Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas - vissa genomförandeåtgärder

Lagrådsremiss

Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 26 januari 2012

Anna-Karin Hatt

Dan Sandberg (Näringsdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

I lagrådsremissen föreslås ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Syftet med förslagen är att genomföra delar av EU:s s.k. tredje inremarknadspaket för el och naturgas. I lagrådsremissen föreslås att vissa samriskföretag på el- respektive naturgasmarknaden ska vara skyldiga att upprätta en övervakningsplan. Det föreslås att ett elnätsföretag inte ska få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Vidare ska den som innehar en förgasningsanläggning (LNG-anläggning) inte få börja tillämpa sin tariff för tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. I lagrådsremissen föreslås vidare att det ska införas tydligare krav på åtskillnad av naturgaslagring i förhållande till produktion av eller handel med naturgas. På naturgasområdet föreslås också bestämmelser som ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inom en transmissions-, lagringseller förgasningsverksamhet inte görs tillgängliga för delar av företaget eller koncernen som bedriver annan verksamhet. Regeringen eller tillsynsmyndigheten ska samtidigt få meddela föreskrifter om skyldighet för sådana företag att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Bestämmelserna om undantag för ny naturgasinfrastruktur föreslås få ett delvis annat innehåll. Slutligen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för el- och natur-

gasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i ellagen (1997:857), 2. lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857) dels att 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 17 b §, 4 kap. 1 a § och 12 kap. 15 §, samt närmast före 12 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.

3 kap.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55, Celex 32009L0072).

4 kap.

1 a § En nätkoncessionshavare får inte ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, efter ansökan har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller de krav som anges i 1 § första stycket. Om nätmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

12 kap.

Bevarande av information

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

13 kap.

5 § Beslut av nätmyndigheten enligt Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 1 a, och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 15–17, 6, 7 och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § samt 15–17, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § 12 kap. 8 och 11 §§, beslut av en samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut tillsynsmyndighet enligt 12 kap. av en tillsynsmyndighet enligt 2–4 §§ samt beslut av den system- 12 kap. 2–4 §§ samt beslut av den ansvariga myndigheten om ersätt- systemansvariga myndigheten om ning till den som enligt 8 kap. 2 § ersättning till den som enligt beordrats öka eller minska 8 kap. 2 § beordrats öka eller produktionen av el får överklagas minska produktionen av el får hos allmän förvaltningsdomstol. överklagas till allmän förvalt- Prövningstillstånd krävs vid ningsdomstol. Prövningstillstånd överklagande till kammarrätten . krävs vid överklagande till kammarrätt . Regeringen får meddela före- Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande av andra skrifter om överklagande till regebeslut enligt denna lag eller enligt ringen av andra beslut enligt föreskrifter som meddelats med denna lag eller enligt föreskrifter stöd av lagen. som har meddelats med stöd av lagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas dock inte på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari 2013. 3. Bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas inte heller i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

Senaste lydelse 2009:892. 8

2.2 Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

1 2 Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 9 kap. 5 och 6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 9 kap. 5 § ska utgå, dels att 1 kap. 7 a §, 4 kap. 2 §, 6 kap. 5 § och 9 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fjorton nya paragrafer, 1 kap. 6 a §, 3 kap. 2 f, 10 a och 12 §§, 4 kap. 2 a–2 d §§ och 7–10 §§, 9 kap. 3 a § och 10 kap. 13 §, samt närmast före 3 kap. 12 §, 4 kap. 7, 9 och 10 §§ och 10 kap. 13 § nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

7 a §

Med transmissionsnätsoperatör Med transmissionsnätsoperatör avses i denna lag den som bedriver avses i denna lag den som bedriver överföring av naturgas i en hög- transmission . trycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas .

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94, Celex 32009L0073). 2 Senaste lydelse av 9 kap. 5 § 2011:713. Senaste lydelse 2011:713. 9

3 kap.

2 f § Om en transmissionsnätsoperatör även bedriver annan verksamhet än transmission, ska operatören säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. En transmissionsnätsoperatör som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än transmission. Trots första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

10 a § Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås.

Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

Offentliggörande av information

12 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för en transmissionsnätsoperatör att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

4 kap.

2 §

Ett företag som innehar en Ett företag som innehar en lagringsanläggning eller en för- lagringsanläggning får inte bedriva gasningsanläggning får inte produktion av eller handel med bedriva handel med naturgas. naturgas. Om ett sådant företag ingår i en koncern, ska det till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I ett sådant företag får inte en I ett företag som innehar en styrelseledamot, verkställande lagringsanläggning får inte en direktör eller firmatecknare styrelseledamot, verkställande samtidigt vara styrelseledamot, direktör eller firmatecknare verkställande direktör eller firma- samtidigt vara styrelseledamot, tecknare i ett företag som bedriver verkställande direktör eller firmahandel med naturgas. tecknare i ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas.

2 a § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas får inte bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel.

2 b § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med naturgas ska liksom sitt moderföretag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det som föreskrivs i första stycket hindrar inte att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag får dock inte ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag.

2 c § Om ett företag som innehar en lagringsanläggning även bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas, ska företaget säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas. 12

Trots första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

2 d § Det som föreskrivs i 2 c § i fråga om företag som innehar en lagringsanläggning och lagring av naturgas gäller även företag som innehar en förgasningsanläggning och drift av en sådan anläggning.

Övervakningsplan

7 § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen.

8 § Den som är skyldig att upprätta en övervakningsplan enligt 7 § ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits. Rapporten ska ges in till tillsynsmyndigheten och i samband med detta offentliggöras av ingivaren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytter-

ligare föreskrifter om offentliggörandet av den årliga rapporten.

Undantag från kraven på innehavare av lagringsanläggningar

9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 2–2 b, 7 och 8 §§.

Offentliggörande av information

10 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

6 kap.

5 § Den som bedriver överföring av Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin naturgas eller innehar en förgasavgift och övriga villkor för sådan ningsanläggning får inte börja anslutning som avses i 3 kap. 5 § tillämpa sin avgift och övriga eller sin överföringstariff förrän de villkor för sådan anslutning som metoder som har använts för att avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för utforma avgiften eller tariffen har överföring eller tillträde förrän de godkänts av tillsynsmyndigheten. metoder som har använts för att Godkännande ska lämnas, om utforma avgiften eller tariffen har metoderna kan antas leda till att godkänts av tillsynsmyndigheten. avgiften eller tariffen uppfyller Godkännande ska lämnas, om kraven på att den ska vara objektiv metoderna kan antas leda till att och icke-diskriminerande. avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande.

Senaste lydelse 2010:1976. 14

Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

9 kap.

1 § Den som har ansökt om Den som har ansökt om koncession som avser byggande av koncession som avser byggande av en naturgasledning, en lagrings- en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasnings- anläggning eller en förgasningsanläggning får, om den berörda anläggning får, om den berörda ledningen eller anläggningen är av ledningen eller anläggningen är av större omfattning, beviljas undan- större omfattning, beviljas undantag från skyldigheterna enligt tag från skyldigheterna enligt 3 kap. 2–2 d, 5, 6 och 8–10 §§, 3 kap. 2–2 d, 5 och 6 §§, 4 kap. 5 4 kap . 2, 5 och 6 §§ samt 6 och och 6 §§, 6 kap . 1–3, 4 och 5 §§ 7 kap. och 7 kap. 5 § samt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 3 a § . Detsamma gäller den som har ansökt om koncession som avser ett väsentligt utökande av kapaciteten i en befintlig sådan ledning eller anläggning. Ett beslut om undantag enligt Ett beslut om undantag får avse andra stycket får endast avse den hela eller en del av kapaciteten i utökade kapaciteten i den berörda den berörda ledningen eller ledningen eller anläggningen. anläggningen.

3 a § Innan ett beslut om undantag meddelas ska villkor fastställas för hanteringen av kapacitet. Villkoren ska säkerställa att 1. alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, och 2. den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel.

Senaste lydelse 2011:713. 15

Den som har ansökt om undantag ska ha fördelat kapaciteten inom sex månader efter det att villkor har fastställts enligt första och andra styckena. Ett undantag får inte beviljas innan kapaciteten har fördelats.

4 § Ärenden om undantag enligt 1 § Regeringen meddelar föreprövas av regeringen efter skrifter om i vilka fall frågor enligt ansökan. detta kapitel prövas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och i vilka fall de prövas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall utreda ärenden som anges i första stycket och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Tillsynsmyndigheten skall därvid offentliggöra sitt yttrande.

10 kap.

Bevarande av information

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket första meningen tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. 3. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den 31 augusti 2012, får en innehavare av en förgasningsanläggning tillämpa sin tariff för tillträde trots det som anges i 6 kap. 5 § första stycket till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet.

3 Ärendet och dess beredning

Den 13 juli 2009 antogs det s.k. tredje inremarknadspaketet för el och naturgas av Europaparlamentet och rådet. Paketet består av två direktiv och tre förordningar. Direktiv 2009/72/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55, Celex 32009L0072), i det följande elmarknadsdirektivet , och direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94, Celex 32009L0073), i det följande gasmarknadsdirektivet , skulle i huvudsak genomföras i nationell lagstiftning senast den 3 mars 2011. Direktiven återges i bilagorna 1 och 2 . Den 30 juli 2009 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare (dir. 2009:21) med uppdrag bl.a. att följa det pågående arbetet inom EU med att utforma gemensamma regler för den inre marknaden för el och naturgas och lämna förslag till lagstiftning och regelverk i övrigt som krävs för att genomföra Europeiska gemenskapens reviderade el- och gasmarknadsdirektiv. Den 4 maj 2010 överlämnade Nya el- och gasmarknadsutredningen (NELGA) sitt betänkande Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas – Fortsatt europeisk harmonisering (SOU 2010:30). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3 . Utredningens lagförslag återges i bilaga 4 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5 . En sammanfattning av remissinstansernas synpunkter finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2010/3529/E). Regeringen har i propositionen Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas (prop. 2010/11:70) lämnat förslag till nya lagar om certifiering av företag som bedriver överföring av el i stamledningar respektive naturgas genom högtrycksledningar. Vidare har regeringen föreslagit ett antal ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Syftet med förslagen är att genomföra det tredje inremarknadspaketet. Regeringen konstaterade i propositionen att det i en rad frågor saknades underlag för att slutligt ta ställning till om genomförandeåtgärder var nödvändiga eller för att lämna förslag till en författningsreglering. Mot denna bakgrund utarbetades i Regeringskansliet promemorian Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder, i det följande promemorian. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 6 . Promemorians lagförslag återges i bilaga 7 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8 . En sammanfattning av remissvaren finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr N2010/3529/E).

4 Övervakningsplan för samriskföretag

4.1 Direktivens krav

Elmarknadsdirektivet

I artikel 6 i elmarknadsdirektivet finns bestämmelser om främjande av regionalt samarbete. I artikel 6.1 behandlas medlemsstaternas och tillsynsmyndigheternas skyldighet att samarbeta med varandra i syfte att integrera sina inhemska marknader på en eller flera regionala nivåer. Artikel 6.2 handlar om uppgifter som ska fullgöras av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Agency for the Cooperation of Energy Regulators, ACER). I artikel 6.3 stadgas att medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet ska se till att de systemansvariga för överföringssystemen har ett eller flera regionalt integrerade system som omfattar två eller flera medlemsstater för kapacitetstilldelning och för kontroll av säkerheten för nätet. Regeringen har bedömt att några särskilda åtgärder inte är nödvändiga för att genomföra kraven i artikel 6.1–6.3 (prop. 2010/11:70 s. 56). I artikel 6.4 föreskrivs att om vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen deltar i ett samriskföretag som inrättats i syfte att genomföra samarbetet ska samriskföretaget upprätta och genomföra en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla målet att utesluta diskriminering och beteenden som motverkar konkurrens. Planen ska underställas ACER:s godkännande. De övervakningsansvariga för de vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen ska oberoende av andra kontrollera att planen följs. Regeringen har konstaterat att regelverket behöver kompletteras i fråga om vad som ska gälla i en situation där ett vertikalt integrerat företag ingår i ett samriskföretag som agerar på den svenska elmarknaden (a. st.).

Gasmarknadsdirektivet

I artikel 7 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om främjande av regionalt samarbete motsvarande dem som finns i artikel 6 i elmarknadsdirektivet. Regeringen har konstaterat att det svenska regelverket behöver kompletteras i enlighet med artikel 7.4 för att reglera vad som ska gälla i en situation där ett vertikalt integrerat företag ingår i ett samriskföretag som agerar på den svenska naturgasmarknaden (prop. 2010/11:70 s. 144).

4.2 Samriskföretag på elområdet

Regeringens förslag: Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om – företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för el inom Norden och Europeiska unionen, och – det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns nätföretag som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el, med undantag för ett företag som bedriver elproduktion som uteslutande är knuten till driften av stamnätet. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av lagstiftning

I Sverige finns bestämmelser om övervakningsplan i 3 kap. 17 och 17 a §§ ellagen. Bestämmelserna, som svarar mot krav som ställs upp i artikel 26.2 d i elmarknadsdirektivet, gäller företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Något generellt krav att ett sådant samriskföretag som avses i artikel 6.4 i elmarknadsdirektivet ska upprätta en övervakningsplan finns inte i den svenska ellagstiftningen. Det är därför nödvändigt att införa regler om detta.

Företag som omfattas av skyldigheten

Skyldigheten att upprätta en övervakningsplan gäller ett samriskföretag (”joint undertaking”) som har inrättats för att genomföra ett sådant regionalt samarbete som avses i artikel 6 i elmarknadsdirektivet, dvs. ett samarbete som syftar till att integrera de nationella marknaderna för el på en eller flera regionala nivåer. Ett sådant samriskföretag kan vara systemansvarig för överföringssystem (TSO) eller oberoende systemansvarig för överföringssystem (ISO) på regional nivå, sköta handelsplatser (t.ex. Nord Pool och APX-ENDEX) eller sköta andra marknadsfrågor, såsom kapacitetshantering och balansering. Kravet på övervakningsplan gäller endast om det bland de företag som deltar i samarbetet finns ”vertikalt integrerade systemansvariga för överförings-

systemen”. Med detta uttryck avses företag som bedriver stamnätsverksamhet och samtidigt ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. I Sverige är en sådan vertikal integration inte tillåten enligt de nya bestämmelserna om åtskilt ägande, som finns i 3 kap. 1 f–1 j §§ ellagen. Det är dock tänkbart att ett vertikalt integrerat företag från ett land som tillåter vertikalt integrerade stamnätsföretag kan komma att delta i ett regionalt samarbete som etableras i Sverige. Bestämmelserna om åtskilt ägande hindrar dock inte att ett stamnätsföretag i Sverige ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av el som uteslutande är knuten till driften av stamnätsföretagets ledningsnät. Någon skyldighet att upprätta en övervakningsplan bör därför inte uppkomma endast därför att stamnätsföretaget ingår i en koncern med ett sådant produktionsföretag.

Övervakningsplanens innehåll

I enlighet med vad som anges i artikel 6.4 i elmarknadsdirektivet ska det av övervakningsplanen framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Planen måste vidare godkännas av ACER.

Övervakningsansvariga

Enligt elmarknadsdirektivet ska de övervakningsansvariga för de vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen oberoende av andra kontrollera att planen följs. Som redan nämnts är sådana vertikalt integrerade systemansvariga inte tillåtna i Sverige. Något behov av att i svensk lag reglera skyldigheterna för de övervakningsansvariga bedöms därför inte finnas.

4.3 Samriskföretag på naturgasområdet

Regeringens förslag: Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om – företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och – det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av lagstiftning

I 3 kap. 9 och 10 §§ naturgaslagen (2005:403) finns bestämmelser om övervakningsplan, som är utformade på samma sätt som motsvarande bestämmelser i ellagen. Bestämmelserna svarar mot artikel 26.2 d i gasmarknadsdirektivet och innebär inte att det finns något allmänt krav på att ett sådant samriskföretag som avses i artikel 7.4 i direktivet ska upprätta en övervakningsplan. Nya föreskrifter om övervakningsplan för samriskföretag bör således införas i naturgaslagen.

Företag som omfattas av skyldigheten

Kravet på övervakningsplan gäller endast om det bland de företag som deltar i ett samriskföretag finns ”vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen”. Med detta uttryck avses transmissionsnätsoperatörer som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I Sverige är en sådan vertikal integration inte tillåten enligt de nya bestämmelserna om åtskilt ägande, som finns i 3 kap. 2–2 d §§ naturgaslagen. Det är dock tänkbart att ett vertikalt integrerat företag från ett land som tillåter vertikal integration kan komma att delta i ett regionalt samarbete som etableras i Sverige.

Övervakningsplanens innehåll m.m.

När det gäller övervakningsplanens innehåll samt den roll som gasmarknadsdirektivet ger ACER och de övervakningsansvariga finns inte

skäl att göra någon annan bedömning än den som redovisats i avsnitt 4.2 i fråga om samriskföretag på elområdet.

5 Villkor för tillträde till infrastruktur

5.1 Tillträde till elnät

Regeringens förslag: En nätkoncessionshavare ska inte få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, efter ansökan har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen är objektiva och icke-diskriminerande. Om nätmyndigheten inte godkänner metoderna, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Nätmyndighetens beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Beslutet ska dock gälla omedelbart. Bestämmelserna om förhandsprövning ska dock inte tillämpas på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari 2013. Bestämmelserna ska inte heller tillämpas i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande av de metoder som ska användas för att utforma avtalsvillkoren har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har ifrågasatt utformningen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. I övrigt har remissinstanserna tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det i sak.

Skälen för regeringens förslag

Elmarknadsdirektivets krav

I artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet finns bestämmelser om förhandsprövning av villkor för tillträde till infrastruktur. Tillsynsmyndigheterna, i Sverige nätmyndigheten, ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer eller deras beräkningsmetoder, tillhandahållande av balanstjänster samt tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning.

Behovet av lagstiftning

Regeringen har bedömt att lagändringar kan vara påkallade med anledning av artikel 37.6 c i direktivet, som gäller tillträde till gränsöverskridande infrastruktur (prop. 2010/11:70 s. 69). När det gäller avgifterna för överföring av el och för anslutning finns redan bestämmelser om förhandsprövning i 5 kap. ellagen (1997:857). Även utlandsförbindelser omfattas av förhandsregleringen. Särskilda bestämmelser om sådana förbindelser finns i 5 kap. 24 § ellagen. Det finns i dag inga bestämmelser om generell förhandsprövning när det gäller andra villkor för tillträde till elnätet än sådana som avser avgifter för överföring av el och för anslutning, vare sig i fråga om ledningar inom landet eller i fråga om utlandsförbindelserna. För att det inte ska råda någon tvekan om att den svenska lagstiftningen uppfyller kraven i artikel 37.6 i elmarknadsdirektivet bör det införas bestämmelser om förhandsprövning även när det gäller andra villkor för tillträde till elnätet än avgifter.

Förhandsprövningens utformning

En lämplig förlaga till en bestämmelse om förhandsprövning av villkor finns i 8 kap. 4 a § andra stycket ellagen. Där föreskrivs att den systemansvariga myndigheten inte får ingå balansavtal förrän de metoder som har använts för att utforma avtalen har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt paragrafens första stycke, där det anges att villkoren i balansavtalen ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 23.2 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG (EUT L 176, 15.7.2003, s. 37, Celex 32003L0054), som i huvudsak motsvaras av artikel 37.6 b i elmarknadsdirektivet. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att en ny bestämmelse införs i 4 kap. 1 a § ellagen, där det stadgas att en nätkoncessionshavare inte ska få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Av 4 kap. 1 § ellagen framgår att nättariffer ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Med nättariff avses i ellagen inte bara avgifter utan även övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät (1 kap. 5 §). Syftet med förhandsprövningen är att säkerställa att avtalsvillkoren uppfyller dessa krav. Det enklaste sättet att i förhand pröva metoderna för utformningen av avtalsvillkor torde vara att på ansökan av ett nätföretag granska de standardvillkor som företaget använder för att utforma avtalen med de enskilda kunderna. Förfarandet kan därför antas bli förhållandevis okomplicerat.

Tillsyn i efterhand

Nätmyndigheten utövar redan i dag tillsyn över att nätföretagen följer föreskrifterna i 4 kap. 1 § ellagen. Det tillhör således myndighetens uppgifter att övervaka att de avtal som företagen ingår med kunderna också i praktiken är objektiva och icke-diskriminerande. Den förhandsgranskning som föreslås i lagrådsremissen ska inte ersätta en sådan efterhandsgranskning utan bör uppfattas som ett komplement till den tillsyn som äger rum redan i dag.

Överklagande

Nätmyndighetens beslut i frågor om förhandsgodkännande bör kunna överklagas på samma sätt som myndighetens beslut enligt 8 kap. 4 a § ellagen. Ett sådant beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. I enlighet med artikel 37.12 i elmarknadsdirektivet ska nätmyndighetens beslut gälla utan hinder av att det överklagas.

Övergångsbestämmelser

När lagen träder i kraft får nätkoncessionshavaren inte ingå avtal förrän de metoder som används för att utforma avtalsvillkoren i berörda delar har godkänts av nätmyndigheten. De avtal som nätkoncessionshavaren har ingått före ikraftträdandet bör dock inte bli ogiltiga. Nätmyndigheten kommer också att behöva tid efter ikraftträdandet för att pröva ansökningar om godkännande. För att göra detta möjligt bör det i övergångsbestämmelser till en början anges att bestämmelserna om förhandsprövning inte ska tillämpas på sådana avtal som ingås före den 1 januari 2013. Förvaltningsrätten i Linköping har inte funnit någon närmare förklaring i promemorian till varför ikraftträdandet inte kan avvaktas till detta datum. Det kan därför som ett förtydligande anmärkas att det är motiverat med en övergångslösning oavsett vilken tidpunkt som väljs för ikraftträdandet. Det är tänkbart att nätmyndigheten i några fall inte hinner meddela beslut i frågan om godkännande av de metoder som ska användas för att utforma avtalsvillkoren före utgången av år 2012. För att den berörda nätkoncessionshavaren ändå ska kunna ingå nya avtal under tiden innan nätmyndigheten har fattat beslut i frågan bör det föreskrivas att de nya bestämmelserna inte heller ska tillämpas i fråga om sådana avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

5.2 Tillträde till förgasningsanläggning

Regeringens förslag: Den som innehar en förgasningsanläggning ska inte få börja tillämpa sin tariff för tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och ickediskriminerande. Bestämmelsen om förhandsprövning ska tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den 31 augusti 2012, ska en innehavare av en förgasningsanläggning få tillämpa sin tariff för tillträde trots den nya bestämmelsen till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har ifrågasatt utformningen av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. I övrigt har remissinstanserna tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det i sak.

Skälen för regeringens förslag

Tariffbegreppet i naturgaslagen

I 1 kap. 5 § ellagen finns en definition av nättariffer. Med sådana tariffer avses i ellagen avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Någon motsvarande uttrycklig definition finns inte i 2005 års naturgaslag. Detta ska dock ses mot bakgrund av Lagrådets yttrande över förslaget till ny naturgaslag. I lagförslaget fanns definitioner av överförings- och lagertariff samt tariff för tillträde till en förgasningsanläggning. Lagrådet konstaterade emellertid att det fick anses klart att med ”tariff” avsågs såväl avgifter som övriga villkor utan att detta uttryckligen föreskrevs i lagtexten (prop. 2004/05:62 s. 429). Den nya naturgaslagen kom i denna del att utformas i enlighet med Lagrådets synpunkter. De bestämmelser i naturgaslagen som gäller tariffer för överföring eller tillträde tar således sikte även på andra villkor än bara avgifterna för tjänsterna.

Behovet av en förhandsreglering

Som regeringen redan har konstaterat behöver frågan om villkoren för tillträde till LNG-anläggningar (förgasningsanläggningar) och gränsöverskridande infrastruktur utredas ytterligare (prop. 2010/11:70 s. 157 f.). De aktuella kraven finns i artikel 41.6 a och c i gasmarknadsdirektivet. Tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för

tillträde till förgasningsanläggningar samt tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. När det gäller villkoren för överföring av naturgas och för anslutning finns redan bestämmelser om förhandsprövning i 6 kap 5 § naturgaslagen (2005:403). Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för anslutning eller sin överföringstariff förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke- diskriminerande. Utlandsförbindelser till Sverige omfattas av förhandsregleringen och, som framgått ovan, omfattar förhandsregleringen även förfaranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning. Det finns i dag inga bestämmelser om förhandsprövning när det gäller tillträde till förgasningsanläggningar. För att den svenska lagstiftningen ska uppfylla kraven i artikel 41.6 i gasmarknadsdirektivet bör det införas bestämmelser om en sådan prövning. Den förhandsreglering som i dag gäller i fråga om överföring och anslutning bör därför omfatta även tillträde till förgasningsanläggningar.

Övergångsbestämmelser

När lagen träder i kraft får innehavaren av en förgasningsanläggning inte tillämpa sin tariff för tillträde till anläggningen förrän de metoder som används för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. De tariffer som tillämpas vid ikraftträdandet bör dock inte automatiskt bli ogiltiga. Tillsynsmyndigheten kan också behöva tid efter ikraftträdandet för att pröva en ansökan om godkännande Det bör därför i en övergångsbestämmelse anges att den nya förhandsregleringen ska börja tillämpas först på sådana tariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. Som har anmärkts i avsnitt 5.1 är det motiverat med en övergångslösning oavsett vilken tidpunkt som väljs för ikraftträdandet. Det är tänkbart att tillsynsmyndigheten inte hinner meddela beslut i frågan om godkännande innan det nya räkenskapsåret börjar. För att säkerställa att en innehavare av en förgasningsanläggning kan tillämpa sina tariffer under tiden fram till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i frågan bör det därför föreskrivas att en anläggningsinnehavare får tillämpa tariffen trots bestämmelsen om förhandsprövning till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

6 Åtskillnad av naturgaslagring

6.1 Tydligare krav på åtskillnad av lagringsverksamhet

Regeringens förslag: Om ett företag som innehar en lagringsanläggning ingår i en koncern, ska det till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Åtskillnadskraven ska inte längre gälla företag som innehar en förgasningsanläggning.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Gasmarknadsdirektivets krav

I artikel 15 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om åtskillnad av systemansvariga för lagringssystem. Av artikel 15.1 framgår att systemansvariga för lagringssystem som ingår i vertikalt integrerade företag ska vara oberoende av annan verksamhet som inte rör överföring eller lagring av naturgas, åtminstone när det gäller juridisk form, organisation och beslutsfattande. Av artikel 15.2 framgår att vissa minimikriterier ska gälla för att säkerställa att den systemansvarige för lagringssystemet är oberoende. Bland annat får enligt artikel 15.2 a de personer som ansvarar för ledningen av den systemansvarige för lagringssystemet inte ingå i företagsstrukturer i det integrerade naturgasföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften när det gäller produktion eller leverans av naturgas. Artikel 15 i gasmarknadsdirektivet gäller endast lagringsanläggningar som är tekniskt eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till systemet för leverans till kunderna i enlighet med artikel 33.

Den svenska lagstiftningen

Bestämmelser om åtskillnad av lagrings- och förgasningsanläggningar finns i 4 kap. 2 § naturgaslagen (2005:403). Där stadgas till en början att ett företag som innehar en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning inte får bedriva handel med naturgas. I ett sådant företag får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver handel med naturgas. Bestämmelserna i 4 kap. 2 § naturgaslagen svarar endast delvis mot de krav som ställs upp i artikel 15 i gasmarknadsdirektivet när det gäller innehavare av lagringsanläggningar. Kraven i direktivet svarar i allt väsentligt mot krav på funktionell åtskillnad som enligt artikel 26.1 och 26.2 i elmarknadsdirektivet gäller för företag som bedriver eldistribution. De kraven har i Sverige genomförts genom bestämmelserna i 3 kap.

1 a–1 e, 17 och 17 a §§ ellagen (1997:857). Sådana krav finns även i artikel 26 i gasmarknadsdirektivet, men när det gäller naturgasföretag har Sverige valt att inte införa några bestämmelser om funktionell åtskillnad med hänvisning till den möjlighet till undantag som finns enligt artikel 26.4 i direktivet (jfr prop. 2004/05:62 s. 152–155 och prop. 2010/11:70 s. 151). Mot bakgrund av det som nu har redovisats bör det i fråga om innehavare av lagringsanläggningar införas bestämmelser om funktionell åtskillnad i den svenska naturgaslagen. Föreskrifterna bör utformas på i huvudsak samma sätt som bestämmelserna om funktionell åtskillnad i 3 kap. ellagen. Regeringen föreslår därför till en början att det av 4 kap. 2 § naturgaslagen ska framgå att ett företag som innehar en lagringsanläggning till sin organisation och sitt beslutsfattande ska vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas.

Förgasningsanläggningar

Av artikel 29 i gasmarknadsdirektivet framgår att artikel 26.1, som innehåller bestämmelser om åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet, inte ska hindra verksamheten för en systemansvarig med kombinerat ansvar för transmissions-, LNG-, lagrings- och distributionssystemen, under förutsättning att denne systemansvarige följer artikel 9.1, eller artiklarna 14 och 15, eller kapitel IV, eller omfattas av artikel 49.6. Innebörden av detta är att den kombinerat systemansvarige, i tillämpliga fall, måste leva upp till de krav på åtskillnad som direktivet ställer upp i fråga om transmissionsnätsoperatörer och innehavare av lagringsanläggningar. Några åtskillnadskrav som tar sikte på LNG-system (förgasningsanläggningar) utanför området för kombinerat systemansvar finns däremot inte i gasmarknadsdirektivet. Att kombinerat systemansvariga som bedriver transmission eller distribution av naturgas eller innehar lagringsanläggningar lever upp till åtskillnadskraven säkerställs genom en rad föreskrifter i naturgaslagen. Några särskilda bestämmelser om åtskillnad av förgasningsanläggningar är därför inte nödvändiga. Bestämmelserna om åtskillnad i 4 kap. naturgaslagen bör därför inte längre gälla förgasningsanläggningar.

6.2 Yrkesmässiga intressen

Regeringens förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska inte få bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 15.2 b i gasmarknadsdirektivet framgår att lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga intressena hos de personer som ansvarar för ledningen av den systemansvarige för lagringssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa personer kan agera självständigt. Ett motsvarande krav i artikel 26.2 b i elmarknadsdirektivet har i Sverige genomförts genom 3 kap. 1 c § ellagen (jfr prop. 2008/09:216 s. 15). Regeringen föreslår att en ny bestämmelse införs i 4 kap. 2 a § naturgaslagen och att föreskrifterna i ellagen används som förebild. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska inte få bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel.

6.3 Faktisk beslutanderätt

Regeringens förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med naturgas ska liksom sitt moderföretag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det sagda ska inte hindra att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag ska dock inte få ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: Av artikel 15.2 c i gasmarknadsdirektivet framgår att den systemansvarige för lagringssystemet ska ha faktisk beslutanderätt, oberoende av det integrerade naturgasföretaget, när det gäller de tillgångar som behövs för drift, underhåll och utveckling av lagringsanläggningar. Detta ska inte hindra förekomsten av lämpliga samordningssystem för att säkerställa ett skydd för moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga övervakningsrättigheter när det gäller avkastningen på tillgångar i ett dotterbolag. Detta ska särskilt göra det möjligt för moderbolaget att godkänna den årliga finansieringsplan eller det motsvarande instrument som upprättas av den systemansvarige för lagringssystemet och att fastställa övergripande gränser för dess dotterbolags skuldsättningsnivå. Det ska inte vara tillåtet för moderbolaget att ge instruktioner för den dagliga driften eller om enskilda

beslut beträffande uppförande eller uppgradering av lagringsanläggningar, så länge dessa beslut inte överskrider villkoren i den godkända finansieringsplanen eller motsvarande instrument. En motsvarande reglering finns i dag i 3 kap. 1 d § ellagen (jfr prop. 2008/09:216 s. 16–25). Bestämmelser med i huvudsak samma innehåll bör införas i naturgaslagen i fråga om den faktiska beslutanderätten för företag som innehar en lagringsanläggning. I lagrådsremissen föreslås sådana bestämmelser i 4 kap. 2 b § naturgaslagen.

6.4 Övervakningsplan

Regeringens förslag: Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Den som är skyldig att upprätta en övervakningsplan ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits. Rapporten ska ges in till tillsynsmyndigheten och i samband med detta offentliggöras av ingivaren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: I artikel 15.2 d i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om övervakningsplan. De motsvarar i huvudsak de krav på övervakningsplan som finns i artikel 26.2 d i direktivet och som har genomförts i Sverige genom 3 kap. 9 och 10 §§ naturgaslagen. Till skillnad från vad som anges i den artikeln finns dock i artikel 15.2 d inga särskilda föreskrifter om den övervakningsansvariges oberoende. Regeringen föreslår att bestämmelser om övervakningsplan i enlighet med gasmarknadsdirektivets krav införs i 4 kap. 7 och 8 § naturgaslagen.

6.5 Undantag

Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om undantag från kraven på åtskillnad när det gäller lagringsanläggningar.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: Av artikel 15.1 andra stycket i gasmarknadsdirektivet framgår att artikeln endast ska gälla lagringsanläggningar som är tekniskt eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till systemet för leverans till kunderna i enlighet med artikel 33. I Sverige finns för närvarande endast en lagringsanläggning, som ligger i berget Skallen utanför Halmstad. Något praktiskt behov av ett undantag kan i nuläget inte antas finnas. Bestämmelser om undantag kan föras in direkt i naturgaslagen. Det som framför allt talar emot en sådan lösning är att det kan visa sig vara svårt att närmare precisera vilka anläggningar som är tekniskt eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till systemet för leverans till kunderna. Det kan därför bli aktuellt med föreskrifter av en sådan karaktär att det är motiverat att de meddelas på lägre normnivå än lag. Det finns inte heller något starkt behov av en reglering i lagform. I lagrådsremissen föreslås därför att det i 4 kap. 9 § naturgaslagen införs ett bemyndigande till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om undantag från kraven på åtskillnad.

7 Konfidentiell behandling av uppgifter

7.1 Gasmarknadsdirektivets krav

Förbud mot att röja kommersiellt känsliga uppgifter

I artikel 16 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om konfidentiell behandling av uppgifter. Av artikel 16.1 i gasmarknadsdirektivet framgår till en början att vissa företag ska behandla kommersiellt känsliga uppgifter som erhålls i verksamheten konfidentiellt och förhindra att sådana uppgifter om den egna verksamheten som kan vara kommersiellt fördelaktiga röjs på ett diskriminerande sätt. De företag som berörs är systemansvariga för och ägare till överförings- och lagringssystem eller LNG-anläggningar. Med den terminologi som används i naturgaslagen (2005:403) är det transmissionsnätsoperatörer samt innehavare av lagrings- och förgasningsanläggningar som avses. De krav som i direktivet riktar sig mot ”ägare till överföringssystem” (transmission system owner, TSOW) är tillämpliga endast i medlemsstater som infört andra åtskillnadslösningar än åtskilt ägande enligt artikel 9.1–9.3 och 9.6 i gasmarknadsdirektivet. Med det som i artikel 16 benämns ”företag” bör vidare i detta sammanhang förstås såväl fristående företag som koncerner. Ett naturgasföretag som berörs av bestämmelsen ska i synnerhet inte röja kommersiellt känsliga uppgifter för övriga delar av företaget eller koncernen såvida inte detta är nödvändigt för att genomföra en affärstransaktion. När det gäller ägare till överföringssystem (TSOW) ställs vidare ett särskilt krav upp för att efterlevnaden av reglerna om åtskillnad av

information ska kunna säkerställas. Den del av företaget eller koncernen som bedriver överföring av naturgas och övriga delar får inte ha gemensamma funktioner, t.ex. gemensam juridisk avdelning, med undantag för rent administrativa funktioner eller IT-funktioner. Kravet är dock inte relevant i Sverige, som har valt en ordning med åtskilt ägande.

Missbruk av kommersiellt känsliga uppgifter

Av artikel 16.2 framgår att transmissionsnätsoperatörer och innehavare av lagrings- och förgasningsanläggningar, i samband med anknutna företags försäljning eller köp av naturgas, inte får missbruka kommersiellt känsliga uppgifter som erhållits från tredje part i samband med tillhandahållande av eller förhandlingar om tillträde till systemet.

Offentliggörande av information

I artikel 16.3 stadgas att information som är nödvändig för en effektiv konkurrens och en välfungerande marknad ska offentliggöras. Denna skyldighet påverkar inte kravet att behandla kommersiellt känsliga uppgifter konfidentiellt.

7.2 Förbud mot att röja uppgifter

Regeringens förslag: Om en transmissionsnätsoperatör eller ett företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning även bedriver annan verksamhet, ska företaget säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. Om företaget ingår i en koncern, ska det säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet. Trots det som nu har sagts ska kommersiellt känsliga uppgifter få göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Behovet av lagstiftning

När det gäller det allmänna förbudet mot att röja kommersiellt känsliga uppgifter på ett diskriminerande sätt saknas skäl att införa särskilda bestämmelser i naturgaslagstiftningen. Regeringen har tidigare, i fråga om motsvarande krav i artikel 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG (EUT L 176, 15.7.2003, s. 57, Celex 32003L0055), bedömt att det inte kommit fram några starkt vägande skäl för att införa särskilda regler om tystnadsplikt för företagen på naturgasmarknaden (prop. 2004/05:62 32

s. 110 f.). I det sammanhanget konstaterade regeringen vidare att det enligt konkurrenslagstiftningens regel om missbruk av dominerande ställning inte var tillåtet att i en konkurrensutsatt verksamhet utnyttja information som man hade fått tillgång till i en monopolverksamhet. Det nya gasmarknadsdirektivet innebär emellertid att krav har tillkommit i förhållande till direktiv 2003/55/EG. Det finns nu särskilda krav på att inte röja uppgifter ens för andra delar av företaget.

Regleringens utformning

Det framstår som en alltför ingripande åtgärd att införa exempelvis bestämmelser om tystnadsplikt för de anställda i ett naturgasföretag i förhållande till andra delar av företaget eller andra företag i samma koncern. Gasmarknadsdirektivets krav kan i stället genomföras genom att det berörda företaget åläggs en skyldighet att säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver annan verksamhet än överföring, lagring eller förgasning av naturgas. I enlighet med vad som anges i artikel 16.1 i gasmarknadsdirektivet ska det fortfarande vara möjligt att göra kommersiellt känslig information tillgänglig om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion. Regeringen föreslår att de nya bestämmelserna inför i 3 kap. 2 f § och 4 kap. 2 c och 2 d §§ naturgaslagen.

7.3 Offentliggörande av information

Regeringens förslag: Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om skyldighet för transmissionsnätsoperatörer och företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det. Skälen för regeringens förslag: I artikel 16.3 i gasmarknadsdirektivet stadgas att information som är nödvändig för en effektiv konkurrens och en välfungerande marknad ska offentliggöras. Ett allmänt hållet krav att offentliggöra information framstår som alltför svårtolkat för att det ska vara lämpligt att införa en bestämmelse om en sådan skyldighet. Det bör i stället vara möjligt för regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om skyldighet för berörda naturgasföretag att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Sådana föreskrifter kan bli aktuella om det visar sig att företagen hemlighåller sådan information och att andra bestämmelser om offentliggörande, t.ex. i 6 kap. 4 § naturgaslagen, inte är tillämpliga. Regeringen föreslår att nya normgivningsbemyndiganden införs i 3 kap. 12 § och 4 kap. 10 § naturgaslagen.

8 Ny naturgasinfrastruktur

8.1 Bakgrund

I 9 kap. naturgaslagen (2005:403) finns bestämmelser som gör det möjligt för den som planerar att bygga en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning att få undantag från naturgaslagstiftningens bestämmelser om juridisk och personell åtskillnad, om anslutning av naturgasledning, om överföring av naturgas, om mätning och rapportering av överförd naturgas, om anskaffande av energi, om övervakningsplan, om lagring av naturgas, om tillträde till förgasningsanläggningar, om anslutningsavgifter och tariffer samt om övergripande systemansvar och balansansvar (3 kap. 2–2 d, 5, 6 och 8–10 §§, 4 kap. 2, 5 och 6 §§ samt 6 och 7 kap. naturgaslagen). Ett ärende om undantag utreds av tillsynsmyndigheten som med ett eget yttrande överlämnar ärendet till regeringen för beslut. Bestämmelserna i 9 kap. naturgaslagen har tillkommit mot bakgrund av kraven i artikel 22 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 98/30/EG.

8.2 Nya krav för att bevilja undantag

8.2.1 Undantagets omfattning

Regeringens förslag: Naturgasinfrastruktur ska kunna beviljas undantag från naturgaslagens bestämmelser om avgränsning av transmissionsverksamhet, tillträde för tredje part till naturgasledningar, lagrings- och förgasningsanläggningar och förhandsreglering av tariffer. Ett beslut om undantag ska få avse hela eller en del av kapaciteten i den berörda ledningen eller anläggningen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Naturvårdsverket har anfört att de föreslagna ändringarna kommer att ytterligare underlätta utbyggnaden av naturgasinfrastruktur, vilket riskerar att binda upp energisystemet för en lång tid framöver i fossila bränslen och ifrågasatt om den aktuella ändringen krävs för att gasmarknadsdirektivets syfte ska anses uppnått. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Skyldigheter som undantas

Artikel 36 i gasmarknadsdirektivet svarar i huvudsak mot artikel 22 i direktiv 2003/55/EG. De nya bestämmelserna skiljer sig dock i några avseenden från kraven i det äldre direktivet.

Av artikel 36.1 i gasmarknadsdirektivet framgår att undantag får göras från bestämmelserna i artiklarna 9, 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10. I artikel 9 finns bestämmelser om åtskillnad av transmissionsverksamhet, som i Sverige har genomförts genom 3 kap. 2–2 d §§ naturgaslagen. Bestämmelserna i artikel 32 i gasmarknadsdirektivet gäller tillträde för tredje part till naturgasledningar och förgasningsanläggningar. Kraven har införlivats i svensk rätt genom bestämmelser i naturgaslagen om tillträde till naturgasledningar (3 kap. 5 och 6 §§) och förgasningsanläggningar (4 kap. 6 §) samt om anslutningsavgifter och tariffer (6 kap.). I artikel 33 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om tillträde till lagringsanläggningar. Kraven har i Sverige genomförts genom 4 kap. 5 § och 6 kap. 2, 3 a och 4 §§ naturgaslagen. I artikel 41.6 i gasmarknadsdirektivet föreskrivs att tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för anslutning och tillträde till nationella gasnät, tillträde till förgasningsanläggningar, tillhandahållande av balanstjänster och tillträde till gränsöverskridande infrastruktur. I Sverige finns motsvarande bestämmelser i 6 kap. 5 § och 7 kap. 5 § naturgaslagen. Av artikel 41.8 i gasmarknadsdirektivet framgår att när det gäller fastställande eller godkännande av tariffer eller metoder och av balanstjänster ska tillsynsmyndigheterna säkerställa att innehavarna av naturgasledningar både på kort och lång sikt ges lämpliga incitament att öka effektiviteten, främja integrationen av marknaden och säkra leveranser samt stödja forskningsverksamheten på området. Enligt artikel 41.10 ska tillsynsmyndigheterna ha befogenhet att vid behov begära att naturgasföretagen ändrar villkoren för att säkerställa att de är proportionerliga och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. Kraven i artikel 41.8 och 41.10 har i Sverige genomförts genom de befogenheter som tilldelats tillsynsmyndigheten. I denna del har det dock inte funnits skäl att i särskilda bestämmelser, utöver dem som redan angetts, ålägga naturgasföretagen skyldigheter.

Vad undantaget avser

Av artikel 36.6 i gasmarknadsdirektivet framgår att ett undantag får gälla hela eller delar av den nya infrastrukturens kapacitet. Detsamma gäller kapaciteten hos befintlig infrastruktur med väsentligt utökad kapacitet.

Anpassning av de svenska bestämmelserna

De skyldigheter som omfattas av undantag enligt nuvarande 9 kap. 1 § första stycket naturgaslagen motsvarar i stort de skyldigheter som anges i artikel 36.1 i gasmarknadsdirektivet. Samstämmigheten är dock inte fullständig. När det gäller befintlig infrastruktur tillåter den nuvarande regleringen i 9 kap. 1 § tredje stycket naturgaslagen undantag endast i fråga om den utökade kapaciteten i ledningen eller anläggningen. I denna fråga är

utrymmet för undantag således mindre än vad gasmarknadsdirektivet tillåter. Naturvårdsverket har ifrågasatt om en ändring krävs för att gasmarknadsdirektivets syfte ska anses uppnått. Regeringen konstaterar emellertid att det är nödvändigt att anpassa de svenska bestämmelserna så att de överensstämmer med det som anges i direktivet för att detta ska anses genomfört i Sverige.

8.2.2 Villkor för förvaltning och tilldelning av kapacitet

Regeringens förslag: Innan ett beslut om undantag meddelas i fråga om naturgasinfrastruktur ska villkor fastställas för hanteringen av kapacitet. Villkoren ska säkerställa att – alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, och – den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel. Den som har ansökt om undantag ska ha fördelat kapaciteten inom sex månader efter det att villkor har fastställts. Ett undantag ska inte få beviljas innan kapaciteten har fördelats.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Gasmarknadsdirektivets krav

I artikel 36.6 andra och tredje styckena i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om villkor som ska fastställas i det enskilda fallet i samband med att undantag beviljas. Det som anges i andra stycket innebär ingen huvudsaklig ändring i förhållande till direktiv 2003/55/EG och har genomförts genom 9 kap. 3 § andra stycket naturgaslagen, där det framgår att ett beslut om undantag ska förenas med de villkor som behövs för att säkerställa att de krav som gäller som förutsättningar för undantag uppfylls. I artikel 36.6 tredje stycket i gasmarknadsdirektivet finns nya bestämmelser. Där framgår att tillsynsmyndigheten redan innan ett undantag beviljas ska besluta om vilka regler och system som ska gälla för förvaltning och tilldelning av kapacitet. Enligt reglerna ska alla potentiella användare av infrastrukturen erbjudas att meddela sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan tilldelningen av kapacitet i den nya infrastrukturen sker; detta gäller även kapacitet för eget bruk. Tillsynsmyndigheten ska kräva att reglerna för hantering av överbelastning också innebär en skyldighet att erbjuda outnyttjad kapacitet på marknaden och att användare av infrastrukturen ges rätt att handla med

sin avtalade kapacitet på andrahandsmarknaden. I sin bedömning av de kriterier som anges i artikel 36.1 a, b och e ska tillsynsmyndigheten beakta resultaten av kapacitetstilldelningen. Bestämmelserna i artikel 36.6 tredje stycket ska ses mot bakgrund av punkten 35 i ingressen till direktivet. Där anförs bl.a. att för att förstärka de positiva effekterna på konkurrens och försörjningstrygghet av undantagna infrastrukturprojekt bör det göras en prövning av marknadens intresse i projektets planeringsfas och att bestämmelserna för hantering av överbelastning bör tillämpas samtidigt.

Regler och system

Uttrycket ”regler och system” kan ge intrycket av att det rör sig om föreskrifter som ska meddelas av tillsynsmyndigheten. Det är dock tydligt att det som avses är villkor som ska fastställas i det enskilda fallet. Villkoren ska fastställas innan ett ärende om undantag avgörs slutligt. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i det nuvarande 9 kap. naturgaslagen. Regeringen föreslår därför att bestämmelser om villkor av detta slag införs i 3 a § i samma kapitel. I enlighet med vad som stadgas i gasmarknadsdirektivet ska villkoren gälla för hanteringen av kapacitet. De ska säkerställa dels att alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, dels att den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel. För att den myndighet som prövar frågan om undantag ska kunna beakta resultatet av kapacitetstilldelningen på det sätt som förutsätts i artikel 36.6 tredje stycket i gasmarknadsdirektivet måste tilldelningen ha ägt rum innan frågan avgörs slutligt. Mot den bakgrunden bör det också ställas upp ett krav att den som har ansökt om undantag ska ha fördelat kapaciteten inom en viss tid. Regeringen föreslår att sökanden ska ha fördelat kapaciteten inom sex månader efter det att villkor för hanteringen av kapacitet har fastställts.

8.3 Prövningsmyndighet

Regeringens förslag: Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall frågor om undantag prövas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och i vilka fall de prövas av tillsynsmyndigheten. Bemyndigandet till regeringen att meddela föreskrifter om handläggningen ska upphävas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Tillsynsmyndighetens prövning

Av artikel 36.3 i gasmarknadsdirektivet framgår att den nationella tillsynsmyndigheten, i Sverige Energimarknadsinspektionen, beslutar om undantag i det enskilda fallet.

Gränsöverskridande infrastruktur

I artikel 36.4 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om ny naturgasinfrastruktur som sträcker sig över mer än en medlemsstats territorium. När det gäller sådan gränsöverskridande infrastruktur får byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) lämna ett rådgivande yttrande till de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter inom två månader från den dag då en begäran om undantag mottogs av den sista av dessa tillsynsmyndigheter. Om samtliga berörda tillsynsmyndigheter har kommit överens beträffande begäran om undantag inom sex månader från den dag då begäran mottogs av den sista av dessa tillsynsmyndigheter, ska de informera ACER om detta. Av artikel 36.4 tredje stycket framgår att ACER i vissa fall ska utföra de uppgifter som i artikel 36 tilldelas de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter. ACER ska fungera som beslutande organ om de berörda tillsynsmyndigheterna inte har kunnat nå någon överenskommelse inom sex månader från den dag då begäran om undantag mottogs av den sista av dessa myndigheter. De berörda tillsynsmyndigheterna får gemensamt begära att sexmånadersperioden ska förlängas med högst tre månader. ACER ska också utföra uppgifterna om de berörda tillsynsmyndigheterna gemensamt begär det.

Annan nationell myndighet

Av artikel 36.7 i gasmarknadsdirektivet framgår att medlemsstaterna, utan hinder av punkt 3, får föreskriva att tillsynsmyndigheten eller ACER, alltefter omständigheterna, ska avge sitt yttrande om förfrågan om undantag till det relevanta organet i medlemsstaten inför det formella beslutet. Yttrandet ska offentliggöras tillsammans med beslutet. Sverige har utnyttjat den motsvarande möjligheten enligt direktiv 2003/55/EG. Av nuvarande 9 kap. 4 § naturgaslagen framgår sålunda att ärenden om undantag prövas av regeringen efter ansökan. Tillsynsmyndigheten ska utreda ärendena och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Tillsynsmyndigheten ska därvid offentliggöra sitt yttrande. Enligt nuvarande 9 kap. 5 § naturgaslagen ska ett beslut om undantag av regeringen utan dröjsmål anmälas till Europeiska kommissionen. I 9 kap. 6 § finns ett bemyndigande till regeringen att meddela ytterligare föreskrifter som rör handläggning av ansökan om undantag.

Beslutande myndighet

Utgångspunkten är enligt artikel 36.3 i gasmarknadsdirektivet att den nationella tillsynsmyndigheten ska besluta om undantag. Det är dock enligt artikel 36.7 möjligt för en medlemsstat att föreskriva att tillsynsmyndigheten eller ACER, alltefter omständigheterna, ska avge sitt yttrande om förfrågan om undantag till det relevanta organet i medlemsstaten inför det formella beslutet. Det är vidare tillsynsmyndigheten som ska fastställa regler och system enligt artikel 36.6. När det gäller gränsöverskridande infrastruktur skiljer sig prövningen enligt gasmarknadsdirektivet i två viktiga avseenden från det som föreskrivs i direktiv 2003/55/EG. Till att börja med ska ACER ha möjlighet att yttra sig i sådana ärenden. Vidare ska prövningen i vissa fall göras av ACER i stället för en nationell myndighet. Det svenska regelverket måste ändras för att svara mot gasmarknadsdirektivets krav i dessa frågor. Utgångspunkten att det är tillsynsmyndigheten som ska pröva frågorna om undantag är ännu tydligare i gasmarknadsdirektivet än i direktiv 2003/55/EG. Det är tillsynsmyndigheten som ska fastställa villkor för kapacitetstilldelningen innan det slutliga beslutet om undantag meddelas. När det gäller gränsöverskridande infrastruktur förutsätts tillsynsmyndigheterna i flera medlemsstater samordna sin prövning. Kan de inte nå en överenskommelse, ska frågan överlämnas till ACER. Mot denna bakgrund finns det starka praktiska skäl som talar för att den svenska nationella tillsynsmyndigheten snarare än regeringen bör pröva frågor om undantag. En sådan ordning är också förenlig med en inriktning på att från regeringen lyfta bort sådana ärenden som inte kräver ställningstagande från regeringen som politiskt organ.

ACER:s prövning

Som framgått ovan finns det situationer där ACER ska pröva frågorna om undantag när ärendet rör gränsöverskridande infrastruktur. Det är därför nödvändigt att i svenska nationella föreskrifter ange när ACER fungerar som prövningsmyndighet i enlighet med det som anges i artikel 36.4 i gasmarknadsdirektivet. Ett ärende om undantag som avser gränsöverskridande infrastruktur innebär att en eller flera tillsynsmyndigheter i andra stater måste ta ställning i frågan. Praktiska erfarenheter av en sådan samverkan kan motivera ändringar i de nationella bestämmelserna om förfarandet, liksom de riktlinjer som EU-kommissionen beslutar med stöd av artikel 36.10 i gasmarknadsdirektivet. Frågorna är inte heller sådana att de måste regleras i lag. Det framstår mot denna bakgrund som lämpligt att regeringen anger förutsättningarna för att ACER ska vara prövningsmyndighet i förordning.

Bestämmelser om handläggningen

Det finns i dag bestämmelser om handläggningen av ärenden om undantag i 9 kap. 4 och 5 §§ naturgaslagen. I 6 § i samma kapitel finns ett

bemyndigande till regeringen att meddela ytterligare föreskrifter som rör handläggning av ansökan om undantag. Med hänsyn till att ett annat organ än regeringen ska pröva ärenden om undantag måste även bestämmelserna om förfarandet ändras. Frågorna är inte av sådan beskaffenhet att de måste regleras i lagform, utan ryms inom det område där regeringen kan meddela föreskrifter med stöd av 8 kap. 7 och 11 §§ regeringsformen. Det krävs sålunda inte heller något särskilt normgivningsbemyndigande i naturgaslagen.

Överklagande

Beslut i frågor om undantag meddelas i dag av regeringen som första och enda instans. Någon generell möjlighet att få ett beslut prövat av domstol finns därför inte. Om ett sådant beslut innefattar en prövning av en enskilds civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), kan det bli föremål för rättsprövning i Högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut. Att frågor om undantag ska prövas av tillsynsmyndigheten innebär inte att det finns skäl att se annorlunda på behovet av domstolsprövning. Regeringen kan i stället meddela föreskrifter i förordning om överklagande till regeringen.

8.4 Behovet av övergångsbestämmelser

Regeringens bedömning: Det krävs inga särskilda övergångsbestämmelser.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte framfört några invändningar mot bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: I lagrådsremissen föreslås att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2012. Kraven i artikel 36 i gasmarknadsdirektivet skulle ha varit genomförda i nationell rätt senast den 3 mars 2011 (se artikel 54 i direktivet). Det har inte heller framkommit några starka praktiska skäl som talar för att ärenden som har inletts före ikraftträdandet undantas från den nya handläggningsordningen. Mot denna bakgrund framstår det som lämpligt att den nya handläggningsordningen tillämpas på såväl ett ärende som inletts före ikraftträdandet som på ett ärende som inletts efter denna tidpunkt. I avsaknad av en särskild övergångsbestämmelse ska ett ärende som kommit in till regeringen före ikraftträdandet överlämnas till tillsynsmyndigheten för fortsatt handläggning. Någon särskild övergångsbestämmelse behövs alltså inte.

9 Skyldighet att bevara information

Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för el- och naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Finansinspektionen har föreslagit en ändring i de föreslagna lagtexterna för att underlätta tolkningsfrågor i det framtida informationsutbytet mellan behöriga myndigheter för el- och naturgasmarknaderna respektive värdepappersmarknaden. Finansinspektionen anser vidare att skyldigheten för inspektionen att lämna uppgifter till behöriga myndigheter bör regleras i lag. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller inte framfört några invändningar mot det.

Skälen för regeringens förslag

Elmarknadsdirektivets krav

I artikel 40 i elmarknadsdirektivet finns bestämmelser om skyldighet att bevara information. Av artikel 40.1 framgår till en början att medlemsstaterna ska kräva att elhandlare under minst fem år håller relevanta uppgifter om samtliga transaktioner gällande elleveransavtal och elderivat med grossister och systemansvariga för överföringssystemet tillgängliga för de nationella myndigheterna, inklusive de nationella tillsynsmyndigheterna, de nationella konkurrensmyndigheterna och Europeiska kommissionen, för fullgörandet av deras uppgifter. Enligt artikel 40.2 i elmarknadsdirektivet ska uppgifterna innehålla information om relevanta transaktioner, såsom regler om löptid, tillhandahållande och fullgörande samt information om mängd, datum och tider för verkställande, transaktionspriser och metoder för att identifiera den berörda grossisten liksom specificerad information om alla elleveransavtal och elderivat som inte fullgjorts. Av artikel 40.3 i elmarknadsdirektivet framgår att tillsynsmyndigheten får besluta att göra delar av denna information tillgänglig för marknadsaktörer, förutsatt att kommersiellt känslig information om enskilda marknadsaktörer eller individuella transaktioner inte lämnas ut. Denna punkt får inte tillämpas på information om finansiella instrument som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG (EUT L 145, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004L0039). Enligt artikel 40.4 i elmarknadsdirektivet får Europeiska kommissionen anta riktlinjer som fastställer metoder och villkor för bevarande av information liksom form och innehåll när det gäller de uppgifter som ska bevaras för att säkerställa en enhetlig tillämpning av

artikeln. Av artikel 40.5 framgår att artikeln inte ska tillämpas i fråga om transaktioner avseende elderivat mellan elhandlare, å ena sidan, och grossister och stamnätsföretag, å andra sidan, förrän kommissionen har antagit sådana riktlinjer. I artikel 40.6 stadgas att bestämmelserna i artikeln inte får skapa ytterligare skyldigheter i förhållande till de berörda myndigheterna för de aktörer som omfattas av direktiv 2004/39/EG. Av artikel 40.7 framgår att om de myndigheter som avses i artikel 40.1 behöver tillgång till de uppgifter som innehas av sådana aktörer, ska de ansvariga myndigheterna enligt det direktivet tillhandahålla de begärda uppgifterna.

Tidigare bedömning

NELGA har pekat på att det i Sverige redan finns en rad bestämmelser om vilken information som ett företag ska spara. Utredningen har också konstaterat att det i ellagstiftningen saknas bestämmelser som anger vilken typ av information som elhandelsföretag ska spara samt vilka myndigheter som ska ha tillgång till denna (SOU 2010:30 s. 203). Regeringen (prop. 2010/11:70 s. 73 f.) har konstaterat att det är osäkert om den lagstiftning som utredningen har pekat på är tillräcklig för att helt uppfylla kraven i artikel 40.

Gällande bestämmelser

NELGA har pekat på de bestämmelser som finns främst i bokföringslagen (1999:1078) och relaterade regler och därutöver på det regelverk som styr de finansiella marknaderna, såsom lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och förordningen (2007:572) om värdepappersmarknaden. Utredningen har vidare funnit det värt att notera att även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 (EUT L 211, 14.8.2009, s. 15, Celex 32009R0714) innehåller bestämmelser om bevarande av information. Det kan till en början konstateras att de aktuella kraven i lagen om värdepappersmarknaden endast gäller värdepappersinstitut. Det är därför framför allt av intresse att undersöka i vilken omfattning kraven i artikel 40 i elmarknadsdirektivet är uppfyllda genom bestämmelserna i bokföringslagen, som gäller alla företag som bedriver handel med el.

Skyldigheten att bevara information

Ett företag är enligt bokföringslagen skyldigt att löpande bokföra affärshändelser och se till att det finns verifikationer för alla bokföringsposter. Räkenskapsinformationen ska bevaras. Med affärshändelser avses i bokföringslagen alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat. Med verifikation 42

avses de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen. Av särskilt intresse i detta sammanhang är vad som avses med räkenskapsinformation. Dit räknas bl.a. avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden samt sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen (1 kap. 2 § första stycket 8 bokföringslagen). I 5 kap. 7 § första stycket bokföringslagen stadgas att en verifikation ska innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall ska verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga. I 7 kap. bokföringslagen finns bestämmelser om arkivering av räkenskapsinformation. Där föreskrivs bl.a. att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation ska vara varaktiga och lätt åtkomliga och att de ska bevaras fram till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades (7 kap. 2 § första stycket). Det finns sålunda genom reglerna i bokföringslagen en omfattande skyldighet för elhandelsföretagen att bevara information under en tid som överstiger de fem år som krävs enligt artikel 40.1 i elmarknadsdirektivet. Den räkenskapsinformation som ska bevaras måste också i betydande utsträckning antas svara mot de uppgifter som anges i artikel 40.2 i direktivet, dvs. information om relevanta transaktioner, såsom regler om löptid, tillhandahållande och fullgörande samt information om mängd, datum och tider för verkställande, transaktionspriser och metoder för att identifiera den berörda grossisten liksom specificerad information om alla elleveransavtal och elderivat som inte fullgjorts. Det är emellertid tveksamt om det på detta sätt säkerställs att ett elhandelsföretag bevarar samtliga de uppgifter som anges i direktivet. Det kan exempelvis inte utan vidare förutsättas att uppgifterna har särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden eller är av betydelse för att det ska gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen. Det kan vidare bli aktuellt att anpassa kraven i enlighet med sådana riktlinjer som Europeiska kommissionen får anta enligt artikel 40.4 i fråga om metoder och villkor för bevarande av information, liksom form och innehåll när det gäller de uppgifter som ska bevaras. Det finns mot denna bakgrund behov av att kunna införa nya bestämmelser, dock endast som ett komplement till den reglering som redan finns i bokföringslagen. Behovet tillgodoses enklast genom att det införs en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument, inklusive information om transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument. Regeringen föreslår att det nya normgivningsbemyndigandet införs i 12 kap. 15 § ellagen (1997:897).

Skyldigheten att hålla informationen tillgänglig

I bokföringslagen föreskrivs ingen skyldighet att hålla räkenskapsinformation tillgänglig för myndigheter. Nätmyndighetens nuvarande möjlighet att på begäran få del av sådan information är i nuläget begränsad. Av 12 kap. 2 § första stycket ellagen framgår att en tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Nätmyndighetens tillsyn enligt ellagen omfattar dock främst nätföretagen. Utrymmet för att inom ramen för den tillsyn som riktar sig mot elhandelsföretagen begära att få ta del av räkenskapsinformation är relativt litet. Det finns inte heller några bestämmelser som säkerställer att informationen hålls tillgänglig för EUkommissionen i enlighet med vad som stadgas i artikel 40.1 i elmarknadsdirektivet. Mot denna bakgrund bör det vara möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att på begäran lämna uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. Finansinspektionen har berört frågor om skyldigheten för inspektionen att lämna uppgifter till behöriga myndigheter enligt el- respektive gasmarknadsdirektivet. Det saknas dock underlag för att ta upp spörsmålet inom ramen för lagrådsremissen.

Bestämmelser på naturgasområdet

Även i artikel 44 i gasmarknadsdirektivet finns bestämmelser om bevarande av information. Kraven gäller gashandelsföretag och överensstämmer i övrigt med det som föreskrivs i fråga om elhandelsföretag i artikel 40 i elmarknadsdirektivet. De överväganden som redovisats ovan när det gäller företag på elmarknaden är därför i allt väsentligt relevanta även på naturgasområdet (jfr även SOU 2010:30 s. 399–401 och prop. 2010/11:70 s. 162 f.). Det kan sålunda bli aktuellt att ställa krav på naturgasleverantörer utöver vad som stadgas i bokföringslagen. Tillsynsmyndighetens möjlighet att ta del av handlingar enligt 10 kap. 2 § naturgaslagen (2005:403) är inte tillräckligt omfattande för att säkerställa efterlevnaden av kraven i artikel 44 i gasmarknadsdirektivet. Det bör därför införas en möjlighet för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. Regeringen föreslår att ett sådant normgivningsbemyndigande införs i 10 kap. 13 § naturgaslagen.

10 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2012.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Linköping har inte funnit någon närmare förklaring i promemorian till varför ikraftträdandet inte kan avvaktas till den 1 januari 2013. Övriga remissinstanser har inte berört frågan särskilt. Skälen för regeringens förslag: Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt med hänsyn till att direktiven skulle ha varit genomförda senast den 3 mars 2011. Vissa frågor om övergångsbestämmelser behandlas i avsnitt 5 och 8.4.

11 Konsekvensanalys

11.1 Inledning

I lagrådsremissen presenteras förslag till kompletterande åtgärder som är nödvändiga för ett fullständigt genomförande av det tredje inre marknadspaketet för el och naturgas. Förslagen påverkar främst de enskilda el- och naturgasföretagen och i viss mån Energimarknadsinspektionen. Företagsgrupper som berörs är elleverantörer och elnätsföretag samt gashandelsföretag, transmissionsnätsoperatörer och innehavare av lagrings- och förgasningsanläggningar.

11.2 Företagen på elmarknaden

Företagen

På den svenska elmarknaden verkar ca 120 elhandelsföretag och ca 170 elnätsföretag. Av elhandelsföretagen är 6 stora företag, 12 medelstora företag och ungefär 100 småföretag. Av elnätsföretagen är 4 stora företag, 9 medelstora företag och ca 160 småföretag.

Övervakningsplan för samriskföretag

Regeringen föreslår att vissa samriskföretag ska vara skyldiga att upprätta en övervakningsplan. Några sådana samriskföretag finns i nuläget inte i Sverige. Det finns inte heller anledning att anta att ett sådant företag kommer att inrättas inom överskådlig tid. Förslaget kan därför inte antas ha några kostnadsmässiga konsekvenser för företagen på den svenska elmarknaden.

Villkor för tillträde till elnät

De kostnader som uppkommer för elnätsföretagen genom förhandsregleringen av villkoren för tillträde till en ledning eller ett ledningsnät måste antas vara små. I praktiken kommer företagen att kunna fullgöra sina skyldigheter i detta avseende genom att lämna in utkast till standardavtal till Energimarknadsinspektionen för granskning. Enligt de uppgifter som finns i databasen Malin har företag uppgivit att kostnaderna för att göra jämförbara anmälningar uppgår till 200–400 kr per tillfälle.

Skyldighet att bevara information

I lagrådsremissen föreslås att regelverket kompletteras med föreskrifter om skyldigheter för elleverantörer att bevara viss information om leveransavtal och derivatinstrument och göra informationen tillgänglig för svenska nationella myndigheter samt EU-kommissionen. Kommissionen kommer att utfärda närmare riktlinjer om vilken information som ska bevaras och i vilket format den ska tillhandahållas. Därför föreslås ett bemyndigande till regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, att utfärda närmare föreskrifter på området. Först i samband med att sådana föreskrifter tas fram finns möjlighet att närmare bedöma konsekvenserna för företagen.

11.3 Naturgasföretagen

Företagen

På den svenska naturgasmarknaden verkar ett tiotal företag av begränsad storlek.

Övervakningsplan för samriskföretag

Inte heller på naturgasmarknaden finns anledning att anta att det i Sverige inom överblickbar tid kommer att finnas samriskföretag som är skyldiga att upprätta en övervakningsplan enligt de föreslagna bestämmelserna.

Tillträde till förgasningsanläggning

När det gäller förslagen till förhandsreglering av villkoren för tillträde till förgasningsanläggningar gäller följande. Det finns i dagsläget inte några förgasningsanläggningar, som är anslutna till det svenska naturgasnätet. Av definitionen i 1 kap. 5 § naturgaslagen (2005:403) följer att detta är en förutsättning för att anläggningen ska betraktas som en förgasningsanläggning enligt naturgaslagen. Därmed uppkommer inte i nuläget några konsekvenser till följd av bestämmelserna om förhandsreglering för de företag som i dag innehar förgasningsanläggningar. Det finns planer på att bygga nya förgasningsanläggningar i Sverige. Om någon eller några av dessa anläggningar ansluts till naturgasnätet, kommer innehavaren att behöva ansöka om godkännande av tarifferna 46

för tillträde. De aktuella projekten befinner sig emellertid inte på ett sådant stadium att det varit möjligt att inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet bedöma vilka kostnader förhandsprövningen kan medföra för de berörda företagen.

Åtskillnad av naturgaslagring

Det finns endast en lagringsanläggning i Sverige. Den har nyligen förvärvats av Swedegas AB. Det bolaget ingår inte i något koncernförhållande med företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Swedegas AB kommer därför inte att behöva några åtgärder med anledning av de nya bestämmelserna om funktionell åtskillnad. För förgasningsanläggningar föreslås att åtskillnadskraven utgår. Detta ger inte upphov till några konsekvenser.

Förbud mot att röja uppgifter

I nuläget finns det i Sverige endast ett företag, Swedegas AB, som berörs av kravet på konfidentiell behandling av kommersiellt känsliga uppgifter. De kostnader som uppkommer för Swedegas AB får antas vara knutna främst till behovet av att se över befintliga rutiner för hanteringen av viss information. Det bör i sammanhanget noteras att Swedegas AB enligt 3 kap. 9 § naturgaslagen i dess lydelse före den 1 augusti 2011 var skyldigt att upprätta en övervakningsplan med åtgärder som skulle vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. Av övervakningsplanen skulle bl.a. framgå på vilket sätt företagets styrfunktioner och IT-system hindrade icke-behöriga anställda vid överföringsverksamheten eller annan verksamhet inom koncernen tillgång till kommersiellt känsliga uppgifter och information i verksamheten såvida inte samma uppgifter och information redan var tillgänglig på icke-diskriminerande sätt till tredje part (7 § Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om skyldigheter för den som bedriver överföringsverksamhet avseende innehållet i övervakningsplanen och offentliggörandet av den årliga rapporten enligt 3 kap. 9 § naturgaslagen [STEMFS 2006:6]). Kostnaderna måste mot denna bakgrund antas vara mycket begränsade och i huvudsak av engångskaraktär.

Offentliggörande av information

När det gäller föreskrifter om skyldigheter för transmissionsnätsoperatörer samt innehavare av lager- och förgasningsanläggningar att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion, kommer de konsekvenser som kan uppkomma att behandlas i samband med att sådana föreskrifter tas fram.

Ny naturgasinfrastruktur

Regeringen föreslår att Energimarknadsinspektionen ska fastställa villkor för hanteringen av kapacitet innan ett undantag enligt 9 kap. naturgaslagen beviljas. Sådana undantag innebär att ny naturgasinfrastruktur eller utökad kapacitet i befintlig sådan inte omfattas av bestämmelser om tredjepartstillträde. Syftet med villkoren är att i viss mån ersätta de regler för tredjepartstillträde som annars hade varit gällande. En ansökan om undantag är någonting som ett naturgasföretag gör frivilligt och i eget intresse. De företag som ansöker om undantag kommer att få göra sina villkor för kapacitetshantering till föremål för Energimarknadsinspektionens förhandsprövning. Det går inte att planera och genomföra ett nytt naturgasprojekt utan att kapacitetsbehovet har analyserats. En ansökan om undantag innebär i sig viss administration. Det finns i dag inte något jämförbart förfarande som kan tjäna som grund för en närmare bedömning av kostnaderna för företaget. Den tillkommande administration som uppkommer i samband med förhandsprövningen av villkoren för kapacitetshantering bedöms dock bli begränsad och endast uppstå vid enstaka tillfällen.

Skyldighet att bevara information

När det gäller naturgasleverantörernas skyldighet att bevara viss information och hålla den tillgänglig måste frågan om konsekvenser bedömas på samma sätt som när det gäller motsvarande krav på elleverantörer. Först i samband med att skyldigheten regleras i förordning eller myndighetsföreskrifter finns möjlighet att närmare bedöma konsekvenserna för företagen.

11.4 Energimarknadsinspektionen

Villkor för tillträde till elnät

I lagrådsremissen föreslås att Energimarknadsinspektionen ska förhandsgranska de metoder som nätföretagen använder för att utforma villkoren för tillträde till en ledning eller ett ledningsnät. I praktiken kommer detta att innebära att inspektionen granskar de standardvillkor nätföretagen avser att använda i sina avtal. Uppgiften underlättas av att sådana villkor redan i dag omfattas av Energimarknadsinspektionens tillsyn. Energimarknadsinspektionen har i sitt remissvar poängterat att den nya bestämmelsen inledningsvis kommer att kräva att inte obetydliga resurser tas i anspråk både för bedömning och analys och för administration. Även sedan hänsyn tagits till sådana kostnader gör regeringen dock bedömningen att den nya uppgiften kan hanteras inom befintliga budgetramar.

Tillträde till förgasningsanläggning

Regeringen föreslår en ordning med förhandsprövning av tariffer för tillträde till förgasningsanläggningar. Som framgått i avsnitt 11.3 finns det i Sverige i dag inte några förgasningsanläggningar som berörs av den nya regleringen. Därmed uppstår inte i nuläget några konsekvenser i Energimarknadsinspektionens tillsynsverksamhet till följd av förslaget. Det finns planer på att bygga nya förgasningsanläggningar i Sverige. Om någon eller några av dessa ansluts till naturgasnätet kommer det att bli nödvändigt att granska tarifferna för tillträde i enlighet med de föreslagna bestämmelserna. På detta stadium saknas emellertid underlag för att bedöma eventuella konsekvenser för Energimarknadsinspektionens verksamhet.

Ny naturgasinfrastruktur

De nya bestämmelserna om undantag för ny naturgasinfrastruktur bedöms inte medföra några nya kostnader för Energimarknadsinspektionen. Det åligger redan enligt gällande bestämmelser inspektionen att utreda ärenden om undantag inför regeringens prövning. Ansökningar om undantag torde endast aktualiseras i enstaka fall och i lagrådsremissen lämnas även förslag till vad företagen har att iaktta vid sin kapacitetshantering.

Normgivningsbemyndiganden

Det föreslås bemyndiganden för regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om bevarande av information och skyldigheter för transmissionsnätsoperatörer samt innehavare av lager och förgasningsanläggningar att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Frågan om huruvida ett bemyndigande att meddela föreskrifter på området medför ett ökat resursbehov för Energimarknadsinspektionen kommer att behandlas i samband med att ett sådant bemyndigande meddelas.

11.5 De allmänna förvaltningsdomstolarna

Energimarknadsinspektionens beslut i frågor om tillträde till elnät kommer att kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det framstår som sannolikt att antalet överklaganden kommer att bli mycket begränsat. När det gäller kravet på förhandsprövning av villkoren för tillträde till förgasningsanläggning saknas det anledning att anta att Energimarknadsinspektionen kommer att behöva fatta beslut i något sådant ärende inom överskådlig framtid. Förvaltningsrätten i Linköping har anfört att frågan om resurser bör bedömas utifrån ett helhetsperspektiv i stället för enbart utifrån de förslag som presenterats i promemorian. Inom ramen för den konsekvensbedömning som kan göras i anslutning till förslagen i lagrådsremissen saknas dock förutsättningar för att göra en sådan helhetsbedömning. 49

Regeringen konstaterar att några ytterligare resurser inte behöver tillföras de allmänna förvaltningsdomstolarna med anledning av förslagen i lagrådsremissen.

12 Författningskommentar

12.1 Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857)

3 kap.

17 b § Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för el inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns nätföretag som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med el, med undantag för ett sådant produktionsföretag som avses i 1 i §. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som har tillkommit med anledning av artikel 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet). Artikeln innehåller föreskrifter om främjande av regionalt samarbete i syfte att integrera medlemsstaternas inhemska marknader på en eller flera regionala nivåer, som ett första steg mot skapandet av en helt liberaliserad inre marknad. I artikel 6.4 finns krav som gäller ett samriskföretag (”joint undertaking”) som har inrättats i syfte att genomföra samarbetet. Om vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen deltar i ett sådant samriskföretag ska detta upprätta och genomföra en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende. I Sverige får den systemansvarige för överföringssystemet (stamnätsföretaget) inte vara vertikalt integrerad (se 1 f–1 j §§). Det kan dock komma i fråga att ett i Sverige inrättat samriskföretag har ett vertikalt integrerat utländskt nätföretag som delägare. Kravet att upprätta en övervakningsplan framgår av första stycket i paragrafen. I andra stycket finns bestämmelser om planens innehåll. Av tredje stycket framgår att övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER). Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

4 kap.

1 a § En nätkoncessionshavare får inte ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, efter ansökan har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller de krav som anges i 1 § första stycket. Om nätmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

Paragrafen, som är ny, har tillkommit med anledning av artikel 37.6 a och c i elmarknadsdirektivet, där det stadgas att tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att i förväg fastställa eller godkänna åtminstone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren dels för anslutning och tillträde till nationella nät, dels för tillträde till gränsöverskridande infrastruktur. När det gäller avgifter för överföring av el och för tillträde till ledningar och ledningsnät finns redan en ordning för förhandsprövning enligt 5 kap. Med hänsyn till elmarknadsdirektivets krav föreslås att regelverket kompletteras med en förhandsprövning av övriga villkor för tillträde till ledningsnäten. I normalfallet kan en sådan förhandsprövning ske genom att nätmyndigheten granskar de standardvillkor som nätföretagen använder för att utforma avtalen med enskilda kunder. I nätmyndighetens tillsyn ingår också att övervaka att villkoren i de avtal som ingås uppfyller kraven i 1 § första stycket. Förhandsprövningen ersätter inte efterhandstillsynen utan ska ses som ett komplement. Paragrafen har utformats på i huvudsak samma sätt som 8 kap. 4 a § andra och tredje styckena. Bestämmelsen i andra stycket har 6 kap. 5 § andra stycket naturgaslagen (2005:403) som förebild. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

12 kap.

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att bevara information om leveransavtal och derivatinstrument och att göra informationen tillgänglig dels för svenska nationella myndigheter, dels för Europeiska kommissionen. Bestämmel-

sen har tillkommit med anledning av artikel 40 i elmarknadsdirektivet. Med derivatinstrument avses ett finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande tillgång. Ett elderivat är sålunda ett derivatkontrakt som har el som underliggande tillgång (se prop. 2006/07:115 s. 261). Övervägandena finns i avsnitt 9.

13 kap.

5 § Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8,

9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 1 a, 6, 7 och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 15–17, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut av en tillsynsmyndighet enligt 12 kap. 2–4 §§ samt beslut av den systemansvariga myndigheten om ersättning till den som enligt 8 kap. 2 § beordrats öka eller minska produktionen av el får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt . Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande till regeringen av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Första stycket har ändrats för att nätmyndighetens beslut enligt 4 kap. 1 a § ska kunna överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Ändringarna i andra stycket innebär att det tydligt markeras dels att regeringen med stöd av restkompetensen ska kunna meddela föreskrifter om överklagande till regeringen, dels att sådana föreskrifter om överklagande som regeringen meddelar inte kan avse överklagande till domstol (jfr 11 kap. 2 § regeringsformen). Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas dock inte på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari 2013. 3. Bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas inte heller i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

Av första punkten framgår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2012. I andra punkten regleras de nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § om godkännande av metoder för att utforma avtalsvillkor. De avtal som ingåtts före den 1 januari 2013 omfattas inte av den nya regleringen och fortsätter alltså att gälla oförändrade under sin återstående giltighetstid.

För att säkerställa att en nätkoncessionshavare kan få frågan prövad innan den nya regleringen börjar tillämpas på ingångna avtal föreskrivs vidare i tredje punkten att de nya bestämmelserna inte heller ska tillämpas i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

12.2 Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

1 kap.

6 a § Med transmission avses i denna lag överföring av naturgas i en högtrycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas.

I paragrafen, som är ny, införs termen transmission i lagen. Definitionen av transmission svarar i huvudsak mot definitionen av ”överföring” i artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivet). Till skillnad från den definitionen görs inte undantag för transport av naturgas genom tidigare led i rörledningsnätet. Några sådana led finns inte i det svenska naturgasnätet (jfr artikel 2.2 i gasmarknadsdirektivet). Den nya termen används i 7 a §, som en del av definitionen av transmissionsnätsoperatör, och i 3 kap. 2 f §.

7 a § Med transmissionsnätsoperatör avses i denna lag den som bedriver transmission .

Definitionen av transmissionsnätsoperatör har fått en ny lydelse med anledning av att termen transmission har införts i lagen. Den är dock till sitt sakliga innehåll oförändrad.

3 kap.

2 f § Om en transmissionsnätsoperatör även bedriver annan verksamhet än transmission, ska operatören säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. En transmissionsnätsoperatör som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än transmission.

Trots första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

I paragrafen, som är ny, finns föreskrifter om behandlingen av kommersiellt känsliga uppgifter inom en transmissionsverksamhet. Bestämmelserna har tillkommit med anledning av artikel 16.1 i gasmarknadsdirektivet. Bestämmelsen i första stycket gäller det fallet att ett företag som bedriver transmission även bedriver annan verksamhet. De delar av företaget som inte ägnar sig åt transmission ska i så fall inte få tillgång till kommersiellt känsliga uppgifter. Med kommersiellt känsliga uppgifter avses uppgifter i transmissionsverksamheten som inte är allmänt kända och utgör en kommersiell fördel för någon utomstående, i synnerhet företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I andra stycket finns en bestämmelse som gäller en transmissionsnätsoperatör som ingår i en koncern. En sådan transmissionsnätsoperatör måste säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som inte själva bedriver transmission. Av tredje stycket framgår att det får göras undantag från kraven i första och andra styckena om det är nödvändigt att göra de kommersiellt känsliga uppgifterna tillgängliga för att genomföra en affärstransaktion. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

10 a § Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har bildats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som har tillkommit med anledning av artikel 7 i gasmarknadsdirektivet. Artikeln innehåller föreskrifter om främjande av regionalt samarbete i syfte att integrera medlemsstaternas inhemska marknader på en eller flera regionala nivåer, som ett första steg mot skapandet av en helt liberaliserad inre marknad. I artikel 7.4 finns krav som gäller ett samriskföretag (”joint undertaking”) som har inrättats i syfte att genomföra samarbetet. Om vertikalt integrerade systemansvariga för överföringssystemen deltar i ett sådant samriskföretag, ska detta upprätta och genomföra en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskrimi- 55

nerande och konkurrensbegränsande beteende. I Sverige får en systemansvarig för överföringssystemet (transmissionsnätsoperatör) inte vara vertikalt integrerad (se 2–2 d §§). Det kan dock komma i fråga att ett i Sverige inrättat samriskföretag har en vertikalt integrerad utländsk transmissionsnätsoperatör som delägare. Kravet att upprätta en övervakningsplan framgår av första stycket i paragrafen. I andra stycket finns bestämmelser om planens innehåll. Av tredje stycket framgår att övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER). Övervägandena finns i avsnitt 4.3.

12 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för en transmissionsnätsoperatör att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om skyldighet för en transmissionsnätsoperatör att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 16.3 i gasmarknadsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

4 kap.

2 § Ett företag som innehar en lagringsanläggning får inte bedriva produktion av eller handel med naturgas. Om ett sådant företag ingår i en koncern, ska det till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I ett företag som innehar en lagringsanläggning får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas.

Paragrafen har till en början ändrats på så sätt att den juridiska och personella åtskillnaden har utvidgats till att gälla även i fråga om produktion av naturgas. Däremot inskränks kravet på åtskillnad på så sätt att det inte längre ska gälla innehavare av förgasningsanläggningar. I första stycket har vidare en ny mening tillkommit, där det anges vilka övergripande krav på funktionell åtskillnad som ställs på ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av artikel 15.2 i gasmarknadsdirektivet. Ett exempel på vad som kan vara av betydelse för bedömningen av om åtskillnadskravet är uppfyllt är förekomsten av koncerngemensamma funktioner, såsom ekonomi- och personaladministration. Sådana funktioner är inte redan i sig otillbörliga, men det är väsentligt hur de är

organiserade. Ett annat relevant förhållande är rörligheten av personer i ledande befattningar inom koncernen. Bestämmelsen i andra stycket bör uppfattas som en precisering av kravet på funktionell åtskillnad. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

2 a § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas får inte bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel.

Bestämmelsen i paragrafen, som är ny, syftar till att säkerställa att anställda i ledande ställning hos ett företag som innehar en lagringsanläggning inte har intresse av att gynna andra företag inom samma koncern, vilka bedriver produktion av eller handel med naturgas på den konkurrensutsatta marknaden. Bestämmelsen ska ses mot bakgrund av artikel 15.2 b i gasmarknadsdirektivet och utgör en konkretisering av det åtskillnadskrav som ställs upp i 2 §. Med anställda i ledande ställning avses framför allt den verkställande direktören men även andra personer som ansvarar för ledningen av företaget. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

2 b § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med naturgas ska liksom sitt moderföretag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det som föreskrivs i första stycket hindrar inte att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag får dock inte ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser som, när det gäller lagring av naturgas, syftar till att genomföra artikel 15.2 c i elmarknadsdirektivet i svensk rätt. Bestämmelserna i paragrafen innebär att kravet på åtskillnad inom en koncern som innehar en lagringsanläggning och samtidigt bedriver produktion av eller handel med naturgas preciseras när det gäller beslutanderätten över tillgångar som används i lagringsverksamheten.

Av första stycket framgår att såväl det företag som innehar anläggningen som dess moderföretag måste försäkra sig om att anläggningsföretaget har den faktiska beslutanderätten, som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen, när det gäller de tillgångar som företaget behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Detta kan ske genom att företaget ser till att självt äga de aktuella tillgångarna och förfoga över dem utan att behöva ta otillbörlig hänsyn till andra företag i koncernen. Det finns emellertid utrymme för att driva lagringsverksamheten med utrustning som företaget innehar med nyttjanderätt. Ett företag som innehar en anläggning måste i så fall se till att exempelvis ett hyresavtal är så utformat att kravet på faktisk beslutanderätt tillgodoses. Moderföretaget får inte undanhålla rådighet över resurser i syfte att på det sättet utöva kontroll över lagringsverksamheten. Med faktisk beslutanderätt åsyftas bl.a. att de relevanta besluten ska fattas inom företaget som innehar anläggningen. Det är inte förenligt med kravet på sådan beslutanderätt att de enskilda besluten kräver formellt eller informellt godkännande från andra delar av koncernen. Med faktisk beslutanderätt när det gäller de tillgångar som behövs för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen bör inte förstås ett krav på fullständig rådighet över alla tillgångar som kommer till användning i verksamheten. Vad som åsyftas är i stället att anläggningsföretaget ska ha faktisk beslutanderätt i fråga om de tillgångar som företaget behöver för att trygga verksamheten. Av andra stycket första meningen framgår att bestämmelserna i första stycket inte hindrar att ägaren till det företag som innehar lagringsanläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Bestämmelsen svarar mot vad som anges i artikel 15.2 c andra meningen i gasmarknadsdirektivet. Det ska framför allt vara möjligt för moderföretaget att genom bolagsstämman eller motsvarande organ bestämma ekonomiska ramar för dotterföretagets verksamhet. I andra stycket andra meningen finns en bestämmelse som anger vissa gränser för moderföretagets möjligheter att utöva styrning. Den har tillkommit med hänsyn till vad som föreskrivs i artikel 15.2 c fjärde meningen i gasmarknadsdirektivet. Ett moderföretags övervakning får inte innebära att det ger instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av anläggningar, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag. Instruktioner till ett dotterföretag lämnas främst genom beslut av bolagsstämman. Att ett moderföretag inte får lämna instruktioner i vissa frågor innebär att det är helt förhindrat att vid stämman rösta för ett förslag som innehåller sådana instruktioner, även om förslaget skulle ha lagts fram av en annan aktieägare. De ekonomiska ramarna kan liknas vid en budget och innehålla sådant som krav på avkastning och skuldsättningsnivåer. Det bör betonas att bestämmelserna i andra stycket endast syftar till att avgränsa området för den faktiska beslutanderätten för det företag som innehar lagringsanläggningen. Vad som avses är sålunda situationer där den faktiska beslutanderätten inte ska utgöra ett hinder för att ett moder- 58

företag utövar de rättigheter som följer av det associationsrättsliga regelverket. Det som sägs i andra stycket ger inte taget för sig en ägare några förvaltningsrättigheter. När det gäller begreppen moderföretag och dotterföretag kan ledning hämtas i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551). Ett moderföretag kan vara ett moderbolag enligt den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen men även en annan juridisk person. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

2 c § Om ett företag som innehar en lagringsanläggning även bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas, ska företaget säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas. Trots första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

I paragrafen, som är ny, finns föreskrifter om behandlingen av kommersiellt känsliga uppgifter inom ett företag eller en koncern som innehar en lagringsanläggning. Bestämmelserna har tillkommit med anledning av artikel 16.1 i gasmarknadsdirektivet. Bestämmelsen i första stycket gäller det fallet att ett företag som innehar en lagringsanläggning även bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas. De delar av företaget som inte ägnar sig åt lagring ska i så fall inte få tillgång till kommersiellt känsliga uppgifter. Med kommersiellt känsliga uppgifter avses uppgifter i lagringsverksamheten som inte är allmänt kända och utgör en kommersiell fördel för någon utomstående, i synnerhet företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I andra stycket finns en bestämmelse som gäller ett företag som innehar en lagringsanläggning och ingår i en koncern. Ett sådant företag måste säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som inte själva bedriver lagring av naturgas. Av tredje stycket framgår att det får göras undantag från kraven i första och andra styckena om det är nödvändigt att göra de kommersiellt känsliga uppgifterna tillgängliga för att genomföra en affärstransaktion. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

2 d § Det som föreskrivs i 2 c § i fråga om företag som innehar en lagringsanläggning och lagring av naturgas gäller även företag som innehar en förgasningsanläggning och drift av en sådan anläggning.

Av paragrafen, som är ny, framgår att de krav på konfidentiell behandling av uppgifter som enligt 2 c § ställs på företag som innehar en lagringsanläggning har motsvarande tillämpning när det gäller företag som innehar en förgasningsanläggning. 59

7 § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen.

Paragrafen, som är ny och behandlas i avsnitt 6.4, har tillkommit med anledning av artikel 15.2 d i gasmarknadsdirektivet. Krav på övervakningsplan finns redan enligt 3 kap. 9 § när det gäller företag som bedriver överföring av naturgas.

8 § Den som är skyldig att upprätta en övervakningsplan enligt 7 § ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits. Rapporten ska ges in till tillsynsmyndigheten och i samband med detta offentliggöras av ingivaren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om offentliggörandet av den årliga rapporten.

Paragrafen, som är ny och behandlas i avsnitt 6.4, har tillkommit med anledning av artikel 15.2 d i gasmarknadsdirektivet. När det gäller företag som bedriver överföring av naturgas finns liknande bestämmelser i 3 kap. 10 § andra och tredje styckena.

9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 2–2 b, 7 och 8 §§.

I paragrafen, som är ny och behandlas i avsnitt 6.5, finns ett bemyndigande till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om undantag från kraven på åtskillnad. Avsikten är främst att genom förordning eller myndighetsföreskrifter kunna undanta lagringsanläggningar som inte är tekniskt eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till systemet för leverans till kunderna (jfr artikel 15.1 andra stycket i gasmarknadsdirektivet).

10 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande till regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten att meddela föreskrifter om skyldighet för företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 16.3 i gasmarknadsdirektivet. Övervägandena finns i avsnitt 7.3.

6 kap.

5 § Den som bedriver överföring av naturgas eller innehar en förgasningsanläggning får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för överföring eller tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande. Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

Första stycket har ändrats på så sätt att förhandsprövningen utvidgas till att omfatta även tariffer för tillträde till en förgasningsanläggning. Den som innehar en sådan anläggning får sålunda inte börja tillämpa sin tillträdestariff förrän tillsynsmyndigheten har godkänt de metoder som har använts för att utforma tariffen. Med tariff avses såväl avgifter som övriga villkor för överföring eller tillträde (jfr prop. 2004/05:62 s. 429). Kontrollen syftar till att säkerställa att tariffen är objektiv och ickediskriminerande. Ändringen har skett mot bakgrund av de krav som finns i artikel 41.6 a i gasmarknadsdirektivet. Inga ändringar föreslås i andra eller tredje stycket . Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

9 kap.

1 § Den som har ansökt om koncession som avser byggande av en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasningsanläggning får, om den berörda ledningen eller anläggningen är av större omfattning, beviljas undantag från skyldigheterna enligt

3 kap. 2–2 d, 5 och 6 §§, 4 kap. 5 och 6 §§, 6 kap. 1–3, 4 och 5 §§ och

7 kap. 5 § samt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av

6 kap. 3 a §. Detsamma gäller den som har ansökt om koncession som avser ett väsentligt utökande av kapaciteten i en befintlig sådan ledning eller anläggning.

Ett beslut om undantag får avse hela eller en del av kapaciteten i den berörda ledningen eller anläggningen.

Paragrafen har ändrats för att svara mot kraven i artikel 36 i gasmarknadsdirektivet. I första stycket har ändringar gjorts när det gäller vilka skyldigheter ett undantag ska avse. Inga ändringar föreslås i andra stycket . Den nya lydelsen av tredje stycket innebär att ett undantag kan avse hela eller en del av kapaciteten i den berörda ledningen eller anläggningen, oavsett om koncessionen avser byggandet av en ny anläggning eller ett väsentligt utökande av kapaciteten i en befintlig ledning eller anläggning. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.1.

3 a § Innan ett beslut om undantag meddelas ska villkor fastställas för hanteringen av kapacitet. Villkoren ska säkerställa att 1. alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, och 2. den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel. Den som har ansökt om undantag ska ha fördelat kapaciteten inom sex månader efter det att villkor har fastställts enligt första och andra styckena. Ett undantag får inte beviljas innan kapaciteten har fördelats.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om villkor för hanteringen av kapacitet i den nya ledningen eller anläggningen under den tid som undantaget enligt 1 § gäller. Bestämmelserna ska ses mot bakgrund av det som stadgas i artikel 36.6 tredje stycket i gasmarknadsdirektivet. Ett undantag enligt 1 § innebär att en ledning eller en anläggning inte omfattas av bestämmelserna om tredjepartstillträde enligt 3 kap. 5 och 6 §§ respektive 4 kap. 5 och 6 §§. Villkoren för kapacitetshantering kommer därför i viss utsträckning att ersätta dessa bestämmelser. Av första stycket framgår att villkoren ska fastställas redan innan det slutliga beslutet i frågan om undantag meddelas. Syftet med detta är att en preliminär fördelning av kapacitet ska äga rum innan frågan om undantag avgörs slutligt. I andra stycket anges vad villkoren ska säkerställa. Det ska vara möjligt för alla potentiella användare av den nya infrastrukturen att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas. Villkoren ska vidare säkerställa att outnyttjad kapacitet bjuds ut på marknaden. Av tredje stycket framgår att ett undantag inte får beviljas innan kapacitet har fördelats i enlighet med de fastställda villkoren. Potentiella användare måste således ha haft möjlighet att anmäla sitt intresse för att

teckna avtal. Resultatet av kapacitetstilldelningen kommer på detta sätt att utgöra en del av beslutsunderlaget. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.2.

4 § Regeringen meddelar föreskrifter om i vilka fall frågor enligt detta kapitel prövas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och i vilka fall de prövas av tillsynsmyndigheten.

Paragrafen har fått en ny lydelse. Den innehåller nu en upplysning om att regeringen meddelar föreskrifter om vilket organ som prövar frågor om undantag. Regeringens föreskrifter kommer att svara mot det som anges i artikel 36 i gasmarknadsdirektivet. Utgångspunkten är att prövningen ska göras av den nationella tillsynsmyndigheten. Av artikel 36.4 framgår dock att det finns två situationer där ACER ska pröva ett ärende om undantag om den berörda infrastrukturen sträcker sig över mer än en medlemsstats territorium. ACER ska utföra de uppgifter som annars tilldelas de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter dels om alla de berörda tillsynsmyndigheterna inte har kunnat nå någon överenskommelse inom sex månader från den dag då begäran om undantag mottogs av den sista av dessa tillsynsmyndigheter, dels på gemensam begäran av de berörda tillsynsmyndigheterna. Övervägandena finns i avsnitt 8.3.

10 kap.

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal, derivatinstrument och transaktioner som gäller sådana avtal eller instrument samt att på begäran lämna sådana uppgifter till en svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

I paragrafen, som är ny, finns ett bemyndigande till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att bevara information om leveransavtal och derivatinstrument och att göra informationen tillgänglig dels för svenska nationella myndigheter, dels för Europeiska kommissionen. Bestämmelsen har tillkommit med anledning av artikel 44 i gasmarknadsdirektivet. Med derivatinstrument avses ett finansiellt instrument vars värde beror på en annan, underliggande tillgång. Övervägandena finns i avsnitt 9.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket första meningen tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning

som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari

2013 eller närmast därefter. 3. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den

31 augusti 2012, får en innehavare av en förgasningsanläggning tillämpa sin tariff för tillträde trots det som anges i 6 kap. 5 § första stycket till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet.

Av första punkten framgår att de nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2012. När lagen träder i kraft får innehavaren av en förgasningsanläggning inte tillämpa sin tariff för tillträde till anläggningen förrän de metoder som används för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Den bestämmelsen ska enligt andra punkten börja tillämpas först på sådana tariffer som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. Fram till dess får alltså tariffer tillämpas utan tillsynsmyndighetens godkännande. För att säkerställa att anläggningsinnehavaren kan få frågan om godkännande prövad innan den nya regleringen ska börja tillämpas på det enskilda företagets tariffer föreskrivs vidare i tredje punkten att en innehavare av en förgasningsanläggning får tillämpa sin tariff för tillträde trots det som anges i 6 kap. 5 § första stycket till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet, om en ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 5 5

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/72/EG

av den 13 juli 2009

om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR kan endast uppnås på en fullständigt öppnad marknad, där ANTAGIT DETTA DIREKTIV alla konsumenter fritt kan välja handlare och där alla hand­ lare kan leverera fritt till sina kunder. med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 47.2, 55 och 95,

(4) Det föreligger för närvarande hinder mot att sälja el på lika med beaktande av kommissionens förslag, villkor och utan diskriminering eller nackdelar i gemenska­ pen. Framför allt finns det ännu inte något ickediskriminerande nättillträde eller någon myndighetstillsyn med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och som är lika effektiv i alla medlemsstater. sociala kommittén ( ,) 1

med beaktande av yttrandet från Regionkommittén ( ,) 2 (5) En trygg elförsörjning är av avgörande betydelse för sam­ hällsutvecklingen i Europa, för genomförandet av en håll­ i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( ,) o c h 3 bar klimatförändringspolitik samt för främjandet av konkurrenskraften på den inre marknaden. I detta syfte bör gränsöverskridande sammanlänkningar utvecklas ytterli­ av följande skäl: gare för att trygga försörjningen från alla energikällor till mest konkurrenskraftiga priser för konsumenter och (1) Den inre marknaden för el, som stegvis har genomförts i näringsliv inom gemenskapen. hela gemenskapen sedan 1999, syftar till att skapa faktiska valmöjligheter för alla kunder i Europeiska unionen, både enskilda och företag, nya affärsmöjligheter och ökad han­ del över gränserna, vilket ska leda till ökad effektivitet, kon­ (6) En välfungerande inre elmarknad bör ge producenterna kurrenskraftiga priser, högre kvalitet på tjänsterna och lämpliga incitament att investera i ny elproduktion, också bidra till försörjningstrygghet och hållbarhet. i el från förnybara energikällor, och då särskilt uppmärk­ samma de mest isolerade länderna och regionerna på gemenskapens energimarknad. En välfungerande marknad (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av bör också förse konsumenterna med lämpliga åtgärder för den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre att främja en mer effektiv energianvändning, och trygg marknaden för el ( ) h a r i h ö g g r a d b i d r a g ti it ll a tt s k a p a e n 4 energiförsörjning är en förutsättning för detta. sådan inre marknad för el.

(3) De friheter som Europeiska unionens medborgare garan­ (7) I kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 med teras genom fördraget – bland annat, fri rörlighet för varor, titeln ”En energipolitik för Europa” framhävdes betydelsen etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster – av att fullborda den inre marknaden för el och skapa lika villkor för alla elföretag i gemenskapen. Kommissionens ( ) EUT C 211, 19.8.2008, s. 23. 1 meddelanden av den 10 januari 2007 ”Om utsikterna för ( ) EUT C 172, 5.7.2008, s. 55. 2 den inre el- och gasmarknaden” och ”Utredning i enlighet ( ) Europaparlamentets yttrande av den 18 juni 2008 (ännu ej offentlig­ 3 med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 av de europe­ gjort i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 januari 2009 (EUT C 70 E, 24.3.2009, s. 1) och Europaparlamentets ståndpunkt av iska gas- och elsektorerna (slutrapport)” visade att nuva­ den 22 april 2009 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den rande regler och åtgärder inte tillhandahåller den ram som 25 juni 2009. krävs för att målet om en välfungerande inre marknad ska ( ) EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. kunna uppnås. 4

L 2 1 1 / 5 6 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

(8) För att trygga konkurrens och elförsörjning till mest kon­ effektivt regelverk, samt bör inte skapa ett alltför betung­ kurrenskraftiga pris bör medlemsstaterna och de nationella ande regelverk för de nationella tillsynsmyndigheterna. tillsynsmyndigheterna underlätta gränsöverskridande till­ träde för nya elhandlare som levererar el från olika energi­ källor samt för nya leverantörer av elproduktion. (13) Definitionen av begreppet ”kontroll” är hämtad från rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning) ( .) 2 (9) Utan effektiv åtskillnad mellan nätverksamhet och verk­ samheter som rör produktion och leverans (”effektiv åtskillnad”) finns det en inneboende risk för diskrimine­ ring, inte bara i samband med nätdriften utan även när det (14) Eftersom åtskilt ägande i en del fall innebär att företag gäller incitamenten för de vertikalt integrerade företagen måste omstruktureras bör de medlemsstater som beslutar att göra de investeringar i näten som krävs. att tillämpa åtskilt ägande beviljas extra tid för att tillämpa de relevanta bestämmelserna. Med tanke på de vertikala kopplingarna mellan el- och gassektorn bör bestämmel­ serna om åtskillnad tillämpas tvärsöver båda sektorerna.

(10) De regler för rättslig och funktionell åtskillnad som anges i direktiv 2003/54/EG har emellertid inte medfört någon effektiv åtskillnad av systemansvariga för överföringssys­ (15) Vid åtskilt ägande bör, för att säkerställa att nätdriften är tem. Därför uppmanades kommissionen vid Europeiska helt oberoende av leverans- och produktionsintressen och rådets möte den 8 – 9 mars 2007 att utarbeta lagförslag för förhindra utbyte av konfidentiella uppgifter, inte samma effektiv åtskillnad mellan leverans och produktion, å ena person sitta i styrelsen för både en systemansvarig för över­ sidan, och nätverksamhet, å andra sidan. föringssystem eller ett överföringssystem och ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. Av samma skäl bör samma person inte ha rätt att utse med­ lemmar till en styrelse för en systemansvarig för ett över­ föringssystem eller ett överföringssystem och inte heller (11) Effektiv åtskillnad kan bara säkras genom att man undanrö­ utöva kontroll över eller rättigheter gentemot ett produk­ jer incitamentet för vertikalt integrerade företag att diskri­ tionsföretag eller ett elhandelsföretag. minera konkurrenterna i samband med nättillträde och investeringar. Åtskilt ägande, vilket innebär att nätägaren utses till systemansvarig och att nätägaren är oberoende av leverans- eller produktionsintressen, är helt klart en effektiv (16) Inrättandet av systemansvariga eller systemansvariga för och stabil metod för att lösa inbyggda intressekonflikter och överföringssystem vilka är oberoende av leverans- eller säkra försörjningstryggheten. Europaparlamentet hänvisar produktionsintressen bör göra det möjligt för vertikalt därför i sin resolution av den 10 juli 2007 om utsikterna för integrerade företag att bibehålla sitt ägande av nättill­ den inre gas- och elmarknaden ( ) it ll å t s k i tl ä g a n d e a v ö v e r - 1 gångar, samtidigt som en effektiv intresseuppdelning säk­ föringsnäten som det effektivaste verktyget för att främja ras, förutsatt att den oberoende systemansvarige (ISO) eller investeringar i infrastruktur på ett icke-diskriminerande sätt den oberoende systemansvarige för överföring (ITO) utför och trygga ett rättvist nättillträde för nya aktörer och trans­ den systemansvariges samtliga uppgifter samt att detalje­ parens på marknaden. Vid åtskilt ägande bör det därför stäl­ rad reglering och omfattande myndighetstillsyn införs. las krav på medlemsstaterna att säkerställa att en eller flera personer inte kontrollerar ett produktionsföretag eller ett elhandelsföretag samtidigt som den eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en systemansvarig för över­ (17) När ett företag som den 3 september 2009 äger ett överfö­ föringssystemet eller ett överföringssystem. Omvänt bör ringssystem ingår i ett vertikalt integrerat företag bör med­ kontroll över ett överföringssystem eller en systemansvarig lemsstaterna därför ges ett val mellan ägarskapsåtskild för överföringssystemet utesluta möjligheten att utöva kon­ systemansvarig för överföringssystemet (TSO) och infö­ troll över eller rättigheter gentemot ett produktionsföretag rande av oberoende systemansvariga eller oberoende eller ett elhandelsföretag. Inom dessa begränsningar bör ett systemansvariga för överföring utan leverans- eller produktionsföretag eller ett elhandelsföretag kunna inneha produktionsintressen. en minoritetsandel i en systemansvarig för ett överförings­ system eller ett överföringssystem.

(18) För att till fullo kunna tillvarata aktieägarnas intressen i vertikalt integrerade företag bör medlemsstaterna kunna välja mellan att antingen införa åtskilt ägande genom (12) Ett system för åtskillnad bör effektivt undanröja eventuella direkt avyttring eller genom att dela upp det integrerade intressekonflikter mellan producenter, elhandlare och syste­ företagets aktier på aktier i nätföretaget och aktier i det mansvariga för överföringssystem för att skapa incitament återstående leverans- och produktionsföretaget, förutsatt för nödvändiga investeringar och garantera nya marknads­ att kraven i samband med åtskilt ägande faktiskt har aktörers tillträde inom ramen för ett transparent och uppfyllts.

( ) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 206. ( ) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1. 1 2

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/57

(19) För att införandet av en oberoende systemansvarig eller strid med det åtskilda ägandet eller med lösningen med en

oberoende systemansvarig för överföring ska vara effektivt oberoende systemansvarig, utöva kontroll över eller någon bör särskilda kompletterande regler antas. Reglerna för den rättighet i fråga om sammansättning av och röstning eller oberoende systemansvarige för överföring ger ett lämpligt beslutsfattande i både organ för systemansvariga för över­ regelverk för att garantera fungerande konkurrens, tillräck­ föringssystem eller överföringssystem och organ för pro­ liga investeringar, tillträde för nya aktörer på marknaden duktionsföretag eller elhandelsföretag. Under förutsättning och integration av elmarknaderna. Effektiv åtskillnad med att medlemsstaten i fråga kan visa att detta krav uppfylls, hjälp av reglerna för den oberoende systemansvarige för bör vid åtskilt ägande och lösningen med en oberoende

överföring bör bygga på dels en pelare av organisatoriska systemansvarig två skilda offentliga organ kunna kontrol­ åtgärder och åtgärder avseende förvaltningen av systeman­ lera produktion och leverans å ena sidan och överföring å svariga för överföringssystem, dels en pelare av åtgärder den andra. avseende investeringar, anslutning av ny produktionskapa­ citet till nätet och marknadsintegrering genom regionalt samarbete. Oberoendet för den systemansvarige för över­ föring bör också bland annat säkerställas genom vissa

”avkylningsperioder”, under vilka ingen ledningsverksam­ het eller annan relevant verksamhet som ger tillgång till samma information som den som erhållits i en ledande (24) Effektiv åtskillnad mellan å ena sidan nätverksamhet och å ställning i ett företag utövas inom det vertikalt integrerade andra sidan leverans och produktion bör gälla i hela företaget. Modellen för effektiv åtskillnad med hjälp av en gemenskapen, för både gemenskapsföretag och ickeoberoende systemansvarig för överföring uppfyller de krav gemenskapsföretag. För att säkerställa att å ena sidan nät­ som fastställdes vid Europeiska rådets möte den 8 och verksamheten och å andra sidan leverans och produktion i 9 mars 2007. gemenskapen bedrivs oberoende av varandra, bör tillsyns­ myndigheterna ges befogenheter att vägra certifiering av sådana systemansvariga för överföringssystem som inte uppfyller bestämmelserna om åtskillnad. För att säkerställa att dessa bestämmelser tillämpas enhetligt i hela gemenska­ (20) I syfte att utveckla konkurrensen på den inre marknaden pen bör tillsynsmyndigheterna ta största möjliga hänsyn för el bör stora icke-hushållskunder ha rätt att välja elhand­ till kommissionens uppfattning, när de fattar beslut om lare och teckna avtal med flera olika elhandlare för att täcka certifiering. För att dessutom säkerställa att gemenskapens sitt elförsörjningsbehov. Dessa kunder bör skyddas mot internationella åtaganden respekteras, liksom solidariteten exklusivitetsklausuler som utesluter konkurrerande eller och försörjningstryggheten inom gemenskapen, bör kom­ kompletterande anbud. missionen ha rätt att avge ett yttrande om certifiering avse­ ende ägaren till eller den systemansvarige för ett överföringssystem som kontrolleras av en eller flera perso­ ner från tredjeländer.

(21) En medlemsstat har rätt att välja fullständigt åtskilt ägande

på sitt territorium. Om en medlemsstat har valt fullstän­ digt åtskilt ägande, har ett företag inte rätt att välja alter­ nativet med en oberoende systemansvarig eller en oberoende systemansvarig för överföring. Företag som bedriver något slags produktions- eller leveransverksamhet (25) En tryggad energiförsörjning är absolut nödvändig för den får dessutom inte direkt eller indirekt utöva kontroll över allmänna säkerheten och är därför till sin natur förknippad eller någon rättighet gentemot en systemansvarig för över­ med en effektivt fungerande inre marknad för el och med föringssystem från en medlemsstat som har valt fullstän­ en integration av medlemsstaternas separata elmarknader. digt åtskilt ägande. Elförsörjningen till unionens medborgare kan enbart ske genom ett nät. Fungerande elmarknader, och framför allt de nät och andra tillgångar som är förknippade med elför­ sörjningen, har en avgörande betydelse för den allmänna säkerheten, ekonomins konkurrenskraft och för unions­ (22) Det kommer enligt detta direktiv att finnas olika typer av medborgarnas välfärd. Personer från tredjeländer bör där­ marknadsorganisation på den inre marknaden för el. De för endast tillåtas kontrollera ett överföringssystem eller en åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att säkerställa systemansvarig för överföringssystem, om de uppfyller de lika villkor på marknaden bör grunda sig på överordnade krav på effektiv åtskillnad som tillämpas inom gemenska­ krav av allmänt intresse. Samråd bör ske med kommissio­ pen. Utan att det påverkar gemenskapens internationella nen om åtgärdernas förenlighet med fördraget och åtaganden anser gemenskapen att sektorn för överförings­ gemenskapsrätten. system för el är mycket viktig för gemenskapen och att ytterligare skyddsåtgärder därför behövs när det gäller att upprätthålla en tryggad energiförsörjning till gemenskapen i syfte att förhindra hot mot den allmänna ordningen och den allmänna säkerheten i gemenskapen och unionsmed­ (23) När en effektiv åtskillnad genomförs, bör principen om borgarnas välfärd. En trygg energiförsörjning till gemen­ icke-diskriminering mellan den offentliga och den privata skapen kräver i synnerhet en bedömning av nätdriftens sektorn respekteras. Därför bör samma person, på egen oberoende, nivån på gemenskapens och enskilda medlems­ hand eller tillsammans med någon annan, inte tillåtas att, i staters beroende av energiförsörjning från tredjeländer

L 2 1 1 / 5 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

samt av hur både inhemsk och internationell handel och av det särskilda förhållandet mellan den systemansvarige energiinvesteringar behandlas i ett visst tredjeland. Försörj­ för distributionssystemet och systemets användare. Indu­ ningstryggheten bör därför bedömas mot bakgrund av de striella och kommersiella platser samt platser där gemen­ faktiska omständigheterna i varje enskilt fall samt de rät­ samma tjänster tillhandahålls, såsom tågstationer, tigheter och skyldigheter som uppkommer enligt interna­ flygplatser, sjukhus, stora campingplatser med integrerade tionell rätt, särskilt de internationella avtalen mellan anläggningar eller kemiska industrianläggningar, kan inbe­ gemenskapen och det berörda tredjelandet. Kommissionen gripa slutna distributionssystem på grund av att den verk­ uppmanas att vid behov lägga fram rekommendationer för samhet som bedrivs i dessa anläggningar är av specialiserad förhandlingar om relevanta avtal med tredjeländer beträf­ karaktär. fande trygg energiförsörjning till gemenskapen, eller att ta med de nödvändiga frågorna i andra förhandlingar med dessa tredjeländer. (31) Tillståndsförfarandena får inte leda till en administrativ börda som är oproportionerlig i förhållande till elprodu­ centernas storlek och eventuella inverkan. Obefogat (26) Icke-diskriminerande tillträde till distributionsnätet är utdragna tillståndsförfaranden kan hindra nya aktörer att avgörande för tillträdet för kunder i återförsäljarledet. komma in på marknaden. Utrymmet för diskriminering när det gäller tredje parts till­ träde och investeringar är dock mindre på distributions­ nivå än på överföringsnivå, eftersom nätbegränsningar och produktions- eller leveransintressenas inflytande i allmän­ (32) Det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa transpa­ het inte är så betydande på distributionsnivån som på över­ renta och icke-diskriminerande tariffer för tillträde till föringsnivån. I enlighet med direktiv 2003/54/EG blev näten. Tarifferna bör gälla alla användare av systemen, utan rättslig och funktionell åtskillnad av systemansvariga för diskriminering. distributionssystemet dessutom obligatorisk först från och med den 1 juli 2007 och dess effekter på den inre mark­ naden för el har ännu inte utvärderats. De regler om rätts­ lig och funktionell åtskillnad som för närvarande finns kan (33) Genom direktiv 2003/54/EG infördes ett krav på med­ leda till effektiv åtskillnad förutsatt att de definieras tydli­ lemsstaterna att utse tillsynsmyndigheter med särskilda gare, genomförs ordentligt och övervakas noggrant. För att befogenheter. Erfarenheterna visar dock att tillsynens effek­ skapa lika villkor i återförsäljarledet bör systemansvariga tivitet ofta hämmas av att tillsynsmyndigheterna inte är till­ för distributionssystem övervakas, så att de hindras från att räckligt självständiga gentemot staten, har otillräckliga dra fördel av sin vertikala integration när det gäller kon­ befogenheter och för liten handlingsfrihet. Därför uppma­ kurrensläget på marknaden, framför allt gentemot hus­ nade Europeiska rådet vid sitt möte den 8–9 mars 2007 hållskunder och små icke-hushållskunder. kommissionen att utarbeta lagstiftningsförslag för ytterli­ gare harmonisering av medlemsstaternas energitillsyns­ myndigheters befogenheter och förstärkning av deras oberoende. Det bör vara möjligt för dessa nationella till­ (27) Medlemsstaterna bör uppmuntra till en modernisering av synsmyndigheter att omfatta både el- och gassektorn. distributionsnät, exempelvis genom införandet av intelli­ genta nät, som bör vara uppbyggda på ett sätt som uppmuntrar till decentraliserad produktion och energieffektivitet. (34) För att den inre marknaden för el ska kunna fungera kor­ rekt behöver energitillsynsmyndigheterna kunna fatta beslut i alla relevanta tillsynsfrågor, och de måste också (28) När det gäller små system kan det vara nödvändigt att stöd­ vara fullständigt oberoende av övriga offentliga eller pri­ tjänster tillhandahålls av systemansvariga för överförings­ vata intressen. Detta hindrar inte domstolsprövning och system som är sammanlänkade med små system. parlamentarisk övervakning enligt medlemsstaternas kon­ stitutionella rätt. Vidare får inte den nationella lagstiftarens godkännande av tillsynsmyndigheters budget utgöra ett hinder för budgetmässig självständighet. Reglerna om till­ (29) För att undvika att små systemansvariga för distributions­ synsmyndighetens självständiga ansvar för genomförandet system får en oproportionerlig ekonomisk och administra­ av den anslagna budgeten bör tillämpas inom ramen för tiv börda bör medlemsstaterna vid behov kunna undanta nationell budgetlagstiftning och nationella budgetbestäm­ berörda företag från krav på rättslig åtskillnad när det gäl­ melser. Samtidigt som medlemsstaterna med hjälp av ett ler distributionen. lämpligt roterande system bidrar till den nationella tillsyns­ myndighetens oberoende gentemot politiska eller ekono­ miska intressen, bör medlemsstaterna ha möjlighet att vederbörligen beakta de tillgängliga personella resurserna (30) När ett slutet distributionssystem används för att skapa och styrelsens storlek. optimal effektivitet i en integrerad energiförsörjning som kräver särskilda driftsnormer, eller när ett slutet distribu­ tionssystem upprätthålls i första hand för att användas av systemets ägare, bör det vara möjligt att undanta den sys­ (35) För att säkerställa effektivt marknadstillträde för alla temansvarige för distributionssystemet från skyldigheter marknadsaktörer, inklusive nya aktörer, krävs ickesom skulle utgöra en onödig administrativ börda på grund diskriminerande balansmekanismer som avspeglar

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 5 9

kostnaderna. När likviditetsnivån på elmarknaden väl är berörs av ett beslut av en nationell tillsynsmyndighet har tillräckligt hög, bör detta uppnås genom att man inför rätt att överklaga kan vara en domstol eller annan rättslig sådana transparenta marknadsbaserade mekanismer för instans med befogenhet att genomföra en rättslig prövning. försörjning och inköp av el som krävs för att uppfylla kra­ ven på balans. Så länge likviditetsnivån på marknaden inte är tillräckligt hög, bör de nationella tillsynsmyndigheterna arbeta aktivt för att balanstarifferna ska vara icke- (38) Harmonisering av de nationella tillsynsmyndigheternas diskriminerande och avspegla kostnaderna. Samtidigt bör befogenheter bör inbegripa befogenheter att erbjuda elfö­ lämpliga incitament tillhandahållas för att balansera pro­ retagen incitament och befogenheter att fastställa effektiva, duktion och förbrukning av el och för att inte äventyra sys­ proportionerliga och avskräckande sanktioner för dessa temet. Systemansvariga för överföringssystem bör göra det företag eller att föreslå en behörig domstol att besluta om lättare för slutförbrukare och sammanslutningar av slutför­ sådana sanktioner. Dessutom bör tillsynsmyndigheterna ha brukare att medverka på reserv- och balansmarknader. befogenhet att begära in relevant information från elföre­ tagen, göra lämpliga och tillräckliga undersökningar samt lösa tvister.

(39) Den inre marknaden för el har vissa brister när det gäller likviditet och transparens, vilket hindrar effektiv resursför­ (36) De nationella tillsynsmyndigheterna bör kunna fastställa delning, riskhantering och etablering av nya företag på eller godkänna tariffer eller beräkningsmetoder för tariffer marknaden. Det finns ett behov av ökad konkurrens och på grundval av ett förslag från den systemansvarige för försörjningstrygghet genom att anslutning av nya kraftverk överförings- eller distributionssystemet eller på grundval av till elnätet underlättas i samtliga medlemsstater, särskilt ett förslag som en systemansvarig och nätanvändarna kom­ genom att nya marknadsaktörer uppmuntras. Förtroendet mit överens om. Vid fastställandet eller godkännandet bör för marknaden, dess likviditet och antalet marknadsaktö­ de nationella tillsynsmyndigheterna se till att överförings- rer behöver öka, och därför måste tillsynen av företag verk­ eller distributionstarifferna är icke-diskriminerande och samma på området för elförsörjning stärkas. Sådana krav avspeglar kostnaderna och samtidigt ta hänsyn till de lång­ bör inte påverka, och bör vara förenliga med, befintlig siktiga marginalkostnader för näten som går att undvika gemenskapslagstiftning beträffande finansmarknaderna. med hjälp av distribuerad produktion och åtgärder för styr­ Tillsynsmyndigheterna för energisektorn och för finans­ ning av efterfrågan. marknaden behöver samarbeta för att göra det möjligt för varandra att få en överblick över berörda marknader.

(40) Innan kommissionen antar riktlinjer för kraven när det gäl­ ler bevarande av information, bör byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, inrättad genom Europa­ (37) Energitillsynsmyndigheterna bör ha befogenhet att fatta parlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av bindande beslut avseende elföretag och antingen själva den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete besluta, eller föreslå att en behörig domstol beslutar, om mellan energitillsynsmyndigheter ( ,) n e d an a k ll a d b y r å n , 1 effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner och Europeiska värdepapperstillsynskommittén (EVTK), för elföretag som inte fullgör sina skyldigheter. Energitill­ inrättad genom kommissionens beslut 2009/77/EG ( ,) 2 synsmyndigheterna bör även ges befogenhet att, oavsett samråda och råda kommissionen om innehållet i dessa tillämpningen av konkurrensbestämmelserna, fatta beslut riktlinjer. Byrån och EVTK bör också samarbeta för att om lämpliga åtgärder som säkerställer fördelar för kun­ ytterligare utreda och ge råd i frågan om huruvida trans­ derna genom främjande av den effektiva konkurrens som aktioner med avtal om leverans av el och elderivat bör är nödvändig för att den inre marknaden för el ska fungera omfattas av transparenskrav före eller efter handel och i så korrekt. Införandet av virtuella elkraftanläggningar – dvs. fall hur dessa krav bör utformas. program för frigörande av el varigenom elföretag är skyl­ diga att sälja eller ställa en viss elvolym till förfogande eller medge åtkomst till en del av sin produktionskapacitet för intresserade elhandelsföretag under en viss tidsperiod – är (41) Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit en av möjliga åtgärder för att främja effektiv konkurrens detta, tillsynsmyndigheten bör uppmuntra utvecklingen av och säkerställa att marknaden fungerar korrekt. Energitill­ avbrytbara leveransavtal. synsmyndigheterna bör även ges befogenheter att bidra till att säkerställa en hög standard på samhällsomfattande och allmännyttiga tjänster som står i samklang med kraven på öppnande av marknaden, skydd för utsatta kunder och ett (42) Av rättvise- och konkurrensskäl samt indirekt för att skapa verkligt effektivt konsumentskydd. Dessa bestämmelser arbetstillfällen bör industrin och handeln i hela gemenska­ bör varken påverka kommissionens befogenheter att til­ pen, inbegripet små och medelstora företag, och alla lämpa konkurrensreglerna, inbegripet granskningen av företagskoncentration med en gemenskapsdimension, eller reglerna för den inre marknaden, såsom den fria rörlighe­ ( ) Se sidan 1 i detta nummer av EUT. 1 ten för kapital. Det oberoende organ till vilket en part som ( ) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18. 2

L 2 1 1 / 6 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

unionsmedborgare som åtnjuter de ekonomiska fördelarna fråga och kan inbegripa specifika åtgärder avseende betal­ med den inre marknaden också kunna åtnjuta en hög kon­ ning av elräkningar eller mer generella åtgärder inom soci­ sumentskyddsnivå, särskilt hushållskunder, och, när med­ alförsäkringssystemet. När samhällsomfattande tjänster lemsstater anser det lämpligt, bör småföretag också kunna även tillhandahålls små företag, kan åtgärderna för att komma i åtnjutande av garantier för tillhandahållande av säkerställa att dessa samhällsomfattande tjänster tillhanda­ allmännyttiga tjänster, särskilt med avseende på försörj­ hålls vara olika för hushållskunder och små företag. ningstrygghet och skäliga tariffer. Dessa kunder bör också ha rätt till valmöjligheter, rättvisa, representation och mekanismer för tvistlösning.

(46) Respekt för kraven när det gäller allmännyttiga tjänster är ett grundläggande krav i detta direktiv, och det är viktigt att det i direktivet anges gemensamma minimikrav som upp­ fylls av samtliga medlemsstater och som beaktar målen om (43) Nästan alla medlemsstater har valt att säkerställa konkur­ konsumentskydd, försörjningstrygghet, miljöskydd samt rensen på elproduktionsmarknaden genom ett transparent likvärdiga konkurrensnivåer i samtliga medlemsstater. tillståndsförfarande. Om tillräcklig elproduktionskapacitet Det är viktigt att kraven när det gäller allmännyttiga tjänster inte anläggs på grundval av tillståndsförfarandet, bör dock kan tolkas på nationell grund, med beaktande av natio­ medlemsstaterna se till att det finns en möjlighet att bidra nella omständigheter, om inte annat följer av till att trygga försörjningen genom ett anbudsförfarande gemenskapslagstiftningen. eller ett liknande förfarande. Medlemsstaterna bör ha möj­ lighet att, för att skydda miljön och gynna nya tekniska lös­ ningar, se till att det finns möjlighet att upphandla ny kapacitet genom ett anbudsförfarande grundat på offent­ liggjorda kriterier. Sådan ny kapacitet omfattar bland annat el från förnybara energikällor och kraftvärmeproduktion. (47) Medlemsstaterna bör ha möjlighet att utse en sistahandsel­ handlare. Denne elhandlare kan vara försäljningsavdel­ ningen i ett vertikalt integrerat företag som även fungerar som distributör, under förutsättning att detta uppfyller kra­ ven på åtskillnad i detta direktiv.

(44) Av försörjningstrygghetsskäl bör balansen mellan tillgång och efterfrågan på el i varje enskild medlemsstat bevakas, varefter en rapport bör utarbetas om situationen i gemen­ skapen som helhet med hänsyn till sammanlänkningska­ (48) De åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppnå paciteten mellan områden. Denna övervakning bör göras i målen när det gäller social och ekonomisk sammanhåll­ tillräckligt god tid, så att lämpliga åtgärder hinner vidtas ning bör bland annat kunna innefatta lämpliga ekono­ om försörjningstryggheten äventyras. Det faktum att nöd­ miska stimulansåtgärder, där så är lämpligt med hjälp av vändig nätinfrastruktur, bland annat sammanlänkningska­ alla tillgängliga nationella verktyg och gemenskapsverktyg. paciteten, anläggs och underhålls bör bidra till en stabil Dessa verktyg kan innefatta ansvarsmekanismer för att elförsörjning. Underhåll och anläggning av nödvändig säkerställa nödvändiga investeringar. nätinfrastruktur, inbegripet sammanlänkningskapaciteten och decentraliserad elproduktion, är viktiga förutsättningar för att garantera en stabil elförsörjning.

(49) Om de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att full­ göra skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster kan definieras som statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördra­ (45) Medlemsstaterna bör tillförsäkra hushållskunder och, när get är medlemsstaterna enligt artikel 88.3 i fördraget skyl­ medlemsstaterna anser det lämpligt, små företag rätten att diga att underrätta kommissionen om detta. få tillgång till el av en bestämd kvalitet till priser som kan jämföras enkelt och klart samt är transparenta och rimliga. För att säkerställa att de allmännyttiga tjänsterna i gemen­ skapen håller hög kvalitet bör medlemsstaterna regelbun­ det underrätta kommissionen om alla åtgärder som (50) Kraven när det gäller allmännyttiga tjänster, inklusive sam­ vidtagits för att uppnå målet med detta direktiv. Kommis­ hällsomfattande tjänster, och de gemensamma miniminor­ sionen bör regelbundet offentliggöra en rapport som inne­ mer som är en följd av dem måste stärkas ytterligare för att håller en analys av de nationella åtgärder som vidtagits för alla konsumenter, särskilt utsatta konsumenter, ska kunna att uppnå målsättningarna när det gäller allmännyttiga gynnas av konkurrensen och skäliga priser. Kraven på all­ tjänster samt en jämförelse av åtgärdernas effektivitet, i männyttiga tjänster bör definieras på nationell nivå och syfte att utfärda rekommendationer om vilka nationella med hänsyn till nationella omständigheter; gemenskaps­ åtgärder som bör vidtas för att de allmännyttiga tjänsterna lagstiftningen bör emellertid respekteras av medlemssta­ ska hålla hög kvalitet. Medlemsstaterna bör vidta de åtgär­ terna. Unionsmedborgarna och, när medlemsstaterna der som är nödvändiga för att skydda utsatta kunder på finner det lämpligt, småföretagen bör garanteras allmän­ den inre marknaden för el. Sådana åtgärder kan variera allt­ nyttiga tjänster, i synnerhet försörjningstrygghet ochrim­ efter de särskilda omständigheterna i medlemsstaterna i liga tariffer. En viktig aspekt när det gäller leverans till

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 6 1

konsumenterna är tillgången till objektiva och transparenta vara socialpolitiska eller inrikta sig på bättre energieffekti­ förbrukningsuppgifter. Konsumenterna bör således ha till­ vitet i bostäder. Detta direktiv bör åtminstone medge en gång till sina förbrukningsuppgifter och tillhörande priser nationell politik till förmån för utsatta kunder. och servicekostnader så att de kan begära in offerter från konkurrenter på grundval av dessa uppgifter. Konsumen­ terna bör även ha rätt att få ordentlig information om sin (54) Effektiva möjligheter till tvistlösning för alla konsumenter energianvändning. Förskottsbetalningarna bör återspegla borgar för ett bättre konsumentskydd. Medlemsstaterna den sannolika elförbrukningen och de olika betalningssys­ bör införa snabba och effektiva förfaranden för behandling temen bör vara icke-diskriminerande. Om konsumenterna av klagomål. tillräckligt ofta ges information om energikostnaderna kommer de att uppmuntras till att spara energi, eftersom konsumenterna direkt ser effekterna av investeringar i energieffektivitet och ändrat beteende. Ett fullständigt (55) Det bör vara möjligt att basera införandet av system med genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv smarta mätare på en ekonomisk bedömning. Om det vid 2006/32/EG av den 5 april 2006 om effektiv slutanvänd­ en sådan bedömning skulle framgå att det endast är eko­ ning av energi och om energitjänster ( ) k o m m e r i d e tt a 1 nomiskt rimligt och kostnadseffektivt med sådana mätare hänseende att kunna hjälpa konsumenterna att reducera för konsumenter med en viss elförbrukning bör medlems­ sina energikostnader. staterna ha möjlighet att ta hänsyn till detta när de bygger ut systemen med smarta mätare.

(56) Marknadspriserna bör ge de rätta incitamenten för utveck­ lingen av nätet och investeringar i ny elproduktion. (51) Konsumenternas intresse bör stå i centrum för detta direk­ tiv och tjänsternas kvalitet bör höra till elföretagens cen­ trala ansvarsområden. Befintliga konsumenträttigheter behöver stärkas och tryggas och bör innefatta ökad trans­ (57) Det bör vara av största vikt för medlemsstaterna att verka parens. Konsumentskyddet bör säkerställa att alla konsu­ för fungerande konkurrens och att olika elhandlare utan menter inom gemenskapens utökade ansvarsområde kan svårighet får tillträde till marknaden samt att främja ny dra nytta av en konkurrensutsatt marknad. Medlemssta­ elproduktionskapacitet för att konsumenterna verkligen terna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsyns­ ska kunna dra full fördel av en liberaliserad inre marknad myndigheterna, bör se till att konsumenträttigheterna för el. tillgodoses.

(58) Medlemsstaterna bör inför inrättandet av en inre marknad för el främja integrationen av sina inhemska marknader och samarbetet mellan systemoperatörer på gemenskaps­ nivå och regional nivå, vilket också bör omfatta de isole­ rade system som bildar så kallade elöar, som fortfarande (52) Konsumenterna bör få tydlig och begriplig information om existerar i gemenskapen. sina rättigheter i förhållande till energisektorn. Kommissio­ nen bör, efter samråd med berörda intressenter, bland dem medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndigheterna, konsumentorganisationer och elföretag, fastställa en lättill­ (59) Ett viktigt mål för detta direktiv bör vara att med hjälp av gänglig och användarvänlig kontrollista för energianvän­ ett sammanlänkat nät över hela gemenskapen utveckla en dare, där konsumenterna får praktiska upplysningar om verklig europeisk inre marknad för el, och tillsynsmyndig­ sina rättigheter. Alla konsumenter bör få denna kontrol­ heterna bör därför ha som en av sina huvuduppgifter att, i lista och den bör göras tillgänglig för allmänheten. förekommande fall i nära samarbete med byrån, sköta reg­ leringen av gränsöverskridande sammanlänkningar och regionala marknader.

(60) Ett annat viktigt mål för detta direktiv bör vara att garan­ (53) Energifattigdom är ett växande problem i gemenskapen. tera gemensamma bestämmelser för en verklig inre mark­ De medlemsstater som berörs bör därför, om de ännu inte nad för el och ett brett elutbud som är tillgängligt för alla. gjort det, utarbeta nationella handlingsplaner eller andra Korrekta marknadspriser skulle i detta syfte ge incitament lämpliga ramar för att åtgärda energifattigdomen, varvid till gränsöverskridande sammanlänkningar och investe­ syftet bör vara att minska antalet personer som lever i ringar i ny elproduktion, samtidigt som de på lång sikt energifattigdom. Under alla omständigheter bör medlems­ skulle leda till priskonvergens. staterna säkra nödvändig energiförsörjning för utsatta kun­ der. En integrerad metod skulle kunna användas, till exempel inom socialpolitiken, och åtgärderna skulle kunna (61) Tillsynsmyndigheterna bör också tillhandhålla information om marknaden så att kommissionen kan utöva sin roll som observatör och övervakare av den inre marknaden för ( ) EUT L 114, 27.4.2006, s. 64. el och dess utveckling på kort, medellång och lång sikt, 1

L 2 1 1 / 6 2 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

inklusive aspekter som produktionskapacitet, olika källor (67) Med tanke på omfattningen av ändringarna av direktiv för elproduktion, infrastruktur för överföring och distribu­ 2003/54/EG är det av tydlighets- och rationaliseringsskäl tion, tjänsternas kvalitet, gränsöverskridande handel, han­ önskvärt att det görs en omarbetning av bestämmelserna i tering av överbelastning, investeringar, grossist- och fråga till en enda text i ett nytt direktiv. konsumentpriser, marknadens likviditet samt miljö- och effektivitetsförbättringar. Nationella tillsynsmyndigheter bör underrätta konkurrensmyndigheterna och kommissio­ (68) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläg­ nen om de medlemsstater där priserna utgör ett hinder för gande rättigheter och principer som erkänns särskilt i konkurrensen och en väl fungerande marknad. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(62) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skapa en full­ HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. ständigt fungerande inre marknad för el, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det där­ för bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenska­ KAPITEL I pen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprinci­ SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER pen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

(63) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde I detta direktiv fastställs gemensamma regler för produktion, över­ till nät för gränsöverskridande elhandel ( ) k an k o m m si is o - 1 föring, distribution och leverans av el, samt bestämmelser om nen anta riktlinjer i syfte att uppnå den harmoniserings­ grad som krävs. Sådana riktlinjer, som utgör bindande konsumentskydd, i syfte att förbättra och integrera konkurrens­ genomförandeåtgärder, är, även med avseende på vissa utsatta elmarknader i gemenskapen. Det innehåller regler för bestämmelser i detta direktiv, ett användbart hjälpmedel elsektorns organisation och funktion, öppet tillträde till markna­ som snabbt kan ändras om det skulle behövas. den, kriterier och förfaranden som ska tillämpas för anbud, för beviljande av tillstånd och för driften av system. Det fastställer även krav på samhällsomfattande tjänster och elkonsumenters rättigheter och klargör konkurrenskraven.

(64) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som Artikel 2 skall tillämpas vid utövandet av kommissionens

Definitioner

genomförandebefogenheter ( .) 2

I detta direktiv avses med

(65) Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta de rikt­ linjer som krävs för att den grad av harmonisering ska 1. produktion : framställning av el. kunna åstadkommas som behövs för att syftet med detta direktiv ska kunna uppnås. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av 2. producent : en fysisk eller juridisk person som framställer el. detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskri­ 3. överföring : transport av el i sammanlänkade system med hög­ vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut spänningsnät samt nät med extra hög spänning för tillhan­ 1999/468/EG. dahållande till slutförbrukare eller distributörer, men inte leverans.

(66) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om 4. systemansvarig för överföringssystemet : varje fysisk eller juridisk bättre lagstiftning ( ) u p p m u n t r a s m e d l e m s s t a t e r n a a tt f ö r person som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, 3 egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel­ utbyggnad av överföringssystemet inom ett visst område och, ler som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mel­ i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra system lan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla offentliggöra dessa tabeller. rimliga krav på överföring av el.

( ) Se sidan 15 i detta nummer av EUT. 5. distribution : transport av el i system med högspännings-, 1 ( ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. mellanspännings- och lågspänningsnät för tillhandahållande 2 ( ) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1. till kunder, men inte leverans. 3

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 6 3

6. systemansvarig för distributionssystemet : varje fysisk eller juridisk 21. vertikalt integrerat företag : ett elföretag eller en grupp av elfö­ person som ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, retag där samma person(er) direkt eller indirekt har rätt att utbyggnad av distributionssystemet inom ett visst område utöva kontroll och där det berörda företaget eller den berörda och, i tillämpliga fall, dess sammanlänkningar till andra sys­ företagsgruppen bedriver verksamhet inom minst ett av tem och för att säkerställa att systemet på lång sikt kan upp­ områdena överföring eller distribution och minst ett av områ­ fylla rimliga krav på distribution av el. dena produktion eller leverans av el.

7. kund : grossist eller slutförbrukare av el. 22. anknutet företag : ett anknutet företag enligt betydelsen i arti­ kel 41 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 44.2 g ( ) i f ö r d r a g e t o m s a m m a n - * 8. grossist : varje fysisk eller juridisk person som köper el i syfte ställd redovisning ( ,) o c h / e ll e r e tt i n t r e s s e f ö r e t a g e n il g t b e t y - 1 att återförsälja den inom eller utanför det system i vilket per­ delsen i artikel 33.1 i samma direktiv och/eller ett företag sonen är etablerad. som tillhör samma aktieägare.

9. slutförbrukare : kund som köper el för eget bruk. 23. horisontellt integrerat företag : ett företag som bedriver verksam­ het inom minst ett av områdena produktion för försäljning, överföring, distribution eller leverans av el samt en annan 10. hushållskund : kund som köper el för sin egen hushållsförbruk­ verksamhet utan anknytning till el. ning och inte för kommersiell verksamhet eller yrkesverksamhet.

24. anbudsförfarande : förfarande genom vilket planerade ytterli­ 11. icke-hushållskund : varje fysisk eller juridisk person, inklusive gare behov och ersättningskapacitet täcks genom leveranser producenter och grossister, som köper el som inte är avsedd från ny eller befintlig produktionskapacitet. för egen hushållsförbrukning.

25. långtidsplanering : planering av investeringsbehovet i fråga om 12. berättigad kund : kund som fritt kan välja elhandlare i den produktions-, överförings- och distributionskapacitet på lång mening som avses i artikel 33. sikt för att kunna tillmötesgå efterfrågan på el i systemet och för att säkra leveranserna till kunderna.

13. sammanlänkning : utrustning som används för sammanlänk­ ning av elsystem. 26. litet enskilt system : varje system med en förbrukning på min­ dre än 3 000 GWh under 1996, där mindre än 5 % av års­ 14. förbrukningen erhålls genom sammanlänkning med andra sammanlänkat system : ett antal överförings- och distributions­ system som kopplas samman med hjälp av en eller flera system. sammanlänkningar.

27. enskilt mikrosystem : varje system med en förbrukning på min­ 15. direktledning : antingen en elledning som kopplar samman en dre än 500 GWh under 1996 och där det inte finns någon enskild produktionsplats med en enskild kund, eller en elled­ koppling till andra system. ning som kopplar samman en elproducent och en elhandlare så att dessa direkt kan försörja sina egna fastigheter, dotter­ bolag och berättigade kunder. 28. tillförlitlighet : både leverans- och försörjningstrygghet i fråga om el och teknisk säkerhet.

16. ekonomisk rangordning : rangordning av källor som tillhanda­ håller elleveranser enligt ekonomiska kriterier. 29. styrning av energieffektivitet/energiefterfrågan : en övergripande eller integrerad metod som syftar till att påverka elförbruk­ ningens omfattning och den tidpunkt vid vilken elen förbru­ 17. stödtjänst : varje tjänst som behövs för driften av ett kas för att därigenom minska förbrukningen av primärenergi överförings- eller distributionssystem. och toppbelastningar genom att i stället för investeringar i ökad produktionskapacitet gynna investeringar i energieffek­ 18. tivitetsåtgärder eller andra åtgärder, såsom leveransavtal som systemanvändare : varje fysisk eller juridisk person som levere­ rar till eller får leveranser från ett överförings- eller kan avbrytas, om det sistnämnda alternativet är mest effek­ tivt och ekonomiskt med hänsyn till de positiva effekterna distributionssystem. för miljön och försörjningstrygghets- och distributionskost­ nadsaspekterna av lägre energiförbrukning. 19. leverans eller handel : försäljning, inbegripet återförsäljning, av el till kunder. ( * ) Titeln till direktiv 83/349/EEG har justerats med hänsyn till omnum­ reringen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. 20. integrerat elföretag : ett vertikalt eller horisontellt integrerat Ursprungligen hänvisades till artikel 54.3 g. företag. ( ) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. 1

L 2 1 1 / 6 4 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

30. förnybara energikällor : förnybara icke-fossila energikällor 2. Medlemsstaterna får med beaktande fullt ut av tillämpliga (vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, bestämmelser i fördraget, särskilt artikel 86 i detta, för att tillgo­ vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsan­ dose det allmänna ekonomiska intresset ålägga företag som bedri­ läggningar och biogaser). ver verksamhet inom elsektorn att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, vilka kan avse tillförlitlighet, inbegripet försörjningstrygg­ het, regelbundenhet i leveranserna, kvalitet och pris samt miljö­ 31. distribuerad produktion : produktionsanläggningar som är skydd, inbegripet energieffektivitet, energi från förnybara anslutna till distributionssystem. energikällor och klimatskydd. Dessa åligganden ska vara klart definierade, transparenta, icke-diskriminerande och kontroller­ bara samt garantera att elföretag i gemenskapen kan nå ut till nationella konsumenter på lika villkor. När det gäller försörjnings­ 32. avtal om leverans av el : ett avtal om leverans av el, men som trygghet, styrning av energieffektivitet/energiefterfrågan och för inte inbegriper ett elderivat. att uppfylla de miljömål och mål för energi från förnybara ener­ gikällor som avses i denna punkt får medlemsstaterna införa lång­ tidsplanering, varvid hänsyn ska tas till att tredje part kan komma 33. elderivat : ett finansiellt instrument som anges i en av punk­ att ansöka om tillträde till systemet. terna 5, 6 eller 7 i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument ( ) o c h s o m a v s e r e .l 1 3. Medlemsstaterna ska inom sitt territorium se till att alla hus­ hållskunder, och, när medlemsstaterna anser det lämpligt, små företag (det vill säga företag som har färre än 50 anställda och en 34. kontroll : rättigheter, avtal eller andra medel som, antingen var årlig omsättning eller balansomslutning som inte överstiger för sig eller tillsammans och med hänsyn till alla faktiska eller 10 miljoner EUR), har rätt till samhällsomfattande tjänster, det vill rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande säga rätt till elleveranser av en bestämd kvalitet till rimliga, lätt inflytande på ett företag, särskilt genom och tydligt jämförbara, transparenta och icke-diskriminerande priser. För att säkerställa leveranser av samhällsomfattande tjäns­ ter får medlemsstaterna utse en sistahandselhandlare. Medlems­ a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga till­ staterna ska ålägga distributionsföretagen att ansluta kunderna till gångar eller en del av dessa, sina nät enligt villkor och tariffer som fastställts i enlighet med förfarandet i artikel 37.6. Inget i detta direktiv får hindra med­ lemsstaterna från att stärka hushållskundernas och de små och b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande medelstora förbrukarnas ställning på marknaden genom att på sammansättningen av ett företags organ och dessas främja möjligheterna till frivillig samgång mellan företrädare för voteringar eller beslut. dessa konsumentkategorier.

Första stycket ska genomföras på ett transparent och icke- 35. elföretag : varje fysisk eller juridisk person, med undantag för diskriminerande sätt och ska inte hindra öppnandet av markna­ slutförbrukare, som bedriver åtminstone en av följande verk­ derna enligt vad som föreskrivs i artikel 33. samheter: produktion, överföring, distribution, leverans eller inköp av el och som ansvarar för kommersiella och tekniska arbetsuppgifter eller underhåll i samband med dessa verksamheter. 4. Medlemsstaterna ska se till att alla kunder har rätt att få sin elförsörjning tillhandahållen av en elhandlare, under förutsättning att denne samtycker, oberoende av vilken medlemsstat elhandla­ ren är registrerad i, så länge elhandlaren följer gällande regler för KAPITEL II handel och balans. Med avseende på detta ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att se till att adminis­ ALLMÄNNA REGLER FÖR ORGANISATIONEN AV SEKTORN trativa förfaranden inte diskriminerar leveransföretag som redan är registrerade i en annan medlemsstat.

Artikel 3 5. Medlemsstaterna ska säkerställa

Skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och skyddet av kunderna

a) att om en kund under iakttagande av de avtalsenliga villko­ ren önskar byta elhandlare, den eller de berörda operatörerna genomför detta byte inom tre veckor, och 1. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, på grundval av sin institutionella organisation och med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen, se till att elföretag b) att kunderna har rätt att erhålla samtliga relevanta drivs i enlighet med principerna i detta direktiv för att uppnå en förbrukningsuppgifter. konkurrensutsatt, säker och miljömässigt hållbar elmarknad, och de får inte göra någon diskriminerande åtskillnad mellan dessa företag när det gäller deras rättigheter eller skyldigheter. Medlemsstaterna ska se till att alla kunder garanteras de rättighe­ ter som avses i leden a och b på ett icke-diskriminerande sätt i ( ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. fråga om kostnader, arbete eller tidsåtgång. 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/65

6. Om det tillhandahålls ekonomisk ersättning, annan form av Tillsynsmyndigheten eller annan behörig nationell myndighet ska

ersättning och exklusiva rättigheter som en medlemsstat beviljar vidta nödvändiga åtgärder för att se till att den information som för uppfyllandet av åliggandena i punkterna 2 och 3, ska detta ske elhandlare tillhandahåller sina kunder i enlighet med denna arti­ på ett icke-diskriminerande och transparent sätt. kel är tillförlitlig och att den, på nationell nivå, tillhandahålls på

ett tydligt och jämförbart sätt.

7. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda

slutförbrukare, och de ska särskilt se till att utsatta kunder får till­ räckligt skydd. Varje medlemsstat ska härvidlag definiera begrep­ 10. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att uppnå målen för social och ekonomisk sammanhållning samt miljöskydd, vil­ pet utsatta kunder, varvid det kan hänvisas till energifattigdom ket vid behov ska inkludera åtgärder för styrning av och bland annat föreskrivas förbud mot avstängning av dessa energieffektivitet/energiefterfrågan och metoder för att bekämpa kunder från elleverans i kritiska situationer. Medlemsstaterna ska klimatförändringar samt försörjningstrygghet. Dessa åtgärder kan se till att rättigheter och skyldigheter för utsatta kunder respekte­ särskilt omfatta lämpliga ekonomiska stimulansåtgärder, där så är ras. De ska framför allt vidta lämpliga åtgärder för att skydda slut­ lämpligt med hjälp av alla tillgängliga nationella verktyg och förbrukare i avlägsna områden. De ska säkerställa en hög gemenskapsverktyg, för underhåll och anläggning av nödvändig konsumentskyddsnivå, särskilt vad gäller transparens i fråga om nätinfrastruktur, inbegripet sammanlänkningskapacitet. allmänna avtalsvillkor, allmän information och mekanismer för

tvistlösning. Medlemsstaterna ska se till att berättigade kunder i praktiken lätt kan byta till en ny elhandlare. Åtminstone när det gäller hushållskunder ska dessa åtgärder omfatta dem som anges 11. För att främja energieffektiviteten ska medlemsstaterna i bilaga I. eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheten starkt rekommendera att elföretagen optimerar elförbrukningen, till exempel genom att tillhandahålla energiförvaltning, utveckla 8. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder, såsom att innovativa former för prissättning eller införa system med smarta utfärda nationella energihandlingsplaner, föreskriva om förmåner mätare eller intelligenta nät, om det är lämpligt. inom socialförsäkringssystemen för att utsatta kunder ska få den

elförsörjning de behöver, eller stödja energieffektivitetsförbätt­ ringar för att åtgärda energifattigdom där sådan fastställts, också i

samband med åtgärder mot fattigdom överlag. Sådana åtgärder 12. Medlemsstaterna ska se till att det inrättas gemensamma ska inte hindra ett effektivt öppnande av marknaderna enligt vad kontaktpunkter där konsumenterna kan få tillgång till all som föreskrivs i artikel 33 eller en välfungerande marknad, och nödvändig information om sina rättigheter, gällande lagstiftning kommissionen ska i förekommande fall underrättas i enlighet och möjligheter till tvistlösning i händelse av en tvist. Dessa med bestämmelserna i punkt 15 i denna artikel. Sådan underrät­ kontaktpunkter kan vara en del av allmänna telse får även omfatta åtgärder som vidtas inom ramen för det all­ konsumentupplysningsställen. männa socialförsäkringssystemet.

9. Medlemsstaterna ska se till att elhandlarna på eller i sam­ 13. Medlemsstaterna ska se till att det finns en oberoende

band med fakturorna och i reklam som riktar sig till slutförbru­ mekanism, till exempel i form av en energiombudsman eller ett kare anger följande: konsumentorgan, för att säkerställa effektiv behandling av klago­

mål och tvistlösning utanför domstol.

a) Varje enskild energikällas andel av den genomsnittliga bräns­ lesammansättning som företaget använt under det gångna året, på ett sätt som är begripligt och, på nationell nivå, tyd­ 14. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa bestämmel­ ligt jämförbart. serna i artiklarna 7, 8, 32 och/eller 34, i den utsträckning som til­ lämpningen av dessa, rättsligt eller i praktiken, skulle hindra

elföretagen från att fullgöra de förpliktelser som ålagts dem i det allmänna ekonomiska intresset och i den mån som handelns b) Åtminstone hänvisning till befintliga referenskällor, t.ex. utveckling inte påverkas i en sådan utsträckning att det skulle webbsidor, där information finns tillgänglig för allmänheten strida mot gemenskapens intressen. Gemenskapens intressen om den inverkan på miljön som elframställningen från den omfattar bland annat konkurrens när det gäller berättigade kun­ sammanlagda bränslesammansättning som elhandlaren der i enlighet med detta direktiv och artikel 86 i fördraget. använt under det föregående året har, åtminstone när det gäl­ ler utsläpp av CO 2 och radioaktivt avfall.

15. Medlemsstaterna ska när de genomfört detta direktiv infor­ c) Information om deras rättigheter och möjligheter till tvistlös­ mera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att full­ ning i händelse av en tvist. göra förpliktelserna att tillhandahålla samhällsomfattande och allmännyttiga tjänster, inklusive konsument- och miljöskyddsåt­

gärder, och om åtgärdernas eventuella inverkan på nationell och Vad gäller leden a och b i första stycket, för el som anskaffats på internationell konkurrens, oavsett om åtgärderna kräver undan­ en elbörs eller importerats från ett företag som är beläget utanför tag från detta direktiv eller ej. De ska därefter vartannat år under­

gemenskapen, får aggregerade uppgifter som börsen eller företa­ rätta kommissionen om eventuella ändringar av dessa åtgärder, get tillhandahållit under föregående år användas. oavsett om de kräver undantag från detta direktiv eller ej.

L 2 1 1 / 6 6 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

16. Kommissionen ska, efter samråd med berörda intressen­ medlemsstaterna främja och underlätta regionalt samarbete mel­ ter, däribland medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndighe­ lan de systemansvariga för överföringssystemen, bland annat i terna, konsumentorganisationer och elföretag, samt, utifrån de gränsöverskridande frågor, för att skapa en konkurrensutsatt inre framsteg som hittills gjorts, med arbetsmarknadens parter, fast­ marknad för el, verka för att lagar, föreskrifter och tekniska ramar ställa en klar och kortfattad kontrollista för energianvändare, med är konsekventa och underlätta integrationen av de isolerade sys­ praktiska upplysningar om energianvändarnas rättigheter. Med­ tem som bildar så kallade elöar, som fortfarande existerar i gemen­ lemsstaterna ska se till att elhandlarna eller de systemansvariga för skapen. Det geografiska område som omfattas av detta regionala distributionssystemet i samarbete med tillsynsmyndigheten vid­ samarbete ska omfatta samarbete inom geografiska områden i tar nödvändiga åtgärder för att alla deras konsumenter ska få ett enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) nr 714/2009. Detta exemplar av kontrollistan för energianvändare och se till att den samarbete får omfatta andra geografiska områden. finns tillgänglig för allmänheten.

2. Byrån ska samarbeta med de nationella tillsynsmyndighe­ Artikel 4 terna och de systemansvariga för överföringssystemen för att de olika regionernas regelverk ska vara förenliga med målet att skapa

Övervakning av försörjningstryggheten

en konkurrensutsatt inre marknad för el. Om byrån anser att det krävs bindande regler för ett sådant samarbete ska den utfärda lämpliga rekommendationer. Medlemsstaterna ska se till att frågor som rör försörjningstrygg­ het övervakas. Vid behov får medlemsstaterna överlåta denna uppgift till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 35. Denna övervakning ska i synnerhet omfatta balansen mellan tillgång och 3. Medlemsstaterna ska vid genomförandet av detta direktiv se efterfrågan på den inhemska marknaden, förväntad framtida efter­ till att de systemansvariga för överföringssystemen har ett eller frågan, ytterligare kapacitet som planeras eller håller på att anläg­ flera regionalt integrerade system som omfattar två eller flera gas, samt nätens kvalitet och underhållsnivå samt åtgärder för att medlemsstater för kapacitetstilldelning och för kontroll av säker­ täcka efterfrågetoppar och hantera brister i leverans från en eller heten för nätet. flera elhandlares sida. De behöriga myndigheterna ska senast den 31 juli vartannat år offentliggöra en rapport i vilken resultaten av övervakningen av dessa frågor och de åtgärder som vidtagits eller 4. Om vertikalt integrerade systemansvariga för överförings­ planerats ska anges; rapporten ska därefter genast överlämnas till systemen deltar i ett samriskföretag som inrättats i syfte att kommissionen. genomföra samarbetet, ska samriskföretaget upprätta och genom­ föra en övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att för­ hindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende. I Artikel 5 övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla målet att utesluta diskriminering och

Tekniska regler

beteenden som motverkar konkurrens. Planen ska underställas byråns godkännande. De övervakningsansvariga för de vertikalt Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, integrerade systemansvariga för överföringssystemen ska obero­ ende av andra kontrollera att planen följs. eller medlemsstaterna ska se till att tekniska säkerhetskriterier definieras och att det utarbetas och offentliggörs tekniska regler, i vilka de lägsta tekniska konstruktions- och driftkraven för anslut­ ning till systemet av produktionsanläggningar, distributionssys­ KAPITEL III tem, direktanslutna konsumenters utrustning, sammanlänkningar för sammankoppling och direktledningar fastställs. Dessa tekniska

PRODUKTION

regler ska säkerställa att systemen är driftskompatibla, och de ska vara objektiva och icke-diskriminerande. Byrån får vid behov utfärda lämpliga rekommendationer för att dessa regler ska bli förenliga med varandra. Dessa regler ska anmälas till kommissio­ Artikel 7 nen i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsför­ Tillståndsförfarande för ny kapacitet farande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster ( .) 1 1. Vid anläggning av ny produktionskapacitet ska medlemssta­ terna använda ett tillståndsförfarande som ska genomföras enligt Artikel 6 objektiva, transparenta och icke-diskriminerande kriterier.

Främjande av regionalt samarbete

2. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för beviljandet av 1. Medlemsstaterna liksom tillsynsmyndigheterna ska samar­ tillstånd att anlägga produktionskapacitet på deras territorium. beta med varandra i syfte att integrera sina inhemska marknader Vid fastställandet av lämpliga kriterier ska medlemsstaterna ta på en eller flera regionala nivåer, som ett första steg mot skapan­ hänsyn till det av en helt liberaliserad inre marknad. I synnerhet ska tillsyns­ myndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller a) säkerhet och tillförlitlighet i elsystemet, elinstallationer och ( ) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. tillhörande utrustning, 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 6 7

b) skydd av folkhälsa och allmän säkerhet, att erbjuda ny kapacitet eller åtgärder för styrning av energieffektiviteten/energiefterfrågan. Dessa förfaranden får dock bara användas om den produktionskapacitet som anläggs med til­ c) miljöskydd, lämpning av tillståndsförfarandet eller de åtgärder som vidtas för styrning av energieffektivitet/energiefterfrågan inte är tillräckliga d) markanvändning och lokalisering, för att säkerställa försörjningstryggheten.

e) användningen av allmän mark,

f) energieffektivitet, 2. Medlemsstaterna får för att skydda miljön och gynna nya tekniska lösningar se till att det finns möjlighet att upphandla ny kapacitet genom ett anbudsförfarande grundat på offentliggjorda g) typ av primärkällor, kriterier. Ett sådant anbudsförfarande får gälla ny kapacitet eller åtgärder för styrning av energieffektiviteten/energiefterfrågan. Ett h) sökandens specifika egenskaper, t.ex. teknisk, ekonomisk och anbudsförfarande får dock bara användas om den produktions­ finansiell förmåga, kapacitet som anläggs med tillämpning av tillståndsförfarandet eller de åtgärder som vidtas inte är tillräckliga för att uppnå dessa mål. i) överensstämmelse med de åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 3,

j) produktionskapacitetens bidrag till uppnåendet av gemen­ 3. Närmare uppgifter om ett anbudsförfarande avseende pro­ skapens övergripande mål om att åtminstone 20 % av gemen­ duktionskapacitet och åtgärder för styrning av energieffekskapens slutliga energianvändning (brutto) år 2020 ska tivitet/energiefterfrågan ska offentliggöras i Europeiska unionens komma från förnybara energikällor, i enlighet med artikel 3.1 officiella tidning senast sex månader före den sista dagen för inläm­ i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den nande av anbud. 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ( ,) o c h 1

k) produktionskapacitetens bidrag till utsläppsminskning. Anbudsspecifikationerna ska göras tillgängliga i tillräckligt god tid för att alla intresserade företag som är etablerade på en medlems­ 3. Medlemsstaterna ska se till att det finns särskilda tillstånds­ stats territorium ska kunna lämna in anbud. förfaranden för liten decentraliserad produktion och/eller distri­ buerad produktion, som tar hänsyn till deras begränsade storlek och eventuella inverkan.

I syfte att säkerställa transparens och icke-diskriminering ska Medlemsstaterna får fastställa riktlinjer för detta särskilda till­ anbudsspecifikationerna innehålla en detaljerad beskrivning av ståndsförfarande. De nationella tillsynsmyndigheterna eller andra kontraktsspecifikationerna och det förfarande som ska följas av behöriga nationella myndigheter, även planeringsmyndigheter, alla anbudsgivare samt en uttömmande förteckning över de kri­ ska se över dessa riktlinjer och får rekommendera ändringar. terier som ska styra urvalet av anbudsgivare och tilldelningen av kontrakt, inklusive stimulansåtgärder som omfattas av anbudsför­ Om medlemsstaterna har fastställt särskilda förfaranden för bevil­ farandet, t.ex. subventioner. Dessa specifikationer får också avse jande av markanvändning för stora nya infrastrukturprojekt som de områden som anges i artikel 7.2. avser produktionskapacitet, ska medlemsstaterna vid behov se till att dessa förfaranden omfattar anläggandet av ny produktionska­ pacitet och att de tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt och inom en lämplig tidsram. 4. I anbudsinfordringar avseende erforderlig produktionskapa­ citet ska hänsyn också tas till anbud om elleveranser med lång­ 4. Förfarandena och kriterierna för beviljande av tillstånd ska tidsgarantier från befintliga produktionsanläggningar, under offentliggöras. Om en ansökan om tillstånd avslås ska den förutsättning att tilläggskrav kan tillgodoses på detta sätt. sökande informeras om skälen för avslagsbeslutet. Dessa skäl ska vara objektiva, icke-diskriminerande, välgrundade och vederbör­ ligen motiverade. Den sökande ska ha möjlighet att överklaga. 5. Medlemsstaterna ska utse en myndighet, ett offentligt organ eller ett enskilt organ vars verksamhet inte omfattar elproduktion, Artikel 8 elöverföring, eldistribution eller elleveranser och som kan vara en tillsynsmyndighet enligt artikel 35.1, att ansvara för organisation,

Anbudsförfarande för ny kapacitet

övervakning och kontroll av anbudsförfarandet i punkterna 1–4 i den här artikeln. Om den systemansvarige för överföringssyste­ 1. För att trygga försörjningen ska medlemsstaterna se till met är helt oberoende av annan verksamhet utan ägarsamband att det genom ett anbudsförfarande eller ett annat förfarande med överföringssystemet, får den systemansvarige utses till det som är likvärdigt i fråga om transparens och icke-diskri­ organ som ansvarar för organisation, övervakning och kontroll av minering, grundat på offentliggjorda kriterier, finns möjlighet anbudsförfarandet. Denna myndighet eller detta organ ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i anbu­ ( ) EUT L 140, 5.6.2009, s. 16. den behandlas konfidentiellt. 1

L 2 1 1 / 6 8 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

KAPITEL IV inre marknaden för naturgas ( ) o c h t e r m e r n a ” s y s t e m a n s v a ir g f ö r 1 överföringssystem” och ”överföringssystem” omfatta ”systeman­

DRIFT AV ÖVERFÖRINGSSYSTEM

svarig för överföringssystem” och ”överföringssystem” i den mening som avses i det direktivet.

Artikel 9 4. Medlemsstaterna får bevilja undantag från punkt 1 b och c Åtskillnad av överföringssystem och systemansvariga för till och med den 3 mars 2013, under förutsättning att den syste­ överföringssystem (TSO) mansvarige för överföringssystemet inte ingår i ett vertikalt inte­ grerat företag.

1. Medlemsstaterna ska se till att följande gäller från och med 5. Den skyldighet som avses i punkt 1 a ska anses vara full­ den 3 mars 2012. gjord då två eller flera företag som äger överföringssystem har upprättat ett samriskföretag som för de berörda överföringssys­ temen fungerar som systemansvarig för överföringssystem i två a) Varje företag som äger ett överföringssystem ska agera som eller flera medlemsstater. Inget annat företag får ingå i samriskfö­ systemansvarig för överföringssystemet. retaget såvida det inte har godkänts som oberoende systemansva­ rig i enlighet med artikel 13 eller som en oberoende b) Samma person(er) får inte systemansvarig för överföring i enlighet med kapitel V.

6. Vid tillämpningen av denna artikel ska, om den person som i) direkt eller indirekt utöva kontroll över ett företag som avses i punkt 1 b, c och d är medlemsstaten eller ett annat offent­ bedriver produktions- eller leveransverksamhet och ligt organ, två separata offentliga organ som utövar kontroll över, direkt eller indirekt utöva kontroll över eller någon rät­ å ena sidan, en systemansvarig för överföringssystemet eller över tighet gentemot en systemansvarig för överföringssys­ ett överföringssystem och, å andra sidan, över ett företag som tem eller ett överföringssystem, eller bedriver antingen produktions- eller leveransverksamhet, inte anses vara samma person eller samma personer. ii) direkt eller indirekt utöva kontroll över en systemansva­ rig för överföringssystem eller över ett överföringssys­ 7. Medlemsstaterna ska se till att varken sådana kommersiellt tem och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller känsliga uppgifter som avses i artikel 16, och som innehas av en någon rättighet gentemot ett företag som bedriver systemansvarig för överföringssystemet som har ingått i ett ver­ produktions- eller leveransverksamhet. tikalt integrerat företag, eller personal hos en sådan systemansva­ rig för överföringssystemet överförs till företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. c) Samma person(er) får inte, för en systemansvarig för överfö­ ringssystem eller för ett överföringssystem, utse ledamöter till styrelsen, tillsynsorganet eller organ som juridiskt företräder 8. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhör ett företaget, och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller vertikalt integrerat företag, får en medlemsstat besluta att inte til­ någon rättighet gentemot ett företag som bedriver lämpa punkt 1. produktions- eller leveransverksamhet.

I sådant fall ska den berörda medlemsstaten antingen d) Samma person får inte vara ledamot i styrelsen, tillsynsorga­ net eller organ som juridiskt företräder företaget för både ett a) utse en oberoende systemansvarig i enlighet med artikel 13, företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet eller och för en systemansvarig för överföringssystem eller ett överföringssystem. b) följa bestämmelserna i kapitel V.

2. De rättigheter som avses i punkt 1 b och c ska i synnerhet omfatta 9. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhör ett vertikalt integrerat företag, och det finns arrangemang som säker­ ställer ett mer effektivt oberoende för den systemansvarige än a) rätten att rösta, bestämmelserna i kapitel V, får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa punkt 1.

b) befogenheten att utse ledamöter till styrelsen, tillsynsorganet 10. Innan ett företag godkänns och utses till systemansvarig eller organ som juridiskt företräder företaget, eller för överföringssystem enligt punkt 9 i denna artikel, ska det cer­ tifieras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 10.4, 10.5 och 10.6 i detta direktiv och i artikel 3 i förordning (EG) c) rätten att inneha ägarmajoriteten. nr 714/2009 enligt vilken kommissionen ska kontrollera att befintliga arrangemang klart säkerställer ett mer effektivt obero­ 3. I punkt 1 b ska begreppet ”företag som bedriver ende för den systemansvarige för överföringssystemet än bestäm­ produktions- eller leveransverksamhet”, omfatta det som avses melserna i kapitel V. med detta begrepp i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den ( ) Se sidan 94 i detta nummer av EUT. 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/69

11. Vertikalt integrerade företag som äger ett överföringssys­ 6. Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla det uttryck­ tem får inte i något fall hindras från att vidta åtgärder för att upp­ liga eller underförstådda beslutet om certifiering av en systeman­ fylla villkoren i punkt 1. svarig för överföringssystemet till kommissionen, och förse kommissionen med alla relevanta uppgifter avseende detta beslut. Kommissionen ska agera i enlighet med förfarandet i artikel 3 i 12. Företag som bedriver någon av funktionerna produktions- förordning (EG) nr 714/2009. eller leveransverksamhet får inte under några omständigheter kunna direkt eller indirekt ta kontroll över eller utöva någon rät­ tighet gentemot ägarmässigt åtskilda systemansvariga för överfö­ 7. Tillsynsmyndigheterna och kommissionen får begära sådan ringssystem i medlemsstater som tillämpar punkt 1. information från systemansvariga för överföringssystem och före­ tag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet som är relevant för fullgörandet av deras skyldigheter enligt denna artikel.

Artikel 10

Utseende och certifiering av systemansvariga för 8. Tillsynsmyndigheterna och kommissionen ska behandla överföringssystem (TSO) kommersiellt känsliga uppgifter konfidentiellt.

1. Innan ett företag godkänns och utses till systemansvarig för överföringssystem ska det certifieras enligt förfarandena i punk­ Artikel 11 terna 4, 5 och 6 i den här artikeln och i artikel 3 i förordning (EG)

Certifiering i förhållande till tredjeländer

nr 714/2009.

1. Om certifiering begärs av ägaren till eller den systemansva­ 2. Ett företag som äger ett överföringssystem och som av den rige för ett överföringssystem som kontrolleras av en eller flera nationella tillsynsmyndigheten, till följd av nedanstående certifie­ personer från tredjeländer, ska tillsynsmyndigheten underrätta ringsförfarande, intygas uppfylla kraven i artikel 9, ska av med­ kommissionen. lemsstaterna godkännas och utses till systemansvarig för överföringssystemet. Utnämningen av systemansvariga för över­ föringssystemet ska anmälas till kommissionen och offentliggö­ ras i Europeiska unionens officiella tidning . Tillsynsmyndigheten ska även utan dröjsmål underrätta kommis­ sionen om eventuella omständigheter som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får kontroll över ett överfö­ ringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem. 3. Systemansvariga för överföringssystemet ska till tillsyns­ myndigheten anmäla planerade transaktioner som kan komma att kräva en omprövning av huruvida de uppfyller kraven i artikel 9. 2. Den systemansvariga för överföringssystemet ska underrätta tillsynsmyndigheten om eventuella omständigheter som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får kon­ 4. Tillsynsmyndigheterna ska kontrollera att de systemansva­ troll över överföringssystemet eller den systemansvarige för riga för överföringssystemet fortlöpande uppfyller kraven i arti­ överföringssystemet. kel 9. För att säkerställa att kraven uppfylls ska de i följande fall inleda ett certifieringsförfarande:

3. Tillsynsmyndigheten ska anta ett utkast till beslut om certi­ a) Efter anmälan från den systemansvarige för överföringssys­ fiering av en systemansvarig för överföringssystemet inom fyra temet i enlighet med punkt 3. månader efter anmälan från den systemansvarige för överförings­ systemet. Tillsynsmyndigheten ska vägra certifiering om det inte visats b) På eget initiativ då de får vetskap om att en planerad föränd­ ring när det gäller rättigheter gentemot eller inflytande över ägare av eller systemansvariga för överföringssystemet kan a) att den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 9, och leda till överträdelse av artikel 9, eller då de har anledning att misstänka att en sådan överträdelse kan ha skett. b) för tillsynsmyndigheten eller annan behörig myndighet som utsetts av medlemsstaten, att ett beviljande av certifiering inte c) Efter en motiverad begäran från kommissionen. kommer att äventyra en trygg energiförsörjning i medlems­ staten och gemenskapen. När denna fråga beaktas ska till­ synsmyndigheten eller annan behörig utsedd myndighet ta hänsyn till 5. Tillsynsmyndigheterna ska fatta beslut om certifiering av en systemansvarig för överföringssystemet inom fyra månader från den dag då denne inkom med anmälan eller kommissionen över­ lämnade sin begäran. När denna period har löpt ut ska certifie­ i) gemenskapens rättigheter och skyldigheter med avseende ringen anses vara beviljad. Tillsynsmyndighetens uttryckliga eller på dessa tredjeländer enligt internationell rätt, inbegripet underförstådda beslut ska börja gälla först efter det att det förfa­ avtal med ett eller flera tredjeländer som gemenskapen är rande som avses i punkt 6 har fullföljts. part i och som rör trygg energiförsörjning,

L 2 1 1 / 7 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

ii) medlemsstatens rättigheter och skyldigheter med avse­ certifiering när beviljande av certifiering äventyrar en trygg ener­ ende på dessa tredjeländer, enligt avtal som ingåtts med giförsörjning i den egna medlemsstaten eller i en annan medlems­ tredjeländerna i den mån avtalen överensstämmer med stat. När en medlemsstat har utsett en annan behörig myndighet gemenskapslagstiftningen, och för att bedöma punkt 3 b, kan medlemsstaten kräva att den natio­ nella tillsynsmyndigheten antar sitt slutliga beslut i överensstäm­ melse med den behöriga myndighetens bedömning. Den iii) andra specifika omständigheter och förhållanden i fallet nationella tillsynsmyndighetens slutliga beslut och kommissio­ och i det berörda tredjelandet. nens yttrande ska offentliggöras tillsammans. Om det slutliga beslutet avviker från kommissionens yttrande ska den berörda medlemsstaten tillhandahålla och offentliggöra, tillsammans med 4. Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla beslutet till beslutet, skälen för detta beslut. kommissionen, tillsammans med all relevant information beträf­ fande beslutet. 9. Inget i denna artikel ska påverka medlemsstaternas rätt att, i överensstämmelse med gemenskapsrätten, utöva inhemsk rätts­ lig kontroll för att skydda legitima intressen som rör allmän 5. Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheten eller den säkerhet. utsedda behöriga myndighet som avses i punkt 3 b, innan tillsyns­ myndigheten antar ett beslut om certifiering, begär ett yttrande från kommissionen om huruvida 10. Kommissionen får anta riktlinjer för det förfarande som ska följas vid tillämpningen av denna artikel. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att a) den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 9, och komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­ rande med kontroll som avses i artikel 46.2.

b) ett beviljande av certifiering kan äventyra en trygg energiför­ 11. Denna artikel, med undantag av punkt 3 a, ska också til­ sörjning till gemenskapen. lämpas på medlemsstater som omfattas av ett undantag enligt artikel 44.

6. Kommissionen ska behandla den begäran som avses i punkt 5 så snart den har mottagits. Inom två månader efter det att begäran har mottagits ska kommissionen avge sitt yttrande till Artikel 12 den nationella tillsynsmyndigheten eller, om begäran kommit från

Uppgifter som åligger de systemansvariga för

den utsedda behöriga myndigheten, till den myndigheten. överföringssystemet (TSO)

När kommissionen utarbetar sitt yttrande kan den begära in syn­ Varje systemansvarig för överföringssystemet ska ansvara för punkter från byrån, berörd medlemsstat och berörda parter. Om följande: kommissionen framställer en sådan begäran ska tvåmånaderspe­ rioden förlängas med två månader. a) Att säkerställa systemets långsiktiga förmåga att uppfylla rim­ liga krav på överföring av el, att på affärsmässiga villkor och med vederbörlig hänsyn till miljön driva, underhålla och Om kommissionen inte har avgett något yttrande inom den utveckla säkra, tillförlitliga och effektiva överföringssystem. period som avses i första och andra styckena ska den inte anses ha några invändningar mot tillsynsmyndighetens beslut. b) Att säkerställa tillräckliga resurser för fullgörandet av skyldig­ heten att tillhandahålla tjänster. 7. När kommissionen bedömer huruvida den kontroll som utövas av en eller flera personer från tredjeländer kommer att äventyra trygg energiförsörjning till gemenskapen, ska den beakta c) Att bidra till försörjningstryggheten genom lämplig överfö­ ringskapacitet och systemtillförlitlighet.

a) de särskilda omständigheterna i fallet och i det eller de d) Att styra elkraftflödena i systemet, med beaktande av utby­ berörda tredjeländerna, och ten med andra sammanlänkade system. Den systemansvarige ska för detta ändamål ansvara för att kraftsystemet är säkert, tillförlitligt och effektivt och därvid säkerställa att alla nöd­ b) gemenskapens rättigheter och skyldigheter med avseende på vändiga stödtjänster, även sådana som styrs av efterfrågan, är det eller de tredjeländerna enligt internationell rätt, inbegri­ tillgängliga i den mån som denna tillgänglighet är oberoende pet avtal med ett eller flera tredjeländer som gemenskapen är av andra överföringssystem med vilket systemet är part i och som rör trygg energiförsörjning. sammanlänkat.

8. Den nationella tillsynsmyndigheten ska anta sitt slutliga e) Att förse den systemansvarige för andra system med vilka beslut om certifieringen inom två månader efter utgången av den systemet är sammanlänkat med tillräcklig information för att period som avses i punkt 6. När den nationella tillsynsmyndighe­ säker och effektiv drift, samordnad utveckling och driftskom­ ten antar sitt slutliga beslut ska den ta största hänsyn till kommis­ patibilitet i det sammanlänkade systemet ska kunna sionens yttrande. I varje fall ska medlemsstaterna ha rätt att vägra säkerställas.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/71

f) Att säkerställa att ingen diskriminerande åtskillnad görs mel­ 4. Varje oberoende systemansvarig ska ansvara för att bevilja lan systemanvändare eller kategorier av systemanvändare, i och förvalta tredje parts tillträde, inbegripet inkasseringen av synnerhet inte till förmån för anknutna företag. avgifter för tillträde, kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för överföringsnäten i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) g) Att förse systemanvändarna med den information som nr 714/2009 samt att driva, underhålla och utveckla överförings­ behövs för att de ska kunna få effektivt tillträde till systemet. systemet och att säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav genom investeringsplanering. Vid utvecklingen av överföringssystemet ska den oberoende systemansvarige ansvara h) Att inkassera kapacitetsavgifter och betalningar inom ramen för planering (inbegripet tillståndsförfarande), uppförande och för kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för idriftsättning av den nya infrastrukturen. I detta syfte ska den obe­ överföringsnäten i enlighet med artikel 13 i förordning (EG) roende systemansvarige agera som systemansvarig för överfö­ nr 714/2009, att bevilja och administrera tredje parts tillträde ringssystemet i enlighet med detta kapitel. Överföringssystemets och ge motiverade förklaringar då sådant tillträde nekas, vil­ ägare ska inte ansvara för att bevilja och förvalta tredje parts till­ ket ska övervakas av de nationella tillsynsmyndigheterna, träde eller för investeringsplanering. varvid de systemansvariga för överföringssystemet, då de full­ gör sina uppgifter enligt denna artikel, främst ska underlätta marknadsintegrationen. 5. Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska överfö­ ringssystemets ägare fullgöra följande skyldigheter:

Artikel 13 Oberoende systemansvariga (ISO) a) Tillhandahålla den oberoende systemansvarige det samarbete och stöd som krävs för att denne ska kunna utföra sina upp­ gifter, i synnerhet all relevant information. 1. Om överföringssystemet tillhör ett vertikalt integrerat före­ tag den 3 september 2009 får medlemsstaterna besluta att inte til­ lämpa artikel 9.1 och utse en oberoende systemansvarig (ISO) på b) Finansiera de investeringar som den oberoende systemansva­ förslag av överföringssystemets ägare (TSOW). En sådan utnäm­ rige har beslutat om och som godkänts av tillsynsmyndighe­ ning ska godkännas av kommissionen. ten, eller medge att finansieringen görs av någon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige. Finansieringsme­ toden ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyn­ 2. Medlemsstaten får endast godkänna och utse en oberoende digheten ska, innan beslut om godkännande fattas, samråda systemansvarig om följande villkor är uppfyllda: med överföringssystemets ägare och de andra berörda parterna. a) Den sökande har visat att den uppfyller kraven i artikel 9.1 b, c och d. c) Stå för skadeståndsansvar i anslutning till nättillgångarna, med undantag av den del av ansvaret som avser den obero­ b) Den sökande har visat att den förfogar över nödvändiga eko­ ende systemansvariges uppgifter. nomiska, tekniska, fysiska och mänskliga resurser för att utföra sina uppgifter enligt artikel 12.

d) Ge garantier för att underlätta finansieringen av utbyggnad av c) Den sökande förbinder sig att genomföra en tioårig nätut­ nätet, med undantag av sådana investeringar där ägaren, i vecklingsplan som övervakas av tillsynsmyndigheten. enlighet med b, har medgivit att finansieringen görs av någon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige.

d) Överföringssystemets ägare har uppvisat förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 5. För detta ändamål ska äga­ 6. Den berörda nationella konkurrensmyndigheten ska i nära ren tillhandahålla samtliga utkast till avtal med det sökande samverkan med tillsynsmyndigheten ges alla relevanta befogen­ företaget och övriga relevanta enheter. heter för att på ett effektivt sätt kunna övervaka att ägaren av överföringssystemet fullgör sina skyldigheter enligt punkt 5. e) Den sökande har visat förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt förordning (EG) nr 714/2009, inbegripet samarbete mellan systemansvariga för överföringssystem på europeisk och regional nivå. Artikel 14

Åtskillnad av ägare till överföringssystem (TSOW)

3. Företag som av tillsynsmyndigheten intygas uppfylla villko­ ren i artikel 11 och punkt 2 i den här artikeln ska av medlems­ staterna godkännas och utnämnas till oberoende systemansvariga. 1. Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska ägare till Certifieringsförfarandet i antingen artikel 10 i detta direktiv och överföringssystem som ingår i vertikalt integrerade företag vara artikel 3 i förordning (EG) nr 714/2009 eller artikel 11 i detta oberoende av annan verksamhet som inte rör överföring, åtmins­ direktiv ska tillämpas. tone när det gäller juridisk form, organisation och beslutsfattande.

L 2 1 1 / 7 2 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

2. För att säkerställa att den ägare till överföringssystemet som 3. En medlemsstat ska ålägga de systemansvariga att, då de avses i punkt 1 är oberoende ska följande minimikriterier gälla: avgör inmatningsordningen mellan produktionsanläggningar som använder förnybara energikällor, agerar i enlighet med arti­ kel 16 i direktiv 2009/28/EG. De får också ålägga den systeman­ svarige att, då denne avgör inmatningsordningen mellan a) Personer som ansvarar för ledningen av ägaren till överfö­ produktionsanläggningar, ge kraftvärmeverk företräde. ringssystemet får inte ingå i företagsstrukturer i det integre­ rade elföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften när det gäller produktion, distribution eller 4. En medlemsstat får med hänsyn till försörjningstryggheten leverans av el. bestämma att produktionsanläggningar som använder inhemska källor för primärenergi ska prioriteras i en utsträckning som inte under något kalenderår överstiger 15 % av den totala mängd pri­ märenergi som behövs för att producera den el som förbrukas i b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga den berörda medlemsstaten. intressena hos dem som ansvarar för ledningen av ägaren till överföringssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa personer kan agera självständigt. 5. Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska kräva att de systemansvariga för överföringssystem uppfyller vissa minimikrav i fråga om under­ c) Överföringssystemets ägare ska upprätta en övervaknings­ håll och utveckling av överföringssystemet, inklusive dess plan, där det anges vilka åtgärder som vidtagits för att mot­ sammanlänkningskapacitet. verka diskriminerande beteende, och se till att det kontrolleras att planen följs. I övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att upp­ fylla dessa mål. Den person eller det organ som ansvarar för 6. Systemansvariga för överföringssystem ska anskaffa den att övervakningsplanen följs ska till tillsynsmyndigheten energi de behöver för att täcka energiförluster och reservkapaci­ lämna en årlig rapport, som ska offentliggöras, om de åtgär­ tet inom sina system i enlighet med transparenta, ickeder som vidtagits. diskriminerande och marknadsorienterade förfaranden närhelst de har denna funktion.

3. Kommissionen får utfärda riktlinjer för att säkerställa att 7. De regler för balans av elsystemet som fastställs av system­ överföringssystemets ägare i alla avseenden uppfyller villkoren i ansvariga för överföringssystemet ska vara objektiva, transparenta punkt 2. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar och icke-diskriminerande, vilket även ska gälla för reglerna för de av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet avgifter för obalanser i energitillförseln som tas ut av användarna med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i av systemansvarigas nät. Villkor och bestämmelser, inklusive reg­ artikel 46.2. ler och tariffer, för systemansvarigas tillhandahållande av sådana tjänster ska fastställas på ett icke-diskriminerande sätt som avspeg­ lar kostnaderna enligt en metod som är förenlig med artikel 37.6 och ska offentliggöras. Artikel 15

Inmatningsordning och balans

Artikel 16

Konfidentiell behandling när det gäller systemansvariga

1. Utan att detta inverkar på leveranser av el som grundas på

för överföringssystem (TSO) och ägare till

avtalsförpliktelser, inklusive sådana som härrör från anbudsspe­

överföringssystem (TSOW)

cifikationerna, ska den systemansvarige för överföringssystemet, när den systemansvarige har denna funktion, ansvara för inmat­ ningsordningen mellan produktionsanläggningarna inom sitt område och bestämma hur sammanlänkningar till andra system 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 eller någon ska utnyttjas. annan lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter ska varje syste­ mansvarig för och ägare till överföringssystem behandla kommer­ siellt känsliga uppgifter som erhålls i verksamheten konfidentiellt, och förhindra att sådana uppgifter om den egna verksamheten 2. Inmatningsordningen mellan produktionsanläggningarna som kan vara kommersiellt fördelaktiga röjs på ett diskrimine­ och utnyttjandet av sammanlänkningar ska fastställas på grund­ rande sätt. Den ska i synnerhet inte röja kommersiellt känsliga val av kriterier som ska godkännas av de tillsynsmyndigheterna uppgifter för övriga delar av företaget såvida inte detta är nödvän­ om de är behöriga och som måste vara objektiva, offentliggjorda digt för att genomföra en affärstransaktion. För att efterlevnaden och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt som säkerställer att av reglerna om åtskillnad av information ska kunna säkerställas, den inre marknaden för el fungerar väl. I kriterierna ska den eko­ ska medlemsstaterna säkerställa att överföringssystemets ägare nomiska rangordning som gäller el från tillgängliga installationer och övriga delar av företaget inte har gemensamma funktioner, för elproduktion, eller från överföring genom sammanlänkningar, t.ex. gemensam juridisk avdelning, med undantag för rent admi­ samt de tekniska begränsningarna i systemet beaktas. nistrativa funktioner eller IT-funktioner.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 7 3

2. Den systemansvarige för överföringssystemet får inte, i sam­ 2. Elöverföringsverksamheten ska åtminstone omfatta följande band med anknutna företags försäljning eller köp av el, missbruka uppgifter utöver dem som anges i artikel 12: kommersiellt känsliga uppgifter som erhållits från tredje part i samband med tillhandahållande av eller förhandlingar om tillträde a) Företräda den oberoende systemansvarige för överföring och till systemet. hålla kontakt med tredje parter och tillsynsmyndigheter.

3. Information som är nödvändig för en effektiv konkurrens b) Företräda den oberoende systemansvarige för överföring och en välfungerande marknad ska offentliggöras. Denna skyldig­ inom det europeiska nätverket av systemansvariga för över­ het påverkar inte kravet att behandla kommersiellt känsliga upp­ föringssystem för el (”Entso för el”). gifter konfidentiellt.

c) Bevilja och förvalta tredje parts tillträde på ett ickediskriminerande sätt mellan systemanvändare eller kategorier av systemanvändare. KAPITEL V

OBEROENDE SYSTEMANSVARIG FÖR ÖVERFÖRING (ITO)

d) Uppbära alla avgifter som härrör från överföringssystemet, bl.a. avgifter för tillträde, balansavgifter för stödtjänster, t.ex. inköp av tjänster (balanskostnader, kompensation för Artikel 17 energiförluster).

Tillgångar, utrustning, personal och identitet

e) Utföra drift, underhåll och utveckling av ett säkert, effektivt och ekonomiskt överföringssystem. 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska vara utrustad med alla de mänskliga, tekniska, fysiska och ekonomiska resurser som är nödvändiga för att fullgöra sina skyldigheter enligt f) Planera investeringar för att se till att systemet på lång sikt detta direktiv och bedriva elöverföringsverksamhet, särskilt kan tillgodose en rimlig efterfrågan och garantera säkra följande: leveranser.

g) Inrätta lämpliga samriskföretag, bl.a. med en eller flera sys­ a) Tillgångar som är nödvändiga för elöverföringsverksamhe­ temansvariga för överföringssystem, elbörser och andra rele­ ten, bl.a. överföringssystem, ska ägas av den oberoende sys­ vanta aktörer, för att söka nå målen att vidareutveckla temansvarige för överföring. regionala marknader eller underlätta liberaliseringen.

b) Personal som är nödvändig för elöverföringsverksamheten, h) Tillhandahålla alla typer av företagstjänster, bl.a. juridiska bl.a. för utförande av alla verksamhetsuppgifter, ska vara tjänster, redovisnings- och IT-tjänster. anställd hos den oberoende systemansvarige för överföring.

3. Oberoende systemansvariga för överföringssystem ska orga­ c) Inhyrning av personal och tillhandahållande av tjänster till nisera sig i en juridisk form enligt artikel 1 i rådets direktiv och från andra delar av det vertikalt integrerade företaget ska 68/151/EEG ( .) 1 vara förbjuden. Detta ska dock inte hindra den oberoende systemansvarige för överföring från att tillhandahålla tjäns­ 4. Den oberoende systemansvarige för överföring får inte i sin ter till det vertikalt integrerade företaget under förutsättning företagsprofil, kommunikationer, firmamärke och lokaler skapa att förvirring i fråga om det vertikalt integrerade företagets separata identitet eller någon del därav.

i) tillhandahållandet av dessa tjänster inte diskriminerar systemanvändarna, att de är tillgängliga för alla system­ 5. Den oberoende systemansvarige för överföring får inte dela användare på samma villkor och inte inskränker, sned­ IT-system eller IT-utrustning, fysiska lokaler och säkerhetssystem vrider eller förhindrar konkurrensen avseende för åtkomst med någon del av det vertikalt integrerade företaget, produktion eller leverans, och och inte heller använda samma konsulter eller externa leverantö­ rer för IT-system eller IT-utrustning och säkerhetssystem för åtkomst. ii) villkoren för tillhandahållandet av tjänsterna har god­ känts av tillsynsmyndigheten. 6. De oberoende systemansvariga för överförings räkenskaper ska revideras av en annan revisor än den som reviderar det verti­ d) Utan att det påverkar tillämpningen av tillsynsorganets beslut kalt integrerade företaget, eller någon del av detta. enligt artikel 20, ska tillräckliga ekonomiska resurser för framtida investeringsprojekt och/eller för ersättande av ( ) Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samord­ 1 befintliga tillgångar göras tillgängliga för den oberoende ning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i arti­ systemansvarige för överföring i god tid av det vertikalt inte­ kel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och grerade företaget efter en vederbörlig begäran från den obe­ tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom roende systemansvarige för överföring. gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8).

L 2 1 1 / 7 4 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

Artikel 18 8. Den oberoende systemansvarige för överföring ska infor­ mera tillsynsmyndigheten om de ekonomiska resurser som avses

Oberoende för den oberoende systemansvarige för

i artikel 17.1 d och som finns tillgängliga för framtida investe­

överföring

ringsprojekt och/eller för att ersätta befintliga tillgångar.

1. Utan att det påverkar de beslut som fattas av tillsynsorganet 9. Det vertikalt integrerade företaget ska avstå från alla hand­ enligt artikel 20 ska den oberoende systemansvarige för överfö­ lingar som försvårar för eller förhindrar den oberoende system­ ring ha ansvarige för överföring att fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och får inte kräva att den oberoende systemansvarige för överföring ska begära tillstånd från det vertikalt integrerade före­ a) faktisk beslutanderätt, oberoende av det vertikalt integrerade taget för att fullgöra dessa skyldigheter. företaget, när det gäller de tillgångar som är nödvändiga för att driva, underhålla eller utveckla nätet, och

10. Ett företag som har certifierats av tillsynsmyndigheten att det uppfyller kraven i detta kapitel ska godkännas och utses till b) befogenhet att anskaffa medel på kapitalmarknaden, särskilt oberoende systemansvarig för överföring av den berörda med­ genom lån och kapitalökning. lemsstaten. Certifieringsförfarandet i antingen artikel 10 i detta direktiv och artikel 3 i förordning (EG) nr 714/2009 eller i arti­ 2. Den oberoende systemansvarige för överföring ska agera så kel 11 i detta direktiv ska tillämpas.

att det säkerställs att det finns tillräckliga resurser för att bedriva överföringsverksamheten korrekt och effektivt samt för att utveckla och upprätthålla ett effektivt, säkert och ekonomiskt Artikel 19 överföringssystem.

Oberoende för den oberoende systemansvarige för överförings personal och företagsledning

3. Det vertikalt integrerade företagets dotterbolag som bedri­ ver produktions- eller leveransverksamhet får inte direkt eller indi­ 1. Beslut om utnämning, förlängning, arbetsvillkor, bl.a. löner, rekt inneha aktier i den oberoende systemansvarige för överföring. och uppsägning av personer med ansvar för företagsledning Den oberoende systemansvarige för överföring får varken direkt och/eller ledamöter av den oberoende systemansvarige för över­ eller indirekt äga aktier i något av det vertikalt integrerade företa­ förings administrativa organ ska fattas av den oberoende system­ gets dotterbolag som bedriver produktions- eller leveransverk­ ansvarige för överförings tillsynsorgan, som utsetts i enlighet med samhet eller erhålla aktieutdelningar eller andra ekonomiska artikel 20. förmåner från sådana dotterbolag.

2. Identiteten hos och de villkor som reglerar tjänsteperioden, 4. Den oberoende systemansvarige för överförings övergri­ dess varaktighet och uppsägningen för personer som utsetts av pande företagsledningsstruktur och företagsform ska säkerställa tillsynsorganet för utnämning eller förlängning såsom personer ett effektivt oberoende för den oberoende systemansvarige för med ansvar för verkställande företagsledning och/eller ledamöter överföring i enlighet med detta kapitel. Det vertikalt integrerade av den oberoende systemansvarige för överförings administrativa företaget får inte direkt eller indirekt bestämma den oberoende organ samt skälen till varje beslut att avsluta en sådan tjänstepe­ systemansvarige för överförings konkurrensbeteende i förhållande riod ska meddelas tillsynsmyndigheten. Dessa villkor och beslut till den oberoende systemansvarige för överförings dagliga verk­ som avses i punkt 1 ska endast vara bindande om tillsynsmyndig­ samhet och nätförvaltning, eller i förhållande till den verksamhet heten inom tre veckor efter underrättelsen inte har gjort några som är nödvändig för att utarbeta den tioåriga nätutvecklingspla­ invändningar. nen enligt artikel 22.

Tillsynsmyndigheten får göra invändningar mot de beslut som 5. När oberoende systemansvariga för överföring fullgör sina avses i punkt 1 uppgifter enligt artiklarna 12 och 17.2 i detta direktiv och när de

följer artiklarna 14, 15 och 16 i förordning (EG) nr 714/2009 får de inte diskriminera olika personer eller enheter och får inte a) om den hyser tvivel på det yrkesmässiga oberoendet hos en inskränka, snedvrida eller förhindra konkurrens i produktions- utsedd person som ansvarar för företagsledningen och/eller eller leveransverksamhet. är ledamot av något administrativt organ, eller

6. Alla kommersiella och ekonomiska förbindelser mellan det b) om den, vid ett förtida avbrytande av tjänsteperioden, hyser vertikalt integrerade företaget och den oberoende systemansva­ tvivel om det berättigade i ett sådant förtida avbrytande. rige för överföring, bl.a. lån från den oberoende systemansvarige för överföring till det vertikalt integrerade företaget, ska ske på marknadsvillkor. Den oberoende systemansvarige för överföring 3. Ingen yrkesmässig position eller affärsförbindelse eller ska noggrant notera sådana kommersiella och ekonomiska för­ yrkesmässigt ansvar eller intresse, vare sig direkt eller indirekt, i bindelser och göra dem tillgängliga för tillsynsmyndigheten på eller med det vertikalt integrerade företaget eller någon del av dennas begäran. detta, eller med någon annan majoritetsaktieägare än den obero­ ende systemansvarige för överföring får utövas under en treårs­ period före utnämningen av personer med ansvar för 7. Den oberoende systemansvarige för överföring ska före­ företagsledning och/eller ledamöter av den oberoende systeman­

lägga för tillsynsmyndighetens godkännande alla kommersiella svarige för överförings administrativa organ, vilka omfattas av och ekonomiska avtal med det vertikalt integrerade företaget. denna punkt.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/75

4. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är oberoende systemansvarige för överföring och den dagliga för­ ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systeman­ valtningen av nätet eller den verksamhet som är nödvändig för att svarige för överförings anställda får inte yrkesmässigt ha någon utarbeta den tioåriga nätutvecklingsplanen enligt artikel 22. position, något ansvar, något intresse eller någon affärsförbin­ delse, vare sig direkt eller indirekt, i eller med någon annan del av det vertikalt integrerade företaget eller med dess 2. Tillsynsorganet ska bestå av ledamöter som företräder det majoritetsaktieägare. vertikalt integrerade företaget, ledamöter som företräder tredje parts aktieägare och, om så föreskrivs i någon medlemsstats lag­ stiftning, företrädare för andra intressenter såsom den oberoende 5. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är systemansvarige för överförings anställda. ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systeman­ svarige för överförings anställda får inte ha något intresse eller erhålla ekonomiska förmåner, vare sig direkt eller indirekt, från 3. Artikel 19.2 första stycket och artikel 19.3–19.7 ska tilläm­ någon annan del av det vertikalt integrerade företaget än den obe­ pas på minst hälften av tillsynsorganets ledamöter minus en. roende systemansvarige för överföring. Deras lön får inte bero på det vertikalt integrerade företagets verksamhet eller resultat som inte härrör från den oberoende systemansvarige för överföring. Artikel 19.2 andra stycket b ska tillämpas på alla ledamöter i tillsynsorganet.

6. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är ledamöter i den oberoende systemansvarige för överförings admi­ nistrativa organ ska garanteras effektiv rätt att till tillsynsmyndig­ Artikel 21 heten rikta klagomål mot förtida avbrytande av deras tjänsteperiod. Övervakningsplan och övervakningsansvarig

7. Efter avslutad tjänsteperiod hos den oberoende systeman­ 1. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende systemansva­ svarige för överföring får inte personer som ansvarar för företags­ rige för överföring upprättar och genomför en övervakningsplan ledningen och/eller är ledamöter i något av dess administrativa där det anges vilka åtgärder som vidtas för att motverka diskrimi­ organ yrkesmässigt ha någon position, något ansvar, något nerande beteende och på lämpligt sätt se till att planen följs. I intresse eller någon affärsförbindelse i eller med någon annan del övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de av det vertikalt integrerade företaget än den oberoende systeman­ anställda har för att uppfylla dessa mål. Övervakningsplanen ska svarige för överföring, eller med dess majoritetsaktieägare under underställas tillsynsmyndighetens godkännande. Utan att det en period på minst fyra år. påverkar tillsynsmyndighetens befogenheter ska den övervak­ ningsansvarige oberoende övervaka att planen följs.

8. Punkt 3 ska tillämpas på majoriteten av de personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är ledamöter i det 2. Tillsynsorganet ska utse en övervakningsansvarig som ska administrativa organet för den systemansvarige för godkännas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vägra överföringssystemet. att godkänna den övervakningsansvarige endast på grund av bris­ tande oberoende eller yrkesmässig kapacitet. Den övervaknings­ ansvarige kan vara en fysisk eller en juridisk person. De personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är leda­ Artikel 19.2–19.8 ska tillämpas på den övervakningsansvarige. möter i det administrativa organet för den systemansvarige för överföringssystemet och som inte omfattas av punkt 3 får inte ha utövat någon ledningsverksamhet eller någon annan relevant 3. Den övervakningsansvarige ska ansvara för följande verksamhet i det vertikalt integrerade företaget under minst sex åtgärder: månader före sin utnämning.

Första stycket i denna punkt och punkterna 4–7 ska gälla samt­ a) Övervaka genomförandet av övervakningsplanen. liga personer som tillhör den verkställande ledningen samt dem som rapporterar direkt till dessa personer i frågor som rör drift, underhåll och utveckling av nätet. b) Utarbeta en årsrapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra övervakningsplanen och överlämna den till tillsynsmyndigheten.

Artikel 20 c) Rapportera till tillsynsorganet och utfärda rekommendatio­

Tillsynsorgan

ner för övervakningsprogrammet och dess genomförande.

1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska ha ett tillsynsorgan som ansvarar för beslut som kan ha en väsentlig d) Underrätta tillsynsmyndigheten alla betydande överträdelser inverkan på värdet på aktieägarnas tillgångar i den oberoende sys­ i fråga om genomförandet av övervakningsplanen. temansvarige för överföring, särskilt beslut om godkännande av de årliga och de mer långsiktiga finansieringsplanerna, den syste­ mansvariges skuldsättningsgrad och utdelningar till aktieägarna. e) Rapportera till tillsynsmyndigheten om kommersiella och De beslut som faller inom tillsynsorganets ansvarsområde omfat­ ekonomiska förbindelser mellan det vertikalt integrerade tar inte sådana beslut som rör den dagliga verksamheten för den företaget och den oberoende systemansvarige för överföring.

L 2 1 1 / 7 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

4. Den övervakningsansvarige ska förelägga tillsynsmyndighe­ 11. Efter tillsynsmyndighetens godkännande får tillsynsorga­ ten föreslagna beslut om investeringsplanen eller om enskilda net säga upp den övervakningsansvarige. Tillsynsorganet ska på investeringar i nätet. Detta ska ske senast när företagsledningen anmodan av tillsynsmyndigheten säga upp den övervakningsan­ och/eller den oberoende systemansvarige för överförings behöriga svarige på grund av bristande oberoende eller yrkesmässig administrativa organ överlämnar dem till tillsynsorganet. kapacitet.

12. Den övervakningsansvarige ska ha tillgång till den obero­ 5. När det vertikalt integrerade företaget under bolagsstämman ende systemansvarige för överförings kontor utan anmälan i eller genom omröstning bland det utsedda tillsynsorganets leda­ förväg. möter har motsatt sig antagandet av ett beslut så att detta hindrar eller försenar investeringar, som enligt den tioåriga nätutveck­ lingsplanen skulle ha verkställts inom de följande tre åren, ska den övervakningsansvarige rapportera detta till tillsynsmyndigheten, Artikel 22 som då ska vidta åtgärder i enlighet med artikel 22.

Nätutveckling och befogenhet att fatta investeringsbeslut

6. De villkor som reglerar den övervakningsansvariges upp­ 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska varje år drag eller anställningsvillkor, inbegripet uppdragets varaktighet, till tillsynsmyndigheten överlämna en tioårig nätutvecklingsplan ska underställas tillsynsmyndighetens godkännande. Villkoren ska som grundar sig på befintlig och förutsedd tillgång och efterfrå­ säkerställa den övervakningsansvariges oberoende, bland annat gan efter att ha samrått med alla berörda intressenter. Denna nät­ genom att förse den övervakningsansvarige med de resurser som utvecklingsplan ska innehålla effektiva åtgärder för att garantera krävs för uppdragets fullgörande. Under uppdragsperioden får systemets ändamålsenlighet och säkra leveranser. den övervakningsansvarige inte ha något annat yrkesmässigt upp­ drag, ansvar eller intresse, direkt eller indirekt, i eller med någon del av det vertikalt integrerade företaget eller dess 2. Den tioåriga nätutvecklingsplanen ska särskilt majoritetsaktieägare.

a) för marknadsaktörerna ange de viktigaste överföringsinfra­ 7. Den övervakningsansvarige ska regelbundet rapportera, strukturer som behöver byggas ut eller uppgraderas under de antingen muntligt eller skriftligt, till tillsynsmyndigheten och kommande tio åren, ska ha rätt att regelbundet rapportera, antingen muntligt eller skriftligt, till den oberoende systemansvarige för överförings tillsynsorgan. b) innehålla alla investeringar som redan beslutats och fastställa nya investeringar som ska verkställas under de kommande tre åren, och 8. Den övervakningsansvarige får delta i alla möten i den obe­ roende systemansvarige för överförings företagsledning eller c) ange en tidsfrist för alla investeringsprojekt. administrativa organ, i tillsynsorganets möten och vid bolags­ stämman. Den övervakningsansvarige ska delta i alla möten där följande frågor diskuteras: 3. När den tioåriga nätutvecklingsplanen utarbetas, ska den oberoende systemansvarige för överföring göra rimliga antagan­ den om utvecklingen av produktionen, leveranserna, förbruk­ a) Villkor för tillträde till nätet enligt vad som föreskrivs i för­ ningen och utbytet med andra länder med beaktande av ordning (EG) nr 714/2009 vad avser tariffer, tjänster för investeringsplanerna för regionala och gemenskapstäckande nät. tillträde för tredje part, kapacitetstilldelning, överbelastnings­ hantering, transparens, balans och sekundärmarknader. 4. Tillsynsmyndigheten ska ha öppna och transparenta sam­ råd med alla nuvarande och potentiella systemanvändare om den b) Projekt som genomförs för att driva, underhålla och utveckla tioåriga nätutvecklingsplanen. Av personer eller företag som häv­ överföringssystemet, bl.a. sammanlänkningar och investe­ dar att de är potentiella systemanvändare får det krävas att de ringar i nätanslutningar. underbygger sådana påståenden. Tillsynsmyndigheten ska offent­ liggöra resultatet av samrådsprocessen, särskilt eventuella investeringsbehov. c) Inköp eller försäljning av energi som krävs för överförings­ systemets drift. 5. Tillsynsmyndigheten ska undersöka om den tioåriga nätut­ vecklingsplanen omfattar alla investeringsbehov som fastställts under samrådsprocessen och om den överensstämmer med den 9. Den övervakningsansvarige ska övervaka att den oberoende icke-bindande gemenskapsomfattande tioåriga nätutvecklings­ systemansvarige för överföring följer artikel 16. plan som avses i artikel 8.3 b i förordning (EG) nr 714/2009 (”gemenskapsomfattande nätutvecklingsplan”). Om det uppstår några tvivel om överensstämmelse med den gemenskapsomfat­ 10. Den övervakningsansvarige ska ha tillgång till alla rele­ tande nätutvecklingsplanen, ska tillsynsmyndigheten samråda vanta uppgifter och till den oberoende systemansvarige för över­ med byrån. Tillsynsmyndigheten kan kräva att den systemansva­ förings kontor och till all information som är nödvändig för att rige för överföringssystemet ändrar sin tioåriga fullgöra sin uppgift. nätutvecklingsplan.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 7 7

6. Tillsynsmyndigheten ska övervaka och utvärdera genomför­ 2. Den oberoende systemansvarige för överföring ska inte ha andet av den tioåriga nätutvecklingsplanen. rätt att vägra ett nytt kraftverks inkoppling på grund av eventu­ ella framtida begränsningar av tillgänglig nätkapacitet, t.ex. över­ belastning i avlägsna delar av överföringssystemet. Den oberoende 7. För det fall den systemansvarige för överföringssystemet av systemansvarige för överföring ska lämna nödvändig information. någon annan orsak än tvingande orsaker som ligger utanför den­ nes kontroll, inte verkställer en investering som enligt den tioåriga nätutvecklingsplanen skulle ha verkställts inom de följande tre åren, ska medlemsstaterna se till att tillsynsmyndigheten är skyl­ 3. Den oberoende systemansvarige för överföring ska inte dig att vidta minst en av följande åtgärder för att säkerställa att ha rätt att vägra en ny anslutningspunkt på grund av att detta investeringen i fråga görs, om denna investering fortfarande är leder it ll y tt e r il g a r e k o s t n a d e r s o m u p p s t å r v i d n ö d v ä n d i g k a p a relevant på grundval av den senaste tioåriga nätutvecklingsplanen: citetsökning i de delar av systemet som ligger närmast anslutningspunkten.

a) Kräva att den systemansvarige för överföringssystemet verk­ ställer investeringen.

b) Anordna ett anbudsförfarande som är öppet för alla investe­ KAPITEL VI rare för investeringen.

DRIFT AV DISTRIBUTIONSSYSTEM

c) Förpliktiga den oberoende systemansvarige för överföring att godta en kapitalökning för att finansiera nödvändiga inves­ teringar och tillåta oberoende investerare att delta i kapitalet. Artikel 24

Utseende av systemansvariga för distributionssystemet

Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter enligt första stycket b får den kräva att den oberoende systemansvarige för överföring godtar något eller några av följande alternativ, nämligen Medlemsstaterna ska, för en tid som de själva bestämmer med beaktande av effektivitet och ekonomisk balans, utse eller ålägga företag som äger eller är ansvariga för distributionssystem att utse a) finansiering av tredje part, en eller flera systemansvariga för distributionssystemet. Medlems­ staterna ska se till att de systemansvariga för distributionssyste­ met handlar i överensstämmelse med artiklarna 25, 26 och 27. b) konstruktion av tredje part,

c) egen utbyggnad av den nya tillgången i fråga, Artikel 25 d) egen drift av den nya tillgången i fråga. Uppgifter som åligger de systemansvariga för

distributionssystemet

Den oberoende systemansvarige för överföring ska lämna inves­ terarna all information som behövs för att göra investeringen, ska koppla nya tillgångar till överföringsnätet och ska allmänt på 1. Den systemansvarige för distributionssystemet ska säker­ bästa sätt vinnlägga sig om att underlätta genomförandet av ställa systemets långsiktiga förmåga att uppfylla rimliga krav på investeringsprojektet. eldistribution, och på affärsmässiga villkor driva, underhålla och utveckla säker, tillförlitlig och effektiv eldistribution inom sitt område, med vederbörlig hänsyn till miljön och främjandet av Relevanta finansieringsarrangemang ska underställas tillsynsmyn­ energieffektivitet. dighetens godkännande.

8. Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter 2. Den systemansvarige får inte i något fall diskriminera mel­ enligt punkt 7 första stycket ska de relevanta tariffbestämmelserna lan systemanvändare eller kategorier av användare av systemet, i omfatta investeringskostnaderna i fråga. synnerhet inte till förmån för sina anknutna företag.

Artikel 23 3. Den systemansvarige för distributionssystemet ska förse sys­ Beslutsbefogenhet avseende kopplingen av nya kraftverk temanvändarna med den information de behöver för effektivt till­ till överföringsnätet träde till och användning av systemet.

1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska inrätta och offentliggöra transparenta och effektiva förfaranden för icke- 4. En medlemsstat får ålägga den systemansvarige för distribu­ diskriminerande inkoppling av nya kraftverk till överföringssys­ tionssystemet att, då denne avgör inmatningsordningen mellan temet. Dessa förfaranden ska underställas de nationella produktionsanläggningar, prioritera anläggningar som använder tillsynsmyndigheternas godkännande. förnybara energikällor eller avfall, eller kraftvärmeverk.

L 2 1 1 / 7 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

5. Systemansvariga för distributionssystemet ska anskaffa den och ekonomiska resurser. Detta bör inte hindra förekomsten energi de behöver för att täcka energiförluster och reservkapaci­ av lämpliga samordningsmekanismer för att säkerställa att tet inom sina system i enlighet med transparenta, icke- moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga över­ diskriminerande och marknadsorienterade förfaranden, närhelst vakningsrättigheter när det gäller avkastningen på tillgångar, de har denna funktion. Detta krav ska inte påverka användningen som regleras indirekt i enlighet med artikel 37.6, i ett dotter­ av elektricitet som erhållits enligt avtal som ingicks före den bolag skyddas. Detta ska särskilt göra det möjligt för moder­ 1 januari 2002. bolaget att godkänna den årliga finansieringsplan eller det motsvarande instrument som upprättas av den systemansva­ rige för distributionssystemet och att fastställa övergripande 6. I det fall de systemansvariga för distributionssystemet ansva­ gränser för dess dotterbolags skuldsättningsnivåer. Det ska rar för balans av eldistributionssystemet ska de av dem fastställda inte vara tillåtet för moderbolaget att ge instruktioner för den reglerna härför, inklusive regler för de avgifter för obalanser i dagliga driften eller om enskilda beslut beträffande uppfö­ energitillförseln som tas ut av användarna av deras nät, vara rande eller uppgradering av distributionsnät, så länge dessa objektiva, transparenta och icke-diskriminerande. Villkor och beslut inte överskrider villkoren i den godkända finansie­ bestämmelser, inklusive regler och tariffer, för de systemansvari­ ringsplanen eller motsvarande instrument. gas tillhandahållande av sådana tjänster ska fastställas på ett ickediskriminerande sätt som avspeglar kostnaderna enligt en metod som är förenlig med artikel 37.6 och ska offentliggöras. d) Den systemansvarige för distributionssystemet ska upprätta 7. När den systemansvarige planerar en utveckling av distribu­ en övervakningsplan, där det anges vilka åtgärder som vidta­ tionsnätet ska hänsyn tas till sådana åtgärder för styrning av gits för att motverka diskriminerande beteende, och se till att energieffektivitet/energiefterfrågan eller distribuerad produktion det kontrolleras att planen följs. I övervakningsplanen ska som kan komma att ersätta behovet av att uppgradera eller ersätta anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att upp­ elkapaciteten. fylla detta mål. Den person eller det organ som ansvarar för att övervakningsplanen följs (nedan kallad den övervaknings­ ansvarige ) ska till den tillsynsmyndighet som avses i arti­ kel 35.1 överlämna en årlig rapport, som ska offentliggöras, om de åtgärder som vidtagits. Den övervakningsansvarige Artikel 26 ska vara helt oberoende och ha tillträde till all nödvändig Åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet information om den systemansvarige för distributionssyste­ met och alla anknutna företag för att utföra sitt uppdrag.

1. Om den systemansvarige för distributionssystemet utgör en del av ett vertikalt integrerat företag ska denne åtminstone vad avser juridisk form, organisation och beslutsfattande vara obero­ 3. Om den systemansvarige för distributionssystemet ingår i ende av annan verksamhet utan samband med distribution. Dessa ett vertikalt integrerat företag ska medlemsstaterna se till att den­ regler ska inte ge upphov till någon skyldighet att skilja ägandet nes verksamhet övervakas av tillsynsmyndigheterna eller andra av tillgångar i distributionssystemet från det vertikalt integrerade behöriga organ, så att den systemansvarige inte kan dra fördel av företaget. sin vertikala integration för att snedvrida konkurrensen. Vertikalt integrerade systemansvariga för distributionssystem får i synner­ het inte, i samband med kommunikation och varumärkesprofile­ 2. Utöver de krav som fastställts i punkt 1 ska den systeman­ ring, ge upphov till förvirring i fråga om den separata identitet svarige för distributionssystemet, om denne utgör en del av ett som leveransdelen av det vertikalt integrerade företaget har. vertikalt integrerat företag, med avseende på sin organisation och sitt beslutsfattande vara oberoende av annan verksamhet utan samband med distribution. För att uppnå detta ska följande mini­ mikriterier gälla: 4. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkterna 1, 2 och 3 på integrerade elföretag som har mindre än 100 000 a) De personer som ansvarar för ledningen för den systeman­ anslutna kunder eller levererar till små, enskilda system. svarige för distributionssystemet får inte ingå i företagsstruk­ turer i det integrerade elföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften avseende produktion, över­ föring eller leverans av el.

Artikel 27 b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga

Skyldighet till konfidentiell behandling för

intressena hos de personer som ansvarar för ledningen för

systemansvariga för distributionssystemet

den systemansvarige för distributionssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa personer kan agera självständigt.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 eller någon c) Den systemansvarige för distributionssystemet ska ha faktisk annan lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter ska den system­ beslutanderätt, oberoende av det integrerade elföretaget, när ansvarige för distributionssystemet behandla kommersiellt käns­ det gäller de tillgångar som behövs för att trygga drift, under­ liga uppgifter som denne erhåller inom ramen för sin håll eller utveckling av nätet. För detta ändamål ska den sys­ affärsverksamhet konfidentiellt, och ska förhindra att sådana upp­ temansvarige för distributionssystemet förfoga över de gifter om den egna verksamheten som kan vara kommersiellt för­ resurser som krävs, inbegripet mänskliga, tekniska, fysiska delaktiga röjs på ett diskriminerande sätt.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 7 9

Artikel 28 utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter ha tillgång till elföretagens räkenskaper i enlighet med artikel 31.

Slutna distributionssystem

1. Medlemsstaterna får föreskriva att de nationella tillsynsmyn­ digheterna eller andra behöriga myndigheter klassificerar som ett 2. Medlemsstaterna och varje utsedd behörig myndighet, slutet distributionssystem ett system som distribuerar el inom en inklusive tillsynsmyndigheterna, ska behandla kommersiellt käns­ geografiskt avgränsad industriell eller kommersiell plats eller plats liga uppgifter konfidentiellt. Medlemsstaterna får föreskriva att där gemensamma tjänster tillhandahålls och som inte, utan att det sådan information offentliggörs om detta är nödvändigt för att de påverkar tillämpningen av punkt 4, levererar el till hushållskun­ behöriga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter. der, såvida

a) driften eller produktionsprocessen hos systemanvändarna är integrerad av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl, eller Artikel 31

b) systemet distribuerar el huvudsakligen till ägaren av eller den Särredovisning driftsansvarige för systemet eller till företag med anknytning till ägaren av eller den driftsansvarige för systemet.

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga 2. Medlemsstaterna får föreskriva att de nationella tillsynsmyn­ för att säkerställa att elföretagens bokföring genomförs i enlighet digheterna undantar den driftsansvarige för ett slutet distribu­ med punkterna 2 och 3. tionssystem från

a) skyldigheten i artikel 25.5 att anskaffa energi för att täcka energiförluster och reservkapacitet inom sitt system i enlig­ 2. Elföretag ska, oberoende av ägartyp eller juridisk form, upp­ het med transparenta, icke-diskriminerande och marknads­ rätta, låta revidera och offentliggöra sina årsredovisningar i enlig­ baserade förfaranden, het med de bestämmelser i nationell lagstiftning som avser årsredovisning för aktiebolag och som har fastställts i enlighet b) skyldigheten i artikel 32.1 att tarifferna, eller de metoder som med rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 grun­ använts för att beräkna dem, är godkända innan de träder i dat på artikel 44.2 g ( ) i f ö r d r a g e t o m å r s b o k ls u t i v si s a t y p e r a v * kraft i enlighet med artikel 37. bolag ( .) 1

3. Vid beviljandet av undantag enligt punkt 2 ska de gällande tarifferna, eller de metoder som använts för att beräkna dem, på begäran av en användare av det slutna distributionssystemet, ses Företag som inte enligt lag är skyldiga att offentliggöra sin årsre­ över och godkännas i enlighet med artikel 37. dovisning ska hålla en kopia av denna tillgänglig för allmänheten på sitt huvudkontor.

4. Undantag enligt punkt 2 ska även kunna beviljas för tillfäl­ lig användning av ett litet antal hushåll som har anställning hos eller liknande koppling till ägaren till distributionssystemet och 3. Elföretag ska i sin interna bokföring särredovisa överföringssom befinner sig inom det område som får el levererad genom ett och distributionsverksamheten var för sig så som de skulle behöva slutet distributionssystem. göra om verksamheterna bedrevs av separata företag, för att und­ vika diskriminering, korssubventionering och snedvridning av konkurrensen. De ska också redovisa, eventuellt genom en sam­ Artikel 29 manställd redovisning, andra elverksamheter utan samband med Kombinerat systemansvar överföring eller distribution. Fram till den 1 juli 2007 ska de sär­ redovisa leveranserna till berättigade kunder och leveranserna till icke-berättigade kunder. Inkomster från äganderätt till Artikel 26.1 ska inte hindra verksamheten för en systemansvarig överförings- eller distributionssystemet ska specificeras i bokfö­ med kombinerat ansvar för överförings- och distributionssyste­ ringen. Vid behov ska de upprätta en sammanställd redovisning men, under förutsättning att denne systemansvarige följer arti­ för annan verksamhet utanför elsektorn. Den interna bokföringen kel 9.1, eller artiklarna 13 och 14, eller kapitel V, eller omfattas ska omfatta en balansräkning och en resultaträkning för varje av artikel 44.2. verksamhetsgren.

KAPITEL VII

SÄRREDOVISNING AV OLIKA VERKSAMHETER SAMT 4. Den revision som anges i punkt 2 ska särskilt verifiera att

TRANSPARENS I BOKFÖRINGEN

den i punkt 3 angivna skyldigheten att undvika diskriminering och korssubventioner uppfylls.

Artikel 30 ( * ) Rubriken på direktiv 78/660/EEG har anpassats för att ta hänsyn till

Tillgång till räkenskaper

omnumreringen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europe­ iska gemenskapen i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. 1. Medlemsstaterna eller varje behörig myndighet de utser, Den ursprungliga hänvisningen gjordes till artikel 54.3 g. inklusive de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 35, ska i den ( ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. 1

L 2 1 1 / 8 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

KAPITEL VIII b) får kommissionen, med beaktande av situationen på mark­ naden och det gemensamma intresset, i de fall där en trans­

ORGANISATION AV TILLTRÄDE TILL SYSTEMET

aktion som omfattas av led a vägrats på grund av att kunden är berättigad endast i det ena av de båda systemen, ålägga den vägrande parten att verkställa den begärda leveransen på begäran av den medlemsstat där den berättigade kunden är Artikel 32 belägen.

Tillträde för tredje part

Artikel 34 1. Medlemsstaterna ska se till att det införs en ordning för tredje parts tillträde till överförings- och distributionssystemen grundad Direktledningar på offentliggjorda tariffer, som ska gälla för alla berättigade kunder samt tillämpas objektivt och utan att någon diskriminerande åtskill­ nad görs mellan systemanvändarna. Medlemsstaterna ska se till att 1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga dessa tariffer, eller de metoder som använts för att beräkna dem, är för att göra det möjligt för godkända innan de träder i kraft i enlighet med artikel 37 samt att tarifferna – och metoderna om endast dessa har godkänts – offent­ a) alla elproducenter och elhandlare som är etablerade inom liggörs innan de träder i kraft. deras territorium att leverera till sina egna fastigheter, dotter­ bolag och berättigade kunder genom en direktledning, och

2. Den systemansvarige för överförings- eller distributionssys­ temet får vägra tillträde till systemet om det saknar nödvändig b) alla berättigade kunder inom deras territorium att få leveran­ kapacitet. Vederbörligen motiverade skäl, som särskilt tar hänsyn ser via en direktledning från ett producentföretag och en till artikel 3 och som grundas på objektiva och tekniskt och eko­ elhandlare. nomiskt motiverade kriterier, måste anges för en sådan vägran. Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna ska se till att dessa kriterier tillämpas kon­ 2. Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för beviljandet av sekvent och att en systemanvändare som vägrats tillträde har till­ tillstånd att uppföra direktledningar inom deras territorium. Dessa gång till ett tvistlösningsförfarande. Vid behov, och om tillträde kriterier ska vara objektiva och icke-diskriminerande. till systemet har vägrats, ska tillsynsmyndigheterna också se till att den systemansvarige för överförings- eller distributionssystemet tillhandahåller relevant information om vilka åtgärder som skulle 3. Möjligheten att leverera el genom en direktledning enligt krävas för att förstärka nätet. Den part som begär sådan informa­ punkt 1 i den här artikeln ska inte påverka möjligheten att ingå tion får åläggas en rimlig avgift för att täcka kostnaderna för till­ elavtal i enlighet med artikel 32. handahållande av informationen.

4. Medlemsstaterna får göra tillståndet att uppföra en direkt­ ledning avhängigt antingen av att tillträde till systemet har vägrats Artikel 33 på grundval av artikel 32, eller av att ett tvistlösningsförfarande enligt artikel 37 har inletts.

Öppnande av marknaderna och ömsesidighet

5. Medlemsstaterna får vägra att meddela tillstånd till en direkt­ 1. Medlemsstaterna ska se till att följande kunder är ledning om ett sådant tillstånd skulle strida mot bestämmelserna berättigade: i artikel 3. Vederbörligen motiverade skäl ska anges för en sådan vägran.

a) Fram till den 1 juli 2004, de berättigade kunder som avses i artikel 19.1–19.3 i direktiv 96/92/EG. Medlemsstaterna ska KAPITEL IX senast den 31 januari varje år offentliggöra kriterierna för fastställandet av vilka dessa berättigade kunder är. NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER

b) Från och med den 1 juli 2004, samtliga icke-hushållskunder. Artikel 35

Tillsynsmyndigheternas utnämning och oberoende

c) Från och med den 1 juli 2007, samtliga kunder. 1. Varje medlemsstat ska utse en nationell tillsynsmyndighet på nationell nivå. 2. För att undvika bristande jämvikt när elmarknaderna öppnas 2. Punkt 1 ska inte påverka utnämningen av andra tillsyns­ myndigheter på regional nivå i medlemsstaterna, förutsatt att det a) får avtal om leverans av el med en berättigad kund inom en finns en företrädare på hög nivå för representation och kontakt på annan medlemsstats system inte förbjudas, om kunden anses gemenskapsnivå i den tillsynsnämnd som ingår i byrån i enlighet berättigad i båda de berörda systemen, och med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 713/2009.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/81

3. Genom undantag från punkt 1 kan en medlemsstat utse till­ Artikel 36 synsmyndigheter för mindre system på ett geografiskt separat

Tillsynsmyndighetens allmänna mål

område vars konsumtion 2008 understiger 3 % av den samlade konsumtionen i den medlemsstat där området är beläget. Detta undantag ska inte påverka utnämningen av en företrädare på hög När tillsynsmyndigheten utför de uppgifter som anges i detta nivå för representation och kontakt på gemenskapsnivå i den till­ direktiv ska den vidta alla rimliga åtgärder för att bidra till följande synsnämnd som ingår i byrån i enlighet med artikel 14.1 i för­ mål inom ramen för sina skyldigheter och befogenheter enligt ordning (EG) nr 713/2009. artikel 37, i förekommande fall i samarbete med andra relevanta nationella myndigheter, inklusive konkurrensmyndigheterna, och utan att inkräkta på deras behörighet: 4. Medlemsstaterna ska garantera tillsynsmyndighetens obero­ ende och säkerställa att den utövar sina befogenheter på ett opar­ tiskt och transparent sätt. I detta syfte ska medlemsstaterna se till a) I nära samarbete med byrån, andra medlemsstaters tillsyns­ att tillsynsmyndigheten, när den utför de uppgifter som den till­ myndigheter och kommissionen främja en konkurrenskraf­ delas i enlighet med detta direktiv och tillhörande lagstiftning, tig, säker och miljömässigt hållbar inre marknad för el i gemenskapen och ett verkligt öppnande av marknaden för samtliga kunder och elhandlare i gemenskapen, och se till att det råder lämpliga villkor för att elnäten ska kunna fungera a) är juridiskt åtskild från och funktionellt oberoende av alla effektivt och tillförlitligt med beaktande av de långsiktiga andra offentliga och privata organ, målen.

b) Utveckla konkurrenskraftiga och väl fungerande regionala b) att dess personal och de personer som svarar för dess ledning marknader inom gemenskapen för att de mål som avses i led a ska kunna uppnås.

i) agerar oberoende av marknadsintressen, och c) Undanröja restriktioner för elhandeln mellan medlemsstater, utveckla den kapacitet för gränsöverskridande överföring som rimligen krävs för att tillgodose efterfrågan och förbättra ii) inte söker eller tar emot direkta anvisningar från någon integreringen av nationella marknader som kan underlätta regering eller annat offentligt eller privat organ när de för elflödet inom hela gemenskapen. utför sina tillsynsuppgifter. Detta krav inkräktar inte i förekommande fall på ett nära samarbete med andra berörda nationella myndigheter eller på de allmänna d) Bidra till att det så kostnadseffektivt som möjligt utvecklas politiska riktlinjer som regeringen utfärdat och som inte säkra, pålitliga, effektiva och icke-diskriminerande system avser tillsynsskyldigheter och tillsynsbefogenheter enligt som är konsumentinriktade, samt främja systemens tillräck­ artikel 37. lighet och, i linje med de allmänna energipolitiska målsätt­ ningarna, främja energieffektivitet och integrering i både överförings- och distributionsnäten av stor- och småskalig produktion av el från förnybara energikällor och distribuerad 5. För att bevara tillsynsmyndighetens oberoende ställning ska produktion. medlemsstaterna i synnerhet se till

e) Underlätta tillträde till elnätet för ny produktionskapacitet, i a) att tillsynsmyndigheten kan fatta självständiga beslut obero­ synnerhet genom att undanröja hinder som skulle kunna för­ ende av något politiskt organ och har särskilda årliga bud­ hindra tillträdet för nya marknadsaktörer och för el produ­ getanslag med självständigt ansvar för den anslagna cerad från förnybara energikällor. budgetens genomförande och tillräckliga personella och eko­ nomiska resurser för att kunna utföra sina uppgifter, och f) Säkerställa att systemansvariga och systemkunder får lämp­ liga incitament, både på kort och lång sikt, för att öka syste­ meffektiviteten och främja marknadsintegreringen. b) att ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om sådan inte finns, tillsynsmyndighetens högsta ledning utses för en bestämd period på mellan fem och sju år, som ska g) Säkerställa att kunderna drar nytta av att den inhemska mark­ kunna förnyas en gång. naden fungerar effektivt, främja effektiv konkurrens och bidra till att säkerställa konsumentskyddet.

Med avseende på första stycket b ska medlemsstaterna se till att det finns ett lämpligt roterande system för styrelsen eller högsta h) Bidra till uppnåendet av en hög standard på samhällsomfat­ ledningen. Styrelsens ledamöter eller, om styrelse inte finns, med­ tande och allmännyttiga tjänster på elförsörjningens område, lemmar av högsta ledningen kan avsättas endast om de inte längre bidra till skydd för utsatta kunder, samt bidra till att de pro­ uppfyller villkoren i denna artikel eller har gjort sig skyldiga till fel cesser för utbyte av uppgifter som behövs då kunder byter enligt nationell lag. elhandlare är kompatibla.

L 2 1 1 / 8 2 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

Artikel 37 k) Övervaka förekomsten av begränsande avtalsvillkor, däri­ bland exklusivitetsklausuler, som kan hindra större icke-

Tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter

hushållskunder från att teckna avtal med mer än en elhandlare samtidigt eller begränsa deras möjligheter att göra 1. Tillsynsmyndigheten ska ha följande skyldigheter: detta och, om så är lämpligt, underrätta de nationella kon­ kurrensmyndigheterna om sådana avtalsvillkor.

a) Fastställa eller godkänna, enligt transparenta kriterier, överförings- eller distributionstariffer eller metoder för beräk­ l) Respektera avtalsfriheten, både för avtal som kan avbrytas ning av dem. och för långtidsavtal, förutsatt att dessa stämmer överens med gemenskapslagstiftningen och gemenskapens politik.

b) Säkerställa att systemansvariga för och, i förekommande fall, ägare av överförings- och distributionssystem, liksom elföre­ m) Övervaka den tid som överförings- och distributionsföreta­ tag, fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv samt övrig gen behöver för att genomföra sammanlänkningar och relevant gemenskapslagstiftning, inbegripet i fråga om reparationer. gränsöverskridande aspekter.

n) Tillsammans med andra relevanta myndigheter bidra till att c) Samarbeta om gränsöverskridande frågor med tillsynsmyn­ konsumentskyddsåtgärderna, inklusive åtgärderna i bilaga I, digheten eller tillsynsmyndigheterna i de andra berörda med­ är effektiva och genomförs. lemsstaterna och med byrån.

o) Minst en gång per år offentliggöra rekommendationer om d) Följa och genomföra de rättsligt bindande och relevanta leveransavgifternas överensstämmelse med artikel 3 och beslut som fattats av byrån och kommissionen. vid behov översända dessa rekommendationer till konkurrensmyndigheterna.

e) Lämna in en årlig rapport om sin verksamhet och om hur dess skyldigheter har fullgjorts till de berörda myndigheterna p) Säkerställa tillgången till kundernas förbrukningsuppgifter, i medlemsstaterna, byrån och kommissionen. Rapporten ska tillhandahållandet för alternativ användning av ett lättbegrip­ omfatta de åtgärder som vidtagits och de resultat som upp­ ligt harmoniserat format på nationell nivå för förbruknings­ nåtts med avseende på samtliga de uppgifter som räknas upp uppgifter och omedelbar tillgång för alla kunder till sådana i denna artikel. uppgifter enligt led h i bilaga I.

f) Förhindra korssubventionering inom verksamhetsgrenarna q) Övervaka genomförandet av regler om uppgifter och skyldig­ överföring, distribution och leverans. heter för systemansvariga för överföringssystem och distri­ butionssystem, elhandlare och kunder samt andra marknadsaktörer enligt förordning (EG) nr 714/2009; g) Övervaka de investeringsplaner som de systemansvariga för överföringssystem utarbetar och i sin årsrapport presentera en bedömning av i vilken mån dessa investeringsplaner är r) Övervaka investeringarna i produktionskapacitet med avse­ förenliga med den gemenskapsomfattande nätutvecklings­ ende på försörjningstryggheten. plan som avses i artikel 8.3 b i förordning (EG) nr 714/2009, varvid bedömningen får innefatta rekommendationer om ändring av dessa investeringsplaner. s) Övervaka tekniskt samarbete mellan gemenskapen och tred­ jeländers systemansvariga för överföringssystemet.

h) Övervaka efterlevnaden av reglerna för nätens säkerhet och tillförlitlighet, se över hur reglerna efterlevts tidigare och fast­ t) Övervaka genomförandet av skyddsåtgärder enligt artikel 42. ställa eller godkänna normer och krav på tjänsternas och leveransernas kvalitet eller bidra till detta tillsammans med andra behöriga myndigheter. u) Bidra till inbördes överensstämmelse av processer för utbyte av uppgifter om de viktigaste marknadsprocesserna på regio­ nal nivå. i) Övervaka graden av transparens, också i grossistpriser, och säkerställa att elföretagen fullgör sina skyldigheter vad gäller transparens. 2. Om så är föreskrivet i en medlemsstat får de övervaknings­ uppgifter som avses i punkt 1 utföras av andra myndigheter än tillsynsmyndigheten. I sådana fall ska den information som är j) Övervaka graden och effektiviteten av marknadsöppnande resultatet av övervakningen göras tillgänglig för tillsynsmyndig­ och konkurrens på grossist- och konsumentnivå, även när heten så snart som möjligt. det gäller elbörser, priser för hushållskunder, inklusive sys­ tem för förskottsbetalning, andel kunder som byter elhand­ lare, andel kunder som får sina leveranser avstängda, Utan att inkräkta på den specifika behörighet den har och i över­ avgifterna för och utförandet av underhållstjänster och hus­ ensstämmelse med principerna om bättre lagstiftning ska tillsyns­ hållskundernas klagomål, samt övervaka eventuell snedvrid­ myndigheten, samtidigt som den bevarar sin självständighet, vid ning eller inskränkning av konkurrensen, och tillhandahålla behov rådgöra med systemansvariga för överföringssystemen och, relevant information, och göra de berörda konkurrensmyn­ när så är lämpligt, nära samarbeta med andra relevanta nationella digheterna uppmärksamma på relevanta fall. myndigheter när de fullgör de uppgifter som anges i punkt 1.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/83

Eventuella godkännanden som ges av en tillsynsmyndighet eller marknaden fungerar korrekt; vid behov ska tillsynsmyndig­ byrån i enlighet med detta direktiv ska inte påverka dess veder­ heten också ha befogenhet att samarbeta med den nationella börligen motiverade framtida användning av sina befogenheter konkurrensmyndigheten och tillsynsmyndigheterna för enligt denna artikel eller sanktioner som åläggs av andra berörda finansmarknaden eller kommissionen när undersökningen myndigheter eller kommissionen. gäller konkurrenslagstiftningen,

3. Förutom de skyldigheter som tillsynsmyndigheten tilldelas c) begära den information från elföretagen som är relevant för enligt punkt 1 ska den, när en oberoende systemansvarig har utförandet av dess uppgifter, bland annat skäl till vägran att utsetts enligt artikel 13, ge tredje part tillträde och uppgifter om åtgärder som krävs för att stärka nätet,

a) övervaka att överföringssystemets ägare och den oberoende systemansvarige fullgör sina skyldigheter enligt den här arti­ d) besluta om effektiva, proportionerliga och avskräckande keln samt besluta om sanktioner då skyldigheterna inte full­ sanktioner för elföretag som inte fullgör sina skyldigheter görs i enlighet med punkt 4 d, enligt detta direktiv eller enligt relevanta och rättsligt bin­ dande beslut som fattats av tillsynsmyndigheterna eller byrån, eller att föreslå en behörig domstol att besluta om sådana sanktioner; detta ska inbegripa befogenhet att besluta om b) övervaka förbindelser och kommunikation mellan den obe­ eller att föreslå att det beslutas om sanktioner på upp till 10 % roende systemansvarige och överföringssystemets ägare för av den systemansvariges årliga omsättning eller på upp att säkerställa att den oberoende systemansvarige fullgör sina till 10 % av det vertikalt integrerade företagets årliga omsätt­ skyldigheter, och särskilt godkänna avtal samt agera som ning för den systemansvarige för överföringssystemet eller tvistlösande myndighet mellan den oberoende systemansva­ det vertikalt integrerade företaget, alltefter omständigheterna, rige och överföringssystemets ägare vid klagomål som läm­ för att de inte uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, nats av någondera parten i enlighet med punkt 11, och

c) utan att det påverkar förfarandet enligt artikel 13.2 c, för den e) göra erforderliga undersökningar och relevanta befogenhe­ första tioåriga nätutvecklingsplanen, godkänna den investe­ ter vad gäller instruktioner för tvistlösning enligt punk­ ringsplanering och den fleråriga nätutvecklingsplan som pre­ terna 11 och 12. senteras årligen av den oberoende systemansvarige,

5. Utöver de skyldigheter och befogenheter som tilldelats till­ d) se till att tariffer för tillträde till nät som tas ut av oberoende synsmyndigheten enligt punkterna 1 och 4 när en oberoende sys­ systemansvariga inkluderar en ersättning till nätägaren eller temansvarig för överföring har utsetts i enlighet med kapitel V, nätägarna som ger en adekvat ersättning för användning av ska tillsynsmyndigheten ha åtminstone följande uppgifter och nättillgångarna samt för eventuella nyinvesteringar däri, för­ befogenheter: utsatt att de gjorts på ett ekonomiskt och effektivt sätt,

a) Besluta om sanktioner enligt punkt 4 d för diskriminerande e) ha befogenhet att utföra inspektioner, även oanmälda sådana, beteende till förmån för det vertikalt integrerade företaget. i lokaler som tillhör överföringssystemets ägare och de obe­ roende systemansvariga, och

b) Övervaka kommunikationerna mellan den systemansvarige för överföringssystemet och det vertikalt integrerade företa­ f) övervaka användningen av kapacitetsavgifter som tas ut av get i syfte att se till att den systemansvarige uppfyller sina den oberoende systemansvarige i enlighet med artikel 16.6 i skyldigheter. förordning (EG) nr 714/2009.

c) Agera som tvistlösande myndighet mellan det vertikalt inte­ 4. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna grerade företaget och den systemansvarige för överförings­ får befogenheter att kunna utföra de skyldigheter som anges i systemet vad avser klagomål som framförts enligt punkt 11. punkterna 1, 3 och 6 på ett effektivt och snabbt sätt. För detta ändamål ska tillsynsmyndigheten åtminstone få befogenheter att

d) Övervaka kommersiella och ekonomiska förbindelser, bl.a. lån mellan det vertikalt integrerade företaget och den syste­ a) fatta bindande beslut om elföretag, mansvarige för överföringssystemet.

b) göra undersökningar av elmarknadernas funktion och att e) Godkänna alla kommersiella och ekonomiska avtal mellan det besluta om och införa nödvändiga och proportionerliga vertikalt integrerade företaget och den systemansvarige för åtgärder för att främja effektiv konkurrens och säkerställa att överföringssystemet, på villkor att de följer marknadsvillkoren.

L 2 1 1 / 8 4 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

f) Begära motivering av det vertikalt integrerade företaget när 10. Tillsynsmyndigheterna ska ha befogenhet att vid behov det anmälts av den övervakningsansvarige enligt artikel 21.4. begära att de systemansvariga för överförings- och distributions­ Sådan motivering ska särskilt innehålla bevis på att inget dis­ systemen ändrar villkoren, inbegripet de tariffer eller metoder kriminerande beteende har skett till förmån för det vertikalt som avses i denna artikel, för att säkerställa att de är proportio­ integrerade företaget. nerliga och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. I händelse av att fastställandet av överförings- och distributionstariffer för­ senas ska tillsynsmyndigheterna ha befogenhet att fastställa eller godkänna preliminära överförings- och distributionstariffer, eller g) Utföra inspektioner, även oanmälda sådana, i det vertikalt metoder härför, och att fatta beslut om lämpliga kompensations­ integrerade företagets och den systemansvariges lokaler. åtgärder om de slutliga tarifferna eller metoderna skiljer sig från dessa preliminära tariffer eller metoder.

h) Överlåta den systemansvariges alla eller specifika uppgifter på en oberoende systemansvarig som utsetts i enlighet med artikel 13 när den systemansvarige upprepade gånger inte 11. Varje part som har ett klagomål mot en systemansvarig för uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, särskilt vid upprepat diskriminerande beteende till förmån för det verti­ överförings- eller distributionssystemet vad avser den systeman­ kalt integrerade företaget. svariges skyldigheter i enlighet med detta direktiv får inge klago­ målet till tillsynsmyndigheten, som i egenskap av tvistlösande myndighet ska fatta ett beslut inom två månader från det att kla­ gomålet mottagits. Denna period får förlängas med två månader 6. Tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid om tillsynsmyndigheten begär ytterligare upplysningar. Den för­ i förväg innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtmins­ längda perioden får förlängas ytterligare om den klagande sam­ tone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för tycker till detta. Ett sådant beslut ska vara bindande så länge det inte har upphävts vid ett överklagande.

a) anslutning och tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer eller deras beräknings­ metoder; dessa tariffer eller metoder ska utformas så att nöd­ 12. Varje berörd part som har rätt att inge klagomål mot ett vändiga investeringar i näten kan göras på ett sätt som gör beslut om metoder som fattats i enlighet med denna artikel eller, det möjligt att säkra nätens funktion, om tillsynsmyndigheten är skyldig att samråda, mot de föreslagna tarifferna eller metoderna, får senast inom två månader efter offentliggörandet av beslutet eller förslaget till beslut, eller inom b) tillhandahållande av balanstjänster, vilka ska utföras så eko­ en kortare tidsperiod om medlemsstaterna föreskriver detta, inge nomiskt som möjligt och ge nätanvändarna goda incitament ett klagomål för behandling. Ett sådant klagomål ska inte utgöra för nätanvändarna att balansera sin inmatning och sitt uttag; hinder för verkställighet. balanstjänsterna ska tillhandahållas rättvist och utan diskri­ minering och bygga på objektiva kriterier, och

13. Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga och effektiva meka­ c) tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet för­ nismer för reglering, kontroll och transparens för att förhindra faranden för kapacitetstilldelning och hantering av missbruk av en dominerande ställning, särskilt om det är till kon­ överbelastning. sumenternas nackdel, och underprissättning. Dessa mekanismer ska beakta bestämmelserna i fördraget, särskilt artikel 82.

7. Metoderna eller villkoren som avses i punkt 6 ska offentliggöras. 14. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder, inbegri­ pet administrativa åtgärder eller straffrättsliga förfaranden i enlig­ het med nationell lagstiftning, vidtas mot ansvariga fysiska eller 8. När det gäller fastställande eller godkännande av tariffer eller juridiska personer när de bestämmelser om konfidentialitet som metoder och av balanstjänsterna ska tillsynsmyndigheterna säker­ föreskrivs i detta direktiv inte har följts. ställa att de systemansvariga för överförings- och distributions­ systemen både på kort och lång sikt ges lämpliga incitament att öka effektiviteten, främja integrationen av marknaden och säkra leveranser samt stödja forskningsverksamheten på området. 15. Klagomål enligt punkterna 11 och 12 ska inte påverka rät­ ten att överklaga enligt gemenskapsrätten eller den nationella lagstiftningen. 9. Tillsynsmyndigheterna ska övervaka hur överbelastningssi­ tuationer hanteras inom nationella elnät och sammanlänkningar och hur reglerna för hantering av överbelastning tillämpas. För detta ändamål ska de systemansvariga för överföringssystemen eller marknadsaktörerna översända sina regler för hantering av 16. Tillsynsmyndighetens beslut ska vara fullt motiverade för överbelastning, inbegripet kapacitetstilldelning, till de nationella att medge domstolsprövning. Besluten ska vara tillgängliga för all­ tillsynsmyndigheterna. De nationella tillsynsmyndigheterna får mänheten samtidigt som den konfidentiella karaktären hos kom­ begära ändringar av dessa regler. mersiellt känsliga uppgifter ska bevaras.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/85

17. Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga mekanis­ 2. Byrån ska inom tre månader från dagen för mottagandet av mer på nationell nivå som ger den part som berörs av ett beslut begäran avge sitt yttrande till den tillsynsmyndighet som har fattat av en tillsynsmyndighet rätt att överklaga till ett organ som begärt det eller till kommissionen och till den tillsynsmyndighet är oberoende av de berörda parterna och av någon regering. som har fattat det aktuella beslutet.

Artikel 38 3. Om den tillsynsmyndighet som har fattat beslutet inte föl­ Regelverk för gränsöverskridande frågor jer byråns yttrande inom fyra månader från dagen för mottagan­ det av yttrandet ska byrån informera kommissionen härom.

1. Tillsynsmyndigheterna ska nära samråda och samarbeta med varandra, och ska bistå varandra och byrån med sådan infor­ mation som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter 4. Varje tillsynsmyndighet får informera kommissionen om enligt detta direktiv. När det gäller den information som utbyts den anser att ett beslut som fattats av en annan tillsynsmyndighet ska den mottagande myndigheten säkerställa samma grad av kon­ och som är relevant för gränsöverskridande handel inte överens­ fidentialitet som den som krävs av den myndighet som lämnade stämmer med de riktlinjer som avses i detta direktiv eller i förord­ informationen. ning (EG) nr 714/2009 inom två månader räknat från dagen för det beslutet. 2. Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta åtminstone regionalt för att 5. Om kommissionen, inom två månader efter att ha informe­ a) främja skapandet av operativa arrangemang för att möjlig­ rats av byrån i enlighet med punkt 3 eller av en tillsynsmyndighet göra en optimal näthantering, främja gemensamma elbörser i enlighet med punkt 4 eller på eget initiativ inom tre månader och fördela gränsöverskridande kapacitet, liksom för att möj­ från dagen för beslutet, finner att det beslut som fattats av en till­ liggöra en adekvat nivå på sammanlänkningskapaciteten, synsmyndighet ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess inbegripet genom ny sammanlänkning, inom regionen och förenlighet med de riktlinjer som avses i detta direktiv eller i för­ mellan regioner så att en effektiv konkurrens kan utvecklas ordning (EG) nr 714/2009, får kommissionen besluta att under­ och leveranssäkerheten kan förbättras, utan diskriminering söka ärendet ytterligare. Kommissionen ska i sådana fall uppmana mellan leveransföretagen i de olika medlemsstaterna, tillsynsmyndigheten och parterna i förfarandet hos tillsynsmyn­ digheten att yttra sig.

b) samordna utvecklingen av alla nätföreskrifter som gäller för relevanta systemansvariga för överföringssystemet och för andra marknadsaktörer, och 6. Om kommissionen beslutar att undersöka ärendet ytterli­ gare ska den inom fyra månader från dagen för beslutet fatta ett slutgiltigt beslut om att c) samordna utvecklingen av regler för hanteringen av överbelastning.

a) inte göra några invändningar mot tillsynsmyndighetens 3. De nationella tillsynsmyndigheterna ska ha rätt att ingå beslut, eller samarbetsarrangemang med varandra i syfte att främja tillsynssamarbetet.

4. De åtgärder som avses i punkt 2 ska vid behov vidtas i nära b) begära att den berörda tillsynsmyndigheten ändrar eller åter­ samråd med andra berörda nationella myndigheter utan att detta kallar sitt beslut på grund av att riktlinjerna inte har följts. påverkar deras specifika befogenheter.

5. Kommissionen får anta riktlinjer om i vilken utsträckning 7. Om kommissionen inte beslutar att undersöka ärendet tillsynsmyndigheterna är skyldiga att samarbeta med varandra ytterligare eller inte fattar något slutgiltigt beslut inom den tids­ och med byrån. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsent­ gräns som fastställs i punkt 5 respektive punkt 6 ska det anses att liga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i den inte haft några invändningar mot tillsynsmyndighetens beslut. enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 46.2.

8. Tillsynsmyndigheten ska följa kommissionens beslut att återkalla beslutet inom två månader, och ska informera kommis­ sionen om detta. Artikel 39

Överensstämmelse med riktlinjerna

9. Kommissionen får anta riktlinjer för det förfarande som ska 1. Varje tillsynsmyndighet och kommissionen får begära ett följas vid tillämpningen av denna artikel. Dessa åtgärder, som yttrande från byrån angående huruvida ett beslut som fattats av avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att en tillsynsmyndighet överensstämmer med de riktlinjer som avses komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfa­ i detta direktiv eller i förordning (EG) nr 714/2009. rande med kontroll som avses i artikel 46.2.

L 2 1 1 / 8 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

Artikel 40 överföringssystem, systemansvariga för distribution, elhandlare och kunder samt vid behov andra aktörer på marknaden fastställs

Bevarande av information

med avseende på avtalsvillkor, åtaganden mot kunder, regler för utbyte av uppgifter och betalning, äganderätt till uppgifter och mätningsansvar. 1. Medlemsstaterna ska kräva att elhandlare under minst fem år håller relevanta uppgifter om samtliga transaktioner gällande elleveransavtal och elderivat med grossister och systemansvariga Dessa regler ska offentliggöras och utformas i syfte att underlätta för överföringssystemet tillgängliga för de nationella myndighe­ kundernas och elhandlarnas nättillträde och granskas av tillsyns­ terna, inklusive de nationella tillsynsmyndigheterna, de nationella myndigheterna eller andra relevanta nationella myndigheter. konkurrensmyndigheterna och kommissionen, för fullgörandet av deras uppgifter. Större icke-hushållskunder ska ha rätt att ingå avtal med flera leverantörer samtidigt. 2. Uppgifterna ska innehålla information om relevanta trans­ aktioner, såsom regler om löptid, tillhandahållande och fullgö­ rande samt information om mängd, datum och tider för verkställande, transaktionspriser och metoder för att identifiera KAPITEL XI den berörda grossisten liksom specificerad information om alla elleveransavtal och elderivat som inte fullgjorts. SLUTBESTÄMMELSER

3. Tillsynsmyndigheten får besluta att göra delar av denna Artikel 42 information tillgänglig för marknadsaktörer, förutsatt att kom­ mersiellt känslig information om enskilda marknadsaktörer eller Skyddsåtgärder individuella transaktioner inte lämnas ut. Denna punkt får inte til­ lämpas på information om finansiella instrument som omfattas av direktiv 2004/39/EG. I händelse av en plötslig kris på energimarknaden eller i fall av hot mot personers, anordningars eller anläggningars fysiska trygghet eller säkerhet eller mot ett kraftsystems integritet, får en medlems­ 4. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel stat tillfälligt vidta nödvändiga skyddsåtgärder. får kommissionen anta riktlinjer som fastställer metoder och vill­ kor för bevarande av information liksom form och innehåll när det gäller de uppgifter som ska bevaras. Dessa åtgärder, som avser Sådana åtgärder ska orsaka minsta möjliga störning av den inre att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att kom­ marknadens funktion och får inte vara mer omfattande än vad plettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande som är absolut nödvändigt för att avhjälpa de plötsliga svårighe­ med kontroll som avses i artikel 46.2. ter som har uppstått.

5. När det gäller transaktioner avseende elderivat mellan Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål anmäla dessa elhandlare, å ena sidan, och grossister och systemansvariga för åtgärder till övriga medlemsstater och till kommissionen, som får överföringssystemet, å andra sidan, ska denna artikel tillämpas besluta att den berörda medlemsstaten ska ändra eller upphäva först när kommissionen har antagit de riktlinjer som avses i sådana åtgärder, i den utsträckning som de snedvrider konkurren­ punkt 4. sen och negativt påverkar handeln på ett sätt som står i strid med det gemensamma intresset. 6. Bestämmelserna i denna artikel får inte skapa ytterligare skyldigheter i förhållande till de myndigheter som avses i punkt 1 för de enheter som omfattas av direktiv 2004/39/EG. Artikel 43

Lika villkor

7. Om de myndigheter som avses i punkt 1 behöver tillgång till de uppgifter som innehas av enheter som omfattas av direktiv 2004/39/EG, ska de ansvariga myndigheterna enligt det direkti­ 1. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att säkerställa vet tillhandahålla dem de begärda uppgifterna. lika villkor i enlighet med detta direktiv ska vara förenliga med fördraget, särskilt artikel 30, och gemenskapslagstiftningen.

KAPITEL X 2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska vara proportionerliga, KUNDMARKNADER icke-diskriminerande och transparenta. Dessa åtgärder får bara vidtas efter anmälan till kommissionen och med kommissionens medgivande.

Artikel 41 3. Kommissionen ska reagera på den anmälan som avses i

Kundmarknader

punkt 2 inom två månader efter anmälans mottagande. Denna period ska börja dagen efter det att fullständig information har För att underlätta utvecklingen av välfungerande och transparenta erhållits. Om kommissionen inte handlat inom denna tvåmåna­ kundmarknader för el i gemenskapen, ska medlemsstaterna se till dersperiod, ska det anses att kommissionen inte har några invänd­ att rollerna och ansvarsområdena för systemansvariga för ningar mot de anmälda åtgärderna.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/87

Artikel 44 Artikel 46

Undantag Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. 1. Medlemsstater som efter det att detta direktiv har trätt i kraft kan visa att det har uppstått påtagliga problem för driften av deras små, enskilda system får till kommissionen ansöka om undantag från tillämpliga bestämmelser i kapitlen IV, VI, VII och VIII, samt 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 kapitel III, till förmån för enskilda mikrosystem, i fråga om reno­ och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm­ vering, uppgradering och utvidgning av befintlig kapacitet, vilka melserna i artikel 8 i det beslutet. får beviljas av kommissionen. Kommissionen ska underrätta med­ lemsstaterna om dessa ansökningar innan den fattar beslut, med beaktande av respekten för konfidentialitet. Beslutet ska offentlig­ göras i Europeiska unionens officiella tidning . Artikel 47

Rapportering

2. Artikel 9 ska inte gälla Cypern, Luxemburg och/eller Malta. Dessutom ska inte heller artiklarna 26, 32 och 33 gälla Malta. 1. Kommissionen ska övervaka och se över tillämpningen av detta direktiv och ska senast den 4 augusti 2004 och därefter varje år, överlämna en övergripande rapport till Europaparlamentet och I artikel 9.1 b ska begreppet ”företag som bedriver produktions- rådet om de framsteg som gjorts. Rapporten om framsteg ska eller leveransverksamhet” inte omfatta slutförbrukare som bedri­ omfatta åtminstone följande: ver verksamhet inom produktion och/eller leverans av el, antingen direkt eller genom ett företag som de utövar kontroll över, antingen enskilt eller gemensamt med någon annan, förutsatt att a) Erfarenheter och framsteg som gjorts när det gäller att skapa slutförbrukarna, inbegripet deras andel av el som produceras i en fullbordad och fullt ut fungerande inre marknad för el och kontrollerade företag, är nettoförbrukare av el uttryckt i årligt de hinder som kvarstår för att uppnå detta mål, t.ex. i form genomsnitt och förutsatt att det ekonomiska värdet av den el som av dominerande marknadsställning, koncentrationer på de säljer till tredje part är obetydligt i förhållande till deras övriga marknaden, underprissättning och beteenden som motver­ affärsverksamhet. kar konkurrens samt de effekter detta har i form av snedvrid­ ningar på marknaden.

Artikel 45 b) I vilken utsträckning kraven på åtskillnad och särredovisning och tariffering i detta direktiv har lett till att tillträdet till

Granskningsförfarande

gemenskapens elnät blivit rättvist och icke-diskriminerande och till att likvärdiga konkurrensnivåer har uppnåtts, samt vilka ekonomiska, miljömässiga och sociala följder öppnan­ Om kommissionen i den rapport som avses i artikel 47.6 drar den det av elmarknaden fått för kunderna. slutsatsen, mot bakgrund av det sätt på vilket tillträde till nätet faktiskt har genomförts i en medlemsstat – vilket ger upphov till fullt effektivt, icke-diskriminerande och obehindrat nättillträde – c) En analys av frågor rörande systemens kapacitetsnivå och att vissa skyldigheter som företag åläggs i enlighet med detta försörjningstrygghet när det gäller el i gemenskapen, särskilt direktiv (inklusive skyldigheterna när det gäller åtskillnad i rätts­ den rådande och förväntade balansen mellan tillgång och ligt avseende för systemansvariga för distributionssystemet) inte efterfrågan, med beaktande av den fysiska kapaciteten för står i proportion till det mål som eftersträvas, får den berörda överföring mellan olika områden. medlemsstaten av kommissionen anhålla om befrielse från kravet i fråga.

d) Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna för att täcka efterfrågetoppar och Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen om hantera brister i leveranser från en eller flera elhandlares sida. denna begäran och lämna all den relevanta information som är nödvändig för att visa att den slutsats som dragits i rapporten om att effektivt nättillträde säkerställs kommer att kvarstå. e) Genomförandet av undantaget som föreskrivs i artikel 26.4 i syfte att eventuellt revidera tröskeln.

Inom tre månader efter det att kommissionen har underrättats ska den ta ställning till den berörda medlemsstatens begäran och vid f) En allmän bedömning av de framsteg som gjorts inom ramen behov lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet om att för de bilaterala förbindelserna med de tredjeländer som pro­ ändra de relevanta bestämmelserna i detta direktiv. Kommissio­ ducerar och exporterar eller transporterar el, inbegripet vilka nen får i förslagen om att ändra direktivet föreslå att den berörda framsteg dessa länder har gjort när det gäller integration av medlemsstaten undantas från särskilda krav under förutsättning marknaden, de sociala och miljömässiga konsekvenserna av att denna medlemsstat vid behov vidtar lika effektiva åtgärder. handel med el och tillträde till näten.

L 2 1 1 / 8 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

g) Behovet av eventuella harmoniseringskrav som inte är kopp­ 6. Kommissionen ska senast den 1 januari 2006 överlämna en lade till bestämmelserna i detta direktiv. detaljerad rapport till Europaparlamentet och rådet om framste­ gen när det gäller att skapa en inre marknad för el. I rapporten ska särskilt redovisas

h) Det sätt på vilket medlemsstaterna i praktiken har genomfört — förekomsten av icke-diskriminerande nättillträde, kraven om energimärkning i artikel 3.9, och det sätt på vil­ ket eventuella rekommendationer från kommissionen i denna fråga har beaktats. — fungerande tillsyn,

— utvecklingen av infrastrukturen för sammanlänkning och Rapporten om framsteg får vid behov innehålla rekommendatio­ läget beträffande försörjningstryggheten i gemenskapen, ner, särskilt när det gäller räckvidden och villkoren för bestäm­ melserna om märkning, till exempel hur det hänvisas till befintliga referenskällor och innehållet i dessa källor samt särskilt om hur — i vilken utsträckning de fullständiga fördelarna av att mark­ informationen om den inverkan på miljön som elframställning naden öppnas tillfaller små företag och hushållskunder, sär­ från olika energikällor har, åtminstone när det gäller utsläpp av skilt i fråga om kvaliteten på de samhällsomfattande och CO 2 och radioaktivt avfall, skulle kunna göras tillgänglig på ett allmännyttiga tjänsterna, sätt som är transparent och lättillgängligt samt möjliggör jämfö­ relser inom gemenskapen, och om hur de åtgärder som vidtagits i medlemsstaterna för att kontrollera tillförlitligheten hos den — i vilken utsträckning marknaderna i praktiken är öppna för information som tillhandahållits av elhandlare skulle kunna ratio­ verklig konkurrens, inbegripet aspekter som rör domine­ naliseras, och vilka åtgärder som skulle kunna motverka negativa rande marknadsställning, marknadskoncentration, underpris­ sättning eller beteende som motverkar konkurrens, effekter av dominerande marknadsställning och marknadskoncentration.

— i vilken utsträckning kunderna verkligen byter elhandlare och omförhandlar tariffer,

2. Vartannat år ska den rapport om framsteg som avses i punkt 1 även omfatta en analys av de olika åtgärder som vidtagits — prisutveckling, inbegripet leveransavgifterna, i förhållande i medlemsstaterna för att uppfylla skyldigheter när det gäller all­ till i hur stor utsträckning marknaderna öppnas, och männyttiga tjänster, samt en bedömning av dessa åtgärders effek­ tivitet och, i synnerhet, deras inverkan på konkurrensen på elmarknaden. Rapporten får vid behov innehålla rekommendatio­ — de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av detta direk­ ner om vilka åtgärder som bör vidtas på nationell nivå för att tiv vad gäller det verkliga oberoendet för systemansvariga i uppnå en hög kvalitet på de allmännyttiga tjänsterna eller för att vertikalt integrerade företag och huruvida andra åtgärder utö­ förhindra en avskärmning av marknaden. ver funktionellt oberoende och särredovisning har utvecklats vilkas effekt är likvärdig med rättslig åtskillnad.

Då det är lämpligt ska kommissionen lägga fram förslag för Euro­ 3. Kommissionen ska senast den 3 mars 2013 som en del av paparlamentet och rådet, i synnerhet för att garantera hög kvali­ den allmänna översynen förelägga Europaparlamentet och rådet tet på de allmännyttiga tjänsterna. en detaljerad särskild rapport om i vilken utsträckning kraven på åtskillnad enligt kapitel V med framgång har kunnat säkerställa fullt och effektivt oberoende för de oberoende systemansvariga Då det är lämpligt ska kommissionen lägga fram förslag för Euro­ för överföring, med faktisk och effektiv åtskillnad som riktmärke. paparlamentet och rådet, i synnerhet för att säkerställa fullstän­ digt och faktiskt oberoende för de systemansvariga för distributionssystemet före den 1 juli 2007. Vid behov ska dessa förslag, i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningen, även 4. För kommissionens bedömning enligt punkt 3 ska kommis­ avse åtgärder angående dominerande marknadsställning, mark­ sionen särskilt beakta följande kriterier: rättvist och icke- nadskoncentration och underprissättning eller beteende som mot­ diskriminerande tillträde till nätet, effektiv reglering, utveckling av verkar konkurrensen. nätet för att tillgodose marknadens behov, icke snedvridna inves­ teringsincitament, utveckling av sammanlänkningsinfrastruktur, effektiv konkurrens på gemenskapens energimarknader och säkra leveranser i gemenskapen. Artikel 48

Upphävande

5. När så är lämpligt och särskilt för det fall det i den detalje­ Direktiv 2003/54/EG ska upphöra att gälla från och med den rade särskilda rapport som avses i punkt 3 fastställs att villkoren 3 mars 2011 utan att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser enligt punkt 4 inte har säkerställts i praktiken, ska kommissionen när det gäller tidsfrister för införlivande och tillämpning av lämna förslag till Europaparlamentet och rådet för att säkerställa nämnda direktiv. Hänvisningar till det upphävda direktivet ska fullt och effektivt oberoende för de systemansvariga för överfö­ anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlig­ ringssystemen senast den 3 mars 2014. het med jämförelsetabellen i bilaga II.

14.8.2009 SV Europeiska unionens officiella tidning L 211/89

Artikel 49 Artikel 50

Införlivande Ikraftträdande

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författ­ Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . 3 mars 2011. De ska genast underrätta kommissionen om detta.

Artikel 51 De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 3 mars 2011, med undantag av artikel 11, som de ska tillämpa från och Adressater med den 3 mars 2013. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna. När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2009. ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar 2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten H.-G. PÖTTERING E. ERLANDSSON till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv. Ordförande Ordförande

L 2 1 1 / 9 0 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

BILAGA I

KONSUMENTSKYDDSÅTGÄRDER

1. Om inte annat följer av gemenskapsreglerna om konsumentskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal ( 1 ) o c h r å d e t s d ri e k it v 9 3 / 1 3 / E E G a v d e n 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal ( ,) s k a d e å t g ä r d e r s o m a v s e s i a r it k e l 3 t li fl ö r s ä k r a k u n d e r n a f ö jl a n d e : 2

a) Rätt till ett avtal med sin elhandlare, i vilket följande anges:

— Elhandlarens namn och adress.

— De tjänster som tillhandahålls, kvalitet på de tjänster som erbjuds och tidpunkt för den ursprungliga inkopplingen.

— De underhållstjänster som tillhandahålls.

— På vilket sätt aktuell information om tariffer och underhållskostnader kan erhållas.

— Avtalets löptid och hur avtalet och tjänsterna förlängs eller sägs upp samt huruvida det ska vara tillåtet att från­ träda ett avtal utan kostnad.

— Villkoren för ersättning och återbetalning om tjänsterna inte håller angiven kvalitet, inbegripet i händelse av inkorrekt eller försenad fakturering.

— Hur det tvistlösningsförfarande som avses i led f inleds.

— Information om konsumentens rättigheter, inbegripet behandlingen av klagomål och all den information som avses i denna punkt, tydligt angiven på räkningen eller elföretagens webbplatser.

Villkoren ska vara skäliga och kända på förhand. Information om dem bör under alla omständigheter ges innan avtalet ingås eller bekräftas. Om avtal ingås genom en mellanhand ska de upplysningar som avses i denna punkt också tillhandahållas innan avtalet ingås.

b) Underrättelse i god tid om varje avsikt att ändra avtalsvillkoren och i samband med denna underrättelse upplysning om att kunderna har rätt att frånträda avtalet. Elhandlarna ska på ett transparent och lättbegripligt sätt underrätta sina kunder direkt om varje avgiftshöjning, vid lämplig tidpunkt som inte infaller senare än en normal fakture­ ringsperiod efter det att höjningen trätt i kraft. Medlemsstaterna ska se till att kunder har möjlighet att frånträda avtal om de inte godtar de nya villkor som elhandlaren meddelat.

c) Transparent information om priser, tariffer och standardvillkor för tillgång till och utnyttjande av eltjänster.

d) Brett val av betalningssätt, som inte får medföra oskälig diskriminering mellan olika kunder. Eventuella system för förskottsbetalningar ska vara skäliga och adekvat återspegla den sannolika elförbrukningen. Alla skillnader i villkor och bestämmelser ska motsvara elhandlarens kostnader för de olika betalningssystemen. De allmänna villkoren ska vara skäliga och transparenta. De ska meddelas på ett klart och lättbegripligt språk och får inte omfatta sådana hin­ der för konsumenternas utövande av sina rättigheter som inte följer direkt av avtalet, till exempel att avtalen är onö­ digt omfattande. Kunderna ska skyddas mot oskäliga eller vilseledande försäljningsmetoder.

e) Möjlighet att byta elhandlare utan kostnad.

( ) EGT L 144, 4.6.1997, s. 19. 1 ( ) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29. 2

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 9 1

f) Tillgång till transparenta, okomplicerade och billiga förfaranden för behandling av kundernas klagomål. Alla kun­ der ska framför allt ha rätt till en god standard på både tillhandahållandet av tjänster och behandlingen av klagomål från sin elhandlares sida. Sådana förfaranden för tvistlösning utanför domstol ska göra det möjligt att lösa tvister snabbt och rättvist, helst inom tre månader, och när det är befogat ska de innefatta ett system för återbetalning och/eller ersättning. Förfarandena bör i möjligaste mån följa de principer som anges i kommissionens rekommen­ dation 98/257/EG av den 30 mars 1998 om principer som ska tillämpas på de instanser som är ansvariga för för­ faranden för reglering av konsumenttvister utanför domstol ( .) 1

g) Information om sina rättigheter när det gäller samhällsomfattande tjänster om de har tillgång till samhällsomfat­ tande tjänster enligt de bestämmelser som medlemsstaterna antagit i enlighet med artikel 3.3.

h) Tillgång till sina förbrukningsuppgifter och möjlighet att genom uttryckligt avtal och utan kostnad ge registrerade leveransföretag tillgång till sina mätaruppgifter. Den part som ansvarar för hanteringen av uppgifterna ska vara skyl­ dig att lämna ut dessa uppgifter till företaget. Medlemsstaterna ska fastställa uppgifternas format och ett förfarande för elhandlare och konsumenter för att få tillgång till uppgifterna. Inga ytterligare kostnader ska åläggas konsu­ menten för denna tjänst.

i) Klar och tydlig information om den faktiska elförbrukningen och faktiska elkostnader tillräckligt ofta, så att de kan reglera sin egen elförbrukning. Informationen ska lämnas inom en rimlig tidsfrist som beaktar kapaciteten hos kun­ dens mätningsutrustning och elprodukten i fråga. Vederbörlig hänsyn ska tas till sådana åtgärders kostnadseffek­ tivitet. Inga ytterligare kostnader får åläggas konsumenten för denna tjänst.

j) Slutavräkning efter varje byte av elhandlare senast sex veckor efter det att bytet skett.

2. Medlemsstaterna ska se till att det genomförs system med smarta mätare som hjälper konsumenterna att aktivt med­ verka på elmarknaden. Genomförandet av dessa mätsystem kan göras till föremål för en ekonomisk bedömning av alla kostnader och all nytta de för med sig för marknaden på lång sikt och den enskilda konsumenten eller av vad slags smarta mätare som är ekonomiskt rimliga och kostnadseffektiva och vilken tidsfrist som är rimlig för deras distribution.

En sådan bedömning ska göras senast den 3 september 2012.

Med utgångspunkt i denna bedömning ska medlemsstaterna, eller ett behörigt organ som de utser, ta fram en tidsplan med ett mål på upp till 10 år för genomförandet av system med smarta mätare.

Om uppsättningen av smarta mätare bedöms vara en framgång ska minst 80 procent av konsumenterna senast 2020 ha ett intelligent mätarsystem.

Medlemsstaterna, eller en behörig myndighet som de utser, ska se till att de mätarsystem som ska tas i bruk på deras territorier är driftskompatibla samt ta vederbörlig hänsyn till lämpliga standarder och bästa praxis samt vikten av att det utvecklas en gemensam elmarknad.

( ) EGT L 115, 17.4.1998, s. 31. 1

L 2 1 1 / 9 2 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 2003/54/EG Detta direktiv Artikel 1 Artikel 1 Artikel 2 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 3 Artikel 4 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 5 — Artikel 6 Artikel 6 Artikel 7 Artikel 7 Artikel 8 Artikel 10 Artikel 9 Artikel 8 Artikel 10 — Artikel 11 Artikel 9 Artikel 12 — Artikel 13 — Artikel 14 Artikel 11 Artikel 15 Artikel 12 Artikel 16 — Artikel 17 — Artikel 18 — Artikel 19 — Artikel 20 — Artikel 21 — Artikel 22 — Artikel 23 Artikel 13 Artikel 24 Artikel 14 Artikel 25 Artikel 15 Artikel 26 Artikel 16 Artikel 27 Artikel 17 Artikel 29 Artikel 18 Artikel 30 Artikel 19 Artikel 31 Artikel 20 Artikel 32 Artikel 21 Artikel 33 Artikel 22 Artikel 34 Artikel 23.1 första och andra meningen Artikel 35 — Artikel 36 Artikel 23 (resten) Artikel 37 — Artikel 38 — Artikel 39 — Artikel 40 — Artikel 41 Artikel 24 Artikel 42

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/93

D ri e k it v 2 0 0 3 / 5 4 / E G D e tt a d ri e k it v — Artikel 43 Artikel 25 — Artikel 26 Artikel 44 Artikel 27 Artikel 45 — Artikel 46 Artikel 28 Artikel 47 Artikel 29 Artikel 48 Artikel 30 Artikel 49 Artikel 31 Artikel 50 Artikel 32 Artikel 51 Bilaga A Bilaga I

L 2 1 1 / 9 4 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2009/73/EG

av den 13 juli 2009

om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR (5) I kommissionens meddelande av den 10 januari 2007 med ANTAGIT DETTA DIREKTIV titeln ”En energipolitik för Europa” framhävdes betydelsen av att fullborda den inre marknaden för naturgas och skapa lika villkor för alla naturgasföretag i gemenskapen. Kom­ med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska missionens meddelanden av den 10 januari 2007 ”Om gemenskapen, särskilt artiklarna 47.2, 55 och 95, utsikterna för den inre el- och gasmarknaden” och ”Utred­ ning i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 1/2003 med beaktande av kommissionens förslag, av de europeiska gas- och elsektorerna (slutrapport)” visade att nuvarande regler och åtgärder inte tillhandahåller den ram som krävs för att målet om en välfungerande inre med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommit­ marknad ska kunna uppnås. téns yttrande ( ,) 1

med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( ,) 2

(6) Utan effektiv åtskillnad mellan näten och verksamheter i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget ( 3 ,) o c h som rör produktion och leverans (”effektiv åtskillnad”), finns det en risk för diskriminering, inte bara i samband med nätdriften utan även när det gäller incitamenten för de av följande skäl: vertikalt integrerade företagen att göra de investeringar i

näten som krävs.

(1) Den inre marknaden för naturgas, som stegvis har genom­ förts i hela gemenskapen sedan 1999, syftar till att skapa faktiska valmöjligheter för alla kunder i Europeiska unio­ nen, både enskilda och företag, nya affärsmöjligheter och (7) De regler för rättslig och funktionell åtskillnad som anges i ökad handel över gränserna, vilket ska leda till ökad effek­ direktiv 2003/55/EG har emellertid inte medfört någon tivitet, konkurrenskraftiga priser, högre kvalitet på tjäns­ effektiv åtskillnad av systemansvariga för överföringssys­ terna och bidra till försörjningstrygghet och hållbarhet. tem. Därför uppmanades kommissionen vid Europeiska rådets möte den 8–9 mars 2007 att utarbeta lagförslag för (2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av effektiv åtskillnad mellan leverans och produktion, å ena den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre sidan, och nätverksamhet, å andra sidan. marknaden för naturgas ( ) h a r i h ö g g r a d b i d r a g ti it ll a tt 4 skapa en sådan inre marknad för naturgas.

(3) De friheter som Europeiska unionens medborgare garan­ (8) Effektiv åtskillnad kan bara säkras genom att man undan­ teras genom fördraget – bland annat fri rörlighet för varor, röjer incitamentet för vertikalt integrerade företag att dis­ etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster – kriminera konkurrenterna i samband med nättillträde och kan endast uppnås på en fullständigt öppnad marknad, där investeringar. Åtskilt ägande, vilket innebär att nätägaren alla konsumenter fritt kan välja handlare och där alla hand­ utses till systemansvarig och att nätägaren är oberoende av lare kan leverera fritt till sina kunder. leverans- eller produktionsintressen, är helt klart en effek­

tiv och stabil metod för att lösa inbyggda intressekonflik­ ter och säkra försörjningstryggheten. Europaparlamentet (4) Det föreligger emellertid för närvarande hinder mot att hänvisar därför i sin resolution av den 10 juli 2007 om sälja gas på lika villkor och utan diskriminering eller nack­ utsikterna för den inre gas- och elmarknaden ( ) it ll å t s k i tl 5 delar i gemenskapen. Framför allt finns det ännu inte något ägande på överföringsnivå som det effektivaste verktyget icke-diskriminerande nättillträde eller någon myndighets­ för att främja investeringar i infrastruktur på ett icketillsyn som är lika effektiv i alla medlemsstater. diskriminerande sätt och garantera ett rättvist nättillträde för nya aktörer och transparens på marknaden. Vid åtskilt ( ) EUT C 211, 19.8.2008, s. 23. 1 ägande bör det därför ställas krav på medlemsstaterna att ( ) EUT C 172, 5.7.2008, s. 55. 2 säkerställa att en eller flera personer inte kontrollerar ett ( ) Europaparlamentets yttrande av den 9 juli 2008 (ännu ej offentliggjort 3 produktions- eller gashandelsföretag samtidigt som den i EUT), rådets gemensamma ståndpunkt av den 9 januari 2009 eller de utövar kontroll över eller rättigheter gentemot en (EUT C 70 E, 24.3.2009, s. 37) och Europaparlamentets ståndpunkt av den 22 april 2009 (ännu ej offentliggjord i EUT). Rådets beslut av den 25 juni 2009. ( ) EUT L 176, 15.7.2003, s. 57. ( ) EUT C 175 E, 10.7.2008, s. 206. 4 5

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 9 5

systemansvarig för överföringssystemet eller ett överfö­ säkras, förutsatt att den oberoende systemansvarige (ISO) ringssystem. Omvänt bör kontroll över ett överföringssys­ eller den oberoende systemansvarige för överföring (ITO) tem eller en systemansvarig för överföringssystemet utför den systemansvariges samtliga uppgifter samt att utesluta möjligheten att utöva kontroll över eller någon detaljerad reglering och omfattande myndighetstillsyn rättighet gentemot ett produktionsföretag eller ett gashan­ införs. delsföretag. Inom dessa begränsningar bör ett produktions­ företag eller ett gashandelsföretag kunna inneha en minoritetsandel i en systemansvarig för ett överföringssys­ tem eller ett överföringssystem. (14) När ett företag som den 3 september 2009 äger ett över­ föringssystem ingår i ett vertikalt integrerat företag bör medlemsstaterna därför ges ett val mellan ägarskapsåtskild systemansvarig för överföringssystemet (TSO) och infö­ (9) Ett system för åtskillnad bör effektivt undanröja eventuella rande av oberoende systemansvariga eller oberoende sys­ intressekonflikter mellan producenter, handlare och syste­ temansvariga för överföring utan leverans- eller mansvariga för överföringssystem för att skapa incitament produktionsintressen. för nödvändiga investeringar och trygga nya marknadsak­ törers tillträde inom ramen för ett transparent och effek­ tivt regelverk samt bör inte skapa ett regelverk som är alltför betungande för de nationella tillsynsmyndigheterna. (15) För att till fullo kunna tillvarata aktieägarnas intressen i vertikalt integrerade företag bör medlemsstaterna kunna välja mellan att antingen införa åtskilt ägande genom direkt avyttring eller genom att dela upp det integrerade (10) Definitionen av begreppet kontroll är hämtad från företagets aktier på aktier i nätföretaget och aktier i det rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari återstående leverans- och produktionsföretaget, förutsatt 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s att kraven i samband med åtskilt ägande faktiskt har koncentrationsförordning) ( .) 1 uppfyllts.

(11) Eftersom åtskilt ägande i vissa fall innebär att företag måste (16) För att införandet av en oberoende systemansvarig eller omstruktureras, bör de medlemsstater som beslutar att för­ oberoende systemansvarig för överföring ska vara effektivt verkliga åtskilt ägande beviljas extra tid för att tillämpa de bör särskilda kompletterande regler antas. Reglerna för den relevanta bestämmelserna. Med tanke på de vertikala kopp­ oberoende systemansvarige för överföring ger ett lämpligt lingarna mellan el- och gassektorn bör bestämmelserna om regelverk för att garantera fungerande konkurrens, tillräck­ åtskillnad dessutom tillämpas tvärsöver båda sektorerna. liga investeringar, tillträde för nya aktörer på marknaden och integration av gasmarknaderna. Effektiv åtskillnad med hjälp av reglerna för den oberoende systemansvarige för överföring bör bygga på dels en pelare av organisato­ riska åtgärder och åtgärder avseende förvaltningen av sys­ (12) Vid åtskilt ägande bör, för att säkerställa att nätdriften är temansvariga för överföring, dels en pelare av åtgärder helt oberoende av leverans- och produktionsintressen och avseende investeringar, anslutning av ny produktionskapa­ förhindra utbyte av konfidentiella uppgifter, inte samma citet till nätet och marknadsintegrering genom regionalt person sitta i styrelsen för både en systemansvarig för över­ samarbete. Oberoendet för den systemansvarige för över­ föringssystem eller ett överföringssystem och ett företag föring bör också bland annat säkerställas genom vissa som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. Av ”avkylningsperioder”, under vilka ingen ledningsverksam­ samma skäl bör samma person inte ha rätt att utse med­ het eller annan relevant verksamhet som ger tillgång till lemmar till en styrelse för en systemansvarig för ett över­ samma information som den som erhållits i en ledande föringssystem eller ett överföringssystem och inte heller ställning i ett företag utövas inom det vertikalt integrerade utöva kontroll över eller rättigheter gentemot ett produk­ företaget. Modellen för effektiv åtskillnad med hjälp av en tionsföretag eller ett gashandelsföretag. oberoende systemansvarig för överföring uppfyller de krav som fastställdes vid Europeiska rådets möte den 8 och 9 mars 2007.

(13) Inrättandet av systemansvariga eller systemansvariga för överföringssystem vilka är oberoende av leverans- eller produktionsintressen bör göra det möjligt för vertikalt (17) I syfte att utveckla konkurrensen på den inre marknaden integrerade företag att bibehålla sitt ägande av nättill­ för gas bör stora icke-hushållskunder ha möjlighet att välja gångar, samtidigt som en effektiv intresseuppdelning gashandlare och teckna avtal med flera gashandlare för att täcka sina försörjningsbehov. Dessa kunder bör skyddas mot exklusivitetsklausuler, som utesluter konkurrerande ( ) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1. eller kompletterande anbud. 1

L 2 1 1 / 9 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

(18) En medlemsstat har rätt att välja fullständigt åtskilt ägande (22) En tryggad energiförsörjning är absolut nödvändig för den på sitt territorium. Om en medlemsstat har valt fullstän­ allmänna säkerheten och är därför till sin natur förknippad digt åtskilt ägande, har ett företag inte rätt att välja alter­ med en effektivt fungerande inre marknad för gas och med nativet med en oberoende systemansvarig eller en en integration av medlemsstaternas separata gasmarkna­ oberoende systemansvarig för överföring. Företag som der. Gasförsörjningen till unionens medborgare kan enbart bedriver något slags produktions- eller leveransverksamhet ske genom ett nät. Fungerande öppna gasmarknader, och får dessutom inte direkt eller indirekt utöva kontroll över framför allt de nät och andra tillgångar som är förknippade eller någon rättighet gentemot en systemansvarig för över­ med gasförsörjningen, har en avgörande betydelse för den föringssystem från en medlemsstat som har valt fullstän­ allmänna säkerheten, ekonomins konkurrenskraft och för digt åtskilt ägande. unionsmedborgarnas välfärd. Personer från tredjeländer bör därför endast tillåtas kontrollera ett överföringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem, om de upp­ fyller de krav på effektiv åtskillnad som tillämpas inom gemenskapen. Utan att det påverkar gemenskapens inter­ nationella åtaganden anser gemenskapen att sektorn för (19) Det kommer enligt detta direktiv att finnas olika typer av överföringssystem för gas är mycket viktig för gemenska­ marknadsorganisation på den inre marknaden för natur­ pen och att ytterligare skyddsåtgärder därför behövs när gas. De åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att det gäller att upprätthålla en tryggad energiförsörjning till säkerställa lika villkor på marknaden bör grunda sig på gemenskapen i syfte att förhindra hot mot den allmänna överordnade krav av allmänt intresse. Samråd bör ske med ordningen och den allmänna säkerheten i gemenskapen kommissionen om åtgärdernas förenlighet med fördraget och unionsmedborgarnas välfärd. En trygg energiförsörj­ och gemenskapslagstiftningen. ning till gemenskapen kräver i synnerhet en bedömning av nätdriftens oberoende, nivån på gemenskapens och enskilda medlemsstaters beroende av energiförsörjning från tredjeländer samt av hur både inhemsk och interna­ tionell handel och energiinvesteringar hanteras i ett visst tredjeland. Försörjningstryggheten bör därför bedömas (20) När en effektiv åtskillnad genomförs, bör principen om mot bakgrund av de faktiska omständigheterna i varje icke-diskriminering mellan den offentliga och den privata enskilt fall samt de rättigheter och skyldigheter som upp­ sektorn respekteras. Därför bör samma person, på egen kommer enligt internationell rätt, särskilt de internationella hand eller tillsammans med någon annan, inte tillåtas att, i avtalen mellan gemenskapen och det berörda tredjelandet. Kommissionen uppmanas att vid behov lägga fram rekom­ strid med det åtskilda ägandet eller med lösningen med en mendationer för förhandlingar om relevanta avtal med oberoende systemansvarig, utöva kontroll över eller någon tredjeländer beträffande en trygg energiförsörjning till rättighet i fråga om sammansättning av och röstning eller gemenskapen, eller ta med de nödvändiga frågorna i andra beslutsfattande i både organ för systemansvariga för över­ förhandlingar med dessa tredjeländer. föringssystem eller överföringssystem och organ för produktionsföretag eller gashandelsföretag. Under förut­ sättning att medlemsstaten i fråga kan visa att detta krav uppfylls, bör vid åtskilt ägande och lösningen med en obe­ roende systemansvarig två skilda offentliga organ kunna kontrollera produktion och leverans å ena sidan och över­ föring å den andra. (23) Det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa transpa­ renta och icke-diskriminerande tariffer för tillträde till transport. Tarifferna bör gälla alla användare av systemen, utan diskriminering. När lagringsanläggningar, lagring av gas i rörledningar eller stödtjänster opererar på en tillräck­ ligt konkurrensutsatt marknad kan tillträde medges på (21) Effektiv åtskillnad mellan å ena sidan nätverksamhet och å grundval av transparenta och icke-diskriminerande mark­ andra sidan leverans och produktion bör gälla i hela nadsbaserade mekanismer. gemenskapen, för både gemenskapsföretag och ickegemenskapsföretag. För att säkerställa att å ena sidan nät­ verksamheten och å andra sidan leverans och produktion i gemenskapen bedrivs oberoende av varandra, bör tillsyns­ myndigheterna ges befogenheter att vägra certifiering av sådana systemansvariga för överföringssystem som inte uppfyller bestämmelserna om åtskillnad. För att säkerställa (24) Det är nödvändigt att se till att systemansvariga för lag­ att dessa bestämmelser tillämpas enhetligt i hela gemenska­ ringssystemen är oberoende i syfte att förbättra tredje parts pen bör tillsynsmyndigheterna ta största möjliga hänsyn tillträde till lagringsanläggningar när detta är tekniskt till kommissionens uppfattning, när de fattar beslut om och/eller ekonomiskt nödvändigt för att de ska kunna leve­ certifiering. För att dessutom säkerställa att gemenskapens rera till kunderna på ett effektivt sätt. Det är därför lämp­ internationella åtaganden respekteras, liksom solidariteten ligt att lagringsanläggningar drivs genom juridiskt skilda och försörjningstryggheten inom gemenskapen, bör kom­ enheter som har faktisk rätt att fatta beslut när det gäller de missionen ha rätt att avge ett yttrande om certifiering avse­ tillgångar som behövs för att underhålla, driva och utveckla ende ägaren till eller den systemansvarige för ett lagringsanläggningarna. Det är också nödvändigt att öka överföringssystem som kontrolleras av en eller flera perso­ transparensen när det gäller lagringskapacitet som erbjuds ner från tredjeländer. tredje part genom att förpliktiga medlemsstaterna att

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/97

fastställa och offentliggöra en icke-diskriminerande och för distributionssystemet och systemets användare. Indu­ tydlig ram som omfattar lämpliga tillsynsformer för lag­ striella och kommersiella platser samt platser där gemen­ ringsanläggningar. Denna förpliktelse bör inte kräva ett samma tjänster tillhandahålls, såsom tågstationer, nytt beslut beträffande reglerna om tillträde, men bör leda flygplatser, sjukhus, stora campingplatser med integrerade till förbättrad transparens när det gäller reglerna om till­ anläggningar eller kemiska industrianläggningar, kan inbe­ träde till lagring. Kravet på konfidentialitet för kommersi­ gripa slutna distributionssystem på grund av att den verk­ ellt känslig information är särskilt viktigt när det gäller samhet som bedrivs i dessa anläggningar är av specialiserad uppgifter av strategisk karaktär eller när det finns endast en karaktär. enda användare av en lagringsanläggning.

(25) Icke-diskriminerande tillträde till distributionsnätet är (29) Genom direktiv 2003/55/EG infördes ett krav på med­ avgörande för tillträdet för kunder i återförsäljarledet. lemsstaterna att utse tillsynsmyndigheter med särskilda Utrymmet för diskriminering när det gäller tredje parts till­ befogenheter. Erfarenheterna visar dock att tillsynens effek­ träde och investeringar är dock mindre på distributions­ tivitet ofta hämmas av att tillsynsmyndigheterna inte är till­ nivå än på överföringsnivå, eftersom nätbegränsningar och räckligt självständiga gentemot staten, har otillräckliga produktionsintressenas inflytande i allmänhet inte är så befogenheter och för liten handlingsfrihet. Därför uppma­ betydande på distributionsnivån som på överföringsnivån. nade Europeiska rådet vid sitt möte den 8−9 mars 2007 I enlighet med direktiv 2003/55/EG blev rättslig och funk­ kommissionen att utarbeta lagstiftningsförslag för ytterli­ tionell åtskillnad av systemansvariga för distributionssys­ gare harmonisering av medlemsstaternas energitillsyns­ temet dessutom obligatorisk först från och med den 1 juli myndigheters befogenheter och förstärkning av deras 2007 och dess effekter på den inre marknaden för natur­ oberoende. Det bör vara möjligt för dessa nationella till­ gas har ännu inte utvärderats. De regler om rättslig och synsmyndigheter att omfatta både el- och gassektorn. funktionell åtskillnad som för närvarande finns kan leda till effektiv åtskillnad förutsatt att de definieras tydligare, genomförs ordentligt och övervakas noggrant. För att skapa lika villkor i återförsäljarledet bör systemansvariga för distributionssystem övervakas, så att de hindras från att dra fördel av sin vertikala integration när det gäller kon­ (30) För att den inre marknaden för naturgas ska kunna fung­ kurrensläget på marknaden, framför allt gentemot hus­ era korrekt behöver energitillsynsmyndigheterna kunna hållskunder och små icke-hushållskunder. fatta beslut i alla relevanta tillsynsfrågor, och de måste också vara fullständigt oberoende av övriga offentliga eller privata intressen. Detta hindrar inte domstolsprövning och parlamentarisk övervakning enligt medlemsstaternas kon­ stitutionella rätt. Vidare får inte den nationella lagstiftarens (26) Medlemsstaterna bör vidta konkreta åtgärder för att främja godkännande av tillsynsmyndigheternas budget utgöra ett hinder för budgetmässig självständighet. Reglerna om till­ ökad användning av biogas och gas från biomassa, och synsmyndighetens självständiga ansvar för genomförandet producenter av sådan gas bör ges icke-diskriminerande till­ av den anslagna budgeten bör tillämpas inom ramen för träde till gassystemet, förutsatt att detta tillträde är fören­ nationell budgetlagstiftning och nationella budgetbestäm­ ligt med de kontinuerligt relevanta tekniska föreskrifterna melser. Samtidigt som medlemsstaterna med hjälp av ett och säkerhetsstandarderna. lämpligt roterande system bidrar till den nationella tillsyns­ myndighetens oberoende gentemot politiska eller ekono­ miska intressen, bör medlemsstaterna ha möjlighet att vederbörligen beakta de tillgängliga personella resurserna och styrelsens storlek. (27) För att undvika att små systemansvariga för distributions­ system får en oproportionerlig ekonomisk och administra­ tiv börda bör medlemsstaterna vid behov kunna undanta berörda företag från krav på rättslig åtskillnad när det gäl­ ler distributionen.

(31) För att säkerställa effektivt marknadstillträde för alla mark­ nadsaktörer, inklusive nya aktörer, krävs ickediskriminerande balansmekanismer som avspeglar kostnaderna. Detta bör uppnås genom att man inför (28) När ett slutet distributionssystem används för att trygga sådana transparenta marknadsbaserade mekanismer för optimal effektivitet i en integrerad energiförsörjning som försörjning och inköp av gas som krävs för att uppfylla kräver särskilda driftsnormer, eller när ett slutet distribu­ kraven på balans. De nationella tillsynsmyndigheterna bör tionssystem upprätthålls i första hand för att användas av arbeta aktivt för att balanstarifferna ska vara ickesystemets ägare, bör det vara möjligt att undanta den sys­ diskriminerande och avspegla kostnaderna. Samtidigt bör temansvarige för distributionssystemet från skyldigheter lämpliga incitament tillhandahållas för att balansera pro­ som skulle utgöra en onödig administrativ börda på grund duktion och förbrukning av gas och för att inte äventyra av det särskilda förhållandet mellan den systemansvarige systemet.

L 2 1 1 / 9 8 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

(32) De nationella tillsynsmyndigheterna bör kunna fastställa av undantagna infrastrukturprojekt bör det göras en pröv­ eller godkänna tariffer eller beräkningsmetoder för tariffer ning av marknadens intresse i projektets planeringsfas, och på grundval av ett förslag från den systemansvarige för samtidigt bör bestämmelserna för hantering av överbelast­ överförings- eller distributionssystemet eller LNG- ning tillämpas. Om ett infrastrukturprojekt sträcker sig anläggningar eller på grundval av ett förslag som en syste­ över mer än en medlemsstats territorium bör byrån för mansvarig och nätanvändarna kommit överens om. Vid samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, inrättad fastställandet eller godkännandet bör tillsynsmyndigheten genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) se till att överförings- eller distributionstarifferna är icke- nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå diskriminerande och avspeglar kostnaderna och samtidigt för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ( ) ( n e d an 1 ta hänsyn till de långsiktiga marginalkostnader för näten kallad byrån ), i sista hand behandla ansökan om undantag som går att undvika med hjälp av åtgärder för styrning av i syfte att bättre beakta dess gränsöverskridande följder och efterfrågan. underlätta administrationen. Med anledning av den excep­ tionella riskprofil som kännetecknar genomförandet av de undantagna större infrastrukturprojekten, bör det också vara möjligt att tillfälligt bevilja företag med leverantörsoch produktionsintressen partiella undantag från bestäm­ melserna om åtskillnad för projekten i fråga. Med tanke på (33) Energitillsynsmyndigheterna bör ha befogenhet att fatta försörjningstryggheten bör möjligheten till tillfälliga bindande beslut avseende naturgasföretag och antingen undantag särskilt gälla nya rörledningar inom gemenska­ själva besluta, eller föreslå att en behörig domstol beslutar, pen som transporterar gas från tredjeländer till gemenska­ om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktio­ pen. Undantag som beviljas i enlighet med direktiv ner för naturgasföretag som inte fullgör sina skyldigheter. 2003/55/EG fortsätter att gälla fram till det planerade slut­ Energitillsynsmyndigheterna bör även ges befogenhet att, datum som fastställs i beslutet om beviljande av undantag. oavsett tillämpningen av konkurrensbestämmelserna, fatta beslut om åtgärder som säkerställer fördelar för kunderna genom främjande av den effektiva konkurrens som är nöd­ vändig för att den inre marknaden för naturgas ska fung­ era korrekt. Program för frigörande av gas är en av möjliga åtgärder för att främja effektiv konkurrens och säkerställa (36) Den inre marknaden för naturgas har vissa brister när det att marknaden fungerar korrekt. Energitillsynsmyndighe­ gäller likviditet och transparens, vilket hindrar effektiv terna bör även ges befogenheter att bidra till att säkerställa resursfördelning, riskgardering och etablering av nya före­ en hög standard på allmännyttiga tjänster som står i sam­ tag på marknaden. Förtroendet för marknaden, dess likvi­ klang med kraven på öppnande av marknaden, skydd för ditet och antalet marknadsaktörer måste öka, och därför utsatta kunder och ett verkligt effektivt konsumentskydd. måste tillsynen av företag verksamma på området för gas­ Dessa bestämmelser bör varken påverka kommissionens försörjning stärkas. Sådana krav bör inte påverka, och bör befogenheter att tillämpa konkurrensreglerna, inbegripet vara förenliga med, befintlig gemenskapslagstiftning granskningen av företagskoncentration med en gemen­ beträffande finansmarknaderna. Tillsynsmyndigheterna för skapsdimension, eller reglerna för den inre marknaden, energisektorn och för finansmarknaden behöver samarbeta såsom den fria rörligheten för kapital. Det oberoende för att göra det möjligt för varandra att få en överblick över organ till vilket en part som berörs av ett beslut av en berörda marknader. nationell tillsynsmyndighet har rätt att överklaga kan vara en domstol eller annan rättslig instans med befogenhet att genomföra en rättslig prövning.

(37) Till övervägande del, och i stigande grad, importeras natur­ gas till gemenskapen från tredjeländer. Gemenskapslag­ (34) Harmonisering av de nationella tillsynsmyndigheternas stiftningen bör ta hänsyn till naturgassektorns särdrag, befogenheter bör inbegripa befogenheter att erbjuda natur­ exempelvis en viss strukturell stelhet som har sin grund i gasföretagen incitament och befogenheter att fastställa koncentrationen av gashandlare, långsiktiga avtal och bris­ effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner ten på likviditet i slutkundsledet. Därför krävs ökad trans­ för dessa företag eller att föreslå en behörig domstol att parens, bland annat i fråga om prisbildning. besluta om sådana sanktioner. Dessutom bör tillsynsmyn­ digheterna ha befogenhet att begära in relevant informa­ tion från naturgasföretagen, göra lämpliga och tillräckliga undersökningar samt lösa tvister.

(38) Innan kommissionen antar riktlinjer för kraven när det gäl­ ler bevarande av information, bör byrån och Europeiska värdepapperstillsynskommittén (EVTK), inrättad genom (35) Investeringar i viktig ny infrastruktur bör kraftigt priorite­ ras, samtidigt som man ser till att den inre marknaden för naturgas fungerar korrekt. För att förstärka de positiva effekterna på konkurrens och försörjningstrygghet ( ) Se sidan 1 i detta nummer av EUT. 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 9 9

kommissionens beslut 2009/77/EG ( ,) s a m r å d a o c h r å d a ska hålla hög kvalitet. Medlemsstaterna bör också se till att 1 kommissionen om innehållet i dessa riktlinjer. Byrån och kunderna, när de är anslutna till gassystemet, informeras EVTK bör också samarbeta för att ytterligare utreda och ge om sin rätt att få tillgång till gasförsörjning av en bestämd råd i frågan om huruvida transaktioner med avtal om leve­ kvalitet till rimliga priser. Åtgärder som vidtas av medlems­ rans av gas och gasderivat bör omfattas av transparenskrav staterna för att skydda slutkonsumenten kan vara olika för före och/eller efter handel och i så fall hur dessa krav bör hushållskunder och för små och medelstora företag. utformas.

(44) Respekt för kraven när det gäller allmännyttiga tjänster är (39) Medlemsstaterna eller, om en medlemsstat föreskrivit ett grundläggande krav i detta direktiv, och det är viktigt att detta, tillsynsmyndigheten bör uppmuntra utvecklingen av det i direktivet anges gemensamma minimikrav som upp­ avbrytbara leveransavtal. fylls av samtliga medlemsstater och som beaktar målen om konsumentskydd, försörjningstrygghet, miljöskydd samt likvärdiga konkurrensnivåer i samtliga medlemsstater. Det är viktigt att kraven när det gäller allmännyttiga tjänster (40) Av försörjningstrygghetsskäl bör balansen mellan tillgång kan tolkas på nationell grund, med beaktande av natio­ och efterfrågan på gas i varje enskild medlemsstat bevakas, nella omständigheter om inte annat följer av varefter en rapport bör utarbetas om situationen i gemen­ gemenskapslagstiftningen. skapen som helhet med hänsyn till sammanlänkningska­ paciteten mellan områden. Denna övervakning bör göras i tillräckligt god tid, så att lämpliga åtgärder hinner vidtas om försörjningstryggheten äventyras. Det faktum att nöd­ vändig nätinfrastruktur, bland annat sammanlänkningska­ (45) De åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att uppnå paciteten, anläggs och underhålls bör bidra till en stabil målen när det gäller social och ekonomisk sammanhåll­ gasförsörjning. ning bör bland annat kunna innefatta lämpliga ekono­ miska stimulansåtgärder, där så är lämpligt med hjälp av alla tillgängliga nationella verktyg och gemenskapsverktyg. Dessa verktyg kan innefatta ansvarsmekanismer för att (41) Medlemsstaterna bör, med beaktande av nödvändiga kva­ säkerställa nödvändiga investeringar. litetskriterier, se till att biogas och gas från biomassa eller andra typer av gas kan få icke-diskriminerande tillträde till systemet under förutsättning att detta tillträde är perma­ nent förenligt med relevanta tekniska bestämmelser och (46) Om de åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att full­ säkerhetsstandarder. Dessa bestämmelser och standarder göra skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster bör säkerställa att det är tekniskt möjligt att på ett säkert kan definieras som statligt stöd enligt artikel 87.1 i fördra­ sätt föra in dessa gaser i och transportera dem genom sys­ get är medlemsstaterna enligt artikel 88.3 i fördraget skyl­ temet för naturgas och bör även omfatta deras kemiska diga att underrätta kommissionen om detta. egenskaper.

(42) Medlemsstaterna kommer också i fortsättningen att (47) Kraven när det gäller allmännyttiga tjänster och de gemen­ behöva långsiktiga avtal för sin gasförsörjning, och gashan­ samma miniminormer som är en följd av dem måste stär­ delsföretagen bör kunna fortsätta att använda sådana avtal kas ytterligare för att alla kunder, särskilt utsatta kunder, så länge de inte motverkar målsättningen med detta direk­ ska kunna gynnas av konkurrensen och skäliga priser. Kra­ tiv och så länge de är förenliga med fördraget och dess ven på allmännyttiga tjänster bör definieras på nationell konkurrensregler. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn nivå och med hänsyn till nationella omständigheter; till långsiktiga avtal vid planering av naturgasföretagens gemenskapslagstiftningen bör emellertid respekteras av leverans- och transportkapacitet. medlemsstaterna. Unionsmedborgarna och, när medlems­ staterna finner det lämpligt, småföretagen, bör garanteras allmännyttiga tjänster, i synnerhet försörjningstrygghet och rimliga tariffer. En viktig aspekt när det gäller leverans (43) För att säkerställa att de allmännyttiga tjänsterna i gemen­ till konsumenterna är tillgången till objektiva och transpa­ skapen håller hög kvalitet bör medlemsstaterna regelbun­ renta förbrukningsuppgifter. Konsumenterna bör således det underrätta kommissionen om alla åtgärder som ha tillgång till sina förbrukningsuppgifter och tillhörande vidtagits för att uppnå målet med detta direktiv. Kommis­ priser och servicekostnader så att de kan begära in offerter sionen bör regelbundet offentliggöra en rapport som inne­ från konkurrenter på grundval av dessa uppgifter. Konsu­ håller en analys av de nationella åtgärder som vidtagits för menterna bör även ha rätt att få ordentlig information om att uppnå målsättningarna när det gäller allmännyttiga sin energianvändning. Förskottsbetalningarna bör åter­ spegla den sannolika naturgasförbrukningen och de olika tjänster samt en jämförelse av åtgärdernas effektivitet, i betalningssystemen bör vara icke-diskriminerande. Om syfte att utfärda rekommendationer om vilka nationella konsumenterna tillräckligt ofta ges information om ener­ åtgärder som bör vidtas för att de allmännyttiga tjänsterna gikostnaderna kommer de att uppmuntras till att spara energi, eftersom konsumenterna direkt ser effekterna av ( ) EUT L 25, 29.1.2009, s. 18. investeringar i energieffektivitet och ändrat beteende. 1

L 2 1 1 / 1 0 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

(48) Konsumenternas intresse bör stå i centrum för detta direk­ (54) Det bör vara av största vikt för medlemsstaterna att verka tiv och tjänsternas kvalitet bör höra till naturgasföretagens för fungerande konkurrens och att olika gashandlare utan centrala ansvarsområden. Befintliga konsumenträttigheter svårighet får tillträde till marknaden, för att konsumen­ behöver stärkas och tryggas och bör innefatta ökad trans­ terna ska kunna dra full fördel av en liberaliserad inre parens. Konsumentskyddet bör säkerställa att alla konsu­ marknad för naturgas. menter inom gemenskapens utökade ansvarsområde kan dra nytta av en konkurrensutsatt marknad. Medlemssta­ terna eller, om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsyns­ myndigheterna, bör se till att konsumenträttigheterna tillgodoses. (55) För att kunna bidra till försörjningstryggheten i solidarisk anda mellan medlemsstaterna, särskilt i händelse av en kris i energiförsörjningen, är det viktigt att tillhandahålla en ram för regionalt, solidariskt samarbete. Detta samarbete får, om medlemsstaterna beslutar så, främst förlita sig på (49) Konsumenterna bör få tydlig och begriplig information om marknadsbaserade mekanismer. Samarbete för främjande sina rättigheter i förhållande till energisektorn. Kommissio­ av regional och bilateral solidaritet får inte innebära en oproportionerlig börda för eller leda till diskriminering nen bör, efter samråd med berörda intressenter, bland mellan marknadsaktörerna. annat medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndighe­ terna, konsumentorganisationer och naturgasföretag, fast­ ställa en lättillgänglig och användarvänlig kontrollista för energianvändare, där konsumenterna får praktiska upplys­ ningar om sina rättigheter. Denna kontrollista bör tillhan­ dahållas alla konsumenter och göras tillgänglig för (56) Medlemsstaterna bör inför inrättandet av en inre marknad allmänheten. för naturgas främja integrationen av sina inhemska mark­ nader och samarbetet mellan systemoperatörer på gemen­ skapsnivå och regional nivå, vilket också bör omfatta de isolerade system som bildar så kallade gasöar, som fortfa­ rande existerar i gemenskapen. (50) Energifattigdom är ett växande problem i gemenskapen. De medlemsstater som berörs bör därför, om de ännu inte gjort det, utarbeta nationella handlingsplaner eller andra lämpliga ramar för att åtgärda energifattigdomen, varvid syftet bör vara att minska antalet människor som befinner (57) Ett viktigt mål för detta direktiv bör vara att med hjälp av ett sammanlänkat nät över hela gemenskapen utveckla en sig i en sådan situation. Under alla omständigheter bör verklig inre marknad för naturgas, och tillsynsmyndighe­ medlemsstaterna säkra nödvändig energiförsörjning för terna bör därför ha som en av sina huvuduppgifter att, i utsatta kunder. En integrerad metod skulle kunna använ­ förekommande fall i nära samarbete med byrån, sköta reg­ das, till exempel inom socialpolitiken, och åtgärderna leringen av gränsöverskridande sammanlänkningar och skulle kunna vara socialpolitiska eller inrikta sig på bättre regionala marknader. energieffektivitet i bostäder. Detta direktiv bör åtminstone medge en nationell politik till förmån för utsatta kunder.

(58) Ett annat viktigt mål för detta direktiv bör vara att säker­ ställa gemensamma bestämmelser för en verklig inre (51) Effektiva tvistlösningsmöjligheter för alla konsumenter marknad för gas och ett brett gasutbud. Korrekta mark­ borgar för ett bättre konsumentskydd. Medlemsstaterna nadspriser skulle i detta syfte ge ett incitament till gränsö­ bör införa snabba och effektiva förfaranden för behandling verskridande sammanlänkningar, samtidigt som det på av klagomål. lång sikt skulle leda till priskonvergens.

(52) Det bör vara möjligt att basera införandet av system med (59) Tillsynsmyndigheterna bör också tillhandahålla informa­ smarta mätare på en ekonomisk bedömning. Om det vid tion om marknaden så att kommissionen kan utöva sin en sådan bedömning skulle framgå att det endast är eko­ roll som observatör och övervakare av den inre markna­ nomiskt rimligt och kostnadseffektivt med sådana mätare den för naturgas och dess utveckling på kort, medellång för konsumenter med en viss gasförbrukning bör med­ och lång sikt, inklusive aspekter som tillgång och efterfrå­ lemsstaterna ha möjlighet att ta hänsyn till detta när de gan, infrastruktur för överföring och distribution, tjänster­ bygger ut systemen med smarta mätare. nas kvalitet, gränsöverskridande handel, hantering av överbelastning, investeringar, grossist- och konsumentpri­ ser, marknadens likviditet samt miljö- och effektivitetsför­ bättringar. De nationella tillsynsmyndigheterna bör underrätta konkurrensmyndigheterna och kommissionen (53) Marknadspriserna bör ge de rätta incitamenten för utveck­ om medlemsstater där priserna utgör ett hinder för kon­ lingen av nätet. kurrensen och en väl fungerande marknad.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 0 1

(60) Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att skapa en HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. fullständigt fungerande inre marknad för naturgas, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan KAPITEL I gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritets­ principen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportio­ SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER nalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

(61) Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten ( ) k an k o m m i s s i o n e n a n t a 1 1. I detta direktiv fastställs gemensamma regler för överföring, riktlinjer i syfte att uppnå den harmoniseringsgrad som distribution, leverans och lagring av naturgas. Det innehåller reg­ krävs. Sådana riktlinjer, som utgör bindande genomföran­ ler om naturgassektorns organisation och funktion, tillträde till deåtgärder, är, även med avseende på vissa bestämmelser i marknaden och de kriterier och förfaranden som ska tillämpas vid detta direktiv, ett användbart hjälpmedel som snabbt kan beviljande av tillstånd för överföring, distribution, leverans och ändras om det skulle behövas. lagring av naturgas samt drift av system.

2. De bestämmelser som fastställs i detta direktiv för naturgas, (62) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta inbegripet kondenserad naturgas (LNG), ska även på ett ickedirektiv bör antas i enlighet med rådets beslut diskriminerande sätt gälla biogas och gas från biomassa eller 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som andra typer av gas om det är tekniskt möjligt och säkert att föra skall tillämpas vid utövandet av kommissionens in dessa gaser i och transportera dem genom naturgassystemet. genomförandebefogenheter ( .) 2

Artikel 2 (63) Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att anta de rikt­ Definitioner linjer som krävs för att den grad av harmonisering ska kunna åstadkommas som behövs för att syftet med detta direktiv ska kunna uppnås. Eftersom dessa åtgärder har en I detta direktiv avses med allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det med nya icke väsentliga delar, måste de antas i enlighet med det föreskri­ 1. naturgasföretag : varje fysisk eller juridisk person, med undan­ vande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut tag för slutförbrukare, som bedriver åtminstone en av föl­ 1999/468/EG. jande verksamheter: produktion, överföring, distribution, leverans, köp eller lagring av naturgas, inbegripet LNG, som ansvarar för kommersiella och tekniska arbetsuppgifter och/eller underhåll i samband med dessa verksamheter. (64) I enlighet med punkt 34 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ( ) u p p m u n t r a s m e d l e m s s t a t e r n a a tt f ö r 3 egen del och i gemenskapens intresse upprätta egna tabel­ 2. tidigare led i rörledningsnätet : varje rörledning eller nät av rör­ ler som så vitt det är möjligt visar överensstämmelsen mel­ ledningar som drivs och/eller byggs som en del av en anlägg­ lan detta direktiv och införlivandeåtgärderna samt att ning för olje- eller gasproduktion, eller som används för att offentliggöra dessa tabeller. överföra naturgas från en eller flera sådana anläggningar till en bearbetningsanläggning eller terminal eller slutlig land­ ningsterminal vid kusten.

(65) Med tanke på omfattningen av ändringarna av direktiv 2003/55/EG är det av tydlighets- och rationaliseringsskäl 3. överföring : transport, vars avsikt är tillhandahållande till kun­ önskvärt att det görs en omarbetning av bestämmelserna i der, men inte leverans, av naturgas genom ett nät som i fråga till en enda text i ett nytt direktiv. huvudsak består av högtrycksrörledningar, undantaget tidi­ gare led i rörledningsnätet och undantaget den del av hög­ trycksrörledningarna som huvudsakligen används för lokal distribution av naturgas. (66) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläg­ gande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande 4. systemansvarig för överföringssystemet : varje fysisk eller juridisk rättigheterna. person som bedriver överföringsverksamhet och som ansva­ rar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av över­ föringssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga fall, ( ) Se sidan 36 i detta nummer av EUT. dess sammanlänkningar till andra system och för att säker­ 1 ( ) EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. ställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav på 2 ( ) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1. gastransporter. 3

L 2 1 1 / 1 0 2 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

5. distribution : transport av naturgas genom lokala eller regio­ 15. lagring av gas i rörledning : lagring av gas genom kompression nala rörledningsnät för tillhandahållande till kunder, men i överförings- och distributionssystem för gas, men undanta­ inte leverans. get anläggningar som är förbehållna systemansvariga för överföringssystemet när de utför sina uppgifter.

6. systemansvarig för distributionssystemet : varje fysisk eller juridisk 16. sammanlänkat system : ett antal system som har länkats person som bedriver distributionsverksamhet och som samman. ansvarar för drift och underhåll och, vid behov, utbyggnad av distributionssystemet inom ett visst område och, i tillämpliga 17. sammanlänkning : en överföringsledning som passerar eller fall, dess sammanlänkningar till andra system och för att sträcker sig över en gräns mellan två medlemsstater uteslu­ säkerställa att systemet på lång sikt kan uppfylla rimliga krav tande i syfte att koppla samman dessa medlemsstaters natio­ på gasdistribution. nella överföringssystem.

7. leverans eller handel : försäljning, inbegripet återförsäljning, av 18. direktledning : en naturgasrörledning som kompletterar det naturgas, inbegripet LNG, till kunder. sammanlänkade systemet.

19. integrerat naturgasföretag : ett vertikalt eller horisontellt integre­ 8. gashandelsföretag eller gashandlare : varje fysisk eller juridisk rat företag. person som bedriver leveransverksamhet.

20. vertikalt integrerat företag : ett naturgasföretag eller en grupp av naturgasföretag där samma person(er) direkt eller indirekt har 9. lagringsanläggning : en anläggning som används för lagring av rätt att utöva kontroll och där det berörda företaget eller den naturgas och som ägs och/eller drivs av ett naturgasföretag, berörda företagsgruppen bedriver verksamhet inom minst ett inbegripet den del av en LNG-anläggning som används för av områdena överföring, distribution, LNG eller lagring och lagring men undantaget den del som används för produk­ minst ett av områdena produktion eller leverans av naturgas. tionsverksamhet, och undantaget anläggningar som uteslu­ tande är förbehållna systemansvariga för överföringssystemet när de utför sina uppgifter. 21. horisontellt integrerat företag : ett företag som bedriver verksam­ het inom minst ett av områdena produktion, överföring, dist­ ribution, leverans eller lagring av naturgas samt en annan verksamhet utan anknytning till gas. 10. systemansvarig för lagringssystemet : varje fysisk eller juridisk person som bedriver lagringsverksamhet och som ansvarar för driften av en lagringsanläggning. 22. anknutet företag : ett anknutet företag enligt betydelsen i arti­ kel 41 i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den 13 juni 1983 grundat på artikel 44.2 g ( ) i f ö r d r a g e t o m s a m m a n - * ställd redovisning ( ) o c h / e ll e r i n t r e s s e f ö r e t a g e n il g t b e t y d e -l 1 11. LNG-anläggning : en terminal som används för kondensering av naturgas eller import, lossning och återförgasning av LNG, sen i artikel 33.1 i samma direktiv och/eller ett företag som tillhör samma aktieägare. inklusive stödtjänster och den tillfälliga lagring som krävs för återförgasningsprocessen och efterföljande leverans till över­ föringssystemet, men undantaget den del av en LNG- 23. systemanvändare : varje fysisk eller juridisk person som levere­ anläggning som används för lagring. rar till eller får leveranser från systemet.

24. kund : grossist eller slutförbrukare av naturgas samt naturgas­ 12. systemansvarig för en LNG-anläggning : varje fysisk eller juridisk företag som köper naturgas. person som ägnar sig åt kondensering av naturgas eller import, lossning och återförgasning av LNG och som ansva­ rar för driften av en LNG anläggning. 25. hushållskund : kund som köper naturgas för sin egen hushållsförbrukning.

13. system : varje överföringsnät, distributionsnät, LNG- 26. icke-hushållskund : kund som köper naturgas som inte är anläggning och/eller lagringsanläggning som ägs och/eller avsedd för egen hushållsförbrukning. drivs av ett naturgasföretag, inbegripet lagring av gas i rör­ ledning och dess anläggningar för stödtjänster och sådana som tillhör anknutna företag och som är nödvändiga för att 27. slutförbrukare : kund som köper naturgas för eget bruk. erbjuda tillgång till överföring, distribution och LNG. 28. berättigad kund : kund som fritt kan välja gashandlare i den mening som avses i artikel 37. 14. stödtjänster : de tjänster som är nödvändiga för tillträdet till och driften av överförings- eller distributionsnät eller LNG- ( * ) Titeln till direktiv 83/349/EEG har justerats med hänsyn till omnum­ anläggningar och/eller lagringsanläggningar, inklusive lastba­ reringen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska lans, blandning och injektion av inerta gaser men undantaget gemenskapen, i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. anläggningar som uteslutande är förbehållna systemansvariga Ursprungligen hänvisades det till artikel 54.3 g. för överföringssystemet när de utför sina uppgifter. ( ) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 0 3

29. grossist : varje fysisk eller juridisk person, med undantag för en 2. Medlemsstaterna får med beaktande fullt ut av tillämpliga systemansvarig för överförings- och distributionssystemet, bestämmelser i fördraget, särskilt artikel 86 i detta, för att tillgo­ som köper naturgas i syfte att återförsälja den inom eller dose det allmänna ekonomiska intresset ålägga företag som bedri­ utanför det system i vilket personen är etablerad. ver verksamhet inom gassektorn att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, vilka kan avse tillförlitlighet, inbegripet försörjningstrygg­ het, leveransernas regelbundenhet, kvalitet och pris samt miljö­ 30. långtidsplanering : naturgasföretags planering av leverans- och skydd, inbegripet energieffektivitet, energi från förnybara transportkapacitet på lång sikt för att kunna tillmötesgå efter­ frågan på naturgas i systemet, diversifiera källorna och säkra energikällor och klimatskydd. Dessa åligganden ska vara klart leveranserna till kunderna. definierade, transparenta, icke-diskriminerande och kontroller­ bara samt garantera att naturgasföretag i gemenskapen kan nå ut till nationella konsumenter på lika villkor. När det gäller försörj­ 31. framväxande marknad : en medlemsstat i vilken den första ningstrygghet, styrning av energieffektivitet och energiefterfrågan kommersiella leveransen enligt det första långsiktiga avtalet och för att uppfylla de miljömål och mål för energi från förny­ för naturgasleveranser genomfördes för kortare tid än tio år bara energikällor som avses i denna punkt får medlemsstaterna sedan. införa långtidsplanering, varvid hänsyn ska tas till att tredje part kan komma att ansöka om tillträde till systemet. 32. tillförlitlighet : både försörjningstrygghet i fråga om naturgas och teknisk säkerhet.

33. ny infrastruktur : en infrastruktur som inte färdigställts senast den 4 augusti 2003. 3. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda slutförbrukare och de ska särskilt se till att utsatta kunder får till­ 34. avtal om leverans av gas : ett avtal om leverans av naturgas, men räckligt skydd. Varje medlemsstat ska härvidlag definiera begrep­ som inte inbegriper ett gasderivat. pet utsatta kunder, varvid det kan hänvisas till energifattigdom och bland annat föreskrivas förbud mot avstängning av dessa kunder från leverans av gas i kritiska situationer. Medlemsstaterna 35. gasderivat : ett finansiellt instrument som anges i en av punk­ ska se till att rättigheter och skyldigheter för utsatta kunder res­ terna 5, 6 eller 7 i avsnitt C i bilaga I till Europaparlamentets pekteras. De ska framför allt vidta lämpliga åtgärder för att skydda och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om slutförbrukare i avlägsna områden som är anslutna till gassyste­ marknader för finansiella instrument ( ,) o c h s o m a v s e r 1 met. Medlemsstaterna får utse en sistahandsleverantör för kunder naturgas. anslutna till gasnätet. De ska säkerställa en hög konsumentskydds­ nivå, särskilt i form av transparenta avtalsvillkor, allmän informa­ 36. kontroll : rättigheter, avtal eller andra medel som, antingen var tion och mekanismer för tvistlösning. Medlemsstaterna ska för sig eller tillsammans och med hänsyn till alla faktiska eller säkerställa att berättigade kunder i praktiken lätt kan byta till en rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande ny gashandlare. Åtminstone när det gäller hushållskunder ska inflytande på ett företag, särskilt genom dessa åtgärder omfatta dem som anges i bilaga I.

a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga till­ gångar eller en del av dessa,

b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande 4. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder, såsom att på sammansättningen av ett företags organ och dessas utfärda nationella energihandlingsplaner, föreskriva om sociala voteringar eller beslut. förmåner för att utsatta kunder ska få den energiförsörjning de behöver eller stödja energieffektivitetsförbättringar för att åtgärda energifattigdom där sådan fastställts, också i samband med åtgär­ KAPITEL II der mot fattigdom överlag. Sådana åtgärder ska inte hindra ett effektivt öppnande av marknaderna enligt vad som föreskrivs i

ALLMÄNNA REGLER FÖR ORGANISATIONEN AV SEKTORN

artikel 37 eller en välfungerande marknad, och kommissionen ska i förekommande fall underrättas i enlighet med punkt 11 i denna artikel. Kommissionen ska dock inte underrättas om åtgärder som Artikel 3 vidtas inom ramen för det allmänna socialförsäkringssystemet.

Skyldighet att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och skyddet av kunderna

1. Medlemsstaterna ska, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, på grundval av sin institutionella organisation och med 5. Medlemsstaterna ska se till att alla kunder som är anslutna vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen, se till att naturgas­ till gasnätet har rätt att få sin gasförsörjning tillhandahållen av en företag drivs i enlighet med principerna i detta direktiv för att gashandlare, under förutsättning att denne samtycker, oberoende uppnå en konkurrensutsatt, säker och miljömässigt hållbar natur­ av vilken medlemsstat gashandlaren är registrerad i, så länge gas­ gasmarknad, och de får inte göra någon diskriminerande åtskill­ handlaren följer gällande handels- och balansregler och försörj­ nad mellan dessa företag när det gäller deras rättigheter eller ningen tryggas. Därför ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder skyldigheter. som är nödvändiga för att se till att administrativa förfaranden inte innebär något hinder för leveransföretag som redan är regist­ ( ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1. rerade i en annan medlemsstat. 1

L 2 1 1 / 1 0 4 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

6. Medlemsstaterna ska säkerställa åtgärdernas eventuella inverkan på nationell och internationell konkurrens, oavsett om åtgärderna kräver undantag från detta direktiv eller ej. De ska därefter vartannat år underrätta kommis­ sionen om eventuella ändringar av dessa åtgärder, oavsett om a) att om en kund under iakttagande av de avtalsenliga villko­ åtgärderna kräver undantag från direktivet eller ej. ren önskar byta gashandlare, den eller de berörda operatö­ rerna genomför detta byte inom tre veckor, och

12. Kommissionen ska, efter samråd med berörda intressen­ b) att kunderna har rätt att erhålla samtliga relevanta ter, däribland medlemsstaterna, de nationella tillsynsmyndighe­ förbrukningsuppgifter. terna, konsumentorganisationer och naturgasföretag, fastställa en klar och kortfattad kontrollista för energianvändare, med prak­ tiska upplysningar om energianvändarnas rättigheter. Medlems­ Medlemsstaterna ska säkerställa att alla kunder garanteras de rät­ staterna ska se till att gashandlarna eller de systemansvariga för tigheter som avses i första stycket a och b på ett icke- distributionssystemet i samarbete med tillsynsmyndigheten vid­ diskriminerande sätt i fråga om kostnader, arbete och tidsåtgång. tar nödvändiga åtgärder för att alla deras konsumenter ska få ett exemplar av kontrollistan för energianvändare och se till att den finns tillgänglig för allmänheten. 7. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppnå målen för social och ekonomisk sammanhållning, miljöskydd, däribland även metoder för att bekämpa klimatförändringar, samt försörjningstrygghet. Dessa åtgärder kan särskilt omfatta lämpliga Artikel 4 ekonomiska stimulansåtgärder, där så är lämpligt med hjälp av

Tillståndsförfarande

alla tillgängliga nationella verktyg och gemenskapsverktyg, för underhåll och anläggning av nödvändig nätinfrastruktur, inbegri­ pet sammanlänkningskapacitet. 1. När det krävs tillstånd (t.ex. licens, tillåtelse, koncession, samtycke eller godkännande) för uppförande eller drift av natur­ 8. För att främja energieffektiviteten ska medlemsstaterna eller, gasanläggningar, ska medlemsstaterna eller den behöriga myndig­ om en medlemsstat föreskrivit detta, tillsynsmyndigheten starkt het som de utser bevilja tillstånd att anlägga och/eller driva sådana rekommendera att naturgasföretagen optimerar gasförbruk­ anläggningar, rörledningar och tillhörande utrustning inom sitt ningen, till exempel genom att tillhandahålla energiförvaltning, territorium i enlighet med punkterna 2–4. Medlemsstaterna eller utveckla innovativa former för prissättning eller införa system av dem utsedd behörig myndighet får också, på samma villkor, med smarta mätare eller intelligenta nät, om det är lämpligt. bevilja tillstånd att leverera naturgas och bevilja tillstånd för grossister.

9. Medlemsstaterna ska se till att det inrättas gemensamma kontaktpunkter där konsumenterna kan få tillgång till all 2. Om medlemsstaterna har ett tillståndssystem ska de fast­ nödvändig information om sina rättigheter, gällande lagstift­ ställa objektiva och icke-diskriminerande kriterier, som ska upp­ ning och tvistlösningsmöjligheter i händelse av en tvist. Dessa fyllas av företag som ansöker om tillstånd för att anlägga och/eller kontaktpunkter kan vara en del av allmänna driva naturgasanläggningar eller som ansöker om tillstånd att konsumentupplysningsställen. leverera naturgas. De icke-diskriminerande kriterierna och förfa­ randena för att bevilja tillstånd ska offentliggöras. Medlemssta­ terna ska se till att tillståndsförfaranden för anläggningar, Medlemsstaterna ska se till att det finns en oberoende mekanism, rörledningar och tillhörande utrustning vid behov beaktar projek­ till exempel i form av en energiombudsman eller ett konsument­ tets betydelse för den inre naturgasmarknaden. organ, för att säkerställa effektiv behandling av klagomål och tvistlösning utanför domstol.

3. Medlemsstaterna ska säkerställa att skälen för avslag på ansökan om tillstånd är objektiva och icke-diskriminerande och 10. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa bestämmel­ att de meddelas den sökande. Skälen för sådana avslag ska med­ serna i artikel 4 i fråga om distribution i den utsträckning som til­ delas kommissionen för kännedom. Medlemsstaterna ska införa lämpningen av dessa rättsligt eller i praktiken skulle hindra ett förfarande som ger den sökande möjlighet att överklaga ett naturgasföretagen från att fullgöra de förpliktelser som ålagts dem avslag. i det allmänna ekonomiska intresset, och i den mån som handelns utveckling inte påverkas i en sådan utsträckning att det skulle strida mot gemenskapens intressen. Gemenskapens intressen omfattar bland annat konkurrens när det gäller berättigade kun­ 4. För att kunna utveckla områden som nyligen har börjat bli der i enlighet med detta direktiv och artikel 86 i fördraget. försörjda, och för effektiv drift i allmänhet och utan att det påver­ kar tillämpningen av artikel 38, får medlemsstaterna avslå en ansökan om ytterligare tillstånd att anlägga och driva rörlednings­ 11. Medlemsstaterna ska när de genomfört detta direktiv infor­ system för distribution inom något visst område efter det att mera kommissionen om vilka åtgärder som vidtagits för att full­ sådana ledningssystem har byggts eller föreslagits bli byggda inom göra förpliktelserna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, detta område och om befintlig eller föreslagen kapacitet inte är inklusive konsument- och miljöskyddsåtgärder, och om mättad.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 0 5

Artikel 5 medlemsstaterna främja och underlätta regionalt samarbete mel­ lan de systemansvariga för överföringssystemen, bland annat i

Övervakning av försörjningstryggheten

gränsöverskridande frågor, för att skapa en konkurrensutsatt inre marknad för naturgas, verka för att lagar, föreskrifter och tekniska Medlemsstaterna ska se till att frågor som rör försörjningstrygg­ ramar är konsekventa och underlätta integrationen av de isolerade het övervakas. Vid behov får medlemsstaterna överlåta denna system som bildar så kallade gasöar, som fortfarande existerar i uppgift till de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 39.1. Denna gemenskapen. Det geografiska område som omfattas av detta övervakning ska i synnerhet omfatta balansen mellan tillgång och regionala samarbete ska omfatta samarbete inom geografiska efterfrågan på den inhemska marknaden, förväntad framtida efter­ områden i enlighet med artikel 12.3 i förordning (EG) frågan, ytterligare kapacitet som planeras eller håller på att anläg­ nr 715/2009. Detta samarbete får omfatta andra geografiska gas, samt nätens kvalitet och underhållsnivå samt åtgärder för att områden. täcka efterfrågetoppar och hantera brister i leverans från en eller flera gashandlares sida. De behöriga myndigheterna ska senast den 31 juli varje år offentliggöra en rapport i vilken resultaten av 2. Byrån ska samarbeta med de nationella tillsynsmyndighe­ övervakningen av dessa frågor och de åtgärder som vidtagits eller terna och de systemansvariga för överföringssystem för att säker­ planerats ska anges; rapporten ska därefter genast överlämnas till ställa att de olika regionernas regelverk är förenliga med målet att kommissionen. skapa en konkurrensutsatt inre marknad för naturgas. Om byrån anser att det krävs bindande regler för ett sådant samarbete ska den utfärda lämpliga rekommendationer. Artikel 6

Regional solidaritet

3. Medlemsstaterna ska vid genomförandet av detta direktiv se till att de systemansvariga för överföringssystemen har ett eller 1. För att säkerställa försörjningstryggheten på den inre mark­ flera integrerade system på regional nivå som omfattar två eller naden för naturgas ska medlemsstaterna samarbeta i syfte att flera medlemsstater för kapacitetstilldelning och för kontroll av främja regional och bilateral solidaritet. säkerheten för nätet.

2. Detta samarbete ska omfatta situationer som leder till eller som på kort sikt troligen kommer att leda till allvarliga avbrott i 4. Om vertikalt integrerade systemansvariga för överförings­ leveranserna som påverkar en medlemsstat. Den ska innefatta systemen deltar i ett samriskföretag som bildats i syfte att genom­ föra samarbetet, ska samriskföretaget upprätta och genomföra en a) samordning av de nationella åtgärder för krissituationer som övervakningsplan med åtgärder som ska vidtas för att förhindra nämns i artikel 8 i rådets direktiv 2004/67/EG av den 26 april diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende. I övervak­ 2004 om åtgärder för att säkerställa en tryggad ningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda naturgasförsörjning ( ,) 1 har för att uppfylla målet att utesluta diskriminering och beteende som motverkar konkurrens. Planen ska underställas byråns god­ kännande. De övervakningsansvariga hos de vertikalt integrerade b) identifiering och, vid behov, utveckling eller uppgradering av systemansvariga för överföringssystemen ska oberoende av andra sammanlänkningar av el- och naturgasnät, kontrollera att planen följs.

c) villkor och praktiska metoder för ömsesidigt stöd.

Artikel 8 3. Kommissionen och de övriga medlemsstaterna ska hållas informerade om sådant samarbete. Tekniska regler

4. Kommissionen får anta riktlinjer för regionalt samarbete i en solidarisk anda. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska eller medlemsstaterna ska se till att tekniska säkerhetskriterier antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll definieras och att det utarbetas och offentliggörs tekniska regler, i som avses i artikel 51.3. vilka de lägsta tekniska konstruktions- och driftkraven för anslut­ ning till systemet av LNG-anläggningar, lagringsanläggningar, andra överförings- eller distributionssystem och direktledningar Artikel 7 fastställs. Dessa tekniska regler ska säkerställa att systemen är driftskompatibla, och de ska vara objektiva och icke- Främjande av regionalt samarbete diskriminerande. Byrån får vid behov utfärda lämpliga rekom­ mendationer för att dessa regler ska bli förenliga med varandra. Dessa regler ska anmälas till kommissionen i enlighet med arti­ 1. Medlemsstaterna liksom tillsynsmyndigheterna ska samar­ kel 8 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den beta med varandra i syfte att integrera sina inhemska marknader 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska på en eller flera regionala nivåer, som ett första steg mot skapan­ standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för infor­ det av en helt liberaliserad inre marknad. I synnerhet ska tillsyns­ mationssamhällets tjänster ( .) 2 myndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, eller

( ) EUT L 127, 29.4.2004, s. 92. ( ) EGT L 204, 21.7.1998, s. 37. 1 2

L 2 1 1 / 1 0 6 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g 1 4 . 8 . 2 0 0 9

KAPITEL III 3. I punkt 1 b ska begreppet ”företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet” omfatta det som avses ÖVERFÖRING, LAGRING OCH LNG med detta begrepp i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el ( ,) o c h t e r m e r n a ” s y s t e m a n s v a ir g f ö r ö v e r - 1 föringssystem” och ”överföringssystem” omfatta ”systemansvarig Artikel 9 för överföringssystem” och ”överföringssystem” i den mening som avses i det direktivet.

Åtskillnad av överföringssystem och systemansvariga för överföringssystem (TSO)

4. Medlemsstaterna får bevilja undantag från punkt 1 b och c till och med den 3 mars 2013, under förutsättning att den syste­ 1. Medlemsstaterna ska se till att följande gäller från och med mansvarige för överföringssystemet inte ingår i ett vertikalt inte­ den 3 mars 2012. grerat företag.

a) Varje företag som äger ett överföringssystem ska agera som 5. Den skyldighet som avses i punkt 1 a ska anses vara full­ systemansvarig för överföringssystemet. gjord då två eller flera företag som äger överföringssystem har upprättat ett samriskföretag som för de berörda överföringssys­ temen fungerar som systemansvarig för överföringssystem i två b) Samma person(er) får inte eller flera medlemsstater. Inget annat företag får ingå i samriskfö­ retaget såvida det inte har godkänts som oberoende systemansva­ rig i enlighet med artikel 14 eller som en oberoende systemansvarig för överföring i enlighet med kapitel IV. i) direkt eller indirekt utöva kontroll över ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller någon rät­ tighet gentemot en systemansvarig för överföringssys­ 6. Vid tillämpningen av denna artikel ska, om den person som tem eller ett överföringssystem, eller avses i punkt 1 b, c och d är medlemsstaten eller ett annat offent­ ligt organ, två separata offentliga organ som utövar kontroll över, å ena sidan, en systemansvarig för överföringssystemet eller över ett överföringssystem och, å andra sidan, över ett företag som ii) direkt eller indirekt utöva kontroll över en systemansva­ bedriver antigen produktions- eller leveransverksamhet, inte anses rig för överföringssystem eller över ett överföringssys­ vara samma person eller samma personer. tem och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. 7. Medlemsstaterna ska se till att varken sådana kommersiellt känsliga uppgifter som avses i artikel 16, och som innehas av en systemansvarig för överföringssystemet som har ingått i ett ver­ c) Samma person(er) får inte, för en systemansvarig för överfö­ tikalt integrerat företag, eller personal hos en sådan systemansva­ ringssystem eller för ett överföringssystem, utse ledamöter till rig för överföringssystemet överförs till företag som bedriver styrelsen, tillsynsorganet eller organ som juridiskt företräder produktions- eller leveransverksamhet. företaget, och direkt eller indirekt utöva kontroll över eller någon rättighet gentemot ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet. 8. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhör ett vertikalt integrerat företag, får en medlemsstat besluta att inte til­ lämpa punkt 1. d) Samma person får inte vara ledamot i styrelsen, tillsynsorga­ net eller organ som juridiskt företräder företaget för både ett företag som bedriver produktions- eller leveransverksamhet I sådant fall ska den berörda medlemsstaten antingen och en systemansvarig för överföringssystem eller ett överföringssystem. a) utse en oberoende systemansvarig i enlighet med artikel 14, eller 2. De rättigheter som avses i punkt 1 b och c ska i synnerhet omfatta b) följa bestämmelserna i kapitel IV.

a) rätten att rösta, 9. Om överföringssystemet den 3 september 2009 tillhör ett vertikalt integrerat företag, och det finns arrangemang som säker­ b) befogenheten att utse ledamöter till styrelsen, tillsynsorganet ställer att den systemansvarige för överföringssystemet faktiskt är eller organ som juridiskt företräder företaget, eller mer oberoende än vad som föreskrivs i bestämmelserna i kapi­ tel IV, får medlemsstaterna besluta att inte tillämpa punkt 1.

c) rätten att inneha ägarmajoriteten. ( ) Se sidan 55 i detta nummer av EUT. 1

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/107

10. Innan ett företag godkänns och utses till systemansvarig 5. Tillsynsmyndigheterna ska fatta beslut om certifiering av en för överföringssystem enligt punkt 9 i denna artikel, ska det cer­ systemansvarig för överföringssystemet inom fyra månader från tifieras i enlighet med de förfaranden som föreskrivs i artikel 10.4, den dag då denne inkom med anmälan eller kommissionen över­ 10.5 och 10. 6 i detta direktiv och i artikel 3 i förordning (EG) lämnade sin begäran. När denna period har löpt ut ska certifie­ nr 715/2009, enligt vilken kommissionen ska kontrollera att ringen anses vara beviljad. Tillsynsmyndighetens uttryckliga eller befintliga arrangemang klart säkerställer ett mer effektivt obero­ underförstådda beslut ska börja gälla först efter det att det förfa­ ende för den systemansvarige för överföringssystemet än bestäm­ rande som avses i punkt 6 har fullföljts. melserna i kapitel IV.

6. Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla det uttryck­ 11. Vertikalt integrerade företag som äger ett överföringssys­ liga eller underförstådda beslutet om certifiering av en systeman­ tem får inte i något fall hindras från att vidta åtgärder för att upp­ svarig för överföringssystemet till kommissionen, och förse fylla villkoren i punkt 1. kommissionen med alla relevanta uppgifter avseende detta beslut. Kommissionen ska agera i enlighet med förfarandet i artikel 3 i förordning (EG) nr 715/2009. 12. Företag som bedriver någon av funktionerna produktionseller leveransverksamhet får inte under några omständigheter 7. Tillsynsmyndigheterna och kommissionen har rätt att från kunna direkt eller indirekt ta kontroll över eller utöva någon rät­ systemansvariga för överföringssystem och företag som bedriver tighet gentemot systemansvariga för överföringssystem med åtskild ägare i medlemsstater som tillämpar punkt 1. produktions- eller leveransverksamhet begära sådan information som är relevant för fullgörandet av deras skyldigheter enligt denna artikel.

Artikel 10 8. Tillsynsmyndigheten och kommissionen ska behandla kom­ Utseende och certifiering av systemansvariga för mersiellt känsliga uppgifter konfidentiellt.

överföringssystem (TSO)

1. Innan ett företag godkänns och utses till systemansvarig för Artikel 11 överföringssystem ska det certifieras enligt förfarandena i punk­

Certifiering i förhållande till tredjeländer

terna 4, 5 och 6 i den här artikeln och i artikel 3 i förordning (EG) nr 715/2009. 1. Om certifiering begärs av ägaren till eller den systemansva­ rige för ett överföringssystem som kontrolleras av en eller flera 2. Ett företag som äger ett överföringssystem och som av den personer från tredjeländer, ska tillsynsmyndigheten underrätta nationella tillsynsmyndigheten, till följd av nedanstående certifie­ kommissionen. ringsförfarande, intygas uppfylla kraven i artikel 9, ska av med­ lemsstaterna godkännas och utses till systemansvarig för överföringssystemet. Utnämningen av systemansvariga för över­ Tillsynsmyndigheten ska även utan dröjsmål underrätta kommis­ föringssystemet ska anmälas till kommissionen och offentliggö­ sionen om eventuella omständigheter som skulle leda till att en ras i Europeiska unionens officiella tidning . eller flera personer från tredjeländer får kontroll över ett överfö­ ringssystem eller en systemansvarig för överföringssystem.

3. Systemansvariga för överföringssystemet ska till tillsyns­ myndigheten anmäla planerade transaktioner som kan komma att 2. Den systemansvariga för överföringssystemet ska underrätta kräva en omprövning av huruvida de uppfyller kraven i artikel 9. tillsynsmyndigheten om eventuella omständigheter som skulle leda till att en eller flera personer från tredjeländer får kontroll över överföringssystemet eller den systemansvarige för överföringssystemet. 4. Tillsynsmyndigheterna ska kontrollera att de systemansva­ riga för överföringssystemet fortlöpande uppfyller kraven i arti­ kel 9. För att säkerställa att kraven uppfylls ska de i följande fall 3. Tillsynsmyndigheten ska anta ett utkast till beslut om certi­ inleda ett certifieringsförfarande: fiering av en systemansvarig för överföringssystemet inom fyra månader efter anmälan från den systemansvarige för överförings­ systemet. Tillsynsmyndigheten ska vägra certifiering om det inte a) Efter anmälan från den systemansvarige för överföringssys­ visas temet i enlighet med punkt 3.

a) att den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 9, och b) På eget initiativ då de får vetskap om att en planerad föränd­ ring när det gäller rättigheter gentemot eller inflytande över ägare av eller systemansvariga för överföringssystemet kan b) för tillsynsmyndigheten eller annan behörig myndighet som leda till överträdelse av artikel 9, eller då de har anledning att utsetts av medlemsstaten, att ett beviljande av certifiering inte misstänka att en sådan överträdelse kan ha skett. kommer att äventyra en trygg energiförsörjning i medlems­ staten och gemenskapen. När denna fråga beaktas ska till­ synsmyndigheten eller annan behörig utsedd myndighet ta c) Efter en motiverad begäran från kommissionen. hänsyn till

L 2 1 1 / 1 0 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

i) gemenskapens rättigheter och skyldigheter med avse­ 8. Den nationella tillsynsmyndigheten ska anta sitt slutliga ende på dessa tredjeländer enligt internationell rätt, inbe­ beslut om certifieringen inom två månader efter utgången av den gripet avtal med ett eller flera tredjeländer som period som avses i punkt 6. När den nationella tillsynsmyndighe­ gemenskapen är part i och som rör trygg ten antar sitt slutliga beslut ska den ta största hänsyn till kommis­ energiförsörjning, sionens yttrande. I varje fall ska medlemsstaterna ha rätt att vägra certifiering när beviljande av certifiering äventyrar en trygg ener­ giförsörjning i den egna medlemsstaten eller i en annan medlems­ ii) medlemsstatens rättigheter och skyldigheter med avse­ stat. När en medlemsstat har utsett en annan behörig myndighet ende på dessa tredjeländer, enligt avtal som ingåtts med för att bedöma punkt 3 b, kan medlemsstaten kräva att den natio­ tredjeländerna i den mån avtalen överensstämmer med nella tillsynsmyndigheten antar sitt slutliga beslut i överensstäm­ gemenskapslagstiftningen, och melse med den behöriga myndighetens bedömning. Den tillsynsmyndighetens slutliga beslut och kommissionens yttrande ska offentliggöras tillsammans. Om det slutliga beslutet avviker iii) andra specifika omständigheter och förhållanden i fallet från kommissionens yttrande ska den berörda medlemsstaten till­ och i det berörda tredjelandet. handahålla och offentliggöra, tillsammans med beslutet, skälen för detta beslut.

4. Tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål anmäla beslutet till kommissionen, tillsammans med all relevant information beträf­ 9. Inget i denna artikel ska påverka medlemsstaternas rätt att, fande beslutet. i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen, utöva inhemsk rättslig kontroll för att skydda legitima intressen som rör allmän säkerhet. 5. Medlemsstaterna ska se till att tillsynsmyndigheten eller den utsedda behöriga myndighet som avses i punkt 3 b, innan tillsyns­ myndigheten antar ett beslut om certifiering, begär ett yttrande 10. Kommissionen kan anta riktlinjer där detaljer anges för från kommissionen om huruvida förfarandet vid tillämpningen av denna artikel. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande för­ a) den berörda enheten uppfyller kraven i artikel 9, och farande med kontroll som avses i artikel 51.3.

b) ett beviljande av certifiering kan äventyra en trygg energiför­ 11. Denna artikel, med undantag av punkt 3 a, ska också til­ sörjning till gemenskapen. lämpas på medlemsstater som omfattas av ett undantag enligt artikel 49.

6. Kommissionen ska behandla den begäran som avses i punkt 5 så snart den har mottagits. Inom två månader efter det att begäran har mottagits ska kommissionen avge sitt yttrande till Artikel 12 den nationella tillsynsmyndigheten eller, om begäran kommit från

Utseende av systemansvariga för lagringssystem

den utsedda behöriga myndigheten, till den myndigheten.

och LNG anläggningar

När kommissionen utarbetar sitt yttrande kan den begära in syn­ Medlemsstaterna ska, för en tid som de själva bestämmer med punkter från byrån, berörd medlemsstat och berörda parter. I ett beaktande av effektivitet och ekonomisk balans, utse eller ålägga sådant fall ska tvåmånadersperioden förlängas med två månader. de naturgasföretag som äger lagringssystem eller LNGanläggningar att utse en eller flera systemansvariga för lagrings­ system och LNG-anläggningar. Om kommissionen inte har avgett något yttrande inom den period som avses i första och andra styckena ska den inte anses ha några invändningar mot tillsynsmyndighetens beslut. Artikel 13

7. När kommissionen bedömer huruvida den kontroll som Uppgifter som åligger de systemansvariga för överförings-, utövas av en eller flera personer från tredjeländer kommer att lagrings- och/eller LNG-anläggningar äventyra en trygg energiförsörjning till gemenskapen, ska den beakta 1. Den som är systemansvarig för överförings-, lagringsoch/eller LNG-anläggningar a) de särskilda omständigheterna i fallet och i det eller de berörda tredjeländerna, och a) ska på affärsmässiga villkor och med vederbörlig hänsyn till miljön driva, underhålla och utveckla säkra, tillförlitliga och b) gemenskapens rättigheter och skyldigheter med avseende på effektiva överförings-, lagrings- och/eller LNG-anläggningar det eller de tredjeländerna enligt internationell rätt, inbegri­ för att säkra en öppen marknad, samt säkerställa tillräckliga pet avtal med ett eller flera tredjeländer som gemenskapen är resurser för fullgörandet av skyldigheten att tillhandahålla part i och som rör en trygg energiförsörjning. tjänster,

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/109

b) får inte diskriminera systemanvändare eller kategorier av sys­ b) Den sökande har visat att den förfogar över nödvändiga eko­ temanvändare, i synnerhet inte till förmån för anknutna nomiska, tekniska, fysiska och mänskliga resurser för att företag, utföra sina uppgifter enligt artikel 13.

c) ska förse övriga systemansvariga för överförings-, lagringsoch/eller distributionssystem och/eller systemansvariga för c) Den sökande förbinder sig att genomföra en tioårig nätut­ en LNG-anläggning med den information som behövs för att vecklingsplan, som övervakas av tillsynsmyndigheten. säkerställa att transport och lagring av naturgas kan ske på ett sätt som är förenligt med säker och effektiv drift av det sam­ manlänkade systemet, d) Överföringssystemets ägare har uppvisat förmåga att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 5. För detta ändamål ska äga­ d) ska förse systemanvändarna med den information de behö­ ren tillhandahålla samtliga utkast till avtal med det sökande ver för effektivt tillträde till systemet. företaget och övriga relevanta enheter.

2. Varje systemansvarig för överföringssystem ska bygga upp en tillräcklig gränsöverskridande kapacitet för att integrera en e) Den sökande har visat förmåga att fullgöra sina skyldigheter europeisk överföringsinfrastruktur för att tillgodose alla ekono­ enligt förordning (EG) nr 715/2009, inbegripet samarbete miskt rimliga och tekniskt genomförbara kapacitetsbehov och ta mellan systemansvariga för överföringssystem på europeisk hänsyn till en tryggad gasförsörjning. och regional nivå.

3. De regler om balans av gasöverföringssystemet som fast­ ställs av de systemansvariga för överföringssystemen ska vara 3. Företag som av tillsynsmyndigheten intygas uppfylla villko­ objektiva, transparenta och icke-diskriminerande, vilket även ska ren i artikel 11 och i punkt 2 i den här artikeln ska av medlems­ gälla för reglerna om de avgifter som tas ut av systemanvändarna staterna godkännas och utnämnas till oberoende systemansvariga. för utnyttjande av de systemansvarigas nät för obalanser i energi­ Certifieringsförfarandet i antingen artikel 10 i detta direktiv och i tillförseln. Villkor och bestämmelser, inklusive regler och tariffer, artikel 3 i förordning (EG) nr 715/2009 eller i artikel 11 i detta för systemansvarigas tillhandahållande av sådana tjänster ska fast­ direktiv ska tillämpas. ställas på ett icke-diskriminerande sätt som avspeglar de verkliga kostnaderna enligt en metod som är förenlig med artikel 41.6 och ska offentliggöras. 4. Varje oberoende systemansvarig ska ansvara för att bevilja och förvalta tredje parts tillträde, inbegripet inkasseringen av 4. Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit tillträdes- och kapacitetsavgifter, och för att driva, underhålla och detta, eller medlemsstaterna får begära att den systemansvarige för utveckla överföringssystemet, samt för att säkerställa att systemet överföringssystemet uppfyller vissa miniminormer i fråga om på lång sikt kan uppfylla rimliga krav genom investeringsplane­ underhåll och utbyggnad av överföringssystemet, inbegripet ring. Vid utvecklingen av överföringssystemet ska den oberoende sammanlänkningskapaciteten. systemansvarige ansvara för planering (inbegripet tillståndsförfa­ rande), uppförande och idriftsättning av den nya infrastrukturen. I detta syfte ska den oberoende systemansvarige agera som syste­ mansvarig för överföringssystemet i enlighet med detta kapitel. 5. Systemansvariga för överföringssystem ska anskaffa den Överföringssystemets ägare ska inte ansvara för att bevilja och energi de behöver för att kunna utföra sin verksamhet på ett förvalta tredje parts tillträde eller för investeringsplanering. transparent, icke-diskriminerande och marknadsorienterat sätt.

Artikel 14 5. Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska överfö­ ringssystemets ägare fullgöra följande skyldigheter:

Oberoende systemansvariga (ISO)

1. Om överföringssystemet tillhör ett vertikalt integrerat före­ a) Tillhandahålla den oberoende systemansvarige det samarbete tag den 3 september 2009 får medlemsstaterna besluta att inte til­ och stöd som krävs för att denne ska kunna utföra sina upp­ lämpa artikel 9.1 och utse en oberoende systemansvarig (ISO) på gifter, i synnerhet all relevant information. förslag av överföringssystemets ägare (TSOW). En sådan utnäm­ ning ska godkännas av kommissionen.

b) Finansiera de investeringar som den oberoende systemansva­ 2. Medlemsstaten får endast godkänna och utse en oberoende rige har beslutat om och som godkänts av tillsynsmyndighe­ systemansvarig om följande villkor är uppfyllda: ten, eller medge att finansieringen görs av någon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige. Finansieringsme­ toden ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyn­ a) Den sökande har visat att den uppfyller kraven i artikel 9.1 b, digheten ska, innan beslut om godkännande fattas, samråda c och d. med överföringssystemets ägare och andra berörda parter.

L 2 1 1 / 1 1 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

c) Stå för skadeståndsansvar i anslutning till nättillgångarna, möjligt för moderbolaget att godkänna den årliga finansie­ med undantag av den del av ansvaret som avser den obero­ ringsplan eller det motsvarande instrument som upprättas av ende systemansvariges uppgifter. den systemansvarige för lagringssystemet och att fastställa övergripande gränser för dess dotterbolags skuldsättnings­ nivå. Det ska inte vara tillåtet för moderbolaget att ge instruk­ tioner för den dagliga driften eller om enskilda beslut d) Ge garantier för att underlätta finansieringen av en utbygg­ beträffande uppförande eller uppgradering av lagringsanlägg­ nad av nätet, med undantag av sådana investeringar där äga­ ningar, så länge dessa beslut inte överskrider villkoren i den ren, i enlighet med led b, har medgett att finansieringen görs godkända finansieringsplanen eller motsvarande instrument. av någon berörd part, inklusive den oberoende systemansvarige.

d) Ägaren till överföringssystemet och den systemansvarige för 6. Den berörda nationella konkurrensmyndigheten ska i nära lagringssystemet ska upprätta en övervakningsplan, där det samverkan med tillsynsmyndigheten ges alla relevanta befogen­ anges vilka åtgärder som vidtagits för att motverka diskrimi­ heter för att på ett effektivt sätt kunna övervaka att ägaren av nerande beteende, och se till att planen följs. I övervaknings­ överföringssystemet fullgör sina skyldigheter enligt punkt 5. planen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla dessa mål. Den person eller det organ som ansvarar för att övervakningsplanen följs ska till tillsyns­ Artikel 15 myndigheten lämna en årlig rapport, som ska offentliggöras, om de åtgärder som vidtagits.

Åtskillnad av ägare till överföringssystem (TSOW) och systemansvariga för lagringssystem

3. Kommissionen får utfärda riktlinjer för att säkerställa att 1. Om en oberoende systemansvarig har utsetts ska ägare till överföringssystemets ägare och den systemansvarige för lagrings­ överföringssystem och systemansvariga för lagringssystem som systemet i alla avseenden uppfyller punkt 2 i denna artikel. Dessa ingår i vertikalt integrerade företag vara oberoende av annan verk­ åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direk­ samhet som inte rör överföring, distribution och lagring, åtmins­ tiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det före­ tone när det gäller juridisk form, organisation och beslutsfattande. skrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 51.3.

Denna artikel ska endast gälla lagringsanläggningar som är tek­ niskt och/eller ekonomiskt nödvändiga för ett effektivt tillträde till Artikel 16 systemet för leverans till kunderna i enlighet med artikel 33.

Konfidentiell behandling när det gäller systemansvariga för överföringssystem (TSO) och ägare till överföringssystem (TSOW)

2. För att säkerställa att den ägare till överföringssystem och den systemansvarige för lagringssystemet som avses i punkt 1 är oberoende ska följande minimikriterier gälla:

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 eller någon annan lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter, ska varje syste­ a) De personer som ansvarar för ledningen av ägaren till över­ mansvarig för och ägare till överförings- och lagringssystem föringssystemet och den systemansvarige för lagringssyste­ och/eller LNG-anläggningar behandla kommersiellt känsliga upp­ met får inte ingå i företagsstrukturer i det integrerade gifter som erhålls i verksamheten konfidentiellt, och förhindra att naturgasföretag som direkt eller indirekt ansvarar för den sådana uppgifter om den egna verksamheten som kan vara kom­ dagliga driften när det gäller produktion eller leverans av mersiellt fördelaktiga röjs på ett diskriminerande sätt. Den ska i naturgas. synnerhet inte röja kommersiellt känsliga uppgifter för övriga delar av företaget såvida inte detta är nödvändigt för att genom­ föra en affärstransaktion. För att efterlevnaden av reglerna om b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga åtskillnad av information ska kunna säkerställas, ska medlemssta­ intressena hos de personer som ansvarar för ledningen av terna säkerställa att överföringssystemets ägare, inklusive i fall av ägaren till överföringssystemet och den systemansvarige för en systemansvarig med kombinerat ansvar, den systemansvarige lagringssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa för distributionssystemet, och övriga delar av företaget inte heller personer kan agera självständigt. har gemensamma funktioner, t.ex. gemensam juridisk avdelning, med undantag för rent administrativa funktioner eller IT-funktioner. c) Den systemansvarige för lagringssystemet ska ha faktisk beslutanderätt, oberoende av det integrerade naturgasföreta­ get, när det gäller de tillgångar som behövs för drift, under­ håll och utveckling av lagringsanläggningar. Detta ska inte 2. Systemansvariga för överförings- och lagringssystem hindra förekomsten av lämpliga samordningssystem för att och/eller LNG-anläggningar får inte, i samband med anknutna säkerställa ett skydd för moderbolagets ekonomiska och för­ företags försäljning eller köp av naturgas, missbruka kommersi­ valtningsmässiga övervakningsrättigheter när det gäller ellt känsliga uppgifter som erhållits från tredje part i samband avkastningen på tillgångar, som regleras indirekt i enlighet med tillhandahållande av eller förhandlingar om tillträde till med artikel 41.6, i ett dotterbolag. Detta ska särskilt göra det systemet.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 1 1

3. Information som är nödvändig för en effektiv konkurrens b) Företräda den systemansvarige för överföringssystemet inom och en välfungerande marknad ska offentliggöras. Denna skyldig­ det europeiska nätverket av systemansvariga för överförings­ het påverkar inte kravet att behandla kommersiellt känsliga upp­ system för gas (”Entso för gas”). gifter konfidentiellt. c) Bevilja och förvalta tredje parts tillträde på ett ickediskriminerande sätt mellan systemanvändare eller kategorier KAPITEL IV av systemanvändare.

OBEROENDE SYSTEMANSVARIGA FÖR ÖVERFÖRING (ITO)

d) Uppbära alla avgifter som härrör från överföringssystemet, bl.a. avgifter för tillträde, balansavgifter för stödtjänster, t.ex. gasbehandling, inköp av tjänster (balanskostnader, kompen­ Artikel 17 sation för energiförluster).

Tillgångar, utrustning, personal och identitet

e) Utföra drift, underhåll och utveckling av ett säkert, effektivt och ekonomiskt överföringssystem. 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska vara utrustad med alla de mänskliga, tekniska, fysiska och ekonomiska f) Planera investeringar för att se till att systemet på lång sikt resurser som är nödvändiga för att fullgöra sina skyldigheter enligt kan tillgodose en rimlig efterfrågan och garantera säkra detta direktiv och bedriva gasöverföringsverksamhet, särskilt leveranser. följande:

g) Inrätta lämpliga samriskföretag, bl.a. med en eller flera sys­ temansvariga för överföringssystem, gasbörser och andra a) Tillgångar som är nödvändiga för gasöverföringsverksamhe­ relevanta aktörer, för att söka nå målen att vidareutveckla ten, bl.a. överföringssystemet, ska ägas av den oberoende sys­ regionala marknader eller underlätta liberaliseringen. temansvarige för överföring.

h) Tillhandahålla alla typer av företagstjänster, bl.a. juridiska b) Personal som är nödvändig för gasöverföringsverksamheten, tjänster, redovisnings- och IT-tjänster. bl.a. för utförande av alla verksamhetsuppgifter, ska vara anställd hos den oberoende systemansvarige för överföring. 3. Oberoende systemansvariga för överföring ska organisera sig i en juridisk form enligt artikel 1 i rådets direktiv 68/151/EEG ( .) 1 c) Inhyrning av personal och tillhandahållande av tjänster till och från andra delar av det vertikalt integrerade företaget ska vara förbjuden. Detta ska dock inte hindra den oberoende 4. Den oberoende systemansvarige för överföring får inte i systemansvarige för överföring från att tillhandahålla tjäns­ företagsprofil, kommunikationer, firmamärke och lokaler skapa ter till det vertikalt integrerade företaget under förutsättning förvirring i fråga om den separata identiteten av det vertikalt inte­ att grerade företaget eller någon del därav.

5. Den oberoende systemansvarige för överföring får inte dela i) tillhandahållandet av dessa tjänster inte diskriminerar IT-system eller IT-utrustning, fysiska lokaler och säkerhetssystem systemanvändarna, att de är tillgängliga för samtliga sys­ för åtkomst med någon del av det vertikalt integrerade företaget, temanvändare på samma villkor och inte inskränker, och inte heller använda samma konsulter eller externa entrepre­ snedvrider eller förhindrar konkurrensen avseende pro­ nörer för IT-system eller IT-utrustning och säkerhetssystem för duktion eller leverans, och åtkomst.

ii) villkoren för tillhandahållandet av tjänsterna har god­ 6. De oberoende systemansvariga för överförings räkenskaper känts av tillsynsmyndigheten. ska revideras av en annan revisor än den som reviderar det verti­ kalt integrerade företaget, eller någon del av detta.

d) Utan att det påverkar tillämpningen av tillsynsorganets beslut enligt artikel 20, ska tillräckliga ekonomiska resurser för Artikel 18 framtida investeringsprojekt och/eller för ersättande av

Oberoende för den oberoende systemansvarige

befintliga tillgångar göras tillgängliga för den oberoende sys­

för överföring

temansvarige för överföring i god tid av det vertikalt integre­ rade företaget efter en vederbörlig begäran från den oberoende systemansvarige för överföring. 1. Utan att det påverkar de beslut som fattas av tillsynsorganet enligt artikel 20 ska den oberoende systemansvarige för överfö­ ring ha 2. Gasöverföringsverksamheten ska åtminstone omfatta föl­ jande uppgifter utöver dem som anges i artikel 13: ( ) Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samord­ 1 ning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i arti­ kel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och a) Företräda den oberoende systemansvarige för överföring och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom hålla kontakt med tredje parter och tillsynsmyndigheter. gemenskapen (EGT L 65, 14.3.1968, s. 8).

L 2 1 1 / 1 1 2 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

a) faktisk beslutanderätt, oberoende av det vertikalt integrerade 9. Det vertikalt integrerade företaget ska avstå från alla hand­ företaget, när det gäller de tillgångar som är nödvändiga för lingar som försvårar för eller förhindrar den oberoende system­ att driva, underhålla eller utveckla nätet, ansvarige för överföring att fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och får inte kräva att den oberoende systemansvarige för överföring ska begära tillstånd från det vertikalt integrerade före­ taget för att fullgöra dessa skyldigheter. b) befogenhet att anskaffa medel på kapitalmarknaden, särskilt genom lån och kapitalökning. 10. Ett företag som har certifierats av tillsynsmyndigheten att det uppfyller kraven i detta kapitel ska godkännas och utses till oberoende systemansvarig för överföring av den berörda med­ 2. Den oberoende systemansvarige för överföring ska alltid lemsstaten. Certifieringsförfarandet i antingen artikel 10 i detta agera så att det säkerställs att det finns tillräckliga resurser för att direktiv och i artikel 3 i förordning (EG) nr 715/2009 eller i arti­ bedriva överföringsverksamheten korrekt och effektivt samt för kel 11 i detta direktiv ska tillämpas. att utveckla och upprätthålla ett effektivt, säkert och ekonomiskt överföringssystem.

Artikel 19

3. Det vertikalt integrerade företagets dotterbolag som bedri­ Oberoende för den oberoende systemansvarige för ver produktions- eller leveransverksamhet får inte direkt eller indi­ överförings personal och företagsledning rekt inneha aktier i den oberoende systemansvarige för överföring. Den oberoende systemansvarige för överföring får varken direkt 1. Beslut om utnämning, förlängning, arbetsvillkor, bl.a. löner, eller indirekt äga aktier i något av det vertikalt integrerade företa­ och uppsägning av personer med ansvar för företagsledning gets dotterbolag som bedriver produktions- eller leveransverk­ och/eller ledamöter av den oberoende systemansvarige för över­ samhet eller erhålla aktieutdelningar eller andra ekonomiska förings administrativa organ ska fattas av den oberoende system­ förmåner från sådana dotterbolag. ansvarige för överförings tillsynsorgan, som utsetts i enlighet med artikel 20.

4. Den oberoende systemansvarige för överförings övergri­ 2. Identiteten hos och de villkor som reglerar tjänsteperioden, pande företagsledningsstruktur och företagsform ska säkerställa dess varaktighet och uppsägningen för personer som utsetts av ett effektivt oberoende för den oberoende systemansvarige för tillsynsorganet för utnämning eller förlängning såsom personer överföring i enlighet med detta kapitel. Det vertikalt integrerade med ansvar för verkställande ledning och/eller ledamöter av den företaget får inte direkt eller indirekt bestämma den oberoende oberoende systemansvarige för överförings administrativa organ systemansvarige för överförings konkurrensbeteende i förhållande samt skälen till varje beslut att avsluta en sådan tjänsteperiod ska till den oberoende systemansvarige för överförings dagliga verk­ meddelas tillsynsmyndigheten. Dessa villkor och beslut som avses samhet och nätförvaltning, eller i förhållande till den verksamhet punkt 1 ska endast vara bindande om tillsynsmyndigheten inom som är nödvändig för att utarbeta den tioåriga nätutvecklingspla­ en treveckorsperiod efter underrättelsen inte har gjort några nen enligt artikel 22. invändningar.

Tillsynsmyndigheten får göra invändningar mot de beslut som 5. När oberoende systemansvariga för överföringssystem full­ avses i punkt 1 gör sina uppgifter enligt artiklarna 13 och 17.2 i detta direktiv och följer artiklarna 13.1, 14.1 a, 16.2, 16.3, 16.5, 18.6 och 21.1 i förordning (EG) nr 715/2009 får de inte diskriminera olika per­ a) om den hyser tvivel på det yrkesmässiga oberoendet hos en soner eller enheter och får inte inskränka, snedvrida eller förhin­ utsedd person som ansvarar för företagsledningen och/eller dra konkurrens i produktions- eller leveransverksamhet. är ledamot av något administrativt organ, eller

b) om den, vid ett förtida avbrytande av tjänsteperioden, hyser 6. Alla kommersiella och ekonomiska förbindelser mellan det tvivel om det berättigade i ett sådant förtida avbrytande. vertikalt integrerade företaget och den oberoende systemansva­ rige för överföring, bl.a. lån från den oberoende systemansvarige 3. Ingen yrkesmässig position eller affärsförbindelse och inget för överföring till det vertikalt integrerade företaget, ska ske på yrkesmässigt ansvar eller intresse, vare sig direkt eller indirekt, i marknadsvillkor. Den oberoende systemansvarige för överföring eller med det vertikalt integrerade företaget eller någon del av ska noggrant notera sådana kommersiella och ekonomiska för­ detta, eller med någon annan majoritetsaktieägare än den obero­ bindelser och göra dem tillgängliga för tillsynsmyndigheten på ende systemansvarige för överföring får utövas under en treårs­ dennas begäran. period före utnämningen av personer med ansvar för företagsledning och/eller ledamöter av den oberoende systeman­ svarige för överförings administrativa organ, vilka omfattas av 7. Den oberoende systemansvarige för överföring ska före­ denna punkt. lägga för tillsynsmyndighetens godkännande alla kommersiella och ekonomiska avtal med det vertikalt integrerade företaget. 4. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systeman­ svarige för överförings anställda får inte yrkesmässigt ha någon 8. Den oberoende systemansvarige för överföring ska infor­ position eller något ansvar, något intresse eller någon affärsför­ mera tillsynsmyndigheten om de ekonomiska resurser som avses bindelse, vare sig direkt eller indirekt, i eller med någon annan del i artikel 17.1 d och som finns tillgängliga för framtida investe­ av det vertikalt integrerade företaget eller med dess ringsprojekt och/eller för att ersätta befintliga tillgångar. majoritetsaktieägare.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/113

5. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är 2. Tillsynsorganet ska bestå av ledamöter som företräder det ledamöter i administrativa organ samt den oberoende systeman­ vertikalt integrerade företaget, ledamöter som företräder tredje svarige för överförings anställda får inte ha något intresse eller parts aktieägare och, om så föreskrivs i någon medlemsstats lag­ erhålla ekonomiska förmåner, vare sig direkt eller indirekt, från stiftning, företrädare för andra intressenter såsom den oberoende någon annan del av det vertikalt integrerade företaget än den obe­ systemansvarige för överförings anställda. roende systemansvarige för överföring. Deras lön får inte bero på det vertikalt integrerade företagets verksamhet eller resultat som inte härrör från den oberoende systemansvarige för överföring. 3. Artikel 19.2 första stycket och artikel 19.3–19.7 ska tilläm­ pas på minst hälften av tillsynsorganets ledamöter minus en.

6. Personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är ledamöter i den oberoende systemansvarige för överförings admi­ Artikel 19.2 andra stycket b ska tillämpas på alla ledamöter i nistrativa organ ska garanteras effektiv rätt att till tillsynsmyndig­ tillsynsorganet. heten rikta klagomål mot förtida avbrytande av deras tjänsteperiod.

Artikel 21 7. Efter avslutad tjänsteperiod hos den oberoende systeman­ Övervakningsplan och övervakningsansvarig svarige för överföring får inte personer som ansvarar för företags­ ledningen och/eller är ledamöter i något av dess administrativa organ yrkesmässigt ha någon position eller något ansvar, något 1. Medlemsstaterna ska se till att den oberoende systemansva­ intresse eller någon affärsförbindelse med någon annan del av det rige för överföring upprättar och genomför en övervakningsplan vertikalt integrerade företaget än den oberoende systemansvarige där det anges vilka åtgärder som vidtas för att motverka diskrimi­ för överföring, eller med dess majoritetsaktieägare under en nerande beteende och på lämpligt sätt se till att planen följs. I period på minst fyra år. övervakningsplanen ska det anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla dessa mål. Övervakningsplanen ska underställas tillsynsmyndighetens godkännande. Utan att det 8. Punkt 3 ska tillämpas på majoriteten av de personer som påverkar tillsynsmyndighetens befogenheter ska den övervak­ ansvarar för företagsledningen och/eller är ledamöter i det admi­ ningsansvarige oberoende övervaka att planen följs. nistrativa organet för den oberoende systemansvarige för överföring. 2. Tillsynsorganet ska utse en övervakningsansvarig som ska godkännas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten får vägra De personer som ansvarar för företagsledningen och/eller är leda­ att godkänna den övervakningsansvarige endast på grund av bris­ möter i det administrativa organet för den oberoende systeman­ tande oberoende eller yrkesmässig kapacitet. Den övervaknings­ svarige för överföring och som inte omfattas av punkt 3 får inte ansvarige kan vara en fysisk eller en juridisk person. ha utövat någon ledningsverksamhet eller någon annan relevant Artikel 19.2–19.8 ska tillämpas på den övervakningsansvarige. verksamhet i det vertikalt integrerade företaget under minst sex månader före sin utnämning. 3. Den övervakningsansvarige ska ansvara för följande åtgärder: Första stycket i denna punkt och punkterna 4–7 ska gälla samt­ liga personer som tillhör den verkställande ledningen samt dem som rapporterar direkt till dessa personer i frågor som rör drift, a) Övervaka genomförandet av övervakningsplanen. underhåll eller utveckling av nätet.

b) Utarbeta en årsrapport om de åtgärder som vidtagits för att genomföra övervakningsplanen och överlämna den till Artikel 20 tillsynsmyndigheten.

Tillsynsorgan

c) Rapportera till tillsynsorganet och utfärda rekommendatio­ ner för övervakningsprogrammet och dess genomförande. 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska ha ett tillsynsorgan som ansvarar för beslut som kan ha en väsentlig inverkan på värdet på aktieägarnas tillgångar i den oberoende sys­ d) Underrätta tillsynsmyndigheten om betydande överträdelser temansvarige för överföring, särskilt beslut om godkännande av i fråga om genomförandet av övervakningsplanen. de årliga och de långsiktiga finansieringsplanerna, den systeman­ svariges skuldsättningsgrad och utdelningar till aktieägarna. De beslut som faller inom tillsynsorganets ansvarsområde omfattar inte sådana beslut som rör den dagliga verksamheten för den obe­ e) Rapportera till tillsynsmyndigheten om kommersiella och roende systemansvarige för överföring och den dagliga förvalt­ ekonomiska förbindelser mellan det vertikalt integrerade ningen av nätet eller den verksamhet som är nödvändig för att företaget och den oberoende systemansvarige för utarbeta den tioåriga nätutvecklingsplanen enligt artikel 22. övervakning.

L 2 1 1 / 1 1 4 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

4. Den övervakningsansvarige ska förelägga tillsynsmyndighe­ 11. Efter tillsynsmyndighetens godkännande får tillsynsorga­ ten föreslagna beslut om investeringsplanen eller om enskilda net säga upp den övervakningsansvarige. Tillsynsorganet ska på investeringar i nätet. Detta ska ske senast när företagsledningen anmodan av tillsynsmyndigheten säga upp den övervakningsan­ och/eller den oberoende systemansvarige för överförings behöriga svarige på grund av bristande oberoende eller yrkesmässig administrativa organ överlämnar dem till tillsynsorganet. kapacitet.

5. När det vertikalt integrerade företaget under bolagsstämman 12. Den övervakningsansvarige ska ha tillgång till den obero­ eller genom omröstning bland det utsedda tillsynsorganets leda­ ende systemansvarige för överförings kontor utan anmälan i möter har motsatt sig antagandet av ett beslut så att detta hindrar förväg. eller försenar investeringar, som enligt den tioåriga nätutveck­ lingsplanen skulle ha verkställts i nätet inom de följande tre åren, ska den övervakningsansvarige rapportera detta till tillsynsmyn­ digheten, som då ska vidta åtgärder i enlighet med artikel 22. Artikel 22

Nätutveckling och befogenhet att fatta investeringsbeslut

6. De villkor som reglerar den övervakningsansvariges upp­ drag eller anställningsvillkor, inbegripet uppdragets varaktighet, 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska varje år ska underställas tillsynsmyndighetens godkännande. Villkoren ska till tillsynsmyndigheten överlämna en tioårig nätutvecklingsplan säkerställa den övervakningsansvariges oberoende, bland annat som grundar sig på befintlig och förutsedd tillgång och efterfrå­ genom att förse den övervakningsansvarige med de resurser som gan efter att ha samrått med alla berörda intressenter. Denna nät­ krävs för uppdragets fullgörande. Under uppdragsperioden får utvecklingsplan ska innehålla effektiva åtgärder för att garantera den övervakningsansvarige inte ha något annat yrkesmässigt upp­ systemets ändamålsenlighet och säkra leveranser. drag, ansvar eller intresse, direkt eller indirekt, i eller med någon del av det vertikalt integrerade företaget eller dess majoritetsaktieägare. 2. Den tioåriga nätutvecklingsplanen ska särskilt

7. Den övervakningsansvarige ska regelbundet rapportera, antingen muntligt eller skriftligt, till tillsynsmyndigheten och ska a) för marknadsaktörerna ange de viktigaste överföringsinfra­ ha rätt att regelbundet rapportera, antingen muntligt eller skrift­ strukturer som behöver byggas ut eller uppgraderas under de ligt, till den oberoende systemansvarige för överförings kommande tio åren, tillsynsorgan.

b) innehålla alla investeringar som redan beslutats och fastställa 8. Den övervakningsansvarige får delta i alla möten i den obe­ nya investeringar som ska verkställas under de kommande roende systemansvarige för överförings företagsledning eller tre åren, och administrativa organ, i tillsynsorganets möten och vid bolags­ stämman. Den övervakningsansvarige ska delta i alla möten där följande frågor diskuteras: c) ange en tidsfrist för alla investeringsprojekt.

a) Villkor för tillträde till nätet enligt vad som föreskrivs i för­ 3. När den tioåriga nätutvecklingsplanen utarbetas, ska den ordning (EG) nr 715/2009, särskilt vad avser tariffer, tjänster oberoende systemansvarige för överföring göra rimliga antagan­ för tillträde för tredje part, kapacitetstilldelning, överbelast­ den om utvecklingen av produktionen, leveranserna, förbruk­ ningshantering, transparens, balans och sekundärmarknader. ningen och utbytet med andra länder med beaktande av investeringsplanerna för regionala och gemenskapstäckande nät, samt investeringsplaner för lagring och anläggningar för återför­ b) Projekt som genomförs för att driva, underhålla och utveckla gasning av LNG. överföringsnätet, bl.a. investeringar i nya transportförbindel­ ser, i expanderad kapacitet och i optimering av befintlig kapacitet. 4. Tillsynsmyndigheten ska ha öppna och transparenta sam­ råd med alla nuvarande och potentiella systemanvändare om den tioåriga nätutvecklingsplanen. Av personer eller företag som häv­ c) Inköp eller försäljning av energi som krävs för överförings­ dar att de är potentiella systemanvändare får det krävas att de systemets drift. underbygger sådana påståenden. Tillsynsmyndigheten ska offent­ liggöra resultatet av samrådsprocessen, särskilt eventuella investeringsbehov. 9. Den övervakningsansvarige ska övervaka att den oberoende systemansvarige för överföring följer artikel 16. 5. Tillsynsmyndigheten ska undersöka om den tioåriga nätut­ vecklingsplanen omfattar alla investeringsbehov som fastställts 10. Den övervakningsansvarige ska ha tillgång till alla rele­ under samrådsprocessen och om den överensstämmer med den vanta uppgifter och till den oberoende systemansvarige för över­ icke-bindande gemenskapsomfattande tioåriga investeringsplan förings kontor och till all information som är nödvändig för att som avses i artikel 8.3 b i förordning (EG) nr 715/2009 (”gemen­ fullgöra sin uppgift. skapsomfattande nätutvecklingsplan”). Om det uppstår några

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/115

tvivel om överensstämmelse med den gemenskapsomfattande Artikel 23 nätutvecklingsplanen, ska tillsynsmyndigheten samråda med

Beslutsbefogenhet avseende koppling av

byrån. Tillsynsmyndigheten kan kräva att den systemansvarige för

lagringsanläggningar, anläggningar för återförgasning av

överföringssystemet ändrar sin tioåriga nätutvecklingsplan.

LNG och industrikunder till överföringssystemet

6. Tillsynsmyndigheten ska övervaka och utvärdera genomför­ 1. Den oberoende systemansvarige för överföring ska inrätta andet av den tioåriga nätutvecklingsplanen. och offentliggöra transparenta och effektiva förfaranden och tarif­ fer för icke-diskriminerande inkoppling av lagringsanläggningar, anläggningar för återförgasning av LNG och kunder inom indu­ 7. För det fall den systemansvarige för överföringssystemet av strin till överföringssystemet. Dessa förfaranden ska underställas någon annan orsak än tvingande orsaker som ligger utanför den­ de nationella tillsynsmyndigheternas godkännande. nes kontroll, inte verkställer en investering som enligt den tioåriga nätutvecklingsplanen skulle ha verkställts inom de följande tre åren, ska medlemsstaterna se till att tillsynsmyndigheten är skyl­ 2. Den oberoende systemansvarige för överföring ska inte ha dig att vidta minst en av följande åtgärder för att säkerställa att rätt att vägra inkoppling av nya lagringsanläggningar, anlägg­ investeringen i fråga görs om den fortfarande är relevant på ningar för återförgasning av LNG och industrikunder på grund av grundval av den senaste tioåriga nätutvecklingsplanen: eventuella framtida begränsningar av tillgänglig nätkapacitet eller tillkommande kostnader som uppstår vid nödvändig kapacitets­ ökning. Den oberoende systemansvarige för överföring ska säker­ a) Kräva att den systemansvarige för överföringssystemet verk­ ställa att den nya förbindelsen har tillräcklig inmatnings- och ställer investeringen. uttagskapacitet.

b) Anordna ett anbudsförfarande som är öppet för alla investe­ KAPITEL V rare för investeringen.

DISTRIBUTION OCH LEVERANS

c) Förpliktiga den oberoende systemansvarige för överföring att godta en kapitalökning för att finansiera nödvändiga inves­ Artikel 24 teringar och tillåta oberoende investerare att delta i kapitalet.

Utseende av systemansvariga för distributionssystemet

Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter enligt Medlemsstaterna ska, för en tid som de själva bestämmer med första stycket b får den kräva att den oberoende systemansvarige beaktande av effektivitet och ekonomisk balans, utse eller ålägga för överföring godtar något eller några av följande alternativ, de företag som äger eller ansvarar för distributionssystem att utse nämligen en eller flera systemansvariga för distributionssystemet, och de ska se till att de systemansvariga handlar i överensstämmelse med artiklarna 25, 26 och 27. a) finansiering av tredje part,

Artikel 25 b) konstruktion av tredje part,

Uppgifter som åligger systemansvariga för distributionssystemet

c) egen utbyggnad av den nya tillgången i fråga, 1. Varje systemansvarig för ett distributionssystem ska säker­ ställa systemets långsiktiga förmåga att uppfylla rimliga krav på d) egen drift av den nya tillgången i fråga. distribution av gas, och på affärsmässiga villkor driva, underhålla och utveckla ett säkert, tillförlitligt och effektivt system inom sitt område, med vederbörlig hänsyn till miljön och främjandet av Den systemansvarige för överföringssystemet ska lämna investe­ energieffektivitet. rarna all information som behövs för att göra investeringen, ska koppla nya tillgångar till överföringsnätet och ska allmänt på 2. Den systemansvarige för distributionssystemet får inte i bästa sätt vinnlägga sig om att underlätta genomförandet av något fall diskriminera mellan systemanvändare eller kategorier investeringsprojektet. av systemanvändare, i synnerhet inte till förmån för sina anknutna företag.

Relevanta finansieringsarrangemang ska underställas tillsynsmyn­ dighetens godkännande. 3. Varje systemansvarig för ett distributionssystem ska förse övriga systemansvariga för ett distributions-, överförings- eller lagringssystem eller systemansvariga för en LNG-anläggning med 8. Om tillsynsmyndigheten har utnyttjat sina befogenheter den information som behövs för att säkerställa att transport och enligt punkt 7 första stycket ska de relevanta tariffbestämmelserna lagring av naturgas sker på ett sätt som är förenligt med en säker omfatta investeringskostnaderna i fråga. och effektiv drift av det sammanlänkade systemet.

L 2 1 1 / 1 1 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

4. Varje systemansvarig för ett distributionssystem ska förse det motsvarande instrument som upprättas av den system­ systemanvändare med den information de behöver för effektivt ansvarige för distributionssystemet och att fastställa övergri­ tillträde till och användning av systemet. pande gränser för dess dotterbolags skuldsättningsnivåer. Det ska inte vara tillåtet för moderbolaget att ge instruktioner för den dagliga driften eller om enskilda beslut beträffande upp­ förande eller uppgradering av distributionsnät, så länge dessa 5. När de systemansvariga för distributionssystem ansvarar för beslut inte överskrider villkoren i den godkända finansie­ balans av gasdistributionssystemet ska de av dem fastställda reg­ ringsplanen eller motsvarande instrument. lerna härför, inklusive regler för de avgifter för obalanser i ener­ gitillförseln som tas ut av användarna av deras nät, vara objektiva, transparenta och icke-diskriminerande. Villkor och bestämmelser, inklusive regler och tariffer, för de systemansvarigas tillhandahål­ d) Den systemansvarige för distributionssystemet ska upprätta lande av sådana tjänster ska fastställas på ett icke-diskriminerande en övervakningsplan, där det anges vilka åtgärder som vidta­ sätt som avspeglar de verkliga kostnaderna enligt en metod som gits för att motverka diskriminerande beteende, och se till det är förenlig med artikel 41.6 och ska offentliggöras. kontrolleras att planen följs. I övervakningsplanen ska anges vilka specifika skyldigheter de anställda har för att uppfylla detta mål. Den person eller det organ som ansvarar för att övervakningsplanen följs (nedan kallad den övervakningsansva­ Artikel 26 rige ) ska till den tillsynsmyndighet som avses i artikel 39.1 Åtskillnad av systemansvariga för distributionssystemet överlämna en årlig rapport, som ska offentliggöras, om de åtgärder som vidtagits. Den övervakningsansvarige ska vara helt oberoende och ha tillträde till all nödvändig information 1. Om den systemansvarige för distributionssystemet utgör en om den systemansvarige för distributionssystemet och alla del av ett vertikalt integrerat företag ska denne åtminstone vad anknutna företag för att utföra sitt uppdrag. avser juridisk form, organisation och beslutsfattande vara obero­ ende av annan verksamhet utan samband med distribution. Dessa regler ska inte ge upphov till någon skyldighet att skilja ägandet av tillgångar i distributionssystemet från det vertikalt integrerade 3. Om den systemansvarige för distributionssystemet ingår i företaget. ett vertikalt integrerat företag ska medlemsstaterna se till att den­ nes verksamhet övervakas av tillsynsmyndigheterna eller andra behöriga organ, så att den systemansvarige inte kan dra fördel av sin vertikala integration för att snedvrida konkurrensen. Vertikalt 2. Utöver de krav som fastställts i punkt 1 ska den systeman­ integrerade systemansvariga för distributionssystem får i synner­ svarige för distributionssystemet, om denne utgör en del av ett het inte, i samband med kommunikation och varumärkesprofile­ vertikalt integrerat företag, med avseende på sin organisation och ring, ge upphov till förvirring i fråga om den separata identitet sitt beslutsfattande vara oberoende av annan verksamhet utan som leveransdelen av det vertikalt integrerade företaget har. samband med distribution. För att uppnå detta ska följande mini­ mikriterier gälla:

4. Medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkterna 1, a) De personer som ansvarar för ledningen för den systeman­ 2 och 3 på integrerade naturgasföretag som har mindre än svarige för distributionssystemet får inte ingå i företagsstruk­ 100 000 anslutna kunder. turer i det integrerade naturgasföretaget som direkt eller indirekt ansvarar för den dagliga driften avseende produk­ tion, överföring eller leverans av naturgas.

Artikel 27 b) Lämpliga åtgärder ska vidtas för att se till att de yrkesmässiga Skyldighet till konfidentiell behandling för intressena hos de personer som ansvarar för ledningen för systemansvariga för distributionssystemet den systemansvarige för distributionssystemet beaktas på ett sätt som säkerställer att dessa personer kan agera självständigt. 1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30 eller någon annan lagstadgad skyldighet att lämna uppgifter ska varje syste­ c) Den systemansvarige för distributionssystemet ska ha faktisk mansvarig för distributionssystem behandla kommersiellt käns­ beslutanderätt, oberoende av det integrerade naturgasföreta­ liga uppgifter som denne erhåller inom ramen för sin get, när det gäller de tillgångar som behövs för att trygga affärsverksamhet konfidentiellt, och ska förhindra att sådana upp­ drift, underhåll och utveckling av nätet. För detta ändamål gifter om den egna verksamheten som kan vara kommersiellt för­ ska den systemansvarige för distributionssystemet förfoga delaktiga röjs på ett diskriminerande sätt. över de resurser som krävs, inbegripet mänskliga, tekniska, ekonomiska och fysiska resurser. Detta bör inte hindra före­ komsten av lämpliga samordningsmekanismer för att säker­ ställa att moderbolagets ekonomiska och förvaltningsmässiga 2. Den systemansvarige för distributionssystemet får, i sam­ övervakningsrättigheter när det gäller avkastningen på till­ band med anknutna företags försäljning eller köp av naturgas, gångar, som regleras indirekt i enlighet med artikel 41.6, i ett inte missbruka kommersiellt känsliga uppgifter som erhållits från dotterbolag skyddas. Detta ska särskilt göra det möjligt för tredje part i samband med tillhandahållande av eller förhandlingar moderbolaget att godkänna den årliga finansieringsplan eller om tillträde till systemet.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 1 7

Artikel 28 2. Medlemsstaterna och varje utsedd behörig myndighet, inklusive de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 39.1 och tvist­

Slutna distributionssystem

lösningsmyndigheterna, ska behandla kommersiellt känsliga upp­ gifter konfidentiellt. Medlemsstaterna får föreskriva att sådan 1. Medlemsstaterna får föreskriva att de nationella tillsynsmyn­ information offentliggörs om detta är nödvändigt för att de behö­ digheterna eller andra behöriga myndigheter klassificerar som ett riga myndigheterna ska kunna utföra sina uppgifter. slutet distributionssystem ett system som distribuerar gas inom en geografiskt avgränsad industriell eller kommersiell plats eller plats där gemensamma tjänster tillhandahålls och som inte, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4, levererar gas till hushållskun­ Artikel 31 der, såvida

Särredovisning

a) driften eller produktionsprocessen hos systemanvändarna är integrerad av särskilda tekniska skäl eller säkerhetsskäl, eller

1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga b) systemet distribuerar gas huvudsakligen till ägaren av eller för att säkerställa att naturgasföretagens bokföring utförs i enlig­ den driftsansvarige för systemet eller till företag med anknyt­ het med punkterna 2–5. De naturgasföretag som kan beviljas ning till ägaren av eller den driftsansvarige för systemet. undantag från denna bestämmelse i enlighet med artikel 49.2 och 49.4 ska åtminstone genomföra sin interna bokföring i enlig­ het med denna artikel. 2. Medlemsstaterna får föreskriva att de nationella tillsynsmyn­ digheterna undantar den driftsansvarige för ett slutet distribu­ tionssystem från kravet enligt artikel 32.1 att tarifferna eller de metoder som använts för att beräkna dem måste godkännas innan 2. Naturgasföretag ska, oberoende av ägartyp eller juridisk de träder i kraft i enlighet med artikel 41. form, upprätta, låta revidera och offentliggöra sina årsredovis­ ningar i enlighet med de bestämmelser i nationell lagstiftning som 3. Vid beviljandet av undantag enligt punkt 2 ska de gällande avser årsredovisning för aktiebolag och som har fastställts i enlig­ tarifferna, eller de metoder som använts för att beräkna dem, på het med rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 begäran av en användare av det slutna distributionssystemet, ses grundat på artikel 44.2 g ( ) i f ö r d r a g e t o m å r s b o k ls u t i v si s a t y p e r * över och godkännas i enlighet med artikel 41. av bolag ( .) 1

4. Undantag enligt punkt 2 ska även kunna beviljas för tillfäl­ lig användning av ett litet antal hushåll som har anställning hos Företag som inte enligt lag är skyldiga att offentliggöra sin årsre­ eller liknande koppling till ägaren till distributionssystemet och dovisning ska hålla en kopia av denna tillgänglig för allmänheten som befinner sig inom det område som får gas levererad genom på sitt huvudkontor. ett slutet distributionssystem.

Artikel 29 3. Naturgasföretag ska i sin interna bokföring särredovisa verk­ samhetsgrenarna överföring, distribution, LNG och lagring så

Kombinerat systemansvar

som de skulle behöva göra om verksamheterna bedrevs av sepa­ rata företag, för att undvika diskriminering, korssubventionering Artikel 26.1 ska inte hindra verksamheten för en systemansvarig och snedvridning av konkurrensen. De ska också redovisa, even­ med kombinerat ansvar för överförings-, LNG-, lagrings- och dist­ tuellt genom en sammanställd redovisning, andra gasverksamhe­ ributionssystemen, under förutsättning att denne systemansvarige ter utan samband med överföring, distribution, LNG och lagring. följer artikel 9.1, eller artiklarna 14 och 15, eller kapitel IV, eller Fram till den 1 juli 2007 ska de särredovisa leveranserna till berät­ omfattas av artikel 49.6. tigade kunder och leveranserna till icke-berättigade kunder. Inkomster från äganderätt till överförings- eller distributionsnä­ ten ska specificeras i bokföringen. Vid behov ska de upprätta en sammanställd redovisning för annan verksamhet utanför gassek­ KAPITEL VI torn. Den interna bokföringen ska omfatta en balansräkning och SÄRREDOVISNING OCH TRANSPARENS I BOKFÖRINGEN en resultaträkning för varje verksamhetsgren.

Artikel 30 4. Den revision som anges i punkt 2 ska särskilt verifiera att Tillgång till räkenskaper den i punkt 3 angivna skyldigheten att undvika diskriminering och korssubventioner uppfylls. 1. Medlemsstaterna eller varje behörig myndighet de utser, inklusive de tillsynsmyndigheter som avses i artikel 39.1och de ( * ) Titeln till direktiv 78/660/EEG har justerats med hänsyn till omnum­ tvistlösningsmyndigheter som avses i artikel 34.3, ska i den reringen av artiklarna i fördraget om upprättandet av Europeiska utsträckning som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter gemenskapen, i enlighet med artikel 12 i Amsterdamfördraget. ha tillgång till naturgasföretagens bokföring i enlighet med Ursprungligen hänvisades det till artikel 54.3 g. artikel 31. ( ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. 1

L 2 1 1 / 1 1 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

5. Företagen ska i sin interna bokföring ange de regler för för­ De ska offentliggöra eller ålägga systemansvariga för lagringsan­ delningen av tillgångar och skulder, utgifter och inkomster samt läggningar och överföringssystem att offentliggöra, vilka lagrings­ för avskrivningar som de följer vid upprättandet av den separata anläggningar eller delar av sådana anläggningar respektive vilken bokföring som anges i punkt 3, utan att det påverkar tillämp­ lagring av gas i rörledning som tillhandahålls i enlighet med de ningen av nationellt tillämpliga bestämmelser om bokföring. olika förfaranden som avses i punkterna 3 och 4. Dessa interna regler får ändras endast i undantagsfall. Sådana änd­ ringar ska anges och vara vederbörligen motiverade.

Den skyldighet som avses i andra stycket första meningen ska inte påverka medlemsstaternas valmöjlighet i enlighet med första 6. Årsredovisningen ska i noter ange alla transaktioner av en stycket. viss storlek som har genomförts med anknutna företag.

2. Bestämmelserna i punkt 1 gäller inte stödtjänster och tillfäl­ KAPITEL VII lig lagring som rör LNG anläggningar och som krävs för återförgasningsprocessen och efterföljande leverans till

ORGANISATION AV TILLTRÄDE TILL SYSTEMET

överföringssystemet.

Artikel 32 3. Vid förhandlat tillträde ska medlemsstaterna eller, om med­ Tillträde för tredje part lemsstaterna föreskrivit detta, tillsynsmyndigheterna vidta nöd­ vändiga åtgärder för att naturgasföretag och berättigade kunder, i eller utanför det område som omfattas av det sammanlänkade 1. Medlemsstaterna ska se till att det införs en ordning för systemet, ska kunna förhandla om tillträde till lagringsanlägg­ tredje parts tillträde till överförings- och distributionssystem och ningar och lagring av gas i rörledning, om detta är tekniskt LNG-anläggningar grundad på offentliggjorda tariffer, som ska och/eller ekonomiskt nödvändigt för att tillhandahålla ett effek­ gälla för alla berättigade kunder, inbegripet gashandelsföretag, tivt tillträde till systemet samt för organiseringen av tillträdet till och som ska tillämpas objektivt utan att någon diskriminerande andra stödtjänster. Parterna ska vara skyldiga att i god anda för­ åtskillnad görs mellan systemanvändarna. Medlemsstaterna ska se handla om tillträde till lagring, lagring av gas i rörledning och till att dessa tariffer, eller de metoder som använts för att beräkna andra stödtjänster. dem, godkänns av en i artikel 39.1 avsedd tillsynsmyndighet innan de träder i kraft i enlighet med artikel 41 samt att tarifferna – och metoderna om endast dessa har godkänts – offentliggörs Avtalen om tillträde till lagring, lagring av gas i rörledning och innan de träder i kraft. andra stödtjänster ska förhandlas fram med den berörda system­ ansvarige för lagringssystemet eller med de berörda naturgasföre­ tagen. Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit 2. Systemansvariga för överföringssystem ska, om det behövs detta, eller medlemsstaterna ska kräva att de systemansvariga för för att kunna utföra arbetsuppgifter bl.a. avseende gränsöverskri­ lagringssystemet och naturgasföretagen senast den 1 januari 2005 dande överföring, ha tillträde till nät som tillhör andra systeman­ och därefter årligen offentliggör sina viktigaste kommersiella vill­ svariga för överföringssystem. kor för utnyttjandet av lagring, lagring av gas i rörledning och andra stödtjänster.

3. Bestämmelserna i detta direktiv ska inte hindra att långsik­ tiga avtal ingås i den mån de överensstämmer med gemenskapens konkurrensregler. Vid utarbetandet av dessa villkor ska de systemansvariga för lagringssystemet och naturgasföretagen samråda med systemanvändarna.

Artikel 33

Tillträde till lagring 4. Vid reglerat tillträde ska tillsynsmyndigheterna, om med­ lemsstaterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att ge naturgasföretag och berät­ 1. Vad gäller organiseringen av tillträdet till lagringsanlägg­ tigade kunder, i eller utanför det område som omfattas av det ningar och lagring av gas i rörledning samt stödtjänster får med­ sammanlänkade systemet, rätt till tillträde till lagring, lagring av lemsstaterna, om detta är tekniskt och/eller ekonomiskt gas i rörledning och andra stödtjänster på grundval av offentlig­ nödvändigt för att tillhandahålla ett effektivt tillträde till systemet gjorda tariffer och/eller andra villkor och skyldigheter, när tillträde för leverans till kunderna, välja att organisera detta tillträde i enlig­ till lagring och lagring av gas i rörledning är tekniskt och/eller het med något eller båda av de förfaranden som anges i punk­ ekonomiskt nödvändigt för att tillhandahålla ett effektivt tillträde terna 3 och 4. Förfarandena ska användas i enlighet med objektiva, till systemet, samt för organiseringen av tillträdet till andra stöd­ transparenta och icke-diskriminerande kriterier. tjänster. I samband med utarbetandet av tarifferna eller metoderna för deras fastställande ska tillsynsmyndigheterna, om medlems­ staterna föreskrivit detta, eller medlemsstaterna samråda med sys­ Tillsynsmyndigheterna, om medlemsstaterna föreskrivit detta, temanvändarna. Denna rätt till tillträde för berättigade kunder kan eller medlemsstaterna ska fastställa och offentliggöra kriterier ges genom att de får möjlighet att ingå leveransavtal med andra enligt vilka det kan fastställas vilka regler för tillträde som ska til­ konkurrerande naturgasföretag än systemets ägare och/eller den lämpas för lagringsanläggningar och lagring av gas i rörledning. systemansvarige eller ett anknutet företag.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/119

Artikel 34 4. Vid gränsöverskridande tvister ska de tvistlösningsförfaran­ den tillämpas som gäller i den medlemsstat som har jurisdiktion

Tillträde till tidigare led i rörledningsnätet

över de tidigare leden i rörledningsnätet till vilka tillträde vägras. Vid gränsöverskridande tvister där flera medlemsstater täcker det berörda systemet ska de berörda medlemsstaterna samråda med varandra i syfte att säkerställa att bestämmelserna i detta direktiv 1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga tillämpas konsekvent. för att se till att naturgasföretag och berättigade kunder, oavsett var de befinner sig, i enlighet med denna artikel kan få tillträde till tidigare led i rörledningsnätet, inbegripet anläggningar som ger teknisk service som sammanhänger med sådant tillträde, förutom Artikel 35 de delar av sådana nät och anläggningar som används för lokal

Vägrat tillträde

produktion på den plats på fältet där gasen produceras. Åtgär­ derna ska anmälas till kommissionen i enlighet med bestämmel­ serna i artikel 54. 1. Naturgasföretag får vägra tillträde till systemet på grund av bristande kapacitet, eller om tillträde till systemet skulle hindra dem från att tillhandahålla sådana allmännyttiga tjänster som de åläggs i enlighet med artikel 3.2, eller på grundval av allvarliga 2. Tillträde i enlighet med punkt 1 ska medges på det sätt som ekonomiska och finansiella problem med take-or-pay-avtal som medlemsstaterna har bestämt i överensstämmelse med relevanta har att göra med kriterierna och förfarandena i artikel 48 och det rättsliga instrument. Medlemsstaterna ska ha som mål att tillträ­ alternativ som valts av medlemsstaterna i enlighet med arti­ det ska vara rättvist och öppet, att en konkurrensutsatt naturgas­ kel 48.1. Vederbörligen motiverade skäl ska ges för en sådan marknad uppnås och att varje missbruk av dominerande ställning vägran. undviks, varvid säkerhet och regelbundenhet i leveranserna, kapa­ citet som är eller rimligtvis kan bli tillgänglig samt miljöskydd ska beaktas. Följande får beaktas: 2. Medlemsstaterna får vidta de åtgärder som är nödvändiga för att se till att det naturgasföretag som vägrar tillträde till syste­ met på grund av bristande kapacitet eller otillräcklig anslutning genomför nödvändiga förbättringar så långt detta är ekonomiskt försvarbart, eller när en potentiell kund är villig att betala för det. a) Behovet av att vägra tillträde där inkompatibiliteten mellan När medlemsstaterna tillämpar artikel 4.4 ska de vidta sådana tekniska specifikationer inte på ett rimligt sätt kan åtgärder. övervinnas.

Artikel 36 b) Behovet av att undvika svårigheter som inte på ett rimligt sätt

Ny infrastruktur

kan övervinnas och som kan inverka menligt på en effektiv, befintlig och framtida kolväteproduktion, inbegripet den vid fält med svag ekonomisk lönsamhet. 1. Större nya gasinfrastrukturprojekt, dvs. sammanlänkningar, LNG- och lagringsanläggningar, får på begäran undantas, under en fastställd tid, från bestämmelserna i artiklarna 9, 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10 om samtliga följande villkor är uppfyllda: c) Behovet av att ta hänsyn till vederbörligen motiverade rim­ liga behov av transport och bearbetning av gas, som ägaren till eller den ansvarige för de tidigare leden i rörledningsnätet a) Investeringen måste stärka konkurrensen vad gäller gasför­ har framfört, och till intressena hos alla andra användare av sörjning och försörjningstrygghet. tidigare led i rörledningsnätet eller relevanta bearbetningseller hanteringsanläggningar som kan påverkas. b) Den risknivå som är förenad med investeringen ska vara sådan att investeringen inte skulle bli av om inte undantag beviljades. d) Behovet av att tillämpa nationella lagar och administrativa förfaranden i överensstämmelse med gemenskapsrätten för c) Infrastrukturen måste ägas av en fysisk eller juridisk person beviljande av tillstånd till produktion eller utbyggnad i tidi­ som åtminstone vad avser juridisk form är skild från de sys­ gare led. temansvariga inom vilkas system infrastrukturen kommer att byggas upp.

3. Medlemsstaterna ska se till att tvistlösningsförfaranden d) Avgifter ska tas ut av användare av denna infrastruktur. inrättas, däribland en myndighet som är oberoende av parterna och har tillgång till all relevant information, så att tvister som rör tillträde till tidigare led i rörledningsnätet kan lösas snabbt, med e) Undantaget får inte skada konkurrensen eller en effektivt beaktande av kriterierna i punkt 2 och det antal parter som kan fungerande inre marknad för naturgas eller hindra det regle­ bli inblandade när det gäller att förhandla om tillträde till sådana rade system till vilket infrastrukturen är kopplad från att nät. fungera effektivt.

L 2 1 1 / 1 2 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

2. Punkt 1 ska även tillämpas på väsentliga kapacitetsökningar Innan ett undantag beviljas ska tillsynsmyndigheten besluta om i befintliga infrastrukturer och förändringar av sådana infrastruk­ vilka regler och system som ska gälla för förvaltning och tilldel­ turer som möjliggör utveckling av nya källor för gasförsörjning. ning av kapacitet. Enligt reglerna ska alla potentiella användare av infrastrukturen erbjudas att meddela sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan tilldelningen av kapacitet i den nya infrastrukturen sker, även för eget bruk. Tillsynsmyndigheten ska 3. Den tillsynsmyndighet som avses i kapitel VIII får besluta, kräva att reglerna för hantering av överbelastning också innebär från fall till fall, om det undantag som avses i punkterna 1 och 2. en skyldighet att erbjuda outnyttjad kapacitet på marknaden, och att användare av infrastrukturen ges rätt att handla med sin avta­ lade kapacitet på andrahandmarknaden. I sin bedömning av de kriterier som anges i punkt 1 a, b och e, ska tillsynsmyndigheten 4. Om den berörda infrastrukturen sträcker sig över mer än en beakta resultaten av kapacitetstilldelningen. medlemsstats territorium får byrån till de berörda medlemsstater­ nas tillsynsmyndigheter, inom två månader från den dag då en begäran om undantag mottogs av den sista av dessa tillsynsmyn­ digheter, lämna ett rådgivande yttrande som kan utgöra grund för Beslut om undantag, inklusive eventuella villkor enligt andra deras beslut. stycket i denna punkt, ska motiveras och offentliggöras i veder­ börlig ordning.

När samtliga berörda tillsynsmyndigheter har kommit överens beträffande begäran om undantag inom sex månader från den dag 7. Medlemsstaterna får, utan hinder av punkt 3, föreskriva att då begäran mottogs av den sista av dessa tillsynsmyndigheter ska tillsynsmyndigheten eller byrån, alltefter omständigheterna, ska de informera byrån om detta. avge sitt yttrande om förfrågan om undantag till det relevanta organet i medlemsstaten inför det formella beslut. Yttrandet ska offentliggöras tillsammans med beslutet.

Byrån ska utföra de uppgifter som i denna artikel tilldelas de berörda medlemsstaternas tillsynsmyndigheter 8. Tillsynsmyndigheten ska så snart den mottagit en begäran om undantag utan dröjsmål skicka en kopia av denna till kom­ missionen. Beslutet ska omedelbart anmälas till kommissionen av a) om alla de berörda tillsynsmyndigheterna inte har kunnat nå den behöriga myndigheten tillsammans med alla relevanta upp­ någon överenskommelse inom sex månader från den dag då lysningar om beslutet. Dessa upplysningar får överlämnas till begäran om undantag mottogs av den sista av dessa tillsyns­ kommissionen i samlad form, vilket gör det möjligt för kommis­ myndigheter, eller sionen att fatta ett välgrundat beslut. I synnerhet ska upplysning­ arna innehålla följande, nämligen

b) på gemensam begäran av de berörda tillsynsmyndigheterna. a) detaljerade skäl på grundval av vilka tillsynsmyndigheten eller medlemsstaten har beviljat eller vägrat undantaget till­ sammans med en hänvisning till punkt 1, inklusive den eller Alla de berörda tillsynsmyndigheterna får gemensamt begära att de relevanta led i den punkten som beslutet grundar sig på, den period som avses i tredje stycket led a ska förlängas med inklusive de ekonomiska upplysningar som motiverar beho­ högst tre månader. vet av undantaget,

5. Innan beslutet fattas ska byrån samråda med relevanta till­ b) den analys som har gjorts av hur undantaget kommer att synsmyndigheter och med de sökande. påverka konkurrensen och den inre naturgasmarknadens sätt att fungera,

6. Ett undantag får gälla hela eller delar av den nya infrastruk­ turens kapacitet eller av den befintliga infrastrukturens kapacitet, c) skälen till tidsperioden och den andel av den berörda gasin­ om denna har ökat väsentligt. frastrukturens totala kapacitet för vilken undantaget gäller,

Vid beslut om undantag ska det i varje enskilt fall övervägas om d) om undantaget gäller en sammanlänkning, resultatet av sam­ villkor måste anges för undantagets varaktighet och för icke- rådet med de berörda tillsynsmyndigheterna, och diskriminerande tillträde till infrastrukturen. När beslut om sådana villkor fattas ska hänsyn särskilt tas till den ytterligare kapacitet som ska byggas upp, eller förändringen av befintlig kapacitet, samt till projektets tidsplan och till nationella e) infrastrukturens bidrag till diversifieringen av förhållanden. gasförsörjningen.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 2 1

9. Senast två månader efter det att anmälan har mottagits får b) Från och med den 1 juli 2004, samtliga icke-hushållskunder. kommissionen fatta ett beslut om att tillsynsmyndigheten ska ändra eller återkalla beslutet att bevilja ett undantag. Den tvåmå­ nadersperioden kan förlängas med ytterligare två månader under c) Från och med den 1 juli 2007, samtliga kunder. vilka kommissionen samlar in ytterligare upplysningar. Denna ytterligare period ska börja löpa dagen efter det att fullständiga upplysningar har mottagits. Den inledande tvåmånadersperioden 2. För att undvika bristande jämvikt när gasmarknaderna kan även förlängas med både kommissionens och tillsynsmyndig­ öppnas hetens medgivande.

a) får avtal om leverans med en berättigad kund inom en annan medlemsstats system inte förbjudas, om kunden är berätti­ Om de begärda upplysningarna inte tillhandahålls inom den gad i båda de berörda systemen, och period som anges i begäran, ska anmälan anses vara återkallad om inte perioden, innan den löpt ut, har förlängts efter medgivande från både kommissionen och tillsynsmyndigheten, eller tillsyns­ b) får kommissionen, med beaktande av situationen på mark­ myndigheten, i ett vederbörligt motiverat meddelande, har infor­ naden och det gemensamma intresset, i de fall där en trans­ merat kommissionen om att den anser att anmälan är fullständig. aktion som omfattas av led a vägrats på grund av att kunden anses som berättigad endast i det ena av de två systemen, ålägga den vägrande parten att verkställa den begärda leve­ Tillsynsmyndigheten ska följa kommissionens beslut att ändra ransen på begäran av en av de två medlemsstaterna. eller återkalla beslutet om undantag inom en månad och ska med­ dela kommissionen i enlighet därmed. Artikel 38

Direktledningar

Kommersiellt känslig information ska av kommissionen behand­ las konfidentiellt. 1. Medlemsstaterna ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att göra det möjligt för Kommissionens godkännande av ett beslut om undantag ska upp­ höra att gälla efter två år från antagandet om byggandet av infra­ strukturen ännu inte har påbörjats, och efter fem år från a) naturgasföretag som är etablerade inom deras territorium att antagandet om infrastrukturen inte har tagits i bruk, om inte leverera till berättigade kunder genom en direktledning, och kommissionen beslutar att eventuella förseningar beror på omfat­ tande hinder som den person som beviljats undantag inte har kunnat påverka. b) alla berättigade kunder inom deras territorium att få leveran­ ser via en direktledning från naturgasföretag.

10. Kommissionen får anta riktlinjer för tillämpningen av de 2. Om det krävs tillstånd (t.ex. licens, tillåtelse, koncession, villkor som avses i punkt 1 och fastställa det förfarande som ska samtycke eller godkännande) för uppförande eller drift av direkt­ följas vid tillämpningen av punkterna 3, 6, 8 och 9. Dessa åtgär­ ledningar, ska medlemsstaterna eller den behöriga myndigheten der, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv som de utser fastställa kriterier för beviljande av tillstånd för upp­ genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskri­ förande eller drift av sådana ledningar inom sitt territorium. vande förfarande med kontroll som avses i artikel 51.3. Dessa kriterier ska vara objektiva, transparenta och icke diskriminerande.

Artikel 37 3. Medlemsstaterna får göra tillståndet att uppföra en direkt­ ledning avhängigt antingen av att tillträde till systemet har vägrats

Öppnande av marknaderna och ömsesidighet

på grundval av artikel 35, eller av att ett tvistlösningsförfarande enligt artikel 41 har inletts.

1. Medlemsstaterna ska se till att följande kunder är berättigade: KAPITEL VIII

NATIONELLA TILLSYNSMYNDIGHETER

a) Fram till den 1 juli 2004, de berättigade kunder som avses i artikel 18 i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/30/EG av den 22 juni 1998 om gemensamma regler för den inre Artikel 39 marknaden för naturgas ( .) M e d l e m s s t a t e r n a s k a s e n a s t d e n 1

Tillsynsmyndigheternas utnämning och oberoende

31 januari varje år offentliggöra kriterierna för fastställandet av vilka dessa berättigade kunder är.

1. Varje medlemsstat ska utse en nationell tillsynsmyndighet ( ) EGT L 204, 21.7.1998, s. 1. på nationell nivå. 1

L 2 1 1 / 1 2 2 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

2. Punkt 1 ska inte påverka utnämningen av andra tillsyns­ Med avseende på första stycket b ska medlemsstaterna se till att myndigheter på regional nivå i medlemsstaterna, förutsatt att det det finns ett lämpligt roterande system för styrelsen eller högsta finns en företrädare på hög nivå för representation och kontakt på ledningen. Styrelsens ledamöter eller, om styrelse inte finns, med­ gemenskapsnivå i den tillsynsnämnd som ingår i byrån i enlighet lemmar av högsta ledningen kan avsättas endast om de inte längre med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 713/2009. uppfyller villkoren i denna artikel eller har gjort sig skyldiga till fel enligt nationell lag.

3. Genom undantag från punkt 1 kan en medlemsstat utse till­ synsmyndigheter för mindre system på ett geografiskt separat område vars konsumtion 2008 understiger 3 % av den samlade Artikel 40 konsumtionen i den medlemsstat där området är beläget. Detta undantag ska inte påverka utnämningen av en företrädare på hög Tillsynsmyndigheternas allmänna mål nivå för representation och kontakt på gemenskapsnivå i den till­ synsnämnd som ingår i byrån i enlighet med artikel 14.1 i för­ ordning (EG) nr 713/2009. När tillsynsmyndigheten utför de uppgifter som anges i detta direktiv ska den vidta alla rimliga åtgärder för att bidra till följande mål inom ramen för sina skyldigheter och befogenheter enligt 4. Medlemsstaterna ska garantera tillsynsmyndighetens obero­ artikel 41, i förekommande fall i samarbete med andra relevanta ende och säkerställa att den utövar sina befogenheter på ett opar­ nationella myndigheter, inklusive konkurrensmyndigheterna, och tiskt och transparent sätt. I detta syfte ska medlemsstaterna se till utan att inkräkta på deras behörighet: att tillsynsmyndigheten, när den utför de uppgifter som den till­ delas i enlighet med detta direktiv och tillhörande lagstiftning,

a) I nära samarbete med byrån, andra medlemsstaters tillsyns­ a) är juridiskt åtskild från och funktionellt oberoende av alla myndigheter och kommissionen främja en konkurrenskraf­ andra offentliga och privata organ, tig, säker och miljömässigt hållbar inre marknad för naturgas i gemenskapen och ett verkligt öppnande av marknaden för samtliga kunder och gashandlare i gemenskapen, och se till att det råder lämpliga villkor för att gasnäten fungerar effek­ b) att dess personal och de personer som svarar för dess ledning, tivt och tillförlitligt med beaktande av de långsiktiga målen.

i) agerar oberoende av marknadsintressen, och b) Utveckla konkurrenskraftiga och väl fungerande regionala marknader inom gemenskapen för att de mål som avses i led a ska kunna uppnås. ii) inte söker eller tar emot direkta anvisningar från någon regering eller annat offentligt eller privat organ när de utför sina tillsynsuppgifter. Detta krav inkräktar inte i förekommande fall på ett nära samarbete med andra c) Undanröja restriktioner för naturgashandeln mellan med­ berörda nationella myndigheter eller på de allmänna lemsstater, utveckla den kapacitet för gränsöverskridande politiska riktlinjer som regeringen utfärdat och som inte överföring som krävs för att tillgodose efterfrågan och för­ avser tillsynsskyldigheter och tillsynsbefogenheter enligt bättra integreringen av nationella marknader som kan under­ artikel 41. lätta för naturgasflödet inom hela gemenskapen.

5. För att bevara tillsynsmyndighetens oberoende ställning ska medlemsstaterna i synnerhet se till d) Bidra till att det så kostnadseffektivt som möjligt utvecklas säkra, pålitliga, effektiva och icke-diskriminerande system som är konsumentinriktade, samt främja systemens tillräck­ lighet och, i linje med de allmänna energipolitiska målsätt­ a) att tillsynsmyndigheten kan fatta självständiga beslut obero­ ningarna, främja energieffektivitet och integrering i både ende av något politiskt organ och har särskilda årliga bud­ överförings- och distributionsnäten av stor- och småskalig getanslag med självständigt ansvar för den anslagna produktion av gas från förnybara energikällor och distribu­ budgetens genomförande och tillräckliga personella och eko­ erad produktion. nomiska resurser för att kunna utföra sina uppgifter, och

b) att ledamöterna av tillsynsmyndighetens styrelse eller, om e) Underlätta tillträde till nätet för ny produktionskapacitet, i sådan inte finns, tillsynsmyndighetens högsta ledning utses synnerhet genom att undanröja hinder som skulle kunna för­ för en bestämd period på mellan fem och sju år, som ska hindra tillträdet för nya marknadsaktörer och för gas från kunna förnyas en gång. förnybara energikällor.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/123

f) Säkerställa att systemansvariga och systemanvändare får h) Övervaka efterlevnaden av reglerna för nätens säkerhet och lämpliga incitament, både på kort och lång sikt, för att öka tillförlitlighet, se över hur reglerna efterlevts tidigare och fast­ systemeffektiviteten och främja marknadsintegreringen. ställa eller godkänna normer och krav på tjänsternas och leveransernas kvalitet eller bidra till detta tillsammans med andra behöriga myndigheter. g) Säkerställa att kunderna drar nytta av att den inhemska mark­ naden fungerar effektivt, främja effektiv konkurrens och bidra till att säkerställa konsumentskyddet. i) Övervaka graden av transparens, också i grossistpriserna, och säkerställa att naturgasföretagen fullgör sina skyldigheter vad gäller transparens. h) Bidra till uppnåendet av en hög standard på samhällsomfat­ tande och allmännyttiga tjänster på naturgasområdet, bidra till skydd för utsatta kunder, samt bidra till att de processer j) Övervaka graden och effektiviteten av marknadsöppnande för utbyte av uppgifter som behövs då kunder byter gashand­ och konkurrens på grossist- och slutförbrukarnivå, även när lare är kompatibla. det gäller naturgasbörser, priser för hushållskunder, inklusive system för förskottsbetalning, andel kunder som byter gas­ handlare, andel kunder som får sina leveranser avstängda, avgifterna för och utförandet av underhållstjänster och hus­ Artikel 41 hållskundernas klagomål, samt övervaka eventuell snedvrid­ ning eller inskränkning av konkurrensen, och tillhandahålla

Tillsynsmyndighetens skyldigheter och befogenheter

relevant information, och göra de berörda konkurrensmyn­ digheterna uppmärksamma på relevanta fall.

1. Tillsynsmyndigheten ska ha följande skyldigheter: k) Övervaka förekomsten av begränsande avtalsvillkor, inbegri­ pet exklusivitetsklausuler, som kan hindra större ickea) Fastställa eller godkänna, enligt transparenta kriterier, hushållskunder från att samtidigt teckna avtal med mer än en överförings- eller distributionstariffer eller metoderna för gashandlare eller begränsa deras möjligheter att göra detta beräkning av dem. och, om så är lämpligt, underrätta de nationella konkurrens­ myndigheterna om sådana avtalsvillkor.

b) Säkerställa att systemansvariga för och, i förekommande fall, ägare av överförings- och distributionssystem, liksom natur­ l) Respektera avtalsfriheten, både för avtal som kan avbrytas gasföretag, fullgör sina skyldigheter enligt detta direktiv samt och för långtidsavtal, förutsatt att dessa stämmer överens övrig tillämplig gemenskapslagstiftning, inbegripet i fråga om med gemenskapslagstiftningen och överensstämmer med gränsöverskridande aspekter. gemenskapens politik.

c) Samarbeta om gränsöverskridande frågor med tillsynsmyn­ m) Övervaka den tid som överförings- och distributionsansva­ digheten eller tillsynsmyndigheterna i de andra berörda med­ riga behöver för att genomföra sammanlänkningar och lemsstaterna och med byrån. reparationer.

d) Följa och genomföra de rättsligt bindande och relevanta n) Övervaka och granska villkoren för tillträde till lagring, lag­ beslut som fattats av byrån och kommissionen. ring av gas i rörledningar och andra stödtjänster enligt arti­ kel 33. Om reglerna för tillträde till lagring fastställs i enlighet med artikel 33.3 ska denna uppgift inte omfatta granskning e) Lämna in en årlig rapport om sin verksamhet och om hur av tariffer. dess skyldigheter har fullgjorts till de berörda myndigheterna i medlemsstaterna, byrån och kommissionen. Rapporten ska omfatta de åtgärder som vidtagits och de resultat som upp­ o) Tillsammans med andra relevanta myndigheter bidra till att nåtts med avseende på samtliga de uppgifter som räknas upp konsumentskyddsåtgärderna, inklusive åtgärderna i bilaga I, i denna artikel. är effektiva och genomförs.

f) Förhindra korssubventionering mellan verksamhetsgrenarna p) Minst en gång per år offentliggöra rekommendationer om överföring, distribution, lagring, LNG och leverans. leveransavgifternas överensstämmelse med artikel 3 och vid behov översända dessa rekommendationer till konkurrensmyndigheterna. g) Övervaka de investeringsplaner som de systemansvariga för överföringssystem utarbetar och i sin årsrapport presentera en bedömning av i vilken mån dessa investeringsplaner är q) Säkerställa tillgången till kundernas förbrukningsuppgifter, förenliga med den gemenskapsomfattande nätutvecklings­ tillhandahållandet för alternativ användning av ett lättbegrip­ plan som avses i artikel 8.3 b i förordning (EG) nr 715/2009, ligt harmoniserat format på nationell nivå för förbruknings­ varvid bedömningen får innefatta rekommendationer om uppgifter och omedelbar tillgång för alla kunder till sådana ändring av dessa investeringsplaner. uppgifter enligt led h i bilaga I.

L 2 1 1 / 1 2 4 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

r) Övervaka genomförandet av regler om uppgifter och skyldig­ d) se till att tariffer för tillträde till nät som tas ut av oberoende heter för systemansvariga för överföringssystem och distri­ systemansvariga inkluderar en ersättning till nätägaren eller butionssystem, gashandlare och kunder samt andra nätägarna som ger en adekvat ersättning för användning av marknadsaktörer enligt förordning (EG) nr 715/2009. nättillgångarna samt för eventuella nyinvesteringar däri, för­ utsatt att de gjorts på ett ekonomiskt och effektivt sätt, och

s) Övervaka att kriterierna för att avgöra om en lagringsanlägg­ ning omfattas av artikel 33.3 eller 33.4 tillämpas korrekt. e) ha befogenheter att utföra inspektioner, även oanmälda sådana, i lokaler som tillhör överföringssystemets ägare och oberoende systemansvariga. t) Övervaka genomförandet av skyddsåtgärder enligt artikel 46.

4. Medlemsstaterna ska säkerställa att tillsynsmyndigheterna u) Bidra till inbördes överensstämmelse av processer för utbyte tilldelas befogenheter som gör det möjligt för dem att utföra de av uppgifter om de viktigaste marknadsprocesserna på regio­ uppgifter som anges i punkterna 1, 3 och 6 på ett effektivt och nal nivå. snabbt sätt. För detta ändamål ska tillsynsmyndigheten åtmins­ tone få befogenheter att

2. Om så är föreskrivet i en medlemsstat får de övervaknings­ uppgifter som avses i punkt 1 utföras av andra myndigheter än a) fatta bindande beslut om naturgasföretag, tillsynsmyndigheten. I sådana fall ska den information som är resultatet av övervakningen göras tillgänglig för tillsynsmyndig­ heten så snart som möjligt. b) göra undersökningar av gasmarknadernas funktion och att besluta om och införa nödvändiga och proportionerliga Utan att inkräkta på den specifika behörighet den har och i över­ åtgärder för att främja effektiv konkurrens och säkerställa att ensstämmelse med principerna om bättre lagstiftning ska tillsyns­ marknaden fungerar korrekt; vid behov ska tillsynsmyndig­ myndigheten, samtidigt som den bevarar sin självständighet, vid heten också ha befogenhet att samarbeta med den nationella behov rådgöra med systemansvariga för överföringssystemen och, konkurrensmyndigheten och tillsynsmyndigheterna för när så är lämpligt, nära samarbeta med andra relevanta nationella finansmarknaden eller kommissionen när undersökningen myndigheter när de fullgör de uppgifter som anges i punkt 1. gäller konkurrenslagstiftningen,

Eventuella godkännanden som ges av en tillsynsmyndighet eller c) begära den information från naturgasföretagen som är rele­ byrån i enlighet med detta direktiv ska inte påverka dess veder­ vant för utförandet av dess uppgifter, bland annat skäl till börligen motiverade framtida användning av sina befogenheter vägran att ge tredje part tillträde och uppgifter om åtgärder enligt denna artikel eller sanktioner som åläggs av andra berörda som krävs för att stärka nätet, myndigheter eller kommissionen.

3. Förutom de skyldigheter som tillsynsmyndigheten tilldelas d) besluta om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för naturgasföretag som inte fullgör sina skyldig­ enligt punkt 1 ska den, när en oberoende systemansvarig har heter enligt detta direktiv eller enligt relevanta och rättsligt utsetts enligt artikel 14, bindande beslut som fattats av tillsynsmyndigheten eller byrån, eller att föreslå en behörig domstol att besluta om sådana sanktioner; detta ska inbegripa befogenhet att införa a) övervaka att överföringssystemets ägare och den oberoende eller att föreslå att det beslutas om sanktioner på upp till 10 % systemansvarige fullgör sina skyldigheter enligt den här arti­ av den systemansvariges årliga omsättning eller på upp keln samt besluta om sanktioner då skyldigheterna inte full­ till 10 % av det vertikalt integrerade företagets årliga omsätt­ görs i enlighet med punkt 4 d, ning för den systemansvarige för överföringssystemet eller det vertikalt integrerade företaget, alltefter omständigheterna, för att de inte uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, b) övervaka förbindelser och kommunikation mellan den obe­ roende systemansvarige och överföringssystemets ägare för att säkerställa att den oberoende systemansvarige fullgör sina e) göra erforderliga undersökningar och relevanta befogenhe­ skyldigheter, och särskilt godkänna avtal samt agera som ter vad gäller instruktioner för tvistlösning enligt punk­ tvistlösande myndighet mellan den oberoende systemansva­ terna 11 och 12. rige och överföringssystemets ägare vid klagomål som läm­ nats av någondera parten i enlighet med punkt 11,

5. Utöver de skyldigheter och befogenheter som tilldelats till­ c) utan att det påverkar förfarandet enligt artikel 14.2 c, för den synsmyndigheten enligt punkterna 1 och 4 när en oberoende sys­ första tioåriga nätutvecklingsplanen, godkänna den investe­ temansvarig för överföring har utsetts i enlighet med kapitel IV, ringsplanering och den fleråriga nätutvecklingsplan som pre­ ska tillsynsmyndigheten ha åtminstone följande skyldigheter och senteras årligen av den oberoende systemansvarige, befogenheter:

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/125

a) Besluta om sanktioner enligt punkt 4 d för diskriminerande c) tillträde till gränsöverskridande infrastruktur, inbegripet för­ beteende till förmån för det vertikalt integrerade företaget, faranden för kapacitetstilldelning och hantering av överbelastning.

b) Övervaka kommunikationerna mellan den systemansvarige för överföringssystemet och det vertikalt integrerade företa­ 7. Metoderna eller villkoren som avses i punkt 6 ska get i syfte att se till att den systemansvarige uppfyller sina offentliggöras. skyldigheter.

c) Agera som tvistlösande myndighet mellan det vertikalt inte­ 8. När det gäller fastställande eller godkännande av tariffer eller grerade företaget och den systemansvarige för överförings­ metoder och av balanstjänster ska tillsynsmyndigheterna säker­ systemet vad avser klagomål som framförts enligt punkt 11. ställa att de systemansvariga för överförings- och distributions­ systemen både på kort och lång sikt ges lämpliga incitament att öka effektiviteten, främja integrationen av marknaden och säkra leveranser samt stödja forskningsverksamheten på området. d) Övervaka kommersiella och ekonomiska förbindelser, bl.a. lån mellan det vertikalt integrerade företaget och den syste­ mansvarige för överföringssystemet. 9. Tillsynsmyndigheterna ska övervaka hur överbelastningssi­ tuationer hanteras inom nationella gasöverföringsnät och sam­ e) Godkänna alla kommersiella och ekonomiska avtal mellan manlänkningar och hur reglerna för hantering av överbelastning det vertikalt integrerade företaget och den systemansvarige tillämpas. För detta ändamål ska de systemansvariga för överfö­ för överföringssystemet, på villkor att de följer ringssystemen eller marknadsaktörerna översända sina regler för marknadsvillkoren. hantering av överbelastning, inbegripet kapacitetstilldelning, till de nationella tillsynsmyndigheterna. De nationella tillsynsmyndig­ heterna får begära ändringar av dessa regler. f) Begära motivering av det vertikalt integrerade företaget när det anmälts av den övervakningsansvarige enligt artikel 21.4. Sådan motivering ska särskilt innehålla bevis på att inget dis­ 10. Tillsynsmyndigheterna ska ha befogenhet att vid behov kriminerande beteende har skett till förmån för det vertikalt begära att de systemansvariga för överförings-, lagrings-, LNGintegrerade företaget. och distributionssystemen ändrar villkoren, inbegripet de tariffer och metoder som avses i denna artikel, för att säkerställa att de är proportionerliga och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. g) Utföra inspektioner, även oanmälda sådana, i det vertikalt Om reglerna för tillträde till lagring fastställs i enlighet med arti­ integrerade företagets och den systemansvariges lokaler. kel 33.3 ska denna uppgift inte omfatta ändring av tariffer. Om fastställandet av överförings- och distributionstariffer försenas ska tillsynsmyndigheterna ha befogenhet att fastställa eller godkänna h) Överlåta den systemansvariges alla eller specifika uppgifter preliminära överförings- och distributionstariffer, eller metoder på en oberoende systemansvarig som utsetts i enlighet med härför, och att fatta beslut om lämpliga kompensationsåtgärder artikel 14 när den systemansvarige upprepade gånger inte om de slutliga tarifferna eller metoderna skiljer sig från dessa pre­ uppfyllt sina skyldigheter enligt detta direktiv, särskilt vid liminära tariffer eller metoder. upprepat diskriminerande beteende till förmån för det verti­ kalt integrerade företaget.

11. Varje part som har ett klagomål mot en systemansvarig för 6. Tillsynsmyndigheterna ska ansvara för att tillräckligt lång tid överförings-, lagrings-, LNG- eller distributionssystemet vad avser i förväg innan dessa träder i kraft, fastställa eller godkänna åtmins­ den systemansvariges skyldigheter i enlighet med detta direktiv får tone metoder för att beräkna eller fastställa villkoren för inge klagomålet till tillsynsmyndigheterna, som i egenskap av tvistlösande myndigheter ska fatta ett beslut inom två månader från det att klagomålet mottagits. Denna period får förlängas med två månader om tillsynsmyndigheterna begär ytterligare upplys­ a) anslutning och tillträde till nationella nät, inbegripet ningar. Den förlängda perioden får förlängas ytterligare om den överförings- och distributionstariffer, samt villkor och tarif­ klagande samtycker till detta. Tillsynsmyndigheternas beslut ska fer för tillträde till LNG-anläggningar; dessa tariffer eller vara bindande så länge det inte har upphävts vid ett överklagande. metoder ska utformas så att nödvändiga investeringar i näten och LNG-anläggningarna kan göras på ett sätt som gör det möjligt att säkra nätens och LNG-anläggningarnas funktion på längre sikt, 12. Varje berörd part som har rätt att inge klagomål mot ett beslut om metoder som fattats i enlighet med denna artikel eller, om tillsynsmyndigheterna är skyldiga att samråda, mot de före­ b) tillhandahållande av balanstjänster, vilket ska göras så eko­ slagna tarifferna eller metoderna, får senast inom två månader nomiskt som möjligt och ge goda incitament för nätanvän­ efter offentliggörandet av beslutet eller förslaget till beslut, eller darna att balansera sin inmatning och sitt uttag; inom en kortare tidsperiod om medlemsstaterna föreskriver detta, balanstjänsterna ska tillhandahållas rättvist och utan diskri­ inge ett klagomål för behandling. Ett sådant klagomål ska inte minering och bygga på objektiva kriterier, och utgöra hinder för verkställighet.

L 2 1 1 / 1 2 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

13. Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga och effektiva meka­ c) samordna utvecklingen av reglerna för hanteringen av nismer för reglering, kontroll och transparens för att förhindra överbelastning. missbruk av en dominerande ställning, särskilt om det är till kon­ sumenternas nackdel, och underprissättning. Dessa mekanismer ska beakta bestämmelserna i fördraget, särskilt artikel 82. 3. De nationella tillsynsmyndigheterna ska ha rätt att ingå samarbetsarrangemang med varandra i syfte att främja tillsynssamarbetet. 14. Medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder, inbegri­ pet administrativa åtgärder eller straffrättsliga förfaranden i enlig­ het med nationell lagstiftning, vidtas mot ansvariga fysiska eller 4. De åtgärder som avses i punkt 2 ska vid behov vidtas i nära juridiska personer när de bestämmelser om konfidentialitet som samråd med andra berörda nationella myndigheter utan att detta föreskrivs i detta direktiv inte har följts. påverkar deras specifika befogenheter.

15. Klagomål enligt punkterna 11 och 12 ska inte påverka rät­ 5. Kommissionen får anta riktlinjer om i vilken utsträckning ten att överklaga enligt gemenskapsrätten eller den nationella tillsynsmyndigheterna är skyldiga att samarbeta med varandra lagstiftningen. och med byrån. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsent­ liga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses 16. Tillsynsmyndigheternas beslut ska vara fullt motiverade i artikel 51.3. för att medge domstolsprövning. Besluten ska vara tillgängliga för allmänheten, samtidigt som den konfidentiella karaktären hos kommersiellt känsliga uppgifter bevaras. Artikel 43

Överensstämmelse med riktlinjerna

17. Medlemsstaterna ska se till att det finns lämpliga mekanis­ mer på nationell nivå som ger den part som berörs av ett beslut fattat av tillsynsmyndigheten rätt att överklaga till ett organ som är oberoende av de berörda parterna och av någon regering. 1. Varje tillsynsmyndighet och kommissionen får begära ett yttrande från byrån angående huruvida ett beslut som fattats av en tillsynsmyndighet överensstämmer med de riktlinjer som avses i detta direktiv eller i förordning (EG) nr 715/2009. Artikel 42

Regelverk för gränsöverskridande frågor

2. Byrån ska inom tre månader från dagen för mottagandet av begäran avge sitt yttrande till den tillsynsmyndighet som har begärt det eller till kommissionen och till den tillsynsmyndighet 1. Tillsynsmyndigheterna ska nära samråda och samarbeta som har fattat det aktuella beslutet. med varandra, och ska bistå varandra och byrån med sådan infor­ mation som krävs för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt detta direktiv. När det gäller den information som utbyts 3. Om den tillsynsmyndighet som har fattat beslutet inte föl­ ska den mottagande myndigheten säkerställa samma grad av kon­ jer byråns yttrande inom fyra månader från dagen för mottagan­ fidentialitet som den som krävs av den myndighet som lämnade det av yttrandet ska byrån informera kommissionen härom. informationen.

4. Varje tillsynsmyndighet får informera kommissionen om 2. Tillsynsmyndigheterna ska samarbeta åtminstone på regio­ den anser att ett beslut som fattats av en annan tillsynsmyndighet nal nivå för att och som är relevant för gränsöverskridande handel inte överens­ stämmer med de riktlinjer som avses i detta direktiv eller i förord­ ning (EG) nr 715/2009 inom två månader räknat från dagen för a) främja skapandet av operativa arrangemang för att möjlig­ det beslutet. göra en optimal näthantering, främja gemensamma gasbör­ ser och fördela gränsöverskridande kapacitet, liksom för att möjliggöra en adekvat nivå på sammanlänkningskapaciteten, 5. Om kommissionen, inom två månader efter att ha informe­ inbegripet genom ny sammanlänkning, inom regionen och rats av byrån i enlighet med punkt 3 eller av en tillsynsmyndighet mellan regioner så att en effektiv konkurrens kan utvecklas i enlighet med punkt 4 eller på eget initiativ inom tre månader och leveranssäkerheten kan förbättras utan diskriminering från dagen för beslutet, finner att det beslut som fattats av en till­ mellan leveransföretagen i de olika medlemsstaterna, synsmyndighet ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med de riktlinjer som avses i det här direktivet eller i förordning (EG) nr 715/2009 får kommissionen besluta att under­ b) samordna utvecklingen av alla nätföreskrifter som gäller för söka ärendet ytterligare. Kommissionen ska i sådana fall uppmana relevanta systemansvariga för överföringssystem och för tillsynsmyndigheten och parterna i förfarandet hos tillsynsmyn­ andra marknadsaktörer, och digheten att yttra sig.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/127

6. Om kommissionen beslutar att undersöka ärendet ytterli­ 4. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av denna artikel gare ska den inom fyra månader från dagen för beslutet fatta ett får kommissionen anta riktlinjer som fastställer metoder och vill­ slutgiltigt beslut om att kor för bevarande av information liksom form och innehåll när det gäller de uppgifter som ska bevaras. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att kom­ plettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande a) inte göra några invändningar mot tillsynsmyndighetens med kontroll som avses i artikel 51.3. beslut, eller

5. När det gäller transaktioner avseende gasderivat mellan gas­ b) begära att den berörda tillsynsmyndigheten återkallar sitt handelsföretag å ena sidan och grossister, systemansvariga för beslut på grund av att riktlinjerna inte har följts. överföringssystem och systemansvariga för lagring och LNG å andra sidan, ska denna artikel tillämpas först när kommissionen har antagit de riktlinjer som avses i punkt 4. 7. Om kommissionen inte beslutar att undersöka ärendet ytterligare eller inte fattar något slutgiltigt beslut inom den tids­ 6. Bestämmelserna i den här artikeln får inte skapa ytterligare gräns som fastställs i punkt 5 respektive punkt 6 ska det anses att skyldigheter i förhållande till de myndigheter som avses i punkt 1 den inte haft några invändningar mot tillsynsmyndighetens beslut. för de enheter som omfattas av direktiv 2004/39/EG.

8. Tillsynsmyndigheten ska följa kommissionens beslut att 7. Om de myndigheter som avses i punkt 1 behöver tillgång återkalla beslutet inom två månader, och ska informera kommis­ till de uppgifter som innehas av enheter som omfattas av direktiv sionen om detta. 2004/39/EG, ska de ansvariga myndigheterna enligt det direkti­ vet tillhandahålla dem de begärda uppgifterna.

9. Kommissionen får anta riktlinjer för det förfarande som ska följas av tillsynsmyndigheterna, byrån och kommissionen när det KAPITEL IX gäller hur de beslut som fattas av tillsynsmyndigheter stämmer

KUNDMARKNADER

överens med de riktlinjer som avses i denna artikel. Dessa åtgär­ der, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskri­ vande förfarande med kontroll som avses i artikel 51.3. Artikel 45

Kundmarknader

Artikel 44 För att underlätta utvecklingen av väl fungerande och transpa­ Bevarande av information renta kundmarknader i gemenskapen, ska medlemsstaterna se till att rollerna och ansvarsområdena för systemansvariga för överfö­ ringssystem, systemansvariga för distribution, gashandelsföretag och kunder, samt vid behov andra aktörer på marknaden, fast­ 1. Medlemsstaterna ska kräva att gashandelsföretag under ställs med avseende på avtalsvillkor, åtaganden mot kunder, reg­ minst fem år håller relevanta uppgifter om samtliga transaktioner ler för utbyte av uppgifter och betalning, äganderätt till uppgifter avseende gasleveransavtal och gasderivat med grossister, system­ och mätningsansvar. ansvariga för överföringssystem och systemansvariga för lagring och LNG tillgängliga för de nationella myndigheterna, inklusive de nationella tillsynsmyndigheterna, de nationella konkurrens­ Dessa regler ska offentliggöras och utformas i syfte att underlätta myndigheterna och kommissionen, för fullgörandet av deras kundernas och gashandlarnas nättillträde och granskas av tillsyns­ uppgifter. myndigheterna eller andra relevanta nationella myndigheter.

2. Uppgifterna ska innehålla information om relevanta trans­ KAPITEL X aktioner, såsom regler om löptid, tillhandahållande och fullgö­ rande samt information om mängd, datum och tider för

SLUTBESTÄMMELSER

verkställande, transaktionspriser och metoder för att identifiera den berörda grossisten liksom detaljerad information om gasle­ veransavtal och gasderivat som inte fullgjorts. Artikel 46

Skyddsåtgärder

3. Tillsynsmyndigheten får besluta att göra delar av denna information tillgänglig för marknadsaktörer, förutsatt att kom­ mersiellt känslig information om enskilda marknadsaktörer eller 1. I händelse av en plötslig kris på energimarknaden eller i fall individuella transaktioner inte lämnas ut. Denna punkt får inte til­ av hot mot personers, anordningars eller anläggningars fysiska lämpas på information om finansiella instrument som omfattas trygghet eller säkerhet eller mot ett systems integritet, får en med­ av direktiv 2004/39/EG. lemsstat tillfälligt vidta nödvändiga skyddsåtgärder.

L 2 1 1 / 1 2 8 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

2. Sådana åtgärder ska orsaka minsta möjliga störning av den 2. Medlemsstaten eller den utsedda behöriga myndigheten ska inre marknadens funktion och får inte vara mer omfattande än utan dröjsmål anmäla sitt beslut om att bevilja undantag till kom­ vad som är absolut nödvändigt för att avhjälpa de plötsliga svå­ missionen, tillsammans med alla relevanta upplysningar som rör righeter som har uppstått. detta undantag. Dessa upplysningar får överlämnas till kommis­ sionen i samlad form, för att kommissionen ska kunna fatta ett välgrundat beslut. Inom åtta veckor efter mottagandet av denna anmälan får kommissionen begära att medlemsstaten eller den 3. Den berörda medlemsstaten ska utan dröjsmål anmäla dessa utsedda behöriga myndigheten ändrar eller återkallar beslutet om åtgärder till övriga medlemsstater och till kommissionen, som får att bevilja undantag. besluta att den berörda medlemsstaten ska ändra eller upphäva sådana åtgärder, i den utsträckning som de snedvrider konkurren­ sen och negativt påverkar handeln på ett sätt som står i strid med det gemensamma intresset. Om medlemsstaten eller den utsedda behöriga myndigheten inte rättar sig efter denna begäran inom fyra veckor, ska ett slutgiltigt beslut snarast fattas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 51.2. Artikel 47

Lika villkor

Kommersiellt känslig information ska av kommissionen behand­ las konfidentiellt.

1. De åtgärder som medlemsstaterna vidtar för att säkerställa lika villkor i enlighet med detta direktiv ska vara förenliga med 3. Vid beslut om de undantag som avses i punkt 1 ska med­ fördraget, särskilt artikel 30, och gemenskapslagstiftningen. lemsstaten eller den utsedda behöriga myndigheten samt kom­ missionen särskilt ta hänsyn till följande kriterier:

2. De åtgärder som avses i punkt 1 ska vara proportionerliga, icke-diskriminerande och transparenta. Dessa åtgärder får bara a) Målet att uppnå en konkurrensutsatt gasmarknad. vidtas efter anmälan till kommissionen och med kommissionens medgivande.

b) Behovet av att fullgöra skyldigheten att tillhandahålla allmän­ nyttiga tjänster och att säkerställa försörjningstryggheten. 3. Kommissionen ska reagera på den anmälan som avses i punkt 2 inom två månader efter anmälans mottagande. Denna period ska börja dagen efter det att fullständig information har c) Naturgasföretagets ställning på gasmarknaden och det fak­ erhållits. Om kommissionen inte handlat inom denna tvåmåna­ tiska konkurrensläget på denna marknad. dersperiod, ska det anses att kommissionen inte har några invänd­ ningar mot de anmälda åtgärderna.

d) Hur allvarliga de ekonomiska och finansiella svårigheter är som naturgasföretagen och överföringsföretagen eller berät­ Artikel 48 tigade kunder råkar ut för.

Undantag när det gäller take-or-pay-åtaganden

e) Undertecknandedatum för och villkor i det eller de aktuella avtalen, inbegripet i vilken utsträckning de tillåter föränd­ 1. Om ett naturgasföretag råkar ut för, eller befarar att råka ut ringar på marknaden. för, allvarliga ekonomiska och finansiella svårigheter på grund av de take-or-pay-åtaganden som har godkänts i ett eller flera avtal om köp av gas, får det inge en ansökan om ett tillfälligt undantag f) De ansträngningar som har gjorts för att lösa problemet. från artikel 32 till den berörda medlemsstaten eller den utsedda behöriga myndigheten. Ansökan om undantag ska, beroende på vad medlemsstaterna väljer, gälla enskilda fall och lämnas in antingen före eller efter det att tillträde till systemet har vägrats. g) I vilken mån företaget, när det godtog take-or-pay- Medlemsstaterna får också överlåta till naturgasföretaget att välja åtagandena i fråga, rimligen kunde ha förutsett, med beak­ mellan att lämna in en ansökan före eller efter det att tillträde till tande av bestämmelserna i detta direktiv, att allvarliga systemet har vägrats. Om ett naturgasföretag har vägrat tillträde problem troligen skulle uppstå. ska ansökan läggas fram utan dröjsmål. Ansökningarna ska åtföl­ jas av alla relevanta upplysningar om problemets art och omfatt­ ning samt om de ansträngningar som naturgasföretaget har gjort h) I hur hög grad systemet är anslutet till andra system samt i för att lösa problemet. vilken mån dessa system är driftskompatibla.

Om rimliga alternativa lösningar inte är tillgängliga och med i) De effekter ett beviljande av ett undantag skulle få på den beaktande av punkt 3, får medlemsstaten eller den utsedda behö­ korrekta tillämpningen av detta direktiv avseende en väl riga myndigheten besluta att medge undantag. fungerande inre marknad för naturgas.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/129

Ett beslut om ansökan om undantag för take-or-pay-avtal som Cypern får göra undantag från artiklarna 4, 9, 13.1, 13.3, 14, 24, ingåtts före den 4 augusti 2003 bör inte leda till en situation där 25.5, 26, 31, 32, 37.1 och/eller 38. Detta undantag ska upphöra det är omöjligt att finna en ekonomiskt lönsam alternativ avsätt­ att gälla från och med den tidpunkt Cypern inte längre räknas ning. Allvarliga problem ska under alla omständigheter inte anses som en framväxande marknad. föreligga om försäljningen av naturgas inte faller under nivån för minimiköpgarantierna i take-or-pay-avtal om köp av naturgas, eller om det ifrågavarande take-or-pay-avtalet kan anpassas eller 3. Den dag då undantaget som avses i punkt 2 första stycket naturgasföretaget kan finna alternativa avsättningsmöjligheter. löper ut ska definitionen av berättigade kunder resultera i en öpp­ ning av marknaden som motsvarar minst 33 % av den totala årliga gasförbrukningen på den nationella gasmarknaden. Två år däref­ 4. De naturgasföretag som inte har beviljats sådana undantag ter ska artikel 37.1 b börja tillämpas och tre år därefter artikel 37.1 som avses i punkt 1 får inte vägra, eller inte längre vägra, tillträde c. Fram till dess att artikel 37.1 b börjar tillämpas får den med­ till systemet på grund av take-or-pay-åtaganden som har godkänts lemsstat som avses i punkt 2 i den här artikeln besluta att inte til­ i ett avtal om köp av gas. Medlemsstaterna ska se till att de rele­ lämpa artikel 32 när det gäller stödtjänster och tillfällig lagring vanta bestämmelserna i artiklarna 32–44 iakttas. för återförgasningsprocessen och efterföljande leverans till överföringssystemet.

5. Varje undantag som beviljas enligt ovanstående bestämmel­ ser ska vara vederbörligen motiverat. Kommissionen ska offent­ 4. Om genomförandet av detta direktiv skulle orsaka allvarliga liggöra beslutet i Europeiska unionens officiella tidning . problem inom ett geografiskt begränsat område i en medlemsstat, i synnerhet när det gäller att utveckla infrastrukturen för överfö­ ring och viktig distribution, och när syftet är att uppmuntra inves­ 6. Kommissionen ska senast den 4 augusti 2008 lägga fram en teringar, får medlemsstaten ansöka hos kommissionen om ett rapport med en översyn av de erfarenheter som har gjorts vid til­ tillfälligt undantag från artiklarna 4, 9, 13.1, 13.3, 14, 24, 25.5, lämpningen av denna artikel, för att Europaparlamentet och rådet 26, 31, 32, 37.1 och/eller 38 för utveckling inom detta område. i vederbörlig ordning ska kunna överväga i vilken utsträckning artikeln behöver anpassas. 5. Kommissionen kan bevilja undantag enligt punkt 4 med beaktande särskilt av följande kriterier: Artikel 49

Framväxande och enskilda marknader

— Behovet av investeringar i infrastrukturen, vilka inte skulle vara ekonomiskt lönsamma att genomföra på en konkur­ rensutsatt marknad. 1. Medlemsstater som inte är direkt anslutna till det samman­ länkade systemet i någon annan medlemsstat och som endast har en extern huvudleverantör, får göra undantag från artiklarna 4, 9, — Nivån på och avkastningsmöjligheterna för de investeringar 37 och/eller 38. Ett gashandelsföretag med en marknadsandel på som krävs. mer än 75 % ska betraktas som en huvudleverantör. Ett sådant undantag ska upphöra automatiskt när någon av de omständig­ heter som anges i detta stycke inte längre föreligger. Varje sådant undantag ska anmälas till kommissionen. — Gassystemets storlek och utvecklingsnivå i det berörda området.

Cypern får göra undantag från artiklarna 4, 9, 37 och/eller 38. Detta undantag ska upphöra att gälla vid den tidpunkt då Cypern — Utsikterna för den berörda gasmarknaden. inte längre räknas som en enskild marknad.

— Det berörda områdets eller den berörda regionens geogra­ Artiklarna 4, 9, 37 och/eller 38 ska inte gälla Estland, Lettland fiska utbredning och beskaffenhet samt socioekonomiska och/eller Finland fram till dess att någon av dessa medlemsstater och demografiska faktorer. direkt ansluts till någon annan medlemsstats, med undantag för Estland, Lettland, Litauen och Finland, sammanlänkade system. Detta stycke påverkar inte tillämpningen av undantag enligt det första stycket i denna punkt. För annan gasinfrastruktur än distributionsinfrastruktur får ett undantag beviljas endast om ingen gasinfrastruktur har etablerats i detta område, eller om den är etablerad sedan kortare tid än tio år. Det tillfälliga undantaget får inte utsträckas till längre än tio år 2. En medlemsstat som uppfyller villkoren för att betecknas efter det att gas först levererades till området. som en framväxande marknad och som på grund av genomför­ andet av detta direktiv skulle få allvarliga problem får göra undan­ tag från artiklarna 4, 9, 13.1, 13.3, 14, 24, 25.5, 26, 31, 32, 37.1 och/eller 38. Detta undantag ska upphöra automatiskt från och För distributionsinfrastruktur får ett undantag beviljas för en med den tidpunkt medlemsstaten inte längre uppfyller villkoren period som inte överstiger 20 år från den tidpunkt då gas för för­ för att betecknas som en framväxande marknad. Varje sådant sta gången levererades genom den nämnda infrastrukturen i undantag ska anmälas till kommissionen. området.

L 2 1 1 / 1 3 0 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

6. Artikel 9 ska inte gälla Cypern, Luxemburg och/eller Malta. Artikel 52

Rapportering

7. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om ansök­

ningar enligt punkt 4 innan ett beslut fattas i enlighet med punkt 5 1. Kommissionen ska övervaka och se över tillämpningen av med beaktande av respekten för konfidentialitet. Detta beslut, detta direktiv och ska senast den 31 december 2004, och därefter samt de undantag som avses i punkterna 1 och 2, ska offentlig­ varje år, överlämna en övergripande rapport till Europaparlamen­ göras i Europeiska unionens officiella tidning . tet och rådet om de framsteg som gjorts. Rapporten om framsteg

ska omfatta åtminstone följande:

8. Grekland får göra undantag från artiklarna 4, 24, 25, 26, 32, 37 och/eller 38 i detta direktiv för de geografiska områden a) Erfarenheter och framsteg som gjorts när det gäller att skapa och den tid som anges i de licenser som Grekland har utfärdat, en fullbordad och fullt ut fungerande inre marknad för natur­ före den 15 mars 2002 och i överensstämmelse med direktiv gas och de hinder som kvarstår för att uppnå detta mål, t.ex. 98/30/EG, för utveckling av och ensamrätt till distributionsnät i i fråga om dominerande marknadsställning, koncentrationer vissa geografiska områden. på marknaden, underprissättning och beteenden som mot­ verkar konkurrens.

Artikel 50 b) De undantag som beviljats enligt detta direktiv, inklusive

Granskningsförfarande

genomförandet av undantaget enligt artikel 26.4 i syfte att

eventuellt revidera tröskeln.

Om kommissionen i den rapport som avses i artikel 52.6 drar den slutsatsen, mot bakgrund av det sätt på vilket tillträde till nätet c) I vilken utsträckning kraven på åtskillnad och särredovisning faktiskt har genomförts i en medlemsstat – vilket ger upphov till och tariffering i detta direktiv har lett till att tillträdet till fullt effektivt, icke-diskriminerande och obehindrat nättillträde – gemenskapens gasnät blivit rättvist och icke-diskriminerande att vissa skyldigheter som företag åläggs i enlighet med detta och till att likvärdiga konkurrensnivåer har uppnåtts, samt direktiv (inklusive skyldigheterna när det gäller åtskillnad i rätts­ vilka ekonomiska, miljömässiga och sociala följder öppnan­ ligt avseende för systemansvariga för distributionssystemet) inte det av gasmarknaden fått för kunderna. står i proportion till det mål som eftersträvas, får den berörda medlemsstaten av kommissionen anhålla om befrielse från kravet

i fråga. d) En analys av frågor som rör systemens kapacitetsnivå och

försörjningstrygghet när det gäller naturgas i gemenskapen,

särskilt den rådande och förväntande balansen mellan efter­ Medlemsstaten ska omedelbart underrätta kommissionen om frågan och tillgång, med beaktande av den fysiska kapacite­ denna begäran och lämna all den relevanta information som är ten för överföring mellan områden och utbyggnaden av nödvändig för att visa att den slutsats som dragits i rapporten om lagringsmöjligheter (inbegripet frågan om marknadsregle­ att effektivt nättillträde säkerställs kommer att kvarstå. ringens proportionalitet inom detta område).

Inom tre månader efter det att kommissionen har underrättats ska e) Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas de åtgärder som den ta ställning till den berörda medlemsstatens begäran och vid vidtagits i medlemsstaterna för att täcka efterfrågetoppar och behov lägga fram förslag för Europaparlamentet och rådet om att hantera brister i leveranser från en eller flera gashandlares ändra de relevanta bestämmelserna i detta direktiv. Kommissio­ sida. nen får i förslagen om att ändra detta direktiv föreslå att den berörda medlemsstaten undantas från särskilda krav under förut­ sättning att denna medlemsstat vid behov vidtar lika effektiva f) En allmän bedömning av de framsteg som gjorts inom ramen

åtgärder. för de bilaterala förbindelserna med tredje länder som pro­

ducerar och exporterar eller transporterar naturgas, inbegri­

pet vilka framsteg dessa länder har gjort när det gäller integration av marknaden, handel och tillträde till näten. Artikel 51

Kommitté

g) Behovet av eventuella harmoniseringskrav som inte är knutna till bestämmelserna i detta direktiv. 1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

Rapporten om framsteg får vid behov även innehålla rekommen­ 2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i dationer och åtgärder för att motverka negativa effekter av domi­ beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmel­ nerande marknadsställning och marknadskoncentration.

serna i artikel 8 i det beslutet.

I rapporten kan kommissionen, i samråd med Entso för gas, även 3. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–5a.4 undersöka om det är möjligt att de systemansvariga för överfö­ och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestäm­ ringssystem skapar en enda gemensam europeisk systemansvarig melserna i artikel 8 i det beslutet. för överföringssystem.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/131

2. Vartannat år ska den rapport om framsteg som avses i — prisutveckling, inbegripet leveransavgifterna, i förhållande punkt 1 även omfatta en analys av de olika åtgärder som vidtagits till i hur stor utsträckning marknaderna öppnas, i medlemsstaterna för att uppfylla skyldigheter när det gäller all­ männyttiga tjänster, samt en bedömning av dessa åtgärders effek­ tivitet och, i synnerhet, deras inverkan på konkurrensen på — huruvida tredje part har effektivt och icke-diskriminerande gasmarknaden. Rapporten får vid behov innehålla rekommenda­ tillträde till gaslagring om det är tekniskt och/eller ekono­ tioner om vilka åtgärder som bör vidtas på nationell nivå för att miskt nödvändigt för att ge effektivt tillträde till systemet, uppnå en hög kvalitet på de allmännyttiga tjänsterna eller för att förhindra en avskärmning av marknaden.

— de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av detta direk­ tiv när det gäller det verkliga oberoendet för systemansvariga 3. Kommissionen ska senast den 3 mars 2013 som en del den i vertikalt integrerade företag och huruvida andra åtgärder allmänna översynen förelägga Europaparlamentet och rådet en utöver funktionellt oberoende och särredovisning har utveck­ detaljerad särskild rapport om i vilken utsträckning kraven på lats vilkas effekt är likvärdig med åtskillnad i rättsligt åtskillnad enligt kapitel IV med framgång har kunnat säkerställa avseende. fullt och effektivt oberoende för de oberoende systemansvariga för överföring, med faktisk och effektiv åtskillnad som riktmärke.

Då det är lämpligt ska kommissionen lägga fram förslag för Euro­ paparlamentet och rådet, i synnerhet för att garantera hög kvali­ 4. För kommissionens bedömning enligt punkt 3 ska kommis­ tet på de allmännyttiga tjänsterna. sionen särskilt beakta följande kriterier: rättvist och ickediskriminerande tillträde till nätet, effektiv reglering, utveckling av nätet för att tillgodose marknadens behov, icke snedvridna inves­ teringsincitament, utveckling av sammanlänkningsinfrastruktur, Då det är lämpligt ska kommissionen lägga fram förslag för Euro­ effektiv konkurrens på gemenskapens energimarknader och säkra paparlamentet och rådet, i synnerhet för att säkerställa fullstän­ leveranser i gemenskapen. digt och faktiskt oberoende för de systemansvariga för distributionssystemet före den 1 juli 2007. Vid behov ska dessa förslag, i överensstämmelse med konkurrenslagstiftningen, även 5. När så är lämpligt och särskilt för det fall det i den detalje­ avse åtgärder angående dominerande marknadsställning, mark­ rade särskilda rapport som avses i punkt 3 fastställs att villkoren nadskoncentration och underprissättning eller beteende som mot­ enligt punkt 4 inte har säkerställts i praktiken, ska kommissionen verkar konkurrensen. lämna förslag till Europaparlamentet och rådet för att säkerställa fullt och effektivt oberoende för de systemansvariga för överfö­ ringssystemen senast den 3 mars 2014. Artikel 53

Upphävanden

6. Kommissionen ska senast den 1 januari 2006 lägga fram en detaljerad rapport inför Europaparlamentet och rådet om fram­ stegen när det gäller att skapa en inre marknad för gas. I rappor­ Direktiv 2003/55/EG ska upphöra att gälla från och med den ten ska särskilt redovisas 3 mars 2011 utan att det påverkar medlemsstaternas förpliktelser när det gäller tidsfrister för införlivande och tillämpning av nämnda direktiv. Hänvisningar till det upphävda direktivet ska — förekomsten av icke-diskriminerande nättillträde, anses som hänvisningar till det här direktivet och ska läsas i enlig­ het med jämförelsetabellen i bilaga II.

— fungerande tillsyn,

Artikel 54 — utvecklingen av infrastruktur för sammanlänkning, villkoren

Införlivande

för transitering och läget beträffande försörjningstryggheten i gemenskapen,

1. Medlemsstaterna ska sätta i kraft de lagar och andra författ­ ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den — i vilken utsträckning de fullständiga fördelarna av att mark­ 3 mars 2011. De ska genast underrätta kommissionen om detta. naden öppnas tillfaller små företag och hushållskunder, sär­ skilt när det gäller kvaliteten på de allmännyttiga tjänsterna,

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 3 mars — i vilken utsträckning marknaderna i praktiken är öppna för 2011, med undantag av artikel 11, som de ska tillämpa från och verklig konkurrens, inbegripet aspekter som rör domine­ med den 3 mars 2013. rande marknadsställning, marknadskoncentration, underpris­ sättning eller beteende som motverkar konkurrensen, När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning — i vilken utsträckning kunderna verkligen byter gashandlare när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen och omförhandlar tariffer, ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

L 211/132 SV Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten Artikel 56 till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar

Adressater

inom det område som omfattas av detta direktiv. Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Artikel 55 Utfärdat i Bryssel den 13 juli 2009.

Ikraftträdande

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar H.-G. PÖTTERING E. ERLANDSSON Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning . Ordförande Ordförande

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V E u r o p e si k a u n i o n e n s o f if c i e ll a it d n i n g L 2 1 1 / 1 3 3

BILAGA I

KONSUMENTSKYDDSÅTGÄRDER

1. Om inte annat följer av gemenskapsreglerna om konsumentskydd, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG av den 20 maj 1997 om konsumentskydd vid distansavtal ( ) o c h r å d e t s d ri e k it v 9 3 / 1 3 / E E G a v d e n 5 a p r li 1 9 9 3 1 om oskäliga villkor i konsumentavtal ( 2 ,) s k a d e å t g ä r d e r s o m a v s e s i a r it k e l 3 t li fl ö r s ä k r a k u n d e r n a f ö jl a n d e :

a) Rätten till ett avtal med sin gashandlare i vilket följande ska anges:

— Gashandlarens namn och adress.

— De tjänster som tillhandahålls, kvalitet på de tjänster som erbjuds och tidpunkt för den ursprungliga inkopplingen.

— De underhållstjänster som tillhandahålls.

— På vilket sätt aktuell information om tariffer och underhållskostnader kan erhållas.

— Avtalets löptid och hur avtalet och tjänsterna förlängs eller sägs upp samt huruvida det ska vara tillåtet att från­ träda ett avtal utan kostnad.

— Villkoren för ersättning och återbetalning om tjänsterna inte håller avtalad kvalitet, inbegripet i händelse av inkorrekt eller försenad fakturering.

— Hur det tvistlösningsförfarande som avses i led f inleds.

— Information om konsumentens rättigheter, inbegripet behandlingen av klagomål och all den information som avses i denna punkt, tydligt angiven på räkningen eller naturgasföretagens webbplatser.

Villkoren ska vara skäliga och kända på förhand. Information om dem bör under alla omständigheter ges innan avtalet ingås eller bekräftas. Då avtal ingås genom en mellanhand ska de upplysningar som avses i denna punkt också tillhandahållas innan avtalet ingås.

b) Underrättelse i god tid om varje avsikt att ändra avtalsvillkoren och i samband med denna underrättelse upplysning om att kunderna har rätt att frånträda avtalet. Gashandlarna ska på ett transparent och lättbegripligt sätt underrätta sina kunder direkt om varje avgiftshöjning vid en lämplig tidpunkt som inte infaller senare än en normal fakture­ ringsperiod efter det att höjningen trätt i kraft. Medlemsstaterna ska se till att kunder har möjlighet att frånträda avtal om de inte godtar de nya villkor som gashandlaren meddelat.

c) Transparent information om priser, tariffer och standardvillkor för tillgång till och utnyttjande av gastjänster.

d) Brett val av betalningssätt, som inte får medföra oskälig diskriminering mellan olika kunder. Eventuella system för förskottsbetalningar ska vara skäliga och adekvat återspegla den sannolika förbrukningen. Alla skillnader i villkor och bestämmelser ska motsvara gashandlarens kostnader för de olika betalningssystemen. De allmänna villkoren ska vara skäliga och transparenta. De ska meddelas på ett klart och lättbegripligt språk och får inte omfatta sådana hinder för konsumenternas utövande av sina rättigheter som inte följer direkt av avtalet, till exempel att avtalen är onödigt omfattande. Kunderna ska skyddas mot oskäliga eller vilseledande försäljningsmetoder.

e) Möjlighet att byta gashandlare utan kostnad.

f) Tillgång till transparenta, okomplicerade och billiga förfaranden för behandling av kundernas klagomål. Alla kun­ der ska framför allt ha rätt till en god standard på både tillhandahållandet av tjänster och behandlingen av klagomål från sin gashandlares sida. Sådana förfaranden för tvistlösning utanför domstol ska göra det möjligt att lösa tvister snabbt och rättvist, helst inom tre månader, och när det är befogat ska de innefatta ett system för återbetalning och/eller ersättning. Förfarandena bör i möjligaste mån följa de principer som anges i kommissionens rekommen­ dation 98/257/EG av den 30 mars 1998 om principer som skall tillämpas på de instanser som är ansvariga för för­ faranden för reglering av konsumenttvister utanför domstol ( 3 .)

( ) EGT L 144, 4.6.1997, s. 19. 1 ( ) EGT L 95, 21.4.1993, s. 29. 2 ( ) EGT L 115, 17.4.1998, s. 31. 3

L 211/134 SV Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

g) Information till kunder som är anslutna till gassystemet om deras rättigheter att, enligt tillämplig nationell lagstift­ ning, få tillgång till naturgas av en bestämd kvalitet till rimliga priser.

h) Tillgång till sina förbrukningsuppgifter och möjlighet att genom uttryckligt avtal och utan kostnad ge en registre­ rad gashandlare tillgång till sina mätaruppgifter. Den part som ansvarar för hanteringen av uppgifterna ska vara skyldig att lämna ut dessa uppgifter till företaget. Medlemsstaterna ska fastställa uppgifternas format och ett förfa­ rande för gashandlare och konsumenter för att få tillgång till uppgifterna. Inga ytterligare kostnader ska åläggas kon­ sumenten för denna tjänst.

i) Klar och tydlig information om den faktiska gasförbrukningen och faktiska kostnader tillräckligt ofta, så att de kan reglera sin egen gasförbrukning. Informationen ska lämnas inom en rimlig tidsfrist som beaktar kapaciteten hos kundens mätningsutrustning. Vederbörlig hänsyn ska tas till sådana åtgärders kostnadseffektivitet. Inga ytterligare kostnader ska åläggas konsumenten för denna tjänst.

j) Slutavräkning efter varje byte av gashandlare senast sex veckor efter det att bytet skett.

2. Medlemsstaterna ska se till att det genomförs system med smarta mätare som hjälper konsumenterna att aktivt med­ verka på gasmarknaden. Genomförandet av dessa mätsystem kan göras till föremål för en ekonomisk bedömning av alla kostnader och all nytta de för med sig på lång sikt för marknaden och den enskilde konsumenten eller av vad slags smarta mätare som är ekonomiskt rimliga och kostnadseffektiva och vilken tidsfrist som är rimlig för deras distribution.

En sådan bedömning ska göras senast den 3 september 2012.

Med utgångspunkt i denna bedömning ska medlemsstaterna, eller ett behörigt organ som de utser, ta fram en tidsplan för genomförandet av system med smarta mätare.

Medlemsstaterna, eller en behörig myndighet som de utser, ska se till att de mätarsystem som ska tas i bruk på deras territorier är driftskompatibla samt ta vederbörlig hänsyn till lämpliga standarder och bästa praxis samt vikten av att det utvecklas en gemensam marknad för naturgas.

1 4 . 8 . 2 0 0 9 S V Europeiska unionens officiella tidning L 211/135

BILAGA II

JÄMFÖRELSETABELL

Direktiv 2003/55/EG Detta direktiv Artikel 1 Artikel 1 Artikel 2 Artikel 2 Artikel 3 Artikel 3 Artikel 4 Artikel 4 Artikel 5 Artikel 5 — Artikel 6 — Artikel 7 Artikel 6 Artikel 8 Artikel 9 Artikel 9 Artikel 7 Artikel 10 — Artikel 11 Artikel 7 Artikel 12 Artikel 8 Artikel 13 — Artikel 14 — Artikel 15 Artikel 10 Artikel 16 — Artikel 17 — Artikel 18 — Artikel 19 — Artikel 20 — Artikel 21 — Artikel 22 — Artikel 23 Artikel 11 Artikel 24 Artikel 12 Artikel 25 Artikel 13 Artikel 26 Artikel 14 Artikel 27 Artikel 15 Artikel 29 Artikel 16 Artikel 30 Artikel 17 Artikel 31 Artikel 18 Artikel 32 Artikel 19 Artikel 33 Artikel 20 Artikel 34 Artikel 21 Artikel 35 Artikel 22 Artikel 36 Artikel 23 Artikel 37 Artikel 24 Artikel 38 Artikel 25.1 första och andra meningarna Artikel 39 — Artikel 40

L 2 1 1 / 1 3 6 S V Europeiska unionens officiella tidning 14.8.2009

D ri e k it v 2 0 0 3 / 5 5 / E G D e tt a d ri e k it v Artikel 25 (resten) Artikel 41 — Artikel 42 — Artikel 43 — Artikel 44 — Artikel 45 Artikel 26 Artikel 46 — Artikel 47 Artikel 27 Artikel 48 Artikel 28 Artikel 49 Artikel 29 Artikel 50 Artikel 30 Artikel 51 Artikel 31 Artikel 52 Artikel 32 Artikel 53 Artikel 33 Artikel 54 Artikel 34 Artikel 55 Artikel 35 Artikel 56 Annex A Annex I

Bilaga 3

Sammanfattning av NELGA:s betänkande Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas (SOU 2010:30)

Bakgrund

Nya el- och gasmarknadsutredningen (utredningen) har i uppdrag att genomföra det tredje inre marknadspaketet för el och naturgas i det svenska regelverket. Utredningens uppdrag utgör en del av det arbete inom EU som syftar till att skapa en gemensam inre marknad för el och naturgas. Paketet omfattar bl.a. nya och även mer detaljerade åtgärder som ska främja harmoniseringen och dess effekter. Därutöver skapas även en byrå för samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheterna (ACER). Genom att harmonisera regelverket och främja utvecklandet av gränsöverskridande handel skapas förutsättningar för effektivt fungerande konkurrensutsatta marknader för el och naturgas. Det tredje inre marknadspaketet för el och naturgas utgörs avföljande rättsakter: – Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (elmarknadsdirektivet). – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel och om upphävande av förordning (EG) nr 1228/2003 (elförordningen). – Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (gasmarknadsdirektivet). – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten och om upphävande av förordning (EG) nr 1775/2005 (gasförordningen). – Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (byråförordningen). Det tredje paketet omfattar åtgärder inom flera områden. Däribland åtgärder som syftar till att skapa en mer effektiv åtskillnad mellan transmissionsverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet, bestämmelser som innebär ett utökat kundskydd, samt ett mer detaljerat regelverk kring nationella tillsynsmyndigheters befogenheter och uppgifter. Även behovet av samarbete betonas, varvid byrån för samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter på el och naturgasområdet (ACER) som nu inrättas ges en viktig roll. Inom ramen för el- och naturgasförordningarna skapas två organisationer, Entso för el (ENTSO-E) och Entso för gas (ENTSOG), som ska fungera som samarbetsorgan för de certifierade transmissionsföretagen inom el och naturgas. Dessa organisationer har en viktig roll att fylla i harmoniseringen av det europeiska regelverket och kommer bl.a. att arbeta med att ta fram nätverkskoder och investeringsplaner för de inre marknaderna för el och naturgas. Det tredje marknadspaketets processer utgår från att de aktörer som besitter relevant kompetens tar fram det mer detaljerade regelverket för rutiner och rekommendationer etc. vilket sedan ska 147

noteras/godkännas/fastställas av ACER och/eller kommissionen. Denna Bilaga 3 ansats används exempelvis vid utarbetandet av de nätföreskrifter som ska arbetas fram av ENTSO-E respektive ENTSOG. Utredningen väljer att använda beteckningen nätverkskoder för elmarknaden då denna bättre avspeglar detta regelverks funktion för svenskt vidkommande.

Uppdraget

Utredningens uppdrag är att ta fram sådana förslag till lagstiftning och regelverk i övrigt som krävs för att genomföra elmarknadsdirektivet och gasmarknadsdirektivet i det svenska regelverket. Därutöver har utredningen även i uppgift att föreslå anpassningar i lagstiftning och regelverk i övrigt med anledning av förordningen om villkor för tillträde till nätet för gränsöverskridande handel med el, förordningen om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten samt till förordningen om inrättandet av en byrå för sam- arbete mellan tillsynsmyndigheterna. Uppdraget omfattar även att utreda behovet av förändrade bestämmelser om funktionell åtskillnad på naturgasmarknaden. Kända faktiska förhållanden på de svenska marknaderna för el och naturgas ligger till grund för utredningens analys. Utredningens förslag avser förändringar i ellagen, naturgaslagen, elförordningen och naturgasförordningen. Därutöver föreslås även förändringar i Energimarknadsinspektionens, Svenska kraftnäts, Energimyndighetens, Konsumentverkets samt Konkurrensverkets instruktioner. Utredningen föreslår även en ny förordning om certifiering – certifieringsförordningen. Utredningen väljer att begränsa regelförändringarna till ett minimum, dvs. utredningen föreslår endast förändringar nödvändiga för att uppfylla direktivens uttalade krav. Detta förhållningssätt innebär exempelvis att de allmänna avtalsvillkor som utgör praxis för stora delar av de berörda företagen legat till grund för många av utredningens förslag rörande konsumentskydd. Utredningen lägger även stor vikt vid att konsumenternas rättigheter tryggas i enlighet med det tredje paketets intentioner.

Det tredje inre markandspaketet för el och naturgas

Elmarknads- och gasmarknadsdirektiven, samt el- och gasförordningarna

Förstärkt och förtydligad ställning för kunderna

Direktiven talar ibland om konsumenter i den svenska bemärkelsen konsument som fysisk person, ibland om kunder varvid avses samtliga kunder, dvs. både juridiska och fysiska personer. Vissa av utredningens förslag berör bara konsumenterna men andra berör hela kundkollektivet. Det finns stora likheter mellan de reviderade el- och gasmarknadsdirektiven bl.a. vad gäller konsumentfrågor. Sverige tillämpar redan i dagsläget bestämmelser liknande de som direktiven anger inom ramen för de allmänna avtalsvillkor som tillämpas av flertalet företag på el- och naturgasmarknaderna. Utredningen har i 148

möjligaste mån valt att föreslå bestämmelser som överensstämmer med Bilaga 3 befintlig praxis i syfte att undvika större kostnadsökningar än nödvändigt för de berörda företagen. Utredningen har lagt ett flertal förslag vars syfte är att förstärka och förtydliga kundernas ställning på el- och naturgasmarknaderna. Flera förslag rör relationen mellan konsumenter och el- eller gashandelsföretag respektive el- eller gasnätsföretag. Utredningen föreslår att ett avtal mellan en konsument och en el- eller gasleverantör ska innehålla uppgifter om leverantörens namn, adress och telefonnummer, leverantörens åtagande gentemot konsumenten, datum när avtalet ingåtts, var konsumenten kan finna information om leverantörens priser och övriga villkor samt jämförpriser, när fakturering ska ske och med vilket intervall, den tid som avtalet löper, vad som gäller med avseende på förlängning av avtalet om det löper under en viss tid, villkoren för uppsägning av avtalet, principen för hur kostnaden ska beräknas för att i förtid avbryta ett avtal som löper under viss tid, villkoren för ersättning och återbetalning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet med avseende på felaktig eller försenad fakturering och vad som gäller när preliminär fakturering i större utsträckning än vad som avtalats skett, hur ett tvistlösningsförfarande enligt ellagen respektive naturgaslagen inleds samt konsumentens övriga rättigheter gentemot eloch naturgasleverantören. Här rör det sig i huvudsak om en kodifiering av befintliga allmänna avtalsvillkor. Utredningen föreslår en bestämmelse som anger att en konsument får säga upp ett avtal om leverans av el eller naturgas utan att påföras någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse till följd av uppsägningen. Denna rätt avser avtal som inte är tidsbestämda. Utredningen föreslår även att företagen ska informera konsumenterna innan en villkorsändring träder i kraft, samt att konsumenterna ska ha rätt att utan kostnad häva avtalet om de inte accepterar villkorsändringen. Genom att föreslå att avisering av villkorsändringar ska ske innan de träder i kraft avviker utredningen från direktivens bestämmelser i denna punkt. Ett ytterligare förslag innebär att det på fakturan ska finnas en hänvisning till företagets hemsida där det ska finnas information om var det finns möjligheter till tvistlösning. Företagens hemsida ska även innehålla information om konsumenternas rättigheter. Utredningen föreslår bestämmelser som begränsar hur länge företagen kan ta ut förskottsbetalning samt när det ska ske en förnyad prövning av om kravet på förskottsbetalning ska kvarstå. För naturgaskonsumenter innebär bestämmelsen att tiden för hur länge företagen kan ta ut förskottsbetalning förkortas. Även principer för hur man ska beräkna förskottsbetalningen föreslås. Utredningen föreslår ett förbud mot diskriminerande avtalsvillkor beroende av valt betalningssätt i syfte att undvika diskriminering mellan olika grupper av konsumenter. Utredningen föreslår även att konsumenter ska få en slutfaktura inom sex veckor vid byte av el- eller gasleverantör. Utredningen lägger även ett förslag om en förkortning av bytesprocessen för el- och naturgasleverantörer till tre veckor. Enligt utredningens bedömning innebär detta förslag att företagens IT-system och rutiner måste anpassas för att kunna hantera den förkortade tiden för 149

bytesprocessen. Utredningens förslag avser själva bytesprocessen, dvs. Bilaga 3 den tid det längst får ta att genomföra en leverantörsbyte. Utredningen föreslår även att det ska införas regler som innebär en skyldighet för el- och gashandelsföretag samt el- och gasnätsföretag att ha en väl fungerande klagomålshantering. Energimarknadsinspektionen ska vara tillsynsmyndighet och övervaka företagens klagomålshantering. Utredningen föreslår även en bestämmelse som innebär att elnätföretagen är skyldiga att tillhandhålla konsumenten information om dennes elförbrukning minst en gång per månad. Uppgifterna måste vara tillgängliga per kalendermånad samt vara tillgängliga på ett sådant sätt att samtliga kunder har möjlighet att ta del av dem. Utredningen har övervägt motsvarande bestämmelse för naturgas, men mot bakgrund av förhållandena på den svenska naturgasmarknaden valt att inte lägga ett sådant förslag. Utredningen föreslår även att elnätsföretag med fler än 100 000 anslutna kunder som ingår i vertikalt integrerade koncerner ska ange avsändaren i samband med kommunikation med en eller flera kunder. Syftet är att det ska vara tydligt när det är monopolföretaget inom en koncern som är avsändare och när det är övriga företag för att undvika förvirring om avsändaren. För att inte gå utöver direktivens krav har utredningen valt att avgränsa bestämmelsen till enbart elnätsföretag. I syfte att inte i onödan fördyra för mindre företag föreslår utredningen att undantaget för företag med färre än 100 000 anslutna kunder ska tillämpas. Utredningen föreslår också att alla vertikalt integrerade el- och gasnätsföretag oavsett antal anslutna kunder ska utse en övervakningsansvarig som ska ansvara för företagets övervakningsplan. Den övervakningsansvarige kan utses inom företaget. För att underlätta tillträde till elnäten föreslår utredningen att elnätsföretagen ska avge motiverade beslut i de fall de vägrar tillträde för tredje part till nätet eller vägrar överföra el för annans räkning på sitt nät. Härmed blir det lättare för den som vägrats tillträde att bedöma om det finns anledning att klaga på beslutet. Utredningen föreslår att en definition av utsatta kunder ska tas in i elrespektive naturgaslagen.

Åtskillnad

Mot bakgrund av direktivens nya och mer detaljerade regler kring åtskillnad föreslår utredningen bl.a. krav på åtskillnad mellan elnätsverksamhet och produktion och/eller handel med gas, respektive åtskillnad mellan gasnätsverksamhet och produktion och/eller handel med el. Utredningen har lagt förslag rörande reglerna kring åtskillnad på naturgasmarknaden. Naturgaslagen bör kompletteras med en bestämmelse som anger att ett företag som bedriver överföring av naturgas inte får bedriva produktion och/eller handel med naturgas eller annan typ av gas som är tekniskt möjlig och säker att föra in i naturgassystemet. Den del av bestämmelsen som är ny rör produktion och omfattar även biogasproduktion. 150

Certifiering Bilaga 3

Utredningen föreslår även bestämmelser som innebär att transmissionsföretag och andra relevanta aktörer ska ansöka om certifiering. Bestämmelserna om certifiering är att viktiga från ett europeiskt perspektiv då de avses bidra till att åtskillnadsreglerna vad gäller transmissionsföretag upprätthålls på den inre marknaden. De certifierade företagen kommer att delta i arbetet i ENTSO-E och ENTSOG. Vad gäller naturgas föreslår utredningen även bestämmelser som rör certifiering i förhållande till tredje land.

Slutna distributionssystem m.m.

Utredningen föreslår att det ska införas bestämmelser om slutna distributionssystem i naturgaslagen. Förslaget avser att befästa dagens väl fungerande praxis samtidigt som det bidrar till en ökad tydlighet och långsiktighet för marknadens aktörer. Vad beträffar lagring av naturgas föreslår utredningen att en bestämmelse införs i naturgaslagen som anger att tillsynsmyndigheterna ska samråda med systemanvändarna i samband med utarbetandet av tarifferna för lager och för lagring i transmissionsledning eller metoderna för deras fastställande.

Energimarknadsinspektionen

Det tredje energimarknadspaketet omfattar bestämmelser som syftar till att harmonisera och säkerställa tillsynsmyndigheternas oberoende och självständighet. Energimarknadsinspektionen kommer att få nya uppgifter samtidigt som befintliga uppgifter påverkas vad gäller omfattning och nivå. För att säkerställa att Energimarknadsinspektionen ska ha möjlighet att genomföra dessa uppgifter är det viktigt att inspektionen ges tillgång till nödvändiga resurser och kompetens. Utredningen föreslår att Energimarknadsinspektionens instruktion ska uppdateras med hänvisningar till de reviderade el- och gasmarknadsdirektiven och gasförordningen samt kompletteras med hänvisningar till elförordningen och byråförordningen. Utredningen föreslår att inspektionens chef ska förordnas för en period av fem till sju år samt att förordnandet endast ska kunna förnyas vid ett tillfälle. Utredningen lägger ett förslag som innebär att varje part som har ett klagomål mot ett el- eller gasnätföretag avseende dennes skyldigheter enligt ellagen respektive naturgaslagen får klaga hos Energimarknadsinspektionen som ska fatta beslut inom två månader. Besluten ska gälla omedelbart och vara överklagbara. De nya bestämmelserna omfattar inte tvister som redan är reglerade i ellagen. Energimarknadsinspektionen ska även hantera de nya reglerna om certifiering som beskrivits ovan. Förslagen innebär även att inspektionen ska offentliggöra beskrivningar av roller och ansvarsområden för företag som bedriver nätverksamhet för el eller naturgas, el- eller naturgashandlare och kunder samt vid behov andra aktörer. Utredningen föreslår även att Energimarknadsinspektionen ska fatta beslut om intäktsramar för stamnätet. 151

Vad gäller byråförordningen så kommer Energimarknadsinspektionen i Bilaga 3 sin egenskap av nationell tillsynsmyndighet att delta i byråns arbete.

Svenska kraftnät

Utredningen föreslår att Svenska kraftnäts instruktion ska kompletteras med bestämmelser som tydliggör att Svenska kraftnät ska inkassera kapacitetsavgifter (s.k. flaskhalsintäkter), delta i utvecklingen av regionala marknader för el och naturgas inom Norden och EU, delge Energimarknadsinspektionen resultatet av sin tillsyn över det nationella elsystemets driftssäkerhet samt utföra de uppgifter som åligger den systemansvariga för överföringssystem för el enligt elförordningen. Utredningen föreslår att Svenska kraftnät ska få möjlighet att fondera kapacitetsavgifterna från år till år för att använda dem till att bibehålla eller öka kapaciteten på aktuell förbindelse eller för mothandel. Givet dagens förutsättningar kan Svenska kraftnät förväntas delta i arbetet i ENTSO-E och ENTSOG i egenskap av certifierat företag.

Övriga myndigheter

Utredningens förslag berör även Energimyndigheten, Konsumentverket samt Konkurrensverket. Energimyndigheten föreslås bistå Svenska kraftnät och andra certifierade systemansvariga med hjälp vad gäller energiprognoser för el och naturgas. Vad gäller Konsumentverket innebär utredningens förslag i huvudsak att Konsumentverket ska bistå Energimarknadsinspektionen med information om konsumenterna på eloch naturgasmarknaderna. Utredningen föreslår även att Konkurrensverkets instruktion ändras så att verket nu ska bistå Energimarknadsinspektionen med underlag vid inspektionens årliga rapportering om eloch naturgasmarknaderna.

Övriga organisationer

Utredningen föreslår att Konsumenternas elrådgivningsbyrå ska utses till kontaktpunkt för konsumenterna vad gäller el- och gashandelsfrågor, samt el- och gasnätsfrågor. Direktiven innehåller även bestämmelser som anger att konsumenter ska ha tillgång till ett tvistlösningsinstitut utanför domstol med ett snabbt, enkelt och billigt förfarande. Utredningen gör bedömningen att den befintliga hanteringen vid ARN är tillfyllest och att det i dagsläget inte finns anledning att förändra regelverket i denna del.

Övrigt

Direktiven omfattar även krav på att en nationell tillsynsmyndighet ska ändra bindande beslut då kommissionen finner att beslutet i fråga inte överensstämmer med riktlinjerna i direktiven eller förordningarna. Sammantaget är det utredningens bedömning att det inte vore förenligt med den svenska förvaltningslagen och de principer som ligger till grund 152

för svenska förvaltningsbeslut att ändra ett beslut som gynnar en enskild Bilaga 3 när detta beslut vunnit laga kraft.

Byråförordningen

Byråförordningen är ny och omfattar bestämmelser som dels rör byråns inrättande och organisation, dels rör dess uppgifter. ACER får bl.a. till uppgift att stärka tillsynen över marknaderna och agera som tvistlösande i vissa frågor som rör gränsöverskridande förbindelser. Byrån har möjlighet att under vissa omständigheter fatta beslut inom några av de områden som vanligen tillfaller de nationella tillsynsmyndigheterna. Det nya regelverket omfattar även bestämmelser som anger hur vissa frågor ska processas. Byrån har här en viktig roll i det att den ska avge yttrande rörande flera frågor. Många uppgifter omfattas av bestämmelserna i övriga rättsakter i paketet och berör förutom ACER även kommissionen, nationella tillsynsmyndigheter samt ENTSO-E och ENTSOG. Dessa uppgifter har hanterats med utgångspunkt från de förstnämnda direktiven och förordningen vad gäller förslag till ny och förändrad lagstiftning. Här föreslår utredningen endast att Energimarknadsinspektionens instruktion ska kompletteras med en hänvisning till byråförordningen. Det kommer även att vara möjligt för medlemsstaterna att utstationera personal i form av nationella experter vid byrån. En sådan utstationering torde vara av intresse för Sverige.

Nya utredningar på naturgasmarknaden och elmarknaden föreslås

Med anledning av bestämmelserna i det tredje paketet föreslår utredningen även att vissa frågor bör utredas vidare. På naturgasmarknaden anser utredningen att hanteringen av systemansvaret skyndsamt bör utredas. Syftet är att identifiera nödvändiga förändringar i det svenska regelverket för att möjliggöra en hantering av systemansvaret i enlighet med gasmarknadsdirektivets TSO-lösning. Även den svenska marknadsmodellen för naturgas bör utredas i mer detalj för att avgöra om den behöver anpassas för att harmonisera med gällande regelverk inom EU. En viktig fråga är hur hanteringen av systemansvaret och valet av marknadsmodell kan bidra till att effektivisera den svenska naturgasmarkanden och bidra till att öka möjligheterna till konkurrens på den inre marknaden. Vad gäller elmarknaden föreslår utredningen en översyn av gränsen för undantaget på elmarknaden för vertikalt integrerade företag som gäller för företag med färre än 100 000 anslutna elkunder. Syftet med översynen är att undantaget bättre ska avspegla de faktiska förhållandena på den svenska marknaden där undantaget i dag omfattar alla utom ca fem företag. Utredningen föreslår att Energimarknadsinspektionen ska utvärdera införandet av smarta mätare för el och naturgas och bedöma de kostnader och den nytta dessa för med sig för såväl marknaden som konsumenten.

Vid en sådan bedömning är det viktigt att notera att förhållandena på el- Bilaga 3 och naturgasmarknaderna skiljer sig åt på ett flertal punkter.

Ökade krav på åtskillnad på naturgasmarknaden

Utöver genomförandet av det tredje inre marknadspaketet har utredningen även i uppdrag att utreda behovet av förändrade bestämmelser om funktionell åtskillnad på naturgasmarknaden. Utredningen gör bedömningen att motsvarigheten till de genomförda ändringarna i ellagen inte torde vara nödvändiga vad gäller transmissionsverksamheten på naturgasmarknaden. Oavsett att de skulle kunna bidra till att tydliggöra effekterna av en väl fungerande åtskillnad och ett väl fungerande oberoende, anser utredningen emellertid inte att detta i sig utgör tillräcklig grund för att införa nya regler för transmissionsföretag på naturgasmarknaden.

Finansiering

Utredningen föreslår att Energimarknadsinspektionens behov av utökade resurser fortsatt finansieras genom inspektionens anslag, vilket även föreslås omfatta ersättningen till den kontaktpunkt som föreslås utses för konsumenterna på el- och naturgasmarknaderna. Svenska kraftnäts kostnader för internationellt samarbete kommer att på samma sätt som tidigare täckas av stamnätstariffen. De uppgifter som därutöver åläggs Svenska kraftnät torde rymmas inom verkets befintliga ramar. Uppdragen att utreda systemansvaret och marknadsmodellen för naturgas samt översynen av gränsen för undantag för företag med färre än 100 000 anslutna kunder på elmarknaden torde till stor del inrymmas i den utredningsverksamhet som bedrivs inom departementet eller Energimarknadsinspektionen.

Bilaga 4

Nya el- och gasmarknadsutredningens lagförslag

Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857) dels att 2 kap 10 §, 2 kap. 18 §, 3 kap 1 a §, 3 kap. 6 §, 3 kap. 7 §, 3 kap. 9 §, 3 kap. 17 §, 5 kap. 18 §, 8 kap. 6 §, 12 kap. 1 § och 12 kap. 1 a § ska ha följande lydelse dels att det i lagen ska införas 14 nya paragrafer, 1 kap 8 §, 3 kap. 17 a §, 3 kap. 23 §, 3 kap. 24 §, 11 kap. 13–20 §§, 12 kap 1 b §, och 12 kap. 14 §, dels att rubriken närmast före 3 kap. 23 § ska lyda ”Kommunicering med kunder”, rubriken närmast före 3 kap. 24 § ska lyda ”Nätmyndighetens hantering av klagomål mot nätkoncessionshavare”, rubriken närmast före 11 kap. 13 § ska lyda ”Elavtal”, rubriken närmast före 11 kap. 16 § ska lyda ”Information om konsumentens rättigheter”, rubriken närmast före 11 kap. 17 § ska lyda ”Förskottsbetalning”, rubriken närmast före 11 kap 18 § ska lyda ”Byte av elleverantör och förbrukningsuppgifter”, rubriken närmast före 11 kap. 20 § ska lyda ”Klagomålshantering”, rubriken närmast före 12 kap. 1 b § ska lyda ”Nätmyndighetens ledning” samt att rubriken närmast före 12 kap. 14 § ska lyda ”Certifiering”.

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens tillämpningsområde

2 kap. Nätkoncession m.m.

Förutsättningar för meddelande av nätkoncession

10 §

Nätkoncession får beviljas endast den som från allmän synpunkt är lämplig att utöva nätverksamhet. Nätkoncession för område får beviljas endast den som dessutom är lämplig att bedriva nätverksamhet inom det begärda området. Nätkoncession för en utlandsförbindelse får beviljas och innehas av endast den som innehar nätkoncession för stamnätet eller största delen därav eller en juridisk person där denne har ett bestämmande inflytande.

Nätkoncession får dock beviljas även andra om ledningen är av mindre Bilaga 4 betydelse för det samlade överföringsnätet till utlandet. Nätkoncession får inte beviljas den som söker nätkoncession för linje som avser stamnätet eller större delen därav om inte certifiering enligt 12 kap. 14 § har beslutats.

Överlåtelse och upphörande av nätkoncession

18 § En nätkoncession skall åter- En nätkoncession ska återkallas kallas helt eller delvis, helt eller delvis, 1. om en ledning eller ett led- 1. om en ledning eller ett ledningsnät inte längre behövs för en ningsnät inte längre behövs för en säker elförsörjning, säker elförsörjning, 2. om staten, med stöd av 1 kap. 2. om staten, med stöd av 1 kap. 5 § lagen (2004:875) om särskild 5 § lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska förvaltning av vissa elektriska anläggningar, löser in den eller de anläggningar, löser in den eller de ledningar som avses med nät- ledningar som avses med nätkoncessionen, eller koncessionen, 3. om koncessionshavaren inte 3. om koncessionshavaren inte längre uppfyller villkoren enligt längre uppfyller villkoren enligt 10 § andra stycket första meningen 10 § andra stycket första meningen för att inneha nätkoncessionen. för att inneha nätkoncessionen, eller 4. om den som innehar koncession för linje som avser stamnätet eller största delen därav inte blir certifierad eller får certifieringen återkallad enligt 12 kap. 14 §. Frågor om återkallelse av nätkoncession prövas av nätmyndigheten. Avser nätkoncessionen en utlandsförbindelse, prövas dock frågan om återkallelse av regeringen.

3 kap. Nätverksamhet m.m.

Avgränsning av nätverksamhet

1 a § En juridisk person som bedriver nätverksamhet får inte bedriva produktion av eller handel med el. Utan hinder av första stycket får produktion av el bedrivas tillsammans med nätverksamhet av samma juridiska person, om produktionen 1. uteslutande är avsedd att täcka nätförluster, eller 2. sker tillfälligt i syfte att ersätta utebliven el vid elavbrott.

En juridisk person som har nät- Bilaga 4 koncession för linje som avser stamnätet eller största delen därav får inte bedriva produktion av eller handel med naturgas.

Skyldighet att ansluta anläggning

6 § Den som har nätkoncession för Den som har nätkoncession för linje är, om det inte finns särskilda linje är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga villkor skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anläggning till ansluta en elektrisk anläggning till ledningen. ledningen. Om anslutning vägras, ska koncessionshavaren skriftligen motivera sitt beslut. Av motiveringen ska framgå vilka ekonomiska eller tekniska skäl som beslutet grundar sig på. Tvister om koncessionshavarens Tvister om koncessionshavarens skyldigheter enligt första stycket skyldigheter enligt första stycket prövas av nätmyndigheten. Beslut prövas av nätmyndigheten. Beslut i ett sådant ärende skall fattas i ett sådant ärende ska fattas inom inom två månader från det att två månader från det att ansökan ansökan kommit in till nätmyndig- kommit in till nätmyndigheten. heten. Om myndigheten behöver Om myndigheten behöver ytterytterligare tid för att avgöra ligare tid för att avgöra ärendet får ärendet får nätmyndigheten för- nätmyndigheten förlänga tiden länga tiden med två månader eller, med två månader eller, om sökanom sökanden medger det, med den den medger det, med den ytterytterligare tid som kan behövas för ligare tid som kan behövas för att att ärendet skall kunna avgöras. ärendet ska kunna avgöras. Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress.

7 § Den som har nätkoncession för Den som har nätkoncession för område är, om det inte finns sär- område är, om det inte finns särskilda skäl, skyldig att på skäliga skilda skäl, skyldig att på skäliga villkor ansluta en elektrisk anlägg- villkor ansluta en elektrisk anläggning inom området till lednings- ning inom området till ledningsnätet. nätet. Om anslutning vägras, ska koncessionshavaren skriftligen motivera sitt beslut. Av motiveringen ska framgå vilka ekonomiska eller tekniska skäl som beslutet grundar sig på. 157

Tvister om koncessionshavarens Tvister om koncessionshavarens Bilaga 4 skyldigheter enligt första stycket skyldigheter enligt första stycket prövas av nätmyndigheten. Beslut prövas av nätmyndigheten. Beslut i ett sådant ärende skall fattas i ett sådant ärende ska fattas inom inom två månader från det att två månader från det att ansökan ansökan kommit in till nätmyndig- kommit in till nätmyndigheten. heten. Om myndigheten behöver Om myndigheten behöver ytterytterligare tid för att avgöra ären- ligare tid för att avgöra ärendet får det får nätmyndigheten förlänga nätmyndigheten förlänga tiden tiden med två månader eller, om med två månader eller, om sökansökanden medger det, med den den medger det, med den ytterytterligare tid som kan behövas för ligare tid som kan behövas för att att ärendet skall kunna avgöras. ärendet ska kunna avgöras. Nätmyndighetens beslut enligt andra stycket gäller omedelbart. En tvist om villkoren för anslutning prövas inte, om det visas att ansökan om prövning kommit in till nätmyndigheten senare än två år efter det att nätkoncessionshavaren sänt ett skriftligt ställningstagande till berörd part under dennes senaste kända adress.

Skyldighet att överföra el

9 § Den som har nätkoncession är Den som har nätkoncession är skyldig att på skäliga villkor över- skyldig att på skäliga villkor överföra el för annans räkning. föra el för annans räkning. Om överföring vägras, ska koncessionshavaren skriftligt motivera sitt beslut. Av motiveringen ska framgå vilka ekonomiska eller tekniska skäl som beslutet grundar sig på Överföringen av el skall vara av Överföringen av el ska vara av god kvalitet. god kvalitet. En nätkoncessionshavare är skyldig att avhjälpa brister hos överföringen i den utsträckning kostnaderna för att avhjälpa bristerna är rimliga i förhållande till de olägenheter för elanvändarna som är förknippade med bristerna. Regeringen eller den myndighet Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka krav meddela föreskrifter om vilka krav som skall vara uppfyllda för att som ska vara uppfyllda för att överföringen av el skall vara av överföringen av el ska vara av god god kvalitet. kvalitet.

Upprättande av övervakningsplan

17 § Den som har nätkoncession skall Den som har nätkoncession ska upprätta en övervakningsplan och upprätta en övervakningsplan och se till att övervakningsplanen följs. se till att övervakningsplanen följs. 158

Av övervakningsplanen skall det Av övervakningsplanen ska det Bilaga 4 framgå vilka åtgärder som skall framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskrimine- vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga rande beteende gentemot övriga aktörer på elmarknaden. I planen aktörer på elmarknaden. I planen skall särskilt anges de särskilda ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har skyldigheter som de anställda har för att detta mål skall uppnås. för att detta mål ska uppnås. Koncessionshavaren skall år- Koncessionshavaren ska årligen ligen upprätta en rapport över de upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt åtgärder som vidtagits enligt planen. Rapporten skall offentlig- planen. Rapporten ska offentliggöras samt ges in till nätmyndig- göras samt ges in till nätmyndigheten. heten. Då en övervakningsansvarig utsetts enligt 17 a § ska denne ansvara för att rapporten upprättas samt ges in till nätmyndigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten.

17 a § Ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern, vari det också ingår företag som bedriver produktion eller handel med el, ska utse en övervakningsansvarig. Den övervakningsansvarige ska vara helt oberoende och självständigt svara för att den övervakningsplan som stadgas i 17 § har upprättats på rätt sätt samt att den följs av nätföretaget. Den övervakningsansvarige ska påpeka de brister i hanteringen av övervakningsplanen han finner för nätföretaget. Den övervakningsansvarige ska vid behov samråda med nätmyndigheten om hur bestämmelserna om övervakningsplanen ska tillämpas. Den övervakningsansvarige ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt övervakningsplanen. Rapporten ska offentliggöras och ges in till nätmyndigheten.

Bilaga 4 Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela föreskrifter om utnämnandet av den övervakningsansvarige och dennes uppdrag.

Kommunicering med kunder

23 § Ett företag som avses i 1 b § ska tydligt ange avsändarens identitet då det kommunicerar med kunder. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om hur avsändarens identitet ska anges.

Nätmyndighetens hantering av klagomål mot nätkoncessionshavare

24 § Om nätmyndigheten får in en anmälan mot en nätkoncessionshavare med påstående om att koncessionshavaren inte efterlever någon av bestämmelserna i 3 kap. 9 a §, 9 d §, 10 §, 16 §, 23 §, 4 kap. 1–6 §§, 8–9 a §§, 11 §, 8 kap. 4 §, 4 d–10 §§, 12 och 13 §§ samt 11 kap. ska nätmyndigheten fatta beslut i ärendet inom två månader från det att anmälan kom in till myndigheten. Om nätmyndigheten behöver begära in ytterligare uppgifter för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader. Om sökanden medger det, får myndigheten förlänga tiden med den ytterligare tid som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Nätmyndighetens beslut ska gälla omedelbart.

Bilaga 4

5 kap. Skälighetsbedömning av nätkoncessionshavares intäkter

18 § Nätmyndigheten är beslutande Nätmyndigheten är beslutande myndighet enligt 3, 10–13 och 15– myndighet enligt 3, 10–13 och 15– 17 §§. När det gäller intäkter från 17 §§. en stamledning är dock regeringen beslutande myndighet. Nätmyndigheten ska lämna förslag till beslut som rör intäktsramen för en stamledning till regeringen för prövning. Regeringen ska förkasta eller godta förslaget. Regeringens beslut ska offentliggöras. Nätmyndighetens förslag ska framgå av beslutet.

8 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar m.m.

Balansansvar

6 § En elleverantör, som skall börja En elleverantör, som ska börja leverera el i en uttagspunkt skall leverera el i en uttagspunkt ska omedelbart anmäla detta till berörd omedelbart anmäla detta till berörd innehavare av nätkoncession. innehavare av nätkoncession. Anmälan skall även innehålla en Anmälan ska även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig uppgift om vem som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten. balansansvaret i uttagspunkten. En elleverantör som övertar En elleverantör kan överta leveranserna till en elanvändare i leveranserna till en elanvändare i dennes uttagspunkt får bara göra dennes uttagspunkt varje dag i detta från och med den första månaden. En anmälan enligt dagen i en kalendermånad. I ett första stycket ska innehålla uppgift sådant fall skall en anmälan enligt om när bytet ska träda i kraft. Om första stycket ske senast den inte annat överenskommits mellan femtonde dagen i kalender- parterna ska bytet genomföras månaden före övertagandet. inom tre veckor från dagen för anmälan. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte de elleverantörer som avses i 7 §. En innehavare av nätkoncession En innehavare av nätkoncession som tar emot en anmälan enligt som tar emot en anmälan enligt första stycket skall sända under- första stycket ska sända underrättelser i anledning därav enligt rättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som med- de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter delas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nät- regeringens bemyndigande, nätmyndigheten. myndigheten. 161

Regeringen eller, efter rege- Regeringen eller, efter rege- Bilaga 4 ringens bemyndigande, nät- ringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare myndigheten får meddela närmare föreskrifter om elleverantörers föreskrifter om elleverantörers skyldigheter enligt första stycket . skyldigheter enligt första och andra styckena .

11 kap. Särskilda bestämmelser om överföring och leverans av el till konsumenter

Avtal om leverans av el

13 § Ett avtal mellan en konsument och en elleverantör ska innehålla uppgifter om 1. elleverantörens namn, adress och telefonnummer, 2. elleverantörens åtagande gentemot konsumenten, 3. datum när avtalet ingåtts, 4. var konsumenten kan finna information om elleverantörens priser och övriga villkor samt jämförpriser, 5. när fakturering ska ske och med vilket intervall, 6. den tid som avtalet löper, 7. vad som gäller med avseende på förlängning av avtalet i fråga om avtal som löper under en viss tid, 8. villkoren för uppsägning av avtalet, 9. principen för hur kostnaden ska beräknas för att i förtid avbryta ett avtal som löper under viss tid, 10. villkoren för ersättning och återbetalning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet med avseende på a) felaktig eller försenad fakturering och b) vad som gäller när preliminär fakturering har skett i större utsträckning än vad som avtalats, 11. hur ett tvistlösningsförfarande enligt denna lag inleds, samt 162

12. konsumentens övriga rättig- Bilaga 4 heter gentemot elleverantören. Information om avtalets innehåll ska lämnas till konsumenten innan avtal ingås. En skriftlig bekräftelse på att avtal har ingåtts och vad som avtalats ska lämnas till konsumenten snarast efter avtalets ingående.

14 § Elleverantörer eller nätkoncessionshavare får inte diskriminera mellan konsumenter beroende på valt betalningssätt.

15 § Om elleverantören ändrar avtalsvillkoren, ska konsumenten underrättas om ändringen i god tid före den dag då de ändrade villkoren ska börja gälla. Sådan underrättelse ska ske genom ett särskilt meddelande till konsumenten eller genom annonsering i den dagstidning som har störst spridning i den kommun där leveransen sker och med information på elleverantörens webbplats. I underrättelsen ska en upplysning lämnas om att konsumenten har rätt att säga upp avtalet om avtalsvillkoren förändrats till nackdel för konsumenten och vad konsumenten i sådant fall har att iaktta. Vad som stadgas i första stycket ska inte gälla vid förändringar som är hänförliga till skatter eller avgifter till det allmänna. Om konsumenten säger upp avtalet på grund av ändrade avtalsvillkor och inom tre veckor ingår ett nytt avtal om köp av el, får ändringarna inte träda i kraft för det aktuella avtalet. Det nya avtalet ska träda i kraft när konsumenten inte längre är bunden av det gamla avtalet. En konsument får säga upp ett avtal om elleverans, som inte är 163

tidsbestämt, utan att påföras Bilaga 4 någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse till följd av uppsägningen.

Information till konsumenten

16 § Information om konsumentens rättigheter enligt detta kapitel ska finnas angiven på elleverantörens och på nätkoncessionshavarens webbplats. Informationen ska på konsumentens begäran kunna lämnas på annat sätt. Informationen ska vara tydlig. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om den information som konsumenten har rätt till enligt första stycket.

Förskottsbetalning

17 § En elleverantör eller nätkoncessionshavare som har skälig anledning att befara att en konsument inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser har rätt att begära förskottsbetalning för försäljning eller överföring av el. Om förskottsbetalning har begärts enligt första stycket får förskottet inte utgöra ett större belopp än vad som motsvarar fyra månaders beräknade avgifter för leveransen eller överföringen. Har konsumenten under en tid av åtta kalendermånader från det att förskottsbetalning första gången betalades i rätt tid fullgjort sina betalningsförpliktelser ska kravet på förskottsbetalning avbrytas.

Byte av elleverantör Bilaga 4

18 § Ett byte av elleverantör i enlighet med 8 kap. 6 § andra stycket ska genomföras utan särskild kostnad för konsumenten. I det fall en konsument byter elleverantör under löpande avtalstid kan konsumenten bli skyldig att ersätta frånträdande elleverantör. Vid byte av elleverantör i enlighet med 8 kap. 6 § andra stycket ska konsumenten ha fått en slutavräkning senast inom sex veckor från dagen då den frånträdande elleverantörens leverans upphörde.

Rätt till förbrukningsuppgifter

19 § Konsumenten har rätt till sina förbrukningsuppgifter en gång per kalendermånad från nätkoncessionshavaren. Konsumenten ska utan kostnad och på ett enkelt sätt få del av förbrukningsuppgifterna. Uppgifterna ska lämnas per uttagspunkt. Det är den som är abonnent i uttagspunkten som har rätt till uppgiften.

Klagomålshantering

20 § Elleverantörer och nätkoncessionshavare ska ha fastställda rutiner för hantering av klagomål från konsumenter. Elleverantörer och nätkoncessionshavare ska till nätmyndigheten lämna uppgifter om sin hantering av klagomål från konsumenter. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om lämnandet av uppgifter enligt andra stycket. 165

12 kap. Tillsyn m.m. Bilaga 4

Tillsynsmyndigheter m.m.

1 § Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter eller villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas, såvitt avser frågor om elsäkerhet och driftsäkerheten hos det nationella elsystemet, av den eller de myndigheter som regeringen bestämmer. Tillsynen i övrigt över efterlevnaden av denna lag och av föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen utövas av nätmyndigheten. Tillsynen enligt andra stycket Tillsynen enligt andra stycket omfattar inte bestämmelserna i 7, omfattar inte bestämmelserna i 7, 10 och 11 kap. och inte heller 10 och 11 kap. 1–15 §§, 17 och efterlevnaden av elleverantörernas 18 §§, och inte heller efterskyldigheter enligt 8 kap. 1–4 §§, levnaden av elleverantörernas 5 § första och andra styckena och skyldigheter enligt 8 kap. 1–4 §§, 6–11 a §§. 5 § första och andra styckena och 6–11 a §§. Nätmyndigheten är tillsynsmyn- Nätmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt Europaparlamentets dighet enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel. gränsöverskridande elhandel.

1 a § Ärenden om undantag enligt Ärenden om undantag enligt artikel 7.1, 7.2 och 7.3 i rådets artikel 17.1, 17.2 och 17.3 i Euroförordning (EG) nr 1228/2003 av paparlamentets och rådets förordden 26 juni 2003 om villkor för ning (EG) nr 714/2009 av den tillträde till nät för gränsöver- 13 juli 2009 om villkor för tillträde skridande elhandel prövas av rege- till nät för gränsöverskridande ringen. elhandel prövas av regeringen. Nätmyndigheten skall utreda Nätmyndigheten ska utreda ärenden som anges i första stycket ärenden som anges i första stycket och därefter, med eget yttrande, och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens överlämna ärendet till regeringens prövning. Nätmyndigheten skall prövning. Nätmyndigheten ska därvid offentliggöra sitt yttrande. därvid offentliggöra sitt yttrande.

Nätmyndighetens ledning

1 b § Regeringen ska förordna generaldirektören för nätmyndigheten för en period av fem till sju år. Förordnandet kan endast förnyas en gång. 166

Certifiering Bilaga 4

14 § Den som innehar, eller söker, koncession för stamnätet eller största delen därav ska ansöka om certifiering hos nätmyndigheten. För att bli certifierad krävs att nätföretaget uppfyller bestämmelserna i 3 kap. 1 a–1 d §§. En certifiering ska återkallas av nätmyndigheten om nätföretaget inte längre uppfyller kraven i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten meddelar föreskrifter om certifieringsprocessen samt hur den löpande kontrollen av den certifierade ska genomföras.

13 kap. Övriga bestämmelser

Överklagande

5 § Beslut av nätmyndigheten enligt Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 9 b, 11, 14, 15 och 24 §§, 4 kap. 6, och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 15–17, 7 och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § samt 15–17, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § 12 kap. 8 och 11 §§, beslut av en samt 12 kap. 8, 11 och 14 §§, tillsynsmyndighet enligt 12 kap. beslut av en tillsynsmyndighet 2–4 §§ samt beslut av den system- enligt 12 kap. 2–4 §§ samt beslut ansvariga myndigheten om ersätt- av den systemansvariga ning till den som enligt 8 kap. 2 § myndigheten om ersättning till den beordrats öka eller minska som enligt 8 kap. 2 § beordrats öka produktionen av el får överklagas eller minska produktionen av el får hos allmän förvaltningsdomstol. överklagas hos allmän förvalt- Prövningstillstånd krävs vid över- ningsdomstol. Prövningstillstånd klagande till kammarrätten. krävs vid överklagande till kammarrätten. Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den …

2. Den som innehar koncession för stamnätet eller största delen därav Bilaga 4 när denna lag träder i kraft ska omgående ansöka om certifiering i enlighet med bestämmelserna i 12 kap. 14 §. Nätmyndigheten ska pröva en sådan ansökan skyndsamt.

Förslag till lag om ändring av naturgaslagen (2005:403) Bilaga 4

Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 1 kap. 2 §, 2 kap. 1 §, 2 kap. 14 §, 3 kap. 2 §, 3 kap. 5 §, 3 kap. 6 §, 3 kap. 9 §, 6 kap. 5 §, 7 kap. 8 §, 10 kap. 1 § och 11 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas 16 nya paragrafer 1 kap. 8 a §, 8 b § och 10 §, 2 kap. 8 a §, 3 kap. 10–11 §§, 8 kap. 13–19 §§, 10 kap. 3 a §, 14–15 §§, dels att rubriken närmast före 1 kap. 10 § ska lyda ”Utsatta kunder”, rubriken närmast före 3 kap. 11 § ska lyda ”Tillsynsmyndighetens hantering av klagomål mot naturgasföretag”, rubriken närmast före 8 kap. 13 § ska lyda ”Avtal om leverans av naturgas”, rubriken närmast före 8 kap. 16 § ska lyda ”Information till konsumenter”, rubriken närmast före 8 kap. 17 § ska lyda ”Förskottsbetalning”, rubriken närmast före 8 kap. 18 § ska lyda ”Byte av leverantör av naturgas”, rubriken närmast före 8 kap. 19 § ska lyda ”Klagomålshantering”, rubriken närmast före 10 kap. 3 a § ska lyda ”Tillsynsmyndighetens ledning”, rubriken närmast före 10 kap. 14 § ska lyda ”Certifiering”.

1 kap. Inledande bestämmelser

Definitioner

2 §

Med naturgas avses även flytande (kondenserad) naturgas.

8 a § Med systemanvändare avses i denna lag varje fysisk eller juridisk person som levererar natur- gas till eller får leveranser av naturgas från naturgassystemet.

8 b § Med slutet distributionssystem avses i denna lag en naturgasledning eller ett nät av naturgasledningar som uteslutande används för att överföra naturgas inom en geografiskt avgränsad industriell eller kommersiell plats 169

och där överföring av naturgas Bilaga 4 inte sker till konsumenter.

Utsatta kunder

10 § Med utsatta kunder avses de naturgaskonsumenter som är berättigade till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

2 kap. Koncession

Allmänt om koncession

1 § En naturgasledning får inte byggas eller användas utan tillstånd (koncession) av regeringen. Åtgärder för att bereda plats för en naturgasledning, såsom sprängning, schaktning, skogsavverkning, markberedning eller liknande åtgärder, får inte vidtas innan koncession har meddelats. Koncession krävs inte för en Koncession krävs inte för en naturgasledning som är belägen naturgasledning efter en mät- och reglerstation. 1. vars huvudsakliga användning är att överföra naturgas till slutförbrukare inom ett avgränsat geografiskt område, eller 2. som utgör ett slutet distributionssystem eller en del av ett sådant. För att omfattas av undantaget från koncession enligt andra stycket punkten 2 ska driften eller produktionsprocessen hos systemanvändarna vara integrerad av tekniska skäl eller av säkerhetsskäl, eller att systemet huvudsakligen distribuerar naturgas till ägaren eller den driftsansvarige för systemet eller till företag med anknytning till ägaren av systemet eller den driftsansvarige för systemet. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från kravet på koncession enligt första stycket i fråga om vissa slag av naturgasledningar eller vissa slag av åtgärder med naturgasledningar. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får i det enskilda fallet medge undantag från kravet 170

på koncession enligt andra stycket. Bilaga 4 Undantag ska ges för en bestämd tid.

8 a § Koncession får inte beviljas den som innehar koncessionspliktiga naturgasledningar om inte certifiering enligt 10 kap. 14 § har beslutats.

Återkallelse av koncession

14 § En koncession får återkallas helt eller delvis 1. om den berörda ledningen eller anläggningen inte har använts under tre år i följd och inte längre behövs för en säker energiförsörjning, eller 2. om koncessionshavaren i 2. om koncessionshavaren i väsentlig mån inte fullgör sina väsentlig mån inte fullgör sina skyldigheter enligt denna lag, skyldigheter enligt denna lag, enligt föreskrifter som har enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, meddelats med stöd av lagen, enligt villkoren i koncessionen enligt villkoren i koncessionen eller enligt de säkerhetsföreskrifter eller enligt de säkerhetsföreskrifter som gäller för den berörda som gäller för den berörda ledningens eller anläggningens ledningens eller anläggningens drift. drift, eller 3. om den som innehar koncessionspliktiga naturgasledningar inte certifieras enligt 10 kap. 14 § eller får certifieringen återkallad.

3 kap. Skyldigheter för innehavare av naturgasledningar

Juridisk och personell åtskillnad

2 § Ett företag som bedriver över- Ett företag som bedriver överföring av naturgas får inte bedriva föring av naturgas får inte bedriva handel med naturgas. produktion av eller handel med naturgas. I ett företag som innehar koncession för naturgasledning får inte en styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare samtidigt vara styrelseledamot, verkställande direktör eller firmatecknare i ett företag som bedriver handel med naturgas. Ett företag som bedriver överföring av naturgas får inte bedriva produktion av eller handel med el.

Anslutning av naturgasledning m.m. Bilaga 4

5 § Den som innehar en naturgasledning är skyldig att på skäliga villkor ansluta andra naturgasledningar samt lagringsanläggningar och förgasningsanläggningar. Detsamma gäller vid återinkoppling av en befintlig naturgasledning, ändring av den avtalade kapaciteten i anslutningspunkten samt ändring av tiden för överföringen. Skyldighet föreligger inte om den först nämnda ledningen saknar kapacitet för den begärda åtgärden eller om det annars finns särskilda skäl. Skyldigheten gäller inte den som Skyldigheten gäller inte den som innehar en naturgasledning som innehar en naturgasledning som uteslutande används för egen 1. uteslutande används för egen räkning. räkning, eller 2. utgör ett slutet distributionssystem eller en del av ett sådant system.

Överföring av naturgas

6 § Den som innehar en naturgasledning är skyldig att på skäliga villkor överföra naturgas. Skyldigheten gäller inte den som Skyldigheten gäller inte den som innehar en naturgasledning som innehar en naturgasledning som uteslutande används för egen 1. uteslutande används för egen räkning. räkning, eller 2. utgör ett slutet distributionssystem eller en del av ett sådant system.

Övervakningsplan

9 § Den som bedriver överföring av Den som bedriver överföring av naturgas skall upprätta en över- naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att över- vakningsplan och se till att övervakningsplanen följs. vakningsplanen följs. Av övervakningsplanen skall det Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som skall framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskrimine- vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga rande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I aktörer på naturgasmarknaden. I planen skall dessutom anges de planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål skall anställda har för att detta mål ska uppnås. uppnås. Den som bedriver överföring av Den som bedriver överföring av naturgas skall årligen upprätta en naturgas ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som rapport över de åtgärder som 172

vidtagits. Rapporten skall ges in vidtagits. Rapporten ska ges in till Bilaga 4 till tillsynsmyndigheten och i tillsynsmyndigheten och i samsamband därmed offentliggöras av band därmed offentliggöras av ingivaren. ingivaren. Då en övervakningsansvarig utsetts enligt 10 § ska denne ansvara för att rapporten upprättas samt ges in till tillsynsmyndigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten.

10 § Ett företag som bedriver nätverksamhet och som ingår i en koncern, vari det också ingår företag som bedriver produktion eller handel med naturgas, ska utse en övervakningsansvarig. Den övervakningsansvarige ska vara helt oberoende och självständigt svara för att den övervakningsplan som anges i 9 § har upprättats på rätt sätt samt att den följs av nätföretaget. Den övervakningsansvarige ska påtala brister i hanteringen av övervakningsplanen för nätföretaget. Den övervakningsansvarige ska vid behov samråda med tillsynsmyndigheten om hur bestämmelserna i övervakningsplanen ska tillämpas. Den övervakningsansvarige ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits enligt övervakningsplanen. Rapporten ska offentliggöras och ges in till tillsynsmyndigheten. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om utnämnande av den övervakningsansvarige och dennes uppdrag.

Tillsynsmyndighetens hantering Bilaga 4

av klagomål mot naturgasföretag

11 § Om tillsynsmyndigheten får in en anmälan mot en innehavare av naturgasledning eller en innehavare av förgasningsanläggning med påstående om att företaget inte efterlever någon av bestämmelserna i 3–4 kap., 7 kap. 4–9 §§ och 12 och 13 §§ samt 8 kap. denna lag ska tillsynsmyndigheten fatta beslut i ärendet inom två månader från det att anmälan kom in till myndigheten. Om tillsynsmyndigheten behöver begära in ytterligare uppgifter för att avgöra ärendet, får myndigheten förlänga tiden med två månader. Om sökanden medger det, får myndigheten förlänga tiden med den ytterligare tid som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. Tillsynsmyndighetens beslut ska gälla omedelbart.

6 kap. Anslutningsavgifter och tariffer

Tariffer för överföring, lagring och förgasning

2 § Tariffer för överföring och Tariffer för överföring och laglagring av naturgas samt för till- ring av naturgas samt för tillträde träde till en förgasningsanläggning till en förgasningsanläggning ska skall vara skäliga, objektiva och vara skäliga, objektiva och ickeicke-diskriminerande. diskriminerande. Tillsynsmyndigheten ska i fråga om tariffer för lagring av naturgas samråda med systemanvändarna vid utarbetandet av tarifferna eller metoderna för deras fastställande.

5 § Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin avgift och övriga villkor för sådan anslutning som avses i 3 kap. 5 § eller sin överföringstariff förrän de metoder som har använts för att utforma avgiften eller tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. Godkännande skall lämnas, om Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att metoderna kan antas leda till att avgiften eller tariffen uppfyller avgiften eller tariffen uppfyller 174

kraven på att den skall vara kraven på att den ska vara objektiv Bilaga 4 objektiv och icke-diskriminerande. och icke-diskriminerande. När det gäller en naturgasledning som utgör ett slutet distributionssystem eller en del av ett sådant krävs godkännande enligt första stycket endast om en kund begär det. Om tillsynsmyndigheten inte Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses godkänner de metoder som avses med en ansökan, skall myndig- med en ansökan, ska myndigheten heten i beslutet ange de metoder i beslutet ange de metoder som i som i stället skall tilllämpas. stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra Beslut enligt första och tredje styckena gäller omedelbart. styckena gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten skall delge Tillsynsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 16 § första sådana beslut enligt 16 § första stycket och 17 § första stycket stycket och 17 § första stycket delgivningslagen (1970:428). delgivningslagen (1970:428).

7 kap. Övergripande systemansvar och balansansvar

Övergripande systemansvar

8 § En leverantör av naturgas, som En leverantör av naturgas, som skall börja leverera naturgas till en ska börja leverera naturgas till en uttagspunkt, skall omedelbart uttagspunkt, ska omedelbart anmäla detta till innehavaren av anmäla detta till innehavaren av naturgasledningen. Anmälan skall naturgasledningen. Anmälan ska även innehålla en uppgift om vem även innehålla en uppgift om vem som har åtagit sig balansansvaret i som har åtagit sig balansansvaret i uttagspunkten. uttagspunkten. En leverantör av naturgas som En leverantör av naturgas kan övertar leveranserna till en natur- överta leveranserna till en naturgasförbrukare i dennes uttags- gasförbrukare i dennes uttagspunkt får bara göra detta från och punkt varje dag i månaden. En med den första dagen i en kalen- anmälan enligt första stycket ska dermånad. Anmälan enligt första innehålla uppgift om när bytet ska stycket skall därvid ske senast en träda i kraft. Om inte annat månad innan övertagandet skall överenskommits mellan parterna ske. ska bytet genomföras senast tre veckor från dagen för anmälan. En innehavare av naturgasledning som tar emot en anmälan enligt första stycket skall sända underrättelser i anledning därav enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten. Regeringen eller, efter rege- Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsyns- ringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela närmare myndigheten får meddela närmare föreskrifter om naturgasleveran- föreskrifter om naturgasleveran- 175

törers skyldigheter enligt första törens skyldigheter enligt första Bilaga 4 stycket . och andra styckena .

8 kap. Särskilda bestämmelser om överföring av naturgas till konsumenter

Avtal om leverans av naturgas

13 § Ett avtal mellan en konsument och en leverantör av naturgas ska innehålla uppgifter om 1. naturgasleverantörens namn, adress och telefonnummer, 2. naturgasleverantörens åtagande gentemot konsumenten, 3. datum när avtalet ingåtts, 4. var konsumenten kan finna information om naturgasleverantörens priser och övriga villkor samt jämförpriser, 5. när fakturering ska ske och med vilket intervall, 6. den tid som avtalet löper, 7. vad som gäller med avseende på förlängning av avtalet i fråga om avtal som löper under en viss tid, 8. villkoren för uppsägning av avtalet, 9. principen för hur kostnaden ska beräknas för att i förtid avbryta ett avtal som löper under viss tid, 10. villkoren för ersättning och återbetalning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet med avseende på a) felaktig eller försenad fakturering och b) vad som gäller när preliminär debitering har skett i större utsträckning än vad som avtalats, 11. hur ett tvistlösningsförfarande enligt denna lag inleds, samt 12. konsumentens övriga rättigheter gentemot naturgasleverantören.

Information om avtalets innehåll Bilaga 4 ska lämnas till konsumenten innan avtal ingås. En skriftlig bekräftelse på att avtal har ingåtts och vad som avtalats ska lämnas till konsumenten snarast efter avtalets ingående.

14 § En leverantör av naturgas eller ett företag som bedriver gasnätsverksamhet får inte diskriminera mellan konsumenter beroende av valt betalningssätt.

15 § Om en leverantör av naturgas ändrar avtalsvillkoren, ska konsumenten skriftligen underrättas om ändringen i god tid före den dag då de ändrade avtalsvillkoren ska börja gälla. Sådan underrättelse ska ske genom ett särskilt meddelande till konsumenten eller genom annonsering i den dagstidning som har störst spridning i den kommun där leveransen sker och med information på naturgasleverantörens webbplats. I underrättelsen ska en upplysning lämnas om att konsumenten har rätt att säga upp avtalet om avtalsvillkoren ändras till nackdel för konsumenten och vad konsumenten i sådant fall har att iaktta. Vad som stadgas i första stycket ska inte gälla vid ändringar som är hänförliga till skatter eller avgifter till det allmänna. Om en konsument säger upp avtalet på grund av ändrade avtalsvillkor och inom tre veckor ingår ett nytt avtal om köp av naturgas får ändringarna inte träda i kraft för det aktuella avtalet. Det nya avtalet ska träda i kraft när konsumenten inte längre är bunden av det gamla avtalet. En konsument får säga upp ett avtal om leverans av naturgas, 177

som inte är tidsbestämt, utan att Bilaga 4 påföras någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse till följd av uppsägningen.

Information till konsumenter

16 § Information om konsumentens rättigheter enligt detta kapitel ska finnas angiven på naturgasleverantörens och på företag som bedriver gasnätsverksamhets webbplats. Informationen ska på konsumentens begäran lämnas på annat sätt. Informationen ska vara tydlig. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om den information som konsumenten har rätt till enligt första stycket.

Förskottsbetalning

17 § En leverantör av naturgas eller ett företag som bedriver naturgasnätsverksamhet som har skälig anledning att befara att en konsument inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser har rätt att begära förskottsbetalning för försäljning eller överföring av naturgas. Om förskottsbetalning har begärts enligt första stycket får förskottet inte utgöra ett större belopp än vad som motsvarar fyra månaders beräknade avgifter för leveransen eller överföringen . Har konsumenten under en tid av åtta kalendermånader från det att förskottsbetalning första gången betalades i rätt tid fullgjort sina betalningsförpliktelser ska kravet på förskottsbetalning avbrytas.

Byte av leverantör av naturgas Bilaga 4

18 § Ett byte av naturgasleverantör enligt 7 kap. 8 § ska genomföras utan särskild kostnad för konsumenten. I det fall en konsument byter naturgasleverantör under pågående avtalstid kan konsumenten bli skyldig att ersätta frånträdande leverantör. Vid byte av naturgasleverantör enligt 7 kap. 8 § ska konsumenten ha fått en slutavräkning senast inom sex veckor från dagen då leveransen av naturgas upphörde.

Klagomålshantering

19 § Leverantörer av naturgas och naturgasnätsföretag ska ha fastställda rutiner för hantering av klagomål från konsumenter. Leverantörer av naturgas och naturgasnätsföretag ska tillsynsmyndigheten lämna uppgifter om sin hantering av klagomål från konsumenter. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om lämnandet av uppgifter enligt andra stycket.

10 kap. Tillsyn m.m.

Tillsyn 1 § Tillsynsmyndigheten utövar tillsyn över efterlevnaden av 1. denna lag och föreskrifter och villkor som har meddelats med stöd av lagen, och 2. Europaparlamentets och 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr rådets förordning (EG) nr 1775/2005 av den 28 september 715/2009 av den 13 juli 2009 om 2005 om villkor för tillträde till villkor för tillträde till naturgasnaturgasöverföringsnäten. överföringsnät. Tillsynen omfattar inte efter- Tillsynen omfattar inte efterlevnaden av bestämmelserna i levnaden av bestämmelserna i 179

7 kap. med undantag för 5 och 7 kap. med undantag för 5 och Bilaga 4 6 §§, 8 a kap. med undantag för 6 §§, 8 a kap. med undantag för 1 § och inte heller efterlevnaden 1 § och inte heller efterlevnaden av bestämmelserna i 5 och 8 kap. av bestämmelserna i 5 och 8 kap. Lag (2008:901). med undantag för 16 § och 19 §. Lag (2008:901).

Tillsynsmyndighetens ledning

3 a § Regeringen ska förordna generaldirektören för tillsynsmyndigheten för en period av fem till sju år. Förordnandet kan endast förnyas en gång.

Certifiering

14 § Den som innehar koncessionspliktiga naturgasledningar ska ansöka om certifiering hos tillsynsmyndigheten. För att bli certifierad krävs att den som innehar koncessionspliktiga naturgasledningar uppfyller bestämmelserna i 3 kap. 2 §. En certifiering ska återkallas av tillsynsmyndigheten om den som innehar koncessionspliktiga naturgasledningar inte längre uppfyller kraven i andra stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten meddelar närmare föreskrifter om certifieringsprocessen samt hur den löpande kontrollen av den certifierade ska genomföras.

15 § Tillsynsmyndigheten ska vägra certifiering om 1. sökanden inte uppfyller bestämmelserna enligt 3 kap. 2 §, eller 2. om sökanden inte kan visa att ett beviljande av certifiering inte kommer att äventyra en trygg energiförsörjning i Sverige och Europeiska unionen. 180

11 kap. Övriga bestämmelser Bilaga 4

Överklagande

4 § Beslut av tillsynsmyndigheten Beslut av tillsynsmyndigheten enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 6 kap. enligt 2 kap. 15 och 16 §§, 3 kap. 5 § första stycket, 7 kap. 5 § andra 11 §, 6 kap. 5 § första stycket, stycket samt 10 kap. 3, 4, 7 och 7 kap. 5 § andra stycket samt 10 §§ samt beslut av den system- 10 kap. 3, 4, 7, 10, och 14–15 §§ ansvariga myndigheten om ersätt- samt beslut av den systemning enligt 7 kap. 2 § samt om ansvariga myndigheten om ersättåtgärder och ersättning enligt ning enligt 7 kap. 2 § samt om 8 a kap. 5 och 6 §§ får överklagas åtgärder och ersättning enligt hos allmän förvaltningsdomstol. 8 a kap. 5 och 6 §§ får överklagas Prövningstillstånd krävs vid över- hos allmän förvaltningsdomstol. klagande till kammarrätten. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Regeringen får meddela föreskrifter om överklagande av andra beslut enligt denna lag eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Lag (2006:646).

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den … 2. Den som innehar transmissionsledningar ska när denna lag träder i kraft omgående ansöka om certifiering i enlighet med bestämmelserna i 10 kap. 14 §. Tillsynsmyndigheten ska pröva en sådan ansökan skyndsamt.

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna vid remissbehandlingen av betänkandet Tredje inre marknadspaketet för el och naturgas (SOU 2010:30)

Riksrevisionen, Svea hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens fastighetsverk, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Förvaltningsrätten i Linköping, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk, Naturvårdsverket, Boverket, Konkurrensverket, Affärsverket svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Konsumentverket, Regelrådet, Sveriges kommuner och landsting, Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges advokatsamfund, Svenskt näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme, Skogsindustrierna, Näringslivets Regelnämnd, Energigas Sverige, Oberoende elhandlare, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), SKGS, Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, Sveriges konsumenter, Fastighetsägarna Sverige, Skogsägarna, Svensk Elbrukarförening, Svensk vindenergi, Svensk vindkraftförening, Sveriges energiföreningars riksorganisation, Villaägarnas riksförbund och Nord Pool Spot AB. Härutöver har Swedegas AB, Vattenfall AB, Fortum Sverige AB, E.ON Sverige AB och Allmänna reklamationsnämnden inkommit med yttrande

Sammanfattning av promemorian Tredje

Bilaga 6

inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås att vissa samriskföretag på el- respektive naturgasmarknaden ska vara skyldiga att upprätta en övervakningsplan. Det föreslås att ett elnätsföretag inte ska få ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Vidare ska den som innehar en förgasningsanläggning (LNG-anläggning) inte få börja tillämpa sin tariff för tillträde förrän de metoder som har använts för att utforma tariffen har godkänts av tillsynsmyndigheten. I promemorian förslås vidare att det ska införas tydligare krav på åtskillnad av naturgaslagring i förhållande till produktion av eller handel med naturgas. På naturgasområdet föreslås också bestämmelser som ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inom en transmissions-, lagringseller förgasningsverksamhet inte görs tillgängliga för delar av företaget eller koncernen som bedriver annan verksamhet. Regeringen eller tillsynsmyndigheten ska å andra sidan få meddela föreskrifter om skyldighet får sådana företag att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion. Bestämmelserna om undantag för ny naturgasinfrastruktur föreslås få ett delvis annat innehåll. Slutligen föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för el- och naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen. I promemorian förslås ändringar i ellagen (1997:857) och naturgaslagen (2005:403). Syftet med förslagen är att genomföra delar av EU:s s.k. tredje inremarknadspaket för el och naturgas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2012.

Promemorians lagförslag

Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

1 Härigenom föreskrivs i fråga om ellagen (1997:857) dels att 13 kap. 5 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tre nya paragrafer, 3 kap. 17 b §, 4 kap. 1 a § och 12 kap. 15 §, samt närmast före 12 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.

3 kap.

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 2003/54/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 55, Celex 32009L0072).

4 kap. Bilaga 7 1 a § En nätkoncessionshavare får inte ingå avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät förrän de metoder som har använts för att utforma avtalsvillkoren, med undantag för avgifter för överföring av el och för anslutning, har godkänts av nätmyndigheten. Godkännande ska lämnas, om metoderna kan antas leda till att avtalen uppfyller kraven enligt 1 § första stycket. Om nätmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Nätmyndigheten ska delge beslutet enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

12 kap.

Bevarande av information

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för elleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

13 kap.

2 5 § Beslut av nätmyndigheten enligt Beslut av nätmyndigheten enligt 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 2 kap. 18–20 §§, 3 kap. 3, 6–8, 9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 6, 7 9 b, 11, 14 och 15 §§, 4 kap. 1 a, och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13, 15–17, 6, 7 och 10 §§, 5 kap. 3, 11–13,

2 Senaste lydelse 2009:892. 185

26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § samt 15–17, 26 och 27 §§, 8 kap. 4 a § Bilaga 7 12 kap. 8 och 11 §§, beslut av en samt 12 kap. 8 och 11 §§, beslut tillsynsmyndighet enligt 12 kap. av en tillsynsmyndighet enligt 2–4 §§ samt beslut av den system- 12 kap. 2–4 §§ samt beslut av den ansvariga myndigheten om ersätt- systemansvariga myndigheten om ning till den som enligt 8 kap. 2 § ersättning till den som enligt beordrats öka eller minska 8 kap. 2 § beordrats öka eller produktionen av el får överklagas minska produktionen av el får hos allmän förvaltningsdomstol. överklagas hos allmän förvalt- Prövningstillstånd krävs vid över- ningsdomstol. klagande till kammarrätten . Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt . Regeringen får meddela före- Regeringen meddelar föreskrifter om överklagande av andra skrifter om överklagande till regebeslut enligt denna lag eller enligt ringen av andra beslut enligt föreskrifter som meddelats med denna lag eller enligt föreskrifter stöd av lagen. som meddelats med stöd av lagen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. De nya bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas dock inte på sådana avtal om tillträde till en ledning eller ett ledningsnät som en nätkoncessionshavare ingår före den 1 januari 2013. 3. Bestämmelserna i 4 kap. 1 a § tillämpas inte heller i fråga om avtal som nätkoncessionshavaren ingår under tiden från det att en ansökan om godkännande har lämnats in till nätmyndigheten till dess att myndigheten har meddelat beslut i ärendet, om ansökan lämnas in senast den 31 augusti 2012.

Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403) Bilaga 7

1 2 Härigenom föreskrivs i fråga om naturgaslagen (2005:403) dels att 9 kap. 5 och 6 §§ och rubriken närmast före 9 kap. 5 § ska upphöra att gälla, dels att 1 kap. 6 och 7 a §§, 4 kap. 2 §, 6 kap. 5 § och 9 kap. 1 och 4 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas tolv nya paragrafer, 3 kap. 2 f, 10 a och 12 §§, 4 kap. 2 a–2 d §§ och 7–9 §§, 9 kap. 3 a § och 10 kap. 13 §, samt närmast före 3 kap. 12 §, 4 kap. 8 och 9 §§ och 10 kap. 13 § nya rubriker av följande lydelse.

1 kap.

6 §

Med överföring av naturgas avses i denna lag överföring av naturgas för annans räkning genom såväl transmissionsledningar som distributionsledningar. Med transmission avses överföring av naturgas i en högtrycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas.

3 7 a § Med transmissionsnätsoperatör Med transmissionsnätsoperatör avses i denna lag den som bedriver avses i denna lag den som bedriver överföring av naturgas i en hög- transmission . trycksledning eller ett nät som i huvudsak består av högtrycksledningar med undantag för högtrycksledning som huvudsakligen används i samband med lokal distribution av naturgas .

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94, Celex 32009L0073). 2 Senaste lydelse av 9 kap. 5 § 2011:713. 3 Senaste lydelse 2011:713. 187

3 kap. Bilaga 7 2 f § Om en transmissionsnätsoperatör bedriver annan verksamhet än transmission, ska operatören säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. En transmissionsnätsoperatör som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än transmission. Trots det som anges i första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion.

10 a § Ett samriskföretag ska upprätta och genomföra en övervakningsplan, om 1. företaget har inrättats för att genomföra ett samarbete som syftar till att integrera marknaderna för naturgas inom Norden och Europeiska unionen, och 2. det bland de företag som har bildat samriskföretaget finns en transmissionsnätsoperatör som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att förhindra diskriminerande och konkurrensbegränsande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska särskilt anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Övervakningsplanen ska godkännas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter. 188

Bilaga 7

Offentliggörande av information

12 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för en transmissionsnätsoperatör att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

4 kap.

2 § Ett företag som innehar en Ett företag som innehar en lagringsanläggning eller en för- lagringsanläggning får inte bedriva gasningsanläggning får inte produktion av eller handel med bedriva handel med naturgas. naturgas. Ett sådant företag ska vidare till sin organisation och sitt beslutsfattande vara åtskilt från företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas. I ett sådant företag får inte en I ett företag som avses i första styrelseledamot, verkställande stycket får inte en styrelseledamot, direktör eller firmatecknare sam- verkställande direktör eller firmatidigt vara styrelseledamot, verk- tecknare samtidigt vara styrelseställande direktör eller firma- ledamot, verkställande direktör tecknare i ett företag som bedriver eller firmatecknare i ett företag handel med naturgas. som bedriver produktion av eller handel med naturgas.

2 a § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas får inte bevilja anställda i ledande ställning löner eller andra förmåner som grundar sig på resultatet i de delar av koncernen som bedriver sådan produktion eller handel.

2 b § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och ingår i en koncern där en annan del bedriver produktion av eller handel med 189

naturgas ska liksom sitt moder- Bilaga 7 företag se till att företaget som innehar anläggningen har den faktiska beslutanderätten som är självständig i förhållande till övriga delar av koncernen när det gäller de tillgångar som innehavaren behöver för att trygga drift, underhåll och utbyggnad av anläggningen. Det som föreskrivs i första stycket hindrar inte att ägaren till det företag som innehar anläggningen har sådan insyn och utövar sådan styrning som krävs för att säkerställa en rimlig avkastning på de investeringar som gjorts i företaget. Ett moderföretag får dock inte ge instruktioner för den löpande förvaltningen eller för särskilda beslut om byggande eller modernisering av en lagringsanläggning, om inte instruktionerna avser beslut som går utöver de ekonomiska ramar som fastställts av bolagsstämman eller motsvarande organ i ett dotterföretag.

2 c § Om ett företag som innehar en lagringsanläggning bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas, ska företaget säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för de delar av företaget som bedriver övrig verksamhet. Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i en koncern ska säkerställa att kommersiellt känsliga uppgifter inte görs tillgängliga för företag i koncernen som bedriver annan verksamhet än lagring av naturgas. Trots det som anges i första och andra styckena får kommersiellt känsliga uppgifter göras tillgängliga om det är nödvändigt för att genomföra en transaktion. 190

2 d § Bilaga 7 Det som föreskrivs i 2 c § i fråga om företag som innehar en lagringsanläggning och lagring av naturgas gäller även företag som innehar en förgasningsanläggning och drift av en sådan anläggning.

7 § Ett företag som innehar en lagringsanläggning och som ingår i samma koncern som ett företag som bedriver produktion av eller handel med naturgas ska upprätta en övervakningsplan och se till att planen följs. Av övervakningsplanen ska det framgå vilka åtgärder som ska vidtas för att motverka diskriminerande beteende gentemot övriga aktörer på naturgasmarknaden. I planen ska dessutom anges de särskilda skyldigheter som de anställda har för att detta mål ska uppnås. Den som innehar en lagringsanläggning ska årligen upprätta en rapport över de åtgärder som vidtagits. Rapporten ska ges in till tillsynsmyndigheten och i samband med detta offentliggöras av ingivaren. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om innehållet i övervakningsplanen och om offentliggörandet av den årliga rapporten.

Undantag från kraven på inne- Bilaga 7

havare av lagringsanläggningar

8 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag från de skyldigheter som följer av 2–2 b och 7 §§.

Offentliggörande av information

9 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet för företag som innehar en lagrings- eller förgasningsanläggning att offentliggöra information som har betydelse för naturgasmarknadens funktion.

6 kap.

4 5 § Den som bedriver överföring av Den som bedriver överföring av naturgas får inte börja tillämpa sin naturgas eller innehar en förgasavgift och övriga villkor för sådan ningsanläggning får inte börja anslutning som avses i 3 kap. 5 § tillämpa sin avgift och övriga eller sin överföringstariff förrän de villkor för sådan anslutning som metoder som har använts för att avses i 3 kap. 5 § eller sin tariff för utforma avgiften eller tariffen har överföring eller tillträde förrän de godkänts av tillsynsmyndigheten. metoder som har använts för att Godkännande ska lämnas, om utforma avgiften eller tariffen har metoderna kan antas leda till att godkänts av tillsynsmyndigheten. avgiften eller tariffen uppfyller Godkännande ska lämnas, om kraven på att den ska vara objektiv metoderna kan antas leda till att och icke-diskriminerande. avgiften eller tariffen uppfyller kraven på att den ska vara objektiv och icke-diskriminerande. Om tillsynsmyndigheten inte godkänner de metoder som avses med en ansökan, ska myndigheten i beslutet ange de metoder som i stället ska tillämpas. Beslut enligt första och andra styckena gäller omedelbart. Tillsynsmyndigheten ska delge sådana beslut enligt 49 § första stycket 1 och andra stycket delgivningslagen (2010:1932).

4 Senaste lydelse 2010:1976. 192

9 kap. Bilaga 7 5 1 § Den som har ansökt om Den som har ansökt om koncession som avser byggande av koncession som avser byggande av en naturgasledning, en lagrings- en naturgasledning, en lagringsanläggning eller en förgasnings- anläggning eller en förgasningsanläggning får, om den berörda anläggning får, om den berörda ledningen eller anläggningen är av ledningen eller anläggningen är av större omfattning, beviljas undan- större omfattning, beviljas undantag från skyldigheterna enligt tag från skyldigheterna enligt 3 kap. 2–2 d, 5, 6 och 8–10 §§, 3 kap. 2–2 d, 5 och 6 §§, 4 kap. 5 4 kap. 2, 5 och 6 §§ samt 6 och och 6 §§, 6 kap . 1–3, 4 och 5 §§ 7 kap. och 7 kap. 5 § samt enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 6 kap. 3 a § . Detsamma gäller den som har ansökt om koncession som avser ett väsentligt utökande av kapaciteten i en befintlig sådan ledning eller anläggning. Ett beslut om undantag enligt Ett beslut om undantag får avse andra stycket får endast avse den hela eller en del av kapaciteten i utökade kapaciteten i den berörda den berörda ledningen eller ledningen eller anläggningen. anläggningen.

3 a § Innan ett beslut om undantag meddelas ska villkor fastställas för hanteringen av kapacitet. Villkoren ska säkerställa att 1. alla potentiella användare av ledningen eller anläggningen får möjlighet att anmäla sitt intresse för att teckna avtal om viss kapacitet innan kapaciteten fördelas, och 2. den kapacitet som inte används görs till föremål för handel på en marknad och att den som har tecknat avtal om kapacitet har möjlighet att bedriva sådan handel. Den som har ansökt om undantag ska ha fördelat kapaciteten inom sex månader efter det att villkor har fastställts enligt första och andra styckena. Ett undantag får inte beviljas innan kapaciteten har fördelats.

5 Senaste lydelse 2011:713. 193

4 § Bilaga 7 Ärenden om undantag enligt 1 § Regeringen meddelar föreprövas av regeringen efter skrifter om i vilka fall frågor enligt ansökan. detta kapitel prövas av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och i vilka fall de prövas av tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten skall utreda ärenden som anges i första stycket och därefter, med eget yttrande, överlämna ärendet till regeringens prövning. Tillsynsmyndigheten skall därvid offentliggöra sitt yttrande.

10 kap.

Bevarande av information

13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyldighet för naturgasleverantörer att dokumentera och bevara uppgifter om leveransavtal och derivatinstrument och på begäran lämna sådana uppgifter till svensk myndighet eller Europeiska kommissionen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2012. 2. Bestämmelsen i 6 kap. 5 § första stycket första meningen ska tillämpas på sådana tariffer för tillträde till förgasningsanläggning som gäller från och med det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller närmast därefter. 3. Om en ansökan om godkännande lämnas in senast den 31 augusti 2012, får en innehavare av en förgasningsanläggning tillämpa sin tariff för tillträde trots det som anges i 6 kap. 5 § första stycket till dess att tillsynsmyndigheten har meddelat beslut i ärendet.

Förteckning över remissinstanserna för promemorian

Bilaga 8

Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas – vissa genomförandeåtgärder

Riksrevisionen, Kammarrätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Linköping, Domstolsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens fastighetsverk, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Uppsala universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Boverket, Naturvårdsverket, Konkurrensverket, Affärsverket svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen, Elsäkerhetsverket, Statens energimyndighet, Konsumentverket, Regelrådet, Sveriges kommuner och landsting, Sveriges advokatsamfund, Svenskt näringsliv, Företagarna, Lantbrukarnas riksförbund, Svensk Energi, Skogsindustrierna, Näringslivets Regelnämnd, Energigas Sverige, Oberoende elhandlare, Svenska Bioenergiföreningen (Svebio), SKGS, Konsumenternas Elrådgivningsbyrå, Sveriges konsumenter, Fastighetsägarna Sverige, Svensk Elbrukarförening, Svensk vindenergi, Svensk vindkraftförening, Sveriges energiföreningars riksorganisation, Villaägarnas riksförbund och Nord Pool Spot AB.