressen som länsstyrelsen bevakar att länsstyrelsen skulle driva krav på upptröskling och anläggande av nivåhållande sjötröskel i aktuell prövning. Länsstyrelsen ser dock vilket stort värde dagens miljö med badplatsen vid Masugnen har för Åmot och Ockelbo kommun.

Länsstyrelsen vill påpeka att kraftverket vid Masugnen ligger inom ett fornlämningsområde och dammen ligger i direkt anslutning till detta område (L1950:1907 Hyttområde, RAÄ nummer Ockelbo 42:1). Det finns även ett fornlämningsområde på södra sidan av ån. Det gör att rivningen inklusive alla maskintransporter måste ske med stor försiktighet för att inga lämningar ska skadas. Länsstyrelsen behöver kontaktas innan några åtgärder utförs inom området för en dialog om hur arbetet kan utföras utan att riskera att skada lämningarna från den tidigare hyttan på platsen.

Sid 46 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Länsstyrelsen yrkar att det ska vara ett villkor att Sökanden lämnar in en ansökan enligt kulturmiljölagen om Sökanden, vid utrivning av dammen, påträffar fornlämningar.

Länsstyrelsen har vidare framför att de anser att det lämpligt med ett villkor som hanterar eventuell förekomst av föroreningar i samband med utrivningen.

B.M. ser mycket positivt på att Sökanden kommit fram till att utrivning är det bästa alternativet även för Masugnsfallet vattenkraftverk. Kommuner, fiskevårdsområdesföreningar, naturorganisationer och andra intressenter arbetar för att reparera hela Testeboåns vattensystem efter alla skadliga ingrepp vattensystemet fått utstå. Vattenkraftverk och dammar är det som ställt till med absolut mest skada på livet i Testeboån. Utrivningen av Masugnsfallets vattenkraftverk innebär ett stort och efterlängtat steg framåt för miljön i Testeboån.

Kopparfors Fastigheter AB, lämnar, som ägare av C följande synpunkter.

Kopparfors bedriver skogsbruk på mark som angränsar till Masugnsdammen och bedömer att förslagen till åtgärder inte kommer påverka möjligheterna till fortsatt skogsbruk.

Det är angeläget att säkerställa att inte ras eller erosion uppstår i slänterna ner till åfåran efter torrläggning. Uppstår ras eller erosion efter dammens utrivning bör Sökanden bära ansvaret.

Å.R. har framfört i huvudsak följande. Huruvida kraftverket är lönsamt eller ej har hon inte kunskap om. Åmot är ett litet brukssamhälle som började etableras i början av 1700-talet i samband med att bruket bildades och har därefter

Sid 47 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

vidareutvecklas. Det centrala är Kölsjöån, Bresiljeån och Testeboån med tillhörande dammar som präglar bygden och samhället. Att ta bort dammarna kommer väsentligt påverka miljön. Vid Masungsdammen finns byns badplats som vid flera tillfällen utsetts till Gästriklands vackraste. Till Åmot och badplatsen kommer de som är permanent boende, de som har stugor eller husvagn på campingen och familjer som åker dit på utflykt. Hotell Stilleben med sin turistnäring gör att turister kommer från andra länder för att vistas och få energi i vackra Åmot vilket kommer äventyras om dammen rivs. Sportfiskare hävdar att det är viktigt att återställa fiskens möjlighet att vandra genom att ta bort dammar. Det kan vara korrekt men det är samma personer som anser det är rätt att bedriva put and release fishing, vilket borde vara väldigt plågsamt och ångestladdat för fisken, som bedriver lobbying för att ta bort dammar. Hon anser att en objektiv utredning bör göras kring hur fisken skulle påverkas om dammen togs bort och vad kostnaden skulle vara om en laxtrappa el liknande byggs.

B.C. har framfört i huvudsak följande. I ansökan inlämnad av Nilssons Kraft om omprövning för moderna miljövillkor för Masugnsfallets vattenkraftverk, Testeboån Ockelbo kommun i Gävleborg yrkar de om ett återkallande av tillstånd för vattenverksamheten och ålägger utrivning.

Som en konsekvens yrkar de bland annat i punkt 6 på att återställning ska utföras så att endast en strömfåra blir kvar utan någon uppdämning och vattenspegel. På Havsoch Vattenmyndighetens hemsida anges riktlinjer avseende den nationella planen för omprövning av vattenkraft för bedömning för och emot vattenverksamhet vid prövning. Ekosystemens och den biologiska mångfalden ska vägas mot nyttan av elproduktion och vattenreglering.

Han anser att det vid ett eventuellt beslut om återkallande av tillståndet ska åläggas Nilsson Kraft att skapa en vattenspegel motsvarande befintlig eller nivå vid tillfället

Sid 48 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

då detta gavs på 1920 talet. Vattenreservoarer behövs i skogen för att bevara den biologiska mångfald som etablerat sig där sedan dammen först byggdes på 1700 talet. Badet som finns i dammen är en viktig värdehöjande tillgång för boende och stugägare. Det lockar till sig badande långväga då det anses som ett av de bästa baden i Ockelbo kommun. I alla tider har reglering ansetts vara bra för att minska sårbarheten vid torka. Senaste åren har vi sett problem med torka, lågt grundvatten, stora skogsbränder och uttorkade åar. Dammar motverkar till viss del detta. Nilson Kraft inkom med sin skrivelse under sommaren 2022. Man hade i sitt underlag för sin kalkyl avseende investeringsbehov för eventuell fortsatt drift en beräknad låg intäkt pga låga elpriser. Förutsättningarna har drastiskt förbättrats i och med de höga elpriserna. Sverige behöver mer el.

T.O. och C.O. (nedan T.O. respektive C.O.) har yrkat följande: I första hand att mark- och miljödomstolen avvisar ansökan.

I andra hand att mark- och miljödomstolen inom ramen för omprövningsmålet enligt 24 kap 10§ miljöbalken förelägger Sökanden att komplettera ansökan med utredning och förslag på skyddsåtgärder vid utrivning som syftar till att bibehålla vattennivåerna i Masugnsdammen.

I tredje hand, för det fall mark- och miljödomstolen godtar Sökandens förslag på åtgärder och förelägger om utrivning av dammen att mark- och miljödomstolen som

1villkor för utrivningen a. beslutar att Sökanden ska vidta erforderliga skyddsåtgärder för att förhindra ras och erosion på T.O. och C.O:s fastigheter b. beslutar om kontrollprogram för uppföljning av sättningar på de byggnader som finns på T.O. och C.O:s fastigheter

Sid 49 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

c. beslutar om kontrollprogram för uppföljning av påverkan på T.O. och C.O:s dricksvattenbrunn d. beslutar att Sökanden ska genomföra utrivningen av dammen så att bron som löper över dammanläggningen bevaras i ett sådant skick att den kan trafikeras med personbil, samt att Sökanden återställer bron i motsvarande skick om utrivningen ändå skulle resultera i att bron förstörs. C.O. yrkar i sådant fall att underhållsansvaret för bron överlämnas till honom i enlighet med 11 kap. 20 § miljöbalken. 2. Beslutar att skjuta upp frågorna om T.O. och C.O:s ersättning för skador relaterade till erosion och ras, sättningar i byggnader, påverkan på dricksvattenbrunnen samt förlust av möjlighet att använda resp. fastighet under tiden då arbetena genomförs enligt 22 kap. 27 § miljöbalken samt förelägger Sökanden att under prövotiden utreda omfattningen av skadorna samt lämna förslag på ersättningsbelopp. 3. Beslutar att Sökanden ska ersätta T.O. för a. minskning av marknadsvärde för hennes fastighet med 450 000 kronor, och b. kostnader för brygga som inte kommer att kunna användas med 8024 kronor. 4. Beslutar att Sökanden ska ersätta C.O. för a. minskning av marknadsvärde för hans fastighet med 475 000 kronor, och b. förlust av förmån av rätt att nyttja vägen som går över bron med ett belopp som får fastställas efter att Sökanden utrett skadorna under prövotid enligt 22 kap. 27 § miljöbalken. T.O. yrkar ersättning för sina rättegångskostnader med belopp om 37 125 kr och C.O. yrkar ersättning för sina rättegångskostnader med belopp om 38 250 kr. Vad gäller ersättning för rättegångskostnader begär de även ersättning för kostnad för varsitt värdeutlåtande om 2 950 kr styck.

Sid 50 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Som grund för sina yrkande har T.O. och C.O. i huvudsak framfört följande:

Bakgrund T.O. är ägare till fastigheten B och C.O. är ägare till fastigheten A ("Fastigheterna"). Fastigheterna ligger i direkt anslutning till dammanlägg-ningen vid Masugnsfallets kraftverk. Fastigheterna angränsar till Masugnsdammen och både T.O. och C.O. har sjötomt med utsikt över dammens vattenspegel från sina fritidshus med tillträde till vattnet direkt från tomtgränsen. T.O:s fastighet B omfattar även en del av Masugnsdammens vattenområde. C.O:s fastighet ligger på andra sidan Kölsjöån och C.O. är därför beroende av den bro som utgör en del av dammanläggningen för att ta sig till och från sin fastighet.

Fastigheterna tillkom år 1993 efter en avstyckning från fastigheten Ockelbo C som då tillhörde Stora Kopparbergs Bergslags AB, se beslut om av-styckning. Som framgår av beslutet beslutades i samband med avstyckningen om servitut till förmån för Fastigheterna dels avseende rätt att nyttja vattentäkt, dels en rätt att nyttja vägen på C som utfart från Fastigheterna. Möjligheten att nyttja vägen som går över bron på C är avgörande för att C.O. ska kunna ta sig till och från sin fastighet.

T.O. och C.O. är syskon och förvärvade Fastigheterna från sin far O.O. 1998. T.O. är född i föräldrarnas hemby Åmot och syskonen har tillbringat sina somrar i Åmot och vid Masugnsdammen sedan barnsben. Fastigheterna har funnits i familjen sedan 1965, först i egenskap av arrendatorer och sedan 1993 som fastig-hetsägare. Både T.O. och C.O. har sett fram emot att fortsätta tillbringa sin lediga tid i stugorna, än mer nu då de båda är pensionärer. Det är en högt älskad plats som i och med Sökandens planer på utrivning kommer att förändras för alltid.

Sid 51 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Risker med släntstabilitet och erosion Sökanden har kompletterat sin ansökan med en utredning som visar att det finns stora risker med att genomföra den aktuella utrivningen relaterade till dålig släntstabilitet och erosion. Av utredningen framgår att riskerna framför allt är förknippade med att det vid vattenbrynet finns branta slänter som sluttar ner mot vattnet samt att marken utgörs av erosionskänsligt material.

Även om kravet på samråd och miljökonsekvensbeskrivning har eftersatts vid ansökningar av omprövning av vattenverksamhet enligt 24 kap. 10 § miljöbalken, så vilar utredningsskyldigheten i fråga om de ansökta åtgärdernas omgivningspåverkan alltjämt på verksamhetsutövaren (22 kap. 2 a § miljöbalken). Sökanden ska också lämna förslag på tillräckliga skyddsåtgärder. Med hänsyn till detta borde utredningen om riskerna för erosion eller ras ha kommit domstolen och sakägarna till del redan när ansökan lämnades in. Att Sökanden inte själv insett behovet av utredningen tidigare i processen förstärker den bild som T.O. och C.O. redan har av aktuell process, nämligen att Sökanden gör minsta möjliga för att identifiera och hantera de risker som en utrivning av dammen medför för den omgivande miljön.

För det fall mark- och miljödomstolen beviljar ansökan på så sätt att utrivning av dammen medges, är det mot att denna information inkommit sent i målet, att det finns annan lättillgänglig information om skredrisken, att Sökanden själv inte tidigare insett behovet av utredningen. Mot denna bakgrund är det av yttersta vikt att tydliga krav ställs på skyddsåtgärder och uppföljning av skadeeffekterna i form av kontrollprogram.

Föreslagna skyddsåtgärder Utredningen utgår från att Kölsjöån kommer att vara ett "lugn flytande vattendrag", trots att det vissa perioder på året passerar det mycket stora vattenmängder genom Masugnsdammen med tidvis starkt strömmande vatten samt att det finns risker

Sid 52 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

förknippade med klimatförändringar. Området består av sand och med hänsyn till den erosionskänsliga marken och att sluttningen ner till ån efter en utrivning skulle bli mycket brant, ifrågasätts hur den skyddsåtgärd i form av tåbank som föreslås att anläggas vid slänten på T.O:s fastighet skulle vara tillräcklig för att förhindra ras vid utrivningen eller under tiden därefter. I framtiden får man också utgå från att höga vattennivåer och starkt strömmande vatten kommer att vara allt vanligare. Under sådana förhållanden kommer tåbanken att hamna under vattenlinjen och därmed riskera att "sköljas bort" med vattenströmmarna. Utredningens slutsats att det inte skulle finnas risk för erosion vid den östra delen av Masugnsdammen där C.O:s fastighet är belägen ifrågasätts då marken på den östra sidan av Masugnsdammen består av mycket erosionskänsligt material (sand) varför det finns en risk för att Kölsjöån i framtiden kommer att "gröpa ur" marken även på den östra sidan med risk för skador även på C.O:s fastighet, särskilt vid höga vattenflöden. Mot bakgrund av vad som framkommit i utredningen om markförhållandena, framstår risken för att de byggnader som är belägna närmast vattnet rasar, eller att stora sättningar uppstår i byggnaderna, som i högsta grad reell.

Utredningen saknar vidare någon som helst beskrivning av hur arbetena med skyddsåtgärderna ska genomföras rent praktiskt, exempelvis markåtkomst. De föreslagna skyddsåtgärderna för att förhindra erosion och ras är inte tillräckliga för att förebygga de risker med utrivningen som identifieras i utredningen. Eftersom ansökan inte lämnar förslag på tillräckliga skyddsåtgärder anser T.O. och C.O. att den inte uppfyller de grundläggande krav som ställs på en ansökan enligt miljöbalken och i första hand ska avvisas. I andra hand ska Sökanden föreläggas att komplettera ansökan genom att utreda skyddsåtgärder för att förhindra skadeverkningar genom att anlägga en nivåhöjande tröskel.

Till skillnad från Sökanden anser T.O. och C.O. inte att Sökanden har en ovillkorad rätt till utrivning av dammanläggningen på sätt som anges i 11 kap 19 §

Sid 53 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

miljöbalken. Vid omprövning enligt 24 kap. 10§ miljöbalken ska domstolen visserligen återkalla tillståndet för produktion av vattenkraftsel om Sökanden medger detta. Det framgår dock inte av 24 kap. 10 § miljöbalken att domstolen med stöd av denna bestämmelse också kan besluta att återkalla ett tillstånd avseende själva vattenanläggningen. Ett beslut om att återkalla tillståndet för själva anläggningen torde i stället behöva grundas på 24 kap. 3 § andra stycket miljöbalken enligt vilken domstolen har möjlighet att återkalla tillståndet och därefter förelägga den med underhållsansvar för dammen att riva ut denna enligt 24 kap. 4 § miljöbalken. 24 kap. 3 § andra stycket miljöbalken är dock en fakultativ regel och skapar därmed ingen ovillkorad rätt till utrivning för Sökanden. Särskilt inte som i detta fall när de negativa följderna för enskilda och allmänna intressen riskerar att bli omfattande och Sökanden inte har presenterat erforderliga skyddsåtgärder för att hantera riskerna.

Risk för sättningar i byggnad Med hänsyn till de uppenbara risker som finns för erosion och ras i marken intill T.O. och C.O:s byggnader behöver ett kontrollprogram för uppföljning av sättningar genomföras.

Risk för påverkan på brunnen Då risken för påverkan på brunnen är fastställd genom utredningen menar T.O. och C.O. att ett ev. tillstånd till utrivning ska kombineras med ett kontrollprogram för brunnen och att ekonomisk ersättning för eventuell påverkan ska hanteras inom ramen för detta mål. Det har alltid funnit tillräckligt med vatten i brunnen för deras behov. T.O. och C.O. har inga invändningar mot det kontrollprogram som Norconsult föreslår och understryker vikten av att Sökanden över tid identifierar ett s.k. "bör-värde" innan utrivningen för att få korrekta värden i mätningen.

Sid 54 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Bevarandet av bron Brons användning historiskt och idag Ett särskilt problem i detta mål är det faktum att Nilsson Kraft avser genomföra utrivningen av dammen utan att bevara den bro som löper över dammen och som även utgör C.O:s utfartsväg från hans fastighet. För C.O:s del utgör detta ett mycket stort ingripande eftersom hans möjligheter att ta sig till och från fastigheten över bron försvinner. Kostnaderna för att uppföra en ny bro med motsvarande kapacitet riskerar att bli höga. C.O. har således ett mycket starkt intresse av att utrivningen av anläggningen genomförs på ett sätt som möjliggör att bron och vägen bevaras, alternativt att Nilsson Kraft åläggs att återställa bron till körbart skick efter det att utrivningen genomförts. Detta är helt avgörande för att han ska kunna ta sig till sin fastighet. Förhållandena på den väg som fortsätter söderut bakom C.O:s fastighet är så pass eftersatta att det inte går att komma fram till fastigheten med personbil. Den aktuella vägen har löpt över dammanläggningen sedan i vart fall 1896. Kartan visar att vägen löpt över bron långt före tidpunkten för den prövning som gjordes av dammanläggningen år 1922 och som åberopats av Sökanden till stöd för nu aktuell ansökan (Österbybygdens Vattendomstol, ans. 20/1922). Det finns alltså en sedan länge etablerad rättighet för boende i närheten av dammanläggningen att nyttja bron för att ta sig över vattnet, en rättighet som idag gäller för T.O. och C.O. i egenskap av ägare till grannfastigheterna. T.O. och C.O:s hus har funnits på platsen sedan i vart fall 1955 vilket innebär att de boende i dessa hus i vart fall har nyttjat vägen sedan dess. Att den över 130 år gamla nyttjanderätten inneburit en rätt för närliggande fastigheter m.fl. att nyttja dammen för gång- och fordonstrafik framgår även av det köpekontrakt som upprättats mellan Nilsson Kraft och Stora Kopparbergs Bergslags AB gällande Nilsson Kraft förvärv av D. Genom kontraktet medger Nilsson Kraft en fortsatt rätt för närboende m.fl. att nyttja de vägar som vid köpeavtalets undertecknande var framdragna över dammanläggningen, se punkten ”Skyldigheter” i kontraktet. Som framgår av yttrandena som givits in i målet från

Sid 55 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Ockelbo kommun så är bron inte endast av intresse för C.O. utan nyttjas också frekvent av friluftslivet, inte minst eftersom bron är en förutsättning för att vandra Gästrikeleden som går längs med den väg som går över bron. Det är således även ett angeläget allmänt intresse att bron bevaras.

Frågan om brons bevarande behöver prövas inom ramen för detta mål Nilsson Kraft skriver i ett yttrande att man endast ansvarar för de delar av anläggningen som hör till dammen och det nedströms belägna kraftverket men att man inte kan ta någon hänsyn till övriga verksamheter, t.ex. att ”dammen har nyttjats till annat än att vara just damm”. Med anledning av detta får hänvisas till Mark- och miljööverdomstolens dom den 14 februari 2017 i mål F 2344-16, som visserligen inte rörde utrivningen av en damm, men likväl berörd frågan om ansvaret för en bro som löper ovanpå en dammanläggning. Mark- och miljööverdomstolen fann i detta fall att en bro som går över en damm är en del av själva dammanläggningen (och därmed regleras av vattendomen) medan ansvaret för väganläggningen ovanpå bron låg hos rättighetshavaren (i det aktuella fallet en gemensamhetsanläggning). Slutsatsen av domen är alltså att dammägarens ansvar i fall som detta också omfattar själva brokonstruktionen och att bron utgör en del av vattenanläggningen. Som framgår av redogörelsen för vägens historik ovan har Nilsson Kraft dessutom redan vid övertagande av dammanläggningen varit väl medvetet om att dammen frekvent användes som gång- och bilväg, och har vid förvärvet av fastigheten D åtagit sig att medverka till att servitut upprättas för vägen för de personer som regelbundet använder den. Under sådana omständigheter och med hänsyn till det ansvar för hela dammanläggningen som åvilar Nilsson Kraft i egenskap av ägare, är det skäligt att tillstånd till utrivningen villkoras av att rivningen utförs så att befintlig brokonstruktion bevaras alternativt att brokonstruktionen återställs till motsvarande skick efter det att utrivningen har genomförts. Med hänsyn till att bron ska betraktas som en del av den dammanläggning som Nilsson Kraft begär tillstånd att riva ut (jfr. ovan hänvisade

Sid 56 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

dom från Mark- och miljödomstolens den 14 februari 2027 i mål F 2344-16) så ligger det inom mark- och miljödomstolens ansvar att pröva frågan om brons bevarande alternativt återställande inom ramen för nu aktuellt mål. Att domstolen måste beakta enskilda intressen i samband med utrivningen och därmed ställa krav på t.ex. återställandeåtgärder följer bland annat av 2 kap. 3 § MB (jfr. prop. 1997/98:45 del 2 s. 141 f.). Om mark- och miljödomstolen bedömer att en sådan prövning skulle förutsätta att underhållsansvaret för den bro som i sådant fall står kvar efter utrivningen behöver hanteras, bör frågan om framtida underhållsansvar lyftas med berörda parter (jfr. 11 kap. 20 § MB). Ansvaret för sådan utredning bör omfattas av domstolens utredningsskyldighet i målet, som i denna typ av mål är omfattande (jfr. prop. 2017/18:243). Eftersom Ockelbo kommun har ett starkt och långsiktigt intresse av att bron bibehålls, inte minst med hänsyn till det rörliga friluftslivet, bör frågan om ett framtida underhållsansvar initialt lyftas med kommunen. Om frågan om brons bevarande skulle lämnas ohanterad i målet innebär det i praktiken att C.O. fråntas rätten att använda sin fastighet på ett ändamålsenligt sätt. Fastigheten kommer heller inte att kunna nås av utryckningsfordon såsom brandbil eller ambulans. Enligt 2 kap. 15 § RF är varje medborgares egendom tryggad genom att ingen kan tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av mark och/ eller byggnad annars än om det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Prövningen av om förutsättningarna för inskränkning av egendomsskyddet är uppfyllda ska göras i varje enskilt fall (jfr. NJA 2018 s. 753). I förevarande fall kan utrivningen av de uppdämmande delarna av dammen visserligen motiveras av ett allmänt miljöskyddsintresse. Motsvarande intresse gör sig dock inte gällande vid utrivning av själva brokonstruktionen som till synes endast kan motiveras av Kraftbolagets intresse av att riva ut dammanläggningen på enklast möjliga vis samt dess intresse av att slippa ett eventuellt underhållsansvar för kvarvarande konstruktionsdelar. Den enskilda åtgärd som i detta fall inskränker C.O:s användning av sin fastighet (rivningen av bron) motiveras således inte av något allmänt intresse. Mark- och domstolen är i nu

Sid 57 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

aktuellt fall således förhindrad att besluta om en utrivning av bron med hänsyn till 2 kap. 15 § RF.

Mot denna bakgrund får C.O. begära att mark- och miljödomstolen föreskriver att utrivningen ska genomföras på ett sätt så att bron som löper över dammanläggningen bevaras så att den kan trafikeras med personbil, kompletterat med ett krav på att Nilsson Kraft återställer bron i motsvarande skick om utrivningen ändå skulle resultera i att bron förstörs.

Med anledning av vad som framförts av F.W. på s. 3 i aktbilaga 118 så ska förtydligas att Mark- och miljööverdomstolens dom i MÖD F 2344-16 enligt T.O. och C.O:s mening ger stöd för att de delar av dammanläggningen som utgör brokonstruktion är en del av den vattenanläggning enligt 11 kap. miljöbalken. Det torde därför vara möjligt för domstolen att förordna om skyddsåtgärd för utrivning innebärandes att endast själva bron bevaras, eller i vart fall förelägga Sökanden om att utreda förutsättningarna för att bevara bron. Om domstolen anser det nödvändigt att därefter överlåta underhållsansvaret för bron på någon annan än Sökanden, så är C.O. beredd att åta sig ett sådant ansvar. C.O. har under årens lopp i praktiken tagit ett stort ansvar både för bron och vägens underhåll och har även de ekonomiska förutsättningarna för ett sådant underhållsansvar.

Ersättningsfrågor Vägen och bron C.O. vidhåller att det i dagsläget finns en nyttjanderätt specifikt för honom i egenskap av fastighetsägare att använda vägen över bron som utfartsväg. Den nyttjanderätten tillkom i samband med att C.O:s föräldrar hyrde de aktuella stugorna som då låg på fastigheten C. Rätten att nyttja bron och vägen för överfart bekräftades sedermera av den dåvarande dammägaren Stora Kopparbergs Bergslags

Sid 58 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Aktiebolag i det köpeavtal som upprättades inför 1993 års avstyckning av B och A se under "Tillfartsväg" i köpeavtalet, bilaga 1 av vilket även framgår att förvärvet av fastigheterna föregåtts av ett hyresförhållande. Mot bak-grund av detta ska även Lantmäteriverkets beslut om servitut avseende rätt till ut-fartsväg vid avstyckningen av B och A tolkas som att rättigheten avser både bron och vägen "b".

1 samband med att Sökanden köpte fastigheten D från den dåvarande dammägaren så upplystes Sökanden klart och entydigt om förekomsten av nyttjanderätt till vägar över dammen, se under "Skyldigheter" i köpeavtalet avseende D, aktbilaga 56. I och med detta har nyttjanderätten bestått gentemot Sökanden enligt 7 kap. 11 § JB och har därmed skapat skyldigheter för Sökanden i egenskap av ny fastighetsägare. Uttalandet på s .2 i det av Sökanden åberopade yttrandet från F.W:s (aktbilaga 118) om att köpekontraktet endast skapar skyldigheter för köpare och säljare, är således felaktigt. För det fall domstolen anser att begränsningen till ersättning är begränsad enligt 31 kap. 19 § MB till sådana förmåner som funnits vid anläggningens tillkomst, hänvisas till vad som tidigare framförts gällande historiken bakom nyttjanderätten till bron, se s. 3 f. i aktbilaga 105. Det har funnits en etablerad och körbar väg över dammen sedan i vart fall 1896 vilket är långt före det nuvarande tillståndet för dam-men uppkom. Att dammanläggningen nyttjades som bro omnämndes inte i vatten-domen från 1922 vilket får tolkas som att rättigheten att färdas över bron accepte-rades av dammens tidigare ägare. Det är alltså inte fråga om en rättighet som upp-stått utan dammägarens vetskap eller medverkan. I detta hänseende ska också be-aktas att dammanläggningens tidigare ägare dessutom aktivt medverkat till nyttjan-derättens uppkomst i och med den rätt till utfart som först etablerades genom hy-resavtalet avseende stugorna och sedermera i samband med avstyckningen och överlåtelsen av B och A. Den tidigare dammägaren har dessutom aktivt medverkat till att nyttjanderätten för vägen bestod i samband med att dammen

Sid 59 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

överläts till Sökanden genom att upplysa Sökanden om rättigheten i köpeavtalet. Nuvarande dammägare har inte förrän i samband med nu aktuell ansökan haft några som helst synpunkter på C.O:s rätt att nyttja bron för som utfart.

I dagsläget går det inte att fastställa vad det skulle kosta att anlägga en ny bro med motsvarade bärkraft över dammen då det inte är känt vilka eventuella delar av dammkonstruktionen som kommer att vara kvar efter en ev. utrivning eller hur området kommer att se ut. Enligt den allmänna bevisregeln i 2 kap. § miljöbalken är det Sökanden som har utredningsansvaret i denna typ av mål och finns det en ersättningsrätt ska Sökanden även att lägga fram ett förslag på ersättningsbelopp (22 kap. 1 a och 2a §§). För det fall ett föreläggande om utrivning av dammen skulle bli aktuellt begär C.O. därför att domstolen skjuter upp frågan om ersättningens storlek till dess skadan går att fastställa enligt 22 kap. 27§ miljöbalken. Med hänsyn till Sökandens bevisbörda i fråga om verksamhetens påverkan på dess omgivning (2 kap. 1 § miljöbalken) och då det i mål enligt 24 kap. 10 § miljöbalken är Sökanden som ska svara för allt underlag, medan de fastighetsägare som drabbas som huvudregel synes sakna rätt till ersättning för rättegångskostnader (jfr. prop. 2017/18:243 s. 127f.) är det Sökanden som därefter ska utreda och ta fram förslag på ersättningsbelopp.

Dricksvattenbrunnen Med hänsyn till vad som framkommit i Norconsults utredning angående risken för påverkan på dricksvattenbrunnen framställer T.O. och C.O. inom ramen för detta mål yrkande om ersättning för påverkan på dricksvattenbrunnen för det fall skada kan påvisas.

En negativ påverkan på dricksvattenbrunnen skulle vara skada på T.O. och C.O:s egendom (deras rättighet) och skulle vidare vara direkt orsakad av att vattennivåerna

Sid 60 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

i Masugnsdammen sänks. Skadan är därför ersättningsgill enligt 31 kap. 19 § första stycket miljöbalken. Om domstolen anser att rätten att ta vatten ska ses som en förmån, ska särskilt beaktas att servitutet för B och A att ta vatten från dricksvattenbrunnen har etablerats genom aktiv medverkan från den tidigare dammanläggningens ägare. Rätten att ta vatten framgår uttryckligen av 1993 års servitut.

Eftersom det i dagsläget inte går att förutse utrivningens exakta effekter för dricks-vattenbrunnen begär T.O. och C.O. att mark- och miljödomstolen skjuter upp frågan om ersättning för dricksvattenbrunnen till dess skadan går att fastställa enligt 22 kap. 27 § miljöbalken. Skadeeffekten bör kunna fastställas enligt det av Norconsult föreslagna kontrollprogrammet. Med hänsyn till Sökandens bevisbörda i fråga om verksamhetens påverkan på dess omgivning (2 kap. 1 § miljöbalken) och då det i mål enligt 24 kap. 10 § miljöbalken är Sökanden som ska svara för allt underlag medan motparterna som huvudregel saknar rätt till ersättning för rättegångskostnader (jfr. prop. 2017/18:243 s. 127f.) är det Sökanden som därefter ska utreda och ta fram förslag på ersättningsbelopp.

Minskat marknadsvärde på grund av förlorad strandtomt Utifrån Norconsults beräkningar av hur Kölsjöån och Masugnsdammen kommer att påverkas vid en utrivning av dammanläggningen, är det uppenbart att den ansökta utrivningen kommer att orsaka T.O. och C.O. och Fastigheterna skada. Förutom den eventuella påverkan som kommer uppstå på dricksvattenbrunnen och bron över dammen (frågor som fortfarande återstår att utreda) är det en oundviklig följd av utrivningen att Fastigheterna inte längre kommer att vara sjötomter med direkt tillträde till vattnet från fastighetsgränsen. Det kommer t.ex. inte längre att vara möjligt att fiska eller förtöja båtar vid fastighetsgränsen och de badbryggor som finns kommer att förlora sin funktion. Efter det att Masugnsdammen tömts på vatten

Sid 61 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

kommer sjöbottnen att framträda och endast en smal vattenfåra kommer att återstå av det som under århundranden varit Masugnsdammen. Eftersom sjöbottnen kring dammen består av slaggsten kommer inte heller gräs eller buskar att kunna växa på platsen, utan området omkring vattendraget kommer i framtiden att vara täckt av slaggsten. Förutom de faktiska skador som kommer att drabba Fastigheten kommer utrivningen också att förstöra Fastigheternas idylliska karaktär och ha en betydande negativ inverkan på deras värde. Under sådana förhållanden har T.O. och C.O. rätt till ersättning i enlighet med 31 kap. 19 § miljöbalken.

Fastigheternas värdeminskning till följd av utrivningen har av mäklare uppskattats till yrkade belopp. Som framgår av värdeintygen ligger en stor del av Fastigheternas värde i att de har direkt tillgång till vattnet från tomten.

Den skrivning i köpeavtalet för Fastigheterna som Kraftbolaget hänvisar till på s. 11 i ansökan saknar betydelse för bedömningen av den nu aktuella skadan. Det är otvistigt i målet att T.O. och C.O. varit medvetna om att Masugnsdammen är föremål för reglering och att vattennivåerna därför varierar under året. Den vatten-reglering som uppkommit inom ramen för den pågående dammverksamheten är inte jämförbar med effekten av en total utrivning av dammanläggningen i enlighet med nu aktuell ansökan. Som framgår av Norconsults utredning kommer vattennivåerna sannolikt att sjunka tills dess en smal vattenfåra kvarstår. Den nya vattennivån är lägre än vad den skulle ha varit vid en vattenreglering inom ramen för tillståndet och den nya vattennivån kommer dessutom att vara permanent. Detta kan inte anses vara en effekt som varit förutsatt vid köpet av Fastigheterna.

Förutom de skador på själva Fastigheterna som redogjorts för ovan kommer utrivningen av dammanläggningen också medföra skador av ideellt slag för T.O.

Sid 62 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

och C.O. som inte nödvändigtvis är mätbara i pengar. Detta bör beaktas vid bedömningen av ersättningen.

Förlusten av nyttjanderätt till vattnet T.O. och C.O. delar inte Nilsson Krafts syn på den skada i form av värdeminskning som deras fastigheter kommer att drabbas av med anledning av den ansöka utrivningen. Den främsta orsaken till att Fastigheterna kommer att minska i värde på grund av utrivningen, är inte att T.O. och C.O. förlorar utsikten över vattnet, utan att Fastigheten som sådan förlorar rätten att nyttja vattnet.

T.O. och C.O:s rätt att nyttja vattenområdet utanför Fastigheterna har sedan dessa avstyckades från C år 1993 grundats på deras lagliga rätt att nyttja angränsande vattenområde i egenskap av strandägare, se 2 kap. 7 § lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (LSV). Enligt denna bestämmelse har varje strandägare rätt att uppföra byggnader och bryggor i direkt anslutning till vattenområdet. Rättighetens omfattning utgår från strandägarens egna behov av att nyttja vattenområdet, t.ex. har strandägaren rätt att anlägga ett båthus för att tillgodogöra sig vattenområdet via båt eller en brygga för bad. Att rättigheten utgår från strandägarens privata behov innebär dock att strandägaren inte får utnyttja rätten i näringsverksamhet, t.ex. för uthyrning av båtplatser. I övrigt begränsas rättens innehåll i princip endast av att strandägaren inte får utnyttja rätten på ett sätt som skadar fastighetsägaren. Rättighetens geografiska utsträckning begränsas på motsvarande sätt som om vattnet hade utgjort en del av strandfastigheten enligt normala gränsdragningsnormer (jfr. NJA 1982 s. 653). Av 1 kap. 6 § jordabalken följer att rätten att använda vattenområdet kvarstår även om fastigheten skiljs från det angränsade vattenområdet.

Sid 63 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

I ansökan anges att utrivningen av dammanläggningen kommer resultera i att Masugnsdammen nedströms dammen förvandlas till en smal vattenfåra. Som framgår av ansökan kommer utrivningen således inte endast innebära att strandlinjen förskjuts utan att vattenområdet reduceras på ett sådant sätt att det inte längre går att utnyttja vattenområdet (jfr. 1 kap. 6 § JB) vilket innebär att T.O. och C.O:s rätt enligt 2 kap. 7 § LSV kommer att gå helt förlorad. Denna förlust av nyttjanderätten till vattenområdet kan inte jämställas med att fastigheterna enbart förlorar ett skönhetsvärde, t.ex. på grund av att fastigheterna förlorar utsikten över vattnet utan utgör en konkret skada på fastigheterna som sådana. Skadan beror på de ändrade vattenförhållandena och är således ersättningsgill enligt 31 kap. 19 § miljöbalken.

Värdeminskningens storlek Som även Nilsson Kraft gett uttryck för i målet så är den skada som Fastigheterna kommer att drabbas av svår att fastställa. Enligt den värdebedömning som har gjorts av Fastigheterna kommer utrivningen att dammen och följderna av utrivningen att reducera Fastigheternas värde med ca 50 procent vilket motsvarar T.O. och C.O:s yrkanden. Den största värdeminskningen beror på att Fastigheterna förlorar möjligheten att nyttja vattnet. Eventuell förlust av utsikt eller andra skönhetsvärden är således av underordnad betydelse, inte heller förlusten av den näraliggande badplatsen eller andra eventuella fördelar med att bo nära en sjö har i sammanhanget någon större betydelse för Fastigheternas värdeminskning till följd av utrivningen. Uppskattad värdeminskning efter utrivning av dammen med sänkta vattennivåer i Masugnsdammen är 450 000 kr för B och 475 000 kr för A.

Förlust av brygga På T.O:s fastighet finns en badbrygga uppförd sommaren 2020. Kostnaden för badbrygga inkl. montage och frakt uppgår till 8 024 kronor. Vid utrivning av dammen

Sid 64 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

kommer badbryggan inte längre gå att använda varför kostnaderna blir onyttiga för T.O. och ersättning begärs därför för bryggans värde.

Rättegångskostnader T.O. och C.O. är införstådda med den specialreglering som gäller i ansökningsmål enligt 24 kap. 10 § miljöbalken och att någon ersättning inte utgår för enskilda sakägares rättegångskostnader enligt 25 kap. 1 § miljöbalken. Ersättning för rättegångskostnader yrkas därför med stöd av 25 kap. 2 § miljöbalken och 2 kap. 11 § RF, art 6.1 EKMR samt art 47 i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna.

Särregleringen för ansökningsmål enligt 24 kap. 10 §miljöbalken har i förarbetena motiverats av att mål enligt 24 kap. § 10 §miljöbalken är av begränsad omfattning och endast avser en uppdatering av villkor och bestämmelser i tillståndet (se prop. 2017/18:243 s. 127). Nilsson Krafts ansökan i målet avser en total utrivning av dammen vilken kommer att få avsevärda konsekvenser för T.O. och C.O.. Det är alltså inte fråga om en sådan uppdatering av villkor och bestämmelser i tillståndet som enligt förarbetena till 25 kap. 1 § miljöbalken motiverar ett begränsat kostnadsansvar för Sökanden. Den lagstiftning och de frågor som aktualiseras i processen är inte av sådan enkel beskaffenhet att T.O. och C.O. fullt ut kan tillvarata sina rättigheter utan hjälp av ett juridiskt ombud. Särskilt inte med beaktande av att de inte heller beretts tillfälle att delta i samrådsprocessen. Hade Kraftbolagets ansökan istället prövats som ett tillstånd till utrivning enligt 11 kap. 9 § miljöbalken hade T.O. och C.O. fått helt andra förutsättningar att tillvarata sin rätt. Mot denna bakgrund framstår en tillämpning av 25 kap. 1 §miljöbalken i detta fall som inkonsekvent och orättvis. Det kan även ifrågasättas om en sådan ordning uppfyller kraven på en rättvis rättegång enligt 2 kap. 11 § RF, art. 6.1. EKMR och art 47 i Europeiska unionens stadga om de mänskliga rättigheterna. I detta avseende ska

Sid 65 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

särskilt beaktas att Nilsson Krafts kostnader för processen, inbegripet kostnader för juridiskt ombud, till stor del kan finansieras genom Vattenkraftens Miljöfond och indirekt av Sveriges största vattenkraftbolag.

Till grund för yrkandet om rättegångskostnader får följande tilläggas: Sökanden har begärt att domstolen återkallar befintligt tillstånd för verksamheten och reglerar förutsättningarna för utrivning av dammanläggningen. Även om ansökan har initierats som en omprövning för moderna miljövillkor, så är effekten av den dom som Sökanden begärt att hela anläggningen ska rivas ut. Det är således inte givet och enligt Sökandens mening olämpligt att målet ska betraktas som ett "omprövningsmål" där särregleringen avseende fördelningen av rättegångskostnaderna enligt 25 kap. 1 § miljöbalken ska tillämpas. Lagstiftarens avsikt har varit att denna begränsning av sökandens ansvar för motparternas rättegångskostnader endast ska tillämpas när syftet med ansökan är att just ompröva miljövillkoren, (jfr. prop. 2017/18:243 s. 221 och 127). Eftersom nu aktuell ansökan inte avser en omprövning för moderna miljövillkor utan i praktiken en utrivning med långtgående effekter för berörda motparter, däribland T.O. och C.O., ska huvudregeln avseende fördelningen av rättegångskostnader i 25 kap. 2 § miljöbalken tillämpas. Sökanden har därför att ersätta T.O. och C.O. för deras rättegångskostnader i målet.

I målet åberopad skriftlig bevisning Köpekontrakt den 28 december 1995 mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB och Nilsson Kraft, aktbilaga 56. Till styrkande av att C.O. har rätt att nyttja den väg som går över dammen som utfart samt att C.O. har rätt till ersättning om nyttjanderätten går förlorad på grund av utrivning. Köpekontrakt den 30 juni 1993 mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB och O.O., bilaga 1. Till styrkande av att C.O. har rätt att nyttja den väg

Sid 66 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

som går över dammen som utfart samt att C.O. har rätt till ersättning vid utrivning av bron. Utdrag ur Lantmäteriets akt från avstyckningen av B och A m.fl., aktbilaga 54. Till styrkande av att C.O. har servitut att nyttja vägen över bron som utfart samt att T.O. och C.O. har servitut att ta vatten från brunnen. Flygfoton i aktbilaga 106. Till styrkande av att boende kring dammanläggningen hade rätt att nyttja vägen över dammen vid tidpunkten för 1922 års vattendom. Urklipp Lantmäteriets Generalstabskarta, s. 4 i aktbilaga 105. Till styrkande av att boende kring dammanläggningen hade rätt att nyttja vägen över dammen vid tidpunkten för 1922 års vattendom. Värdeutlåtande för fastigheten Ockelbo B, aktbilaga 57. Till styrkande av den skada på grund av fastighetens värdeminskning som T.O. kommer att drabbas av till följd av en utrivning av dammen. Värdeutlåtande för fastigheten Ockelbo A, aktbilaga 58. Till styrkande av den skada på grund av fastighetens värdeminskning som C.O. kommer att drabbas av till följd av en utrivning av dammen. Kvitto från Marinbryggan, bilaga 2. Till styrkande av de kostnader T.O. har haft för anläggandet av brygga. Sammanställning kostnader för brygga, bilaga 3. Till styrkande av de kostnader T.O. har haft för anläggandet av brygga. Fotografier i aktbilaga 51-53. Till styrkande av att det inte kommer att vara möjligt för T.O. och C.O. att vistas i sina stugor under rivningsarbetena på grund av det korta avståndet mellan stugorna och arbetsområdet.

A-C.W. och H.L. äger fastigheten på E (Ockelbo F) vilken ligger som första fastighet efter Masugnsdammen

Sid 67 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

och de känner en stor oro över vilken påverkan det kan komma att ha på deras fastighet. De har några frågor som de hoppas är belysta i det underlag som ligger till grund för ett beslut, och som de i så fall önskar ta del av. Om det inte finns med vill de att det innan beslut, görs undersökningar för att undanröja risk för en negativ påverkan. De är mycket bekymrade över vad en rivning av dammen får för konsekvens för dem och är väldig förvånade att de inte blivit kallade som sakägare. De risker de är bekymrade över är: - Kommer deras dricksvattenbrunn att påverkas? Brunnen är en grävd brunn och den ligger nedanför huset mot ån. - Kommer deras tomtmark att bli våtmark som inte går att nyttja eller rent av ligga under vatten? Det är redan idag ganska fuktig mark och om man river dammen borde det troligtvis bli ett högre vattenflöde som kan göra marken obrukbar. - Kommer huset att stå kvar? Huset är byggt på en sandås som sluttar ner mot ån. Med högre och snabbare vattenflöde är erosion en större risk. de vill ha en utredning vad risken för jordskred kan vara. Vilken risk finns för stabiliteten i byggnaderna? - Kommer deras uppvärmningssystem för huset att påverkas alternativt bli ett miljöhot? Deras uppvärmningssystem består av jordvärme med markslingor nedgrävda på ett stort område relativt nära ån nedströms nedanför Masugnsdammen. Om vattennivån och hastigheten i ån ökar kan det ha konsekvenser för ledningarnas syfte och/eller kan ha konsekvensen att ledningarna blir förstörda och medför risker för miljön. Finns det risk att den delen hamnar under vatten och vad innebär det? - Kommer de att kunna ha råd att ha kvar sitt föräldrahem? De är beroende av att hyra ut under sommaren för att kunna ha kvar huset som gått i arv från släkt och föräldrar. Med badet borta så kommer det att bli svårare att locka gäster. - De har en del bävrar som lever och har bo i ån, precis nedströms från Masugnsdammen. Hur kommer de att påverkas? Det nämndes inga bävrar i den utredning som har gjorts av Nilsson Kraft.

Sid 68 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

De är naturligtvis bekymrade även för hur det ska påverka hela Åmots by gällande turistnäring där badplatsen har en stor dragningskraft. Kommer affären att kunna finnas kvar när campinggästerna förvinner till andra campingplatser och kommer hotell Stilleben att kunna locka gäster? Finns det någon utredning gjord vad det är för fisk som egentligen finns som ska vandra uppströms? Det verkar inte finnas någon fisk i större omfattning enligt en äldre utredning från 70-talet. Med klimatförändringen som sker kommer det med största sannolikhet att finnas stora risker att det blir långa och torra somrar med skogsbränder som följd. Att ta bort dammar som kan förse brandkår med vatten verkar oklokt. Är det de nästan obefintliga småfiskarna man ska tänka på eller är det mänskligheten som kanske ska ha högre prioritet än småfisken? Att bara ha ett kortsiktigt perspektiv kan bli oerhört kostsamt. Att renovera dammen kan i det långa loppet te sig billigt när man om några år tittar i backspegeln. Med det sagt vill de:

De vill tas upp som sakägare i frågor som rör Masugnsdammen för att deras fastighet ligger som första bebyggda fastighet nedströms från dammen och kan komma att påverkas mycket.

De vill veta om det kommer att utföra någon konsekvensanalys vad det innebär att nedmontera dammen, inte bara för fiskar, utan även för annat djurliv och framförallt för människor, bebyggelse och samhälle.

De vill veta om deras yttrande kommer att bifogas i målet med målnummer M 2702-22.

De vill veta vart ska de vända sig för att få ersättning för skador och när kan de yrka på ersättning?

Sid 69 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har framfört följande: 1. Yrkar på att ett tillstånd till utrivning ska förenas med villkor om kontroll av grundvattennivåer i närområdet. Kontrollen ska minst omfatta inmätning av grundvattennivåer innan och efter en utrivning med anledning av att åtgärden riskerar påverka närliggande enskilda brunnar. 2. Anser att större hänsyn måste tas till slagg. I och kring dammkroppen samt nedströms kraftverket på botten av ån och längs åns sidor är det utfyllt med stora mängder slaggsten. Hänsyn måste tas till all denna slagg ur flera aspekter både som fornlämningar som potentiell föroreningskälla vid anläggningsarbeten samt dess lämplighet som bottensubstrat vid restaurering av ån. Kommunen har framfört att de anser att det lämpligt med ett villkor som hanterar eventuell förekomst av föroreningar i samband med utrivningen. 3. Anser att stor hänsyn ska tas till fastighetsägares privata mark och beakta fornlämningar (slaggvarpar) vid masshantering och övriga anläggningsarbeten. 4. Yrkar på att en särskild släntstabilitetsutredning ska göras innan ett tillstånd meddelas. Då ansökan avser utrivning utan upprätthållande tröskel för vattenspegeln vid dagens damm är det risk att närliggande fastigheter genom Sökandens åtgärd exponeras för skred och erosion. 5. Anser att även det område som utgör dagens damm bör omfattas av Sökandes restaurering till vad som kan motsvara en naturlig och passerbar strömsträcka för det fall att utrivning görs utan upprätthållande tröskel för vattenspegeln. Den ursprungliga åfåran har över tid grävts om, förstärkts med slagg troligen rensats och sediment ansamlats i området. 6. Yrkar på att det ska finnas en bro kvar på platsen efter utrivningen då här finns utpekade allmänna intressen i form av Gästrikeleden, en cykelled och en naturstig som passerar. Där dagens bro är belägen har allmänheten haft möjlighet att passera sedan 300 år tillbaka.

Sid 70 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

7Anser att ett tillstånd till utrivning bör förenas med villkor om funktionskrav gällande passerbarhet för fisk vid den upptrösklade strömsträckan då utformningen av denna har direkt påverkan på till exempel vattenhastighet, djup och viloplatser. Till ett sådant villkor bör även kopplas krav på förbättrande åtgärder om det ställda funktionskravet inte visar sig uppnås efter att anläggningen har rivits ur.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning anser att genomförandet av en utrivning i detta fall måste ta större hänsyn till vattenspegelns innebörd för det allmänna intresse som kommunen bevakar gällande friluftsliv samt för kulturvärden och bygdens näringsliv. Denna hänsyn kan uppnås genom krav på upptröskling och anläggande av nivåhållande sjötröskel i aktuell prövning. Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning ser i övrigt positivt på att det öppnas upp en vandringsväg för fisk vid dammen.

Motivering Dammens vattenspegel är en del av ett 300 år gammalt industriellt kulturminne som vittnar om den historia som utgör grunden för bygdens tillkomst och ursprung. Vid dagens damm finns en av kommunens mest besökta badplatser, av många sedd som kommunens vackrast belägna bad. Här vid badet finns också en beachvolleyplan och en grillplats. Masugnsbadet sköts sedan många år tillbaka genom ideella arbetsinsatser av Åmots Bygdeförening. Området passeras av Gästrikeleden, en cykelled och på båda sidor om ån finns också Naturstigen, en nyligen återinvigd vandringsled med informationstavlor om skogens djur. Den yttre miljön i bygden med bevarande av en vattenspegel vid Masugnsbadet är viktig inte bara för de som bor och verkar i bygden utan också för att behålla bygdens attraktionskraft och för dess besöksnäring. Detta bidrar till förutsättningar för bygdens livsmedelsbutik och hotell att finnas kvar och utvecklas.

Sid 71 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Dagens vattenspegel är en del av verksamheten och bör därför, utöver det i ansökan angivna verksamhetsområdet, omfattas av restaurering till vad som kan motsvara en naturlig och passerbar strömsträcka. Den ursprungliga åfåran har över tid grävts om och flyttats, botten har förstärkts med slagg, troligen rensats och sediment ansamlats i området. För att beslutade miljökvalitetsnormer om god ekologisk status ska kunna nås upp- och nedströms anläggningen behöver fisk kunna passera den fors som blir kvar efter det att kraftverket rivits ut och åfåran nedströms har trösklats upp.

För att detta ska kunna vara möjligt får inte lutningen vara så hög att strömmens hastighet begränsar arternas möjlighet att simma upp. Av samma anledning är även andra delar i utformning av upptrösklingen viktig då vattendragets bredd och bottenstruktur direkt påverkar vattnets hastighet, djup och möjliga viloplatser för fiskarna. Då detta, konstruktionsmässigt, går att lösa på olika sätt och då funktionen (passerbarhet) är av absolut vikt för uppfyllande av miljökvalitetsnormen bedöms att det är rimligt att ställa villkor på funktion och även krav på förbättrande åtgärder om det i efterhand visar sig att funktionen uteblivit.

Föreningen Service & Handel i Ockelbo kommun samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har framfört i huvudsak följande. Föreningen Service & Handel i Ockelbo är en sammanslutning med företag inom service och handel i kommunen som medlemmar. Föreningen har till ändamål att främja handelns sunda utveckling och att ta tillvara medlemsföretagens gemensamma intressen runt om i kommunen.

Medlemmen Åmotsbruks Handel Ekonomisk Förening äger och driver en livsmedelsbutik med drivmedelsstation i Åmotsbruk. Butiken är ombud för Apoteket och Svenska Spel, utlämningsställe för paket och för Systembolaget, har försäljning av fiskekort och är Servicepunkt i kommunen. Butiken och

Sid 72 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

drivmedelsstationen är navet i bygden och dess närvaro är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av orten i framtiden.

Föreningen har en lång historia och har drivit butik på orten sedan slutet av 1920talet. Befolkningsunderlaget i bygden är begränsat. Därför är butikens lönsamhet och överlevnad starkt beroende av tillskottet från fritidsboende och från besöksnäringen i bygden.

Ett bevarande av kulturmiljön i Åmot och dess besöksmål är avgörande för bygdens attraktionskraft. Föreningen Service & Handel känner oro inför vilken påverkan på bygden och för butikens fortlevnad som den kommande prövningen av vattenkraften vid vattenkraftverken och dammarna i bygden kan medföra.

Föreningen motsätter sig inte en avveckling av vattenkraftverksamheten vid Masugnsfallet eller en fortsatt drift vid Åmots Bruks kraftverk, men yrkar: - att mark- och miljödomstolen gör en syn på plats inför dess beslut - att verksamhetsutövaren, som en del i beslutet, åläggs att förse Masugnsfallet med en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån - att verksamhetsutövaren åläggs att ordna en broförbindelse över dammen för att tillgodose behovet från det rörliga friluftslivet i området - att verksamhetsutövaren åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten - att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten

Utbildnings- och kulturnämnden i Ockelbo kommun samt Kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har framfört i huvudsak följande. Näringslivsenheten i Ockelbo kommun arbetar för att skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat och en bra företagsmiljö samt stimulera nyföretagande och

Sid 73 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

attrahera externa etableringar. Enheten arbetar också för att utveckla platsen Ockelbo som besöksmål och som en attraktiv plats att bo och driva verksamhet på.

Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening, är en fristående och politiskt obunden organisation som arbetar för ett besöksrikare Gästrikland. En samlad röst för en kraftfull besöksnäring. Företagare i kommunen, invånare, fritidsboende och besökare påverkas enormt av en avveckling av Masugnsfallets vattenkraftverk. Masugnsbadet är, i mångas ögon, den vackraste badplatsen i hela kommunen.

Företag och föreningar bedriver verksamheter kopplade till natur och kultur kring dammar i Åmot. Vår önskan är att miljöanpassning sker utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk. Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening är eniga med Föreningen Service & Handel och motsätter sig inte en avveckling av vattenkraftverksamheten vid Masugnsfallet eller en fortsatt drift vid Åmotsbruks kraftverk, men yrkar: - att mark- och miljödomstolen gör en syn på plats inför dess beslut - att Sökanden, som en del i beslutet, åläggs att förse Masugnsfallet med en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån - att Sökanden åläggs att ordna en broförbindelse över dammen för att tillgodose behovet från det rörliga friluftslivet i området - att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten - att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten

Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har framfört i huvudsak följande. Näringslivsenheten i Ockelbo kommun arbetar för att skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat och en bra företagsmiljö samt stimulera nyföretagande och attrahera externa etableringar.

Sid 74 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Enheten arbetar också för att utveckla platsen Ockelbo som besöksmål och som en attraktiv plats att bo och driva verksamhet på. Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening, är en fristående och politiskt obunden organisation som arbetar för ett besöksrikare Gästrikland. En samlad röst för en kraftfull besöksnäring. Företagare i kommunen, invånare, fritidsboende och besökare påverkas enormt av en avveckling av Masugnsfallets vattenkraftverk! Masugnsbadet är, i mångas ögon, den vackraste badplatsen i hela kommunen. Företag och föreningar bedriver verksamheter kopplade till natur och kultur kring dammar i Åmot. Deras önskan är att miljöanpassning sker utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk! Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening är eniga med Föreningen Service & Handel och motsätter sig inte en avveckling av vattenkraftverksamheten vid Masugnsfallet eller en fortsatt drift vid Åmotsbruks kraftverk, men yrkar: - att mark- och miljödomstolen gör en syn på plats inför dess beslut - att Sökanden, som en del i beslutet, åläggs att förse Masugnsfallet med en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån - att Sökanden åläggs att ordna en broförbindelse över dammen för att tillgodose behovet från det rörliga friluftslivet i området - att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten.

Utbildnings- och kulturkontoret i Ockelbo kommun anser att bibehållandet av vattenspegeln vid Masugnsfallets vattenkraftverk är av stor vikt i hänseende till kulturvärden, friluftsliv och rekreation.

Vattenspegeln vid dammen har stor betydelse och är en del av det industriella kulturminnet för bygdens järnframställning. En damm tros ha funnits på platsen sedan tidigt 1700-tal. Enligt ”Kulturmiljöinventering av sju småskaliga vattenkraftverk” som Länsmuseet Gävleborg publicerade 2018 har området en

Sid 75 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

mycket viktig roll i Åmots historia och etableringen av masugnen hade en stor roll för att byn så småningom växte fram. Enligt inventeringen ger detta kraftstationen och platsen höga samhällshistoriska värden. Kraftverksmiljön har värderats till värdeklass 2 där dammen ingår som ett av värdena. Värderingsmodell består av fyra värdeklasser där värdeklass 2 innehåller följande: ”Högt värde för kulturmiljön. Miljön, byggnader och lämningar är välbevarade och helhetsmiljön tydligt läsbar. Vissa egenskaper är förändrade eller borta, men kulturmiljön är intakt och ger en god historisk förståelse för platsens bruk och historiska sammanhang.”

Utbildnings- och kulturnämnden anser att en utrivning av dammen med förändrad vattenspegel skulle försvåra förståelsen av den historiska verksamheten på platsen.

Masugnsdammen med sin vattenspegel är av stor vikt för invånarna i Åmot, Ockelbo kommun, samt besökare. På platsen finns idag en badplats med sandstrand, beachvolleybollplan och en grillplats. Området är välbesökt under sommarmånaderna och är byns enda badplats. Utomhusbad är en bra träningsform och här finns även möjlighet för barn att lära sig simma utomhus och få vattenvana tillsammans med sina föräldrar.

Över dammen passerar även Gästrikeleden, en nyligen återinvigd naturstig med informationstavlor om skogens djur, samt Biking Gästriklands cykelled. En utrivning av dammen med förändrad vattenspegel och hindrande av framkomst skulle få negativa konsekvenser för friluftsliv, motion och folkhälsa. Utbildningsoch kulturnämnden anser att en utrivning av dammen med förändrad vattenspegel och hindrande av framkomst skulle få negativa konsekvenser för friluftsliv, motion och folkhälsa. Även om det är positivt med fria vandringsvägar för fisk, så kan det uppnås genom krav på upptröskling och anläggande av nivåhållande sjötröskel i aktuell prövning.

Sid 76 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Föreningen Service och Handel i Ockelbo är en sammanslutning med företag inom service och handel i kommunen som medlemmar. Föreningen har till ändamål att främja handelns sunda utveckling och att ta tillvara medlemsföretagens gemensamma intressen runt om i kommunen.

Åmotsbruks Handel Ekonomisk Förening äger och driver en livsmedelsbutik med drivmedelsstation i Åmotsbruk. Butiken är ombud för Apoteket och Svenska Spel, utlämningsställe för paket och för Systembolaget, har försäljning av fiskekort och är Servicepunkt i kommunen. Butiken och drivmedelsstationen är navet i bygden och dess närvaro är en viktig förutsättning för en positiv utveckling av orten i framtiden. Föreningen har en lång historia och har drivit butik på orten sedan slutet av 1920talet.

Befolkningsunderlaget i bygden är begränsat. Därför är butikens lönsamhet och överlevnad starkt beroende av tillskottet från fritidsboende och från besöksnäringen i bygden. Ett bevarande av kulturmiljön i Åmot och dess besöksmål är avgörande för bygdens attraktionskraft.

Området kring Masugnsfallets kraftverk bär på en över 300-årig kulturhistoria. Här låg den masugn som lade grunden för framväxten av Åmot som bruksort. Dammen och vattenspegeln är en viktig del i denna miljö. Masugnsbadet har i över femtio år drivits och utvecklats av Åmots Bygdeförening och är idag ett välbesökt och vackert beläget naturbad i kommunen. Badet och området runt dammen, som passeras av Gästrikeleden, en naturstig och en cykelled inom projekt Biking Gästrikland, är en stark besöksanledning på orten.

Miljön i centrala Åmot intill Åmots Bruks Kraftverk bär också den på höga kulturhistoriska värden, knutna till både byggnadshistoria, industrihistoria och brukshistoria. Här finns ett flertal byggnader med stark koppling till bruksdammen

Sid 77 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

och vattenkraften. Därför känner vi en oro inför vilken påverkan på bygden och för butikens fortlevnad som den kommande prövningen av vattenkraften vid vattenkraftverken och dammarna i bygden kan medföra.

De motsätter sig inte en avveckling av vattenkraftverksamheten vid Masugnsfallet eller en fortsatt drift vid Åmots Bruks kraftverk, men yrkar - att mark- och miljödomstolen gör en syn på plats inför dess beslut - att Sökanden, som en del i beslutet, åläggs att förse Masugnsfallet med en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån - att Sökanden åläggs att ordna en broförbindelse över dammen för att tillgodose behovet från det rörliga friluftslivet i området - att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten - att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten

Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk förening har framfört i huvudsak följande. Näringslivsenheten i Ockelbo kommun arbetar för att skapa förutsättningar för ett gott företagsklimat och en bra företagsmiljö samt stimulera nyföretagande och attrahera externa etableringar. Enheten arbetar också för att utveckla platsen Ockelbo som besöksmål och som en attraktiv plats att bo och driva verksamhet på.

Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening, är en fristående och politiskt obunden organisation som arbetar för ett besöksrikare Gästrikland. En samlad röst för en kraftfull besöksnäring. Det är med stor oro vi fasar över den kommande prövningen av vattenkraftverken vid Bresiljedammen och Masugnsfallets vattenkraftverk i Åmot.

Sid 78 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

I den nationella planen läser vi att omprövningarna ska leda till både största möjliga nytta för vattenmiljön och en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Där står också att samtidigt som bedömningen av nyttan av olika miljöförbättrande åtgärder sker ska myndigheterna ta hänsyn till nyttan av elproduktionen och vattenkraftens förmåga till reglering.

Det som inte står är de ”mjuka värdena”, den mänskliga aspekten. Bedömning och hänsyn till platsens historia, kultur och livsmiljö är något som måste beaktas innan ett beslut tas i frågan.

Företagare i kommunen, invånare, fritidsboende och besökare påverkas enormt av en avveckling av Masugnsfallets vattenkraftverk. Masugnsbadet är, i mångas ögon, den vackraste badplatsen i hela kommunen. Företag och föreningar bedriver verksamheter kopplade till natur och kultur kring dammar i Åmot. Deras önskan är att miljöanpassning sker utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk.

De är eniga med Föreningen Service & Handel och motsätter sig inte en avveckling av vattenkraftverksamheten vid Masugnsfallet eller en fortsatt drift vid Åmotsbruks kraftverkoch yrkar: - att mark- och miljödomstolen gör en syn på plats inför dess beslut - att Sökanden, som en del i beslutet, åläggs att förse Masugnsfallet med en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån - att Sökanden åläggs att ordna en broförbindelse över dammen för att tillgodose behovet från det rörliga friluftslivet i området - att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten - att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten.

Sid 79 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Anonymt yttrande, har framfört sammanfattningsvis följande. Vad hen förstår så finns det ingen EU-lag och krav att dammarna ska rivas utan bara " inte bara" utan att ordna så att en fri vandringsväg förbi dessa hinder gäller. Dammen i Masugnen väl i gott skick och en fungerande fisktrappa lär väl kunna byggas i det högra utskovet, halva bredden räcker. Om dammen är för dålig och måste rivas så byggs en bred och kraftig sten tröskel ovanför dammkroppen med reglerad överrinningsnivå.

Åmots husvagnsförening har framfört i huvudsak följande. Många husbilar står på campingen året runt och sommartid finns ett 50-tal vagnar uppställda. Campingen ligger nära badet som besökts ofta. Att ta bort badet vore rena katastrofen för föreningen och det kommer leda till att campingen kommer läggas ned. Det i sin tur kommer vara förödande för affären där vi uteslutande handlar våra förnödenheter. Dammen är ett fornminne och har högt kulturmiljövärde och föreningen protesterar mot att den tas bort.

Gemensamt yttrande från Byrådet Åmot, Åmots bygdeförening och PO Åmot har sammanfattningsvis framfört följande. Sökanden i målet har inte beaktat de konsekvenser som en utrivning av anläggningen skulle få för kulturmiljön i området. Likaså motsätter de sig den bedömning som Länsstyrelsen Gävleborg gör när den i sitt yttrande skriver att ”de positiva effekter som utrivningen enligt ansökan medför på de allmänna natur- och kulturintressen som länsstyrelsen bevakar överväger de negativa effekterna. Denna plats vid Masugnsfallets vattenkraftverk har en lång brukshistoria. Masugnen var i drift i över 150 år fram till år 1887, då verksamheten vid bruket upphörde. Den nuvarande kraftverksbyggnaden uppfördes 1921-1922. Dåvarande Åmots Kraft- och Belysningsförenings ansökan om anläggande av kraftstation godkändes av Österbygdens Vattendomstol år 1923 (Ans.D. 20/1922). I domstolens handlingar bekräftas dammbyggnadens tillkomst för drivande av masugnen (enligt av Kongl.

Sid 80 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Bergskollegium den 6 maj 1710 utfärdat privilegiebrev) liksom nivåer för avvägning av vattennivån. Kraftverksbyggnaden ligger inom ett hyttområde bestående av en hyttruin och ett slaggvarp. På motstående sida av ån finns lämningar efter ett tidigare hyttområde som även det består av en hyttruin och ett slaggvarp. Området har en mycket viktig roll i Åmots historia

Riksantikvarieämbetet har definierat vad som enligt kulturmiljölagen krävs för att en lämning ska anses som fornlämning: - åldersrekvisitet - bruksrekvisitet övergivenhetsrekvisitet - tillkomst före år 1850. Enligt deras bedömning uppfyller området kring den före detta masugnen med tillhörande dammkropp i Åmot samtliga dessa förutsättningar och ska således betraktas utgöra en fornlämning och som sådan omfattas av Kulturmiljölagen och Miljöbalken. En åtgärd i en sådan vattenanläggning måste påvisa hur den påverkar kulturmiljön. Villkor kan införas i beslut/dom till förmån för kulturmiljön, till exempel att hela eller delar av en dammkropp ska bibehållas för att bevara vattnets djup och läge.

Köpekontrakt för berörd fastighet (del av Ockelbo C) mellan säljaren Stora Kopparbergs AB och köparen Nilsson Kraft upprättades i december 1995. I kontraktet regleras att köparen ska ansvara för att väg över damm utan kostnad ska bibehållas och kunna nyttjas såsom tidigare, samt att köparen är medveten om att området vid den sk Masugnsdammen berörs av fornminne. Den förestående omprövningen med tänkt avveckling av vattenkraftverket vid Masugnsfallet skapar därför nu en oro över vilken påverkan som en sådan avveckling kan ha på denna bruksmiljö. Tack vare dammkroppen, finns uppströms i ån också en välbesökt allmän badplats som drivs ideellt av Åmots Bygdeförening sedan över femtio år tillbaka. En rivning av dammkroppen medför att badplatsen försvinner. Det kan befaras att hyttområdet skulle hotas av ett okontrollerat fritt strömmande vatten.

Sid 81 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Den nuvarande dammkroppen korsas idag av Gästrikeleden, en cykelled inom Biking Gästrikland och av Naturstigen, en lokal vandringsled. Dammkroppen utgör dessutom enda tillfartsväg till en fastighet belägen intill ån. De förväntar sig därför att mark- och miljödomstolen i sitt förslag till domslut beaktar ovan anförda skäl till att bevara den unika miljön vid Masugnsfallet.

H.Å. har i huvudsak framfört att dammen utgjort en integrerad del av den lokala miljön i mer än 300 år. Man bör kunna diskutera vad som är naturliga förhållanden och dammen betraktas av alla som de naturliga förhållandena. Innebär några decenniers lån av dammen för elproduktion att man får tillåtelse att riva den mer än 300 år gamla dammen när man inte vill producera el längre?

Det är 100-tals badgäster från när och fjärran som besöker Masugnsbadet varje år, inte ett fåtal som Sökandens bemötande påskiner.

Så länge inte alla nedströmsliggande dammar är åtgärdade finns ingen möjlighet till fiskvandring och därför bör domstolen skjuta på beslutet till dess alla dammar nedströms är åtgärdade.

Han ifrågasätter starkt om länsstyrelsen tagit någon som helst hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i detta fall. Vidare vill han att domstolen tar ställning till om en antikvariarisk bedömning av dammen enligt kulturmiljölagen har genomförts. Dammen uppfyller alla sk rekvisit för att kunna klassas som fornlämning.

ÖVRIG HANDLÄGGNING Miljövillkor enligt 11 kap. 27 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen har efterfrågat Länsstyrelsen i Gävleborgs inställning avseende om verksamheten kan omfattas av bestämmelserna om ansökan om

Sid 82 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

omprövning av en vattenverksamhet för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken.

Länsstyrelsen har framfört att Masugnens kraftverk och ansökt verksamhet omfattas av bestämmelserna om moderna miljövillkor enligt bland annat 11 kap. 27 § miljöbalken. Sökanden har till länsstyrelsen under 2019 anmält Masugnens kraftverk till den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften. Länsstyrelsen gjorde då bedömningen att anläggningen skulle omfattas av den nationella planen och meddelade Sökanden detta. Vid tillfället för anmälan till den nationella planen var kraftverket i drift för produktion av el. Länsstyrelsen ansåg därför att anläggningen och verksamheten uppfyllde definitionen av vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel enligt 11 kap. 6 § miljöbalken första stycket punkt 1. Länsstyrelsen gör samma bedömning idag. Vid Masugnens kraftverk sker produktion av vattenkraftsel genom omvandling av energin i det strömmande vattnet och har så skett under lång tid. Regleringsdammen används för vattenreglering till förmån för kraftverket och är en del av anläggningen enligt vad som anges i 11 kap. 6 § sista stycket. För Masugnens kraftverk finns tillstånd/godkännande i en vattendom från 1923 meddelad av Österbygdens vattendomstol, domen bifogas detta yttrande. Av vattendomen framgår det att det redan då vattenkraftsanläggning på platsen. Kraftverket har sedan i perioder varit ur drift och en del ombyggnader har genomförts. Kraftverket är dock i huvudsak det samma som det kraftverk som godkändes 1923 och har drivits av nuvarande ägare sedan 1990-talet. Dammen uppfördes ursprungligen för järnframställning (masugn m.m.), men har i 100 år använts för kraftverksdrift. Länsstyrelsen anser att det därför inte är någon tvekan om att anläggningen och verksamheten vid Masugnen idag utgör vattenverksamhet för produktion av vattenkraftsel och omfattas av bestämmelserna om moderna miljövillkor i 11 kap. 27 § miljöbalken. Ansökan avser omprövning för moderna miljövillkor genom utrivning. Länsstyrelsen gör bedömningen att det borde vara möjligt att hantera ansökt verksamhet enligt

Sid 83 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

bestämmelserna för omprövning för moderna miljövillkor. Detta då lydelsen i 24 kapitlet 10 § som avser omprövning för moderna miljövillkor anger att tillståndsmyndigheten kan återkalla tillstånd för verksamhet och ålägga ägaren av en vattenanläggning att riva ut denna. Den bedömningen har även Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt gjort i dom den 27 juni 2023 i mål M 275- 22 rörande omprövning för moderna miljövillkor genom utrivning av Bergby kraftverk i Hamrångeån i Gävle kommun. Länsstyrelsen kan inte se någon skillnad mellan Bergby kraftverk och Masugnens kraftverk som motiverar att en annan bedömning skulle göras för Masugnens kraftverk.

Kulturmiljö Mark- och miljödomstolen har efterfrågat länsstyrelsens syn på vilka villkor, försiktighetsmått och övriga begränsningar som länsstyrelsen anser motiverade med anledning av vad länsstyrelsen anfört beträffande områdets kulturmiljöaspekter.

Länsstyrelsen har framfört att de föreslår följande kompletterande villkor för skydd av kulturmiljön vid utrivningen av dammen vid Masugnens kraftverk.

Dammens landfästen av huggen sten ska behållas på bägge sidor av ån för en framtida förståelse av att det funnits en damm på platsen och dess betydelse för utnyttjande av vattenkraft för tidigare järnframställning och senare elproduktion. Innan några arbeten påbörjas ska områden på bägge sidor om av ån som kan beröras av planerade arbeten inklusive transporter inventeras för att identifiera fornlämningar inom området. Inventeringen ska genomföras av arkeologisk kunnig med kompetens att identifiera och värdera lämningar från tidigare järnframställning. Påträffade lämningar ska med erforderligt

Sid 84 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

säkerhetsavstånd spärras av med band. Inom dessa avspärrningar får sedan inga arbeten eller transporter ske.

Vid huvudförhandling har länsstyrelsen framfört att de vill att det ska finnas ett tydligt villkor att det behövs en ansökan enligt kulturmiljölagen.

Länsstyrelsen vill också påpeka att den som äger kraftverksbyggnaden har en skyldighet enligt plan och bygglagen (PBL) att hålla bygganden i stånd och att den i kulturmiljöinventeringen pekats ut att ha högt byggnadshistoriskt och arkitektoniskt värde

Länsstyrelsen har inte kännedom om alla synpunkter rörande påverkan på kulturmiljön som har framförts i målet. Länsstyrelsen bedömning och avvägning nedan rörande kulturmiljön baseras därför på av länsstyrelsen känd kunskap om kulturmiljön vid Masugnens kraftverk.

Länsstyrelsen har i tidigare yttrande i målet daterat den 1 mars 2023 redogjort för hur kulturmiljön kommer att påverkas och länsstyrelsens övervägande kring det. Sammantaget är länsstyrelsens bedömning att kulturmiljön kommer att påverkas negativt av planerad utrivning. Ur kulturmiljösynpunkt hade det bästa varit om damm och kraftverk hade behållits samt underhållits på ett bättre sätt än vad som är fallet idag. Länsstyrelsen ser dock inte det som ett möjligt alternativ. Sökanden har valt att ansöka om utrivningen av anläggningen för att uppfylla miljökvalitetsnormerna och samtidigt bli fri från sitt underhållsansvar.

Länsstyrelsen anser inte att dammen är så viktig för kulturmiljön att det skulle vara motiverat för staten att ta över dammen med stöd av 11 kapitlet 20 § andra stycket miljöbalken. Vad länsstyrelsen känner till är inte heller Ockelbo kommun intresserade av att överta ansvaret för dammen. Dammen är vidare i behov av

Sid 85 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

upprustning och det finns ett föreläggande med krav på upprustning av dammen om den ska behållas. Vid ett eventuellt bibehållande av dammen t ex genom att någon annan övertar underhållsansvaret kvarstår frågan om fiskväg förbi dammen. Gällande miljökvalitetsnorm för Kölsjöån (SE675957- 153381) är god ekologisk status 2033. Av Vattenmyndighetens informationssystem VISS framgår att den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn konnektivitet idag är klassad som dålig för denna vattenförekomst. Länsstyrelsen ser därför inte att det är möjligt att nå normen utan en väl fungerande fiskpassage förbi dammen vid Masugnens kraftverk. Vid bibehållen dämning är det många fallmeter som en fiskväg ska övervinna och det är fornlämningsområden på båda sidorna om dammen. Det gör det svårt att anlägga en fiskpassage till exempel ett omlöp vid sidan av dammen utan att skada lämningar och kulturmiljön. Länsstyrelsen anser därför att en avveckling av dammen eventuellt i kombination med en upptröskling av åbotten är en rimlig lösning i detta fall även om kulturmiljön till en del påverkas negativt. Själva dammen i sig är i förhållande till övriga anläggningar och lämningar i området heller inte så värdefull ur kulturmiljösynpunkt.

På båda sidor av ån vid Masugnens kraftverk finns fornlämningsområden bestående av lämningar av tidigare järnframställning på platsen, se kartbilden nedan.

Lämningarna består av rester av tidigare hytta (ugn m.m.) och slagghögar/slaggvarpar. Fornlämningarna är inte inmätta med exakthet utan har enligt fornlämningsregistret (Fornsök) mätts in manuellt med ett medelfel på 10 m. Det finns en betydande risk för att fornlämningar kan komma att skadas vid planerad utrivning av dammen m.m. vid Masugnen. för att undvika detta behöver området inventeras och lämningar markeras ut och spärras av med band innan arbetet påbörjas. Det behöver göras av person med arkeologisk kompetens.

Sid 86 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Kartbild visande fornlämningsområden (rödstreckade) vid Masugnens kraftverk

Dammen utgör ingen fornlämning och det finns heller inte lämningar i själva åfåran. Den största risken för skada på lämningar som är värdefulla för kulturmiljön är därför transporter till och från dammen. Det borde därför vara möjligt att genomföra planerade arbeten utan att skada fornlämningar förutsatt att dessa identifieras och markeras ut i terrängen. Arbeten och transporter får sedan anpassas för att undvika att skada markerade lämningar.

SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN R.B. och M.P. har, som det får förstås, motsatt sig ansökan och fört fram att det finns goda badmöjligheter i närheten till anläggningen m.m. samt framfört att en utrivning kommer att föra med sig ytterligare negativa

Sid 87 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

konsekvenser, vilka dock inte har presenterats närmre varför de inte kan bemötas av Sökanden.

Sökanden har viss förståelse för synpunkterna gällande möjligheterna till bad och att detta är något som är värdefullt för de aktuella personerna. Emellertid är dessa skäl inte något som kan beaktas inom ramen för det mål som mark- och miljödomstolen nu har att pröva. Tillstånd till utrivning av en vattenverksamhet ska alltid lämnas enligt de regler som är aktuella i denna prövning. Någon lösning där domstolen kommer fram till att Sökanden ska tvingas att ha kvar dammen som den är idag eller anpassa den på något sätt för att säkerställa att de aktuella personerna kan nyttja platsen för bad är inte möjligt att besluta om. För de lösningar som förespråkas i yttrandet krävs att någon annan part övertar anläggningen och väljer att behålla den eller göra andra åtgärder vid den. Någon sådan lösning och mottagande part finns inte idag varför det gör hela frågeställningen omöjlig att pröva inom ramen för aktuellt mål.

Åmots Fiskevårdsområdesförening motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda bad- och fiskemöjligheterna. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

Föreningen har därtill angett att en utrivning skulle påverka fisket negativt eftersom det skulle medföra att gäddor tar sig ner nedströms och ”eliminerar” öring- och harrstammar. Sökanden noterar i detta avseende att exempelvis sammanslutningen Östersjöälvarna i Samverkan har motstående ståndpunkt, d.v.s. att fisket gynnas av en utrivning. Sökanden konstaterar även att för det fall planen varit att dammen skulle vara kvar skulle det med största sannolikhet medföra krav på en fiskväg vilket också skulle ge möjlighet för gädda att transportera sig nedströms. Att inte genomföra en utrivning på det sätt som nu föreslås skulle således inte medföra den effekt som Åmots fiskevårdsområdesförening vill uppnå. Vidare så är inte syftet

Sid 88 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

med utrivningen att optimera möjligheterna för någon särskild typ av fisk. Syftet är istället ett avslutande av verksamheten och att detta ska, med föreslagna åtgärder, leda till att det återskapas så naturliga förhållanden som möjligt på platsen.

Föreningen hänvisar även till att det finns fritidshus och vindskydd i närheten av sjön. Sökanden har gjort, och gör fortsatt, bedömningen att ingen av dessa byggnationer påverkas på ett sådant sätt att ersättning eller anpassning blir aktuellt.

Föreningens synpunkt om utredning av Riksantikvarieämbetet bör tillgodoses genom den reglering som finns i kulturmiljölagen (1988:950). De påståenden som föreningen gör gentemot Sökanden är inte föremål för prövning i detta mål och föranleder därför ingen kommentar från Sökanden.

T.S. har i sitt yttrande ställt frågan om vad som ger Sökanden rätt att torrlägga sjöar. Sökanden kan enbart konstatera att tillämplig lagstiftning medför en rätt att riva ut en dammanläggning, det är helt enkelt inte möjligt att tvinga en verksamhetsutövare att bibehålla denna typ av verksamhet mot dennes vilja. Det tycks stå klart att T.S. inte är nöjd med detta, men det är dock inte en fråga som kan hanteras inom ramen för en domstolsprocess utan får hanteras genom politiken. De påståenden som T.S. gör gentemot Sökanden är inte föremål för prövning i detta mål och föranleder därför ingen kommentar från Sökanden.

Pensionärernas riksorganisation i Åmots-Bruk motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna och kulturvärdet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

Sid 89 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

SMHI påtalar att en utrivning även kommer att påverka flödet nedströms då dammens magasinerande förmåga minskar vilket medför att låga flöden i framtiden kommer att bli lägre.

Sökandens kommentar kring detta är att den reglering av vattnet som sker vid Masugnsdammen har ytterst liten "utjämnande" funktion" för vattenflödena nedströms. Detta beroende av att det är frågan om en liten damm med en mycket liten regeringsamplitud som gör att det inte går att buffra någon vattenmängd av större omfattning. Dammen bedöms därmed kunna ha en ytterst marginell utjämnande funktion vid torka och vid högflöden bedöms den utjämnande effekten vara helt obefintlig. I ett sådant läge, med en damm som har marginell nytta, så anser Sökanden att vid en avvägning mot miljönyttan och gällande normsättning så saknas skäl att ha kvar dammen. En utrivning är helt i linje med gällande norm för vattendraget och något som uttryckligen avses i normen för att vattendraget ska kunna klassas som att vattendraget har god ekologisk status. Klassningen i form av miljökvalitetsnormer för vatten råder inte Sökanden över utan kan bara konstatera att läget ser ut som det gör och att en återgång till ett mera naturligt fungerande vattendrag, där mycket låga flöden kan förekomma, är vad normsättningen syftar till. Så kort sagt, de potentiellt mycket låga flödena som kan förekomma efter utrivning är en direkt konsekvens av normsättningen i vattendraget och det har Sökanden enbart att rätta sig efter vilket också leder till det nu aktuella förslaget om utrivning.

Åmots Bygdeförening motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna, kulturvärdet och det allmänna friluftslivet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

Sid 90 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Byrådet Åmots yttrande överensstämmer i sak med Åmots Bygdeförening varför hänvisning görs till vad som anförts under punkten ovan.

H.Å. motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna och kulturvärdet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

H.Å. menar vidare att anläggningen inte bör omfattas av den nationella planen. I detta avseende hänvisas till redogörelsen av tillstånd som finns i ansökan i målet. Sökanden bestrider att anläggningen inte skulle ingå i den nationella planen och anser att kombinationen av tillstånd enligt äldre vattenlagen, beslut från länsstyrelsen om medverkan i den nationella planen samt den praxis som har uppstått under det senaste året från domstolarna visar att anläggningen ingår och omprövning är möjlig att genomföra.

H.Å. har även synpunkter på hur fiskvandringen har sett ut historiskt. Denna synpunkt föranleder ingen kommentar av Sökanden då det saknar relevans för målet. Sökanden kan dock konstatera att uppfattningen tycks skilja sig mot den som presenteras av bl.a. Östersjölaxar i Samverkan.

Naturkraft Gästrikland motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna och det allmänna friluftslivet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län Sökanden har bedömt att villkorsförslag 9 och 10 är nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar för de planerade arbetena. Som Sökanden anfört i tidigare svar är Sökanden införstådd i att en utrivning kommer att påverka närboende och turister. Som länsstyrelsen anför implicit innebär en lösning

Sid 91 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

med en nivåhållande sjötröskel en fortsatt vattenverksamhet som Sökanden inte avser att bedriva på platsen. Då någon ansökan enligt 11 kap. 20 § miljöbalken inte har getts in har Sökanden inget ytterligare att anföra i den frågan. Därtill bör en sådan lösning förutsätta att verksamheten också övertas av annan.

Slutligen är Sökanden medveten om aktuella fornlämningsområden som länsstyrelsen anför och de försiktighetsmått som krävs i anledning av dessa.

B.M. Yttrandet har i sak samma innehåll som yttrandet från Östersjölaxar i Samverkan varför hänvisning görs till denna punkt.

Kopparfors Fastigheter AB anför att det är angeläget att ras eller erosion inte uppstår i slänterna ner till åfåran efter torrläggning och att Sökanden bör vara ansvarig för den händelse ras eller erosion inträffar.

Sökanden instämmer i att det är viktigt att ras eller erosion inte uppstår och bedömer att skador som uppkommer efter arbetenas utförande kan och ska hanteras inom ramen för en process om oförutsedda skador. I övrigt ser Sökanden frågan som något som kommer att hanteras inom ramen för detaljprojekteringen som följer efter laga kraftvunnet tillstånd.

Å.R. motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna och det allmänna friluftslivet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P. yttrande.

Å.R. anser även att bör göras en objektiv utredning av fiskens påverkan och kostnaden för en laxtrappa. Sökandens kommentar kring detta är att denne har övervägt möjliga åtgärder och kommit till resultatet att lämna in en ansökan av nu

Sid 92 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

aktuellt slag. Detta redogörs för i den tekniska beskrivningen som getts in i målet. Något skäl att ändra sin bedömning i denna del ser Sökanden inte.

B.C. motsätter sig utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna, den miljömässiga nyttan med vattenspeglar samt energiförsörjningsbehovet. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

T.O. och C.O.. Först redogörs för Sökandens inställning och därefter Sökandens grund för denna inställning.

Yrkandet i första hand – att domstolen ska avvisa ansökan Sökanden bestrider att det skulle finnas skäl att avvisa ansökan.

Grund för inställningen består i att det av aktuellt yttrande inte framgår något som ger skäl för domstolen att avvisa aktuell ansökan. Inte heller har det tidigare i målet handläggning framkommit sådana skäl. Därav ska yrkandet om avvisning, enligt Sökanden, avslås av domstolen.

Yrkandet i andra hand – att domstolen ska förelägga Sökanden att komplettera ansökan Sökanden bestrider att det skulle finnas skäl att rikta ett föreläggande som omfattar vad som anges i yrkandet gentemot Sökanden.

Grund för inställningen består i att det saknas legal möjlighet för en domstol att avkräva en sökande att utreda frågan om bibehållande av vattennivåer vid en damm då den talan som förs i målet omfattar återkallande av tillstånd och villkor om utrivning. Detta då en verksamhetsutövare inte kan tvingas att behålla en dämning

Sid 93 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

om denne för talan som omfattar att en vattenanläggning ska utrivas. Att då förelägga en sökande att utreda fortsatt dämning kan inte anses vara möjligt.

Yrkandet i tredje hand – villkor vid utrivning. Sökanden bestrider samtliga fyra anförda villkorsförslag (punkterna a-d). Grunden för inställningen består i att samtliga de fyra villkorsförslagen är onödigt betungande och kan inte anses skäliga. Det av Sökanden slutligt angivna villkorsförslaget är istället enligt Sökanden fullt tillräckligt för att hantera de frågeställningar som föreligger i målet.

Bron Vad gäller villkorsförslaget d, som gäller att det ska bevaras en möjlighet att ta väg över den plats där dagens damm finns, så bestrids detta särskilt då det är frågan om ett villkor som om det meddelades skulle gå vida utanför vad som kan anses skäligt. Detta då rätt till väg över dammen inte föreligger i form av någon tillförsäkrad förmån. Det saknas därför helt rättslig grund för att kunna meddela ett villkor av nu aktuell omfattning.

Sökanden bestrider yrkandet. Inledningsvis ska sägas att Sökanden, för att om möjligt kunna lösa denna fråga på ett pragmatiskt sätt, har undersökt möjligheterna att bibehålla befintlig brokonstruktion och ändå genomföra utrivningen. Bedömningen i detta avseende är emellertid att detta inte är möjligt. Nuvarande bro löper bl.a. över en mittsektion som är en del av dammanläggningen, vilken omöjligt kan bevaras om vattenverksamheten ska anses avslutad. Därtill måste del av nuvarande landfästen rivas ut för att avbördning ska kunna ske av högflöden. Båda landfästena måste också släntas för att säkerställa så bra förhållanden som möjligt för framtiden. Detta kommer att resultera i en kraftig spännvid över vattendraget. Sökanden ser mot bakgrund av angivna förhållanden dessvärre ingen möjlighet att

Sid 94 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

praktiskt lösa denna fråga så att samtliga intressen tillgodoses med hänsyn till de åtgärder som måste vidtas som en följd av aktuell ansökan.

Beträffande den väg över dammkroppen som C.O. nyttjar för fordonstrafik kommer den att försvinna eftersom Sökanden inte avser att vidmakthålla något åtagande på platsen efter utrivningen. Denna risk har varit känd för C.O. vid köpet av den aktuella fastigheten. Det finns heller ingen grund för att ålägga Sökanden ett ersättningsansvar i denna enligt Sökanden.

Det faktum att dammanläggningen används som bro innebär inte att det finns någon skyldighet för en dammägare att tillhandahålla denna förmån. Det är såklart olyckligt för C.O. att en förmån som han haft under lång tid kommer att försvinna – men det är inte Sökandens ansvar att se till att C.O. har tillgång till en bro.

Oavsett om Sökanden har åtagit sig en skyldighet i köpekontrakt att upplåta en rätt för närboende m.fl. att nyttja vägen över dammanläggningen, är detta endast bindande mellan parterna i avtalet enligt allmänna civilrättsliga principer. Det finns i vart fall ingenting som anger en skyldighet att upprätthålla en allmän vägservice för det fall dammanläggningen inte skulle finnas kvar.

C.O. har i sitt yttrande argumenterat att det skulle innebära en rättighetskränkning av hans egendomsskydd om bron skulle tillåtas rivas ut. Denna typ av rättighetsargument gör sig också snarast gällande i motsatt ordning. D.v.s. det skulle vara ett större intrång från det allmännas sida att ålägga en enskild att upprätthålla ett ansvar för en bro för annans räkning. Mark- och miljödomstolen ska inte heller pröva utrivningen av bron som sådan utan frågan om avslutande av vattenverksamheten.

Sid 95 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Att förordna om övertagande av ansvar enligt 11 kap. 20 § miljöbalken synes vidare inte vara möjligt i detta fall. Som bestämmelsen och tillhörande skrivning i 11 kap. 19 § miljöbalken är formulerad är det s.a.s. antingen utrivning eller övertagande, inte både utrivning och övertagande. Det framstår som högst troligt att bevarande av bron kräver någon form av tillstånd enligt miljöbalken vilket gör att det inte är möjligt att pröva frågan i detta mål (jfr t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 11 oktober 2023 i mål nr M 8113-22).

C.O. har också hänvisat till en dom från Mark- och miljööverdomstolen (mål nr F 2344- 16) vilken skiljer sig kraftigt från det nu aktuella målet eftersom skyldigheten som beskrivs anges i den aktuella vattendomen, vilket inte är fallet i nu aktuellt mål.

I fråga om bron har Sökanden kompletterat sin ansökan med en utredning med utredningen ”Väg över Masugnsdammen”, genomförd av F.W., Civilingenjör i Lantmäteri vilken sammanfattningsvis drar slutsatsen att A inte har något officialservitut, eller annan rättighet för väg över Masugnsdammen.

Uppskjutna frågor Sökandens uppfattning är att den aktuella brunnen inte kommer att påverkas. Sökanden har i de utredningar som har gjorts inte kunnat konstatera någon sådan risk och de nu aktuella påståendena ändrar inte denna uppfattning. Den form av förmån som föreligger avseende brunnen har således inte tillförsäkrats varken i tillståndsdomen eller i ett avtal som träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst, vilket är en förutsättning för ersättningsansvar enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. Detsamma gäller således för brunnen, om denna ändå skulle påverkas av utrivningen.

Sid 96 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Yrkandet om att frågor om ersättning ska skjutas upp Sökanden bestrider att det skulle finnas skäl att skjuta upp frågan om ersättning på det sätt som anges i yttrandet. Grunden för inställningen består i att det i aktuell ansökan föreslås en tid för oförutsedd skada som omfattar fem år efter arbetstidens utgång. Detta ger en mer än väl tilltagen tidsram för att kunna utvärdera konsekvenserna av utrivningen. Något skäl att skjuta upp ersättningsfrågorna finns alltså inte.

Ersättning för minskat fastighetsvärde Yrkandet om ersättning i punkterna 3 och 4 i yttrandet Sökanden bestrider att ersättning ska utdömas på det sätt som anges i punkterna 3 och 4. Vad gäller skäligheten i framställda ersättningsyrkanden kan endast det anförda yrkandet under punkten 3 b, om ersättning för brygga med 8 024 kr, vitsordas som skäligt i och för sig. Övriga anförda ersättningsyrkanden kan inte vitsordas som skäliga i och för sig.

Grund för inställningen framförs enligt nedan. Vad först gäller yrkandet om ersättning grundas detta på en påstådd värdeminskning av de aktuella fastigheterna till följd av att vattenspegeln försvinner. Yrkandet bestrids och inget belopp kan vitsordas som skäligt i och för sig. Utöver detta kan konstateras att en sådan värdeminskning som påstås i detta fall endast utgörs av en prognos av såväl värdeminskningen som sådan som dess storlek. Något faktisk skada är det således inte frågan utan enligt Sökanden är det kravs som nu framförs i paritet med rena spekulationer. Därutöver hänvisar Sökanden till vad som anförs i ansökan under avsnitt 12 där det anges att sådana utseendemässiga förändringar som det är frågan om här inte utgör ersättningsgilla skador enligt 31 kap. 19 § miljöbalken. Utöver detta vill Sökanden påpeka att det rimligen endast kan vara så att T.O. och C.O. varit medvetna om den pågående regleringen och även att en sådan kan komma att upphöra varför de tagit en medveten risk vid

Sid 97 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

inköpet av de aktuella fastigheterna. Detta är inte något som Sökanden ska lastas för.

Det är i sig ostridigt att en utrivning kommer att medföra en avsänkning av vattennivån. Den rätt som finns att ha brygga m.m. enligt 2 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (”LSV”) innebär emellertid inte per automatik att en förändring i vattennivåerna medför att det uppstår en skada. Precis som O:s anför finns i nämnda bestämmelse en rätt att ha mindre brygga, båthus m.m. Vid aktuell plats finns emellertid inget direkt värde i att kunna nyttja en sådan rättighet. O:s fastigheter är båda belägna alldeles intill dammen vilket gör det till en högst olämplig plats för att nyttja t.ex. vattnet för bad. Att bada på platsen kan inte sägas vara annat än förenat med direkt livsfara om man ser till vattenområdena precis intill dammen. Dammspegeln är därtill relativt liten och till denna ansluter en åfåra uppströms vilken inte är farbar med båt. Möjligheterna att åka båt i dammspegeln är således oerhört begränsade. Den rätt som tillkommer enligt 2 kap. 7 § LSV har således inget reellt värde i det aktuella fallet.

Det värde som finns är således endast det estetiskt tilltalande med en dammspegel vars förlust, vilket också synes vara ostridigt, inte medför någon rätt till ersättning.

Därtill ska också sägas att aktuella vattennivåer är ett resultat av ett uppförande av vattenverksamheten. Den rätt som följer med fastigheten enligt 2 kap. 7 § LSV måste bedömas i förhållande till de ursprungliga förhållandena på platsen, dvs. dämningen förutan. Utrivningen innebär en återgång till naturliga förhållanden och således sker ingen skada på fastigheten – endast en återgång till ursprungliga förhållanden. Det tillstånd som O:s, som det måste förstås, har uppskattat är alltså ingenting som följt fastighetens rätt. Att tillståndet varit uppskattat är således, i fastighetsrättslig mening, endast ett plus i kanten och förlusten av denna fördel kan

Sid 98 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

därmed inte ge någon rätt till ersättning. Det kan inte vara så att en enskilds åtgärder, som en annan person uppskattat och dragit fördel av, kan medföra någon som helst förpliktelse för den förste att upprätthålla det uppskattade tillståndet. D.v.s. att det saknas grund för anförda yrkanden med beaktande av reglerna i 31 kap. 19 § miljöbalken. Därav ska ingen ersättning utdömas i målet.

Ersättning för rättegångskostnader Sökanden bestrider att det ska utdömas ersättning för rättegångskostnader.

Grund för denna inställning redogörs för nedan. Gällande yrkandet om ersättning för rättegångskostnader finns en otvetydig reglering av detta ansvar i 25 kap. 1 § miljöbalken innebärandes att rättegångsbalkens bestämmelser om kostnadsansvar inte ska tillämpas i aktuellt mål. Det har varit känt vid införandet av aktuell bestämmelse att omprövningar inom ramen för den nationella planen kan komma att omfatta utrivningar. Det framgår tydligt av skrivningarna i 24 kap. 10 § Miljöbalken. Vidare har det varit en uttrycklig utgångspunkt i lagstiftningsarbetet att en sökande vid omprövning för moderna miljövillkor inte under några omständigheter ska belastas med att betala ersättning för andra parters rättegångskostnader, se exempelvis sid. 74-75 i prop. 2017/18:243 där det anges som en utgångspunkt att vid omprövning så ska inte sökanden ersätta motpartens rättegångskostnader. Lagstiftaren har således redan tagit ställning till de omständigheter som T.O. och C.O. anför. Det bestrids vidare att bestämmelsen skulle stå i strid med rätten till en rättvis rättegång, som framgår av 25 kap. 1 § miljöbalken är denna typ av prövning heller inte den enda typen av prövningar där dessa regler gäller.

Sammanfattningsvis saknas det stöd för anfört yrkande med tanke på regeln i 25 kap. 1 § miljöbalken. Regeln är absolut och inte tolkningsbar vilket gör att alla

Sid 99 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

former av talan som förs med stöd av 24 kap. 10 § miljöbalken medför att rätt till ersättning för rättegångskostnader inte föreligger.

A-C.W. och H.L. motsätter sig, som det får förstås, utrivning med hänvisning till de goda badmöjligheterna och det allmänna friluftslivet m.m. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande.

A-C.W. och H.L. har också önskat att de tas upp som sakägare i egenskap av fastighetsägare samt ställt vissa frågor med avseende på bl.a. risker för deras fastighet som är belägen nedströms dammen. Sökanden anser inte att den aktuella fastigheten har status som sakägare då fastigheten inte påverkas av utrivningen.

Vad gäller frågan om konsekvensanalys hänvisas till den miljöbedömning som har genomförts, Sökandens bedömning är att den innehåller de delar som är relevanta. Övriga frågor synes gälla processens genomförande och dessa frågor ser inte Nilsson Kraft skäl att besvara.

Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommun. Yttrandet är ingivet av Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning vilket kommunfullmäktige i Ockelbo kommun därefter beslutat att anta som sitt eget.

Förvaltningen har i sitt yttrande angett att den yrkar att tillståndet till utrivning ska förenas med villkor om (1) kontroll av grundvattennivåer i närområdet avseende minst en kontroll innan, och en kontroll efter, utrivningen; (2) det utförs en släntstabilitetsutredning innan tillstånd meddelas; (3) att området vid dagens damm ska omfattas av Sökandens restaureringsåtgärder; (4) att det ska finnas en bro kvar

Sid 100 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

på platsen; samt (5) att tillståndet ska förses med ett villkor om funktionskrav gällande passerbarhet för fisk vid den upptrösklade strömsträckan samt ett krav på förbättrande åtgärder om funktionskravet inte skulle uppnås.

Sökanden önskar initialt klargöra att de villkorskrav eller kanske snarare önskemål som kommunen har framfört inte kan godtas av Sökanden. Detta beroende på att merparten av dessa åtaganden medför att Sökanden skulle behöva ta ansvar för frågeställningar som ligger utanför vad Sökanden i praktiken råder över. Sökanden är dammägare och ansvarar fullt ut för dammen och de delar som hör till denna samt det nedströms liggande kraftverket. Att det på aktuell plats med åren har uppstått andra närliggande verksamheter och byggnationer samt att dammen har nyttjats till annat än att vara just en damm är inget som Sökanden kan ta någon egentlig hänsyn till. Det ligger utanför en dammägares ansvar och är därmed inte heller något som det kan tas någon egentlig hänsyn till vid en utrivning. Reglerna om utrivning som är aktuella i detta mål innehåller inte mekanismer för att kunna hantera de typer av krav som kommunen framför. Det i sig kan man ha synpunkter på men det är en politisk fråga som handlar om hur utrivningar ska få gå till. De krav som nu riktas emot Sökanden från kommunens sida uppfyller inte på något sätt de grundläggande förutsättningarna som krävs för att de ska kunna få återverkningar i kommande tillstånd och det är också därför som Sökanden inte ser skäl till varför kraven ska beaktas och/eller medföra efterlevnad i prövningen

Vad särskilt gäller funktionskravet noterar Sökanden att målet med en utrivning är att så långt som möjligt återställa förhållandena på platsen till de förhållanden som hade gällt om vattenverksamheten inte hade funnits över huvud taget. De naturliga förhållandena kan således vara sådana att det inte är möjligt för fisk att passera den aktuella sträckan. Om Sökanden påverkar dessa naturliga förhållanden innebär det en fortgående vattenverksamhet vilket står i strid med målet med en utrivning. Enligt Sökanden är det alltså inte möjligt för domstolen att besluta om något annat

Sid 101 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

än en åtgärdsplan för att åstadkomma en så liten påverkan på de naturliga förhållandena som möjligt och därigenom skapa en möjlighet för fiskvandring. Något funktionskrav, och därmed heller inget åtgärdskrav, kan därför inte åläggas som ett villkor utan kräver ett särskilt tillstånd.

Förvaltningen har vidare anfört att större hänsyn måste tas till slagg ur ett fornminnesperspektiv och som potentiell föroreningskälla samt att stor hänsyn ska tas till fastighetsägares privata mark vid utförande av arbetet. Därtill har förvaltningen anfört att hänsyn måste tas till vattenspegeln, t.ex. genom upptröskling.

Sökanden kommer att hantera dessa synpunkter i enlighet med den lagstiftning som finns särskilt för kulturmiljöfrågor, kulturmiljölagen. Något skäl att reglerna frågeställningarna inom ramen för nu aktuell ansökan anser Sökanden inte finns.

Avseende vattenspegeln och upptröskling hänvisar Sökanden till vad som ovansagts samt vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande, vad gäller hänsyn till vattenspegeln ur ett kulturperspektiv.

Utbildnings- och kulturnämnden i Ockelbo kommun samt Kommunfullmäktige i Ockelbo kommun. Yttrandet är ingivet av utbildnings- och kulturnämnden i Ockelbo kommun vilket kommunfullmäktige i Ockelbo kommun därefter beslutat att anta som sitt eget.

Utbildnings- och kulturnämnden motsätter sig, som det får förstås, utrivning med hänvisning till det allmänna friluftslivet, folkhälsan och kulturmiljön. I detta avseende hänvisas till vad som anges ovan avseende bemötandet av R.B. och M.P:s yttrande. Vad gäller nämndens påstående om upptröskling hänvisas till bemötande ovan avseende Västra Gästriklands

Sid 102 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

samhällsbyggnadsförvaltning samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommuns yttrande.

Föreningen Service & Handel i Ockelbo kommun samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommun. Yttrande har getts in av Föreningen Service & Handel i Ockelbo kommun. Kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har ställt sig bakom yttrandet.

I yttrandet anges att avsändarna yrkar att domstolen beslutar om syn på platsen, att det vid Masugnsfallet anläggs en överfallsdamm eller annan typ av sjötröskel för att behålla vattennivån, att Sökanden åläggs att ordna en broförbindelse över dammen, att Sökanden åläggs att åtgärda det påtalade bristande underhållet på dennes fastigheter på orten och att miljöanpassning sker på bästa sätt utifrån de lokala förutsättningarna vid respektive kraftverk på orten.

Vad gäller anläggande av en bro och åläggande om underhåll konstaterar Sökanden att dessa inte kan prövas inom ramen för det aktuella målet, jfr bemötande ovan avseende Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommuns yttrande.

Gällande syn så följer detta som en naturlig del av en eventuell kommande förhandling i målet och är inget som Sökanden anser att domstolen måste besluta om särskilt.

Önskemålet att miljöanpassning ska ske på bästa sätt föranleder ingen kommentar från Sökanden utan hänvisning görs till den miljöbedömning som bilagts ansökan.

Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommun. Yttrande

Sid 103 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

har getts in av Näringslivsenheten i Ockelbo kommun och Gästriklands Besöksnäring Ekonomisk Förening. Kommunfullmäktige i Ockelbo kommun har ställt sig bakom yttrandet. Yttrandet överensstämmer i sak med det yttrande som lämnats av Föreningen Service & Handel i Ockelbo kommun (som kommunfullmäktige i Ockelbo kommun ställt sig bakom), varför hänvisning görs till bemötande ovan avseende Västra Gästriklands samhällsbyggnadsförvaltning samt kommunfullmäktige i Ockelbo kommuns yttrande.

Åmots husvagnsförening. Föreningen motsätter sig en utrivning och hänvisar bl.a. till goda badmöjligheter m.m. Sökanden har bemött motsvarande synpunkter i ett tidigare yttrande daterat den 21 juni 2023 varför hänvisning görs till punkten 3 i nyss nämnda yttrande. Föreningen har också synpunkter på utrivningen utifrån dammens betydelse som fornminne. Sökanden hänvisar i det sammanhanget till svar enligt ovan.

Gemensamt yttrande från Byrådet Åmot, Åmots Bygdeförening och PRO Åmot. Vad som anförs föranleder inga ytterligare kommentarer från Sökanden utöver vad som redan har anförts i tidigare yttranden.

H.Å.. Vad som anförs i aktbilaga 93 föranleder inga ytterligare kommentarer från Sökanden utöver vad som redan har anförts i tidigare yttranden.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län, övrig handläggning avseende miljövillkor enligt 11 kap 27§ miljöbalken. Ställningstagandet föranleder ingen ytterligare kommentar från Sökanden. Sökanden är medveten om aktuella fornlämningsområden som länsstyrelsen anför och de försiktighetsmått som krävs i anledning av dessa.

Sid 104 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Länsstyrelsen i Gävleborgs, övrig handläggning avseende kulturmiljö föreslår ett kompletterande villkor gällande att dammens landfästen av huggen sten ska bevaras på båda sidor av vattendraget. Sökanden har ingen principiell invändning mot att bevara landfästena och lämnar över frågan till mark- och miljödomstolen för bedömning då Sökanden för en talan om utrivning och således avslutande av vattenverksamhet. Sökanden kan således acceptera ett villkor om bevarande, under förutsättning att det inte medför att det ska betraktas som en pågående vattenverksamhet.

Länsstyrelsen föreslår även att det ska införas ett villkor om identifiering av fornlämningar före arbeten påbörjas. Sökandens uppfattning gällande detta villkor är att de grundar sig i en parallell lagstiftning till miljöbalken, dvs. kulturmiljölagen, och att sådana villkor inte ska prövas inom ramen för den nu aktuella processen. Sökanden är medveten om dessa frågor men anser att de får hanteras senare i processen, i samband med detaljprojekteringen. Sökanden anser det inte meningsfullt att hantera dessa frågor i detta stadie av processen eftersom det skulle kunna leda till mer långtgående villkor än vad som senare visar sig nödvändigt med hänsyn till de arbeten som faktiskt ska utföras.

DOMSKÄL Mark- och miljödomstolen har den 23:e maj 2024 hållit huvudförhandling med syn i målet. Målet har avgjorts av en lagfaren domare, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter.

Utgångspunkter för prövning av moderna miljövillkor Genom 11 kap. 27 § första stycket miljöbalken har det införts en skyldighet för verksamhetsutövare avseende vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel att se till att de villkor och bestämmelser som finns i tillståndet till verksamheten är

Sid 105 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

"moderna", dvs. är beslutade enligt miljöbalken och därefter inte är äldre än fyrtio år.

Efter en ansökan om omprövning av en vattenverksamhet, för sådana miljövillkor som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken, ska tillståndsmyndigheten upphäva, ändra och besluta nya bestämmelser och villkor i den utsträckning som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Uppdateringen till moderna miljövillkor är tänkt att ske genom att verksamhetsutövaren ansöker om omprövning enligt en ny regel i 24 kap. 10 § miljöbalken (se t.ex. prop. 2017/18:243 s. 1, 78, 82 ff., 119 och 177). Vidare ska tillståndsmyndigheten återkalla tillståndet och bestämma om åtgärder om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas.

Vid omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken uppställs inte, till skillnad från vad som gäller vid tillståndsprövning enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, något obligatoriskt krav på samråd och miljökonsekvensbeskrivning.

Nilsson Kraft har yrkat att mark- och miljödomstolen återkallar gällande tillstånd och ålägger dem att riva ut dammen med tillhörande delar. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det är frågan om en ansökan om omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken där medgivande från Sökanden att gällande tillstånd återkallas ingår. Enligt 24 kap 4 § ska mark- och miljödomstolen i samband med ett beslut om återkallelse ålägga den som är ansvarig för underhållet av anläggningen att riva ut den och att vidta de åtgärder som behövs för att förebygga eller minska skador genom utrivningen.

Sid 106 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Tillstånd att ompröva En förutsättning för en ansökan enligt 24 kap. 10 § miljöbalken är att det finns ett tillstånd att ompröva (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens dom den 10 december 2021 i mål nr M 1532-20).

Nilsson Kraft har sammanfattningsvis gjort gällande att verksamheten bedrivs enligt lagligförklaring från Vattendomstolen genom dom AD 20/1922 och att den anläggning som idag föreligger i sin helhet omfattas av gällande tillstånd.

Domstolen konstaterar att anläggningen idag skiljer sig i viss mån genom en bredare utskovsbredd (1-1,5 m bredare jämfört med det som angetts i tillståndet) samt att dagens damm är mera inklädd i betong än vad som anges i domen. Domstolen anser vidare att Sökanden på ett tillräckligt sätt visat att dessa ändringar genomförts omfattas av tillståndet, och mot denna bakgrund är domstolens bedömning att anläggningen har ett tillstånd.

För att omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor krävs att det är fråga om en vattenverksamhet som innebär vattenreglering, vattenbortledning, vattenöverledning eller annan påverkan på vattnets flöde och 1. är avsedd för produktion av el genom omvandling av energin i strömmande vatten, eller 2. när verksamheten påbörjades var avsedd för sådan produktion (se 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken och 36 § 1 förordningen [1998:1388] om vattenverksamheter.)

Länsstyrelsen har framfört att Masugnens kraftverk och ansökt verksamhet omfattas av bestämmelserna om moderna miljövillkor enligt bland annat 11 kap. 27 § miljöbalken. Mark- och miljödomstolen konstaterar att den verksamheten som bedrivs idag är avsedd för produktion av vattenkraftsel. Förutsättningar för ett

Sid 107 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

begära omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken föreligger därmed. Vad T.O. och C.O. framfört ändrar inte den bedömningen.

Domstolen konstaterar att målet inte rör sådana rättigheter som C.O. och T.O. är tillförsäkrade gentemot det allmänna. De rättigheter C.O. och T.O. kan göra gällande i målet riktar sig mot Sökanden.

Rådighet För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas (se 2 kap. 1 § lagen [1998:812] med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet).

Sökanden äger fastigheten Ockelbo D i Ockelbo kommun där kraftverk, damm och övriga till detta hörande delar är belägna och har därmed erforderlig rådighet för åtgärder på dessa delar.

Ansökan omfattar även biotopvårdande åtgärder och anläggande av stödbankar för geoteknisk stabilitet vilka är belägna på annans fastighet.

Sökanden och ägaren till fastigheten C har träffat ett nyttjanderättsavtal avseende åtgärderna vilket innebär att nyttjanderätt ges mot en ersättning om 10 000 kr samt att Sökanden också åtar sig att återställa eventuella skador som orsakas på vägar och mark.

Mark- och miljödomstolens bedömning är att Sökanden har erforderlig rådighet. För de åtgärder som efter utrivning ej längre befinner sig i vattenområdet behövs ingen vattenrättslig rådighet.

Sid 108 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Miljöbedömning Då det är frågan om en omprövning enligt 24 kap. 10 § finns inte krav på att göra en specifik miljöbedömning (se 6 kap. 20 § miljöbalken) och någon miljökonsekvensbeskrivning behöver därför inte göras. Mark- och miljödomstolen har dock ett ansvar att se till att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs (se 22 kap. 11 § miljöbalken). I detta fall har Sökanden gett in ett underlag benämnt ”miljöbedömning”.

En utrivning enligt ansökan bedömer länsstyrelsen relativt väl motsvarar ursprungliga naturliga förhållanden. Domstolen ansluter sig till den bedömningen. Domstolen anser att underlaget tillsammans med de kompletteringar, omfattande bland annat särskild släntstabilitetsutredning, som skett under målet handläggning är tillräckligt för prövningen. Någon ytterligare antikvarisk bedömning eller utredning i övrigt erfordras inte. Det finns därför inte skäl att avvisa ansökan och ansökan ska prövas i sak.

Skyddsåtgärder avseende erosion och ras Mark- och miljödomstolens bedömning är att frågorna kring erosion och ras, även vid höga flöden, är tillräckligt utredda i målet och att de ansökta skyddsåtgärderna är tillräckliga.

Utrivning och återkallande av tillstånd I samband med en återkallelse av ett tillstånd kan mark- och miljödomstolen förelägga om utrivning samt föreskriva villkor för att förebygga eller minska skador vid en utrivning (jfr 24 kap. 4 § miljöbalken). Med utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken förstås borttagandet av en vattenanläggning utan att någon annan sätts i stället (se B. m.fl. 1 juni 2023, JUNO, Nordstedts Juridik, kommentaren till 11 kap. 19 § miljöbalken, jfr prop. 1981/82:130 s. 557).

Sid 109 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Den som äger en vattenanläggning har ett starkt intresse av att kunna bli kvitt sitt underhållsansvar eftersom ansvaret annars skulle gälla för all framtid och kunna bli mycket betungande. Tillstånd till utrivning kan vägras av domstolen på ett skäl, nämligen när förordnande meddelas att underhållet av vattenanläggningen ska övergå på någon annan. Det har i målet anförts att reglerna i 11 kap. 9 § miljöbalken tar sikte på en ansökan om tillstånd till utrivning av en dammanläggning och att målet avser en ansökan om villkorsändring enligt reglerna om miljöanpassning för moderna miljövillkor. Domstolen ser ingen anledning att hantera dessa situationer på olikartat sätt. Domstolen har att ta ställning till den ansökan som Nilsson Kraft gjort och bedöma den mot relevanta bestämmelser i miljöbalken. I samband med prövningen kan domstolen dock, om den anser så erfordras, förena ett tillstånd med villkor. Sådana villkor ska dock vara miljömässigt betingade och vara rimliga för Sökanden.

Mark- och miljööverdomstolen har vidare funnit att om en Sökande i samband med ansökan om utrivning av dammanläggning önskar anlägga en sjötröskel för att förhindra en oönskad avsänkning utgör denna tröskel en ny, dämmande vattenanläggning. Att den medger en naturlig variation av trivselnivån, till förmån även för de ekologiska processerna längs med sjöns strandzon, föranledde enligt domstolen ingen annan bedömning. Ett sådant anläggande av tröskel måste därför prövas enligt 11 kap. 9 § miljöbalken, dvs. som en ny vattenverksamhet som måste ha eget tillstånd (jfr t.ex. Mark och miljööverdomstolens dom den 11 november 2023 i mål nr 8113-22).

Tillstånd till utrivningen kan således inte vägras och Sökanden kan inte tvingas att även i fortsättningen svara för anläggningens underhåll på den grunden att utrivningen skulle orsaka så stora skador för motstående allmänna eller enskilda intressen att de inte kan accepteras (se prop. 1981/82:130 s. 133 f, s. 424 och s. 557

Sid 110 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

f ). Sökanden kan heller inte genom villkor åläggas skyldigheter som medför en tillståndsplikt.

Sökanden har yrkat att gällande tillstånd ska återkallas och att dammen ska rivas ut. I och med Sökandens yrkande finns grundläggande förutsättningar enligt 24 kap. 10 § tredje stycket miljöbalken för återkallelse av tillstånden.

Mark- och miljödomstolen bedömer att de ansökta åtgärderna inte står i strid med miljöbalkens bestämmelser och bidrar till möjligheten att uppnå god ekologisk status vid aktuell plats i berörd vattenförekomst. Detta gäller även om andra naturvärden kan påverkas av åtgärden. Sökanden ska åläggas att riva ut anläggningen och utrivningen ska villkoras med de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som krävs för att förhindra skada på allmänna och enskilda intressen. Mark- och miljödomstolen bedömer att de ansökta åtgärderna inte står i strid med miljöbalkens bestämmelser. Domstolens bedömning är att det inte föreligger några hinder mot att meddela dom i enlighet med Sökandens förslag.

Med bakgrund av detta avslås T.O. och C.O:s första och andrahandsyrkanden och Sökandens yrkande bifalls.

Enligt 22 kap. 30 § miljöbalken ska en omprövningsdom innehålla en samlad redovisning av de tillståndsbestämmelser som gäller för verksamheten enligt domen och tidigare givna tillstånd i de delar som domen inte ändrar eller upphäver dem. Prövningen i detta mål innebär att gällande tillstånd återkallas och befintlig anläggning rivs ut. Några tidigare fastställda tillståndsbestämmelser som ska fortsätta att gälla finns därmed inte, utan de villkor som gäller i samband med utrivningen är de som framgår under domslutet ovan.

Sid 111 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Nivåhöjande tröskel och påverkan på badplatsen Omprövningen av äldre vattenverksamheter fyller ett miljösyfte och även för att säkerställa Sveriges åtaganden mot Europeiska Unionen med anledning av det så kallade Ramvattendirektivet för vatten, för svensk del genomfört bland annat genom vattenförvaltningsförordningen.

Prövningen i målet avser bland annat utrivning av en dammanläggning som funnits på platsen i många år och som närboende kommit att vänja sig vid och inrätta sig efter. Nilsson Krafts ansökan har därför föranlett många närboende och organisationer att yttra sig. Flertalet yttranden framhåller värdet av dammen och att en utrivning inte bör få ske. Det genomgående temat i merparten av de inkomna yttrandena avser den anlagda badplatsen och den förbindelse mellan stränderna på ömse sidor om ån som dammen utgjort.

Domstolen har stor förståelse för dessa synpunkter men får samtidigt konstatera att domstolen i målet har att pröva Nilsson Krafts yrkande om att få upphöra med verksamheten och riva ut anläggningen. Domstolen kan i prövningen inte ålägga Nilsson Kraft att anlägga en dämmande tröskel som skulle medföra att Nilsson Kraft tvingas till ett fortsatt verksamhetsutövaransvar och ett fortsatt underhållsansvar för en tillståndspliktig vattenverksamhet.

Domstolen noterar att Ockelbo kommun ställt sig bakom flera av yttrandena som förordar en fortsatt dämning. Kommunen har dock inte förklarat sig villig att överta anläggningen och ikläda sig ett fortsatt underhållsansvar för dammanläggningen. Om emellertid det framdeles skulle uppstå önskemål om att anlägga en dämmande tröskel för att återskapa en dämning på platsen får ansökan om detta göras och prövas som vattenverksamhet på sedvanligt sätt.

Sid 112 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Villkor Domstolen konstaterar att Sökanden och remissinstanserna i stort är överens om de föreslagna villkoren och fastställer dessa, dock med de redaktionella ändringar som framgår av villkoren i domslutet.

Av Sökanden föreslagna villkor nummer 9 och 10 Domstolens bedömning är att de av Sökanden förslagna villkoren 9 och 10 ska fastställas enligt Sökandens förslag.

Kulturmiljö Domstolens bedömning är att Sökandens beskrivning av hur arbetena ska genomföras, tillsammans med regleringen i villkor 5, är en tillräcklig skyddsnivå avseende dammens kulturmiljöhistoriska värden. Domstolen ser inte skäl att föreskriva ett villkor om att Sökande ska ansöka om tillstånd enligt kulturmiljölagen, då den frågan regleras enligt kulturmiljölagen.

Sökanden har vid huvudförhandlingen förklarat sig inte ha något att erinra mot, men föreslår inte heller, att domstolen, om domstolen anser att ett sådant villkor erfordras, föreskriver ett villkor av innebörd att ”De fornlämningar som riskerar att beröras av arbetena ska markeras ut i terrängen för att undvika eventuella skador. Sökanden ansvarar för att alla som medverkar i genomförandet av åtgärderna är informerade om hur och var hänsyn till kulturmiljöer ska tas. Åtgärderna ska utformas och genomföras så att berörda fornlämningar bevaras och att bevaringsförhållanden inte påverkas negativt. Synliga lämningar ska vara fortsatt synliga och ska inte övertäckas”.

Domstolen bedömer att det inte är motiverat att arbetena ska föregås av en inventering avseende fornlämningar av arkeologiskt sakkunnig enligt länsstyrelsens yrkande, däremot är domstolens bedömning att det är motiveras att kända

Sid 113 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

fornlämningar inom arbetsområdet ska märkas ut i fält innan arbeten påbörjas, enligt Sökandens förslag.

Bro Flera yttranden har framfört att Sökanden ska åläggas att säkerställa att det finns kvar en bro efter utrivningen.

Visserligen skulle domstolen kunna förelägga om ett sådant villkor, förutsatt att det är miljömässigt motiverat, ej tillståndspliktigt, och inte innebär orimliga åtaganden för sökanden. I detta fall är domstolens bedömning att den befintliga brofunktionen är integrerad i dammkonstruktionen på ett sådant sätt att det inte går att riva dammen och behålla bron. Ett villkor avseende bro skulle innebära uppförande av en ny brokonstruktion. Domstolen bedömer inte att ett sådant villkor är motiverat.

Villkor avseende funktion för fiskvandring Kommunen har föreslagit att tillståndet ska förses med ett villkor om funktionskrav gällande passerbarhet för fisk vid den upptrösklade strömsträckan samt ett krav på förbättrande åtgärder om funktionskravet inte skulle uppnås.

Domstolen finner att ett sådan villkor inte är lämpligt utifrån att verksamheten på platsen avslutas, domstolens bedömning är däremot att kontroll efter viss tid samt att genomföra nödvändiga justeringar är motiverat, se nedan rubrik.

Uppföljning av åtgärder efter viss tid Sökanden har vid huvudförhandlingen förklarat sig inte ha något att erinra mot, men föreslår inte heller, att domstolen, om domstolen anser att ett sådant villkor erfordras, föreskriver ett villkor av innebörd att ”två årliga kontroller/besiktningar ska genomföras efter vårflod/höstflod med syfte att kontrollera sättningar, erosion m.m. Besiktningarna ska genomföras efter att arbetena färdigställts och fram till

Sid 114 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

utgången av tiden för oförutsedd skada. Övervakningsresultat och besiktningsprotokoll ska sammanställas och inlämnas till tillsynsmyndigheten årligen”.

Domstolen bedömer att det finns fog för att följa upp och granska åtgärderna för att vid behov genomföra de justeringar som är nödvändiga för bibehållandet av utförda åtgärder och deras funktion. En sådan uppföljning syftar till att säkerställa att utförandet efter en viss tid utvecklas som förväntat och att Sökanden utfört vad som har ålagts dem och fastställer ett villkor enligt sökandens förslag.

Slagg och föroreningsspridning Länsstyrelsen och kommunen har framfört att ett villkor angående föroreningsspridning är motiverat. Sökanden har vid huvudförhandlingen förklarat sig inte ha något att erinra mot, men föreslår inte heller, att domstolen, om domstolen anser att ett sådant villkor erfordras, föreskriver ett villkor av innebörd att ”om misstänkta föroreningar påträffas i samband med åtgärderna ska arbetet omedelbart avbrytas och tillsynsmyndigheten kontaktas”

Domstolens bedömning är att villkoret är motiverat att ett villkor ska föreskrivas i enlighet med Sökandens förslag.

Biotopåtgärder Sökanden har vid huvudförhandlingen förklarat sig inte ha något att erinra mot att domstolen föreskriver ett villkor av innebörd att de biotopvårdande åtgärderna utförs i samråd med fiskesakkunnig på länsstyrelsen, om domstolen anser att ett sådant villkor erfordras.

Domstolen finns att ett sådant villkor är motiverat och föreskriver villkor enligt domslutet.

Sid 115 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Buller Domstolen har övervägt om ett villkor om störande ljud under arbetet med utrivningen bör föreskrivas. Med hänsyn till den korta tid som arbetena bedöms pågå och de faktiska svårigheterna att vidta bullerdämpande åtgärder har domstolen valt att inte föreskriva ett sådant villkor.

Avsänkning av magasin I målet framgår att Sökanden avser begränsa avsänkningshastigheten till 2 cm per timme. Domstolens bedömning är att denna fråga bör regleras som villkor enligt domslutet.

Grumling Domstolens bedömning är att de föreslagna villkoren, tillsammans med de skyddsåtgärder som redovisas i den tekniska beskrivningen och omfattas av det allmänna villkoret, exempelvis användandet av siltgardin nedströms arbetsområdet, ger en tillräcklig skyddsnivå.

Kontroll Kontroll av grundvattennivåer Kommunen föreslår villkor om kontroll av grundvattennivåer i närområdet med anledning av att åtgärden riskerar att påverka närliggande brunnar.

Domstolens bedömning är att det inte är motiverat att föreskriva ett villkor avseende kontroll av grundvattennivåer i närområdet.

Kontroll av brunn och sättningar

Sid 116 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Domstolens bedömning är att påverkan på brunnen och kontroll av sättningar för berörda byggnader lämpligen hanteras i kontrollprogrammet och anser inte att det är motivera att föreskriva något särskilt villkor avseende detta..

Prövotid T.O. och C.O. har yrkat att frågorna om ersättning för skador relaterade till erosion och ras, sättningar i byggnader, påverkan på dricksvattenbrunnen samt förlust av möjlighet att använda respektive fastighet under tiden då arbeten genomförs ska skjutas upp enligt 22 kap. 27 § miljöbalken, samt att Sökanden ska föreläggas att utreda omfattningen av skadorna samt lämna förslag på ersättningsbelopp.

Domstolen konstaterar att i fall där verkningarna av verksamheten inte kan förutses med tillräcklig säkerhet kan domstolen i samband med tillåtlighetsprövningen skjuta upp frågan om ersättning eller andra villkor till dess erfarenhet har vunnits av verksamhetens inverkan. Det handlar då typiskt sett om villkor om utsläpp m.m. där en prövotid kan ge möjligheter till att utprova och trimma in utrustning m.m. Domstolen bedömer att Sökandens framtagna utredningar vad gäller risk för ras och skred är tillräckliga och att behov av vidare utredning inte föreligger. Sökanden har föreslagit en tid för anmälan av oförutsedd skada. Domstolen anser det tillfyllest med denna reglering.

Avseende skador relaterade till erosion och ras är det domstolens bedömning att de utredningar och skyddsåtgärder som Sökanden åtagit sig tillsammans med utdömda villkor är tillräckliga. Domstolens bedömning är att verkningarna av åtgärden inte är svårbedömda på ett sådant sätt att det är motiverat att föreskriva om prövotid. Eventuella skador får hanteras som oförutsedd skada.

Sid 117 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Avseende påverkan på dricksvattenbrunn och skador relaterade till sättningar i byggnader är domstolens bedömning att det är lämpligt att uppföljningen av dessa frågor hanteras i kontrollprogrammet, men att det inte finns skäl att skjuta upp fråga avseende ersättning. Eventuell skada får hanteras som oförutsedd skada.

Avseende förlust av möjlighet att använda respektive fastighet under den tid arbetena pågår är domstolens bedömning att denna störning är att verkningarna av åtgärden inte är svårbedömda på ett sådant sätt att det är motiverat att föreskriva om prövotid.

Domstolen avslår att det ska förordnas om en prövotid.

Övriga frågor Ersättning Anspråk avseende minskning av marknadsvärde Av 24 kap. 10 § 3 st. 2 p. miljöbalken följer att tillståndsmyndigheten ska återkalla tillståndet och bestämma om åtgärder som avses i samma kapitel 4 § om verksamhetsutövaren medger att tillståndet återkallas.

I 31 kap. 19 § miljöbalken regleras rätten till ersättning vid utrivning av en vattenanläggning. Av bestämmelsen framgår att den som har fått tillstånd till utrivning av en vattenanläggning eller har ålagts eller medgett enligt 24 kap. 4 § miljöbalken att riva ut en vattenanläggning är ersättningsskyldig.

Ersättningsreglerna i första stycket blir tillämpliga dels när anläggningens innehavare begärt tillstånd till utrivningen (se 11 kap. 9 § och 19 §§ miljöbalken), dels när i samband med återkallelse av tillstånd beträffande anläggningen markoch miljödomstolen ålägger den underhållsskyldige att riva ut den (24 kap. 4 § 1 st. miljöbalken) eller medger någon annan att riva ut anläggningen på den

Sid 118 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

underhållsskyldiges bekostnad eller att överta anläggningen (24 kap. 4 § 2 st. miljöbalken). I alla dessa situationer är den som svarar för utrivningen skyldig att utge ersättning (se/jfr B., BJ., R. och S., Miljöbalken (1 juni 2023, Version 22, JUNO), kommentaren till 31 kap. 19 § miljöbalken).

I det aktuella målet åläggs Sökanden att riva ut anläggningen. Mot bakgrund av det anförda finner mark- och miljödomstolen därför att 31 kap. 19 § miljöbalken kan tillämpas i målet.

Vad ersätts? Ibland kan det bli fråga om fysiska skador på egendom, ibland om en typ av ren förmögenhetsskada. Ersättningsrätt föreligger t.ex. också när bryggor och avloppsanordningar på grund av sänkt vattenstånd måste flyttas (se prop. 1981/82:130 s. 134 och B., BJ., R. och S., Miljöbalken (1 juni 2023, Version 22, JUNO), kommentaren till 31 kap. 19 § miljöbalken).

Enligt första stycket ska den som river ut anläggningen betala ”skälig ersättning” för skada på annans egendom som orsakas av utrivningen genom att vattenförhållandena ändras på bestående sätt. Skador av annan typ, t.ex. genom tillfällig översvämning på grund av oaktsamhet vid utrivningsarbetet, följer allmänna regler (se/jfr B., BJ., R. och S., Miljöbalken (1 juni 2023, Version 22, JUNO), kommentaren till 31 kap. 19 § miljöbalken).

I förevarande fall rör det sig om en ren förmögenhetsskada i form av minskat marknadsvärde på fastigheten på grund av att vattenförhållandena ändras på ett bestående sätt. T.O. och C.O. har därför rätt till ersättning. Till styrkande av marknadsvärdesförsämringen har T.O. och C.O. givit in yttrande från mäklare som gör en bedömning av marknadsvärdesförsämringen. Nilsson Kraft har visserligen bestritt ersättningsansvar och förklarat att något

Sid 119 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

kapitalbelopp inte kan vitsordas som skäligt. Någon egen utredning om skadans storlek har inte ingivits och mäklarens uppgifter om marknadsvärdesförsämringen har inte ifrågasatts. Domstolen konstaterar därför att T.O. och C.O:s fastigheter får ett minskat värde efter utrivningen med de nya vattenförhållandena och att det således inte endast är fråga om sådana subjektiva skönhetsupplevelser som inte är ersättningsgilla.

Skälig ersättning? I målet har åberopats värdeutlåtanden från mäklare som tar fastigheternas nuvarande bedömda marknadsvärde som utgångspunkt. Av värdeutlåtandena framgår att marknadsvärdena på fastigheterna bedöms minska med 45 – 50 % respektive 50 – 60 % om dammutrivningen görs i enlighet med vad som yrkas i målet. De bedömda marknadsvärdesförändringarna synes utgå från fastigheternas marknadsvärden på en öppen marknad med beaktande av hävdade servitut för brunn och vägrätt.

Nilsson Kraft har bestritt ersättningsskyldighet, samt förklarat att inget belopp kan vitsordas såsom skäligt, bortsett från ersättning för bryggan. Nilsson Kraft har i övrigt argumenterat i enlighet med vad som framgår ovan under Sökandens bemötande av ersättningsyrkandena.

Bestämmelsen om ersättning i 31 kap 19 § miljöbalken består av två delar. Den första delen marknadsvärdesförändringar på annans egendom som orsakas av bestående ändring i vattenförhållandena. Skadan i denna del består av det minskade fastighetsvärdet som utrivningen medför, således det minskade pris som fastigheterna skulle betinga på en öppen marknad.

Bestämmelsens andra del behandlar förlust av förmåner i samband med en utrivning. Sådana förmåner, som exempelvis vägen över dammen, ersätts endast om

Sid 120 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

förmånerna har tillförsäkrats i tillståndsdomen eller i avtal som träffats i samband med vattenanläggningens tillkomst.

Bestämmelsen anger vidare skälig ersättning ska utgå. Med skälig ersättning menas att det ibland kan utgå mindre än full ersättning för skadan. Det är upp till domstolen att bedöma vad som utgör skälig ersättning. Exempel på omständigheter som kan beaktas är ifall den skadelidande, genom att överta anläggningen, hade kunnat undvika skadan eller om ersättningen framstår som oproportionerligt stor i förhållande till arten och omfattningen av vattenanläggningen. Mäklarens uppgifter om marknadsvärdesförsämringen omfattar, som framgår nedan, en jämförelse av ett bedömt försäljningspris före respektive efter det att de yrkade förändringarna genomförts. I bedömningen ingår även sådana delar som enligt domstolens mening inte kan grunda en ersättningsrätt, framförallt vägen över dammen och den brygga som skulle komma att bli onyttig till följd av utrivningen. Domstolen bedömer att sådana förmåner som eljest inte skulle ersättas men som utgör en del av marknadsvärdesförsämringen kan hanteras inom ramen för skälighetsbedömningen.

Brygga T.O. har yrkat ersättning för kostnad för brygga. Sökanden har motsatt sig T.O:s yrkande men vitsordat beloppet som skäligt i och för sig. Domstolen konstaterar att yrkandet i denna del får anses omfattas av yrkandet om förlust av marknadsvärde i mäklarintyget. Domstolen konstaterar att rätten att ha en brygga på platsen inte är en sådan förmån som är tillförsäkrad i dom och att bryggan därför inte ska ersättas.

Bro C.O. har yrkat ersättning för förlust av möjligheten att färdas över bron till fastigheten. Det har inte visats att yrkandet avser sådan ersättningsgill förmån som ovan redovisats och heller inte att C.O. har någon rätt till väg.

Sid 121 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Domstolens uppfattning är att den marknadsvärdesförlust som C.O. yrkar, med mäklarutlåtanden som grund, omfattar den värdeförlust för fastigheten som uppstår på grund av förlust av bro.

Se ovan avseende tillämplighet. Ersättning utgår bara om förmånen tillförsäkrats i tillståndsdomen eller genom avtal i samband med vattenanläggningens tillkomst, däremot inte om någon utan sådan grund haft viss förmån av anläggningen; den har kanske medfört bättre badmöjligheter eller bättre kommunikationer, t.ex. när en regleringsdamm kunnat användas som gångväg (se/jfr B., BJ., R. och S., Miljöbalken (1 juni 2023, Version 22, JUNO), kommentaren till 31 kap. 19 § miljöbalken).

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det är inte visat att C.O. har tillförsäkrats förmånen att använda bron varken genom tillståndsdomen eller genom avtal i samband med vattenanläggningens tillkomst. Hans yrkande i denna del ska därför avslås.

Sammantagen bedömning av ersättningsfrågan Domstolen konstaterar som ovan anförts att den planerade utrivningen kommer att få en påverkan på värdet av C.O:s och T.O:s fastigheter. Ett strandnära läge påverkar exempelvis en fastighets taxeringsvärde, vilket i sin tur ska spegla en fastighets marknadsvärde. Det är således inte fråga enbart om upplevelsemässiga och estetiska värden som påverkas genom utrivningen.

Domstolen har att fastställa vilken ersättning som är att anse som skälig. Värdeintygen är i denna del mycket kortfattade och innehåller inget annat än en procentuell bedömning av marknadsvärdesförändringen. I bedömningen av

Sid 122 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

marknadsvärdesförändringen ingår sådana moment som domstolen bedömer som förlorade förmåner som inte tillförsäkrats genom dom eller avtal i samband med vattenanläggningens tillkomst.

Domstolen konstaterar vidare att utrivningen av dammanläggningen innebär att vattenområdet återgår till sitt naturliga utseende och att C.O. och T.O. varit medvetna om att de förvärvade fastigheter i anslutning till en anlagd damm. De har således haft att räkna med att vattenanläggningen kan komma att rivas ut eller att Nilsson Kraft, som inte har någon skyldighet att dämma till visst vattenstånd, inom ramen för sitt tillstånd kunnat sänka vattennivån i dammen. Samtidigt medför åtgärderna en värdeminskning på de aktuella fastigheterna jämfört med de förhållanden som gällt under en mycket lång tid.

Med hänsyn till detta fastställer domstolen den skäliga ersättningen till C.O. till 200 000 kr och till T.O. till 200 000 kr. I denna bedömning har domstolen särskilt beaktat att värdet av den förlorade vägen inte är ersättningsgill.

Rättegångskostnader T.O. och C.O. har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader. Som grund för sitt yrkande har de i huvudsak anfört att, eftersom det rör en återkallelse av tillstånd och inte en omprövning av ett tillstånd samt att konsekvenserna av föreslagna åtgärder i ansökan kommer få avsevärda konsekvenser för T.O. och C.O. så borde 25 kap. 2 § miljöbalken tillämpas vid fördelning av rättegångskostnader i detta fall.

Sökanden har motsatt sig deras yrkanden och anfört att det följer av såväl lagtext som av förarbeten att sökanden inte svarar för motparters kostnader i ansökningsmål som gäller omprövning av befintliga verksamheter för moderna miljövillkor.

Sid 123 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

Av 25 kap. 2 § miljöbalken följer att huvudregeln är att sökanden i ansökningsmål rörande vattenverksamhet svarar både för sina egna och motparternas kostnader. Det gäller dock inte sådana ansökningsmål som gäller omprövning av befintliga verksamheter för moderna miljövillkor (se 25 kap. 1 § miljöbalken med hänvisning till 24 kap. 10 § miljöbalken samt prop. 2017/18:243 s. 127–128).

Omprövning enligt 24 kap. 10 § miljöbalken kan resultera i att ett tillstånd till vattenverksamhet återkallas. Exempel på när det kan bli aktuellt är när verksamhetsutövaren själv väljer att inte driva sin verksamhet vidare utan i stället yrkar eller på annat sätt medger att prövningen ska resultera i en återkallelse av tidigare tillstånd och en reglering av förutsättningarna för utrivning (se prop 2017/18:243 s. 221).

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. I förevarande fall rör det sig om ett ansökningsmål som gäller omprövning av befintliga verksamheter för moderna miljövillkor enligt 11 kap. 27 § miljöbalken och 24 kap. 10 § miljöbalken. Det är möjligt att inom ramen för en sådan ansökan yrka att tillståndet återkallas. Vad T.O. och C.O. anfört medför inte att avsteg från undantaget i 25 kap. 2 § miljöbalken ska göras i fråga om rättegångskostnader vid sådana ansökningsmål. Deras yrkanden om ersättning för sina rättegångskostnader ska därför avslås.

Arbetstid och oförutsedd skada Sökanden har yrkat på en arbetstid om fem år. Av 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken framgår att en arbetstid ska anges om ett tillstånd avser arbeten för vattenverksamhet. Konsekvensen av att arbetstiden inte iakttas är att tillståndet förfaller. I detta fall rör prövningen en omprövning av vattenverksamhet för moderna miljövillkor. Enligt mark- och miljödomstolens mening ska därför den tid inom vilken utrivningen ska vara genomförd inte fastställas i en

Sid 124 ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM M 2702-22 Mark- och miljödomstolen 2024-07-25

tillståndsbestämmelse om arbetstid, utan ingå i åläggandet om utrivning och återställning. Då ingen part motsatt sig sökandens förslag om 5 år fastställs detta.

Sökanden har medgett att en tid för oförutsedd skada ska bestämmas till fem år. Mark- och miljödomstolen noterar att inga remissmyndigheter har framfört några invändningar mot yrkad arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada. Nämnda tider bör därför fastställas i enlighet med sökandens förslag.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare med stöd av 3 kap. förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken preliminärt fastställda avgiften om 1500 kr.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (MMD-01) Överklagande senast den 15 augusti 2024..

Lars Nyberg Ragnar Asklund I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Lars Nyberg, ordförande, och tekniska rådet Ragnar Asklund samt de särskilda ledamöterna Katarina Levin och Johan Kjellgren.

Bilaga 1 Hur man överklagar Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Bilaga B

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljööverdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas 1. klagandens namn, adress, e-postadress till Mark- och miljööverdomstolen. och telefonnummer,

2det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Markdag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

4de skäl som klaganden vill ange för att Beslut om häktning, restriktioner enligt avgörandet ska ändras, 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, 6. de bevis som klaganden åberopar och skickar Mark- och miljööverdomstolen vad som ska bevisas med varje bevis. överklagandet och alla handlingar i målet vidare till Högsta domstolen.

Om målet överklagas kan Högsta domstolen använda förenklad delgivning vid Det krävs prövningstillstånd för att Högsta utskick av handlingar i målet, under domstolen ska pröva ett överklagande. förutsättning att mottagaren där eller i Högsta domstolen får meddela prövningsnågon tidigare instans har fått information tillstånd endast om om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.