Fängelse (KVFS 2011:1, FARK Fängelse)
1 kap. Inledande bestämmelser
Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde
Dessa föreskrifter innehåller kompletterande bestämmelser till fängelselagen (2010:610) och fängelseförordningen (2010:2010). Begrepp och uttryck som används i föreskrifterna har samma innebörd och tillämpningsområde som i lagen och förordningen, om inte annat anges.
Bestämmelserna avser – definitioner, intagning i anstalt, allmänna rättigheter och skyldigheter, verkställighetens utformning samt särskilda villkor för långtidsdömda (1 kap.), – placering (2 kap.), – sysselsättning och ersättning (3 kap.), – fritid (4 kap.), – personliga tillhörigheter (5 kap.), – vistelse i gemensamhet och avskildhet (6 kap.), – besök och andra kontakter (7 kap.), – särskilda kontroll- och tvångsåtgärder (8 kap.), – hälso- och sjukvård (9 kap.), – permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt (10 kap.), – frigivningsförberedande åtgärder (11 kap.), – varning och uppskjuten villkorlig frigivning (12 kap.), – avbrott i verkställigheten (12 a kap.), – bidrag av allmänna medel (13 kap.), – journal (14 kap.), och – övriga bestämmelser (15 kap.). KVFS 2026:8.
Barns rättigheter
Allmänna råd till 1 kap. 4 a § fängelselagen (2010:610)
Barnets åsikter bör tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. KVFS 2026:3.
Vid alla åtgärder som rör ett barn som är närstående till en intagen ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barnet ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör honom eller henne och vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets åsikter. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Barnets åsikter bör tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. KVFS 2026:3.
Överväganden avseende barnets bästa ska dokumenteras. I motiveringen av beslut ska det redogöras på vilket sätt barnets bästa har vägts in i den bedömning som ligger till grund för beslutet. KVFS 2026:3.
Definitioner
Med barn avses en person under 18 år, om inte annat anges.
Med närstående avses 1. en intagens maka eller make, registrerade partner eller sambo, 2. en intagens barn, oavsett ålder, 3. andra barn som stadigvarande sammanbor med en intagen, 4. en intagens föräldrar och syskon, 5. en intagens vårdnadshavare, och 6. en annan person än någon som anges i 1–5, som har en sådan nära relation till en intagen att de bör betraktas som närstående till varandra. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
En annan person som enligt punkt 6 kan betraktas som närstående till en intagen kan t.ex. vara en fästmö eller fästman, eller en flick- eller pojkvän. En förutsättning är dock att relationen har haft en viss varaktighet. Även t.ex. ett barnbarn eller en far- eller morförälder kan betraktas som närstående till en intagen, om den intagne har sammanbott med personen under en längre tid eller personen på något annat sätt har särskild betydelse för den intagne. För en intagen som inte har fyllt arton år kan även en familjemedlem i den mening som avses i 7 kap. 13 § fängelselagen (2010:610) betraktas som närstående. KVFS 2026:3.
Med brottsoffer avses – en person som har utsatts för brott av en intagen, om brottet har riktats mot offrets liv, hälsa, frihet eller frid och den intagne avtjänar straff för brottet, – ett barn som är närstående till en intagen och som har bevittnat när den intagne utövat våld eller begått andra övergrepp, och – ett barn som har bevittnat när en intagen har utövat våld eller begått andra övergrepp mot en person som är närstående till barnet.
Med INTIK-systemet avses Kriminalvårdens särskilda system för kontrollerat telefonerande för intagna.
Med telefonsamtal avses elektronisk kommunikation med ljud mellan två eller flera parter. Med videosamtal avses elektronisk kommunikation med ljud och bild mellan två eller flera parter. KVFS 2022:4.
Med droger avses alkohol, narkotika, något annat berusningsmedel, något sådant medel som avses i 1 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller någon sådan vara som omfattas av lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Med prov för drogkontroll avses urin-, utandnings-, saliv-, svett-, blodeller hårprov för kontroll av att en intagen inte är påverkad av droger.
Allmänna råd
Vad som är narkotika framgår av 8 § narkotikastrafflagen (1968:64), förteckningen i förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika samt av Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika. Med något annat berusningsmedel avses t.ex. lösningsmedel.
Intagning i anstalt
I Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2019:1) om inledande av verkställighet av fängelsestraff och strafftidsberäkning finns föreskrifter och allmänna råd om bl.a. verkställbarhetskontroll och intagning i anstalt. KVFS 2019:2.
Har upphävts genom KVFS 2019:2.
Allmänna råd till 3 § fängelseförordningen (2010:2010)
Den intagnes rätt att underrätta närstående om var han eller hon befinner sig i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt eller flyttas från en anstalt till en annan bör normalt omfatta en person. Har den intagne inte fyllt arton år bör rätten normalt omfatta två personer. Hänsyn till brottsoffer eller ett kontaktförbud kan utgöra särskilda skäl mot att medge en intagen att meddela en viss närstående. KVFS 2026:3.
En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt, informeras om rätten att underrätta närstående enligt 3 § fängelseförordningen (2010:2010). En intagen ska också informeras om de rättigheter och skyldigheter som en intagen har och det regelverk som i övrigt gäller för verkställigheten samt om Kriminalvårdens registrering av personuppgifter, om sådan information inte redan lämnats vid annan anstalt. Informationen ska särskilt avse – verkställighetsplanering, – ersättning för sysselsättning och vilka tider som gäller för sysselsättning i anstalten, – vilka pengar som han eller hon får ta emot, inneha och använda för inköp av förbrukningsvaror, – Kriminalvårdens rätt att omhänderta och i övrigt hantera personliga tillhörigheter,
– frigivningsförberedande åtgärder, – sanktionsmöjligheter vid misskötsamhet, – bestämmelserna om uppskjuten villkorlig frigivning, och – den intagnes skyldighet att medverka vid drogkontroll. Vidare ska den intagne få information om anstaltens eller avdelningens – lokaler, – signalanordningar, – brandskydd, – lokala rutiner, – användning av kamerabevakning, – sjukvårdsverksamhet, – verksamhet för andlig vård (NAV), och – elektronisk övervakning, om sådan förekommer. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Information bör lämnas på ett språk som den intagne förstår, företrädesvis skriftligen. Information kan också lämnas genom skyltning eller i digitalt format. Om en intagen har en hörsel- eller talnedsättning, svårigheter att ta till sig information eller inte behärskar svenska, kan det behöva användas lämpliga tekniska hjälpmedel eller anlitas tolk. Information som lämnas till en intagen som inte har fyllt arton år bör vara extra tydlig och konkret. Den som lämnar informationen ska så långt det är möjligt försäkra sig om att barnet har förstått informationen. KVFS 2026:3.
Kriminalvården bestämmer när under dygnet den intagne ska friges.
Allmänna rättigheter
Den intagne har rätt att få mat som är anpassad efter hans eller hennes medicinska behov. I den utsträckning det är möjligt ska hänsyn även tas till den intagnes religion. En intagen har dock alltid rätt att få vegetarisk mat. En intagen har rätt att få mat vid sedvanliga mattider. Den intagne ska dock ges möjlighet att inta sina måltider vid tider som är anpassade efter hans eller hennes medicinska behov eller religion. En intagen har rätt att under sin fritid själv bereda eller få varm dryck, om det inte kan äventyra ordningen eller säkerheten. KVFS 2014:3.
Allmänna råd
Med mat avses såväl tillagad mat som livsmedel för förtäring utan tillagning eller för tillagning. KVFS 2012:1.
En intagen ska förses med kläder, skor, sängkläder, handdukar och basartiklar för personlig hygien. Utrustningen får dock begränsas om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne allvarligt skadar sig själv. KVFS 2011:11.
Allmänna råd
För att inte försvåra visitation, vålla sanitär olägenhet eller på annat sätt äventyra ordningen eller säkerheten bör den intagne normalt inte få förvara
fler kläder, sängkläder och handdukar än vad som behövs mellan två tvättbyten. Om den intagne har möjlighet att själv tvätta sina kläder och handdukar bör den tillåtna mängden anpassas efter hur ofta den intagne har möjlighet att tvätta. Med basartiklar för personlig hygien avses i första hand tandborste, tandkräm, tvål, schampo, kam eller borste, deodorant, rakartiklar och menstruationsskydd. Sådana artiklar bör tillhandahållas för normal konsumtion. KVFS 2011:11.
De kläder, sängkläder och handdukar som en intagen förses med ska bytas regelbundet utifrån allmänna hygieniska krav. Sådana byten behöver inte ske om den intagne har möjlighet att tvätta själv.
En intagen ska ges möjlighet att dagligen sköta sin personliga hygien.
En intagen som inte har fyllt arton år ska vid behov ges möjlighet till fullständig tandvård. En intagen som har fyllt arton år och som behöver akuttandvård ska ges möjlighet till sådan vård, om han eller hon medgett att anstalten för täckande av tandvårdskostnaderna får förfoga över hans eller hennes medel inom Kriminalvården. En intagen som har fyllt arton år och som behöver grundläggande tandvård ska ges möjlighet till sådan vård, om det lämpligen kan ske och det är skäligt för att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Med akuttandvård avses avhjälpande av smärttillstånd orsakat av kariesskada, tappad fyllning, trauma eller akut infektion från tand, käke, tandfäste eller munslemhinna. Även insättning av temporär tandersättning till följd av akut uppkommen framtandsförlust betraktas som akuttandvård. Med grundläggande tandvård avses åtgärder som främjar den intagnes munhälsa. Exempel på åtgärder är kariesbehandling, behandling av infektion från tand eller stödjevävnad eller ersättning av framtandslucka. Behandling med implantat är inte att anse som grundläggande tandvård. Utgångspunkten är att en intagen som har fyllt arton år ska bekosta all tandvård själv. Med att möjlighet ska ges till grundläggande tandvård om det lämpligen kan ske avses t.ex. att frågan om hur tandvården ska bekostas har lösts i förväg. KVFS 2026:3.
I en intagens bostadsrum ska det finnas stol, bord, skåp eller hylla, säng, bäddutrustning, spegel, anslagstavla, mugg, väckarklocka, radio samt anordning som gör att den intagne själv kan reglera inflödet av dagsljus. I en anstalt där de intagna låses in i bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan ska det också finnas TV i bostadsrummen. På övriga anstalter behöver det inte finnas TV i bostadsrummet om sådan finns i gemensamt utrymme på avdelningen. Första stycket gäller inte om det finns risk för att den intagne allvarligt skadar sig själv eller annan eller gör sig skyldig till skadegörelse, är avskild för kroppsbesiktning eller om det saknas ordinarie bostadsrum på grund av
platsbrist. Så långt det är möjligt utifrån ordnings- och säkerhetsskäl ska bostadsrummet i dessa fall förses med sådant som enligt första stycket ska finnas i en intagens bostadsrum. KVFS 2019:5.
I en anstalt där intagna låses in i bostadsrummet i anslutning till dygnsvilan ska bostadsrummet ha en signalanordning för kommunikation med personal. I övriga anstalter ska en sådan anordning finnas på varje avdelning. KVFS 2015:2.
En intagen ska på avdelningen ges tillgång till de lagar, förordningar och föreskrifter som gäller för verkställigheten. En intagen som är avskild från andra intagna ska vid förfrågan ges tillgång till det regelverk som avses i första stycket i sitt bostadsrum. KVFS 2013:4.
Allmänna råd
Endast de författningar som gäller för verkställigheten behöver tillhandahållas på avdelningen. Följande författningar bör normalt hållas tillgängliga: – Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen), – brottsbalken, – fängelselagen (2010:610) med tillhörande förordning och föreskrifter, – häkteslagen (2010:611) med tillhörande förordning och föreskrifter, – förvaltningslagen (2017:900), – lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för frihetsberövade med
tillhörande förordning, och
– strafftidslagen (2018:1251) med tillhörande förordning och föreskrifter. På en avdelning där det finns intagna som inte har fyllt arton år bör även Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) hållas tillgänglig. KVFS 2026:3.
Om en intagen vill tala med en representant för ledningen av anstalten, ska tillfälle till det ges så snart det lämpligen kan ske. Kriminalvården bestämmer vem som vid ett visst samtal representerar ledningen.
Inför studiebesök av utomstående ska berörda intagna informeras i god tid. Besökarna får endast ges tillträde till en intagens bostadsrum efter medgivande av den intagne. KVFS 2014:3.
Allmänna råd
Kriminalvårdens personal betraktas inte som utomstående. KVFS 2014:3.
Allmänna skyldigheter
Allmänna råd till 4 § fängelseförordningen (2010:2010)
Med villkor för verkställigheten avses t.ex. villkor som ställts upp i den intagnes verkställighetsplan. Att en intagen ska visa hänsyn mot personal och medintagna innebär t.ex. att den intagne inte får utsätta någon för trakasserier eller annat otillbörligt
eller hänsynslöst beteende. Med trakasserier avses t.ex. sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av sexuell läggning, etnisk, ideologisk, eller religiös tillhörighet samt trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Skyldigheten att visa hänsyn innebär även t.ex. att pornografiska eller på annat sätt stötande bilder eller material inte får sättas upp i bostadsrum eller i gemensamma utrymmen och att en intagen inte får orsaka buller eller annat ljud som väsentligen kan störa annan intagen. KVFS 2026:3.
En intagen får endast vistas på anvisat område.
En intagen får inte – utan medgivande bruka eller ta annan befattning med sådant som inte får tas emot och innehas i anstalt, – manipulera Kriminalvårdens egendom, eller – hantera personliga tillhörigheter eller Kriminalvårdens egendom på ett sätt som kan äventyra ordningen eller säkerheten.
Allmänna råd
Med att manipulera Kriminalvårdens egendom avses t.ex. att bryta en plombering eller att göra ingrepp i eller påverka teknisk övervakningsutrustning, brandlarm eller liknande. Med att äventyra ordningen eller säkerheten avses t.ex. att hantera tillhörighet eller utrustning på ett brandfarligt sätt. Att det är förbjudet att uppsåtligen förstöra eller skada egendom till men för annan följer av 12 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken. Med annan avses t.ex. Kriminalvården. KVFS 2011:11.
En intagen är skyldig att bära utrustning för elektronisk kontroll.
En intagen ska hålla god ordning i bostadsrummet och medverka till att hålla god ordning i gemensamma utrymmen.
Allmänna råd
Med god ordning avses t.ex. att städa bostadsrummet regelbundet och att inte förvara livsmedel eller annat på ett sätt som kan vålla sanitär olägenhet.
En intagen får inte röka inomhus. Rökning får ske utomhus på tid och plats som Kriminalvården anvisar.
En intagen får inte spela med andra intagna om pengar, om andra föremål eller med pengars värde som insats. KVFS 2018:5.
Verkställighetsplanering
En verkställighetsplan ska tas fram i syfte att utforma verkställigheten på ett ändamålsenligt sätt och förbereda frigivningen. Den ska vara individuellt utformad efter omständigheterna i det enskilda fallet. Den intagne ska få en kopia av verkställighetsplanen. KVFS 2016:2.
Allmänna råd
Med att verkställigheten utformas på ett ändamålsenligt sätt avses såväl att kravet på samhällsskydd och ordning och säkerhet i anstalt tillgodoses som att åtgärder vidtas för att minska risken för återfall i brott, underlätta den intagnes anpassning i samhället eller motverka negativa följder av frihetsberövandet. Frågan om en intagen får inneha en kopia av verkställighetsplanen prövas enligt bestämmelserna i 5 kap. fängelselagen (2010:610). KVFS 2016:2.
Verkställighetsplanen ska för varje intagen vara baserad på en riskbedömning och en behovsbedömning. En förnyad risk- eller behovsbedömning ska göras när det finns anledning till det.
Allmänna råd
Verkställighetsplanen ska baseras på en sammanställning och bedömning av identifierade risker och behov som har betydelse för innehållet i verkställigheten och för möjligheterna att minska risken för återfall i brott. Riskbedömningen bör identifiera de risker som har starkast samband med risken för återfall i brott. En identifierad risk anges i termer av låg, medel eller hög risk. Utifrån en samlad bedömning bör identifieras vilka riskreducerande åtgärder som är nödvändiga. Behovsbedömningen bör identifiera vilka åtgärder som kan underlätta den intagnes anpassning i samhället eller övergången till ett liv i frihet, motverka negativa följder av frihetsberövandet samt tillgodose behov av hälso- och sjukvård. Skäl att göra en förnyad risk - eller behovsbedömning kan föreligga t.ex. om en intagen döms på nytt under pågående verkställighet eller om ny information framkommer som motiverar en ny bedömning. KVFS 2016:2.
Vid utformning av verkställighetsplanen ska eventuella barns behov i egenskap av närstående till den intagne särskilt beaktas. KVFS 2019:5.
Allmänna råd
Att beakta eventuella närstående barns behov kan avse t.ex. barnets behov av att upprätthålla kontakt med en frihetsberövad förälder. Även barnets utsatthet bör särskilt beaktas. KVFS 2019:5.
Allmänna råd till 6 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010)
Kriminalvården bör försöka förmå en intagen som inte är motiverad till förändring att delta i de åtgärder som myndigheten bedömer vara nödvändiga. Hänsyn till brottsoffer bör särskilt uppmärksammas inför utformningen av t.ex. kontroll eller villkor. KVFS 2021:1.
Kriminalvården avgör, inom ramen för verkställighetsplaneringen, vilka åtgärder som ska komma ifråga under verkställigheten. En intagen har dock rätt att aktivt delta i och medverka vid planering och utformning av verkställighetsplanen. Den intagne har rätt att närvara vid ett kollegium där
hans eller hennes verkställighetsplan ska behandlas, om det inte kan äventyra ordningen eller säkerheten. KVFS 2021:1.
Verkställighetsplanens innehåll
I verkställighetsplanen ska verkställighetsinnehållet preciseras i åtgärder med hänsyn tagen till – de risker och behov som identifierats enligt 27 och 27 a §§, – kravet på samhällsskydd, – behovet av att upprätthålla ordningen och säkerheten i anstalt, och – praktiska förutsättningar. Åtgärderna ska vara tidsatta och uppföljningsbara. De ska vid behov planeras och utformas i samverkan med berörda myndigheter. KVFS 2024:1.
Allmänna råd
En sådan begränsad verkställighetsplan som avses i 1 kap. 30 § andra stycket bör fokusera på den eller de mest prioriterade åtgärderna och genomförandet av dessa. Med praktiska förutsättningar avses t.ex. de resurser som finns tillgängliga vid den anstalt som den intagne är placerad i eller kan komma att omplaceras till. Åtgärder med hänsyn till sådan dokumentation som avses i 27 a § kan t.ex. handla om insatser i anslutning till den intagnes kontakt med barnet eller för att främja sådan kontakt. KVFS 2019:5.
Allmänna råd till 6 § första stycket fängelseförordningen (2010:2010)
Förutsättningarna att bevilja den intagne frigivningsförberedande åtgärder bör normalt övervägas redan i samband med att verkställighetsplanen tas fram. Det bör framgå när planerade åtgärder tidigast kan påbörjas. För en långtidsdömd kan planeringen initialt begränsas till att ange en tidpunkt för när den mer konkreta planeringen bör inledas. KVFS 2026:8.
Fastställande och ändring
Verkställighetsplanen ska fastställas inom 30 dagar från det att den intagne skrivits in i anstalt. För en intagen som placerats i anstalt för fördjupad villkorsutredning enligt 2 kap. 4 § ska verkställighetsplanen dock fastställas inom 60 dagar från inskrivning. För en intagen med två månader eller kortare återstående verkställighetstid, för vilken beslut om att inte ställa den intagne under övervakning efter villkorlig frigivning har fattats, ska verkställighetsplanen fastställas inom 14 dagar från inskrivning. Verkställighetsplanen ska ändras när det finns anledning till det. När en ändring innebär att en åtgärd läggs till, tas bort eller avbryts ska verkställighetsplanen fastställas på nytt. Verkställighetsplanen ska också fastställas på nytt när det annars är motiverat, och alltid minst var fjärde månad från senaste fastställande. De tidsfrister som anges i första till tredje styckena får överskridas om det finns särskilda skäl. KVFS 2025:6.
Har upphävts genom KVFS 2016:2.
Allmänna råd till 6 § tredje stycket fängelseförordningen (2010:2010)
Anledning att ändra verkställighetsplanen kan t.ex. vara att åtgärder genomförts och det finns behov av ytterligare åtgärder, att en förnyad riskeller behovsbedömning föranleder ändrade eller nya åtgärder eller att planerade åtgärder avbrutits eller inte kommit till stånd. Det får avgöras i varje enskilt fall om det med hänsyn till åtgärdernas karaktär, utformning och tidsplan m.m. är motiverat att fastställa verkställighetsplanen utan att fyra månader har förflutit. KVFS 2016:2.
Särskilda villkor för långtidsdömda
Beslut om särskilda villkor
Allmänna råd till 1 kap. 7 § första stycket fängelselagen (2010:610)
Möjligheten att avstå från att besluta om särskilda villkor när det är uppenbart obehövligt bör användas restriktivt. Beslut om särskilda villkor kan anses uppenbart obehövligt t.ex. när den återstående verkställighetstiden understiger ett år. I vissa fall kan det också vara uppenbart obehövligt att besluta om särskilda villkor för en intagen som inte varit frihetsberövad i direkt anslutning till att verkställigheten inleddes. Om en sådan intagen tidigare har dömts till fängelse, är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet eller är dömd för våldsbrott, finns dock normalt behov av särskilda villkor. I beslutet om särskilda villkor bör normalt anges i vilka anstalter eller avdelningar den intagne får placeras och om verkställighet av fängelse får ske i en kriminalvårdsanstalt utomlands enligt lagen (2026:983) om tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands. Vidare bör normalt anges när omplacering till anstalt eller avdelning med lägre grad av övervakning och kontroll får beviljas, om och när permission får beviljas och om och när frigivningsförberedande åtgärder får beviljas. KVFS 2026:11.
Allmänna råd till 1 kap. 7 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Särskilda skäl att besluta om särskilda villkor för en intagen som har dömts till fängelse i lägst två år kan vara t.ex. att den intagne är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, att den intagne var under 21 år när brottet begicks och är dömd för upprepad våldsbrottslighet eller att den intagne under tidigare verkställighet har gjort sig skyldig till allvarlig misskötsamhet. Ytterligare exempel kan vara att det bedöms finnas hög risk för rymning, fritagning eller för att den intagne gör sig skyldig till allvarlig brottslighet i anstalt. KVFS 2026:8.
Riskbedömning
Vid beslut om vilka särskilda villkor som ska gälla för verkställigheten ska särskilt beaktas risken för att den intagne under verkställigheten 1. rymmer eller fritas från anstalt, 2. begår brott, 3. använder hot eller våld, eller 4. gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet.
Vid bedömningen av de risker som anges i 32 § ska särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, och 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. KVFS 2026:8.
Omprövning av särskilda villkor
Ett beslut om särskilda villkor ska alltid omprövas om den intagne 1. rymmer eller fritas, 2. döms för våldsbrott eller annat allvarligt brott som begåtts under verkställigheten, eller 3. gör sig skyldig till annan allvarlig misskötsamhet. KVFS 2024:1.
Allmänna råd till 1 kap. 8 § fängelselagen (2010:610)
Anledning att ompröva villkoren kan även finnas t.ex. om den intagne avviker från permission, begår andra brott under pågående verkställighet eller döms för brott som begicks före verkställigheten. Andra anledningar kan vara att strafftidens längd förändras genom nåd, tidsbestämning eller ändrat domslut eller att den intagnes situation förändras i positiv eller negativ riktning så att den tidigare riskbedömningen inte längre är aktuell. Omprövning av de särskilda villkoren kan initieras av Kriminalvården eller av den intagne.
2 kap. Placering
Allmänna bestämmelser om placering i anstalt
Allmänna råd till 2 kap. 1 § första stycket fängelselagen (2010:610)
Ett beslut om placering ska föregås av en helhetsbedömning i varje enskilt fall. Denna bedömning får inte mynna ut i att en intagen placeras under högre eller lägre grad av övervakning och kontroll än som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Graden av övervakning och kontroll framgår i första hand av anstaltens eller avdelningens säkerhetsklass.
Riskbedömning
Vid bedömningen av de risker som framgår av 10 § 1 fängelseförordningen (2010:2010) ska särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid,
4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, och 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. KVFS 2026:8.
Andra omständigheter av betydelse för ordningen eller säkerheten
Allmänna råd till 10 § 2 fängelseförordningen (2010:2010)
En olämplig sammansättning av intagna kan uppkomma t.ex. när det gäller intagna som är dömda i samma mål eller som är involverade i, eller har annan koppling till, samma eller rivaliserande kriminella nätverk eller annan grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, om en intagen riskerar att utsättas för övergrepp av en annan intagen eller om en intagen kan befaras påverka en annan intagen att allvarligt störa ordningen eller säkerheten. Att behovet av att i övrigt kunna bedriva en ändamålsenlig verksamhet i anstalt särskilt ska beaktas innebär bl.a. att hänsyn kan tas till Kriminalvårdens behov av att ha anstalter och avdelningar med olika inriktning, t.ex. behandling eller omvårdnad. KVFS 2026:8.
Behovsbedömning
Allmänna råd till 2 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Omvårdnadsbegreppet innefattar här även behov av viss medicinsk behandling och skydd mot övergrepp.
Vid placering ska, i den utsträckning det är möjligt, beaktas den intagnes behov av åtgärder som kan underlätta hans eller hennes anpassning i samhället eller övergången till ett liv i frihet eller som kan motverka negativa följder av frihetsberövandet.
Omplacering
En intagen ska omplaceras till en annan anstalt eller avdelning om graden av övervakning och kontroll där han eller hon är placerad inte motsvarar vad som är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. Omplacering ska även, i den utsträckning det är möjligt, ske om det behövs för att tillgodose den intagnes behov enligt 2 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610) och 2 §. Om en intagen har fyllt arton men inte tjugoett år får omplacering även ske om det behövs enligt 2 kap. 3 a § fängelselagen. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Att graden av övervakning och kontroll inte motsvarar vad som är nödvändigt för att upprätthålla ordningen eller säkerheten kan motivera omplacering till såväl högre som lägre grad av övervakning och kontroll. Vid bedömningen av vad som är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten ska beaktas vad som anges i 10 § fängelseförordningen (2010:2010). Omplacering på grund av den intagnes behov bör normalt beviljas endast för behov som har identifierats i verkställighetsplanen. KVFS 2019:2.
Allmänna råd till 2 kap. 4 a § fängelselagen (2010:610)
Att en placering i häkte får ske endast om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten innebär att anstalten i första hand ska försöka hantera frågan genom t.ex. omplacering inom anstalten, placering i annan anstalt eller placering i avskildhet. En placering i polisarrest bör övervägas endast om placering i häkte inte är möjlig. Med att en sådan placering är tillfällig avses att den inte bör fortgå längre än ett par dagar. KVFS 2019:2.
Vissa särskilda anstaltsplaceringar
Fördjupad utredning inför beslut om särskilda villkor
En intagen som ska meddelas särskilda villkor för verkställigheten enligt 1 kap. 7 § fängelselagen (2010:610) får inför beslutet, eller inför omprövning av beslut, placeras i anstalt för fördjupad villkorsutredning, om behov av en sådan utredning finns. KVFS 2021:2.
Allmänna råd
Med fördjupad villkorsutredning avses särskilda åtgärder som syftar till att bedöma och fastställa den intagnes individuella risk - och behovsprofil, exempelvis psykologutredning. Behov av en fördjupad villkorsutredning föreligger om det saknas tillräckligt underlag avseende den intagne inför prövningen av vilka särskilda villkor som av säkerhetsskäl är nödvändiga för verkställigheten. Ett sådant
behov kan föreligga t.ex. för en intagen som
– är dömd för sexualbrott eller våldsbrott, – är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, – är under 21 år,
– har en strafftid om 6 år eller mer, eller
– har återfallit i allvarlig eller omfattande brottslighet. För en intagen som är dömd till utvisning föreligger normalt inte ett behov av fördjupad villkorsutredning. KVFS 2026:8.
Har upphävts genom KVFS 2019:5.
Har upphävts genom KVFS 2026:8.
Tillstånd att ha spädbarn i anstalt
Allmänna råd till 2 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)
Med spädbarn avses ett barn under de allra första levnadsåren. Att tillåta en intagen att ha sitt spädbarn hos sig i anstalt kan anses vara till barnets bästa t.ex. när den intagnes återstående verkställighetstid är kort eller utvisning eller avvisning av den intagne är nära förestående och det inte finns någon lämpligare placering för barnet.
En intagen som medges tillstånd att ha sitt spädbarn hos sig ska förses med nödvändig utrustning och ges sådana bostads- och sysselsättningsförhållanden som möjliggör vård av barnet.
Innan ett spädbarn skiljs från en intagen ska samråd ske med socialnämnden.
3 kap. Sysselsättning och ersättning
Sysselsättning
Allmänna råd till 3 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Med annan strukturerad verksamhet avses t.ex. olika tema- och samtalsgrupper, kost- och friskvårdsinsatser och praktisk verksamhet med fokus på aktiviteter i dagliga livet (ADL). I annan strukturerad verksamhet ingår också insatser som ska hjälpa den intagne vid introduktionen på en anstalt och insatser som ska ge stöd inför frigivning. KVFS 2024:14.
En intagen får anvisas sysselsättning under helgfri måndag till fredag klockan 7.30–19.00. Om sysselsättningens art eller något annat särskilt förhållande kräver det får dock en intagen som är över 18 år anvisas sysselsättning även under andra tider. KVFS 2024:1.
Allmänna råd
Anvisning av sysselsättning sker huvudsakligen inom ramen för verkställighetsplanen och kan preciseras t.ex. genom schemaläggning. Med helgfri måndag till fredag avses inte midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Med sysselsättningens art eller något annat särskilt förhållande avses t.ex. självförvaltning, intern service, skötsel av djur och snöröjning. KVFS 2013:4.
En intagen har rätt till två arbetsfria dagar per vecka, om det inte finns särskilda skäl mot det. KVFS 2013:4.
Allmänna råd
Särskilda skäl kan finnas om något oförutsett händer, t.ex. sjukdom eller speciella väderförhållanden. KVFS 2013:4.
Ersättning
Ersättning för sysselsättning
En intagen som har fyllt arton år har rätt till ersättning med 17 kronor per timme (normalersättning) för tid som han eller hon deltar i eller utför anvisad sysselsättning (sysselsättningstid), om inte annat följer av 5–6 §§. Om en intagen, när han eller hon utför arbete, presterar väsentligt lägre än vad som kan förväntas ska normalersättningen sänkas till 10 kronor och 50 öre per timme (sänkt ersättning). Normalersättningen får endast sänkas om den intagne, efter att han eller hon informerats om att sänkning kan komma att ske, inte höjt sin prestation. Den sänkta ersättningen ska gälla till dess att den
intagne visat att han eller hon presterar utifrån vad som kan förväntas av honom eller henne. En intagen som inte har fyllt arton år har rätt till ersättning med 8 kronor och 50 öre per timme för tid som han eller hon deltar i eller utför anvisad sysselsättning (sysselsättningstid). KVFS 2026:3.
Allmänna råd
En intagen som under sysselsättning stör ordningen eller vägrar följa anvisningar och som därigenom försvårar genomförandet av verksamheten anses inte ha utfört eller deltagit i anvisad sysselsättning. Bedömningen av vilken prestation som kan förväntas av en intagen bör göras utifrån vad en intagen normalt producerar med hänsyn tagen till den intagnes individuella förutsättningar. Bedömningen bör i regel göras med utgångspunkt i den sammantagna prestationen under en period om en vecka. KVFS 2013:4.
I sysselsättningstid ingår eventuell restid, tid för byte av sysselsättning under en dag samt raster om totalt 30 minuter per dag. Lunchrast inräknas inte i sysselsättningstiden. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Med restid avses tid för resa till och från platsen för sysselsättningen. Med restid avses däremot inte den tid det vid arbetsdagens början och slut tar för en intagen att ta sig från avdelningen till platsen för sysselsättning inom anstalten. KVFS 2012:1.
I sysselsättningstid ingår, om den intagne annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning, även tid för 1. planerade och personalledda samtal om verkställigheten och därmed jämförbara frågor, 2. närvaro vid kollegium, 3. deltagande i förtroenderåd eller förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten, 4. introduktionsbesök inför frigivningsförberedande åtgärd som sker tillsammans med personal, och 5. annan angelägen aktivitet som sker inom anstalten. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Med annan angelägen aktivitet avses t.ex. besök hos läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog eller träff med NAV-medarbetare. KVFS 2013:4.
En intagen som utför arbete mer än åtta timmar en viss dag har därefter rätt till ersättning med 25 kronor och 50 öre per timme. Detsamma gäller om en intagen en viss vecka arbetar mer än 40 timmar. KVFS 2024:14.
En intagen som utför arbete på en dag som annars skulle ha varit arbetsfri för honom eller henne enligt 1 a § har rätt till ersättning med 25 kronor och 50 öre per timme. KVFS 2024:14.
En intagen har rätt till ersättning med 3 kronor per timme utöver normalersättning eller sänkt ersättning för arbete som utförs på annan tid än helgfri måndag till fredag klockan 7.30–19.00, om inte ersättning utgår enligt 5 eller 5 a §. KVFS 2024:1.
Ersättning om den intagne inte kan anvisas sysselsättning eller vid sjukdom
En intagen som inte kan anvisas sysselsättning i minst 30 timmar per vecka har rätt till ersättning med 8 kronor och 50 öre för varje timme som sysselsättning inte kan anvisas. Det gäller dock inte om rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010). KVFS 2024:14.
Allmänna råd
En intagen bör erbjudas sysselsättning under 30 timmar per vecka. Sysselsättning kan erbjudas under upp till 40 timmar per vecka. Vilken tid som normalt gäller för sysselsättning i en viss anstalt framgår av anstaltens lokala rutiner. KVFS 2024:14.
Allmänna råd till 13 § fängelseförordningen (2010:2010)
Om en intagen som på grund av sitt eget beteende är placerad i avskildhet inte kan anvisas sysselsättning har han eller hon normalt inte rätt till ersättning. KVFS 2013:4.
En intagen vars arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom har rätt till ersättning med 8 kronor och 50 öre per timme för den tid som han eller hon annars skulle ha utfört eller deltagit i sysselsättning. Det gäller dock inte om rätt till ersättning saknas enligt 13 § fängelseförordningen (2010:2010). KVFS 2024:14.
Allmänna råd
Med att den intagnes arbetsförmåga är helt eller delvis nedsatt på grund av sjukdom avses såväl fysisk och psykisk sjukdom som skada.
Innehållande av ersättning för permissions- och frigivningsändamål
Allmänna råd till 3 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Permissions- och frigivningsändamål kan vara t.ex. resa, uppehälle, inköp av kläder och liknande i samband med permission, särskild permission, frigivningsförberedande åtgärd eller frigivning. En intagen kan få använda den innehållna ersättningen för andra angelägna ändamål som kan underlätta anpassningen i samhället, om medlen inte behövs vid permission, särskild permission, frigivningsförberedande åtgärd, frigivning eller för att betala hemresa enligt 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Sådana ändamål kan vara t.ex. att betala telefonsamtal, tandvård, glasögon eller en närståendes resa till anstalten, eller ekonomisanering. Den intagne ska normalt få tillgång till de medel som hållits inne när han eller hon friges eller överförs till ett annat land för fortsatt verkställighet av straffet där. Om den intagne tas i förvar i omedelbar anslutning till villkorlig
frigivning kan medlen hållas inne även under den tid som den intagne är tagen i förvar. KVFS 2026:8
För en intagen som är dömd till utvisning ska ersättning som hållits inne för permissions- och frigivningsändamål användas för betalning av en sådan resa som avses i 19 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716). Åtgärd enligt första stycket ska dokumenteras och den intagne ska underrättas om den. KVFS 2013:4.
Uttag av belopp för att ersätta skadad egendom
Ett sådant belopp som avses i 3 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) får inte tas ut av ersättning som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål. När ett belopp tas ut med stöd av 3 kap. 5 § fängelselagen ska den intagne av ersättningen som avses i 3 kap. 3 § samma lag få behålla ett belopp om 100 kronor per ersättningsvecka. KVFS 2024:1.
Utbetalning av ersättning
Utbetalning av ersättning för sysselsättning ska ske genom att det intjänade beloppet varannan vecka, på veckodag som Kriminalvården bestämmer, sätts in på ett för detta ändamål särskilt konto som administreras av Kriminalvården. KVFS 2020:4.
En intagen ska vid varje utbetalningstillfälle skriftligen informeras om storleken på det intjänade beloppet och hur det har beräknats. KVFS 2020:4.
En intagen som har fyllt arton år och som saknar pengar när verkställigheten påbörjas kan få förskott av ersättningen med högst 800 kronor. Återbetalning ska ske vid ett eller flera tillfällen genom avräkning från ersättning för sysselsättning eller på annat sätt. Om den intagne inte har fyllt arton år, kan förskott enligt första stycket beviljas med högst 200 kronor. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Förskott bör motsvara ersättning för det antal dagar som återstår till nästkommande utbetalning av ersättning. När en intagen återbetalar ett förskott bör han eller hon i regel få behålla halva ersättningen vid varje utbetalningstillfälle. KVFS 2013:4.
4 kap. Fritid
Allmänna råd till 4 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Synnerliga skäl mot att ge möjlighet till en timmes utomhusvistelse varje dag kan finnas t.ex. vid en oförutsedd situation som gör det nödvändigt att hålla de intagna avskilda från varandra med stöd av 6 kap. 5 § fängelselagen (2010:610) och det till följd därav saknas praktiska förutsättningar att låta de intagna vistas utomhus.
Allmänna råd till 4 kap. 2–5 §§ fängelselagen (2010:610)
Tillgången till fritidssysselsättning, utbudet av massmedier, samt möjligheterna att utöva religion eller hålla förtroenderåd kan inskränkas av ordnings- eller säkerhetsskäl samt till följd av praktiska förhållanden inom Kriminalvården som t.ex. anstaltsrutiner och resurstillgång.
Den fritidssysselsättning som intagna ska ges möjlighet att ägna sig åt ska vara av varierat slag.
Allmänna råd
En intagen bör ges möjlighet till fritidssysselsättning som utgår från behov som har identifierats i verkställighetsplanen.
Intagna bör ges möjlighet att låna enklare utrustning till
fritidssysselsättning, t.ex. CD-spelare och hörlurar, musikinstrument samt sällskapsspel. En förutsättning för utlåning av sådan utrustning är att den intagne inte tidigare har manipulerat eller på annat sätt skadat utlånad egendom och inte heller kan antas komma att göra det.
En intagen ska genom Kriminalvårdens försorg ges möjlighet att köpa vissa förbrukningsvaror. Inköp enligt första stycket får endast ske med pengar som i enlighet med dessa föreskrifter har satts in eller överförts till det konto som avses i 3 kap. 10 §. KVFS 2020:4.
Har betecknats 1 kap. 25 a § genom KVFS 2018:5.
En intagen ska ges möjlighet att ta del av ett varierat utbud av litteratur och samhällsinformation.
En intagen ska ges möjlighet att ta del av SVT 1, SVT 2 och TV 4. KVFS 2024:1.
En intagen ska på lämpligt sätt ges möjlighet till kontakt med en representant för den egna religionen.
Förtroenderåd ska hållas under fritid. Om det inte är möjligt, får det hållas under sysselsättningstid. Kriminalvården bestämmer när förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten ska hållas. Förtroenderåd får hållas utan närvaro av personal, om inte ordningen eller säkerheten kan äventyras. Vid förtroenderåd och förtroenderåds överläggning med ledningen för anstalten ska Kriminalvården tillhandahålla nödvändigt skrivmaterial.
5 kap. Personliga tillhörigheter
Allmänna råd till 5 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Med personliga tillhörigheter avses all egendom som tillhör en intagen, t.ex. kläder, skor, pengar och försändelser. Egendom som Kriminalvården förser den intagne med utgör inte personliga tillhörigheter. Med innehav avses att
den intagne förvarar personliga tillhörigheter i bostadsrummet eller i gemensamma utrymmen i anstalten. Med innehav avses också att den intagne förfogar över sådana pengar som anges i 5 § första stycket på konto som administreras av Kriminalvården för den intagne. KVFS 2020:4.
Mottagande och innehav
Böcker, tidskrifter och tidningar
Allmänna råd till 5 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Behandlingsbegreppet innefattar här brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet som den intagne genomgår med anledning av att han eller hon har ett missbruk eller är dömd för sexualbrott eller våldsbrott.
En intagen får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som uppmanar till brott eller som innehåller beskrivningar av vapen eller av hur man tillverkar droger eller föremål som är ägnade att användas som brottsverktyg.
En intagen som genomgår behandling för sexualbrottslighet får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar med pornografiskt innehåll.
Allmänna råd
Med pornografiskt innehåll avses text och bilder som på ett ohöljt och utmanande sätt beskriver eller återger ett sexuellt motiv, t.ex. bilder som visar samlag eller könsorgan.
En intagen som genomgår behandling mot missbruk får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som förhärligar bruk av sådant som den intagne missbrukar.
Allmänna råd
Missbruk kan avse droger och även t.ex. spel.
En intagen som genomgår behandling för våldsbrott får inte ta emot och inneha böcker, tidskrifter eller tidningar som förhärligar våld.
Pengar
En intagen får inte ta emot och inneha andra pengar än sådana som 1. utbetalas av Kriminalvården, eller 2. utbetalas av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten och utgör sjukersättning, aktivitetsersättning eller ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Med undantag för det belopp som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål får en intagen disponera sådana pengar som avses i första stycket. Av allmänna råd till 3 kap. 4 § fängelselagen (2010:610) och 3 kap. 8 a § framgår hur pengar som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål kan användas av den intagne.
Av den ersättning som avses i första stycket 2 samt de pengar som utbetalas av Kriminalvården och som inte avser ersättning enligt 3 kap. får dock högst 800 kronor varannan vecka överföras till det konto som avses i 3 kap. 10 §. I övrigt får den intagne inte disponera pengar utöver vad som följer av 11 §. KVFS 2020:4.
En intagen ska i samband med att information lämnas enligt 3 kap. 11 § även informeras om saldot på de konton som administreras av Kriminalvården för den intagne. KVFS 2020:4.
En intagen får inte ta emot och inneha kontanter. KVFS 2026:8.
Övriga personliga tillhörigheter
En intagen får inte ta emot och inneha – pass, – alkohol eller annat berusningsmedel, – rökverk och tillbehör, annat än i samband med tillåten rökning, eller – utrustning för elektronisk kommunikation eller lagring av data. KVFS 2014:3.
Allmänna råd
Med tillbehör till rökverk avses t.ex. tändare, tändstickor och andra elddon samt tobak, cigarettpapper och lösa filter. Med utrustning för elektronisk kommunikation avses t.ex. telefoner, datorer, vissa spelkonsoler och tillbehör till sådan utrustning.
Allmänna råd till 5 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Bedömningen av vilka personliga tillhörigheter som kan anses vara motiverade för att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt och därmed kan tillåtas bör ta sin utgångspunkt i att ordningen och säkerheten ska kunna upprätthållas och att verkställigheten särskilt ska inriktas på åtgärder som förebygger återfall i brott. Mottagande och innehav av tillhörigheter som kan äventyra ordningen eller säkerheten, t.ex. tillhörigheter som genom sin mängd försvårar visitation eller vållar sanitär olägenhet eller som kan antas motverka den behandling som den intagne genomgår är aldrig motiverat. Bedömningen av vad som kan anses motiverat kan variera såväl mellan olika avdelningar och anstalter som mellan olika intagna och grupper av intagna. Normalt är följande personliga tillhörigheter motiverade: – underkläder och träningsskor, – glasögon eller annat synhjälpmedel, – hörselhjälpmedel, – armbandsur av enklare beskaffenhet, – vigselring, – ett fåtal övriga smycken av mindre värde, – ett fåtal elektriska apparater av enklare slag, – utrustning som behövs för att utöva religion, – fotografier, brev och vykort, – CD-spelare och hörlurar eller motsvarande,
– CD-skivor eller motsvarande, om den intagne har tillgång till CD-spelare eller motsvarande,
– telefonkort till INTIK-systemet, och
– tillhörigheter som är inköpta i kiosk eller varuautomat genom Kriminalvårdens försorg. Även andra personliga tillhörigheter än de uppräknade kan vara motiverade om innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne. En förutsättning är dock att tillhörigheterna utan olägenhet kan förvaras och transporteras inom Kriminalvården. På anstalt av lägsta säkerhetsklass kan det, om det är godtagbart av ordnings- och säkerhetsskäl, medges att intagna får ta emot och inneha andra kläder och skor än de som Kriminalvården förser den intagne med. KVFS 2024:1.
Ett beslut om mottagande och innehav kan återkallas om mottagandet och innehavet kan äventyra ordningen eller säkerheten, motverka den behandling som den intagne genomgår eller i övrigt inte anses vara motiverat för att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Omhändertagande och förvaring
Allmänt
Allmänna råd till 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610)
Ett omhändertagande enligt 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) av andra tillhörigheter än pass och pengar innebär inte någon annan inskränkning i den intagnes rätt att disponera tillhörigheterna utöver att han eller hon inte får inneha dem. Omhändertagande av personliga tillhörigheter kan ske t.ex. vid kontroll av bostadsrum, kroppsvisitation eller granskning av försändelser. Skriftliga handlingar, t.ex. brev, böcker, tidskrifter eller tidningar, får dock inte omhändertas enligt 5 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) vid granskning, dvs. innan befordran. Detta hindrar inte att försändelsen i vissa fall hålls kvar med stöd av 7 kap. 8 § fängelselagen (2010:610). Personliga tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha behöver inte alltid omhändertas. Den intagne kan i stället, efter en skriftlig överenskommelse med Kriminalvården, förvara tillhörigheterna på särskilt anvisad plats inom anstalten, t.ex. i ett skåp som både den intagne och Kriminalvården har nyckel till. Tillhörigheter som den intagne förvarar på detta sätt behöver inte dokumenteras. KVFS 2014:3.
När personliga tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha omhändertas ska, om möjligt, två tjänstemän medverka.
Förvaring vid transport
Inför en transport ska de personliga tillhörigheter som ska följa med vid transporten packas i emballage som tillhandahålls av Kriminalvården. Emballaget ska plomberas. Plombering ska dock inte ske av emballage som innehåller tillhörigheter som den intagne kan behöva under transporten.
Den intagne får själv, om det lämpligen kan ske, packa tillhörigheter som inte är omhändertagna och plombera emballaget. Utförs uppgifterna av Kriminalvården ska, om möjligt, två tjänstemän medverka. Antalet kollin ska förtecknas. KVFS 2011:11.
Allmänna råd
Tillhörigheter som den intagne kan behöva under transporten kan t.ex. vara läkemedel. KVFS 2011:11.
Medgivande att disponera omhändertagna pengar och pass
En intagen får endast disponera omhändertagna pengar genom att skicka eller lämna ut dem till en mottagare utanför Kriminalvården, eller ta med dem ut från anstalten i samband med en utevistelse. En intagen får dock inte disponera omhändertagna pengar enligt första stycket om det finns särskilda skäl mot det. KVFS 2020:4.
Har upphävts genom KVFS 2020:4.
Den intagne får disponera sitt pass endast om det finns särskilda skäl.
Sändande av omhändertagna tillhörigheter från anstalt
Andra omhändertagna tillhörigheter än pass ska sändas till den adress där den intagne är folkbokförd, eller till annan adress som han eller hon anger. Tillhörigheterna ska inte sändas om den intagne 1. behöver ha tillgång till dem i anstalt, 2. behöver dem vid permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt och det är rimligt att tillhörigheterna förvaras i anstalt i avvaktan på en sådan vistelse, eller 3. behöver dem under frigivningsförberedande åtgärd eller vid frigivning och det är rimligt att tillhörigheterna förvaras i anstalt i avvaktan på en sådan åtgärd. Tillhörigheterna ska inte heller sändas om det finns särskilda skäl mot det. KVFS 2026:8.
När tillhörigheter sänds från anstalten enligt 14 § ska den intagne underrättas. KVFS 2011:11.
Innan omhändertagna tillhörigheter sänds från anstalten ska den intagne ges möjlighet att se till att de skickas, hämtas eller tas med ut från anstalten.
Kostnad som uppstår i samband med att omhändertagna tillhörigheter sänds från anstalten ska avräknas från den intagnes ersättning för sysselsättning. Avräkning får dock inte göras från den ersättning som hålls inne för permissions- och frigivningsändamål.
Hantering av personliga tillhörigheter sedan frihetsberövandet upphört
Allmänna råd till 5 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Den period om tre månader under vilken personliga tillhörigheter ska förvaras räknas normalt från den tidpunkt då den intagne friges eller annars har fullgjort verkställigheten i anstalt eller från den tidpunkt då frihetsberövandet har upphört på annat sätt, t.ex. genom att den intagne rymt eller fritagits, avlidit eller överförts för fortsatt verkställighet i ett annat land. Med att frihetsberövandet upphört avses inte att den intagne med stöd av lag vistas utanför anstalten. Med att försäljning inte är möjlig avses t.ex. att tillhörigheterna saknar marknadsvärde. Med skälig ersättning avses normalt det belopp som influtit vid försäljningen med avdrag för Kriminalvårdens omkostnader för försäljning t.ex. vid auktion.
Dokumentation
När omhändertagna tillhörigheter med stort ekonomiskt värde förvaras ska dokumentation ske genom fotografering.
Utöver vad som framgår av 14 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010) ska dokumentation ske när omhändertagna tillhörigheter lämnas ut eller sänds från anstalten och när kvarlämnade tillhörigheter säljs eller förstörs.
När en personlig tillhörighet lämnas ut ska mottagandet kvitteras. Om mottagaren vägrar kvittera utlämnandet ska en tjänsteman, eller om möjligt två tjänstemän, intyga att utlämnande har skett. KVFS 2011:11.
6 kap. Vistelse i gemensamhet och avskildhet
I en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2 får intagna som har fyllt arton år hållas avskilda i bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan under högst 14 timmar, utöver tid för inlåsning och upplåsning. Tiden för inlåsning får förläggas tidigast kl. 18.00 och inlåsning får påbörjas 15 minuter före den bestämda tiden för inlåsning på bostadsrummen. Tiden för upplåsning får förläggas senast kl. 9.00 och upplåsning ska avslutas senast 15 minuter efter den bestämda tiden för upplåsning av bostadsrummen. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Innan en anstalt beslutar att hålla intagna som har fyllt arton år avskilda i anslutning till dygnsvilan i mer än 12 timmar per dygn bör anstalten överväga om det finns alternativa åtgärder för att hantera situationen. Om en intagen enligt första paragrafen är inlåst i bostadsrummet i mer än 12 timmar per dygn, bör det strävas efter att vidta åtgärder som motverkar negativa effekter av avskildhet. Åtgärderna ska utformas efter vad som är ändamålsenligt i det enskilda fallet, t.ex. utifrån om den intagne är avskild i ensamhet eller tillsammans med annan intagen. KVFS 2026:3.
I en anstalt av säkerhetsklass 3 får intagna vara inlåsta på sina bostadsavdelningar i anslutning till dygnsvilan under högst 11 timmar, utöver tid för
inlåsning och upplåsning. Tiden för inlåsning får förläggas tidigast kl. 20.00 och inlåsning får påbörjas 30 minuter före den bestämda tiden för inlåsning på avdelningen. Tiden för upplåsning får förläggas senast kl. 8.00 och upplåsning ska avslutas senast 30 minuter efter den bestämda tiden för upplåsning på avdelningen. KVFS 2023:1.
Allmänna råd till 6 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Skäl för att hålla den intagne avskild kan t.ex. vara att den intagne upplever hot mot sin person. Om en sådan åtgärd kan befaras ha negativ inverkan på den intagne, t.ex. på hans eller hennes psykiska hälsa, kan det utgöra skäl mot avskildhet.
För intagna som inte har fyllt arton år får tiden för inlåsning på bostadsrummen i anslutning till dygnsvilan förläggas tidigast kl. 20.00 och inlåsning får påbörjas 15 minuter före den bestämda tiden för inlåsning på bostadsrummen. Tiden för upplåsning får förläggas senast kl. 8.00 och upplåsning ska avslutas senast 15 minuter efter den bestämda tiden för upplåsning av bostadsrummen. KVFS 2026:3.
Allmänna råd till 6 kap. 11 § fängelselagen (2010:610)
Ett uppföljande samtal bör erbjudas i nära anslutning till att den beslutade åtgärden har upphört. Vid bedömningen av om det är uppenbart obehövligt att erbjuda ett uppföljande samtal bör en helhetsbedömning göras av omständigheterna i varje enskilt fall, där bl.a. hur lång tid avskildheten har pågått och hur barnet självt kan antas ha upplevt åtgärden vägs in. Undantaget bör tillämpas restriktivt. I tveksamma fall bör samtal erbjudas. KVFS 2026:3.
7 kap. Besök och andra kontakter
Besök
Allmänna råd till 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för besök, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt tillgången till personal och besöksrum. Vid bedömningen om besök kan beviljas bör såväl riskerna kring den intagne som besökaren beaktas. Besök av en person som avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller besök av en person som är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om personen är närstående till den intagne kan dock kontrollerade besök medges, om riskerna kan hanteras genom kontrollen. Om den intagne saknar närstående som han eller hon kan ta emot besök av, kan kontrollerade besök även medges för annan än närstående. Vid bedömningen om besök av barn kan beviljas bör särskilt beaktas om barnet är närstående till den intagne. Även andra omständigheter som t.ex. barnets ålder samt de förutsättningar besöket ska äga rum under bör beaktas. Barnet bör normalt följas åt av en vuxen under besöket. En sådan vuxen kan
vara t.ex. en annan vårdnadshavare, en person från socialtjänsten eller någon annan som barnet har förtroende för. KVFS 2019:5.
När besök lämpligen kan ske
Vid fördelning av tider för besök ska i första hand besök till intagna som inte har fyllt arton år prioriteras. I andra hand ska besök av närstående till intagna som har fyllt arton år prioriteras. Vid fördelning av tider för besök i besökslägenhet ska i första hand besök av barn prioriteras. I andra hand ska besök av närstående och besök till intagna, som har lång verkställighetstid och som inte kan beviljas permission, prioriteras. KVFS 2026:3.
Besökslägenhet
Om förutsättningarna för att ta emot besök enligt 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) är uppfyllda får en intagen ta emot besök i en besökslägenhet, om besöket inte ska kontrolleras på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 2 § samma lag och besök utan sådan kontroll tidigare har genomförts i besöksrum eller på annat sätt.
Har upphävts genom KVFS 2026:8.
Har upphävts genom KVFS 2013:4.
Kontroll
När en intagens besök ska kontrolleras på grund av att det finns risk för överlämnande av ett otillåtet föremål ska ett besöksrum som omöjliggör att föremål överlämnas användas, om ett sådant rum finns att tillgå och det inte finns skäl mot det.
Allmänna råd
Skäl mot att genomföra besök i ett besöksrum som omöjliggör att föremål överlämnas kan finnas t.ex. vid besök av barn.
Om ett besök kontrolleras på ett sådant sätt som avses i 7 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) på grund av att det finns risk för överlämnande av ett otillåtet föremål får den intagne och besökaren inte ha kroppskontakt, om det inte finns särskilda skäl.
Allmänna råd
Särskilda skäl att tillåta kroppskontakt kan finnas t.ex. om besökaren är ett barn.
Om ett besök övervakas ska samtal under besöket föras på ett språk som förstås av den som övervakar det, om det inte är obehövligt med hänsyn till syftet med övervakningen. Om samtalet inte kan föras på ett sådant språk ska tolk anlitas. Om samtalet i strid med vad som gäller för besöket förs på ett språk som inte förstås av den som övervakar besöket eller av tolken ska besöket avbrytas, om det inte är uppenbart obehövligt.
Allmänna råd
Om syftet med övervakningen endast är att förhindra överlämnande av otillåtna föremål kan det vara obehövligt att den som övervakar besöket förstår samtalet.
Om ett besök övervakas genom bild- eller ljudupptagning ska den intagne och besökaren informeras om det.
En besökare får inte spela in ljud eller bild i anstalten utan Kriminalvårdens tillstånd.
Kroppsvisitation genom undersökning av föremål som en besökare vill ta med till den lokal där besöket ska äga rum ska genomföras i besökarens närvaro. Föremål som besökaren inte vill ta med till den lokal där besöket ska äga rum får bara undersökas om det finns särskilda skäl och ska förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem. Besökaren ska genom skyltning eller på annat sätt informeras om att sådan undersökning kan ske. KVFS 2018:5.
Allmänna råd
Särskilda skäl att undersöka ett föremål som en besökare inte tar med till den lokal där besöket ska äga rum kan finnas t.ex. om det finns misstankar om att föremålet kan äventyra ordningen eller säkerheten i anstalten trots att det inte tas med till besöksrummet, t.ex. utrustning som kan möjliggöra otillåten elektronisk kommunikation eller explosiva föremål. KVFS 2018:5.
I de fall en kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning utförs på en besökare i enlighet med 7 kap. 3 § fängelselagen (2010:610) ska detta dokumenteras i journalen. KVFS 2019:5.
Allmänna råd
Av dokumentationen bör det framgå vem som har fattat beslut om åtgärden, varför den aktuella åtgärden har vidtagits, utfallet av åtgärden, vem som har utfört åtgärden samt vem som har bevittnat denna. KVFS 2019:5.
Elektronisk kommunikation
Allmänna råd till 7 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk kommunikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt tillgången till personal och utrustning för sådan kommunikation. Vid bedömningen av om elektronisk kommunikation kan beviljas bör såväl riskerna kring den intagne som den som den intagne ska kommunicera med beaktas. Tillstånd till elektronisk kommunikation med en person som avtjänar ett fängelsestraff eller är föremål för kriminalvård i frihet bör normalt inte beviljas. Detsamma gäller sådan kommunikation med en person som är misstänkt för brott, missbrukar narkotika eller är medlem i eller har annan koppling till ett kriminellt nätverk eller grov organiserad brottslighet. Om
personen är närstående till den intagne kan dock tillstånd till avlyssnad kommunikation medges, om riskerna kan hanteras genom avlyssningen. Om den intagne saknar närstående att kommunicera elektroniskt med, kan avlyssnad kommunikation även medges till annan än närstående. KVFS 2019:5.
Utrustning för elektronisk kommunikation
En intagen får använda annan utrustning för elektronisk kommunikation än sådan som tillhandahålls av Kriminalvården om han eller hon utan åtföljande personal vistas utanför anstalten enligt 9 eller 10 kap. fängelselagen (2010:610). KVFS 2014:3.
Allmänna råd
Med utrustning avses även programvara.
Elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet
En intagens ansökan om telefontillstånd ska betraktas som en ansökan om tillstånd att ringa inom INTIK-systemet, om inte den intagne anger något annat.
Telefontillstånd inom INTIK-systemet får förenas med villkor om inspelning och avlyssning i efterhand. En intagen får sammantaget ringa samtal enligt första stycket under högst en timme per vecka. KVFS 2022:4.
En intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 får inte ringa till IP-telefoni inom INTIK-systemet. Det gäller dock inte avlyssnade telefonsamtal inom INTIK-systemet vid säkerhetsavdelning. KVFS 2022:4.
Elektronisk kommunikation utanför INTIK-systemet
En intagen får beviljas tillstånd att ringa telefonsamtal utanför INTIK-systemet eller genomföra videosamtal endast om den intagne bedöms ha starka skäl för det. KVFS 2022:4.
Allmänna råd
Starka skäl att få ringa ett telefonsamtal utanför INTIK-systemet kan finnas för att ringa samtal till en försvarare. Starka skäl att få ringa utanför INTIK-systemet kan även finnas för t.ex. samtal till närstående, annan advokat än försvararen, arbetsgivare, hyresvärd eller liknande, bank eller försäkringsbolag, om behovet av kontakt inte kan tillgodoses på annat sätt. Starka skäl att få genomföra ett videosamtal kan finnas för kontakt med närstående barn samt för kontakt med närstående när den intagne själv är ett barn. Om en prioritering behöver göras utifrån tillgängliga resurser av personal och videoutrustning bör i första hand videosamtal mellan ett barn och dennes vårdnadshavare eller förälder beviljas. Starka skäl att få genomföra ett videosamtal kan även finnas om en intagen, eller den som en intagen vill ha kontakt med, har en sådan hörsel- eller talnedsättning att samtal inte kan genomföras via telefon. KVFS 2022:4.
Avlyssning
Om tillstånd till telefonsamtal inom INTIK-systemet inte kan beviljas på grund av säkerhetsskäl och samtal i stället genomförs utanför det systemet enligt 13 § ska samtalet avlyssnas, om det inte är uppenbart obehövligt. Videosamtal ska avlyssnas om det inte är uppenbart obehövligt. KVFS 2022:4.
Allmänna råd
Att elektronisk kommunikation mellan en intagen och en advokat som företräder den intagne i en rättslig angelägenhet inte får avlyssnas framgår av 7 kap. 5 § andra stycket fängelselagen (2010:610). KVFS 2022:4.
Avlyssning av elektronisk kommunikation ska ske i realtid. Om det innebär tillräcklig kontroll, får kommunikationen spelas in och avlyssnas i efterhand. KVFS 2022:4.
Allmänna råd
Situationer då det kan innebära tillräcklig kontroll att kommunikationen spelas in och avlyssnas i efterhand kan vara när syftet med avlyssningen endast är att säkerställa att kommunikationen inte kopplas vidare, utan förs med den person som Kriminalvården har kontrollerat och godkänt att den intagne får kommunicera med. KVFS 2022:4.
Elektronisk kommunikation som avlyssnas ska föras på ett språk som förstås av den som avlyssnar kommunikationen om det inte är uppenbart obehövligt. KVFS 2022:4.
Allmänna råd
Situationer då det kan tillåtas att kommunikationen förs på ett språk som den som avlyssnar inte förstår kan t.ex. vara när syftet med avlyssningen endast är att säkerställa att kommunikationen inte kopplas vidare. I sådana fall kan det räcka med att kontrollera att kommunikationen förs med den person som Kriminalvården har kontrollerat och godkänt att den intagne ska få kommunicera med (s.k. medlyssning). KVFS 2022:4.
Har upphävts genom KVFS 2022:4.
Har upphävts genom KVFS 2022:4.
Försändelser
En försändelse till eller från en intagen ska befordras eller hållas tillgänglig för den intagne samma dag som försändelsen kommer till anstalten, om det är möjligt och försändelsen inte ska granskas. KVFS 2019:5.
Vid granskning genom öppnande av en försändelse ska, om möjligt, två tjänstemän medverka. KVFS 2019:5.
Alla försändelser till och från en intagen på säkerhetsavdelning, förutom sådana som avses i 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610), s.k. myndighetspost, ska granskas.
En försändelse till eller från en intagen får granskas genom – genomlysning av försändelsen i oöppnat skick, – öppnande utan genomläsning av innehållet, eller – öppnande och genomläsning av innehållet. En försändelse till eller från en intagen på säkerhetsavdelning ska alltid granskas genom öppning och genomläsning. Om en försändelse har öppnats, ska den förseglas när granskningen är slutförd.
Granskning av en försändelse till eller från en intagen ska ske skyndsamt. Efter granskningen ska försändelsen lämnas ut till den intagne så snart som möjligt om den inte ska omhändertas enligt 5 kap. 2 § eller 8 kap. 8 eller 9 § fängelselagen (2010:610) eller hållas kvar enligt 7 kap. 8 § samma lag. Om innehållet i en granskad försändelse bedöms kunna vara straffbart i samband med innehav eller spridning eller om det lämnar upplysningar om brott, för vilket fängelse är föreskrivet och som kan antas föranleda annan påföljd än böter, ska Polisen underrättas så snart som möjligt. KVFS 2024:1.
Allmänna råd till 7 kap. 8 § fängelselagen (2010:610)
Särskilda skäl mot att lämna ut en granskad försändelse kan finnas om ordningen eller säkerheten skulle äventyras vid befordran av försändelsen. Om försändelsen innehåller information som kan utgöra fara för någon annans liv eller hälsa eller uppgifter som kan äventyra ordningen eller säkerheten i anstalten även efter att den intagne frigivits kan det finnas särskilda skäl att hålla kvar försändelsen även efter den tidpunkten.
Allmänna råd till 21 § fängelseförordningen (2010:2010)
Särskilda skäl mot att underrätta en intagen om att en försändelse har hållits kvar kan t.ex. vara att arbetet i en redan inledd förundersökning skulle kunna skadas, om försändelsen i sig tyder på att Polisen eller Kriminalvården har vetskap om planerad brottslighet eller om försändelsen innehåller information om ett planerat brott, rymnings- eller upploppsplaner eller information som kan användas för att hota eller trakassera andra intagna eller kriminalvårdspersonal.
Den intagne ska underrättas när en försändelse har granskats. Underrättelsen ska innehålla information om 1. vilken försändelse som har granskats, 2. med stöd av vilket lagrum granskningen har skett, 3. vilken typ av granskning som har utförts, 4. datum för granskningen, och 5. vem eller vilka som medverkat vid granskningen. KVFS 2024:1.
Gemensamma bestämmelser
Hänsyn till brottsoffer
Vid prövningen av om besök eller elektronisk kommunikation kan medföra skada för annan ska särskilt beaktas om den som kontakten ska äga rum med är brottsoffer till den intagne eller annars har en sådan relation till den intagne att en kontakt skulle medföra skada för den personen eller för ett brottsoffer.
Samtycke av den som kontakt ska äga rum med
Den som en intagen vill ta emot besök av eller kommunicera elektroniskt med ska tillfrågas om han eller hon samtycker till att kontakten ska äga rum. I samband med det ska den som kontakten ska äga rum med informeras om – att han eller hon, om samtycke till kontakt lämnas, kan komma att registreras i Kriminalvårdens datasystem, – att Kriminalvården, om samtycke till kontakt lämnas, kan komma att undersöka om han eller hon är dömd eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet och inhämta upplysningar om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt, och – att han eller hon kan komma att bli föremål för kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesiktning vid ett besök. Den intagne ansvarar för att samtycke inhämtas på en blankett som fastställs av Kriminalvården. Det gäller dock inte – om den som kontakten ska äga rum med är brottsoffer till den intagne och Kriminalvården inhämtar samtycke, eller – om det finns särskilda skäl. KVFS 2024:1.
Allmänna råd
Om den som kontakten ska äga rum med är ett barn ankommer det enligt reglerna i föräldrabalken på den eller dem som är vårdnadshavare till det barnet att ta ställning till om samtycke till kontakten ska lämnas. KVFS 2026:3.
Om den som kontakten ska äga rum med inte samtycker till kontakt med den intagne, får den intagne inte beviljas tillstånd till kontakten.
Vad som anges i 26 och 27 §§ gäller inte 1. om den som kontakten ska äga rum med är advokat eller tjänsteman på eller uppdragstagare till en svensk myndighet eller ett internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda, och kontakten sker i anledning av den ställningen, 2. vid telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser och samtalet sker utanför INTIK-systemet, 3. när en intagen underrättar en närstående om var han eller hon befinner sig enligt bestämmelsen i 3 § fängelseförordningen (2010:2010), 4. om kontakten med hänsyn till särskilda omständigheter är uppenbart befogad och en tillfredsställande kontroll kan uppnås,
5. om det gäller tillstånd till elektronisk kommunikation, den som kontakten ska äga rum med inte registreras i Kriminalvårdens datasystem och någon undersökning enligt 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) inte görs, 6. om kontakten avser en förbindelse enligt artikel 36 i Wienkonventionen om konsulära förbindelser (SÖ 1974:10), eller 7. om den som kontakten ska äga rum med är vårdnadshavare eller förälder till en intagen som inte har fyllt arton år. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
En uppdragstagare kan vara t.ex. en person som Kriminalvården har förordnat som personutredare. Telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser kan vara t.ex. samtal till en utländsk ambassad eller en hyresvärd. En situation där en kontakt kan vara uppenbart befogad trots att något samtycke inte har lämnats kan vara t.ex. om det krävs brådskande åtgärder som rör ett gemensamt barn. Det ska vara fråga om en objektivt sett klart befogad kontakt. För att en tillfredsställande kontroll ska kunna uppnås kan kommunikationen behöva avlyssnas. KVFS 2011:11.
Undersökning enligt 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610)
Innan en intagen i en anstalt av säkerhetsklass 1 och 2 beviljas tillstånd att ta emot besök eller tillstånd till elektronisk kommunikation ska en sådan undersökning som avses i 7 kap. 10 § fängelselagen (2010:610) göras. Det gäller dock inte i de fall som avses i 28 § 1–6 eller i de fall tillräcklig kontroll kan uppnås genom att besöket eller kommunikationen kontrolleras. KVFS 2026:3.
Giltighet för tillstånd till besök och elektronisk kommunikation
Om en intagen har fyllt arton år upphör ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet att gälla för en annan än en närstående om den intagne omplaceras till en annan anstalt eller inom samma anstalt placeras i högre säkerhetsklass eller på säkerhetsavdelning. Detsamma gäller ett sådant tillstånd för en närstående, om den intagne placeras i högre säkerhetsklass eller på säkerhetsavdelning. Tillstånd till elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet som beviljats vid säkerhetsavdelning gäller endast där. Om en intagen inte har fyllt arton år upphör ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation inom INTIK-systemet att gälla om den intagne omplaceras till en annan anstalt i högre säkerhetsklass eller inom samma anstalt placeras i högre säkerhetsklass. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Att ett tillstånd till besök eller elektronisk kommunikation fortsätter att gälla efter en omplacering hindrar inte den mottagande anstalten att vid behov genomföra en ny kontroll och eventuellt återkalla tillståndet, om det finns grund för det. Behov av att göra en ny kontroll kan finnas t.ex. om det har gått lång tid sedan föregående kontroll eller om det finns anledning att anta att
den närståendes personliga förhållanden har förändrats i något avseende som påverkar prövningen av tillståndet.
Har upphävts genom KVFS 2018:2.
8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder
Fotografering av intagna
För att underlätta identifieringen ska en intagen fotograferas i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt och därefter vid behov. Den intagne ska fotograferas framifrån och i högerprofil. Om den intagne har något synligt särskilt kännetecken ska det fotograferas särskilt, om kännetecknet inte är synligt på något av de andra fotografierna.
Allmänna råd
Synliga särskilda kännetecken kan vara t.ex. tatueringar, ärr eller födelsemärken på händerna, underarmarna eller i nacken. KVFS 2026:3.
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning
Allmänna bestämmelser
Allmänna råd till 23 § fängelseförordningen (2010:2010)
Att en kroppsbesiktning ska utföras med beaktande av så stor enskildhet som omständigheterna medger innebär att en sådan undersökning normalt inte ska utföras i närvaro av en annan intagen. I undantagsfall kan dock en undersökning ske under sådana förhållanden, om det finns mycket starka säkerhetsskäl och åtgärden inte kan skjutas upp.
Allmänna råd till 8 kap. 7 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning är integritetskänsliga åtgärder och det bör därför i största möjliga mån undvikas att manliga intagna undersöks av kvinnlig personal. Att en kroppsvisitation eller en kroppsbesiktning av en man utförs eller bevittnas av en kvinna kan vara nödvändigt när det inte finns manlig personal att tillgå vid verksamhetsstället. Det kan även vara nödvändigt i situationer där kroppsvisitationen eller kroppsbesiktningen behöver utföras omedelbart och inte kan skjutas upp tills manlig personal är på plats för att utföra åtgärden. KVFS 2019:5.
Kroppsbesiktning i form av en rektal eller vaginal undersökning ska genomföras på sjukhus. Kroppsbesiktning i form av en undersökning av en intagens munhåla, som avser annat än en okulär besiktning, ska utföras av läkare eller sjuksköterska i enlighet med av läkare meddelade anvisningar. KVFS 2014:3.
Har betecknats 7 kap. 9 a § genom KVFS 2018:5.
Särskilt om prov för drogkontroll
Allmänna råd till 8 kap. 6 § fängelselagen (2010:610)
Kriminalvården bestämmer vilken form av prov för drogkontroll en intagen ska lämna.
En intagen som anmodats att lämna urinprov ska ta av sig sina kläder innan provtagningen och därefter få ombyteskläder eller annat att skyla sig med. Om det i det enskilda fallet finns risk för att provet manipuleras och syftet med provtagningen därigenom äventyras, ska urinprovet lämnas utan kläder eller annat att skyla kroppen med. Om det finns sådan risk som anges i andra stycket, ska även eventuella menstruationsskydd avlägsnas. KVFS 2024:11.
Allmänna råd
Risk för manipulation kan finnas t.ex. om den intagne misstänks vara drogpåverkad eller tidigare manipulerat prov för drogkontroll. KVFS 2024:11.
Blodprov på en intagen får endast tas av sjukvårdspersonal.
Andra prov för drogkontroll än blodprov ska tas av eller lämnas i närvaro av kriminalvårdspersonal. En intagen får dock lämna urinprov enskilt om 1. det finns synnerliga skäl, och 2. det inte bedöms finnas risk för manipulation. KVFS 2024:11.
Allmänna råd
Synnerliga skäl att få lämna urinprov enskilt kan finnas t.ex. om en intagen har dokumenterade medicinska svårigheter att lämna urinprov i närvaro av personal. Risk för manipulation kan finnas t.ex. om den intagne misstänks vara drogpåverkad eller tidigare manipulerat prov för drogkontroll. KVFS 2024:11.
En intagen får inte utan medgivande ta med föremål till rum där urinprov tas.
Allmänna råd
Vätskor, pulver och liknande är exempel på föremål som inte får tas med utan medgivande.
En intagen ska så snart det kan ske underrättas om resultatet av ett prov för drogkontroll.
Om en preliminär analys av ett prov för drogkontroll genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den intagne föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys.
Allmänna råd
Det nya provet bör vara ett urinprov.
Ett positivt resultat av en preliminär analys av ett prov för drogkontroll får bara utgöra underlag för beslut av inskränkande karaktär om beslutet inte kan skjutas upp.
Allmänna råd
Ett beslut som inte kan skjutas upp kan avse t.ex. vistelse utanför anstalt, omplacering eller besök. Ett beslut om varning kan däremot normalt skjutas upp i avvaktan på en slutlig analys.
Särskilt om tulltoalett
En intagen som underkastas en kroppsbesiktning, som genom användning av tulltoalett syftar till att avgöra om den intagne har något föremål i kroppen, ska hållas under ständig tillsyn.
Allmänna råd
Med tulltoalett avses en toalett som ger Kriminalvården möjlighet att undersöka vad som finns i den intagnes avföring.
Omhändertagande av otillåtna föremål
Allmänna råd till 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610)
Insulinpennor och andra liknande läkemedel som har förskrivits av läkare är inte särskilt ägnade att användas vid narkotikamissbruk eller för annan befattning med narkotika och bör därför inte omhändertas med stöd av denna bestämmelse.
Sådana medel, varor och föremål som avses i 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) och som medförs, påträffas eller sänds på ett sätt som avses i samma bestämmelse ska omhändertas. Finns det inte någon känd ägare till egendomen ska den förstöras. Finns det en känd ägare ska egendomen förstöras, om det inte finns synnerliga skäl mot det. Egendomen ska inte heller förstöras om den ska överlämnas till polis. Omhändertagna medel, varor och föremål som inte ska förstöras, och som inte ska överlämnas till polis, ska hanteras enligt bestämmelserna i 5 kap. fängelselagen. KVFS 2018:5.
Allmänna råd
Synnerliga skäl att inte förstöra medel och varor enligt 11 § kan finnas t.ex. om det är fråga om legala medel eller varor till ett inte obetydligt värde.
När egendom omhändertas enligt 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) ska åtgärden dokumenteras. Om egendomen har en känd ägare ska han eller hon underrättas om omhändertagandet. KVFS 2011:11.
Fängsel
En intagen som har belagts med fängsel för att han eller hon uppträder våldsamt ska hållas under noggrann tillsyn så länge åtgärden består.
Uppföljande samtal för intagna som inte har fyllt arton år
Allmänna råd till 8 kap. 10 a § fängelselagen (2010:610)
Ett uppföljande samtal bör erbjudas i nära anslutning till att den beslutade åtgärden har upphört. Vid bedömningen av om det är uppenbart obehövligt att erbjuda ett uppföljande samtal bör en helhetsbedömning göras av omständigheterna i varje enskilt fall, där bl.a. hur integritetskränkande åtgärden är och hur barnet självt kan antas ha upplevt åtgärden vägs in. Undantaget bör tillämpas restriktivt. I tveksamma fall bör samtal erbjudas. KVFS 2026:3.
Befogenheter mot obehöriga personer
Av dokumentationen av ett avvisande eller avlägsnande ska framgå 1. vem som beslutat om ingripandet, 2. grunden och tidpunkten för beslutet, 3. vem eller vilka som deltagit i ingripandet, 4. vem eller vilka som ingripandet riktat sig mot, 5. tiden för ingripandet, och 6. vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet. KVFS 2024:1.
9 kap. Hälso- och sjukvård
En intagen ska, i anslutning till att han eller hon tas in i anstalt, tillfrågas om sitt hälsotillstånd. Den intagne ska så snart som möjligt ges möjlighet att få sin hälsa undersökt av en sjuksköterska, om en sådan undersökning inte har genomförts i en annan anstalt. En intagen som har en pågående medicinsk behandling ska dock alltid ges möjlighet att träffa sjuksköterska.
En intagen som har förskrivits viss medicin ska få tillgång till den enligt förskrivningen.
Allmänna råd
Att den intagne ska få tillgång till sin medicin innebär inte att han eller hon alltid har rätt att inneha den enligt bestämmelserna i 5 kap.
Om en intagen, för sådan medicin som avses i 2 §, har rätt till kostnadsreducering enligt 5 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska Kriminalvården, som ett bidrag av allmänna medel, bekosta medicinen upp till kostnadstaket som följer av samma bestämmelse. Kriminalvården ska även, som ett bidrag av allmänna medel, bekosta en intagens avgift för medicin enligt 7 § förordningen (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd och 6 § förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar. KVFS 2025:3.
Vid akut sjukdom eller skada ska den intagne omedelbart få sjukvård.
Allmänna råd till 9 kap. 1 § andra stycket fängelselagen (2010:610)
Villkor ska vara individuellt utformade utifrån riskbedömningen och omständigheterna i det enskilda fallet. Villkor kan avse t.ex. – förbud att ta kontakt med brottsoffer, – skyldighet att följa uppgjord planering för vistelsen utanför anstalt, – skyldighet att under hela eller delar av vistelsen utanför anstalt vistas
inom ett visst geografiskt område, eller
– åtföljande av personal under vistelsen utanför anstalt.
10 kap. Permission och annan tillfällig vistelse utanför anstalt
Riskbedömning m.m.
Vid bedömningen enligt 10 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket fängelselagen (2010:610) ska, utöver vad som framgår av lagen, särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, med särskild hänsyn tagen till eventuella brottsoffer, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, såsom utfallet av tidigare utevistelser och eventuell misskötsamhet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa, och 6. förhållandena under vilka permissionen kommer att genomföras. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Riskbedömningen ligger till grund för ställningstagande till om permission eller särskild permission kan beviljas och vilka villkor som ska gälla. Om en intagen missköter sig under verkställigheten ska en förnyad riskbedömning göras som ska vara vägledande för om eller när permission får beviljas.
Permission
Allmänna råd till 10 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Permission för att underlätta den intagnes anpassning i samhället kan beviljas för t.ex. strukturerade och regelbundna vistelser i hemmet, besök hos Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, optiker eller tandläkare, deltagande i föreningsverksamhet eller liknande verksamhet eller i AA/NA-möte.
Permission under kvalifikationstiden
Allmänna råd till 10 kap. 1 § fjärde stycket fängelselagen (2010:610)
Särskilda skäl att bevilja en intagen permission trots att den tid som avses i 10 kap. 1 § 1 fängelselagen (kvalifikationstiden) inte har förflutit kan finnas om den intagne behöver besöka t.ex. Arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller tandläkare. En sådan permission bör endast beviljas om angelägenheten är nödvändig för att förbereda frigivningen eller om den behövs för besök hos
tandläkare, och angelägenheten inte kan skjutas upp eller ordnas på annat sätt. KVFS 2012:1.
Permission efter kvalifikationstiden
Allmänna råd till 10 kap. 1 § första stycket fängelselagen (2010:610)
För att möjliggöra en individuell riskbedömning samt en planering inför den första permissionen bör en intagen inte beviljas permission på egen hand förrän minst en månad av straffet har avtjänats i anstalt. Om det vid en riskbedömning kommer fram att en intagen inte bör beviljas regelbunden permission enligt 3 § när kvalifikationstiden har förflutit och under viss tid efter det eller efter misskötsamhet bör en tidpunkt anges som anger när den intagne tidigast bedöms kunna beviljas permission. KVFS 2013:4
Sedan kvalifikationstiden förflutit får en intagen beviljas regelbunden permission enligt 3 § samt extra permission enligt 7 §. KVFS 2013:4.
En intagen får inom en period som omfattar tre månader (permissionsperiod) beviljas en eller flera permissioner. Permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får beviljas vid högst två tillfällen per permissionsperiod. En intagen som inte har fyllt arton år får dock beviljas permission under bevakning eller åtföljande av personal vid högst fyra tillfällen per permissionsperiod. Permission får beviljas med det antal dygn per permissionsperiod som anges i 4–6 §§ (permissionstid). Förhållandena på permissionsperiodens första dag avgör hur många dygns permission som kan beviljas. Nödvändig restid till och från permissionsadressen räknas inte in i permissionstiden, om den med hänsyn till ändamålet med permissionen är rimlig i förhållande till permissionstiden. En intagen får inte påbörja permission oftare än varannan vecka, om det inte finns särskilda skäl. En permission får omfatta högst tre dygn. Den första permissionen på egen hand får dock omfatta högst ett dygn. En permission som sker under bevakning eller åtföljande av personal får omfatta högst sex timmar inklusive restid, om det inte finns särskilda skäl. KVFS 2026:3.
Allmänna råd
Som förberedelse inför en första längre permission på egen hand kan en intagen beviljas en eller flera kortare permissioner. Om riskbedömningen inte talar mot det kan permissionstiden därefter utökas successivt, s.k. permissionsstege. En intagen bör inte som en första permission på egen hand beviljas permission med övernattning, om det inte är uppenbart att risken för misskötsamhet är låg. En intagen som på grund av den risk som finns beviljas två permissioner, eller fyra permissioner om den intagne inte har fyllt arton
år, under bevakning eller åtföljande av personal under samma
permissionsperiod bör normalt inte beviljas någon permission på egen hand i samma period. Restid som överstiger permissionstiden är normalt inte rimlig.
Särskilda skäl att påbörja en permission oftare än varannan vecka kan finnas t.ex. om den intagne behöver närvara vid en viktig angelägenhet som inte kan skjutas upp. Permission under bevakning eller åtföljande av personal bör normalt inte påbörjas oftare än var fjärde vecka. Intagna som inte har fyllt arton år bör dock få påbörja sådan permission oftare än var fjärde vecka. KVFS 2026:3.
En intagen får beviljas permission under högst fem dygn den första permissionsperioden. Om det återstår mindre än tre månader till villkorlig frigivning eller påbörjandet av en vårdvistelse, avtjänande i halvvägshus eller utökad frigång får dock permission beviljas under högst fyra dygn eller, om det återstår mindre än två månader, under högst två dygn. KVFS 2026:8.
Efter den första permissionsperioden får en intagen beviljas permission under högst nio dygn per permissionsperiod. Om det återstår två år eller mer till villkorlig frigivning får dock den intagne beviljas permission under högst sex dygn.
Om en intagens sista permissionsperiod innan villkorlig frigivning eller påbörjandet av en vårdvistelse, avtjänande i halvvägshus eller utökad frigång är kortare än tre månader får den intagne i perioden beviljas permission under högst tre dygn för varje påbörjad månad som återstår. KVFS 2026:8.
En intagen får beviljas extra permission för angelägenheter som är av stor vikt för att förbereda frigivningen och som inte kan eller skäligen bör ordnas under permission enligt 3 § eller på annat sätt. Sådan permission får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med permissionen.
Allmänna råd
Extra permission bör normalt beviljas endast för behov som har identifierats i verkställighetsplanen.
Särskild permission
Allmänna råd till 10 kap. 2 § fängelselagen (2010:610)
Med särskilt ömmande skäl avses t.ex. att en intagen ska kunna besöka en närstående som är allvarligt sjuk, närvara vid en närståendes begravning eller vid en viktig angelägenhet som rör den intagnes barn. I riskbedömningen bör det vägas in om en eventuell risk kan neutraliseras genom t.ex. bevakning. En sådan avvägning är dock inte nödvändig att göra om särskilt ömmande skäl saknas. En intagen som avtjänar ett långvarigt fängelsestraff får beviljas särskild permission för att minska skadeverkningarna av frihetsberövandet. En sådan permission bör inte beviljas förrän minst två år av strafftiden har avtjänats och därefter högst en gång var nionde månad. Om den intagne inte har fyllt arton år bör dock sådan permission inte kunna beviljas förrän när minst ett år av strafftiden har avtjänats och därefter högst en gång var sjätte månad. KVFS 2026:3.
En särskild permission får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med permissionen. En särskild permission för att minska skadeverkningarna av ett långvarigt frihetsberövande får omfatta högst fyra timmar inklusive restid.
Kontroll
Allmänna råd till 10 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)
Villkor ska vara individuellt utformade utifrån riskbedömningen och omständigheterna i det enskilda fallet. Villkor kan avse t.ex. – anmälningsplikt, – förbud att använda alkohol och annat berusningsmedel, – förbud att använda andra läkemedel än de som förskrivits av anstaltens läkare, – förbud att vistas inom ett visst geografiskt område, – förbud att ta kontakt med brottsoffer, – skyldighet att följa uppgjord planering för permission och resa, – skyldighet att genomföra antialkoholbehandling före permissionen, – skyldighet att under hela eller delar av permissionen vistas inom ett visst geografiskt område, t.ex. på permissionsadressen eller annan angiven plats,
eller
– åtföljande av personal under permissionen.
För att kunna kontrollera att den intagne följt uppställda villkor ska en permission påbörjas och avslutas i anstalt, om kontrollen inte kan utföras på annat lämpligt sätt.
Permission enligt 3 § (regelbunden permission) som av säkerhetsskäl måste vara bevakad eller förenad med villkor om åtföljande av personal får beviljas endast om 1. permissionen utgör en förberedande åtgärd i syfte att kunna bevilja den intagne sådan permission på egen hand, eller 2. det annars följer av särskilda villkor. KVFS 2013:4.
En särskild permission för att minska skadeverkningarna av ett långvarigt frihetsberövande ska alltid vara bevakad.
En intagen får beviljas permission eller särskild permission till ett annat land endast om det finns synnerliga skäl och en tillräcklig kontroll kan uppnås.
Allmänna råd
Synnerliga skäl kan finnas t.ex. om permissionen avser ett besök hos en närstående som befinner sig i livets slutskede.
Giltighet av beslut om permission och särskild permission
Ett beslut om permission eller särskild permission kan återkallas eller på annat sätt ändras till den intagnes nackdel om det framkommer eller inträffar omständigheter som hade medfört att permissionen eller den särskilda
permissionen inte skulle ha beviljats eller skulle ha förenats med villkor om kontroll. KVFS 2013:4.
Allmänna råd
Återkallelse av ett beslut om permission eller särskild permission bör endast ske om det inte är tillräckligt att förena utevistelsen med villkor om kontroll enligt 10 kap. 5 § fängelselagen (2010:610). KVFS 2013:4.
11 kap. Frigivningsförberedande åtgärder
Förutsättningar
Behovsbedömning
En frigivningsförberedande åtgärd får beviljas i form av att den intagne har sin dygnsvila i ett av Kriminalvården kontrollerat hem som är anpassat för att ge intagna särskilt stöd eller tillsyn (halvvägshus), har sin dygnsvila i ett sådant hem som avses i 9 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400) (vårdvistelse), har sin dygnsvila i sin bostad (utökad frigång) eller har sin dygnsvila i anstalt men under dagtid utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet utanför anstalt (frigång). De olika formerna av frigivningsförberedande åtgärder får kombineras med varandra. KVFS 2026:8.
Riskbedömning
Vid bedömningen enligt 11 kap. 2 § fängelselagen (2010:610) ska, utöver vad som framgår av lagen, särskilt beaktas 1. karaktären och omfattningen av den intagnes tidigare och aktuella brottslighet, med särskild hänsyn tagen till eventuella brottsoffer, 2. utfallet av tidigare och pågående verkställighet, såsom utfallet av genomförda utevistelser på egen hand och deltagande i brotts- och missbruksrelaterad programverksamhet, 3. strafftidens längd och återstående verkställighetstid, 4. om den intagne ska utvisas eller avvisas efter frigivning eller saknar anknytning till riket, 5. om den intagne är involverad i, eller har koppling till, en grupp av personer som utövar allvarlig brottslighet, och 6. den intagnes personliga förhållanden, såsom missbruk eller psykisk ohälsa. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Riskbedömningen ligger till grund för ställningstagande till om en frigivningsförberedande åtgärd kan beviljas och vilka villkor som ska gälla. Innan en frigivningsförberedande åtgärd beviljas bör den intagne ha genomfört permission utan anmärkning. Innan frigång eller avtjänande i halvvägshus beviljas bör den intagne ha genomfört permission på egen hand utan anmärkning. Innan utökad frigång beviljas bör den intagne ha genomfört permission på egen hand med övernattning utan anmärkning. KVFS 2026:8.
Den frigivningsförberedande åtgärdens längd
Den frigivningsförberedande åtgärdens längd ska baseras på vad som framkommit vid behovsbedömningen och riskbedömningen. Den frigivningsförberedande åtgärdens längd får inte medföra att straffet urholkas. KVFS 2026:8.
Allmänna råd till 11 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)
Kravet på särskilda skäl innebär att undantaget bör tillämpas restriktivt och främst i relation till intagna som har låg risk för återfall i brott eller annan misskötsamhet. Exempel på särskilda skäl kan vara att den intagne har ett stort behov av behandling, att det finns starka tredjemansskäl eller, när det gäller intagna som inte har fyllt arton år, att det finns ett behov av att minimera de negativa skadeverkningar som följer av ett frihetsberövande. KVFS 2026:8.
Allmänna råd till 11 kap. 4 § fängelselagen (2010:610)
Frigång, vårdvistelse eller avtjänande i halvvägshus bör normalt beviljas endast för behov som har identifierats i verkställighetsplanen.
Särskilt om frigång
Vid prövningen av om en intagen ska beviljas frigång bör det särskilt beaktas om den intagne behöver inskolning i arbetslivet eller om frigång kan antas förbättra den intagnes möjlighet att försörja sig efter frigivningen. Frigång kan beviljas bl.a. en intagen som behöver återinskolas i ett tidigare arbete efter ett längre fängelsestraff eller om en intagen behöver omskolning, arbetsträning eller praktik för att komma in på arbetsmarknaden eller för att börja arbeta inom ett nytt område eller driva egen näringsverksamhet. Frigång kan också beviljas för deltagande i grundläggande utbildning, yrkesutbildning eller högskolestudier. Frigång kan även beviljas för att tillgodose en intagens behov av missbruksbehandling eller annan behandling enligt verkställighetsplanen (VSP).
Särskilt om vårdvistelse
Vid prövningen av om en intagen ska beviljas vårdvistelse bör det särskilt beaktas om den intagne har behov av vård eller behandling för t.ex. – drogmissbruk, – spelberoende, – våldsbenägenhet, – sexualbrottsrelaterat beteende, – kriminellt beteende,
– psykiatrisk problematik, eller
– funktionsnedsättning. Den intagne bör ha genomfört någon form av programverksamhet i anstalt eller på annat sätt visat att han eller hon är redo för att bearbeta sin problematik på det sätt som kommer att krävas under vårdvistelsen.
Särskilt om halvvägshus
Vid prövningen av om en intagen behöver det särskilda stöd och den tillsyn som kan beredas i halvvägshus bör det särskilt beaktas om den intagne saknar bostad eller om han eller hon ur riskhänseende eller av personliga skäl behöver mer stöd än vad som kan erbjudas vid utökad frigång.
Särskilt om utökad frigång
Utökad frigång kan t.ex. beviljas en intagen som inte har sådana behov som endast kan tillgodoses genom en vårdvistelse eller avtjänande i halvvägshus. KVFS 2026:8
Allmänna råd till 11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)
Villkor ska vara individuellt utformade utifrån riskbedömningen och omständigheterna i det enskilda fallet. Villkor om skötsamhet, om skyldighet att hålla kontakt med Kriminalvården samt om att avhålla sig från alkohol och andra berusningsmedel bör regelmässigt meddelas. Villkor kan även avse t.ex. – vilken bostad den intagne ska ha under den frigivningsförberedande åtgärden, – vilka tider och för vilka ändamål den intagne får vistas utanför bostaden (schema) eller, vid vårdvistelse, utanför hemmet, – förbud att vistas inom eller utanför ett visst geografiskt område,
– förbud att ta kontakt med en viss person, eller
– vad som ska gälla i fråga om arbete, annan förvärvsverksamhet, utbildning eller annan sysselsättning. Ändrade eller nya villkor bör meddelas om det är nödvändigt för att den
frigivningsförberedande åtgärden ska kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt, t.ex. om den intagne får en förändrad bostads- eller sysselsättningssituation eller gör sig skyldig till misskötsamhet av mindre allvarlig art som inte leder till upphävande av den frigivningsförberedande åtgärden. KVFS 2026:8.
Den intagnes bostad ska vara utformad så att kontroll med elektronisk övervakning är möjlig. Den ska lämpa sig som bostad och i övrigt vara lämplig för verkställigheten. KVFS 2026:8.
En person som den intagne delar bostad med ska tillfrågas om han eller hon samtycker till att fängelsestraffet avtjänas i bostaden. Om sådant samtycke inte lämnas får fängelsestraffet inte avtjänas i den bostaden. Om den intagne delar bostad med ett brottsoffer får fängelsestraffet inte avtjänas i den bostaden, om det inte finns synnerliga skäl. Om det finns barn som är bosatta i den aktuella bostaden ska det särskilt utredas hur barnets situation påverkas och om det kan anses lämpligt i förhållande till barnets bästa att fängelsestraffet avtjänas i bostaden. KVFS 2019:5.
Allmänna råd
Om den som den intagne delar bostad med är ett barn ankommer det enligt reglerna i föräldrabalken i första hand på den eller de som är vårdnadshavare
att ta ställning till om samtycke ska lämnas till att fängelsestraffet avtjänas i bostaden. KVFS 2019:5.
Om den utökade frigången kan antas inverka menligt på barn som den intagne delar bostad med får den inte beviljas.
Sysselsättning under frigivningsförberedande åtgärd
I detta kapitel avses med sysselsättning arbete, behandling, utbildning eller särskilt anordnad verksamhet som den intagne ska delta i under frigång, avtjänande i halvvägshus eller utökad frigång. Sysselsättning ska vara regelbunden och kontrollerbar. Sysselsättning får inte medföra övernattning utanför anstalten, halvvägshuset eller bostaden. Den får inte vara förlagd utomlands. KVFS 2026:8.
Allmänna råd till 11 kap. 2, 4 och 5 §§ fängelselagen (2010:610)
Arbete kan avse även t.ex. arbetsträning eller praktik som kan antas förbättra den intagnes förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden eller deltagande i arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan med Arbetsförmedlingen, kommun (Krami) eller andra aktörer. Behandling kan avse t.ex. medverkan i brotts- eller missbruksrelaterade program eller behandling i öppenvård. Utbildning innefattar t.ex. studier eller yrkesutbildning. Särskilt anordnad verksamhet kan avse deltagande i dagcenter-verksamhet och studiecirklar, sysselsättning liknande den som ges inom ramen för samhällstjänst samt vård av barn under föräldraledighet, vård av sjukt barn eller annan sjuk närstående. Sysselsättningen bör normalt utföras måndag–fredag under dagtid. Vid avtjänande i halvvägshus och vid utökad frigång bör sysselsättningsgraden motsvara minst 20 timmar per vecka och i genomsnitt inte överstiga 40 timmar per vecka. För intagna som är pensionärer eller på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att klara sysselsättningskravet kan en något lägre sysselsättningsgrad godtas. KVFS 2026:8.
Kontroll
Allmänna råd till 11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610)
Villkor ska vara individuellt utformade utifrån riskbedömningen och omständigheterna i det enskilda fallet. Villkor om skötsamhet, om skyldighet att hålla kontakt med Kriminalvården samt om att avhålla sig från alkohol och andra berusningsmedel bör regelmässigt meddelas. Villkor kan även avse t.ex. – vilken bostad den intagne ska ha under den frigivningsförberedande åtgärden, – vilka tider och för vilka ändamål den intagne får vistas utanför bostaden (schema) eller, vid vårdvistelse, utanför hemmet, – förbud att vistas inom eller utanför ett visst geografiskt område,
– förbud att ta kontakt med en viss person, eller
– vad som ska gälla i fråga om arbete, annan förvärvsverksamhet, utbildning eller annan sysselsättning.
Ändrade eller nya villkor bör meddelas om det är nödvändigt för att den
frigivningsförberedande åtgärden ska kunna genomföras på ett
ändamålsenligt sätt, t.ex. om den intagne får en förändrad bostads- eller sysselsättningssituation eller gör sig skyldig till misskötsamhet av mindre allvarlig art som inte leder till upphävande av den frigivningsförberedande åtgärden. KVFS 2026:8.
Särskilt om vårdvistelse
En intagen ska följa de regler som gäller för verksamheten hos vårdgivaren. Den intagne får efter vårdgivarens medgivande vistas utanför hemmet, om det är förenligt med villkoren som har beslutats för vårdvistelsen. KVFS 2012:1.
Särskilt om halvvägshus
En intagen ska ha sin dygnsvila i halvvägshuset, om inte den intagne beviljas vistelse utanför halvvägshuset enligt 11 § tredje stycket eller 12 § under tid för dygnsvila. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Den intagne bör normalt vistas i halvvägshuset klockan 22.00–6.00, om inte sysselsättningen är förlagd under den tiden. KVFS 2024:1.
En intagen får vistas utanför halvvägshuset under tid för sysselsättning samt under restid till och från platsen för sysselsättningen. KVFS 2012:1.
En intagen får, för att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd att vistas utanför halvvägshuset enligt andra och tredje stycket. En intagen får beviljas vistelser utanför halvvägshuset under högst sju timmar per vecka samt ytterligare fem timmar per vecka för aktiviteter som särskilt syftar till att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den intagne. Efter hälften av den planerade vistelsen i halvvägshuset, dock minst en månad, får tillstånd beviljas för ytterligare fyra timmar per vecka. En intagen får, vid högst fyra tillfällen per månad, beviljas vistelser utanför halvvägshuset under sammanlagt högst tre dygn. Vistelserna får inte förläggas i direkt anslutning till vistelser utanför halvvägshuset enligt andra stycket. I tid för vistelse utanför halvvägshuset enligt andra och tredje stycket ingår restid. KVFS 2014:3.
Allmänna råd
Vistelse utanför halvvägshuset enligt andra stycket bör i första hand användas för vardagliga sysslor, t.ex. nödvändiga inköp, besök hos Arbetsförmedlingen, frivården, socialtjänsten, optiker, tandläkare eller frisör. Aktiviteter som särskilt syftar till att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den dömde kan vara t.ex. angelägenheter som rör den intagnes anhöriga, vissa fritidsaktiviteter, deltagande i föreningsverksamhet eller liknande verksamhet eller i AA/NA-möte.
Utevistelse enligt tredje stycket bör normalt förläggas till
sysselsättningsfria dagar. KVFS 2012:1.
En intagen får beviljas vistelse utanför halvvägshuset utöver vad som anges i 11 § om det finns särskilt ömmande skäl och hans eller hennes behov av vistelsen utanför halvvägshuset inte kan eller skäligen bör tillgodoses genom en vistelse enligt 11 §. En sådan vistelse får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med åtgärden. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Särskilt ömmande skäl att bevilja tillstånd till vistelse utanför halvvägshuset kan finnas t.ex. för att en intagen ska kunna besöka en närstående som är allvarligt sjuk, närvara vid en närståendes begravning, vid en viktig angelägenhet som rör den intagnes barn eller vid behov av akut sjukvård. KVFS 2012:1.
En intagen får tillfälligt vistas utanför halvvägshuset om den intagne har kallats att inställa sig vid domstol, övervakningsnämnd eller myndighet. KVFS 2018:5.
Särskilt om utökad frigång
En intagen får inte vistas utanför bostaden annat än på särskilt bestämda tider. Detta ska inledningsvis kontrolleras med elektronisk övervakning. Kontrollen får upphöra tidigast efter två tredjedelar, dock minst två månader, av tiden för den utökade frigången. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Skäl för att ändra ett beslut om kontroll med elektronisk övervakning kan finnas om den intagne utan anmärkning har följt de villkor som är förenade med den frigivningsförberedande åtgärden. Ett beslut om kontroll av villkor med elektronisk övervakning bör behållas t.ex. om den intagne inte har följt villkoret om förbud mot att vistas utanför bostaden annat än på särskilt bestämda tider men avvikelsen inte utgör tillräckliga skäl att upphäva tillståndet till den frigivningsförberedande åtgärden. Det finns inte något absolut hinder mot att förena ett villkor med elektronisk övervakning även för tiden efter sex månader, men då med stöd av 11 kap. 5 § fängelselagen (2010:610). KVFS 2026:8.
En intagen ska ha sin dygnsvila i bostaden. Det gäller inte om den intagne beviljas vistelse utanför bostaden enligt 17 § tredje stycket eller 18 § under tid för dygnsvila. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Den intagne bör normalt vistas i bostaden mellan klockan 22.00–6.00, om inte sysselsättningen är förlagd under den tiden. KVFS 2024:1.
En intagen får vistas utanför bostaden under tid för sysselsättning samt under restid till och från platsen för sysselsättningen. KVFS 2012:1.
En intagen får, för att underlätta hans eller hennes anpassning i samhället, beviljas tillstånd att vistas utanför bostaden enligt andra och tredje stycket. En intagen får beviljas vistelser utanför bostaden under högst 13 timmar per vecka samt ytterligare fem timmar per vecka för aktiviteter som särskilt syftar till att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den intagne. Efter en tredjedel av den planerade utökade frigången, dock minst en månad, får tillstånd beviljas för ytterligare sex timmar per vecka. Efter två tredjedelar, dock minst två månader, får tillstånd beviljas för ytterligare sex timmar per vecka. För det fall den utökade frigången genomförs i direkt anslutning till ett avtjänande i halvvägshus är det den sammanlagda tiden för den frigivningsförberedande åtgärden som är avgörande för hur många timmar klienten får beviljas tillstånd att vistas utanför bostaden. En intagen får, vid högst två tillfällen per månad, beviljas vistelser utanför bostaden under sammanlagt högst ett dygn. Vistelserna får inte förläggas i direkt anslutning till vistelser enligt andra stycket. I tiden för vistelser utanför bostaden enligt andra och tredje stycket ingår restid. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Vistelse utanför bostaden enligt andra stycket bör i första hand användas för vardagliga sysslor, t.ex. nödvändiga inköp, besök hos Arbetsförmedlingen, frivården, socialtjänsten, optiker, tandläkare eller frisör. Aktiviteter som särskilt syftar till att bygga upp, vidmakthålla eller förstärka ett positivt socialt nätverk för den dömde kan vara t.ex. angelägenheter som rör den intagnes anhöriga, vissa fritidsaktiviteter, deltagande i föreningsverksamhet eller liknande verksamhet eller i AA/NA-möte.
Utevistelse enligt tredje stycket bör normalt förläggas till
sysselsättningsfria dagar. KVFS 2012:1.
En intagen får beviljas vistelse utanför bostaden utöver vad som anges i 17 § om det finns särskilt ömmande skäl och hans eller hennes behov av vistelsen utanför bostaden inte kan eller skäligen bör tillgodoses genom en vistelse enligt 17 §. En sådan vistelse får inte omfatta längre tid än vad som är nödvändigt för att tillgodose syftet med åtgärden. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Särskilt ömmande skäl att bevilja tillstånd till vistelse utanför bostaden kan finnas t.ex. för att en intagen ska kunna besöka en närstående som är allvarligt sjuk, närvara vid en närståendes begravning, vid en viktig angelägenhet som rör den intagnes barn eller vid behov av akut sjukvård. KVFS 2012:1.
En intagen får tillfälligt vistas utanför bostaden om den intagne har kallats att inställa sig vid domstol, övervakningsnämnd eller myndighet. KVFS 2018:5.
Vistelse utomlands
En intagen får beviljas vistelse i ett annat land endast om det finns synnerliga skäl och en tillräcklig kontroll kan uppnås. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Synnerliga skäl kan finnas t.ex. om vistelsen avser ett besök hos en närstående som befinner sig i livets slutskede. KVFS 2012:1.
Prov för drogkontroll under vårdvistelse, avtjänande i halvvägshus och utökad frigång
Blodprov på en intagen får endast tas av sjukvårdspersonal. KVFS 2012:1.
En intagen som är kvinna får inte lämna urinprov i närvaro av någon av motsatt kön som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Om en man inte vill lämna urinprov i närvaro av någon av motsatt kön, som inte är läkare eller legitimerad sjuksköterska, bör han istället få lämna provet i närvaro av någon av samma kön om det lämpligen kan ske. KVFS 2012:1.
Om en preliminär analys av ett prov för drogkontroll genom saliv- eller svettprov visar positivt resultat ska den intagne föreläggas att lämna ett nytt prov för slutlig analys. KVFS 2012:1.
Allmänna råd
Det nya provet bör vara ett urinprov. KVFS 2012:1.
Upphävande av frigivningsförberedande åtgärd
Allmänna råd till 11 kap. 8 § 1 fängelselagen (2010:610)
Bristande förutsättningar som kan leda till att en frigivningsförberedande
åtgärd upphävs är t.ex. att
– den intagne förlorar sin bostad, – den intagne förlorar sin sysselsättning, – kontroll med elektronisk övervakning inte går att upprätthålla, – en person som den intagne delar bostad med återtar sitt samtycke till att fängelsestraff avtjänas i bostaden,
– ett brottsoffer flyttar in i den intagnes bostad, eller
– den utökade frigången visar sig inverka menligt på barn som den intagne delar bostad med. KVFS 2026:8.
Allmänna råd till 11 kap. 8 § 2 fängelselagen (2010:610)
Misskötsamhet som kan leda till att en frigivningsförberedande åtgärd
upphävs är t.ex. att den intagne
– avviker, – återfaller i brottslighet som inte är av ringa art eller omfattning, – är påverkad av droger,
– utan giltigt skäl vägrar att lämna prov för drogkontroll, – inte håller kontakt med Kriminalvården enligt dess anvisningar, – inte deltar i den sysselsättning under frigivningsförberedande åtgärd som bestämts, – uppträder hotfullt, – utan giltigt skäl kommer för sent vid ett eller flera tillfällen, – vägrar att ge en person som kontrollerar villkoren för utökad frigång tillträde till bostaden, – uppsåtligen manipulerar den tekniska övervakningsutrustningen vid
kontroll med elektronisk övervakning, eller
– bryter mot andra meddelade villkor. KVFS 2026:8.
12 kap. Varning och uppskjuten villkorlig frigivning
Varning
Allmänna råd till 12 kap. 1 § fängelselagen (2010:610)
Med föreskrifter som gäller för verkställigheten avses all normgivning som en intagen har att rätta sig efter, dvs. såväl lagar och förordningar som Kriminalvårdens föreskrifter. En intagen bör varnas för bl.a. – rymning eller fritagning, – försök till, förberedelse till eller främjande av rymning eller fritagning, – våld eller hot mot medintagen, tjänsteman eller annan person som vistas i anstalten, – trakasserier av medintagen, tjänsteman eller annan person som vistas i anstalten; särskilt sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning, – innehav eller bruk av eller annan befattning med droger eller föremål som anges i 8 kap. 8 § fängelselagen (2010:610) (narkotikautensilier m.m.), – vägran att utan giltigt skäl lämna prov för drogkontroll eller annars låta sig kroppsvisiteras eller kroppsbesiktigas, – manipulation av prov för drogkontroll, – skadegörelse, – manipulation av elinstallation, larmanordning eller annan teknisk utrustning, – missbruk av larmanordning, – upprepad vägran att utföra eller delta i anvisad sysselsättning, – innehav av otillåten telefonutrustning eller annan utrustning som kan användas för kommunikation, – innehav av andra otillåtna föremål som kan äventyra ordningen eller säkerheten,
– otillåten datoranvändning, och
– underlåtenhet att följa personals anvisningar. KVFS 2013:4.
Vid förhör med den intagne ska, om möjligt, två tjänstemän medverka.
Vid förhör får inte medvetet oriktiga uppgifter, löften eller förespeglingar om förmåner, hot, tvång, uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder användas. Den som hörs får inte fråntas rätten till sedvanliga måltider eller vila.
Uppskjuten villkorlig frigivning
Allmänna råd till 26 kap. 6 a § första stycket brottsbalken
Vid bedömningen av om det finns skäl, eller synnerliga skäl om den intagne inte har fyllt arton år, mot villkorlig frigivning ska en helhetsbedömning göras av allt som har inträffat under verkställigheten. Med sådana anvisade åtgärder som särskilt ska beaktas vid bedömningen
avses åtgärder som det vid en individuell bedömning under
verkställighetsplaneringen har ansetts finnas behov av och som har bedömts vara lämpliga och möjliga för den intagne att genomföra. Det kan vara fråga om återfallsförebyggande behandlingar och programverksamhet, men även andra åtgärder som bedöms lämpliga för den intagne omfattas. Beslut om varning utgör ett viktigt underlag vid den samlade bedömningen av verkställigheten. Att en varning har meddelats är dock inte någon formell förutsättning för att en händelse ska kunna läggas till grund för ett beslut om uppskjuten villkorlig frigivning. Även misskötsamhet vid placering i häkte under verkställighet av fängelsestraff, under vistelse utanför anstalt enligt 9–11 kap. fängelselagen (2010:610) och under tillfällig verkställighet utomlands bör vägas in vid helhetsbedömningen. Beslut som motsvarar varning som fattats under en tillfällig verkställighet utomlands kan beaktas vid helhetsbedömningen. I en sådan situation ska en individuell bedömning göras av den bakomliggande händelsen som föranlett beslutet. Om den villkorliga frigivningen skjuts upp kan de omständigheter, som ligger till grund för det beslutet, inte läggas till grund för senare beslut om att ytterligare skjuta upp den villkorliga frigivningen. Om den villkorliga frigivningen däremot inte skjuts upp, kan redan inträffad misskötsamhet, tillsammans med ytterligare misskötsamhet, senare medföra att den villkorliga frigivningen skjuts upp. För att inte riskera dubbelbestraffning bör en händelse, som har polisanmälts, läggas till grund för beslut om uppskjuten villkorlig frigivning endast om det står klart att lagföring inte kommer att ske med anledning av händelsen. Den äldre lydelsen av detta allmänna råd (KVFS 2021:1) gäller fortfarande om bestämmelsen i 26 kap. 6 a § brottsbalken i den äldre lydelsen ska tillämpas enligt övergångsbestämmelser. KVFS 2026:11.
Allmänna råd till 26 kap. 6 a § andra stycket brottsbalken
Att en omständighet har beaktats vid beslut om att skjuta upp den villkorliga frigivningen på grund av risk för återfall i allvarlig brottslighet utgör inte hinder mot att beakta omständigheten vid beslut om att skjuta upp den villkorliga frigivningen på grund av misskötsamhet. En omständighet kan beaktas vid flera beslut om att skjuta upp den villkorliga frigivningen vid risk för återfall i allvarlig brottslighet. Detta allmänna råd gäller inte om bestämmelsen i 26 kap. 6 a § brottsbalken i den äldre lydelsen ska tillämpas enligt övergångsbestämmelser. KVFS 2025:6.
Bestämmelser om handläggningen
Allmänna råd till 12 kap. 7 § fängelselagen (2010:610)
Det kan vara uppenbart obehövligt att hämta in en riskutredning t.ex. om det vid en nyligen genomförd utredning har konstaterats att risken för ny brottslighet av allvarligt slag är hög och att det efter utredningen inte genomförts några åtgärder som kan antas ha minskat risken. KVFS 2025:6.
12 a kap. Avbrott i verkställigheten
Vid förhör med den intagne ska, om möjligt, två tjänstemän medverka. KVFS 2019:2.
Vid förhör får inte medvetet oriktiga uppgifter, löften eller förespeglingar om förmåner, hot, tvång, uttröttning eller andra otillbörliga åtgärder användas. Den som hörs får inte fråntas rätten till sedvanliga måltider eller vila. KVFS 2019:2.
13 kap. Bidrag av allmänna medel
En intagen får beviljas bidrag enligt bestämmelserna i detta kapitel, om det är skäligt med hänsyn till den intagnes ekonomiska förhållanden och att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Bidrag för telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser får dock beviljas oavsett den intagnes ekonomiska förhållanden. Bidrag kan endast utgå för kostnader som har uppkommit under verkställigheten. En ansökan om bidrag ska ges in innan den intagne villkorligt friges. Ett beslut om bidrag kan ändras till den intagnes nackdel om förhållandena som ligger till grund för bidraget ändras mellan beslutet och utbetalningen och de nya förhållandena skulle medföra att bidraget inte skulle beviljas eller beviljats med ett lägre belopp vid en ny prövning. KVFS 2023:1.
Allmänna råd
Det är normalt inte skäligt att bevilja bidrag om den intagne kan betala själv eller om det går att förutse att han eller hon inom en rimlig tidsperiod kan täcka kostnaden genom ersättning för sysselsättning eller någon annan inkomst och åtgärden som ska täckas genom bidraget kan skjutas upp. Kriminalvårdens utredning om den intagnes betalningsförmåga kan variera beroende på vad för slags bidrag den intagne ansöker om. Vid prövningen av om bidrag enligt 4–6 §§ detta kapitel ska medges bör beaktas att den intagne normalt ska ha 100 kronor per vecka att disponera för sådana inköp som avses i 4 kap. 2 § första stycket. Om den intagne saknar pengar och det beror på att han eller hon inte har hushållat med dem bör det vägas mot hur angelägen den åtgärd som ska täckas genom bidraget är. Att kostnaden ska ha uppkommit under verkställigheten innebär att åtgärden som föranlett betalningsskyldighet ska ha vidtagits innan villkorlig frigivning. KVFS 2026:3.
Information om samtycke vid besök och andra kontakter
En intagen får beviljas bidrag för att skicka en sådan blankett som avses i 7 kap. 26 §.
Telefonsamtal
En intagen får beviljas bidrag för ett kortare telefonsamtal per vecka med närstående barn. En intagen får också beviljas bidrag för telefonsamtal som är av stor vikt för hans eller hennes frigivningsförberedelser eller som annars är särskilt angelägna. KVFS 2023:1.
Allmänna råd
Särskilt angelägna telefonsamtal kan t.ex. vara en sådan underrättelse till närstående som avses i 3 § fängelseförordningen (2010:2010) eller ett telefonsamtal till närstående vid allvarlig sjukdom, försvarare eller offentligt biträde. Bidrag för telefonsamtal kan ges genom att Kriminalvården låter den intagne ringa utanför INTIK-systemet utan att debitera honom eller henne för samtalskostnaden eller genom att Kriminalvården ger den intagne telefonkort till INTIK-systemet. KVFS 2022:4.
Tandvård
En intagen som behöver akuttandvård får beviljas bidrag för sådan vård. En intagen som behöver grundläggande tandvård och som avtjänar fängelse i lägst tre år får beviljas bidrag för sådan vård.
Allmänna råd
Vad som avses med akuttandvård och grundläggande tandvård framgår av 1 kap. 16 §. Behovet av tandvård bör framgå av intyg och vårdplan av tandläkare. En intagen som endast har kort tid kvar att verkställa bör normalt inte beviljas bidrag för grundläggande tandvård, om inte vården utgör en del av en behandling som sträckt sig över längre tid. KVFS 2012:1.
Glasögon
En intagen som behöver göra en synundersökning eller behöver glasögon får beviljas bidrag för det.
Allmänna råd
Behovet av glasögon bör vara utrett genom intyg av legitimerad optiker eller ögonläkare. En intagen som uppfyller Transportstyrelsens krav på synskärpa för B körkort (personbil) utan villkor om synkorrigering (binokulär synskärpa på minst 0,5) bör normalt inte beviljas bidrag för glasögon. Bidrag för glasögon bör inte heller beviljas vid mindre synförändringar eller om endast kort tid återstår av verkställigheten. Bidrag bör endast beviljas för enklare bågar och glas av standardtyp.
Permission och särskild permission
En intagen får beviljas bidrag för uppehälle, resor och kläder i samband med permission eller särskild permission. Bidrag för uppehälle utgår med högst 80 kronor per dygn, om det inte finns särskilda skäl. Bidrag för resor utgår med högst det belopp som motsvarar billigaste färdsätt med allmänna kommunikationsmedel, om det inte finns särskilda skäl. Bidrag för resa med bil utgår dock med högst 1 krona och 80 öre per kilometer. KVFS 2024:1.
Allmänna råd
Särskilda skäl att bevilja bidrag för uppehälle med högre belopp än 80 kr per dygn kan finnas t.ex. om den intagne på grund av medicinska skäl behöver specialkost. Särskilda skäl att bevilja bidrag för resa med ett högre belopp än vad som motsvarar billigaste färdsätt med allmänna kommunikationsmedel kan finnas t.ex. om en sådan resa skulle bli orimligt lång i förhållande till permissionstiden. KVFS 2012:1.
Frigivningsförberedande åtgärder
En intagen får i samband med en frigivningsförberedande åtgärd beviljas bidrag för boende, uppehälle och annat som har samband med sysselsättningen eller vistelsen. Bidraget ska beräknas med utgångspunkt i den riksnorm som avses i 12 kap. 7 § socialtjänstlagen (2025:400) och Socialstyrelsens allmänna råd om ekonomiskt bistånd. KVFS 2026:8.
Allmänna råd
Med uppehälle och annat som har samband med sysselsättningen eller vistelsen i övrigt avses bl.a. livsmedel, kläder, inköp av basutrustning till det egna hemmet, fritidsaktiviteter och kursavgifter samt kostnader för resor, arbetskläder och kursmaterial. Bidrag kan även avse extraordinära kostnader såsom vård- eller medicinkostnader som inte kan skjutas upp till efter den villkorliga frigivningen.
Frigivning
En intagen som vid frigivningen har ett akut hjälpbehov får beviljas bidrag för hemresa och uppehälle. Bidrag får under samma förutsättningar också beviljas för kläder och skor som är anpassade för årstiden, om den intagne saknar sådana. Bidrag för hemresa får beviljas för resa till 1. bosättningsorten, om den ligger i Sverige, 2. närmaste gränspassage i bosättningslandet, om bosättningsorten ligger utanför Sverige men inom Norden, Europeiska unionen eller Liechtenstein, eller 3. svenska gränsen, om bosättningsorten ligger i ett annat land än de som avses i 1 och 2. Bidrag för resor och uppehälle ska beräknas enligt 6 §. KVFS 2013:4.
Allmänna råd
Den intagnes behov efter frigivningen ska normalt tillgodoses genom socialnämnden. Ett akut hjälpbehov kan dock uppstå i avvaktan på tid för besök där. Även en intagen som ska utvisas eller avvisas kan ha ett akut hjälpbehov under en kortare tid efter utvisningen eller avvisningen. Det finns inte något akut hjälpbehov avseende kläder och skor om den intagne kan få sådana lämnade eller skickade till sig. KVFS 2013:4.
Har upphävts genom KVFS 2026:8.
Allmänt ekonomiskt bidrag för intagna som inte har fyllt arton år
En intagen som inte har fyllt arton år får beviljas ett allmänt bidrag med högst 100 kronor per vecka. Utbetalning av sådant bidrag ska ske till det konto som avses i 3 kap. 10 §. KVFS 2026:3.
14 kap. Journal
Allmänna råd till 5 § fängelseförordningen (2010:2010)
Begreppet journal omfattar både pappershandlingar och digitala handlingar. KVFS 2011:11.
Bestämmelser om behandling av personuppgifter inom Kriminalvårdens verksamhet finns i brottsdatalagen (2018:1177), lagen (2018:1699) om kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och kriminalvårdsdatalagen (2018:1235) med tillhörande förordningar. Bestämmelser om behandling av personuppgifter som inte utförs i syfte att verkställa straffrättsliga påföljder finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (GDPR). Dokumentation i journal ska ske så snart som möjligt. KVFS 2019:5.
Varje uppgift som förs in i en journal ska utformas så att den enskildes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara korrekta och sakliga. KVFS 2019:5.
Allmänna råd
Principerna i de författningar som nämns i 1 § om bl.a. laglighet, korrekthet, öppenhet och konfidentialitet bör även tillämpas på andra uppgifter än personuppgifter som förs in i journalen. KVFS 2019:5.
Vid rättelse av en felaktighet i journalen ska det, utöver vad som framgår av 5 § andra stycket fängelseförordningen (2010:2010), anges vad rättelsen bestod i. KVFS 2011:11.
Endast den personal som behöver tillgång till journalen för att kunna utföra sitt arbete har rätt att ta del av den. KVFS 2011:11.
15 kap. Övriga bestämmelser
Bevakningsföretag
Allmänna råd till 15 kap. 3 § fängelselagen (2010:610)
Särskilda skäl för att förordna en väktare för bevakningsuppdrag inom anstalten kan finnas t.ex. när en intagen behöver stå under ständig uppsikt vid kroppsbesiktning genom användning av tulltoalett eller på grund av risk för självskadande handlingar. Särskilda skäl finns dock inte när det gäller mer ordinära bevakningsuppgifter. KVFS 2020:4.
En väktare får förordnas för bevakningsuppdrag inom anstalten endast när det är lämpligt av säkerhetsskäl. KVFS 2020:4.
Vid ett bevakningsuppdrag inom anstalten ska väktaren alltid stå under ledning av kriminalvårdspersonal. KVFS 2020:4.
Ersättning till förtroendemän
En person som förordnas som förtroendeman för en långtidsdömd har rätt till ersättning för uppdraget samt rätt till ersättning för kostnader med vardera 250 kr per månad. Om förtroendemannens kostnader för att fullgöra uppdraget väsentligt överstiger 250 kr per månad kan han eller hon få även ersättning för de överstigande kostnaderna. KVFS 2012:1.
Övrigt
Chefen för Kriminalvården får besluta om undantag från dessa föreskrifter. KVFS 2011:11.
2011:1
1. Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 april 2011. Genom författningen upphävs a. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ersättningar m.m. till intagna i anstalt och häkte (KVFS 2006:8), b. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2006:13), c. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om bidrag till glasögon för intagna m.fl. (KVFS 2006:22), d. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2006:22) om bidrag till glasögon för intagna m.fl. (KVFS 2006:33), e. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om tandvård för intagna m.fl. (KVFS 2007:5), f. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om prov för drogkontroll (KVFS 2008:4), g. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om särskilda utslussningsåtgärder (KVFS 2008:5), h. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2006:13) om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2008:7),
i. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fortsatt försöksverksamhet med förmånssystem vid anstalten Luleå (KVFS 2008:13), KVFS 2011:7 j. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4), k. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2008:4) om prov för drogkontroll (KVFS 2009:5), l. Kriminalvårdens föreskrifter om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om placering av dömda i kriminalvårdsanstalt (KVFS 2006:13) (KVFS 2009:8), m. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4) (KVFS 2009:10), n. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om ändring i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för verkställighet i anstalt (KVFS 2009:4) (KVFS 2010:1), samt o. Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om planering av kriminalvårdspåföljd och häktesvistelse (KVFS 2010:4). 2. För särskilda villkor beslutade före den 1 april 2011 gäller följande. KVFS 2011:7. a. Det som enligt villkoren gäller sluten anstalt eller anstaltsavdelning ska gälla anstalt eller anstaltsavdelning i säkerhetsklass A–D. Det som gäller öppen anstalt eller anstaltsavdelning ska gälla anstalt eller anstaltsavdelning i säkerhetsklass E. KVFS 2011:7. b. Om det i villkoren anges en tidpunkt för när normalpermission tidigast får beviljas får permission enligt 10 kap. 3 § och extra permission enligt 10 kap. 7 § inte beviljas före den tidpunkten. Vad som i övrigt gäller för normalpermission ska gälla permission enligt 10 kap. 3 §. KVFS 2011:7. c. Om villkoren reglerar förutsättningarna för särskild permission ska motsvarande villkor gälla för permission innan kvalifikationstiden enligt 10 kap. 1 § tredje stycket fängelselagen och extra permission enligt 10 kap. 7 §. KVFS 2011:7. d. Om ett visst permissionstillfälle för en intagen omfattas av begränsningar till följd av villkoren får den intagne beviljas högst tre permissioner i den permissionsperiod som permissionstillfället infaller i. KVFS 2011:7. e. Om en intagen enligt villkoren får beviljas permission var tredje månad eller permissionsperiod får han eller hon efter den 1 april 2011 beviljas permission en gång per permissionsperiod. Om den intagne som en följd av villkoren får beviljas permission varannan månad får han eller hon efter den 1 april 2011 beviljas sammanlagt tre permissioner på två permissionsperioder, dock högst två permissioner i samma period. En intagen vars permissionsgång ska inledas med tre permissioner under bevakning eller åtföljande av kriminalvårdstjänsteman följt av dagspermission på egen hand får dock beviljas fyra permissioner på två permissionsperioder. KVFS 2011:9. 3. En intagen som under perioden den 1–13 april 2011 saknar pengar kan vid ett tillfälle få förskott med högst det belopp som anges i 3 kap. 12 §. Återbetalning av förskottet ska ske enligt samma bestämmelse. KVFS 2011:7. 4. Bestämmelserna om strukturerad och regelbunden permission i 10 kap. 3 § ska, såvitt gäller en intagen som är inne i en permissionsperiod den 1 april
2011, börja tillämpas vid utgången av den permissionsperioden. KVFS 2011:7.
2011:11
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2012 då Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2008:11) om journal ska upphöra att gälla.
2013:4
Denna författning träder i kraft den 8 januari 2014 i fråga om 3 kap. och i övrigt den 1 januari 2014. Bestämmelserna i 7 kap. 31 § och 10 kap. 12 § tillämpas inte på beslut fattade tidigare.