Skadeståndsansvar för oljeskador till sjöss
Lagrådsremiss
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den 24 januari 2013
Beatrice Ask
Carl Josefsson (Justitiedepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås att Sverige ska tillträda 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja. Det lämnas också förslag till de lagändringar som behövs till följd av tillträdet. Förslagen kompletterar de nuvarande konventionsbaserade reglerna i sjölagen (1994:1009) om ansvar för oljeskador orsakade av utsläpp från tankfartyg, och de ersätter den nuvarande helt nationella regleringen i sjölagen som tillämpas vid utsläpp av bunkerolja från andra fartyg än tankfartyg. Förslagen innebär att fartygets ägare ska vara ansvarig för en skada som orsakas av förorening genom olja som används för fartygets drift (bunkerolja). Ansvaret ska vara strikt, dvs. utan krav på vållande. En redare, en person som hyr fartyget utan besättning eller en annan person som i redarens ställe har hand om fartygets drift ska ha samma ansvar som ägaren. När det är fråga om ett fartyg av viss minsta storlek ska ägaren vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring, eller annan betryggande säkerhet, för att täcka sitt ansvar. Att det finns en försäkring eller annan säkerhet ska kunna styrkas genom ett certifikat, som ska medföras ombord på fartyget. En skadelidande ska kunna rikta anspråk direkt mot försäkringsgivaren. Det ska finnas sanktioner som kan tillgripas mot den som åsidosätter försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att medföra certifikatet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009), 2. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg.
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext
2.1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 7 kap. 1 §, 10 kap. 2, 12 och 19 §§, 19 kap. 1 §, 20 kap. 14 § samt 21 kap. 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 10 a kap., tre nya paragrafer, 7 kap. 2 a §, 10 kap. 2 a och 13 a §§, samt närmast före 10 kap. 13 a § en ny rubrik av följande lydelse.
7 kap.
1 §
Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av
besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten.
Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne
på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst.
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har han rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan. | Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har redaren rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan. |
| Särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares ansvar finns i 9, 10 och 13–15 kap. | Särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares ansvar finns i 9–10 a och 13–15 kap. |
| 2 a § | |
| Redarens skyldighet enligt 2 § att ha en försäkring eller ställa en annan säkerhet gäller inte sådana anspråk på ersättning som omfattas av fartygsägarens motsvarande skyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §. |
Senaste lydelse 1995:1081.
10 kap.
2 § Bestämmelserna i detta kapitel Detta kapitel tillämpas på oljetillämpas på oljeskador, som har skador, som har uppkommit i uppkommit i Sverige eller dess Sverige eller dess ekonomiska zon ekonomiska zon eller i en annan eller i en annan konventionsstat konventionsstat eller dess ekono- eller dess ekonomiska zon och miska zon och som har orsakats av som har orsakats av ett fartyg, ett fartyg, vilket konstruerats eller vilket konstruerats eller anpassats anpassats för att transportera olja för att transportera olja som som bulklast. I fråga om fartyg bulklast. I fråga om fartyg som som kan transportera både olja och kan transportera både olja och annan last skall bestämmelserna annan last ska kapitlet tillämpas tillämpas endast när fartyget endast när fartyget transporterar transporterar olja som bulklast olja som bulklast samt under resor samt under resor som följer på en som följer på en sådan transport. I sådan transport. I sistnämnda fall sistnämnda fall ska kapitlet dock skall bestämmelserna dock inte inte tillämpas, om det visas att tillämpas, om det visas att fartyget fartyget inte har några rester kvar inte har några rester kvar ombord ombord från transporten. Kapitlet från transporten. Bestämmelserna tillämpas också på kostnader för tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonokonventionsstat eller dess ekono- miska zon. miska zon. Vad som i första stycket sägs Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till utanför och angränsande till statens territorialvatten som i statens territorialhav som i enligenlighet med folkrättens regler har het med folkrättens regler har bestämts av den staten och som bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten varifrån statens territorialhav mäts. mäts. I fråga om kapitlets tillämplighet I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte statsfartyg samt på fartyg som inte
Senaste lydelse 1995:1081. 5
omfattas av bestämmelserna i omfattas av första stycket gäller första stycket gäller bestämmelser- 19 §. na i 19 §. Ersättning för åtgärder med Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta eller annan författning att vidta åtgärderna. åtgärderna. Bestämmelserna i detta kapitel Kapitlet tillämpas även om tillämpas även om andra regler om andra regler om tillämplig lag tillämplig lag skulle leda till annat. skulle leda till annat. Bestämmelserna i detta kapitel Kapitlet tillämpas inte i den uttillämpas inte i den utsträckning en sträckning en sådan tillämpning sådan tillämpning skulle vara skulle vara oförenlig med Sveriges oförenlig med Sveriges åtaganden åtaganden enligt ett internationellt enligt ett internationellt fördrag. fördrag.
2 a § I 10 a kap. finns särskilda bestämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador.
12 § Ägaren av ett svenskt fartyg, Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, skall ta och olja som bulklast, ska ha en förvidmakthålla försäkring eller ställa säkring eller ställa annan betryggannan betryggande säkerhet för att ande säkerhet för att täcka sitt täcka sitt ansvar enligt bestäm- ansvar enligt bestämmelserna i melserna i detta kapitel eller mot- detta kapitel eller motsvarande svarande lagstiftning i en annan lagstiftning i en annan konvenkonventionsstat intill det ansvars- tionsstat intill det ansvarsbelopp belopp som anges i 5 § första som anges i 5 § första stycket. stycket. Staten har dock inte en Staten har dock inte en sådan sådan skyldighet. skyldighet. En försäkring eller säkerhet som En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall god- avses i första stycket ska godkännas av regeringen eller av den kännas av den myndighet som myndighet som regeringen be- regeringen bestämmer. stämmer. Har ägaren fullgjort sin skyldig- Om ägaren uppfyller kraven het enligt första stycket, skall den enligt första stycket, ska den mynmyndighet som regeringen be- dighet som regeringen bestämmer stämmer utfärda ett certifikat som utfärda ett certifikat som visar visar detta. För ett fartyg som ägs detta. För ett fartyg som ägs av av svenska staten skall den svenska staten ska den myndighet myndighet som regeringen be- som regeringen bestämmer utfärda
Senaste lydelse 1995:1081. 6
stämmer utfärda ett certifikat som ett certifikat som visar att fartyget visar att fartyget ägs av svenska ägs av svenska staten och att staten och att dess ansvar är täckt statens ansvar är täckt intill det intill det ansvarsbelopp som anges ansvarsbelopp som anges i 5 § i 5 § första stycket. första stycket. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget. Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget.
Avgift vid certifiering 13 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.
19 § Bestämmelserna i detta kapitel Detta kapitel gäller inte i fråga gäller inte i fråga om en oljeskada om en oljeskada som orsakats av som orsakats av ett örlogsfartyg ett örlogsfartyg eller av ett annat eller av ett annat fartyg som vid fartyg som vid tiden för olyckan tiden för olyckan ägs eller brukas ägs eller brukas av en stat och som av en stat och som används ute- används uteslutande för statsändaslutande för statsändamål. Har ett mål. Har ett sådant fartyg orsakat sådant fartyg orsakat en oljeskada en oljeskada i Sverige eller dess i Sverige eller dess ekonomiska ekonomiska zon eller har förezon eller har förebyggande åtgärd- byggande åtgärder vidtagits för att er vidtagits för att förhindra eller förhindra eller begränsa en sådan begränsa en sådan skada i Sverige skada i Sverige eller dess ekonoeller dess ekonomiska zon, ska miska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde dock bestämmelserna i 1 §, 2 § stycket och 3–5 §§ i detta kapitel fjärde stycket och 3–5 §§ i detta samt 19 kap. 1 § första stycket 9 kapitel samt 19 kap. 1 § första och 21 kap. 5 § tillämpas. stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas. Har ett fartyg som inte omfattas Har ett fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i 2 § orsakat en av 2 § orsakat en oljeskada i oljeskada i Sverige eller dess eko- Sverige eller dess ekonomiska zon nomiska zon eller har förebyggan- eller har förebyggande åtgärder de åtgärder vidtagits för att för- vidtagits för att förhindra eller hindra eller begränsa en oljeskada begränsa en oljeskada i Sverige i Sverige eller dess ekonomiska eller dess ekonomiska zon, zon, tillämpas bestämmelserna i tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena styckena och 3 § i detta kapitel och 3 § i detta kapitel samt 19 kap. samt 19 kap. 1 § första stycket 9
Senaste lydelse 2012:353. 7
1 § första stycket 9 och 21 kap. och 21 kap. 5 §. I fråga om 5 §. I fråga om ägarens rätt att ägarens rätt att begränsa sitt ansvar begränsa sitt ansvar gäller i sådant gäller i sådant fall 9 kap. fall bestämmelserna i 9 kap. Andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a kap.
10 a kap. Om ansvar för vissa bunkeroljeskador
Inledande bestämmelser
Definitioner 1 § I detta kapitel avses med bunkerolja: varje mineralolja som innehåller kolväte, inklusive smörjolja, som används eller är avsedd att användas för ett fartygs drift samt rester av sådan olja, bunkeroljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom bunkerolja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder, olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en bunkeroljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada, förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en bunkeroljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat, ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket
i den staten är registrerat som fartygets brukare, ska dock bolaget anses som ägare, och konventionsstat: en stat som har tillträtt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen). Vid tillämpningen av detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.
2 § Vid tillämpningen av 7–9 §§, 14 § andra stycket och 15 § ska med fartygets ägare jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.
Tillämpningsområde 3 § Detta kapitel tillämpas på bunkeroljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa bunkeroljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Det sagda gäller inte om annat anges i 5 eller 6 §. Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från
de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts.
4 § Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. Kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
5 § Detta kapitel gäller inte örlogsfartyg eller andra fartyg som vid den aktuella tidpunkten ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Om ett sådant fartyg har orsakat en bunkeroljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 och 2 §§, 4 § första stycket och 7–9 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.
6 § Detta kapitel gäller inte sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket.
Skadestånd
Ansvaret för en bunkeroljeskada 7 § En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, oavsett om ägaren eller någon som han eller
hon svarar för är vållande till skadan. Om den olycka som orsakade skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser ersätta skadan. Ägaren är dock fri från ansvar om han eller hon visar att skadan 1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, 2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.
8 § Ett anspråk på ersättning för en bunkeroljeskada får göras gällande mot fartygets ägare endast med stöd av bestämmelserna i detta kapitel. Ett anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygets ägare, ställföreträdare för ägaren eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, c) en befraktare som inte jämställs med fartygets ägare enligt 2 §, d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, e) den som utför bärgning med 11
ägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f. Det som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e– g, om inte den som anspråket riktas mot har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Ansvarsbegränsning 9 § I fråga om rätten för fartygets ägare att begränsa sitt ansvar gäller 9 kap.
Preskription 10 § Bestämmelser om preskription av en fordran på ersättning för en bunkeroljeskada finns i 19 kap. 1 §.
Försäkring
Försäkringsskyldighet för svenska fartyg 11 § Ägaren av ett svenskt fartyg, med en dräktighet som är högre än 1 000, ska ha en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av den myndighet som rege-
ringen bestämmer. Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.
Försäkringsskyldighet för utländska fartyg 12 § För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som är högre än 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Skyldigheten gäller dock inte för ett fartyg som ägs av en främmande stat. Ombord på fartyget ska det medföras ett certifikat som visar att det finns en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande konventionsstat, ska det ombord på fartyget medföras ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §.
Avgift vid certifiering 13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.
Krav mot försäkringsgivaren 14 § En försäkring som avses i 11 eller 12 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. Försäkringsgivarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än fartygets ägare åberopa omständigheter som hade kunnat åberopas mot ägaren.
15 § Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot dennes ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
16 § Det som sägs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 11 eller 12 §.
Åsidosättande av försäkringsskyldighet m.m. 17 §
Bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkringsskyldigheten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.
Behörig domstol m.m.
18 § Bestämmelser om behörig domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns i 21 kap. 5 och 6 §§.
19 kap.
1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om 1. fordran på bärgarlön eller på 1. en fordran på bärgarlön eller sådan särskild ersättning som på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slut- från det bärgningsföretaget slutfördes, fördes, 2. fordran på andel i bärgarlön 2. en fordran på andel i enligt 16 kap. 11 § andra stycket: bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra inom ett år från det vederbörande stycket: inom ett år från det av redaren fått underrättelse om vederbörande av redaren fått bärgarlönens och andelens storlek; underrättelse om bärgarlönens och fordran upphör dock tidigast två år andelens storlek; fordringen uppefter det bärgningsföretaget slut- hör dock tidigast två år efter det fördes, bärgningsföretaget slutfördes, 3. fordran på ersättning för 3. en fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade, den dag skadan inträffade, 4. fordran på belopp som någon 4. en fordran på belopp som betalat utöver vad som belöper på någon betalat utöver vad som honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett belöper på honom eller henne år från det beloppet betalades, enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades, 5. fordran på ersättning på grund 5. en fordran på ersättning på av att gods har skadats, gått grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid beford- förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i ran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut ett år från det godset lämnades ut
Senaste lydelse 1995:1314. 15
eller skulle ha lämnats ut, eller skulle ha lämnats ut, 6. fordran på ersättning för 6. en fordran på ersättning för personskada eller försening vid personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under beford- passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning ringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passa- skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigning- geraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men en, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstig- inte senare än tre år från ilandstigningen, ningen, 7. fordran på ersättning på grund 7. en fordran på ersättning på av att resgods har skadats, gått grund av att resgods har skadats, förlorat eller försenats vid gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i har gått förlorat, skulle ha förts i land, land, 8. fordran på bidrag till gemen- 8. en fordran på bidrag till samt haveri eller en annan kostnad gemensamt haveri eller en annan som skall fördelas enligt samma kostnad som ska fördelas enligt grund (13 kap. 15 § tredje stycket, samma grund (13 kap. 15 § tredje 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. inom ett år från den dag dispasch- 6 §): inom ett år från den dag en vann laga kraft, dispaschen vann laga kraft, 9. fordran på ersättning för en 9. en fordran på ersättning för en oljeskada enligt bestämmelserna i oljeskada eller bunkeroljeskada 10 kap.: inom tre år från den dag enligt 10 eller 10 a kap.: inom tre då skadan uppkom, dock att talan år från den dag då skadan uppkom, inte i något fall får väckas senare dock senast inom sex år från dagen än sex år från dagen för den för den olycka som orsakade olycka som orsakade skadan eller, skadan eller, om olyckan utgjordes om olyckan utgjordes av en serie av en serie av händelser, från av händelser, från dagen för den dagen för den första av dessa. första av dessa. Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet. Har en fordran som avses i Om en fordran som avses i första eller andra stycket kommit första eller andra stycket har under behandling av dispaschör, kommit under behandling av anses talan om fordringen väckt. dispaschör, anses talan om fordringen väckt.
Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det. Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7. Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.
20 kap.
6 14 § En fartygsägare , som uppsåtlig- En fartygsägare som uppsåtligen en eller av oaktsamhet åsidosätter eller av oaktsamhet åsidosätter vad vad som sägs i 10 kap. om försäk- som sägs i 10 eller 10 a kap. om ringsplikt eller skyldighet att ställa försäkringsskyldighet eller skylsäkerhet, döms till böter eller dighet att ställa säkerhet, döms till fängelse i högst sex månader. böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han insett eller för sjöfart, trots att han eller hon bort inse att i 10 kap. föreskriven insett eller borde ha insett att försäkringsplikt eller skyldighet att försäkringsskyldigheten eller skylställa säkerhet inte har fullgjorts. digheten att ställa säkerhet enligt Detsamma gäller den som handhar 10 eller 10 a kap. inte har fullfartygets drift i redarens ställe gjorts. Detsamma gäller den som samt befälhavaren. handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren. Medförs inte ett certifikat som Om ett certifikat som avses i avses i 10 kap. 12 eller 13 § om- 10 kap. 12 eller 13 § eller i bord på ett fartyg , när det används 10 a kap. 11 eller 12 § inte medför sjöfart, döms befälhavaren till förs ombord på ett fartyg, när det böter. används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.
6 Senaste lydelse 2012:353.
21 kap.
7 5 § Talan om ersättning för en olje- Talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. får väckas i skada enligt 10 kap. eller bunker- Sverige endast om oljeskadan har oljeskada enligt 10 a kap. får uppkommit i Sverige eller dess väckas i Sverige endast om skadan ekonomiska zon eller om före- har uppkommit i Sverige eller dess byggande åtgärder har vidtagits för ekonomiska zon eller om föreatt förhindra eller begränsa en byggande åtgärder har vidtagits för oljeskada i Sverige eller dess att förhindra eller begränsa en ekonomiska zon. skada i Sverige eller dess ekonomiska zon. Är en svensk domstol behörig Om en svensk domstol är enligt första stycket, får även talan behörig enligt första stycket, får om ersättning för annan oljeskada även talan om ersättning för annan som orsakats av samma olycka oljeskada eller bunkeroljeskada väckas här. som orsakats av samma olycka väckas här. Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där skadan uppkom. Har talan om ersättning för Om en talan om ersättning för skador som har uppkommit på skador som har uppkommit på grund av samma olycka väckts vid grund av samma olycka har väckts flera domstolar, skall regeringen vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att en av dessa domstol- bestämma att en av dessa domstolar skall handlägga samtliga mål. ar ska handlägga samtliga mål. Har en begränsningsfond upp- Om en begränsningsfond har rättats här i landet enligt 10 kap. upprättats i Sverige enligt 10 kap. 6 §, prövar den domstol vid vilken 6 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om fonden har upprättats frågor om ansvarsbeloppets fördelning mel- ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. lan de ersättningsberättigade. Denna prövning görs i begräns- Prövningen görs i begränsningsningsmål som avses i 12 kap. mål som avses i 12 kap.
8 6 § Har en dom i ett mål om ersätt- Om en dom i ett mål om ersättning för oljeskada meddelats i en ning för oljeskada eller bunkeroljeannan stat som har tillträtt den i skada har meddelats i en annan stat 10 kap. angivna 1992 års ansvarig- som har tillträtt den i 10 kap. angivhetskonvention och var domstol- na 1992 års ansvarighetskonvention arna i den staten behöriga att pröva eller den i 10 a kap. angivna den tvist som domen avser, gäller bunkerkonventionen och om dom-
7 Senaste lydelse 1995:1081. 8 Senaste lydelse 1995:1081. 18
följande. Domen skall , när den har stolarna i den staten var behöriga vunnit laga kraft och kan verk- att pröva den tvist som domen ställas i den stat där den har med- avser, gäller följande. Domen ska , delats, på ansökan verkställas i när den har vunnit laga kraft och Sverige utan att en ny prövning kan verkställas i den stat där den sker av den sak som avgjorts har meddelats, på ansökan verkgenom domen, om inte annat följer ställas i Sverige utan att en ny av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller prövning sker av den sak som 5 § femte stycket i detta kapitel. avgjorts genom domen, om inte Detta medför inte skyldighet att annat följer av vad som sägs i 10 verkställa en utländsk dom, om det kap. 9 § eller 5 § femte stycket i ansvarsbelopp som gäller för far- detta kapitel. Detta medför inte tygets ägare därmed skulle över- någon skyldighet att verkställa en skridas. utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas. Ansökan om verkställighet görs En ansökan om verkställighet hos Svea hovrätt. Till ansökan skall görs hos Svea hovrätt. Till ansökan fogas ska fogas 1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet, 2. en förklaring av en behörig 2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen myndighet i den stat där domen meddelats att domen avser ersätt- meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. angivna ning enligt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention 1992 års ansvarighetskonvention samt att domen har vunnit laga eller den i 10 a kap. angivna kraft och kan verkställas i den bunkerkonventionen samt att domen staten. har vunnit laga kraft och kan verkställas i den staten. Handlingarna skall vara försedda Handlingarna ska vara försedda med bevis om utfärdarens behörig- med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset skall vara utställt av en het. Beviset ska vara utställt av en svensk beskickning eller konsul svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvalt- eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen har ningen i den stat där domen har meddelats. Är en handling i ärendet meddelats. Om en handling i skriven på ett annat främmande ärendet är skriven på ett annat språk än danska eller norska, skall främmande språk än danska eller handlingen åtföljas av en över- norska, ska handlingen åtföljas av sättning till svenska. Översättning- en översättning till svenska. Överen skall vara bestyrkt av en diplo- sättningen ska vara bestyrkt av en matisk eller konsulär tjänsteman diplomatisk eller konsulär tjänsteeller av svensk notarius publicus. man eller av svensk notarius publicus. En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan. Bifalls ansökan, verkställs dom- Om en ansökan bifalls , verken på samma sätt som en svensk ställs domen på samma sätt som en domstols lagakraftägande dom, om svensk domstols lagakraftägande inte Högsta domstolen bestämmer dom, om inte Högsta domstolen annat sedan hovrättens beslut bestämmer annat sedan hovrättens 19
överklagats. beslut överklagats. _____________________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 6 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.
7 kap.
6 §
| Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
|---|---|
| Har beträffande ett visst fartyg inte fullgjorts vad som föreskrivs om försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet i 10 kap. sjölagen (1994:1009) , får Transportstyrelsen eller annan myndighet som regeringen utser meddela | Om försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009) inte har fullgjorts beträffande ett visst fartyg, får Transportstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om |
| 1. förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium, | 1. förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium, |
| 2. i fråga om ett svenskt fartyg förbud mot fartygets vidare resa. | 2. förbud mot fartygets vidare resa , om det är fråga om ett svenskt fartyg . |
| _____________________ |
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
1 Senaste lydelse 2008:1364. 21
3 Ärendet och dess beredning
2001 års konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen) reglerar ansvar för föroreningsskador som uppkommit genom utsläpp av olja som används för ett fartygs drift (bunkerolja). Konventionen antogs av den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) år 2001 och trädde i kraft den 21 november 2008. Enligt konventionen har fartygsägaren har ett strikt ansvar, dvs. oberoende av vållande, för skadorna. Också en redare, en person som hyr fartyget utan besättning eller någon annan som i redarens ställe har hand om fartygets drift har ett strikt ansvar för bunkeroljeskador. Ägare av större fartyg är skyldiga att ha en ansvarsförsäkring eller någon annan säkerhet för de bunkeroljeskador som kan uppkomma. Sverige har undertecknat bunkerkonventionen med förbehåll för ratifikation. Rådet för rättsliga och inrikes frågor beslutade den 19 september 2002 (2002/762/EG) att bemyndiga medlemsstaterna att i gemenskapens intresse ansluta sig till konventionen. Hösten 2011 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att ta fram underlag för bedömningen av om Sverige ska tillträda bunkerkonventionen samt föreslå de författningsändringar som behövs eller som annars bedöms lämpliga i samband med ett tillträde. Uppdraget omfattade också frågan om ett svenskt tillträde till den internationella konventionen om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen, HNS-konventionen (Hazardous and Noxious Substances), i dess lydelse enligt 2010 års tilläggsprotokoll. Uppdraget redovisades i promemorian Skadestånd för miljöfarliga sjötransporter (Ds 2012:14). En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilagorna 2 och 3 . Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 . En remissammanställning finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2012/3690/L3). Dessutom har vissa särskilt berörda remissinstanser (Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Sveriges Ångfartygs Assuransförening/The Swedish Club, Sveriges Dispaschör, Sveriges fiskares riksförbund, Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sweboat och Skärgårdsredarna) fått tillfälle att inkomma med synpunkter på frågan om försäkringsgivarens återkravsrätt (avsnitt 9) respektive på förslagen i lagrådsremissen om åtgärder mot fartyg som saknar ansvarsförsäkring (avsnitt 11). I lagrådsremissen behandlas den del av promemorian som avser Sveriges tillträde till bunkerkonventionen. Regeringen avser att återkomma i frågan om ett tillträde till HNS-konventionen, som inte har trätt i kraft än.
4 Ansvaret för oljeskador
Sverige har tillträtt ursprungliga och reviderade konventioner om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (ansvarighetskonventionen) och om upprättande av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (fondkonventionen). Konventionerna reglerar förorening från oljetankfartyg. Bestämmelserna som genomför konventionerna finns huvudsakligen i 10 kap. sjölagen (1994:1009) och lagen (2005:253) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Fartygsägaren har ett strikt ansvar, dvs. oberoende av vållande. Ansvaret omfattar föroreningsskada orsakad av olja från ett fartyg som konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast eller, om fartyget kan transportera även annan last, om skadan inträffat i samband med en sådan oljetransport. Ansvaret avser förorening genom utsläpp av beständig mineralolja som innehåller kolväte och omfattar även bunkerolja av sådant slag. Ansvaret kanaliseras till fartygsägaren, vilket innebär att utrymmet att rikta anspråk mot andra personer är begränsat. Särskilda regler om ansvarsbegränsning gäller, och endast i vissa undantagsfall kan ägaren undgå ansvar. Ägaren till ett fartyg av viss minsta storlek är skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar. Om en skadelidande inte kan få full ersättning för en oljeskada, kan han eller hon i vissa fall få ersättning från en internationell oljeskadefond. Det gäller bland annat om fartygsägaren inte kan betala ersättning eller om skadorna överskrider ägarens rätt till ansvarsbegränsning. Det finns i svensk rätt i vissa fall ett strikt ansvar för fartygsägaren även när en oljeskada har orsakats av ett fartyg som inte är ett oljetankfartyg (10 kap. 19 § andra stycket). Detta ansvar följer inte av någon konvention som Sverige har tillträtt. Vid dessa oljeskador, inklusive bunkeroljeskador, kan en skadeståndstalan riktas inte bara mot fartygsägaren utan även mot andra personer som har varit inblandade i en fartygsolycka eller ett utsläpp. Reglerna om fartygsägarens obligatoriska ansvarsförsäkring gäller inte i dessa fall, men redaren är alltid skyldig att ha en ansvarsförsäkring (7 kap. 2 §). En annan skillnad är att de särskilda beloppen för ansvarsbegränsning som tillämpas för tankfartyg inte gäller (jfr 10 kap. 5 §). I stället gäller de allmänna bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap.
5 Bunkerkonventionen
Bunkerkonventionen har utformats med ansvarighetskonventionen som förebild. Bunkerkonventionen har dock i vissa avseenden ett vidare tillämpningsområde eftersom den till skillnad från ansvarighetskonventionen dels inte är begränsad till tankfartyg, dels omfattar även icke beständig mineralolja. Konventionen är subsidiär i förhållande till
ansvarighetskonventionen och ska således inte tillämpas om skadan faller under den konventionens tillämpningsområde (artikel 4.1). Bunkerkonventionen föreskriver ett strikt ansvar för föroreningsskador som uppkommer genom utsläpp av bunkerolja från fartyg (artikel 3.1). Liksom ansvarighetskonventionen reglerar bunkerkonventionen ansvar för föroreningsskador, varmed förstås en skada orsakad utanför fartyget genom utsläpp av olja från fartyget. Med bunkerolja förstås enligt konventionen varje mineralolja som innehåller kolväte, inbegripet smörjolja, och som används eller avses att bli använd för framdrivande av fartyg, samt rester av sådan olja (artikel 1.5). Liksom i ansvarighetskonventionen görs undantag från ansvaret endast i vissa särskilda situationer (artikel 3.3). Utöver fartygets ägare träffar ansvaret vissa andra personer som i konventionen likställs med ägaren och som svarar solidariskt med ägaren (artikel 1.3). Ägare till större fartyg åläggs en skyldighet att inneha en ansvarsförsäkring eller annan godtagbar säkerhet för de bunkeroljeskador som kan uppkomma (artikel 7).
6 Sveriges tillträde till bunkerkonventionen
Regeringens förslag: Riksdagen godkänner 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom en tillstyrker förslaget eller lämnar det utan invändning. Flera remissinstanser välkomnar ett svenskt tillträde till konventionen. Axel Ax:son Johnsons institut för sjörätt och annan transporträtt vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet (Sjörättsinstitutet) framhåller att ett tillträde till bunkerkonventionen framstår som viktigt ur miljösynpunkt. Mängden bunkerolja ombord på fartyg har ökat i takt med den ökade storleken på fartygen och utsläpp av sådan olja kan orsaka stora skador, särskilt i känsliga miljöer som Stockholms och Bohusläns skärgårdar. Även Transportstyrelsen framhåller att det är angeläget att Sverige tillträder bunkerkonventionen. Det är enligt styrelsen viktigt att hela EU tillämpar samma miljöskyddsregler och det förhållandet att Sverige står utanför regleringen medför negativa konsekvenser. Svenska redare tvingas vända sig till andra flaggstatsadministrationer för att få certifikat och det är inte möjligt att utföra hamnstatskontroller avseende konventionens krav på utländska fartyg som angör Sverige. Trafikverket påpekar att just bunkerolja har orsakat det största enskilda oljeutsläppet i svenska vatten på senare år. Det inträffade år 2003 när det kinesiska bulkfartyget Fu Shan Hai kolliderade med ett annat fartyg och sjönk. Fartyget hade omkring 1 600 ton bunkerolja ombord, varav en betydande mängd läckte ut. Svenska staten fick knappt 30 miljoner 24 kronor i kompensation av det kinesiska rederiet, vilket uppskattas
motsvara ungefär 60 % av kostnaderna för den svenska skadesaneringen. Samtidigt, framhåller Trafikverket, finns det skäl att anta att de skador som uppkommer vid utsläpp av bunkerolja kan komma att minska under de kommande åren, eftersom en stor del av fartygen som trafikerar svenska farvatten förväntas övergå till lättare bränslen. Utsläpp av sådant bränsle ger fortfarande upphov till skador, men följdverkningarna blir betydligt mindre än vid utsläpp av tyngre oljor, särskilt eftersom en lättare olja dunstar snabbare. Regelrådet avstyrker förslaget eftersom man anser att konsekvensutredningen i promemorian är bristfällig. Skälen för regeringens förslag: Utsläpp av bunkerolja kan orsaka allvarliga skador på miljö och egendom. Såväl från miljösynpunkt som av hänsyn till de skadelidande är det viktigt att det finns en långtgående rätt till ersättning vid förorening genom bunkerolja. Det internationella samarbetet är särskilt viktigt eftersom stora utsläpp av bunkerolja kan drabba vidsträckta områden. Genom bunkerkonventionen säkerställs att ett strikt ansvar vid utsläpp av bunkerolja från andra fartyg än oljetankfartyg tillämpas i samtliga konventionsstater. Dessutom införs krav på en obligatorisk ansvarsförsäkring, något som kan få en avgörande betydelse för de skadelidandes möjlighet till ersättning. Konventionen utgör därmed ett viktigt komplement till det internationella regelsystemet för skydd mot förorening genom utsläpp av olja. För svenska förhållanden kan det visserligen ifrågasättas hur stor betydelse konventionen kommer att få för de skadelidande. Redan i dag uppställs i svensk rätt ett omfattande ansvar utan krav på vållande vid utsläpp av bunkerolja. Fartygsägarens strikta ansvar för oljeutsläpp är i Sverige – till skillnad från vad ansvarighetskonventionen föreskriver – inte begränsat till oljetankfartyg utan omfattar även andra slags lastfartyg. Dessutom kompletteras fartygsägarens skyldighet att försäkra oljetankfartyg av att redaren är skyldig att ha en ansvarsförsäkring, som täcker bland annat ansvar för utsläpp av bunkerolja. I vissa avseenden innebär dock bunkerkonventionen ett skärpt ansvar. Bland annat tillämpas konventionens regler – till skillnad från 10 kap. sjölagen – också på icke beständiga oljor (t.ex. bensin och lättare dieselolja), även om utsläpp av sådana oljor inte orsakar skador som ger rätt till ersättning i samma utsträckning som beständiga oljor. På grund av att det redan i dag i betydande utsträckning råder ett strikt ansvar för skador genom bunkerolja och en omfattande försäkringsskyldighet lär bunkerkonventionen å andra sidan inte innebära någon ytterligare belastning av större betydelse för sjöfarten. Tvärtom torde regleringen underlätta för svenska rederier att få tillgång till certifikat och minska risken för att tillgången till utländska hamnar försvåras. Sammantaget bedömer regeringen att övervägande skäl talar för att Sverige bör tillträda bunkerkonventionen. Konventionen har tillträtts av våra nordiska grannländer och åtskilliga andra stater. Inte minst med tanke på intresset av europeisk och nordisk rättslikhet är det av vikt att Sverige inte ställer sig utanför samarbetet. Enligt 10 kap. 3 § första stycket regeringsformen krävs riksdagens godkännande innan regeringen ingår en bindande internationell överenskommelse som förutsätter att en lag ändras eller upphävs eller att en ny lag stiftas, eller i övrigt gäller ett 25
ämne som riksdagen ska besluta om. Ett tillträde till bunkerkonventionen förutsätter lagändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att riksdagen godkänner konventionen. Regelrådets anmärkningar behandlas i avsnitt 13. Konventionen bör införlivas med nationell rätt genom transformering som innebär att konventionen omarbetas till svensk författningstext i den utsträckning nya bestämmelser krävs. Till skillnad från förslaget i promemorian föreslås här att de nya bestämmelserna, där så är möjligt, tas in i ett nytt kapitel i sjölagen. Att en sådan lösning övervägdes framhölls också i samband med remitteringen. Ingen remissinstans har invänt mot en sådan lösning och på så sätt blir det tydligt vilka regler som gäller vid bunkeroljeskador enligt bunkerkonventionen.
7 De nya bestämmelsernas tillämpningsområde
Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om ansvar för bunkeroljeskador ska tillämpas på skador som uppkommit till följd av förorening genom utsläpp av bunkerolja från ett fartyg. Vid försämring av miljön ska endast utebliven vinst och kostnader för rimliga återställningsåtgärder ersättas. Kostnader för och skador orsakade av förebyggande åtgärder ska ersättas. Bestämmelserna ska inte tillämpas på sådana skador till följd av utsläpp från tankfartyg för vilka det redan finns en konventionsbaserad reglering. Det geografiska tillämpningsområdet ska överensstämma med vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser om oljeskador från tankfartyg.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker förslagen eller lämnar dem utan invändning.
Skälen för regeringens förslag
Vilka oljeskador omfattas? Bunkerkonventionen har i vissa delar ett mer vidsträckt tillämpningsområde än de bestämmelser i 10 kap. sjölagen som bygger på ansvarighetskonventionen (jfr 10 kap. 2 §). Medan ansvarighetskonventionen endast är avsedd att tillämpas på utsläpp av en viss typ av olja från tankfartyg, nämligen beständig mineralolja som innehåller kolväte, är bunkerkonventionen tillämplig på alla slags fartyg och omfattar även utsläpp av icke beständiga mineraloljor (artikel 1.1 och 1.5). Bunkerkonventionen är samtidigt subsidiär i förhållande till ansvarighetskonventionen. Om en skada omfattas av ansvarighetskonventionens tillämpningsområde, ska bunkerkonventionen inte tillämpas (artikel 4.1). För såväl bunkerkonventionen som ansvarighetskonventionen gäller att de endast är avsedda att tillämpas på skador som uppkommit genom förorening och inte genom t.ex. brand eller explosion utan att olja läckt ut. Endast 26
ekonomiska skador ersätts. För försämring av miljön ersätts endast utebliven vinst och rimliga åtgärder för återställning (artikel 1.9). Regeringen bedömer att de svenska bestämmelsernas tillämpningsområde bör motsvara konventionens. Bestämmelserna kommer därmed att komplettera den reglering i 10 kap. sjölagen som genomför ansvarighetskonventionen. Såvitt avser utsläpp av bunkerolja kommer bestämmelserna också att ersätta den reglering i 10 kap. som i dag tillämpas på andra fartyg än tankfartyg (10 kap. 19 § andra stycket).
Vilket är det geografiska tillämpningsområdet? Bunkerkonventionen är tillämplig på bunkeroljeskador som inträffar inom en konventionsstats territorium, inklusive dess territorialhav, och inom dess ekonomiska zon. Har en stat inte fastställt en ekonomisk zon, är konventionen ändå tillämplig på ett område upp till 200 nautiska mil från statens baslinjer under förutsättning att staten i fråga har beslutat att ett motsvarande område ska finnas inom vilket konventionen kan tillämpas. Konventionens bestämmelser är tillämpliga på förebyggande åtgärder oavsett var de har företagits så länge det skett för att förhindra eller begränsa en skada som faller inom konventionens tillämpningsområde (artikel 2). Det geografiska tillämpningsområdet för bunkerkonventionen överensstämmer med vad som gäller enligt bestämmelserna om oljeskador från tankfartyg (10 kap. 2 § sjölagen). Enligt regeringens bedömning bör tillämpningsområdet för de bestämmelser som nu föreslås bestämmas på motsvarande sätt. Bestämmelserna bör alltså tillämpas på bunkeroljeskador som uppkommer i Sverige eller dess ekonomiska zon. De bör även tillämpas på bunkeroljeskador som orsakats av svenska fartyg i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon.
8 Ansvariga personer och ansvarsförutsättningar
Regeringens förslag: Skadeståndsansvaret för en bunkeroljeskada ska vara strikt, dvs. utan krav på vållande. Ansvarsfrihet ska inträda endast i vissa uttryckligt angivna situationer. En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare. Med fartygsägaren ska jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en person som i redarens ställe handhar fartygets drift. Utrymmet att kräva skadestånd för en bunkeroljeskada av andra personer än dessa ska vara begränsat. Bestämmelserna i 9 kap. sjölagen om ansvarsbegränsning ska gälla.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår att med fartygets ägare ska likställas en redare som inte är ägare, en befraktare och en person som i redarens ställe handhar fartygets drift. 27
Remissinstanserna tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan invändning. Sjörättsinstitutet förordar dock att bestämmelserna om ansvarsbegränsning ändras så att fartygsägarens skadeståndsansvar i samband med sjöolyckor blir mer omfattande.
Skälen för regeringens förslag
Fartygsägarens ansvar för bunkeroljeskador Enligt bunkerkonventionen är fartygsägaren – den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget – ansvarig för en bunkeroljeskada även om han eller hon inte har varit vårdslös (artikel 3.1). Fartygsägarens ansvar är med andra ord strikt, men det görs undantag från ansvaret i vissa situationer. Detta gäller när skadan har orsakats av en krigshandling eller liknande händelse eller av en naturhändelse av force majeure-karaktär. Vidare är ägaren fri från ansvar om skadan i sin helhet har orsakats av sabotage från tredje mans sida eller av fel eller försummelse av myndighet i fråga om underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering (artikel 3.3). Utöver det kan fartygsägaren helt eller delvis befrias från ansvar om den skadelidande uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat skadan helt eller delvis (artikel 3.4). Vid tillämpning av konventionens ansvarsbestämmelser likställs vissa andra personer med fartygsägaren; det gäller den som hyr fartyget utan besättning (s.k. bare-boat befraktare), redare eller den som i redarens ställe handhar fartygets drift (artikel 1.3). Det innebär att dessa personer kan krävas på skadestånd på samma grunder som fartygsägaren. Bunkerkonventionens reglering av fartygsägarens ansvar för bunkeroljeskador innebär inte någon annan ordning än den som i dag gäller enligt sjölagen för oljeskador som har uppkommit genom utsläpp från tankfartyg (10 kap. 3 §). Enligt regeringen bör skadeståndsansvaret för bunkeroljeskador utformas på motsvarande sätt. En skillnad blir dock att vissa personer bör jämställas med fartygsägaren i enlighet med vad bunkerkonventionen föreskriver. I promemorian föreslås att den krets som likställs med fartygets ägare ska motsvara den som anges i 10 kap. 4 § andra stycket c), bl.a. befraktare i största allmänhet. Regeringen bedömer dock att kretsen närmare bör överensstämma med artikel 1.3 i bunkerkonventionen. Det innebär att endast den befraktare som hyr ett fartyg utan besättning och därmed kan sägas ha åtagit sig ett redaransvar bör ha ett strikt ansvar för bunkeroljeskador. Gentemot en skadelidande bör de ansvariga svara solidariskt. Någon särskild regel om detta behöver inte införas – det blir fråga om en tillämpning av den allmänna bestämmelsen om solidariskt ansvar (6 kap. 4 § skadeståndslagen [1972:207]).
Kanalisering av ansvaret Bunkerkonventionen innehåller inga regler om kanalisering av ansvaret till fartygsägaren. Konventionen tillåter med andra ord att skadeståndstalan förs också mot andra personer än fartygsägaren, t.ex. besättning, lotsar eller bärgningsföretag. Samtidigt hindrar konventionen inte att regler om kanalisering av ansvaret införs i nationell lag. En sådan reglering
kan dock inte frita de personer som i konventionen likställs med fartygsägaren från skadeståndsansvar. De bunkeroljeskador som de föreslagna bestämmelserna avser att reglera omfattas redan i dag i viss utsträckning av sjölagen (10 kap. 19 § andra stycket). Som nämnts gäller i sådana fall ett strikt ansvar för fartygsägaren, men inte någon kanalisering av ansvaret. Det innebär att det i dag är möjligt att utan några särskilda begränsningar rikta skadeståndsanspråk gentemot andra än fartygsägaren vid utsläpp av bunkerolja från t.ex. ett containerfartyg. Danmark, Norge och Finland har infört regler om kanalisering av ansvaret. Enligt regeringens bedömning talar övervägande skäl för att regler om kanalisering införs också i svensk rätt, inte minst värdet av nordisk rättslikhet. Regleringen bör motsvara den som redan finns för oljeskador i samband med transport av olja (10 kap. sjölagen), men alltså med den skillnaden att ansvaret inte begränsas för de personer som i bunkerkonventionen likställs med fartygsägaren. Även om ansvaret i första hand faller på fartygsägaren och med ägaren likställda personer bör det finnas möjlighet att i vissa fall rikta skadeståndsanspråk mot även andra personer. Enligt regeringen bör ansvaret utformas på samma sätt som det ansvar som i dag gäller vid oljeskador som har uppkommit genom utsläpp från tankfartyg (10 kap. 4 § sjölagen). För det fall t.ex. en lots har orsakat en bunkeroljeskada uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma, bör denne alltså kunna bli skadeståndsansvarig.
Ansvarsbegränsning Sjörättsinstitutet anför att det finns risk för att kostnaderna för upprensning av vatten och stränder i samband med bunkeroljeutsläpp i exempelvis Stockholms eller Bohusläns skärgårdar blir så omfattande att stat och kommuner – på grund av reglerna om ansvarsbegränsning – inte kommer att få full ersättning för sina kostnader. Bunkerkonventionen innehåller ingen särskild reglering av fartygsägarens rätt att begränsa sitt skadeståndsansvar. För sådana bunkeroljeskador som inte omfattas av de särskilda begränsningsbelopp som gäller för tankfartyg (10 kap. 5 § sjölagen) tillämpas 9 kap. sjölagen. Begränsningsbeloppen följer av 1996 års ändringsprotokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, som Sverige har tillträtt. Tillträdet till bunkerkonventionen innebär i sig ingen ändring i reglerna om ansvarsbegränsning. Men begränsningskonventionen lämnar utrymme för att införa särskilda regler om begränsning av ansvaret när det gäller att avlägsna fartygsvrak och liknande åtgärder (artikel 18.1 jämförd med 2.1 d och e). En sådan ordning kan få särskild betydelse för möjligheten till ersättning för upprensning av bunkerolja. Frågan om Sverige ska införa en särskild reglering om ansvarsbegränsning för avlägsnandet av fartygsvrak m.m. har övervägts tidigare, men det har då bedömts att förhållandena i de svenska farvattnen inte är sådana att de motiverar särskilda regler. Bedömningen har gjorts mot bakgrund av att det inte funnits några uppgifter om att fordringar i Sverige avsevärt reducerats på grund av möjligheten till ansvarsbegränsning.
Samtidigt har det framhållits att det finns anledning att följa utvecklingen (prop. 1982/83 s. 61 och 2003/04:79 s. 21 f.). Sedan år 2004 har det inträffat ett flertal händelser där kostnaderna för att städa upp efter bland annat bunkerolja inte har täckts och där stater ibland fått betala de överstigande beloppen. Kostnaderna har i vissa fall vida överstigit de nuvarande ansvarsgränserna, något som uppmärksammats i samband med den höjning av ansvarsgränserna som nyligen 1 beslutats av den Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Avsikten är att höjningen ska genomföras i svensk rätt (se remitterad promemoria, dnr Ju2012/7320/L3). Regeringen bedömer att det inte är möjligt att i detta sammanhang – utan kompletterande underlag – överväga en ytterligare höjning av begränsningsbeloppen. Det finns dock anledning att fortsatt följa utvecklingen och vid behov återkomma i frågan.
9 Fartygsägarens försäkringsskyldighet
Regeringens förslag: Ägaren till ett fartyg med en bruttodräktighet som överstiger 1 000 ska vara skyldig att ha en ansvarsförsäkring eller annan betryggande säkerhet. Försäkringen ska täcka fartygsägarens ansvar för bunkeroljeskada intill den rätt till ansvarsbegränsning som följer av sjölagen (9 kap.). Redarens skyldighet att inneha en försäkring ska begränsas i motsvarande mån. Försäkringsskyldigheten ska gälla ägare av svenska fartyg. Också ett utländskt fartyg ska ha en sådan skyldighet, om fartyget anlöper eller lämnar svensk hamn eller tilläggsplats. Ombord på fartyget ska medföras ett certifikat som visar att fartygsägarens försäkringsskyldighet är fullgjord. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat. En skadelidande ska ha rätt att rikta anspråk direkt mot försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren ska kunna förbehålla sig en rätt att återkräva utbetald ersättning från fartygets ägare och dem som enligt bunkerkonventionen likställs med ägaren.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom Finansinspektionen tillstyrker förslagen i promemorian eller lämnar dem utan invändning. Finansinspektionen invänder mot promemorians förslag att inspektionen ska ansvara för utfärdandet av certifikaten. Enligt inspektionen har
1 Internationella sjöfartsorganisationens resolution LEG.5(99) av den 19 april 2012 om antagande av ändringar av begränsningsbeloppen i 1996 års protokoll till 1976 års konvention om begränsning av sjörättslig ansvar. För uppgifter om fartygsolyckor, se rapporten från Internationella sjöfartsorganisationens 99:e möte med juridiska kommittén (dok. LEG 99/14) och statistik framtagen av International Group of P & I Associations (dok. LEG 99/4/6). Dokumenten återfinns i IMODOCS. 30
uppgiften att utfärda certifikaten inte en naturlig koppling till inspektionens övriga verksamhet utan borde läggas på Transportstyrelsen.
Skälen för regeringens förslag
Fartygsägarens försäkringsskyldighet Enligt bunkerkonventionen ska konventionsstaterna kräva att fartyg som för dess flagg täcks av försäkring och innehar certifikat (artikel 7.11). Det innebär att ett fartyg som för konventionsstatens flagg måste vara försäkrat oavsett vilket geografiskt område det trafikerar. Ett svenskt fartyg ska alltså täckas av en sådan försäkring som föreskrivs i svensk rätt även om fartyget går i trafik utanför svenskt sjöterritorium. Konventionen tillåter visserligen att svenska fartyg som endast går i inrikes sjöfart undantas från kravet på försäkringsskyldighet (artikel 7.15). Eftersom även sådana fartyg kan orsaka bunkeroljeskador saknas enligt regeringens mening skäl att införa ett sådant undantag. Konventionen föreskriver också att konventionsstaterna ska se till att varje fartyg med en bruttodräktighet som överstiger 1 000 som anlöper eller lämnar en hamn eller en icke landbaserad anläggning inom dess territorium ska inneha en ansvarsförsäkring eller en motsvarande säkerhet (artikel 7.12). I enlighet med detta ska försäkringsskyldigheten omfatta utländska fartyg som anlöper eller lämnar hamn eller tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Skyldigheten att ha försäkring åligger enligt konventionen fartygets ägare. Som ett alternativ till försäkring kan fartygsägaren ha en annan betryggande säkerhet, t.ex. en bankgaranti. Försäkringsskyldigheten avser endast fartyg med en bruttodräktighet som överstiger 1 000. Det belopp ansvarsförsäkringen ska täcka motsvarar den ansvarsbegränsning som gäller i nationell rätt, men ska inte överskrida den rätt till ansvarsbegränsning som följer av begränsningskonventionen (artikel 7.1). Mot denna bakgrund bör det införas en skyldighet för fartygsägaren att ha en ansvarsförsäkring som avser bunkeroljeskada. Rätten för fartygsägaren att begränsa sitt ansvar för sådan skada följer av de allmänna bestämmelserna om ansvarsbegränsning (9 kap. sjölagen), vilka bygger på begränsningskonventionen. Försäkringen, eller annan säkerhet som fartygsägaren ställer, ska gälla intill motsvarande belopp. Som nämnts har redaren enligt 7 kap. 2 § sjölagen en skyldighet att ha en ansvarsförsäkring, som täcker det skadestånd redaren kan bli skyldig att betala med anledning av det ansvar som omfattas av rätten till ansvarsbegränsning enligt 9 kap. Bestämmelsen bygger på det s.k. 2 försäkringsdirektivet . Enligt direktivet ska redarens försäkringsskyldighet inte påverka de system som inrättats genom de instrument som är i kraft i den berörda medlemsstaten och som förtecknas i en särskild bilaga till direktivet, däribland bunkerkonventionen. Eftersom bunkerkonventionen nu genomförs i svensk rätt och fartygsägaren blir skyldig att teckna försäkring för bunkeroljeskador bör redarens försäkringsskyldighet begränsas i motsvarande mån.
2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/20/EG av den 23 april 2009 om fartygsägares försäkring för sjörättsliga anspråk. 31
Skyldigheten att inneha certifikat m.m. Om en försäkring eller en annan godtagbar säkerhet införskaffats, ska en behörig myndighet i konventionsstaten utfärda ett certifikat för fartyget som ett bevis på det (artikel 7.2). Certifikatet ska medföras ombord på fartyget (artikel 7.5). Bestämmelser om utfärdande av certifikat behöver införas. Regeringen bör bemyndigas att utse den myndighet som ska utfärda certifikaten. Myndigheten ska ha rätt att ta ut en avgift för utfärdandet av certifikat. Bemyndigande i lag bör införas även för rätten att ta ut avgift för utfärdande av certifikat vid oljetransporter. Frågan om vilken myndighet som ska utses kommer att behandlas i den kommande propositionen.
Den skadelidandes rätt att rikta krav direkt mot försäkringsgivaren Konventionen föreskriver att en skadelidande ska ha rätt att föra talan om ersättning direkt mot försäkringsgivaren eller den som ställt annan säkerhet. Försäkringsgivaren får då åberopa endast sådana ansvarsfrihetsgrunder som ägaren själv hade kunnat framställa om anspråket. Försäkringsgivarens ansvar bortfaller vidare om fartygsägaren orsakat skadan uppsåtligen. Ersättningen kan begränsas till det belopp som gäller för försäkringsskyldigheten oavsett om fartygsägaren i det enskilda fallet har rätt till ansvarsbegränsning (artikel 7.10). Försäkringsavtalslagen (2005:104) föreskriver en generell rätt till direktkrav (9 kap. 7 §). Den skadelidande får rikta krav direkt mot försäkringsgivaren, om den försäkrade enligt lag eller annan författning är skyldig att ha en ansvarsförsäkring som omfattas av skadan. Försäkringsavtalslagens rätt till direktkrav är dock mer begränsad än vad bunkerkonventionen kräver. Till skillnad från försäkringsavtalslagen ger konventionen inte utrymme för försäkringsgivaren att åberopa sådana ansvarsfrihetsgrunder som kan följa av försäkringsavtalet. Det krävs därför en särreglering för rätten till direktkrav i samband med bunkeroljeskador. Den bör utformas i enlighet med 10 kap. 14 § sjölagen, som är tillämplig i fråga om oljeskador i samband med transport av olja. Den måste dock anpassas till att bunkerkonventionen jämställer vissa kategorier av personer med fartygsägaren. Bunkerkonventionen innehåller en bestämmelse om att svaranden, dvs. försäkringsgivaren, har rätt att få ägaren instämd i målet (artikel 7.10). Bestämmelsen torde innebära att försäkringsgivaren har rätt att få en talan om återgångskrav mot fartygsägaren handlagd i samma rättegång som den i vilken talan mot försäkringsgivaren grundad på direktkrav prövas. En sådan rätt finns redan enligt 14 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken. Någon särskild bestämmelse i anledning av föreskriften i konventionen behövs därför inte.
Försäkringsgivarens rätt till återkrav Vid försäkring avseende utsläpp från oljetankfartyg gäller försäkringen som utgångspunkt för fartygets ägare mot hans ansvar. Försäkringsgivaren kan dock förbehålla sig en rätt att från fartygets ägare återkräva utbetald ersättning (10 kap. 15 §). Som föreslås i promemorian bör en 32 motsvarande möjlighet införas också när det gäller försäkring mot
bunkeroljeskador. Enligt promemorians förslag ska med fartygsägaren även i detta avseende likställas en redare som inte är fartygsägare, en befraktare och annan som i ägarens ställe har hand om fartygets drift. Det innebär att försäkringsgivaren i avtalet med fartygsägaren kan förbehålla sig rätten att rikta återkrav inte bara mot fartygets ägare utan också mot de personer som jämställs med ägaren. Under arbetet med lagrådsremissen har en annan lösning övervägts som skulle innebära att försäkringsgivaren endast kan förbehålla sig en rätt att rikta återkrav mot fartygets ägare. Svensk Försäkring pekar dock i sitt remissvar med anledning av detta på att fartygsägaren ofta inte är den som ingår försäkringsavtalet med försäkringsgivaren. Försäkringen tecknas vanligen av den som har hand om driften och bemanningen av fartyget, dvs. redaren eller den som hyr fartyget utan besättning (s.k. bare-boat befraktning). Om återkravsrätten skulle begränsas enligt förslaget skulle det, enligt Svensk Försäkring, ge försäkringstagaren sämre incitament att agera aktsamt. Även om skyldigheten att ha en försäkring för bunkeroljeskador i enlighet med bunkerkonventionen läggs på fartygets ägare i stället för på redaren går det inte att bortse från att försäkringen i de allra flesta fallen kommer att tecknas av redaren med fartygets ägare som medförsäkrad. Det är mot denna bakgrund lämpligt att försäkringsgivaren får en möjlighet att förbehålla sig en rätt till återkrav också mot dem som enligt bunkerkonventionen likställs med fartygsägaren.
10 Statsfartyg
Regeringens förslag: Bestämmelserna om skadestånd för bunkeroljeskador ska tillämpas också på statsfartyg.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslaget utan invändning. Skälen för regeringens förslag: Statsfartyg, dvs. örlogsfartyg och andra fartyg som används i statlig, icke kommersiell verksamhet undantas i bunkerkonventionen (artikel 4.2). En konventionsstat kan dock föreskriva att reglerna ska tillämpas också på statsfartyg (artikel 4.3). Staten har ett strikt ansvar för bunkeroljeskador som orsakas av ett statsfartyg i Sverige eller dess ekonomiska zon. Däremot finns det inte någon försäkringsskyldighet eller skyldighet att inneha certifikat för statsfartyg (10 kap. 19 § första stycket och 10 kap. 3–5 §§). Mot bakgrund av att statsfartyg redan i dag har ett strikt ansvar för sådana oljeskador som omfattas av 10 kap. sjölagen kan det knappast anses rimligt att de undantas från ansvaret för sådana skador som omfattas av de särskilda reglerna om bunkeroljeskada. Nordisk rättslikhet talar också mot en sådan lösning. Danmark, Norge och Finland har infört regler om ett strikt ansvar för bunkeroljeskador som statsfartyg orsakar i respektive stat eller dess ekonomiska zon. 33
När det gäller omfattningen av ansvaret skulle det kanske verka motiverat med ett mer omfattande ansvar vid bunkeroljeskador än vid andra oljeskador, eftersom statsfartyg typiskt sett bara orsakar skador av det förra slaget. Det kan också anföras principiella skäl mot att staten begränsar sitt skadeståndsansvar. Samtidigt är det naturligt att ansvaret ligger i linje med vad bestämmelserna avseende bunkeroljeskador föreskriver för andra fartyg än statsfartyg. Även nordisk rättslikhet talar för det. Också för statsfartyg bör således enligt regeringens mening ett i princip strikt ansvar gälla. Ansvaret bör kanaliseras till ägaren, dvs. staten, med motsvarande rätt till ansvarsbegränsning som för andra fartyg. På motsvarande sätt som för oljeskador enligt 10 kap. saknas skäl att låta försäkringsskyldigheten och därmed tillhörande bestämmelser omfatta statsfartyg.
11 Ansvarsbestämmelser m.m.
Regeringens förslag: En ägare till ett fartyg som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att ha en försäkring eller en annan betryggande säkerhet ska dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Motsvarande ska gälla för befälhavaren, redaren eller den som i redarens ställe handhar fartygets drift. Ett fartyg som saknar försäkring eller annan betryggande säkerhet ska kunna förbjudas anlöpa eller avgå från svensk hamn. Ett svenskt fartyg ska kunna beläggas med nyttjandeförbud. En befälhavare som uppsåtligen åsidosätter sin skyldighet att medföra ett försäkringscertifikat ombord på fartyget ska dömas till böter.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Promemorian innehåller inget förslag till åtgärder mot fartyg som saknar försäkring eller annan betryggande säkerhet. Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar förslagen utan invändning. Transportstyrelsen efterlyser dock ett klargörande av hanteringen av försäkringscertifikaten och följderna av att ett certifikat saknas. De remissinstanser som i särskild ordning lämnat synpunkter på förslagen i lagrådsremissen om åtgärder mot fartyg som saknar ansvarsförsäkring har inte några invändningar mot förslagen. Skälen för regeringens förslag: Bunkerkonventionen innebär att medlemsstaterna ska se till att de fartyg för vilka försäkringsskyldigheten enligt konventionen gäller uppfyller skyldigheten (artikel 7.11–12). Några närmare anvisningar för hur detta ska ske finns inte i konventionen. Motsvarande skyldigheter när det gäller försäkring av ansvar för oljeskador i samband med transport av olja med tankfartyg (10 kap. sjölagen) har sanktionerats bland annat genom straffansvar. En fartygsägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin försäkringsskyldighet enligt bestämmelserna döms till böter eller fängelse i högst sex månader. 34 Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart,
trots att redaren insett eller borde ha insett att försäkringsskyldigheten inte har fullgjorts. Detsamma gäller för den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälharen. Medförs inte försäkringscertifikatet ombord, kan befälhavaren dömas till böter (20 kap. 14 §). En oljetanker som saknar försäkring kan också i vissa fall beläggas med förbud att anlöpa hamn eller fortsätta sin resa (7 kap. 6 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg). Redarens skyldighet att inneha ansvarsförsäkring (7 kap. 2 §) har sanktionerats på liknande sätt (20 kap. 13 § sjölagen och 7 kap. 7 § fartygssäkerhetslagen [2003:364]). Det behöver införas sanktioner när det gäller försäkringsskyldigheten och skyldigheten att medföra ett försäkringscertifikat ombord också när det gäller bunkeroljeskador. Enligt regeringens bedömning bör sanktionerna överensstämma med vad som gäller för annan oljeskada enligt 10 kap. sjölagen. Straffvärdet när det gäller ett åsidosättande av försäkringsskyldigheten i de olika situationerna är också i hög grad jämförliga. Verkställighetsföreskrifter om tillsynen kommer att ges i förordningsform.
12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Regeringens bedömning: Det behövs inga övergångsbestämmelser.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inga invändningar. Svensk Försäkring påpekar att det är lämpligt att regelverket träder i kraft den 20 februari ett visst kalenderår eftersom P & I-försäkringen förnyas vid den tidpunkten. Försäkringsbeviset som ska finnas tillgängligt ombord innehåller flera obligatoriska uppgifter och enligt Svensk Försäkring skulle flera utskick medföra risk för felaktiga versioner av beviset. Havs- och Vattenmyndigheten efterlyser övergångsbestämmelser. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstrumenten har deponerats. Eftersom det inte är möjligt att nu ange när konventionen kommer att träda i kraft i förhållande till Sverige, är det lämpligt att överlämna till regeringen att bestämma tidpunkten för när lagändringarna ska träda i kraft. Bestämmelserna bör tillämpas från den dag de träder i kraft. Straffansvar bör enbart förekomma för gärningar begångna efter ikraftträdandet. Motsvarande gäller enligt allmänna principer även för skadeståndsansvaret. Regeringen konstaterar därför att det inte finns behov av några övergångsbestämmelser. 35
13 Ekonomiska och andra konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen kommer att leda till att ersättningsskyddet vid förorening genom bunkerolja stärks. Förslaget om försäkringsskyldighet kan i någon mån innebära ökade kostnader för fartygsägarna, men på grund av att det redan i dag råder en omfattande försäkringsskyldighet kan det förutsättas att den ekonomiska belastningen för sjöfarten kommer att bli utan större betydelse. Att fartyg kommer att kunna certifieras för bunkeroljeförsäkring i Sverige kan antas befrämja konkurrensen. Förslagen innebär också vissa mindre kostnadsökningar för de myndigheter som får ansvaret för att utfärda och kontrollera innehav av certifikat samt för rättsväsendet. Dessa kostnadsökningar kommer dock inte att bli större än att de ryms inom ramen för de nuvarande anslagen.
Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Regelrådet invänder att konsekvensanalysen är bristfällig. Enligt rådet saknas det bland annat en närmare beskrivning eller beloppsmässig beräkning av de administrativa och övriga konsekvenser förslaget medför, varför det inte går att bedöma om de lämpligaste lösningarna valts. Skälen för regeringens bedömning: Som närmare beskrivs i avsnitt 4 har Sverige redan i dag ett ersättningsskydd för bunkeroljeskador. Ett tillträde kommer att ytterligare stärka skyddet och underlättar också det internationella samarbetet, vilket är särskilt viktigt ur ett miljöperspektiv. Eftersom det redan i dag finns ett strikt ansvar för fartygsägaren för bunkeroljeskador innebär bestämmelserna som föreslås inte någon väsentlig ändring i fråga om fartygsägarens ansvar. Som en följd av ett tillträde till konventionen kommer det att finnas ett strikt ansvar också för andra än fartygsägaren. Detta förväntas dock inte innebära någon börda av nämnvärd betydelse för sjöfarten. Inte heller det utvidgade försäkringskravet kan förväntas leda till någon större ekonomisk belastning, mot bakgrund av att det redan i dag finns långtgående krav på att ha en ansvarsförsäkring. Att andra personkategorier än ägaren kommer att behöva omfattas av försäkringsskyddet lär inte innebära någon nämnvärd ändring av den försäkrade risken – skadeståndet blir inte större därför att flera ansvarar – och väntas inte medföra någon premiehöjning av betydelse. Kravet på att ett certifikat om försäkring ska utfärdas kan medföra vissa kostnader för sjöfartsnäringen och leda till något merarbete genom att myndigheterna ska underrättas om att det finns en försäkring. Merkostnaden kan emellertid antas vara obetydlig. För den myndighet som ska utfärda eller bekräfta certifikaten kan visst merarbete uppstå, men om kostnaderna täcks av en avgift blir också här de ekonomiska konsekvenserna obetydliga. Med en rationell hantering och samordning av arbetet med certifikat enligt ansvarighets- och bunkerkonventionerna bör kostnaderna kunna hållas låga. På liknande sätt kan kontrollen av bunkeroljecertifikat samordnas med den kontroll som utförs av andra certifikat. Förslagen förväntas inte heller leda till någon nämnvärd ökning av antalet mål i domstol. 36
Att svenska myndigheter kan utfärda certifikat enligt bunkerkonventionen framstår som angeläget ur ett konkurrensperspektiv, eftersom det bör underlätta för svenska redare att få tillgång till certifikaten. Regeringen bedömer sammanfattningsvis att ett genomförande av bunkerkonventionen inte kommer att leda till någon ökad ekonomisk eller administrativ börda av större betydelse, vare sig för myndigheter eller för övriga aktörer inom sjöfarten. Genomförandet av de föreslagna lagändringarna bör alltså kunna finansieras inom ramen för befintliga anslag.
14 Författningskommentar
14.1 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
7 kap. Allmänna bestämmelser om ansvar och försäkringsskyldighet
1 § Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, en medlem av besättningen eller en lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av någon annan, när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst. Skadestånd enligt första stycket som redaren har betalat har redaren rätt att kräva tillbaka av den som vållat skadan. Särskilda bestämmelser om ansvar och om inskränkning av en redares ansvar finns i 9–10 a och 13–15 kap.
I paragrafens tredje stycke införs en erinran om att särskilda bestämmelser om redarens ansvar för bunkeroljeskador finns i 10 a kap.
2 a § Redarens skyldighet enligt 2 § att ha en försäkring eller ställa en annan säkerhet gäller inte sådana anspråk på ersättning som omfattas av fartygsägarens motsvarande skyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §.
Genom paragrafen, som är ny, undantas från redarens försäkringsskyldighet sådana anspråk på ersättning för bunkeroljeskada som omfattas av fartygsägarens försäkringsskyldighet enligt 10 a kap. 11 eller 12 §. Övervägandena finns i avsnitt 9. Enligt 2 § är redaren för ett svenskt fartyg med en dräktighet av minst 300 skyldig att ha en försäkring, eller ställa en annan betryggande säkerhet, som täcker det ansvar för redaren som kan uppkomma enligt sjölagen. Skyldigheten gäller även i vissa fall redaren för ett utländskt fartyg som besöker svenskt sjöterritorium. Försäkringen eller säkerheten ska gälla intill det belopp som redaren kan bli skyldig att betala enligt bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. Till följd av att bunkerkonventionen genomförs i svensk rätt och att försäkringsskyldigheten enligt konventionen åligger fartygsägaren bortfaller redarens skyldighet att försäkra sig i motsvarande mån.
10 kap. Om ansvar för oljeskada
2 § Detta kapitel tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess
ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon och som har orsakats av ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan last ska kapitlet tillämpas endast när fartyget transporterar olja som bulklast samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska kapitlet dock inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts. I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg samt på fartyg som inte omfattas av första stycket gäller 19 §. Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. Kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
I paragrafens andra stycke görs en redaktionell ändring för att terminologin bättre ska överensstämma med havsrättskonventionen (The United Nations Convention on the Law of the Sea); ”territorialvatten” ersätts med ”territorialhav”. Någon ändring i sak är inte avsedd. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga eller redaktionella.
2 a § I 10 a kap. finns särskilda bestämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador.
Paragrafen, som är ny, upplyser om att det finns särskilda bestämmelser om ansvar för vissa bunkeroljeskador i 10 a kap. För den närmare gränsdragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se kommentaren till 10 a kap.
6 §.
12 § Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, ska ha en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.
I paragrafens andra stycke stryks att regeringen ska godkänna en försäkring eller annan säkerhet. Skälet är att det inte förekommer att regeringen handlägger sådana ärenden. Dessutom stryks bestämmelsen om att regeringen ska fastställa formulären till certifikaten (första meningen i det hittillsvarande fjärde stycket). Detta är en bestämmelse av upplysningskaraktär som inte behöver finnas med i lagtexten. Övriga ändringar i paragrafen är språkliga eller redaktionella.
Avgift vid certifiering
13 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.
Genom paragrafen, som är ny, införs ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om sådana försäkringscertifikat för oljetankfartyg som ska utfärdas enligt 10 kap. Frågan behandlas i avsnitt 9.
19 § Detta kapitel gäller inte i fråga om en oljeskada som orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Har ett sådant fartyg orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 §, 2 § fjärde stycket och 3–5 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas. Har ett fartyg som inte omfattas av 2 § orsakat en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en oljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon, tillämpas 1 §, 2 § fjärde och sjätte styckena och 3 § i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga om ägarens rätt att begränsa sitt ansvar gäller i sådant fall 9 kap. Andra stycket gäller inte sådana oljeskador som omfattas av 10 a kap.
Paragrafen anger i vilken utsträckning bestämmelserna i 10 kap. om ansvar för oljeskada tillämpas på statsfartyg och på andra fartyg än de tankfartyg som avses i 2 §. Genom ett nytt tredje stycke klargörs att bestämmelserna i 10 a kap. tillämpas på sådan förorening genom bunkerolja och sådana förebyggande åtgärder som enligt nuvarande ordning omfattas av bestämmelserna i andra stycket. De situationer som omfattas av bestämmelserna i andra stycket begränsas därmed i betydande utsträckning. Andra stycket kommer dock fortfarande att tillämpas på andra oljeskador än förorening genom bunkerolja från sådana fartyg som inte omfattas av definitionen i 2 §. Frågan behandlas i avsnitt 7. För den närmare gränsdragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se kommentaren till 10 a kap. 6 §.
10 a kap. Om ansvar för vissa bunkeroljeskador
Inledande bestämmelser
Definitioner
1 § I detta kapitel avses med bunkerolja: varje mineralolja som innehåller kolväte, inklusive smörjolja, som används eller är avsedd att användas för ett fartygs drift samt rester av sådan olja, bunkeroljeskada: dels skada som orsakats av förorening genom bunkerolja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder, olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en bunkeroljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada, förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en bunkeroljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat, ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets brukare, ska dock bolaget anses som ägare, och konventionsstat: en stat som har tillträtt 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen). Vid tillämpningen av detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss.
Paragrafen, som är ny, definierar i första stycket de centrala begreppen i kapitlet. Definitionerna bestämmer i betydande utsträckning kapitlets tillämpningsområde. I flera fall är de likalydande med motsvarande begrepp i 10 kap., men i vissa avseenden har de en avvikande innebörd. Övervägandena finns i avsnitt 7 och 8. Definitionerna av olycka, förebyggande åtgärd och ägare av fartyg är i allt väsentligt desamma som i 10 kap. Att vissa andra personer likställs med fartygsägaren vid tillämpningen av 10 a kap. framgår av 2 §. Kapitlet är tillämpligt på varje mineralolja som innehåller kolväte och som används eller är avsedd att användas för fartygets drift. Detta innefattar såväl beständiga som icke beständiga oljor (t.ex. bensin och lättare dieselolja). Definitionen av olja är mer vidsträckt än motsvarande definition i 10 kap. 1 §; ansvaret för oljeskador enligt 10 kap. gäller endast oljeskador från beständig mineralolja. Liksom för sådan oljeskada som omfattas av 10 kap. krävs för att det ska vara fråga om en bunkeroljeskada enligt 10 a kap. att skadan uppkommit utanför fartyget genom förorening. Orsakar oljan exempelvis brand eller explosion utan att en föroreningsskada uppkommer, är 10 a kap. inte tillämpligt. Också kostnader för förebyggande åtgärder ersätts, under förutsättning att de har vidtagits efter att en olycka inträffat och att åtgärderna har varit skäligen påkallade för att förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening. Med fartyg avses en farkost med skrov och styrinrättning. Till skillnad från de bestämmelser om oljeskada i 10 kap. som bygger på ansvarig- 40
hetskonventionen är tillämpningen av förevarande kapitel inte begränsad till vissa fartygstyper (se 10 kap. 2 §, jfr dock 10 kap. 19 § andra stycket). Enligt andra stycket ska vid tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till sjöss. För den närmare gränsdragningen mellan 10 kap. och 10 a kap., se även kommentaren till 10 a kap. 6 §.
2 § Vid tillämpningen av 7–9 §§, 14 § andra stycket och 15 § ska med fartygets ägare jämställas en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift.
Genom paragrafen, som är ny, likställs vissa personer med fartygsägaren vid tillämpning av kapitlets bestämmelser om ansvar för en bunkeroljeskada (7 och 8 §§), om ansvarsbegränsning (9 §), om krav mot försäkringsgivaren (14 § andra stycket) och om att försäkringen som utgångspunkt gäller till förmån för den försäkrade (15 §). Övervägandena finns i avsnitt 8 och 9. Med redare avses den som leder och bär den ekonomiska risken för verksamheten på ett fartyg. Redaren svarar för bemanning och utrustning av fartyget samt har det yttersta ansvaret för fartygets nautiska ledning. De flesta rederier är företag. Hos större och medelstora rederier är det vanligt att olika uppgifter utlokaliseras på särskilda företag. Om redaren lägger ut all drift avseende ett fartyg på samma företag, torde detta företag få anses som redare. För det fall driften läggs ut på flera företag, sker det ofta under redarens samordnande ansvar. Ett fartyg kan nyttjas inte bara av dess ägare utan också upplåtas för annans nyttjande, s.k. befraktning. Vid s.k. bare-boat befraktning hyrs fartyget utan besättning. Det är då befraktaren som ansvarar för bemanningen och utövar den nautiska ledningen av fartyget. En sådan befraktare tar därmed över redarens ansvar och jämställs med fartygsägaren enligt förevarande paragraf. Också annan som i redarens ställe handhar fartygets drift jämställs med fartygets ägare. Inträffar det en bunkeroljeskada, är såväl ägaren som de personer som jämställs med ägaren enligt förevarande paragraf skyldiga att ersätta skadan. De svarar solidariskt för skadeståndet (se 6 kap. 4 § skadeståndslagen [1972:207], jfr även artikel 3.2 bunkerkonventionen). Det inbördes ansvaret regleras inte av kapitlets bestämmelser utan får fördelas enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer.
Tillämpningsområde
3 § Detta kapitel tillämpas på bunkeroljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Kapitlet tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa bunkeroljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Det sagda gäller inte om annat anges i 5 eller 6 §. Vad som sägs i första stycket om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialhav som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den 41
staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts.
I paragrafen, som är ny, anges det geografiska tillämpningsområdet för kapitlets bestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 7. Av första stycket framgår att bestämmelserna är tillämpliga på bunkeroljeskador som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon. Bestämmelserna är även tillämpliga på bunkeroljeskador som har uppkommit i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Vad som är en bunkeroljeskada anges i 1 §. Bestämmelserna tillämpas också på förebyggande åtgärder oavsett var de har vidtagits under förutsättning att de har vidtagits för att förebygga en skada som uppkommit eller riskerar uppkomma inom tillämpningsområdet enligt första stycket. Vad som är en förebyggande åtgärd anges i 1 §. I första stycket finns en erinran om att det finns undantag från kapitlets tillämpningsområde i 5 och 6 §§. Om en stat inte har fastställt en ekonomisk zon tillämpas bestämmelserna trots det enligt andra stycket på skada som uppkommit i ett område som sträcker sig längst 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialhav mäts. Det gäller under förutsättning att staten i fråga har beslutat att ett motsvarande område ska finnas inom vilket reglerna kan tillämpas.
4 § Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. Kapitlet tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. Kapitlet tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
Paragrafen, som är ny, anger gränsdragningen för kapitlets tillämpning gentemot andra bestämmelser. Paragrafen motsvarar 10 kap. 2 § fjärde, femte och sjätte styckena.
5 § Detta kapitel gäller inte örlogsfartyg eller andra fartyg som vid den aktuella tidpunkten ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Om ett sådant fartyg har orsakat en bunkeroljeskada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock 1 och 2 §§, 4 § första stycket och 7–9 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas.
Paragrafen, som är ny, anger tillämpningen av kapitlets bestämmelser på statsfartyg, dvs. fartyg som ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål. Övervägandena finns i avsnitt 10. Innebörden av bestämmelserna i paragrafen är att kapitlets centrala regler om skadeståndsansvar (7 §), kanalisering av skadeståndsansvaret (8 §) och rätten till ansvarsbegränsning (9 §) ska tillämpas även på statsfartyg när det är fråga om en skada som har orsakats i Sverige eller dess ekonomiska zon. Detsamma gäller om förebyggande åtgärder har 42
vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådana skada i Sverige eller dess ekonomiska zon. Däremot gäller inte bestämmelserna om försäkringsskyldighet eller skyldigheten att inneha certifikat för statsfartyg. Paragrafen utformas i allt väsentligt på samma sätt som 10 kap. 19 § första stycket. En skillnad i förhållande till bestämmelserna i det stycket är att de personer som omnämns i 2 § här likställs med ägaren och har liksom ägaren ett strikt ansvar för bunkeroljeskador.
6 § Detta kapitel gäller inte sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket.
Paragrafen, som är ny, anger gränsdragningen gentemot 10 kap. Enligt bestämmelsen tillämpas inte 10 a kap. på sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 kap. 2 § första stycket. Innebörden av detta är att kapitlets bestämmelser är subsidiära i förhållande till de bestämmelser som tillämpas på sådana oljeskador som avses i 10 kap. 2 §. Omfattas en bunkeroljeskada av tillämpningsområdet för 10 kap. 2 §, tillämpas 10 kap. i stället för 10 a kap. Övervägandena finns i avsnitt 7. För att 10 kap. ska tillämpas på bunkeroljeskador krävs enligt 2 § första stycket i det kapitlet att det är fråga om utsläpp av beständig mineralolja från ett fartyg som är konstruerat eller anpassat för att transportera olja som bulklast, dvs. tankfartyg. I fråga om s.k. kombinationsfartyg, som kan transportera såväl olja i bulk som annan last, tillämpas 10 kap. endast när fartyget transporterar olja samt under resor som följer på en sådan transport. I sistnämnda fall ska dock kapitlet inte tillämpas, om det visas att fartyget inte har några rester kvar ombord från transporten. Tillämpningsområdet för 10 a kap. är mer vidsträckt än tillämpningsområdet för 10 kap. såväl vad avser vilka slags fartyg som omfattas som när det gäller typen av bunkerolja. Bestämmelserna i 10 a kap. blir tillämpliga när det har skett utsläpp från ett fartyg som inte är ett oljetankfartyg – eller ett annat fartyg som transporterar olja i bulk – eller när det är fråga om utsläpp av icke beständig bunkerolja från ett oljetankfartyg.
Skadestånd
Ansvaret för en bunkeroljeskada
7 § En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, oavsett om ägaren eller någon som han eller hon svarar för är vållande till skadan. Om den olycka som orsakade skadan utgjordes av en serie av händelser, ska den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser ersätta skadan. Ägaren är dock fri från ansvar om han eller hon visar att skadan 1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, 2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.
Paragrafen, som är ny, genomför artikel 3 i bunkerkonventionen och reglerar grunden för ägarens ansvar och de omständigheter som kan befria honom eller henne från ansvar. Paragrafen överensstämmer i sak med 10 kap. 3 §. Övervägandena finns i avsnitt 8. Av huvudregeln i första stycket framgår att fartygsägaren – och de som enligt 2 § likställs med ägaren – har ett strikt ansvar för en bunkeroljeskada, dvs. oberoende av om vållande föreligger på fartygets sida. Om skadan har orsakats av en serie händelser, vilar ansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av händelserna. I andra stycket anges de fall då ägaren undgår ansvar. Ägaren är fri från ansvar om han eller hon visar att skadan har orsakats på det sätt som anges i punkterna 1–3. Enligt punkterna två och tre krävs det att ägaren visar att skadan i sin helhet orsakats på det sätt som anges där. Det innebär att om skadan delvis orsakats av sabotage eller sådan försummelse av myndighet som avses i tredje punkten, ansvarar fartygsägaren – och likställda – trots det för hela skadan. Enligt konventionen kan fartygsägaren också undgå ansvar om den skadelidande själv har orsakat skadan helt eller delvis (artikel 3.4). I svensk rätt följer detta av bestämmelserna om jämkning på grund av medvållande i 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207). Ägaren och de personer som enligt 2 § likställs med ägaren är som nämns i kommentaren till 2 § solidariskt ansvariga för skadan. Om en skada har orsakats av två eller flera fartyg, gäller enligt allmänna skadeståndsregler ett solidariskt ansvar. Om en viss del av skadan har orsakats endast av ett fartyg, gäller dock inte det solidariska ansvaret denna del av skadan (jfr artikel 5 i bunkerkonventionen).
8 § Ett anspråk på ersättning för en bunkeroljeskada får göras gällande mot fartygets ägare endast med stöd av bestämmelserna i detta kapitel. Ett anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygets ägare, ställföreträdare för ägaren eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, c) en befraktare som inte jämställs med fartygets ägare enligt 2 §, d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, e) den som utför bärgning med ägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f. Det som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den som anspråket riktas mot har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att en sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Genom paragrafen, som är ny, kanaliseras skadeståndsansvaret för en bunkeroljeskada till fartygsägaren och, enligt 2 §, de personer som likställs med denne. Bestämmelserna i paragrafen utformas i allt väsentligt på samma sätt som motsvarande bestämmelser om oljeutsläpp 44 från tankfartyg (10 kap. 4 §). Övervägandena finns i avsnitt 8.
Ersättningskrav mot fartygsägaren, och med denne likställda, på grund av en bunkeroljeskada får enligt första stycket framställas endast med stöd av kapitlets bestämmelser, inte med stöd av skadeståndslagen (1972:207). I andra stycket anges vissa grupper av personer mot vilken en direkt talan om bunkeroljeskada får föras endast om den som anspråket riktas mot har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. För att ansvar ska kunna uppkomma för grov vårdslöshet krävs dessutom att skadevållaren har haft insikt om att den aktuella skadan sannolikt skulle uppkomma. Den grova vårdslöshet som avses i bestämmelsen är därmed mer kvalificerad än vad som annars gäller. I skadeståndslagen uppställs inte något krav på att skadevållaren har någon särskild insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma för att vårdslösheten ska anses som grov. De grupper av personer i andra stycket mot vilka anspråk kan riktas vid uppsåt eller grov vårdslöshet överensstämmer i stort sett med de som anges i motsvarande bestämmelse för oljeutsläpp från tankfartyg (10 kap. 4 §). De personer som vid bunkeroljeskador likställs med fartygsägaren (10 a kap. 2 §) omfattas dock inte av andra stycket. Mot en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning eller annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift kan således – liksom mot fartygsägaren – anspråk riktas utan att det visas att personen i fråga har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. För att anspråk ska få riktas mot en anställd hos redaren eller en ställföreträdare för redaren krävs det dock att denne orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Detta följer av att en redare likställs med fartygets ägare i andra stycket punkten a. Har någon som avses i andra stycket orsakat en skada följer av tredje stycket att fartygsägaren har rätt till återkrav endast om personen i fråga orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma. Fartygsägarens regressrätt mot de personer som nämns i paragrafens andra stycke är med andra ord lika begränsad som den skadelidandes möjlighet att rikta sitt anspråk direkt mot dessa personer. Liksom när det gäller utsläpp från tankfartyg kan dock fartygets ägare rikta återkrav mot avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare utan att det krävs att dessa orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet. Detsamma gäller en sådan befraktare som inte jämställs med fartygsägaren enligt 2 §. Den befraktare som det här är fråga om är en sådan som – till skillnad från en bare-boat befraktare – har ett så begränsat ansvar för fartygets drift att denne inte kan anses ha åtagit sig ett redaransvar. Så kan vara fallet i samband med tidsbefraktning (upplåtelse av fartyg på viss tid) eller resebefraktning (upplåtelse av fartyg för viss resa).
Ansvarsbegränsning
9 § I fråga om rätten för fartygets ägare att begränsa sitt ansvar gäller 9 kap.
Paragrafen, som är ny, klargör att bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. tillämpas på ansvar för bunkeroljeskador enligt detta kapitel. Det betyder att fartygets ägare, och de personer som enligt 2 § 45
likställs med ägaren, får begränsa sitt ansvar på det sätt som anges i 9 kap. 5 §. Övervägandena finns i avsnitt 8. Rätten för försäkringsgivare och den som utställt annan säkerhet att begränsa sitt ansvar regleras i 14 och 16 §§.
Preskription
10 § Bestämmelser om preskription av en fordran på ersättning för en bunkeroljeskada finns i 19 kap. 1 §.
Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns bestämmelser om preskription av fordringsanspråk på grund av en bunkeroljeskada.
Försäkring
Försäkringsskyldighet för svenska fartyg
11 § Ägaren av ett svenskt fartyg, med en dräktighet som är högre än 1 000, ska ha en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om ägaren uppfyller kraven enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Certifikaten ska medföras ombord på fartyget.
Paragrafen, som är ny, innehåller regler om försäkringsskyldighet för ägare av svenska fartyg. Övervägandena finns i avsnitt 9 och 10. Enligt första stycket är ägaren av ett svenskt fartyg skyldig att ha en försäkring eller ställa annan säkerhet för att täcka det ansvar som kan uppkomma för ägaren till följd av en bunkeroljeskada enligt detta kapitel. Frågan om ett fartyg ska anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg är i huvudsak beroende av om ägaren har svensk nationalitet och om fartyget är infört i det svenska fartygsregistrets skepps- eller båtdel (1 kap. 1–1 b §§ och 2 kap. 1 §). Försäkringsskyldigheten gäller inte för alla svenska fartyg utan endast sådana med en dräktighet över 1 000. Vad som avses med dräktighet framgår av 7 kap. 2 §, som hänvisar till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Paragrafen innebär en skyldighet för ägaren att försäkra sitt ansvar men föreskriver inte ett visst slags försäkring. Det kan röra sig om en ansvarsförsäkring i form av en företagsförsäkring, men det är också möjligt med en ansvarsförsäkring genom de ömsesidiga försäkringslösningar som finns på sjöfartens område (s.k. P & I-försäkringar). I stället för försäkring kan fartygsägaren ställa en annan betryggande säkerhet. I uttrycket betryggande ligger att den skadelidande ska vara tillförsäkrad att utfå den ersättning som tillkommer denne. Säkerheten ska alltså vara sådan till form och värde att den räcker till för att ge full täckning för fordringarna och dessutom vara skyddad i händelse av konkurs. I praktiken måste det röra sig om en finansiell säkerhet, såsom 46
en bankgaranti eller en borgen. En motsvarande reglering finns för andra oljeskador (10 kap. 12 och 13 §§). Utgångspunkten är att försäkringen (eller säkerheten) ska täcka ägarens ansvar enligt kapitlet, eller motsvarande lagstiftning i annan konventionsstat, men försäkringsskyldigheten är inte obegränsad. Den gäller bara intill det ansvarsbelopp som följer av 9 kap. 5 §. Vilket belopp ett visst fartyg ska försäkras för avgörs enligt den bestämmelsen av vilken dräktighet fartyget har. Som framgår av sista meningen i första stycket har staten ingen skyldighet att ha försäkring mot bunkeroljeskador. Att det för statsfartyg inte heller finns någon skyldighet att ha försäkring framgår av 5 §. Detta gäller oavsett om statsfartyget ägs av staten eller är privatägt. Av andra och tredje styckena följer att en försäkring eller säkerhet måste godkännas av den myndighet som regeringen bestämmer. Efter godkännandet utfärdas ett certifikat för fartyget. Certifikatet ska visa att försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet är fullgjord, dvs. att ägaren har en godkänd försäkring (eller säkerhet) som täcker ägarens ansvar enligt kapitlet eller motsvarande lagstiftning i annan konventionsstat intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. För fartyg som ägs av staten ska ett särskilt certifikat utfärdas. Certifikatet ska visa att fartyget ägs av svenska staten och att statens ansvar är täckt intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Syftet med regleringen är framför allt att underlätta ansvariga myndigheters tillsyn. Med certifikatet kan det på ett enkelt sätt kontrolleras att det finns en försäkring, en säkerhet eller att fartyget är ägs av staten. Att det för statsfartyg inte finns någon skyldighet att ha certifikat framgår av 5 §. Certifikatet ska medföras ombord på fartyget. Det ska alltså finnas där i fysisk form. Det är inte tillräckligt att certifikatet finns tillgängligt på annan plats än ombord. Det är befälhavaren som ska se till att certifikatet finns ombord på fartyget när det används för sjöfart (jfr 20 kap. 14 § tredje stycket). Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges i 13 § ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om avgifter som ska vara förenade med certifieringen. Ytterligare verkställighetsföreskrifter – om utfärdande av och tillsynen över certifikat – meddelas i förordningsform eller i form av myndighetsföreskrifter. Ett fartyg som inte innehar en försäkring eller för vilket annan betryggande säkerhet inte ställts kan i vissa fall beläggas med förbud att anlöpa hamn eller fortsätta sin resa (7 kap. 6 § lagen [1980:424] om åtgärder mot förorening från fartyg). Bestämmelser om straffrättsligt ansvar för den ägare som åsidosätter sin skyldighet enligt första stycket att ha försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet finns i 20 kap. 14 § första stycket. I 20 kap. 14 § andra stycket finns en bestämmelse om straffrättsligt ansvar för den redare, den som handhar fartygets drift i redarens ställe eller den befälhavare som låter använda ett fartyg för sjöfart trots att försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet inte har fullgjorts. I samma paragrafs tredje stycke finns en bestämmelse om straffrättsligt ansvar för befälhavaren om certifikatet inte medförs ombord på fartyget. Trots att försäkringsskyldigheten inte omfattar mindre fartyg är de inte undantagna från det strikta ansvaret för bunkeroljeskador (se 7 §). 47
Försäkringsskyldighet för utländska fartyg
12 § För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som är högre än 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Skyldigheten gäller dock inte för ett fartyg som ägs av en främmande stat. Ombord på fartyget ska det medföras ett certifikat som visar att det finns en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande konventionsstat, ska det ombord på fartyget medföras ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att statens ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §.
I paragrafen, som är ny, ges bestämmelser om försäkringsskyldighet för utländska fartyg och vissa därmed sammanhängande frågor. Bestämmelsen om försäkringsskyldighet grundas på artikel 7.12 i bunkerkonventionen som anger att varje fördragsslutande stat ska se till att utländska fartyg som besöker statens territorium ska vara försäkrade mot bunkeroljeskador. Övervägandena finns i avsnitt 9 och 10. I första stycket föreskrivs att ett utländskt fartyg som har en dräktighet över 1 000 ska ha en försäkring eller annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i kapitlet eller enligt motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat. Vad som avses med dräktighet framgår av 7 kap. 2 §, som hänvisar till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Till skillnad från vad som gäller för svenska fartyg gäller skyldigheten att ha försäkring eller ställa säkerhet för utländska fartyg endast då de anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Med hamn avses såväl allmänna som privata hamnar och med tilläggsplats avses ett fast föremål som fartyg kan lägga till vid. Försäkringsskyldigheten gäller från det att fartyget anlöper hamnen eller tilläggsplatsen till dess att fartyget lämnar densamma. Om ett fartyg bara ankrar på svenskt territorialhav, uppkommer inte någon försäkringsskyldighet. Skyldigheten att försäkra sig mot bunkeroljeskador är något mer begränsad än en redares försäkringsskyldighet enligt 7 kap. 2 §, som också omfattar fartyg som anlöper ankarplatser. Som framgår av sista meningen i första stycket omfattas fartyg som ägs av en främmande stat inte av försäkringsskyldigheten. Att det för statsfartyg inte heller finns någon skyldighet att ha försäkring framgår av 5 §. Detta gäller oavsett om statsfartyget ägs av staten eller är privatägt. Försäkringen ska gälla intill det ansvar som kan komma i fråga enligt bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 9 kap. 5 §. Vilket belopp ett visst fartyg ska försäkras för avgörs enligt den paragrafen av vilken dräktighet fartyget har. När det gäller den närmare innebörden av skyldigheten att ha försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet, se kommentaren till 11 §. Enligt andra stycket ska det ombord på ett utländskt fartyg medföras ett certifikat som visar att fartyget har föreskriven försäkring eller annan 48
säkerhet. Regeln gäller oavsett vilken nationalitet fartyget har. Det saknar betydelse om fartyget kommer från en stat som har tillträtt bunkerkonventionen eller inte. För fartyg som ägs av en främmande konventionsstat ska det finnas ett certifikat som visar att fartyget ägs av den främmande staten och att statens ansvar är täckt intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Att det för statsfartyg inte finns någon sådan skyldighet framgår av 5 § i förevarande kapitel. En svensk myndighet får utfärda certifikat för fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat. Ägaren till ett fartyg som är registrerat i en annan konventionsstat än i Sverige får vända sig till den staten för att få ett certifikat. På samma sätt som enligt 11 § ska certifikatet visa att försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet är fullgjord, dvs. att ägaren har en försäkring (eller säkerhet) som täcker ägarens ansvar enligt kapitlet eller motsvarande lagstiftning i annan konventionsstat intill ansvarsbegränsningen enligt 9 kap. 5 §. Syftet med skyldigheten att ha certifikat är också här framför allt att underlätta för ansvariga myndigheters tillsyn. När det gäller den närmare innebörden av bestämmelserna om certifikat, se kommentaren till 11 §. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ges i 13 § ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om avgifter som ska vara förenade med certifieringen. Verkställighetsföreskrifter om utfärdande av och tillsynen över certifikat meddelas i förordningsform eller i form av myndighetsföreskrifter.
Avgift vid certifiering
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifter för prövningen av ansökningar om certifikat.
Genom paragrafen, som är ny, bemyndigas regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om de avgifter som ska vara förenade med certifieringen.
Krav mot försäkringsgivaren
14 § En försäkring som avses i 11 eller 12 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. Försäkringsgivarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än fartygets ägare åberopa omständigheter som hade kunnat åberopas mot ägaren.
Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om en skadelidandes rätt att få ut den ersättning som den skadelidande är berättigad till direkt av försäkringsgivaren. Paragrafen bygger på artikel 7.10 i bunkerkonventionen och utformas på ett liknande sätt som 10 kap. 14 §, som är tillämplig för tankfartyg. Övervägandena finns i avsnitt 9. Enligt första stycket har den skadelidande rätt att få ut ersättning direkt av försäkringsgivaren. Den skadelidande kan således välja att rikta sig 49
direkt mot denne utan att först behöva vända sig mot fartygsägaren. Det saknar betydelse om fartygsägaren har förmåga att betala skadestånd eller inte. I andra stycket anges under vilka förhållanden försäkringsgivaren är befriad från ansvaret enligt första stycket. Försäkringsgivaren är inte skyldig att utge ersättning om fartygets ägare är fri från ansvar. Det innebär att försäkringsgivaren får göra gällande de ansvarsfrihetsgrunder som anges i 7 § andra stycket, dvs. att skadan orsakats av en krigshandling, en naturhändelse av osedvanlig karaktär, tredje mans uppsåtliga gärning eller försummat underhåll av navigeringshjälpmedel. Försäkringsgivaren är också fri från ansvar, om fartygsägaren har orsakat skadan uppsåtligen. I det fallet får den skadelidande vända sig mot fartygsägaren. Enligt andra stycket gäller vidare att försäkringsgivarens ansvarighet inte i något fall överstiger det ansvarsbelopp som gäller för fartyget enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren får således åtnjuta ansvarsbegränsning även om fartygets ägare inte har rätt till ansvarsbegränsning på grund av att denne har vållat skadan av grov vårdslöshet med insikt om att skadan sannolikt skulle uppkomma (9 kap. 4 §). Med fartygsägare likställs de som enligt 2 § svarar på samma sätt som ägaren. Det innebär att uppsåt hos någon av dem befriar försäkringsgivaren från ansvar på samma sätt som uppsåt hos ägaren. Försäkringsgivaren kan gentemot den skadelidandes krav endast invända att fartygsägaren och med denne likställda orsakat skadan uppsåtligen eller att någon av de ansvarsfrihetsgrunder som anges i 7 § andra stycket föreligger. Av tredje stycket följer att andra invändningar som försäkringsgivaren skulle ha varit berättigad att göra gällande mot fartygets ägare inte befriar försäkringsgivaren från skyldigheten att ersätta den skadelidande. Försäkringsgivaren kan alltså inte mot den skadelidande åberopa invändningar grundade på försäkringsavtalet, om de inte har motsvarighet i 7 § andra stycket. Det innebär exempelvis att ett villkor i försäkringsavtalet om att rätten till ersättning bortfaller vid grov vårdslöshet av försäkringstagaren inte blir gällande gentemot den skadelidande. Här avviker sjölagens reglering från bestämmelsen om direktkrav i 9 kap. 7 § försäkringsavtalslagen (2005:104), som tillåter direktkrav ”enligt försäkringsavtalet”. Däremot bör bestämmelserna i den paragrafen om upplysningsskyldighet och verkan av en dom mot försäkringsbolaget kunna tillämpas också i här aktuella situationer.
15 § Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot dennes ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
Paragrafen, som är ny, innebär att försäkringen som utgångspunkt gäller till förmån för fartygets ägare och dem som enligt 2 § likställs med ägaren. Paragrafen utformas på motsvarande sätt som när det gäller ansvarsförsäkring för andra oljeskador än sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. (se 10 kap. 15 §). Bestämmelserna får dock en delvis annan innebörd på grund av att också andra än fartygets ägare har ett strikt ansvar för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. Utgångspunkten är att försäkringsgivaren är förhindrad att rikta återkrav mot fartygets ägare. Försäkringsgivaren är som utgångspunkt också 50
förhindrad att rikta återkrav mot en redare som inte är ägare, en befraktare som hyr fartyget utan besättning och en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift. Övervägandena finns i avsnitt 9. Bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att försäkringsbolaget kan förbehålla sig en regressrätt mot fartygsägaren och likställda i större eller mindre utsträckning.
16 § Det som sägs i 14 och 15 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 11 eller 12 §.
Genom paragrafen, som är ny, likställs säkerhet som ställts enligt 11 eller 12 § med försäkring vid tillämpningen av 14 och 15 §§. Bestämmelsen utformas på samma sätt som motsvarande bestämmelse som gäller för oljetankfartyg (10 kap. 16 §). Den innebär att den skadelidande får rätt att rikta direktkrav mot den som ställt säkerhet i samma utsträckning som gäller gentemot en försäkringsgivare. Utgångspunkten är att säkerheten, liksom när det gäller försäkring, gäller för fartygets ägare mot hans eller hennes ansvar för en bunkeroljeskada. Även den som ställt säkerhet har dock möjlighet att förbehålla sig rätten att i vissa fall återkräva ersättningen från fartygets ägare.
Åsidosättande av försäkringsskyldighet m.m.
17 § Bestämmelser om ansvar för åsidosättande av försäkringsskyldigheten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns i 20 kap. 14 §.
Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns straffbestämmelser.
Behörig domstol m.m.
18 § Bestämmelser om behörig domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns i 21 kap. 5 och 6 §§.
Paragrafen, som är ny, upplyser om var det finns bestämmelser om behörig domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap.
19 kap. Om preskription av vissa fordringar
1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om 1. en fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes, 2. en fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek; fordringen upphör dock tidigast två år efter det bärgningsföretaget slutfördes, 3. en fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade, 4. en fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på honom eller henne enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades, 5. en fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats 51
oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut, 6. en fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen, 7. en fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land, 8. en fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan kostnad som ska fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga kraft, 9. en fordran på ersättning för en oljeskada eller bunkeroljeskada enligt 10 eller 10 a kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock senast inom sex år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den första av dessa. Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet. Om en fordran som avses i första eller andra stycket har kommit under behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt. Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det. Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7. Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.
Paragrafen innehåller bestämmelser om preskription av fordringsanspråk. Genom en ändring i första stycket punkten 9 görs den bestämmelsen tillämplig på preskription av skadeståndskrav på grund av sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap. Regeln motsvarar vad som gäller för oljeskador enligt 10 kap.
20 kap. Straffbestämmelser
14 § En fartygsägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter vad som sägs i 10 eller 10 a kap. om försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han eller hon insett eller borde ha insett att försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. inte har fullgjorts. Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren. Om ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § eller i 10 a kap. 11 eller 12 § inte medförs ombord på ett fartyg, när det används för sjöfart, döms befälhavaren till böter.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser för åsidosättande av försäkringsskyldigheten och skyldigheten att medföra försäkringscertifikat vid oljetransporter. Genom ändringarna i paragrafen görs straffbestämmelserna tillämpliga på motsvarande skyldigheter enligt bestämmelserna om ansvar för vissa bunkeroljeskador i 10 a kap. Övervägandena finns i avsnitt 11. Genom ändringen i första stycket införs ett straffansvar för den ägare som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin skyldighet att försäkra fartyget mot, eller ställa annan säkerhet för, bunkeroljeskador. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader. Om ägaren är en juridisk person, gäller ansvaret den som enligt svensk rätt är ansvarig för den juridiska personen i straffrättsligt avseende. Bestämmelsen om fartygsägarens ansvar är inte nationellt begränsad. Det innebär att ett sådant brott kan begås också när ett svenskt fartyg befinner sig utomlands. Beträffande ägare av utländska fartyg följer av hur försäkringsskyldigheten är konstruerad i 10 a kap. 12 § att denna endast kan uppkomma om fartyget anlöper eller lämnar en hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium. Ett eventuellt brott begås alltså i dessa fall inom riket. För brott begånget utanför Sverige av en utländsk fartygsägare finns enligt 2 kap. brottsbalken som huvudregel inte svensk domsrätt. Ett exempel när svensk domsrätt kan finnas är om den utländske fartygsägaren har hemvist i Sverige eller, om han eller hon är medborgare i ett annat nordiskt land, finns här i Sverige. Genom ändringen i andra stycket införs ett straffansvar också för en redare som inte är fartygsägare vid åsidosättande av försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt bestämmelserna om bunkeroljeskada. Detsamma gäller den som handhar fartygets drift i redarens ställe samt befälhavaren. Genom ändringen i tredje stycket införs ett straffansvar för den befälhavare som åsidosätter skyldigheten att medföra ett certifikat som visar att fartyget täcks av försäkring eller annan säkerhet för bunkeroljeskador. Straffet är böter. Av 20 kap. 16 § följer att det straffrättsliga ansvaret utsträcks till den som har trätt i befälhavarens ställe, t.ex. den främste av de närvarande styrmännen (jfr 6 kap. 7 §). Inte heller bestämmelsen om befälhavarens ansvar är nationellt begränsad. Den är tillämplig också när en svensk befälhavare begår den straffbara gärningen utanför svenskt sjöterritorium. Svensk domsrätt 53
föreligger för brott på svenska fartyg såväl inom som utom svenskt sjöterritorium (jfr 2 kap. 3 § brottsbalken).
21 kap. Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål m.m.
5 § Talan om ersättning för en oljeskada enligt 10 kap. eller bunkeroljeskada enligt 10 a kap. får väckas i Sverige endast om skadan har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en skada i Sverige eller dess ekonomiska zon. Om en svensk domstol är behörig enligt första stycket, får även talan om ersättning för annan oljeskada eller bunkeroljeskada som orsakats av samma olycka väckas här. Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där skadan uppkom. Om en talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av samma olycka har väckts vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att en av dessa domstolar ska handlägga samtliga mål. Om en begränsningsfond har upprättats i Sverige enligt 10 kap. 6 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. Prövningen görs i begränsningsmål som avses i 12 kap.
Paragrafen innehåller bestämmelser om svensk domstols behörighet för att pröva en talan om ersättning för oljeskada. Genom ändringarna görs paragrafen tillämplig också på sådana bunkeroljeskador som omfattas av
10 a kap.
6 § Om en dom i ett mål om ersättning för oljeskada eller bunkeroljeskada har meddelats i en annan stat som har tillträtt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention eller den i 10 a kap. angivna bunkerkonventionen och om domstolarna i den staten var behöriga att pröva den tvist som domen avser, gäller följande. Domen ska , när den har vunnit laga kraft och kan verkställas i den stat där den har meddelats, på ansökan verkställas i Sverige utan att en ny prövning sker av den sak som avgjorts genom domen, om inte annat följer av vad som sägs i 10 kap. 9 § eller 5 § femte stycket i detta kapitel. Detta medför inte någon skyldighet att verkställa en utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas. En ansökan om verkställighet görs hos Svea hovrätt. Till ansökan ska fogas 1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet, 2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. angivna 1992 års ansvarighetskonvention eller den i 10 a kap. angivna bunkerkonventionen samt att domen har vunnit laga kraft och kan verkställas i den staten. Handlingarna ska vara försedda med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset ska vara utställt av en svensk beskickning eller konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där domen har meddelats. Om en handling i ärendet är skriven på ett annat främmande språk än danska eller norska, ska handlingen åtföljas av en översättning till svenska. Översättningen ska vara bestyrkt av en diplomatisk eller konsulär tjänsteman eller av svensk notarius publicus. En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan. Om en ansökan bifalls , verkställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.
Genom ändringarna i paragrafen görs bestämmelserna om verkställighet av en utländsk dom tillämpliga också på domar som gäller ersättning för sådana bunkeroljeskador som omfattas av 10 a kap.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstrumenten har deponerats. Det är inte möjligt att ange vilken dag konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 12.
14.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg
7 kap. Särskilda åtgärder mot förorening
6 § Om försäkringsskyldigheten eller skyldigheten att ställa säkerhet enligt 10 eller 10 a kap. sjölagen (1994:1009) inte har fullgjorts beträffande ett visst fartyg, får Transportstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om 1. förbud för fartyget att anlöpa eller avgå från en svensk hamn eller från en tilläggsplats som ligger inom svenskt territorium, 2. förbud mot fartygets vidare resa, om det är fråga om ett svenskt fartyg .
Paragrafen ger Transportstyrelsen eller den myndighet som regeringen bestämmer befogenhet att belägga ett fartyg som inte fullgjort sin försäkringsskyldighet eller skyldighet att ställa säkerhet med anlöps- eller nyttjandeförbud. Genom ändringen i paragrafen utvidgas möjligheterna till förbud till att omfatta också de fall när ett fartyg saknar sådan försäkring eller annan säkerhet som föreskrivs i 10 a kap. sjölagen.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bunkerkonventionen träder i kraft tre månader efter att anslutningsinstrumenten har deponerats. Det är inte möjligt att ange vilken dag konventionen träder i kraft i förhållande till Sverige. Det överlämnas därför till regeringen att besluta om när den nya lagen ska träda i kraft. Övervägandena finns i avsnitt 12.
Bilaga 1
2001 års konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja
Text approved by the Conference Text som godkänts av konferensen
THE STATES PARTIES TO DE FÖRDRAGSSLUTANDE THIS CONVENTION, STATERNA,
RECALLING Article 194 of SOM ERINRAR OM artikel the United Nations Convention on 194 i Förenta nationernas the Law of the Sea, 1982, which havsrättskonvention av år 1982, i provides that States shall take all vilken det föreskrivs att staterna measures necessary to prevent, skall vidta alla nödvändiga reduce and control pollution of the åtgärder för att hindra, minska och marine environment, kontrollera föroreningar av den marina miljön, RECALLING ALSO Article SOM ÄVEN ERINRAR OM 235 of that Convention, which artikel 235 i samma konvention, i provides that, with the objective of vilken det föreskrivs att staterna assuring prompt and adequate skall samarbeta för en fortsatt utcompensation in respect of all veckling av de relevanta damage caused by pollution of the bestämmelserna i folkrätten i syfte marine environment, States shall att garantera snabb och lämplig cooperate in the further ersättning för varje skada som development of relevant rules of orsakats genom förorening av den international law, marina miljön, NOTING the success of the SOM BEAKTAR de framsteg International Convention on Civil som uppnåtts genom 1992 års Liability for Oil Pollution Damage, internationella konvention om 1992 and the International ansvarighet för skada orsakad av Convention on the Establishment förorening genom olja och 1992 of an International Fund for års internationella konvention om Compensation for Oil Pollution upprättandet av en internationell Damage, 1992 , in ensuring that fond för ersättning av skada compensation is available to orsakad av förorening genom olja persons who suffer damage caused när det gäller att garantera by pollution resulting from the ersättning till personer som escape or discharge of oil carried drabbas av förorening på grund av in bulk at sea by ships, läckage eller utsläpp av olja som transporteras som bulklast ombord på fartyg till sjöss, NOTING ALSO the adoption SOM ÄVEN BEAKTAR of the International Convention on antagandet av 1996 års Liability and Compensation for internationella konvention om an- Damage in Connection with the svar och ersättning för skada i Carriage of Hazardous and samband med sjötransport av Noxious Substances by Sea, 1996 , farliga och skadliga ämnen för att in order to provide adequate, kunna tillhandahålla lämplig, prompt and effective compensation snabb och effektiv ersättning för 56
for damage caused by incidents in skada orsakad genom olyckor i Bilaga 1 connection with the carriage by sea samband med sjötransport av of hazardous and noxious farliga och skadliga ämnen, substances, RECOGNISING the SOM ERKÄNNER vikten av importance of establishing strict att det införs strikt ansvar för alla liability for all forms of oil former av förorening genom olja, pollution which is linked to an förbundet med en lämplig begränsappropriate limitation of the level ning av detta ansvar, of that liability, CONSIDERING that SOM ANSER att kompletcomplementary measures are terande åtgärder är nödvändiga för necessary to ensure the payment of att kunna garantera lämplig, snabb adequate, prompt and effective och effektiv ersättning för skada compensation for damage caused som orsakats av förorening på by pollution resulting from the grund av att bunkerolja har läckt ut escape or discharge of bunker oil eller tömts ut från fartyg, from ships, DESIRING to adopt uniform SOM ÖNSKAR anta enhetliga international rules and procedures internationella regler och for determining questions of förfaranden för att avgöra frågor liability and providing adequate om ansvar och för att tillhandahålla compensation in such cases, lämplig ersättning i sådana fall, HAVE AGREED as follows: HAR ENATS OM följande:
Article 1 Artikel 1
Definitions Definitioner
For the purposes of this I denna konvention avses med: Convention: 1. "ship" means any seagoing 1. Fartyg: fartyg eller annan vessel and seaborne craft, of any flytande anordning som kan type whatsoever, användas till sjöss. 2. "person" means any individual 2. Person: fysisk person samt or partnership or any public or privaträttslig eller offentligrättslig private body, whether corporate or juridisk person, inbegripet en stat not, including a State or any of its och dess delstater eller motsvaranconstituent subdivisions, de. 3. "shipowner" means the owner, 3. Fartygsägare: ägaren, including the registered owner, inklusive den registrerade ägaren, bareboat charterer, manager and den som hyr fartyget utan beoperator of the ship, sättning (bare-boat befraktare), redare eller den som i en redares ställe handhar fartygets drift. 4. "registered owner" means the 4. Registrerad ägare: den person person or persons registered as the eller de personer som är owner of the ship or, in the registrerade som fartygets ägare absence of registration, the person eller, om registrering inte har skett, or persons owning the ship. den person eller de personer som However, in the case of a ship äger fartyget. När ett fartyg som 57
Bilaga 1 owned by a State and operated by ägs av en stat och används av ett a company which in that State is bolag som i denna stat är registered as the ship's operator, registrerat som fartygets brukare, "registered owner" shall mean such skall med "registrerad ägare" company, förstås detta bolag. 5. "bunker oil" means any 5. Bunkerolja: varje mineralolja hydrocarbon mineral oil, including som innehåller kolväte, inklusive lubricating oil, used or intended to smörjolja, som används eller är be used for the operation or pro- avsedd att användas för drift eller pulsion of the ship, and any framdrivning av fartyget samt alla residues of such oil, rester av sådan olja. 6. "Civil Liability Convention" 6. Ansvarighetskonventionen: means the International Conven- 1992 års internationella konvention tion on Civil Liability for Oil om ansvarighet för skada orsakad Pollution Damage, 1992, as av förorening genom olja, med amended, senare ändringar. 7. "preventive measures" means 7. Förebyggande åtgärder: varje any reasonable measures taken by skälig åtgärd som vidtagits av en any person after an incident has person efter det att en olycka occurred to prevent or minimize inträffat för att förhindra eller bepollution damage, gränsa skada genom förorening. 8. "incident" means any 8. Olycka: varje händelse eller occurrence or series of occurrences serie av händelser med samma having the same origin, which ursprung som orsakar skada genom causes pollution damage or creates förorening eller framkallar ett alla grave and imminent threat of varligt eller omedelbart causing such damage, förestående hot om sådan skada. 9. "pollution damage" means: 9. Skada genom förorening: (a) loss or damage caused a) förlust eller skada som outside the ship by contamination uppkommit utanför fartyget på resulting from the escape or dis- grund av förorening genom att charge of bunker oil from the ship, bunkerolja har läckt ut eller tömts wherever such escape or discharge ut från fartyget, varhelst läckaget may occur, provided that compen- eller tömningen ägt rum; ersättning sation for impairment of the för försämring av miljön, annat än environment other than loss of utebliven vinst, är dock begränsad profit from such impairment shall till kostnader för rimliga åtgärder be limited to costs of reasonable för återställande som har vidtagits measures of reinstatement actually eller som planeras, och undertaken or to be undertaken; and (b) the costs of preventive b) kostnaderna för förebyggande measures and further loss or åtgärder och förlust och skada som damage caused by preventive orsakas av sådana åtgärder. measures, 10. "State of the ship's registry" 10. Fartygets registreringsstat: means, in relation to a registered för registrerade fartyg, den stat där ship, the State of registration of the fartyget registrerats och för ship and, in relation to an un- oregistrerade fartyg, den stat vars registered ship, the State whose flagga fartyget får föra. 58 flag the ship is entitled to fly,
11. "gross tonnage" means gross 11. Bruttodräktighet: brut- Bilaga 1 tonnage calculated in accordance todräktighet som beräknats enligt with the tonnage measurement bestämmelserna om mätning av regulations contained in Annex 1 dräktighet i bilaga 1 till 1969 års of the International Convention on internationella skeppsmätnings- Tonnage Measurement of Ships, konvention. 1969, 12. "Organisation" means the 12. Organisation: Internationella International Maritime sjöfartsorganisationen. Organisation, 13. "Secretary-General" means 13. Generalsekreterare: the Secretary-General of the organisationens generalsekreterare. Organisation.
Article 2 Artikel 2
Scope of application Räckvidd
This Convention shall apply Denna konvention gäller endast exclusively: (a) to pollution damage caused: a) skada genom förorening som uppkommit (i) in the territory, including the i) inom en fördragsslutande stats territorial sea, of a State Party, and territorium, inklusive dess territorialvatten, och (ii) in the exclusive economic ii) inom en fördragsslutande stats zone of a State Party, established exklusiva ekonomiska zon, som in accordance with international fastställts i enlighet med folkrätten, law, or, if a State Party has not eller, om staten inte har fastställt established such a zone, in an area någon sådan zon, inom ett område beyond and adjacent to the utanför och angränsande till den territorial sea of that State statens territorialhav, vilket har determined by that State in bestämts av den staten i enlighet accordance with international law med folkrättens regler och vilket and extending not more than 200 inte sträcker sig längre ut än 200 nautical miles from the baselines sjömil från de baslinjer varifrån from which the breadth of its statens territorialhav mäts, territorial sea is measured; (b) to preventive measures, b) förebyggande åtgärder, var de wherever taken, to prevent or än har vidtagits, för att förhindra minimise such damage. eller begränsa sådan skada.
Article 3 Artikel 3
Liability of the shipowner Fartygsägarens ansvar
1. Except as provided in 1. Den som vid tidpunkten för en paragraphs 3 and 4, the shipowner olycka eller, om denna utgörs av at the time of an incident shall be en serie händelser med samma liable for pollution damage caused ursprung, vid tidpunkten för den by any bunker oil on board or första händelsen är fartygets ägare 59
Bilaga 1 originating from the ship, provided skall, utom i de fall som anges i that, if an incident consists of a punkterna 3 och 4, vara ansvarig series of occurrences having the för varje skada genom förorening same origin, the liability shall som har orsakats av bunkerolja attach to the shipowner at the time ombord på eller härrörande från of the first of such occurrences. fartyget. 2. Where more than one person 2. Om fler än en person är is liable in accordance with ansvarig enligt punkt 1 skall paragraph 1, their liability shall be ansvaret vara solidariskt. joint and several. 3. No liability for pollution 3. Fartygsägaren skall inte vara damage shall attach to the ansvarig för skada genom shipowner if the shipowner proves förorening om fartygsägaren that: bevisar att (a) the damage resulted from an a) skadan orsakades av act of war, hostilities, civil war, krigshandling, fientligheter, insurrection or a natural inbördeskrig eller uppror eller av phenomenon of an exceptional, en naturhändelse av osedvanlig inevitable and irresistible karaktär, som inte kunnat undvikas character; or och vars följder inte kunnat förhindras, eller (b) the damage was wholly b) skadan helt och hållet caused by an act or omission done orsakades av tredje mans handling with the intent to cause damage by eller underlåtenhet i avsikt att vålla a third party; or skada, eller (c) the damage was wholly c) skadan helt och hållet caused by the negligence or other orsakades genom vårdslöshet eller wrongful act of any Government annan försummelse av en regering or other authority responsible for eller annan myndighet vid the maintenance of lights or other fullgörandet av en skyldighet att navigational aids in the exercise of svara för underhållet av fyrar eller that function. andra hjälpmedel för navigering. 4. If the shipowner proves that 4. Om fartygsägaren kan bevisa the pollution damage resulted att skadan genom förorening helt wholly or partially either from an eller delvis orsakades av den act or omission done with intent to skadelidande uppsåtligen eller av cause damage by the person who vårdslöshet, kan fartygsägaren helt suffered the damage or from the eller delvis befrias från ansvar mot negligence of that person, the denna person. shipowner may be exonerated wholly or partially from liability to such person. 5. No claim for compensation 5. Anspråk på ersättning för for pollution damage shall be made skada genom förorening får inte against the shipowner otherwise göras gällande mot fartygsägaren than in accordance with this Con- på annat sätt än enligt denna konvention. vention. 6. Nothing in this Convention 6. Bestämmelserna i denna shall prejudice any right of konvention skall inte inskränka recourse of the shipowner which fartygsägarens regressrätt, som 60 exists independently of this föreligger oberoende av denna
Convention. konvention. Bilaga 1
Article 4 Artikel 4
Exclusions Undantag
1. This Convention shall not 1. Denna konvention skall inte apply to pollution damage as tillämpas på skada genom defined in the Civil Liability förorening enligt definitionen i Convention, whether or not ansvarighetskonventionen, oavsett compensation is payable in respect om ersättning skall betalas för of it under that Convention. skadan, enligt den konventionen eller inte. 2. Except as provided in 2. Med undantag för vad som paragraph 3, the provisions of this anges i punkt 3, skall bestäm- Convention shall not apply to melserna i denna konvention inte warships, naval auxiliary or other tillämpas på örlogsfartyg, militära ships owned or operated by a State hjälpfartyg eller andra fartyg som and used, for the time being, only ägs eller används av en stat och on Government non-commercial som för tillfället endast används i service. statlig, icke-kommersiell tjänst. 3. A State Party may decide to 3. En fördragsslutande stat får apply this Convention to its besluta att tillämpa denna konvenwarships or other ships described tion på sina örlogsfartyg och andra in paragraph 2, in which case it fartyg enligt punkt 2 och skall då shall notify the Secretary-General underrätta generalsekreteraren om thereof specifying the terms and detta och ange villkoren och beconditions of such application. stämmelserna för denna tillämpning. 4. With respect to ships owned 4. När det gäller fartyg som ägs by a State Party and used for av en fördragsslutande stat och commercial purposes, each State används för kommersiella ändamål shall be subject to suit in the juris- skall talan kunna väckas mot denna dictions set forth in article 9 and stat vid de domstolar som är shall waive all defences based on behöriga enligt artikel 9, och staten its status as a sovereign State. skall avstå från alla invändningar som grundas på dess egenskap av suverän stat.
Article 5 Artikel 5
Incidents involving two or more Olyckor där två eller flera fartyg ships är inblandade
When an incident involving two Om en olycka med två eller flera or more ships occurs and pollution fartyg har inträffat och orsakat damage results therefrom, the skada genom förorening skall shipowners of all the ships ägarna till de inblandade fartygen concerned, unless exonerated vara solidariskt ansvariga för all under article 3, shall be jointly and skada som inte rimligen kan särseverally liable for all such skiljas, om de inte är befriade från 61
Bilaga 1 damage which is not reasonably ansvar enligt artikel 3. separable.
Article 6 Artikel 6
Limitation of liability Ansvarsbegränsning
Nothing in this Convention shall Denna konvention skall inte affect the right of the shipowner påverka fartygsägarens rätt, eller and the person or persons den rätt som tillkommer den eller providing insurance or other de personers som tillhandahåller financial security to limit liability försäkring eller annan ekonomisk under any applicable national or säkerhet, att begränsa sitt ansvar i international regime, such as the enlighet med tillämpliga nationella Convention on Limitation of eller internationella bestämmelser, Liability for Maritime Claims, såsom 1976 års konvention om be- 1976, as amended. gränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, med senare ändringar.
Article 7 Artikel 7
Compulsory insurance or financial Obligatorisk försäkring eller security annan ekonomisk säkerhet
1. The registered owner of a ship 1. Den registrerade ägaren av ett having a gross tonnage greater fartyg som har en bruttodräktighet than 1000 registered in a State som överstiger 1000 enheter och Party shall be required to maintain som är registrerat i en fördragsslutinsurance or other financial ande stat är skyldig att inneha security, such as the guarantee of a försäkring eller annan ekonomisk bank or similar financial säkerhet, såsom en garanti från en institution, to cover the liability of bank eller annan liknande finanthe registered owner for pollution siell institution, för att täcka den damage in an amount equal to the registrerade ägarens ansvar för limits of liability under the applic- skada genom förorening till ett able national or international limi- belopp som motsvarar ansvarstation regime, but in all cases, not begränsningen enligt tillämpliga exceeding an amount calculated in nationella och internationella accordance with the Convention on begränsningsregler, men som Limitation of Liability for under alla omständigheter inte Maritime Claims, 1976, as överstiger ett belopp som beräknats amended. i enlighet med 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar, med senare ändringar. 2. A certificate attesting that 2. Ett certifikat som intygar att insurance or other financial försäkring eller annan ekonomisk security is in force in accordance säkerhet gäller i enlighet med with the provisions of this denna konvention skall utfärdas för 62 Convention shall be issued to each varje fartyg sedan den behöriga
ship after the appropriate authority myndigheten i en fördragsslutande Bilaga 1 of a State Party has determined stat har fastställt att kraven enligt that the requirements of paragraph punkt 1 har uppfyllts. För fartyg 1 have been complied with. With som är registrerade i en fördragsrespect to a ship registered in a slutande stat skall certifikatet State Party such certificate shall be utfärdas eller bestyrkas av en issued or certified by the appro- behörig myndighet i registreringspriate authority of the State of the staten; för fartyg som inte är ship's registry; with respect to a registrerade i någon förship not registered in a State Party dragsslutande stat får certifikatet it may be issued or certified by the utfärdas eller bestyrkas av en appropriate authority of any State behörig myndighet i någon Party. This certificate shall be in fördragsslutande stat. Certifikatet the form of the model set out in the skall vara uppställt i överensstäm- Annex to this Convention and shall melse med förlagan i bilagan till contain the following particulars: denna konvention och skall innehålla följande uppgifter: (a) name of ship, distinctive a) Fartygets namn, signalboknumber or letters and port of stäver och registreringsort. registry; (b) name and principal place of b) Ägarens namn och den ort där business of the registered owner; ägarens huvudsakliga verksamhet bedrivs. (c) IMO ship identification c) IMO-nummer. number; (d) type and duration of security; d) Typ av säkerhet och giltighetstid. (e) name and principal place of e) När det gäller försäkringsbusiness of insurer or other person givare eller annan person som ställt giving security and, where säkerhet: dennes namn och den ort appropriate, place of business där dennes huvudsakliga verkwhere the insurance or security is samhet bedrivs samt i förekomestablished; mande fall den ort där försäkringen utfärdats eller säkerheten ställts. (f) period of validity of the f) Certifikatets giltighetstid, som certificate which shall not be inte får vara längre än longer than the period of validity giltighetstiden för försäkringen of the insurance or other security. eller säkerheten. 3. (a) A State Party may 3. a) En fördragsslutande stat får authorise either an institution or an bemyndiga en institution eller organisation recognised by it to organisation som den erkänner att issue the certificate referred to in utfärda det certifikat som avses i paragraph 2. Such institution or punkt 2. En sådan institution eller organisation shall inform that State organisation skall underrätta staten of the issue of each certificate. In om varje certifikat som utfärdas. I all cases, the State Party shall fully samtliga fall skall den förguarantee the completeness and dragsslutande staten till fullo accuracy of the certificate so garantera att det certifikat som issued and shall undertake to utfärdats på detta sätt är ensure the necessary arrangements fullständigt och korrekt, och skall to satisfy this obligation. även åta sig att sörja för 63
Bilaga 1 nödvändiga åtgärder för att uppfylla denna skyldighet. (b) A State Party shall notify the b) En fördragsslutande stat skall Secretary-General of: underrätta generalsekreteraren om (i) the specific responsibilities i) de särskilda ansvarsområden and conditions of the authority och villkor som är förknippade delegated to an institution or med de befogenheter som organization recognised by it; delegerats till en institution eller organisation som den erkänner, (ii) the withdrawal of such ii) återkallelse av ett sådant authority; and bemyndigande, och (iii) the date from which such iii) det datum då ett sådant authority or withdrawal of such bemyndigande eller en sådan authority takes effect. återkallelse får verkan. An authority delegated shall not Delegeringen av befogenheter take effect prior to three months skall träda i kraft tidigast tre from the date on which notification månader efter det att generalto that effect was given to the sekreteraren underrättats om detta. Secretary-General. (c) The institution or c) Den institution eller organization authorized to issue organisation som bemyndigats att certificates in accordance with this utfärda certifikat enligt denna paragraph shall, as a minimum, be punkt skall åtminstone ha befogenauthorized to withdraw these het att återkalla dessa certifikat om certificates if the conditions under de villkor enligt vilka de utfärdats which they have been issued are inte längre uppfylls. I samtliga fall not maintained. In all cases the in- skall institutionen eller organistitution or organization shall sationen underrätta den stat för report such withdrawal to the State vars räkning certifikatet utfärdats on whose behalf the certificate was om ett sådant återkallande. issued. 4. The certificate shall be in the 4. Certifikatet skall upprättas på official language or languages of det officiella språket eller de the issuing State. If the language officiella språken i den stat som used is not English, French or utfärdat certifikatet. Om det språk Spanish, the text shall include a som används varken är engelska, translation into one of these franska eller spanska skall languages and, where the State so certifikatet innehålla en överdecides, the official language of sättning till något av dessa språk, the State may be omitted. och statens officiella språk får utelämnas om staten beslutar detta. 5. The certificate shall be carried 5. Certifikatet skall medföras on board the ship and a copy shall ombord på fartyget, och en kopia be deposited with the authorities skall ges in till de myndigheter who keep the record of the ship's som för fartygsregistret eller, om registry or, if the ship is not fartyget inte är registrerat i någon registered in a State Party, with the fördragsslutande stat, till authorities issuing or certifying the myndigheten i den stat som har certificate. utfärdat eller bestyrkt certifikatet. 6. An insurance or other 6. En försäkring eller annan 64 financial security shall not satisfy ekonomisk säkerhet uppfyller inte
the requirements of this article if it föreskrifterna i denna artikel om Bilaga 1 can cease, for reasons other than den kan upphöra att gälla av andra the expiry of the period of validity skäl än att den tid för försäkringens of the insurance or security eller säkerhetens giltighet som specified in the certificate under enligt punkt 2 i denna artikel paragraph 2 of this article, before angetts i certifikatet gått ut, innan three months have elapsed from tre månader har förflutit från den the date on which notice of its dag då meddelande om uppsägning termination is given to the lämnats till den myndighet som authorities referred to in avses i punkt 5 i denna artikel, om paragraph 5 of this article, unless inte certifikatet har återlämnats till the certificate has been surrendered denna myndighet eller ett nytt to these authorities or a new certifikat har utfärdats före certificate has been issued within utgången av denna frist. Dessa the said period. The foregoing bestämmelser skall även gälla varje provisions shall similarly apply to ändring som leder till att any modification which results in försäkringen eller säkerheten inte the insurance or security no longer längre uppfyller föreskrifterna i satisfying the requirements of this denna artikel. article. 7. The State of the ship's registry 7. Om inte annat följer av shall, subject to the provisions of bestämmelserna i denna artikel this article, determine the skall registreringsstaten fastställa conditions of issue and validity of villkoren för utfärdande av the certificate. certifikatet och för dess giltighet. 8. Nothing in this Convention 8. Ingenting i denna konvention shall be construed as preventing a skall tolkas som att det hindrar en State Party from relying on fördragsslutande stat från att förlita information obtained from other sig på upplysningar som erhållits States or the Organization or other från andra stater eller organiinternational organisations relating sationen eller andra internationella to the financial standing of organisationer om den ekonomiska providers of insurance or financial ställningen hos de som tillhandasecurity for the purposes of this håller försäkring eller ekonomisk Convention. In such cases, the säkerhet enligt denna konvention. I State Party relying on such sådana fall skall den fördragsinformation is not relieved of its slutande stat som förlitar sig på responsibility as a State issuing the sådana upplysningar inte vara certificate required by paragraph 2. befriad från sitt ansvar i egenskap av stat som utfärdar det certifikat som krävs enligt punkt 2. 9. Certificates issued or certified 9. Certifikat som utfärdats eller under the authority of a State Party bestyrkts enligt bemyndigande av shall be accepted by other States en fördragsslutande stat skall Parties for the purposes of this godtas av övriga parter och skall av Convention and shall be regarded övriga fördragsslutande stater by other States Parties as having anses ha samma giltighet som the same force as certificates certifikat som utfärdats eller issued or certified by them even if bestyrkts av dem, även om de issued or certified in respect of a avser fartyg som inte är ship not registered in a State Party. registrerade i någon fördrags- 65
Bilaga 1 A State Party may at any time slutande stat. Om en fördragsrequest consultation with the is- slutande stat anser att den suing or certifying State should it försäkringsgivare eller garant som believe that the insurer or anges i certifikatet inte har guarantor named in the insurance ekonomisk förmåga att uppfylla de certificate is not financially förpliktelser som följer av denna capable of meeting the obligations konvention, får parten när som imposed by this Convention. helst begära samråd med den stat som har utfärdat eller bestyrkt certifikatet. 10. Any claim for compensation 10. Talan om ersättning för for pollution damage may be skada genom förorening får föras brought directly against the insurer direkt mot försäkringsgivaren eller or other person providing financial annan person som har ställt ekosecurity for the registered owner's nomisk säkerhet för ägarens ansvar liability for pollution damage. In för skada genom förorening. I such a case the defendant may sådant fall får svaranden göra invoke the defences (other than gällande de invändningar som bankruptcy or winding up of the ägaren skulle ha fått göra gällande, shipowner) which the shipowner inklusive ansvarsbegränsning would have been entitled to enligt artikel 6, med undantag för invoke, including limitation invändning grundad på att ägaren . pursuant to article 6. Furthermore, försatts i konkurs eller trätt i even if the shipowner is not likvidation. Även om fartygsägaren entitled to limitation of liability inte har rätt till ansvarsbegränsning according to article 6, the enligt artikel 6 får svaranden defendant may limit liability to an vidare begränsa ansvaret till ett amount equal to the amount of the belopp som motsvarar beloppet för insurance or other financial se- den försäkring eller annan curity required to be maintained in ekonomisk säkerhet som krävs accordance with paragraph 1. enligt punkt 1. Dessutom får Moreover, the defendant may svaranden göra invändning om att invoke the defence that the pol- skadan orsakats genom uppsåtlig lution damage resulted from the handling av ägaren själv, men han wilful misconduct of the får inte göra gällande andra shipowner, but the defendant shall invändningar som han skulle varit not invoke any other defence berättigad att göra i rättegång i which the defendant might have vilken ägaren för talan mot been entitled to invoke in svaranden. Svaranden har i vart fall proceedings brought by the rätt att få ägaren instämd i målet. shipowner against the defendant. The defendant shall in any event have the right to require the shipowner to be joined in the proceedings. 11. A State Party shall not 11. En fördragsslutande stat får permit a ship under its flag to inte tillåta att sjöfart bedrivs med which this article applies to ett fartyg som för dess flagga och operate at any time, unless a för vilket denna artikel gäller om certificate has been issued under inte ett certifikat har utfärdats 66 paragraphs 2 or 14. enligt punkt 2 eller 14.
12. Subject to the provisions of 12. Om inte annat följer av Bilaga 1 this article, each State Party shall bestämmelserna i denna artikel ensure, under its national law, that skall varje fördragsslutande stat insurance or other security, to the med tillämpning av sin nationella extent specified in paragraph 1, is lag se till att försäkring eller annan in force in respect of any ship ekonomisk säkerhet i den omfatthaving a gross tonnage greater ning som anges i punkt 1 gäller för than 1000, wherever registered, varje fartyg med en bruttodräkentering or leaving a port in its tighet som överstiger 1000 enheter, territory, or arriving at or leaving var det än är registrerat, som an offshore facility in its territorial anlöper eller lämnar en hamn inom sea. dess territorium eller en icke landbaserad anläggning inom dess territorialvatten. 13. Notwithstanding the provi- 13. Trots vad som sägs i punkt 5 sions of paragraph 5, a State Party får en fördragsslutande stat undermay notify the Secretary-General rätta generalsekreteraren om den that, for the purposes of para- för de ändamål som avses i graph 12, ships are not required to punkt 12 inte kräver att fartyg skall carry on board or to produce the medföra ombord eller uppvisa det certificate required by paragraph 2, certifikat som krävs enligt punkt 2 when entering or leaving ports or när de anlöper eller lämnar hamnar arriving at or leaving from eller icke landbaserade anläggoffshore facilities in its territory, ningar inom dess territorium, under provided that the State Party which förutsättning att den fördragsissues the certificate required by slutande stat som utfärdar certifiparagraph 2 has notified the Secre- katet enligt punkt 2 har meddelat tary-General that it maintains generalsekreteraren att den för records in an electronic format, register i elektroniskt format som accessible to all States Parties, är tillgängliga för alla fördragsattesting the existence of the slutande stater och som bekräftar certificate and enabling States att certifikatet utfärdats och som Parties to discharge their gör det möjligt för de fördragsobligations under paragraph 12. slutande staterna att fullgöra sina skyldigheter enligt punkt 12. 14. If insurance or other 14. Om försäkring eller annan financial security is not maintained ekonomisk säkerhet inte vidmaktin respect of a ship owned by a hålls för ett fartyg som ägs av en State Party, the provisions of this fördragsslutande stat skall de be- Article relating thereto shall not be stämmelser i denna artikel som applicable to such ship, but the avser försäkring eller ekonomisk ship shall carry a certificate issued säkerhet inte tillämpas i fråga om by the appropriate authority of the ett sådant fartyg, men fartyget skall State of the ship's registry stating medföra ett certifikat om obligathat the ship is owned by that State torisk försäkring utfärdat av and that the ship's liability is behörig myndighet i fartygets regicovered within the limit prescribed streringsstat där det anges att in accordance with paragraph 1. fartyget ägs av denna stat och att Such a certificate shall follow as fartygets ansvar täcks inom de closely as possible the model gränser som anges i punkt 1. Ett prescribed by paragraph 2. sådant certifikat om obligatorisk 67
Bilaga 1 försäkring skall så nära som möjligt överensstämma med förlagan enligt punkt 2. 15. A State may, at the time of 15. Vid tidpunkten för ratification, acceptance, approval ratificering, godtagande eller of, or accession to this Convention, godkännande av eller anslutning or at any time thereafter, declare till denna konvention, eller vid that this Article does not apply to varje tidpunkt därefter, kan en stat ships operating exclusively within förklara att denna artikel inte gäller the area of that State referred to in fartyg som uteslutande färdas inom article 2(a)(i). det område som anges i artikel 2 a i och som tillhör denna stat.
Article 8 Artikel 8
Time limits Tidsfrister
Rights to compensation under Rätt till ersättning enligt denna this Convention shall be konvention skall upphöra om talan extinguished unless an action is inte har väckts enligt bestämmelbrought thereunder within three serna i konventionen inom tre år years from the date when the från den dag då skadan uppkom. damage occurred. However, in no Talan får dock inte i något fall case shall an action be brought väckas sedan sex år har gått från more than six years from the date dagen för den olycka som orsakade of the incident which caused the skadan. Om olyckan utgörs av en damage. Where the incident serie av händelser skall sexårsconsists of a series of occurrences, perioden räknas från dagen för den the six-year period shall run from första händelsen. the date of the first such occurrence.
Article 9 Artikel 9
Jurisdiction Behörig domstol
1. Where an incident has caused 1. Om en olycka har orsakat pollution damage in the territory, skada genom förorening inom en including the territorial sea, or in eller flera fördragsslutande staters an area referred to in article 2(a)(ii) territorium, inklusive deras territoof one or more States Parties, or rialvatten, eller områden som avses preventive measures have been i artikel 2 a ii, eller om förebyggtaken to prevent or minimise ande åtgärder har vidtagits för att pollution damage in such territory, förhindra eller begränsa skada including the territorial sea, or in genom förorening inom ett sådant such area, actions for compen- territorium, inbegripet territorialsation against the shipowner, vattnet, eller sådant område, får insurer or other person providing talan om ersättning mot fartygsägasecurity for the shipowner's ren eller annan person som liability may be brought only in the tillhandahåller ekonomisk säkerhet 68 courts of any such States Parties. för ägarens ansvar endast väckas
vid domstol i någon av dessa Bilaga 1 stater. 2. Reasonable notice of any 2. Varje svarande skall inom action taken under paragraph 1 skälig tid underrättas om att sådan shall be given to each defendant. talan har väckts enligt punkt 1. 3. Each State Party shall ensure 3. Varje fördragsslutande stat that its courts have jurisdiction to skall se till att dess domstolar har entertain actions for compensation behörighet att pröva talan om under this Convention. ersättning enligt denna konvention.
Article 10 Artikel 10
Recognition and enforcement Erkännande och verkställighet
1. Any judgement given by a 1. En dom som meddelats av en court with jurisdiction in domstol som är behörig enligt accordance with article 9 which is artikel 9 skall, om den är verkställenforceable in the State of origin bar i den stat där den meddelats where it is no longer subject to och där inte längre kan överklagas ordinary forms of review, shall be med ordinära rättsmedel, erkännas recognised in any State Party, av alla parter utom except: (a) where the judgement was a) om domen erhållits genom obtained by fraud; or svikligt förfarande, eller (b) where the defendant was not b) om svarande inte getts skälig given reasonable notice and a fair tid och rimlig möjlighet att föra sin opportunity to present his or her talan. case. 2. A judgement recognised under 2. En dom som erkänns enligt paragraph 1 shall be enforceable in punkt 1 skall vara verkställbar i each State Party as soon as the varje fördragsslutande stat så snart formalities required in that State som de formella förutsättningar have been complied with. The for- som föreskrivits i den staten har malities shall not permit the merits uppfyllts. Dessa föreskrifter får of the case to be re-opened. inte tillåta en ny prövning av den sak som avgjorts genom domen.
Article 11 Artikel 11
Supersession clause Förhållandet till andra konventioner
This Convention shall supersede Denna konvention ersätter alla any Convention in force or open konventioner som är gällande eller for signature, ratification or öppna för undertecknande, accession at the date on which this ratifikation eller anslutning den Convention is opened for dag då denna konvention öppnas signature, but only to the extent för undertecknande, men endast i that such Convention would be in den utsträckning sådana konvenconflict with it; however, nothing tioner skulle strida mot densamma. in this article shall affect the Denna bestämmelse skall emeller- 69
Bilaga 1 obligations of States Parties to tid inte inverka på de fördrags- States not party to this Convention slutande staternas förpliktelser arising under such Convention. enligt sådana konventioner mot stater som inte är parter i denna konvention.
Article 12 Artikel 12
Signature, ratification, acceptance, Undertecknande, ratificering, approval and accession godtagande, godkännande och anslutning
1. This Convention shall be open 1. Denna konvention är öppen for signature at the Headquarters för undertecknande vid organisaof the Organization from 1 tionens högkvarter från och med October 2001 until 30 September den 1 oktober 2001 till och med 2002 and shall thereafter remain den 30 september 2002 och skall open for accession. därefter förbli öppen för anslutning. 2. States may express their 2. Stater kan uttrycka sitt consent to be bound by this samtycke till att vara bunden av Convention by: denna konvention genom (a) signature without reservation a) undertecknande utan förbehåll as to ratification, acceptance or för ratificering, godtagande eller approval; godkännande, (b) signature subject to b) undertecknande med förbehåll ratification, acceptance or approval för ratificering, godtagande eller followed by ratification, godkännande, följt av ratificering, acceptance or approval; or godtagande eller godkännande, eller (c) accession. c) anslutning. 3. Ratification, acceptance, 3. Ratificering, godtagande, approval or accession shall be godkännande eller anslutning effected by the deposit of an verkställs genom deponering av ett instrument to that effect with the instrument för detta ändamål hos Secretary-General. generalsekreteraren. 4. Any instrument of ratification, 4. Alla ratifikations-, godacceptance, approval or accession tagande-, godkännande- eller deposited after the entry into force anslutningsinstrument som depoof an amendment to this Con- neras efter det att en ändring av vention with respect to all existing denna konvention har trätt i kraft State Parties, or after the comple- med avseende på alla befintliga tion of all measures required for fördragsslutande stater, eller efter the entry into force of the det att alla åtgärder har vidtagits amendment with respect to those som krävs för att denna ändring State Parties shall be deemed to skall träda i kraft med avseende på apply to this Convention as dessa stater, skall anses gälla modified by the amendment. konventionen i dess ändrade lydelse.
Article 13 Artikel 13 Bilaga 1
States with more than one system Stater med fler än ett rättssystem of law
1. If a State has two or more 1. Om en stat har två eller fler territorial units in which different territoriella enheter där olika systems of law are applicable in rättssystem tillämpas i frågor som relation to matters dealt with in rör denna konvention, får den this Convention, it may at the time staten vid undertecknandet, ratifiof signature, ratification, ceringen, godtagandet, godkänacceptance, approval or accession nandet eller anslutningen förklara declare that this Convention shall att konventionen skall omfatta alla extend to all its territorial units or dess territoriella enheter, eller bara only to one or more of them and en eller några av dem, och får när may modify this declaration by som helst ändra sin förklaring submitting another declaration at genom en ny förklaring. any time. 2. Any such declaration shall be 2. En sådan förklaring skall notified to the Secretary-General anmälas till depositarien och and shall state expressly the uttryckligen ange de territoriella territorial units to which this enheter där denna konvention är Convention applies. tillämplig. 3. In relation to a State Party 3. När det gäller en fördragswhich has made such a slutande stat som har avgett en declaration: sådan förklaring skall (a) in the definition of a) hänvisningar till en stat i "registered owner" in article 1(4), definitionen av "registrerad ägare" references to a State shall be i artikel 1.4 tolkas som hänvisconstrued as references to such a ningar till en sådan territoriell territorial unit; enhet, (b) references to the State of a b) hänvisningar till fartygets ship's registry and, in relation to a registreringsstat och, när det gäller compulsory insurance certificate, certifikat om obligatorisk to the issuing or certifying State, försäkring, till utfärdande eller shall be construed as referring to bestyrkande stat, tolkas som the territorial unit respectively in hänvisningar till den territoriella which the ship is registered and enhet där fartyget är registrerat which issues or certifies the cer- respektive certifikatet har utfärdats tificate; eller bestyrkts, (c) references in this Convention c) hänvisningar i denna to the requirements of national law konvention till krav i nationell shall be construed as references to lagstiftning tolkas som hänvisningthe requirements of the law of the ar till kraven i lagstiftningen i den relevant territorial unit; and berörda territoriella enheten, och (d) references in articles 9 and d) hänvisningar i artiklarna 9 och 10 to courts, and to judgements 10 till domstolar och domar som which must be recognised in States måste erkännas i de fördrags- Parties, shall be construed as slutande staterna tolkas som hänreferences respectively to courts visningar till domstolar respektive of, and to judgements which must domar som måste erkännas i den 71
Bilaga 1 be recognised in, the relevant berörda territoriella enheten. territorial unit.
Article 14 Artikel 14
Entry into force Ikraftträdande
1. This Convention shall enter 1. Denna konvention träder i into force one year following the kraft ett år efter det att arton stater, date on which eighteen States, av vilka fem stater var och en har including five States each with fartyg med en sammanlagd bruttoships whose combined gross dräktighet om minst 1 miljon tonnage is not less than 1 million, enheter, antingen har undertecknat have either signed it without den utan förbehåll för ratificering, reservation as to ratification, godtagande eller godkännande acceptance or approval or have eller har deponerat ratifikations-, deposited instruments of ratifica- godtagande-, godkännande- eller tion, acceptance, approval or anslutningsinstrument hos generalaccession with the Secretary- sekreteraren. General. 2. For any State which ratifies, 2. För en stat som ratificerar, accepts, approves or accedes to it godtar, godkänner eller ansluter sig after the conditions in paragraph 1 till denna konvention efter det att for entry into force have been met, villkoren för ikraftträdande i punkt this Convention shall enter into 1 har uppfyllts träder denna force three months after the date of konvention i kraft tre månader deposit by such State of the efter det att staten har deponerat appropriate instrument. det relevanta instrumentet.
Article 15 Artikel 15
Denunciation Uppsägning
1. This Convention may be 1. Denna konvention får sägas denounced by any State Party at upp av en fördragsslutande stat när any time after the date on which som helst efter det att den trätt i this Convention comes into force kraft för den staten. for that State. 2. Denunciation shall be effected 2. Uppsägningen skall by the deposit of an instrument verkställas genom att ett with the Secretary-General. uppsägningsinstrument deponeras hos generalsekreteraren. 3. A denunciation shall take 3. En uppsägning får verkan tolv effect one year, or such longer månader efter deponeringen hos period as may be specified in the generalsekreteraren eller vid den instrument of denunciation, after senare tidpunkt som har angetts i its deposit with the Secretary- uppsägningsinstrumentet. General.
Article 16 Artikel 16 Bilaga 1
Revision or amendment Översyn eller ändring
1. A conference for the purpose 1. Organisationen får samof revising or amending this mankalla en konferens för att se Convention may be convened by över eller ändra denna konvention. the Organization. 2. The Organization shall 2. Organisationen skall på convene a conference of the States begäran av minst en tredjedel av de Parties for revising or amending fördragsslutande staterna sammanthis Convention at the request of kalla en konferens med de not less than one-third of the States fördragsslutande staterna för att se Parties. över eller ändra konventionen.
Article 17 Artikel 17
Depositary Depositarie
1. This Convention shall be 1. Denna konvention skall deposited with the Secretary- deponeras hos generalsekreteraren. General. 2. The Secretary-General shall: 2. Generalsekreteraren skall (a) inform all States which have a) underrätta alla stater som har signed or acceded to this undertecknat eller anslutit sig till Convention of: denna konvention om (i) each new signature or deposit i) varje nytt undertecknande eller of instrument together with the ny deponering av instrument samt date thereof; datum för detta, (ii) the date of entry into force of ii) dagen för denna konventions this Convention; ikraftträdande, (iii) the deposit of any iii) varje deponering av uppsäginstrument of denunciation of this ningsinstrument som rör denna Convention together with the date konvention samt dagen för of the deposit and the date on deponeringen och den dag då which the denunciation takes uppsägningen får verkan, och effect; and (iv) other declarations and iv) andra förklaringar och notifications made under this underrättelser som gjorts enligt Convention. denna konvention. (b) transmit certified true copies b) översända bestyrkta kopior av of this Convention to all Signatory denna konvention till alla stater States and to all States which som har undertecknat accede to this Convention. konventionen och alla stater som ansluter sig till den.
Bilaga 1 Article 18 Artikel 18
Transmission to United Nations Överlämnande till Förenta nationerna
As soon as this Convention Så snart som denna konvention comes into force, the text shall be träder i kraft skall generaltransmitted by the Secretary- sekreteraren överlämna texten till General to the Secretariat of the Förenta nationernas sekretariat för United Nations for registration and registrering och offentliggörande publication in accordance with enligt artikel 102 i Förenta Article 102 of the Charter of the nationernas stadga. United Nations.
Article 19 Artikel 19
Languages Språk
This Convention is established Denna konvention är upprättad i in a single original in the Arabic, ett enda original på arabiska, Chinese, English, French, Russian engelska, franska, kinesiska, ryska and Spanish languages, each text och spanska språken, vilka alla being equally authentic. texter är lika giltiga. DONE AT LONDON this SOM SKEDDE I LONDON den twenty-third day of March, two tjugotredje mars tvåtusenett. thousand and one. IN WITNESS WHEREOF the TILL BEVIS HÄRPÅ har undersigned being duly authorised undertecknade, därtill vederby their respective Governments börligen befullmäktigade av sina for that purpose have signed this regeringar, undertecknat denna Convention. konvention.
1. If desired, the designation of the State may include a reference to the competent public authority of the country where the Certificate is issued. 2. If the total amount of security has been furnished by more than one source, the amount of each of them should be indicated. 3. If security is furnished in several forms, these should be enumerated. 4. The entry "Duration of Security" must stipulate the date on which such security takes effect. 5. The entry "Address" of the insurer(s) and/or guarantor(s) must indicate the principal place of business of the insurer(s) and/or guarantor(s). If appropriate, the place of business where the insurance or other security is established shall be indicated.
Bilaga 2
Sammanfattning av promemorian
Promemorian har föranletts av ett uppdrag att ta fram underlag för bedömningen om Sverige ska tillträda två konventioner: 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen (2010 års HNSkonvention; HNS står för Hazardous and Noxious Substances) och 2001 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja (bunkerkonventionen). I ett betänkande, Skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods (SOU 2006:92), föreslogs att Sverige skulle tillträda en tidigare version av HNSkonventionen från 1996. Denna konvention trädde emellertid inte i kraft, eftersom inte tillräckligt många länder tillträtt den. År 2010 antogs ett tilläggsprotokoll till konventionen med vissa förändringar; efter ändringarna kallas den 2010 års HNS-konvention. – Bunkerkonventionen har däremot trätt i kraft den 21 november 2008. Vad först angår HNS-konventionen , innebär den ett skadeståndsansvar som väsentligen är oberoende av vållande – ett strikt ansvar – för föroreningar och andra skador orsakade av sjötransport av farliga ämnen (HNS-ämnen). Reglerna motsvarar i stora delar bestämmelserna i 10 kap. sjölagen (1994:1009) om oljeskador från tankfartyg, vilka grundas på den s.k. ansvarighetskonventionen av 1992. När det gäller skador orsakade av annat än olja är rättsläget däremot oklart i svensk rätt. Ansvaret enligt HNS-konventionen omfattar personskada, sakskada, ren förmögenhetsskada, vissa andra skador på miljön som motiverar återställande samt förebyggande åtgärder. Ansvaret bärs av fartygsägaren, som kan krävas på skadestånd enbart på grund av konventionens regler. Skadeståndet är begränsat till vissa belopp beroende på fartygets bruttodräktighet. Fartygsägaren är skyldig att ha en försäkring eller annan ekonomisk säkerhet som täcker ansvar enligt konventionen och att inneha ett certifikat som styrker detta. En skadelidande har rätt att kräva ersättning för sin skada direkt av försäkringsgivaren (eller annan som ställt säkerhet enligt konventionen); går det inte att få ut hela skadeståndet kan han begära ytterligare ersättning från en internationell fond, HNS-fonden. Denna betalar också ersättning när inte det fartyg som orsakat skadan kunnat identifieras. Fonden har regressrätt bl.a. mot fartygsägaren och dennes försäkringsbolag. Den finansieras genom att avgifter tas ut från dem som i en konventionsstat tar emot HNS-gods efter sjötransport. – Genom 2010 års konvention förändrades avgiftssystemet på vissa punkter; bl.a. slopades avgifterna för förpackat HNS-gods, samtidigt som ansvarsbeloppet för fartyg som transporterar sådant gods höjdes. Vissa ändringar gjordes också bl.a. i fråga om avgifter för kondenserad naturgas (LNG). I SOU 2006:92 tillstyrktes att Sverige skulle tillträda HNSkonventionen i 1996 års version. Promemorian intar samma ståndpunkt. Bl.a. åberopas att de ändringar som år 2010 skett i reglerna inte leder till några andra slutsatser och att hänsyn till konventionens fördelar från miljösynpunkt talar för ett tillträde; övriga nordiska länder är också inställda på att tillträda konventionen. Enligt promemorian ska konventionen inkorporeras med svensk rätt genom att en särskild lag 79
Bilaga 2 hänvisar till dess regler om HNS-fonden, medan i övrigt bestämmelserna ska införlivas genom ett nytt kapitel 11 i sjölagen, där även några kompletterande regler föreslås. Lagstiftningen bör träda i kraft vid tidpunkt som regeringen bestämmer. Bunkerkonventionen reglerar ansvaret för föroreningar genom olja som används för fartygets drift; den kompletterar på detta vis bestämmelserna i nuvarande 10 kap. sjölagen, som avser föroreningar genom olja från oljetankers. Reglerna i konventionen motsvarar också till stora delar 10 kap. Sålunda föreskrivs ett i princip strikt skadeståndsansvar, något som redan idag gäller för oljeskador av detta slag (10 kap. 19 § 2 st.). Det strikta ansvaret enligt konventionen åvilar emellertid inte bara fartygsägaren utan också andra kategorier som likställs med honom – redare, befraktare m.fl. Denna utvidgning sammanhänger med att konventionen inte innebär att någon fond i sista hand ska stå för skadeståndet. Däremot föreskrivs en skyldighet att teckna ansvarsförsäkring eller ställa särskild säkerhet som täcker ansvar enligt konventionen. Också här har en skadelidande rätt att kräva försäkringsbolaget (eller annan som ställt säkerhet) direkt på ersättning på grund av försäkringen. Några särskilda regler om ansvarsbegränsning förekommer inte i detta fall, utan allmänna bestämmelser tillämpas (9 kap. i den svenska sjölagen). Enligt promemorian talar liknande skäl som anförts för ett tillträde till HNS-konventionen också för att Sverige bör tillträda bunkerkonventionen. Även om skyddet för den skadelidande till en del är ofullständigt, främst genom att regler om ersättningsfond saknas, innebär det internationella försäkringssystem som konventionen föreskriver en avsevärd förbättring av den skadelidandes ersättningsmöjligheter. För sjöfarten innebär den inte någon ytterligare belastning av betydelse. Också vikten av nordisk rättslikhet talar för ett tillträde; Danmark, Finland och Norge har redan infört regler motsvarande konventionens bestämmelser. I promemorians lagförslag har regler i stort sett motsvarande bunkerkonventionen tagits in i en senare avdelning av 10 kap. sjölagen. Vissa tillåtna avsteg från konventionen föreslås, bl.a. genom att ansvaret väsentligen kanaliserats till fartygsägaren och likställda kategorier. Förslaget till ändrad lagtext omfattar bl.a. vissa bestämmelser i sjölagen som ändrats genom lagen (2010:976) om ändring i sjölagen. Dessa ändringar har ännu inte trätt i kraft. Den föreslagna lagtexten har därför uppdelats på dels ändringar i sjölagen, dels ändringar i den nämnda lagen av 2010. Motsvarande uppdelning har skett i författningskommentaren.
Bilaga 3
Promemorians lagförslag
Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (1994:1009) dels att 10 kap. 1, 2, 4–8, 12, 13, 15, 17–19 §§, 12 kap. 1 §, 19 kap. 1 §, 20 kap 15 § samt 21 kap. 6 och 7 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas fjorton nya paragrafer, 10 kap. 20–32 §§ och 21 kap. 5 a § samt närmast före 10 kap. 20, 21, 23, 24, 25, 26, 27, 29, 30, 31 och 32 §§ nya rubriker av följande lydelse, dels att det i lagen ska införas ny rubrik närmast före underrubriken till 10 kap. 2 § av följande lydelse,
1
10 kap.
1 § I detta kapitel avses med I detta kapitel avses med olja : beständig mineralolja som olja : mineralolja som innehåller innehåller kolväte, såsom råolja, kolväte, såsom råolja, eldningsolja, eldningsolja, tjock dieselolja och tjock dieselolja och smörjolja, smörjolja, bunkerolja: olja, inbegripet smörjolja, som används eller är avsedd att användas för ett fartygs drift och alla rester av sådan olja, oljeskada : dels skada som orsakats av förorening genom olja från ett fartyg och som uppkommit utanför fartyget, i fråga om försämring av miljön dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder, bunkeroljeskada: oljeskada orsakad av förorening genom bunkerolja som har läckt ut eller tömts från ett fartyg, olycka : sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en oljeskada eller framkallar ett allvarligt och omedelbart förestående hot om en sådan skada, förebyggande åtgärd : varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en oljeskada genom förorening och som har vidtagits efter det att en olycka har inträffat, ägare av fartyg : den som är ägare av fartyg : den som är registrerad som fartygets ägare registrerad som fartygets ägare eller, om registrering inte har skett, eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och ett fartyg som ägs av en stat och
1 Kapitlet har erhållit ny lydelse genom 1995:1081. 81
Bilaga 3 brukas av ett bolag, vilket i den brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets staten är registrerat som fartygets brukare, skall dock bolaget anses brukare, ska dock bolaget anses som ägare, som ägare, 1969 års ansvarighetskonvention : den i Bryssel den 29 november 1969 avslutade konventionen om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja eller denna konvention som den har ändrats i London den 19 november 1976, 1992 års ansvarighetskonvention : 1992 års ansvarighetskonvention : 1969 års ansvarighetskonvention 1969 års ansvarighetskonvention som den har ändrats genom det i som den har ändrats genom det i London den 27 november 1992 London den 27 november 1992 avslutade ändringsprotokollet, och avslutade ändringsprotokollet, bunkerkonventionen: 2001 års konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom bunkerolja, och konventionsstat : en stat som har konventionsstat : vid tillämpning tillträtt 1992 års ansvarig- av 2–19 §§ en stat som har tillträtt hetskonvention. 1992 års ansvarighetskonvention; vid tillämpning av 20–32 §§: en stat som har tillträtt bunkerkonventionen . Vid tillämpningen av bestäm- Vid tillämpningen av bemelserna i detta kapitel skall med stämmelserna i detta kapitel ska fartyg jämställas varje annan med fartyg jämställas varje annan flytande anordning som används till flytande anordning som används till sjöss. sjöss.
Regler om annan oljeskada än bunkeroljeskada
2 § Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i 2–19 §§ tillämpas på oljeskador, som har tillämpas på oljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess konventionsstat eller dess ekonomiska zon och som har ekonomiska zon och orsakats av orsakats av ett fartyg, vilket beständig olja från ett fartyg, vilket konstruerats eller anpassats för att konstruerats eller anpassats för att transportera olja som bulklast. I transportera olja som bulklast. I fråga om fartyg som kan fråga om fartyg som kan transportera både olja och annan transportera både olja och annan last skall bestämmelserna tillämpas last ska dessa bestämmelser endast när fartyget transporterar tillämpas endast när fartyget olja som bulklast samt under resor transporterar olja som bulklast samt som följer på en sådan transport. I under resor som följer på en sådan sistnämnda fall skall bestäm- transport. I sistnämnda fall ska melserna dock inte tillämpas, om bestämmelserna dock inte 82 det visas att fartyget inte har några tillämpas, om det visas att fartyget
rester kvar ombord från transporten. inte har några rester kvar ombord Bilaga 3 Bestämmelserna tillämpas också på från transporten. Bestämmelserna kostnader för förebyggande tillämpas också på kostnader för åtgärder som har vidtagits, oavsett förebyggande åtgärder som har var det har skett, för att förhindra vidtagits, oavsett var det har skett, eller begränsa oljeskador i Sverige för att förhindra eller begränsa eller dess ekonomiska zon eller i en oljeskador i Sverige eller dess annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon eller i en annan ekonomiska zon. konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts. I fråga om kapitlets tillämplighet I fråga om tillämplighet av 2– på örlogsfartyg och vissa andra 18 §§ på örlogsfartyg och vissa statsfartyg samt på fartyg som inte andra statsfartyg samt på fartyg omfattas av bestämmelserna i första som inte omfattas av stycket gäller bestämmelserna i bestämmelserna i första stycket 19 §. gäller bestämmelserna i 19 §. Ersättning för åtgärder med Ersättning för åtgärder med anledning av en oljeskada skall anledning av en oljeskada ska betalas enligt detta kapitel även om betalas enligt 2–19 §§ även om det det finns skyldighet enligt lag eller finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta annan författning att vidta åtgärderna. åtgärderna. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i 2–19 §§ tillämpas även om andra regler om tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. tillämplig lag skulle leda till annat. Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i 2–19 §§ tillämpas inte i den utsträckning en tillämpas inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag. enligt ett internationellt fördrag.
4 § Anspråk på ersättning för en Anspråk på ersättning för en oljeskada som omfattas av oljeskada får göras gällande mot ersättningsbestämmelserna i detta fartygsägaren endast med stöd av kapitel får göras gällande mot bestämmelserna i 2–19 §§ . fartygsägaren endast med stöd av bestämmelserna i kapitlet . Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, 83
Bilaga 3 c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift, d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, e) den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f. Vad som har betalats i ersättning för en oljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
2 5 § Fartygets ägare har rätt att för Fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar varje olycka begränsa sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta enligt bestämmelserna i 2–19 §§ till kapitel till ett belopp motsvarande ett belopp motsvarande 4 510 000 4 510 000 särskilda dragningsrätter särskilda dragningsrätter (SDR) för (SDR) för ett fartyg vars dräktighet, ett fartyg vars dräktighet, beräknad beräknad enligt 9 kap. 5 § 6, inte enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger överstiger 5 000. Är dräktigheten 5 000. Är dräktigheten högre höjs högre höjs beloppet med 631 SDR beloppet med 631 SDR för varje för varje dräktighetstal därutöver. dräktighetstal därutöver. Ansvaret Ansvaret skall dock inte i något fall ska dock inte i något fall överstiga överstiga 89 770 000 SDR. Rätt till 89 770 000 SDR. Rätt till begränsning finns inte i fråga om begränsning finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rättegångs- ränta eller ersättning för kostnad. Vad som avses med SDR rättegångskostnad. Vad som avses anges i 22 kap. 3 §. med SDR anges i 22 kap. 3 §. Fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har vållat oljeskadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
6 § Rätt till ansvarsbegränsning Rätt till ansvarsbegränsning enligt 5 § första stycket finns endast enligt 5 § första stycket finns endast om ägaren, dennes om ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt på ägarens vägnar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller bestämmelserna i 2–19 §§ eller motsvarande bestämmelser i en motsvarande bestämmelser i en annan konventionsstats lag annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som upprättar en begränsningsfond, som uppgår till det ansvarsbelopp som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det gäller för ägaren och det tilläggsbelopp som fastställs enligt tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap. 4 § andra stycket. 12 kap. 4 § andra stycket.
2 Senaste lydelse 2002:610. 84
Ansvarsbeloppet skall räknas om Ansvarsbeloppet ska räknas om Bilaga 3 till svenska kronor enligt till svenska kronor enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § andra bestämmelserna i 22 kap. 3 § andra stycket. stycket. En begränsningsfond enligt detta En begränsningsfond enligt första kapitel skall här i landet upprättas stycket ska här i landet upprättas hos den domstol där talan om hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan ersättning har väckts eller kan väckas enligt 21 kap. 5 §. väckas enligt 21 kap. 5 §. I fråga om förfarandet när en I fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt begränsningsfond enligt bestämmelserna i detta kapitel bestämmelserna i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få ersättning för av möjligheten att få ersättning för fordran som kan åberopas mot fordran som kan åberopas mot fonden skall bestämmelserna i 12 fonden ska bestämmelserna i 12 kap. 3–15 §§ tillämpas. Betalning kap. 3–15 §§ tillämpas. Betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 eller säkerhet som avses i 12 kap. § andra stycket får dock krävas 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till också i fråga om ränta för tiden till dess att fonden upprättas. Vad som dess att fonden upprättas. Vad som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § skall i verkan som avses i 9 kap. 8 § ska i stället gälla verkan som avses i 9 § i stället gälla verkan som avses i 9 § i detta kapitel. Följs inte ett detta kapitel. Följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, skall i ett beslut som fjärde stycket, ska i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till där sägs tillkännages att rätten till ansvarsbegränsning inte längre ansvarsbegränsning inte längre finns. finns.
7 § En begränsningsfond som avses i En begränsningsfond som avses i detta kapitel fördelas mellan 6 § fördelas mellan borgenärerna i borgenärerna i förhållande till förhållande till storleken av de storleken av de styrkta styrkta fordringarna. fordringarna.
8 § Den som innan begräns- Den som innan begränsningsfonden har fördelats har ningsfonden har fördelats har betalat ersättning för en oljeskada betalat ersättning för en oljeskada inträder intill det belopp han har inträder intill det belopp han har betalat i den skadelidandes rätt betalat i den skadelidandes rätt enligt bestämmelserna i detta enligt bestämmelserna i 2–19 §§ kapitel eller motsvarande eller motsvarande lagstiftning i en lagstiftning i en annan annan konventionsstat. konventionsstat. Kan fartygets ägare eller någon Kan fartygets ägare eller någon annan göra sannolikt att han senare annan göra sannolikt att han senare blir skyldig att betala ersättning blir skyldig att betala ersättning som han, om ersättningen hade 85
Bilaga 3 som han, om ersättningen hade betalats före fondens fördelning, betalats före fondens fördelning, skulle ha kunnat kräva åter från skulle ha kunnat kräva åter från fonden enligt första stycket, kan fonden enligt första stycket, kan domstolen bestämma att medel tills domstolen bestämma att medel tills vidare ska sättas av för att han vidare skall sättas av för att han senare ska kunna göra sin rätt senare skall kunna göra sin rätt gällande mot fonden. gällande mot fonden. Har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med anledning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för detta från begränsningsfonden som en annan skadelidande.
12 § Ägaren av ett svenskt fartyg, som Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar mer än 2 000 ton olja transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast, skall ta och som bulklast, ska ta och vidmakthålla försäkring eller ställa vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestäm- täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller melserna i 2–19 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Staten har dock inte första stycket. Staten har dock inte en sådan skyldighet. en sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket skall avses i första stycket ska godkännas godkännas av regeringen eller av av regeringen eller av den den myndighet som regeringen myndighet som regeringen bestämmer. bestämmer. Har ägaren fullgjort sin Har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, skyldighet enligt första stycket, ska skall den myndighet som den myndighet som regeringen regeringen bestämmer utfärda ett bestämmer utfärda ett certifikat certifikat som visar detta. För ett som visar detta. För ett fartyg som fartyg som ägs av svenska staten ägs av svenska staten ska den skall den myndighet som myndighet som regeringen regeringen bestämmer utfärda ett bestämmer utfärda ett certifikat certifikat som visar att fartyget ägs som visar att fartyget ägs av av svenska staten och att dess svenska staten och att dess ansvar ansvar är täckt intill det är täckt intill det ansvarsbelopp som ansvarsbelopp som anges i 5 § anges i 5 § första stycket. första stycket. Regeringen fastställer det Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet ska tredje stycket. Certifikatet skall medföras ombord på fartyget. medföras ombord på fartyget.
13 § För ett utländskt fartyg som För ett utländskt fartyg som 86 anlöper eller lämnar en svensk anlöper eller lämnar en svensk
hamn eller en tilläggsplats på hamn eller en tilläggsplats på Bilaga 3 svenskt sjöterritorium och som vid svenskt sjöterritorium och som vid tillfället transporterar mer än 2 000 tillfället transporterar mer än 2 000 ton olja som bulklast skall det ton olja som bulklast ska det finnas finnas en försäkring eller en annan en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som täcker betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller bestämmelserna i 2–19 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 5 § ansvarsbelopp som anges i 5 § första stycket. Vad som nu har sagts första stycket. Vad som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en gäller inte ett fartyg som ägs av en främmande stat. främmande stat. Fartyget skall ombord medföra Fartyget ska ombord medföra ett ett certifikat som visar att en sådan certifikat som visar att en sådan försäkring eller annan betryggande försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket säkerhet som avses i första stycket finns. I fråga om ett fartyg som inte finns. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon är registrerat i någon konventionsstat får certifikat konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande stat, skall det ägs av en främmande stat, ska det ombord medföra ett certifikat som ombord medföra ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är täckt intill det och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § ansvarsbelopp som gäller enligt 5 § första stycket. första stycket. Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
15 § Om försäkringsgivaren inte har Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i hans ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande 2–19 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan lagstiftning i en annan konventionsstat. konventionsstat.
17 § Om ansvar för åsidosättande av Om ansvar för åsidosättande av försäkringsplikten och vissa andra försäkringsplikten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns skyldigheter i 2–19 §§ finns bestämmelser i 20 kap. 15 §. bestämmelser i 20 kap. 15 §.
18 § Om laga domstol och om Om laga domstol och om verkställighet av domar i mål om verkställighet av domar i mål om 87
Bilaga 3 ersättning för oljeskada finns ersättning för oljeskada finns bestämmelser i 21 kap. 5–7 §§. bestämmelser i 21 kap. 5, 6 och 7 §§.
19 § Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i 2–18 §§ gäller gäller inte i fråga om en oljeskada inte i fråga om en oljeskada som som orsakats av ett örlogsfartyg orsakats av ett örlogsfartyg eller av eller av ett annat fartyg som vid ett annat fartyg som vid tiden för tiden för olyckan ägs eller brukas olyckan ägs eller brukas av en stat av en stat och som används och som används uteslutande för uteslutande för statsändamål och statsändamål och inte för inte för affärsdrift. Har ett sådant affärsdrift. Har ett sådant fartyg fartyg orsakat en oljeskada i orsakat en oljeskada i Sverige eller Sverige eller dess ekonomiska zon dess ekonomiska zon eller har eller har förebyggande åtgärder vid- förebyggande åtgärder vidtagits för tagits för att förhindra eller att förhindra eller begränsa en begränsa en sådan skada i Sverige sådan skada i Sverige eller dess eller dess ekonomiska zon, skall ekonomiska zon, ska dock dock bestämmelserna i 1 §, 2 § bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde fjärde stycket och 3–5 §§ i detta stycket och 3–5 §§ i detta kapitel kapitel samt 19 kap. 1 § första samt 19 kap. 1 § första stycket 9 stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas. och 21 kap. 5 § tillämpas. Har ett fartyg som inte omfattas Har ett fartyg som inte omfattas av bestämmelserna i 2 § första av bestämmelserna i 2 § första stycket orsakat en oljeskada i stycket orsakat en annan oljeskada Sverige eller dess ekonomiska zon än bunkeroljeskada i Sverige eller eller har förebyggande åtgärder dess ekonomiska zon eller har vidtagits för att förhindra eller förebyggande åtgärder vidtagits för begränsa en oljeskada i Sverige att förhindra eller begränsa en eller dess ekonomiska zon, sådan skada i Sverige eller dess tillämpas bestämmelserna i 1 §, 2 § ekonomiska zon, tillämpas fjärde och sjätte styckena och 3 § i bestämmelserna i 1 §, 2 § fjärde detta kapitel samt 19 kap. 1 § första och sjätte styckena och 3 § i detta stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga kapitel samt 19 kap. 1 § första om ägarens rätt att begränsa sitt stycket 9 och 21 kap. 5 §. I fråga ansvar gäller i sådant fall om ägarens rätt att begränsa sitt bestämmelserna i 9 kap. ansvar gäller i sådant fall bestämmelserna i 9 kap.
Regler om bunkeroljeskada
Tillämpningsområde m.m.
20 § Bestämmelserna i 20–32 §§ tillämpas på bunkeroljeskador, som har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess 88 ekonomiska zon. Bestämmelserna
tillämpas också på kostnader för Bilaga 3 förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa oljeskador i Sverige eller dess ekonomiska zon eller i en annan konventionsstat eller dess ekonomiska zon. Bestämmelserna gäller dock inte sådan oljeskada som avses i 2 § första stycket. Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts. Vid tillämpning av 21–24 och 28 §§ likställs med ägare av ett fartyg en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift. I fråga om tillämplighet av bestämmelserna om bunkeroljeskada på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg gäller 32 §. Ersättning för åtgärder med anledning av en bunkeroljeskada ska betalas enligt 20–32 §§ även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. Bestämmelserna i 20–32 §§ tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. De tillämpas dock inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt fördrag.
Bilaga 3 Skadestånd
Ansvaret för en bunkeroljeskada
21 § En bunkeroljeskada ska ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. Utgörs den olycka som orsakade skadan av en serie av händelser, vilar ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser. Ansvar enligt första stycket inträder dock inte om det visas att skadan 1. har orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, eller 2. i sin helhet har vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 3. i sin helhet orsakats genom fel eller försummelse av en svensk eller utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering.
Kanalisering av ansvaret och regressrätt
22 § Anspråk på ersättning för en bunkeroljeskada får göras gällande mot fartygsägaren eller annan som avses i 20 § tredje stycket endast med stöd av bestämmelserna i 20– 32 §§. Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas 90 har vållat skadan uppsåtligen eller
av grov vårdslöshet och med insikt Bilaga 3 om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, c) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, d) den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, e) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller f) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–e. Vad som har betalats i ersättning för en bunkeroljeskada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller d–f, om inte den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Ansvarsbegränsning
23 § Bestämmelserna i 20–32 §§ påverkar inte rätten för fartygsägaren eller annan att begränsa sitt ansvar enligt 9 kap.
Preskription
24 § Om preskription av fordran på ersättning för en bunkeroljeskada finns bestämmelser i 19 kap. 1 §.
Bilaga 3 Försäkring
Försäkringsplikt för svenska fartyg
25 § Ägaren av ett svenskt fartyg med en dräktighet av mer än 1 000 ska ta och vidmakthålla en försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i 20-31 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Staten har dock inte en sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i första stycket. Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet ska medföras ombord på fartyget.
Försäkringsplikt för utländska fartyg
26 § För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och har en dräktighet som överstiger 1 000 ska det finnas en försäkring eller en annan betryggande säkerhet som 92 täcker ägarens ansvar enligt
bestämmelserna i 20–32 §§ eller Bilaga 3 motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 9 kap. 5 §. Vad som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en främmande stat. Fartyget ska ombord medföra ett certifikat som visar att en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket finns. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikat utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande stat, ska det ombord medföra ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt första stycket. Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Krav mot försäkringsgivaren
27 § En försäkring som avses i 25 eller 26 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare och de som avses i 20 § tredje stycket inte är ansvariga eller om någon av dessa har vållat skadan uppsåtligen. Försäkringsgivarens ansvar ska inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 9 kap. 5 §. Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än ägaren åberopa omständigheter som han hade kunnat åberopa mot 93
Bilaga 3 ägaren.
28 § Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i 20–31 §§ eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
Annan säkerhet
29 § Vad som föreskrivs i 27 § om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 25 eller 26 §.
Åsidosättande av försäkringsplikt m.m.
30 § Om ansvar för åsidosättande av försäkringsplikten och vissa andra skyldigheter i fråga om bunkeroljeskada finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
Om laga domstol m.m.
31 § Om laga domstol och om verkställighet av domar i mål om ersättning för bunkeroljeskada finns bestämmelser i 21 kap. 5, 6 och 7 §§.
Övriga bestämmelser
32 § Bestämmelserna i 20–31 §§ gäller inte i fråga om en bunkeroljeskada orsakats av ett örlogsfartyg eller av ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. Har ett sådant fartyg 94 orsakat en bunkeroljeskada i
Sverige eller dess ekonomiska zon Bilaga 3 eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock bestämmelserna i 20 § fjärde stycket och 21–23 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 9 och 21 kap. 5 § tillämpas .
12 kap.
3 1 § Bestämmelserna i detta kapitel gäller begränsningsfond som upprättas enligt 9 kap. 7 § (globalfond). Bestämmelserna i 3–15 §§ Bestämmelserna i 3–15 §§ tillämpas också i vissa delar i fråga tillämpas också i vissa delar i fråga om begränsningsfond som upprättas om begränsningsfond som upprättas enligt 10 kap. 6 §. enligt 10 kap. 6 § eller 11 kap. 7 §.
19 kap.
4 1 § Följande fordringar upphör, vare sig ansvarigheten för dem är begränsad eller obegränsad, om talan inte väcks i laga ordning i fråga om 1. fordran på bärgarlön eller på sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §: inom två år från det bärgningsföretaget slutfördes, 2. fordran på andel i bärgarlön enligt 16 kap. 11 § andra stycket: inom ett år från det vederbörande av redaren fått underrättelse om bärgarlönens och andelens storlek; fordran upphör dock tidigast två år efter det bärgningsföretaget slutfördes, 3. fordran på ersättning för sammanstötning: inom två år från den dag skadan inträffade, 4. fordran på belopp som någon betalat utöver vad som belöper på honom enligt 8 kap. 1 §: inom ett år från det beloppet betalades, 5. fordran på ersättning på grund av att gods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran eller på grund av att det i konossement har lämnats oriktiga eller ofullständiga uppgifter: inom ett år från det godset lämnades ut eller skulle ha lämnats ut, 6. fordran på ersättning för personskada eller försening vid passagerarbefordran: inom två år från ilandstigningen eller, om passageraren avlidit under befordringen, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum, eller, om passageraren avlidit efter ilandstigningen, inom två år från dödsfallet men inte senare än tre år från ilandstigningen, 7. fordran på ersättning på grund av att resgods har skadats, gått förlorat eller försenats vid befordran: inom två år från det godset fördes i land eller, om det har gått förlorat, skulle ha förts i land,
3 Senaste lydelse 1995:1081. 4 Senaste lydelse 1995:1314. 95
Bilaga 3 8. fordran på bidrag till 8. fordran på bidrag till gemensamt haveri eller en annan gemensamt haveri eller en annan kostnad som skall fördelas enligt kostnad som ska fördelas enligt samma grund (13 kap. 15 § tredje samma grund (13 kap. 15 § tredje stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 stycket, 14 kap. 40 § och 17 kap. 6 §): inom ett år från den dag §): inom ett år från den dag dispaschen vann laga kraft, dispaschen vann laga kraft, 9. fordran på ersättning för en 9. fordran på ersättning för en oljeskada enligt bestämmelserna i oljeskada enligt bestämmelserna i 10 kap.: inom tre år från den dag då 10 kap.: inom tre år från den dag då skadan uppkom, dock att talan inte i skadan uppkom, dock att talan inte i något fall får väckas senare än sex något fall får väckas senare än sex år från dagen för den olycka som år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie av händelser, utgjordes av en serie av händelser, från dagen för den första av dessa. från dagen för den första av dessa, och 10. fordran på ersättning för skada orsakad av farliga ämnen enligt bestämmelserna i 11 kap.: inom tre år från den dag då skadelidande fick eller rimligen borde ha fått kännedom om skadan och om ägarens identitet. Talan får dock inte i något fall väckas senare än tio år från dagen för den olycka som orsakade skadan eller, om olyckan utgjordes av en serie händelser, från dagen för den senaste av dessa.
Svarar gäldenären i andra fall än som avses i första stycket för ersättning eller för någon annan fordran med begränsning av redareansvaret eller endast med inlastat gods upphör fordringen, om talan inte väcks i laga ordning, i fråga om en fordran på ersättning inom två år från den dag skadan inträffade och i fråga om någon annan fordran inom ett år efter det att fordringen förföll till betalning. Om borgenären har rätt att för fordringen hålla sig även till redare, lastägare eller någon annan utan att begränsning av ansvarigheten äger rum, gäller en sådan rätt under samma tid som för en fordran i allmänhet. Har en fordran som avses i första eller andra stycket kommit under behandling av dispaschör, anses talan om fordringen väckt. Den som infriat en fordran som avses i första stycket 5 får väcka återkrav mot tredje man efter utgången av den där angivna tiden. En sådan talan får dock inte väckas senare än ett år från den dag huvudanspråket infriades eller talan väcktes om det. Ett avtal om förlängning av preskriptionstid som avses i första stycket 1–8 är giltigt endast om det har ingåtts efter fordringens tillkomst. Om avtalet gäller preskription i något annat fall än som avses i första stycket 1 eller 2, har det inte verkan för längre tid än tre år åt gången, räknat från 96 dagen för avtalet. En sådan preskriptionstid får inte i något fall genom
avtal förlängas med sammanlagt mer än tio år eller, i fall som avses i Bilaga 3 första stycket 6 eller 7, med mer än tre år från det ilandstigning eller ilandföring har ägt rum eller skulle ha ägt rum. I 13 kap. 4 § första stycket och 14 kap. 2 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som avviker från bestämmelserna i första stycket 5 och fjärde stycket. I 15 kap. 29 § andra stycket finns föreskrifter om ogiltighet av avtalsvillkor som inskränker en passagerares rättigheter enligt första stycket 6 och 7. Frågor om preskription av en fordran som avses i denna paragraf bedöms här i landet enligt svensk lag även om utländsk lag i övrigt är tillämplig på rättsförhållandet.
20 kap.
5 15 § En fartygsägare, som uppsåtligen Den som uppsåtligen eller av eller av oaktsamhet åsidosätter vad oaktsamhet åsidosätter vad som som sägs i 10 kap. om sägs i 10 eller 11 kap. om försäkringsplikt eller skyldighet att försäkringsplikt eller skyldighet att ställa säkerhet, döms till böter eller ställa säkerhet, döms till böter eller fängelse i högst sex månader. fängelse i högst sex månader. Till samma straff döms en redare Till samma straff döms en redare som låter använda ett fartyg för som låter använda ett fartyg för sjöfart, trots att han insett eller bort sjöfart, trots att han insett eller bort inse att i 10 kap. föreskriven försäk- inse att i 10 kap. eller 11 kap. ringsplikt eller skyldighet att ställa föreskriven försäkringsplikt eller säkerhet inte har fullgjorts. skyldighet att ställa säkerhet inte Detsamma gäller den som handhar har fullgjorts. Detsamma gäller den fartygets drift i redarens ställe samt som handhar fartygets drift i befälhavaren. redarens ställe samt befälhavaren. Medförs inte ett certifikat som Medförs inte ett certifikat som avses i 10 kap. 12 eller 13 § avses i 10 kap. 12, 13 , 25 eller 26 § ombord på ett fartyg, när det eller i 11 kap. 13 eller 14 § ombord används för sjöfart, döms på ett fartyg, när det används för befälhavaren till böter. sjöfart, döms befälhavaren till böter.
21 kap.
5 a § Talan om ersättning för skada orsakad av farliga ämnen enligt 11 kap. får väckas i Sverige om skadan har uppkommit i Sverige eller dess ekonomiska zon eller om förebyggande åtgärder har vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige
5 Senaste lydelse 1995:1081. 97
Bilaga 3 eller dess ekonomiska zon. Talan får också väckas i Sverige när skadan har uppkommit utanför Sverige, om 11 kap. 2 § första stycket 3 eller andra stycket är tillämpligt och a) fartyget är registrerat i Sverige eller, om det inte är registrerat, har rätt att föra svensk flagg, eller b) ägaren har sitt hemvist eller sin huvudsakliga verksamhetsort i Sverige, eller c) begränsningsfond enligt 11 kap. 7 § har upprättats i Sverige. Är svensk domstol behörig enligt första stycket, får även talan om ersättning för annan skada orsakad av farliga ämnen som uppkommit på grund av samma olycka väckas här. Talan enligt första eller andra stycket väcks vid den sjörättsdomstol som är närmast den ort där skadan uppkom. Har talan om ersättning för skador som har uppkommit på grund av samma olycka väckts vid flera domstolar, ska regeringen bestämma att en av dessa domstolar ska handlägga samtliga mål. Har en begränsningsfond upprättats här i landet enligt 11 kap. 7 §, prövar den domstol vid vilken fonden har upprättats frågor om ansvarsbeloppets fördelning mellan de ersättningsberättigade. Denna prövning görs i begränsningsmål som avses i 12 kap. (artikel 38 HNS-konventionen) och 21 kap. 5 § sjölagen.
6 6 § Har en dom i ett mål om Har en dom i ett mål om ersättning för oljeskada meddelats i ersättning för oljeskada eller skada en annan stat som har tillträtt den i orsakad av farliga ämnen 10 kap. angivna 1992 års meddelats i en annan stat som har
6 Senaste lydelse 1995:1081. 98
ansvarighetskonvention och var tillträtt den i 10 kap. angivna 1992 Bilaga 3 domstolarna i den staten behöriga års ansvarighetskonvention, den i att pröva den tvist som domen samma kapitel angivna bunkerkonavser, gäller följande. Domen skall , ventionen respektive den i 11 kap. när den har vunnit laga kraft och angivna 2010 års HNS-konvention kan verkställas i den stat där den och var domstolarna i den staten har meddelats, på ansökan behöriga att pröva den tvist som verkställas i Sverige utan att en ny domen avser, gäller följande. prövning sker av den sak som Domen ska , när den har vunnit laga avgjorts genom domen, om inte kraft och kan verkställas i den stat annat följer av vad som sägs i 10 där den har meddelats, på ansökan kap. 9 § eller 5 § femte stycket i verkställas i Sverige utan att en ny detta kapitel. Detta medför inte prövning sker av den sak som skyldighet att verkställa en utländsk avgjorts genom domen, om inte dom, om det ansvarsbelopp som annat följer av vad som sägs i 10 gäller för fartygets ägare därmed kap. 9 §, 11 kap. 10 § eller 5 § och skulle överskridas. 5 a § femte stycket i detta kapitel. Detta medför inte skyldighet att verkställa en utländsk dom, om det ansvarsbelopp som gäller för fartygets ägare därmed skulle överskridas. Ansökan om verkställighet görs Ansökan om verkställighet görs hos Svea hovrätt. Till ansökan skall hos Svea hovrätt. Till ansökan ska fogas fogas 1. domen i original eller i kopia som bestyrkts av en myndighet, 2. en förklaring av en behörig 2. en förklaring av en behörig myndighet i den stat där domen myndighet i den stat där domen meddelats att domen avser meddelats att domen avser ersättning enligt den i 10 kap. ersättning enligt den i 10 kap. angivna 1992 års angivna 1992 års ansvarighetskonvention samt att ansvarighetskonvention, den i domen har vunnit laga kraft och samma kapitel angivna kan verkställas i den staten. bunkerkonventionen eller den i 11 kap. angivna HNS-konventionen samt att domen har vunnit laga kraft och kan verkställas i den staten. Handlingarna skall vara försedda Handlingarna ska vara försedda med bevis om utfärdarens med bevis om utfärdarens behörighet. Beviset skall vara behörighet. Beviset ska vara utställt utställt av en svensk beskickning av en svensk beskickning eller eller konsul eller av chefen för konsul eller av chefen för justitieförvaltningen i den stat där justitieförvaltningen i den stat där domen har meddelats. Är en domen har meddelats. Är en handling i ärendet skriven på ett handling i ärendet skriven på ett annat främmande språk än danska annat främmande språk än danska eller norska, skall handlingen eller norska, ska handlingarna åtföljas av en översättning till åtföljas av en översättning till svenska. Översättningen skall vara svenska. Översättningen ska vara bestyrkt av en diplomatisk eller bestyrkt av en diplomatisk eller 99
Bilaga 3 konsulär tjänsteman eller av svensk konsulär tjänsteman eller av en notarius publicus. svensk notarius publicus. En ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten haft tillfälle att yttra sig över ansökan. Bifalls ansökan, verkställs domen på samma sätt som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen bestämmer annat sedan hovrättens beslut överklagats.
7 7 § Har i enlighet med Har i enlighet med bestämmelserna i den i 10 kap. bestämmelserna i 10 kap. angivna angivna 1992 års ansvarighetskon- 1992 års ansvarighetskonvention vention en begränsningsfond respektive i 11 kap. angivna HNSupprättats i en annan stat, som har konvention en begränsningsfond tillträtt den konventionen, enligt upprättats i en annan stat, som har lagen i den staten och har en ägare tillträtt den konventionen, enligt eller försäkringsgivare, mot vilken lagen i den staten och har en ägare talan om ersättning enligt 10 kap. eller försäkringsgivare, mot vilken väckts vid en svensk domstol, rätt talan om ersättning enligt 10 kap. att begränsa sitt ansvar, skall respektive 11 kap. väckts vid en domstolen i dom i mål om svensk domstol, rätt att begränsa ersättning bestämma att domen får sitt ansvar, ska domstolen i dom i verkställas endast efter prövning i mål om ersättning bestämma att den främmande staten av frågor om domen får verkställas endast efter fondens fördelning och enligt den prövning i den främmande staten av statens lag. frågor om fondens fördelning och enligt den statens lag.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
7 Senaste lydelse 1995:1081. 100
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:976) om ändring i sjölagen
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 §, 11 kap. och rubriken till 11 kap. sjölagen (1994:1009) istället för lydelsen enligt lagen (2010:976) om ändring i sjölagen ska ha följande lydelse,
9 kap.
3 §
Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande 1. en fordran på bärgarlön, sådan särskild ersättning som avses i 16 kap. 9 §, bidrag till gemensamt haveri eller på avtal grundad ersättning för åtgärder som avses i 2 § första stycket 4, 5 eller 6, 2. en fordran med anledning av oljeskada som omfattas av 10 kap. 1 § och 2 § första och andra styckena, 3. en fordran som är underkastad en internationell konvention eller en nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvar för radiologisk skada, 4. en fordran med anledning av radiologisk skada orsakad av atomfartyg, 5. en fordran med anledning av 5. en fordran med anledning av skada som har drabbat en lots eller skada som har drabbat en lots eller den som är anställd hos någon som den som är anställd hos någon som avses i 1 § första stycket och vars avses i 1 § första stycket och vars skyldigheter står i samband med skyldigheter står i samband med fartygets drift eller med bärgningen, fartygets drift eller med bärgningen, och 6. en fordran på ränta eller 6. en fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnader, ersättning för rättegångskostnader. och 7. en fordran med anledning av skada orsakad av farliga ämnen vilken omfattas av 11 kap. 1 och 2 §§.
11 kap. Om ansvar för radiologisk 11 kap. Om ansvar och ersättning skada för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen
Inledande bestämmelser
Definitioner
1 § 1 § I detta kapitel avses med farliga Särskilda bestämmelser om ämnen: radiologisk skada finns i lagen a) oljor som transporteras i bulk (2010:950) om ansvar och och som anges i bihang I till bilaga 101
Bilaga 3 ersättning vid radiologiska olyckor. I i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78) i gällande lydelse, b) skadliga flytande ämnen som transporteras i bulk och som anges i bihang II till bilaga II i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78) i gällande lydelse, och sådana ämnen och blandningar som provisoriskt bedömts falla under föroreningskategori X, Y eller Z enligt 6.3 i nämnda bilaga II, c) farliga flytande ämnen transporterade i bulk upptagna i kapitel 17 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk (IBC-koden) i gällande lydelse, och de farliga produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har beskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överenskommelse med paragraf 1.1.3 i koden, d) farliga, riskfyllda och vådliga ämnen och föremål i förpackad form som omfattas av den internationella sjökoden för farligt gods (IMDG-koden)i gällande lydelse, e) gaser i vätskeform som är angivna i kapitel 19 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar gas i vätskeform i bulk (IGC-koden) i gällande lydelse, och de produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har föreskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överensstämmelse med paragraf 102 1.1.6 i koden,
f) flytande ämnen som Bilaga 3 transporteras i bulk med en flampunkt som inte överstiger 60°C (uppmätt genom closed cup test), g) fasta bulkvaror som innebär kemiska risker och omfattas av koden för säker hantering av fasta bulklaster (BC-koden) i gällande lydelse, i den utsträckning som dessa substanser även omfattas av bestämmelserna i den internationella sjökoden för farligt gods (IMDG-koden) när godset transporteras i förpackad form, och h) rester från tidigare bulktransporter av ämnen som anges i a–c och e–g, farligt bulkämne: sådant farligt ämne som avses i a–c och e–h, farligt förpackat ämne: sådant farligt ämne som avses i d, skada: dels dödsfall eller personskada ombord eller utanför det fartyg som transporterar farliga ämnen och som orsakats av dessa, dels skada på egendom utanför det fartyg som transporterar farliga ämnen och som orsakats av dessa, dels skada på grund av förorening av miljön som orsakats av farliga ämnen, dock endast utebliven vinst samt kostnader för rimliga återställningsåtgärder som har vidtagits eller som planeras, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som orsakats av sådana åtgärder, olycka: sådan händelse eller serie av händelser med samma ursprung som orsakar en skada med farliga ämnen eller framkallar ett allvarligt eller omedelbart förestående hot om en sådan skada, förebyggande åtgärd: varje åtgärd som varit skäligen påkallad för att förhindra eller begränsa en skada med farliga ämnen och som vidtagits efter det att en olycka har inträffat, ägare av fartyg: den som är registrerad som fartygets ägare 103
Bilaga 3 eller, om registrering inte har skett, den som äger fartyget; i fråga om ett fartyg som ägs av en stat och som brukas av ett bolag, vilket i den staten är registrerat som fartygets brukare, ska dock bolaget anses som ägare, sjötransport: tiden från det att de farliga ämnena kommer i kontakt med fartygets anordningar till dess att de vid lossning upphör att vara vid någon del av fartygets anordningar. Om inte någon av fartygets anordningar används börjar respektive slutar tidsperioden när de farliga ämnena korsar fartygets reling, HNS-konventionen: 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen, HNS-fonden: Den internationella fonden för farliga ämnen, konventionsstat: en stat som tillträtt HNS-konventionen. Är det inte möjligt att tillförlitligt särskilja skada orsakad av farliga ämnen från skada orsakad av andra omständigheter, anses all skada orsakad av de farliga ämnena. Det gäller inte om skadan omfattas av 10 kap. 1 § sjölagen eller är orsakad av radioaktivt material enligt klass 7 antingen i den internationella sjökoden för farligt gods i gällande lydelse, eller i bilaga B i koden för säker hantering av fasta bulklaster, i gällande lydelse. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska med fartyg jämställas varje annan anordning som kan användas för trafik till sjöss.
Tillämpningsområde
2 § Bestämmelserna i detta kapitel 104 tillämpas på skador som vid
sjötransport med farliga ämnen Bilaga 3 som last har uppkommit 1. i Sverige eller i en annan konventionsstat; 2. i Sveriges eller en annan konventionsstats ekonomiska zon, om skadan har uppkommit genom förorening av miljön; och 3. utanför Sverige på annat sätt än genom förorening av miljön, om skadan har orsakats av ett farligt ämne som har transporterats som last ombord på ett fartyg som är registrerat i Sverige eller, om fartyget inte är registrerat, ombord på ett fartyg som får föra svensk flagg. Bestämmelserna tillämpas också på kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits, oavsett var det har skett, för att förhindra eller begränsa skador som anges i 1–3 ovan. Vad som i första stycket sägs om ekonomisk zon gäller även i fall en stat inte har fastställt en sådan zon i fråga om ett område utanför och angränsande till statens territorialvatten som i enlighet med folkrättens regler har bestämts av den staten och som inte sträcker sig längre ut än 200 nautiska mil från de baslinjer varifrån statens territorialvatten mäts. I fråga om kapitlets tillämplighet på örlogsfartyg och vissa andra statsfartyg gäller bestämmelserna i 20 §. Ersättning för åtgärder med anledning av skador med farliga ämnen ska betalas enligt detta kapitel även om det finns skyldighet enligt lag eller annan författning att vidta åtgärderna. Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas även om andra regler om tillämplig lag skulle leda till annat. De tillämpas dock inte i den utsträckning en sådan tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges åtaganden enligt ett internationellt 105
Bilaga 3 fördrag.
3 § Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte 1. på sådan skada som utgör oljeskada enligt 10 kap. 1 § första stycket, 2. på skada som är orsakad av radioaktivt material enligt klass 7 antingen i den internationella sjökoden för farligt gods, i gällande lydelse, eller i koden för säker hantering av fasta bulklaster, i gällande lydelse, 3. på fordringar som har sin grund i befordringsavtal för gods och passagerare, eller 4. i den omfattning de är oförenliga med tillämplig lag om ersättning till anställda eller med sociala välfärdssystem.
Skadestånd
Ansvaret för en skada orsakad av farliga ämnen
4 § En skada ska ersättas av fartygets ägare, även om varken ägaren eller någon som han svarar för är vållande till skadan. Utgörs den olycka som orsakade skadan av en serie av händelser, vilar ersättningsansvaret på den som var ägare av fartyget vid den första av dessa händelser. Ägaren är dock fri från ansvar om han visar att skadan 1. orsakats av en krigshandling eller liknande handling under väpnad konflikt, inbördeskrig eller uppror eller av en naturhändelse av osedvanlig karaktär, som inte kunnat undvikas och vars följder inte kunnat förhindras, eller 2. i sin helhet vållats av tredje man med avsikt att orsaka skada, eller 106 3. i sin helhet orsakats genom fel
eller försummelse av en svensk eller Bilaga 3 utländsk myndighet vid fullgörandet av skyldighet att svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering, eller 4. orsakats genom underlåtenhet av avsändaren eller annan person att upplysa om den farliga egenskapen hos de ämnen som transporterats, och detta helt eller delvis har förorsakat skadan eller har lett till att fartygets ägare inte tagit en försäkring som nämns i 13 eller 14 §. Detta gäller dock bara om varken fartygsägaren eller hans anställda eller ställföreträdare hade eller rimligen borde ha haft vetskap om ämnets farlighet.
5 § Anspråk på ersättning för skada som omfattas av ersättningsbestämmelserna i detta kapitel får göras gällande mot fartygsägaren endast med stöd av bestämmelserna i kapitlet. Anspråk som avses i första stycket får göras gällande mot någon av följande personer endast om den mot vilken anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma: a) anställda hos fartygsägaren, ställföreträdare för honom eller besättningsmedlemmar, b) en lots eller annan person som utför tjänster för fartyget utan att vara besättningsmedlem, c) en redare som inte är ägare, en befraktare eller en annan person som i redarens ställe handhar fartygets drift, d) en avsändare, avlastare, lastmottagare eller lastägare, e) den som utför bärgning med fartygsägarens, redarens eller befälhavarens samtycke eller på order av en myndighet, 107
Bilaga 3 f) den som vidtar förebyggande åtgärder, eller g) anställda hos eller ställföreträdare för personer som nämns i b–f. Anspråk enligt första stycket får dock framställas mot en avsändare, avlastare eller lastägare som har underlåtit att ge upplysningar om farliga ämnen som transporterats, om detta föranlett att fartygsägaren är utan ansvar för skadan enligt 4 § andra stycket 4. Vad som har betalats i ersättning för en skada får inte krävas åter av en person som avses i andra stycket a, b eller e–g, om inte den mot vilket anspråket riktas har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Ansvarsbegränsning
6 § Fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar för skada genom farligt bulkämne enligt detta kapitel till ett belopp motsvarande 10 000 000 särskilda dragningsrätter (SDR) för ett fartyg vars dräktighet, beräknad enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger 2 000. Är dräktigheten högre höjs beloppet med 1 500 SDR för varje dräktighetstal från 2 001 till 50 000 och med 360 SDR för varje dräktighetstal över 50 000. Ansvaret ska dock inte i något fall överstiga 100 000 000 SDR. Fartygets ägare har vidare rätt att för varje olycka begränsa sitt ansvar enligt detta kapitel för skada orsakad av farligt förpackat ämne till 11 500 000 SDR för ett fartyg vars dräktighet beräknad enligt 9 kap. 5 § 6, inte överstiger 2 000. Är dräktigheten högre höjs beloppet med 1 725 SDR för varje 108 dräktighetstal från 2 001 till 50 000
och med 414 SDR för varje Bilaga 3 dräktighetstal över 50 000. Ansvaret ska dock inte i något fall överstiga 115 000 000 SDR. Vad som sägs i andra stycket gäller också om en skada har blivit orsakad av både farligt bulkämne och farligt förpackat ämne eller av någotdera ämnet, oklart vilket. Rätt till begränsning finns inte i fråga om ränta eller ersättning för rättegångskostnad. Vad som avses med SDR anges i 22 kap. 3 §. Fartygets ägare har inte rätt att begränsa sitt ansvar, om han har vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.
Begränsningsfond
7 § Rätt till ansvarsbegränsning enligt 6 § finns endast om ägaren, dennes försäkringsgivare eller någon annan på ägarens vägnar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande bestämmelser i en annan konventionsstats lag upprättar en begränsningsfond, som uppgår till det ansvarsbelopp som gäller för ägaren och det tilläggsbelopp som fastställs enligt 12 kap. 4 § andra stycket. Ansvarsbeloppet ska räknas om till svenska kronor enligt bestämmelserna i 22 kap. 3 § andra stycket. En begränsningsfond enligt detta kapitel ska här i landet upprättas hos den domstol där talan om ersättning har väckts eller kan väckas enligt 21 kap. 5 a §. I fråga om förfarandet när en begränsningsfond enligt bestämmelserna i detta kapitel upprättas och om förlust i vissa fall av möjligheten att få ersättning för 109
Bilaga 3 fordran som kan åberopas mot fonden ska bestämmelserna i 12 kap. 3–15 §§ tillämpas. Betalning eller säkerhet som avses i 12 kap. 4 § andra stycket får dock krävas också i fråga om ränta för tiden till dess att fonden upprättas. Vad som sägs i 12 kap. 4 § fjärde stycket om verkan som avses i 9 kap. 8 § ska i stället gälla verkan som avses i 10 § i detta kapitel. Följs inte ett föreläggande enligt 12 kap. 4 § fjärde stycket, ska i ett beslut som där sägs tillkännages att rätten till ansvarsbegränsning inte längre finns.
Fördelning av en begränsningsfond
8 § En begränsningsfond som avses i 7 § fördelas mellan borgenärerna i förhållande till storleken av de styrkta fordringarna. Vid fördelning av fonden har anspråk i anledning av dödsfall och personskada företräde framför andra anspråk, dock inte till den del anspråken överstiger två tredjedelar av den totala summan som bestämts enligt 7 §.
Ersättning från en begränsningsfond i vissa fall
9 § Den som innan begränsningsfonden har fördelats har betalat ersättning för en skada med farliga ämnen inträder intill det belopp han har betalat i den skadelidandes rätt enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat. Kan fartygets ägare eller någon annan göra sannolikt att han senare blir skyldig att betala ersättning som han, om ersättningen hade betalats före 110 fondens fördelning, skulle ha
kunnat kräva åter från fonden Bilaga 3 enligt första stycket, kan domstolen bestämma att medel tills vidare ska sättas av för att han senare ska kunna göra sin rätt gällande mot fonden. Har ägaren frivilligt ådragit sig utgifter eller förluster med anledning av förebyggande åtgärder, har han samma rätt till ersättning för dessa från begränsningsfonden som en annan skadelidande.
Verkan av en begränsningsfond
10 § Har en begränsningsfond upprättats enligt 7 § och har ägaren rätt att begränsa sitt ansvar, får inte någon annan egendom som tillhör ägaren tas i anspråk för att tillgodose krav på ersättning som kan göras gällande mot fonden. Har i ett fall som avses i första stycket egendom som tillhör ägaren blivit föremål för kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd med anledning av krav på ersättning som kan göras gällande mot begränsningsfonden, ska åtgärden hävas. Har ägaren ställt säkerhet för att undvika en sådan åtgärd, ska säkerheten återställas till honom. Om en begränsningsfond har upprättats i en annan konventionsstat, ska första och andra styckena gälla endast om den skadelidande har rätt att föra talan vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden och har möjlighet att av fondens medel få ut vad som svarar mot hans fordran.
Preskription
11 § Om preskription av fordran på ersättning för skada orsakad av farliga ämnen finns bestämmelser i 111
Bilaga 3 19 kap. 1 §.
Ersättning från HNS-fonden
12 § Bestämmelserna om rätt till ersättning från HNS-fonden finns i lagen (2012:000) om ersättning från den internationella fonden för farliga ämnen.
Försäkring m.m.
Försäkringsplikt för svenska fartyg
13 § Ägaren av ett svenskt fartyg, som transporterar farliga ämnen, ska ta och vidmakthålla försäkring eller ställa annan betryggande säkerhet för att täcka sitt ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 6 §. Staten har dock ingen sådan skyldighet. En försäkring eller säkerhet som avses i första stycket ska godkännas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer. Har ägaren fullgjort sin skyldighet enligt första stycket, ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar detta. För ett fartyg som ägs av svenska staten ska den myndighet som regeringen bestämmer utfärda ett certifikat som visar att fartyget ägs av svenska staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som anges i 6 §. Regeringen fastställer det formulär till certifikat som avses i tredje stycket. Certifikatet ska medföras ombord på fartyget.
Försäkringsplikt för utländska 112 fartyg
Bilaga 3 14 § För ett utländskt fartyg som anlöper eller lämnar en svensk hamn eller en tilläggsplats på svenskt sjöterritorium och som vid tillfället transporterar farliga ämnen ska det finnas en försäkring eller annan betryggande säkerhet som täcker ägarens ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat intill det ansvarsbelopp som anges i 6 §. Vad som nu har sagts gäller inte ett fartyg som ägs av en främmande stat. Fartyget ska ombord medföra ett certifikat som visar att en sådan försäkring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket finns. I fråga om ett fartyg som inte är registrerat i någon konventionsstat får certifikatet utfärdas av den myndighet som regeringen bestämmer. Om fartyget ägs av en främmande stat, ska det ombord medföra ett certifikat som visar att fartyget ägs av den staten och att dess ansvar är täckt intill det ansvarsbelopp som gäller enligt 6 §. Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.
Krav mot försäkringsgivaren
15 § En försäkring som avses i 13 eller 14 § ska för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättning direkt av försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren är dock fri från ansvar, om fartygets ägare är fri från ansvar eller om denne själv har vållat skadan uppsåtligen. Försäkringsgivarens ansvar ska 113
Bilaga 3 inte i något fall överstiga det ansvarsbelopp som gäller enligt 6 § första stycket. Försäkringsgivaren kan inte för att befria sig från sitt ansvar, i vidare utsträckning än som följer av andra stycket, mot någon annan än ägaren åberopa omständigheter som han kunnat åberopa mot ägaren.
16 § Om försäkringsgivaren inte har gjort något annat förbehåll, gäller försäkringen för fartygets ägare mot hans ansvar enligt bestämmelserna i detta kapitel eller motsvarande lagstiftning i en annan konventionsstat.
Annan säkerhet
17 § Vad som föreskrivs i 15 och 16 §§ om försäkring tillämpas också i fråga om sådan säkerhet av annat slag som avses i 13 eller 14 §.
Åsidosättande av försäkringsplikt m.m.
18 § Om ansvar för åsidosättande av försäkringsplikten och vissa andra skyldigheter i detta kapitel finns bestämmelser i 20 kap. 15 §.
Om laga domstol m.m.
19 § Om laga domstol och verkställighet av domar i mål om ersättning för skador orsakade av farliga ämnen finns bestämmelser i 21 kap. 5 a–7 §§.
Övriga bestämmelser
20 § 114 Bestämmelserna i detta kapitel
gäller inte i fråga om en skada som Bilaga 3 har orsakats av ett örlogsfartyg eller ett annat fartyg som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av en stat och som används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. Har ett sådant fartyg orsakat en skada i Sverige eller dess ekonomiska zon eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra eller begränsa en sådan skada i Sverige eller dess ekonomiska zon, ska dock bestämmelserna i 1 §, 2 § femte stycket och 4–6 §§ i detta kapitel samt 19 kap. 1 § första stycket 10 och 21 kap. 5 a § tillämpas.
Bilaga 3
Förslag till lag (2012:000) om ersättning från den internationella fonden för farliga och skadliga ämnen
Härigenom föreskrivs följande.
Internationella bestämmelser som ska gälla som svensk lag
1 § Som svensk lag ska gälla originaltexterna av bestämmelserna i artiklarna 13–20, 22, 37.2–4 och 39–41 i 2010 års internationella konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen. Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser. Den engelska originaltexten till konventionen i de delar som anges i första stycket finns tillsammans med en svensk översättning intagen som bilaga 1 till denna lag. Konventionens originaltexter ska ha samma giltighet.
Fondens regressrätt
2 § Ett belopp som den internationella fonden för farliga ämnen har betalat i ersättning enligt artikel 14 i konventionen får fonden kräva åter av en person som anges i 11 kap. 5 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i detta lagrum. I övrigt får fonden kräva åter ett utbetalat ersättningsbelopp av någon annan än fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare eller garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § försäkringsavtalslagen (2005:104).
Behörig domstol
3 § Talan om ersättning för skada orsakad av farliga ämnen, som enligt artikel 39.1, 39.2 eller 39.4 i konventionen får tas upp i Sverige, ska väckas vid den domstol som enligt 21 kap. 5 a § tredje stycket sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.
Underrättelse om rättegång
4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 39.7 i konventionen ska bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.
Erkännande och verkställighet av dom
5 § I fråga om erkännande och verkställighet av en dom mot den internationella fonden för farliga ämnen ska rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel 116
I-förordningen) tillämpas, om domen har meddelats i en stat där Bilaga 3 förordningen gäller. Leder en tillämpning av Bryssel I-förordningen till att domen inte erkänns eller verkställs här i landet, ska frågan i stället avgöras enligt artikel 40.3 i konventionen.
6 § När en fråga uppkommer om verkställighet av en dom enligt artikel 40.3 i konventionen tillämpas det förfarande som föreskrivs i 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009). Har domen meddelats av en domstol i en stat där Bryssel Iförordningen gäller, tillämpas dock det förfarande som föreskrivs i förordningen och i lagen (2006:74) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och internationell verkställighet av vissa avgöranden.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga 3
Förslag till lag (2012:000) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av farliga ämnen
Härigenom föreskrivs följande.
1 § I denna lag avses med farliga ämnen : a) oljor som transporteras i bulk och som anges i bihang I till bilaga I i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78)i gällande lydelse, b) skadliga flytande ämnen som transporteras i bulk och som anges i bihang II till bilaga II i 1978 års protokoll till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg (MARPOL 73/78) i gällande lydelse, och sådana ämnen och blandningar som provisoriskt bedömts falla under föroreningskategori X, Y eller Z enligt 6.3 i nämnda bilaga II, c) farliga flytande ämnen transporterade i bulk upptagna i kapitel 17 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar farliga kemikalier i bulk (IBC-koden), i gällande lydelse, och de farliga produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har beskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överenskommelse med paragraf 1.1.3 i koden, d) farliga, riskfyllda och vådliga ämnen och föremål i förpackad form som omfattas av den internationella sjökoden för farligt gods (IMDGkoden), i gällande lydelse, e) gaser i vätskeform som är angivna i kapitel 19 i 1983 års internationella kod för konstruktion och utrustning av fartyg som transporterar gas i vätskeform i bulk (IGC-koden) i nuvarande lydelse, och de produkter för vilka de preliminärt lämpliga förhållandena för transporter har föreskrivits av den berörda myndigheten och de berörda hamnmyndigheterna i överensstämmelse med paragraf 1.1.6 i koden, f) flytande ämnen som transporteras i bulk med en flampunkt som inte överstiger 60°C (uppmätt genom closed cup test), g) fasta bulkvaror som innebär kemiska risker och omfattas av koden för säker hantering av fasta bulklaster (BC-koden) i nuvarande lydelse, i den utsträckning som dessa substanser även omfattas av bestämmelserna i den internationella sjökoden för farligt gods (IMDG-koden) när godset transporteras i förpackad form, och h) rester från tidigare bulktransporter av ämnen som anges i a–c och e– g.
2 § Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit emot gods som transporterats dit sjöledes och sammanlagt utgör mer än; 350 000 ton oljor som avses i 1 § a, eller 20 000 ton oljor som avses i 1 § b, eller 118
20 000 ton flytande petroleumgas av lätta kolväten med propan och Bilaga 3 butan som huvudsakliga beståndsdelar (LPG), eller 20 000 ton av fasta bulkvaror eller annan last med farliga ämnen som anges i 1 §, ska senast den 1 mars året därpå lämna den myndighet som regeringen bestämmer uppgifter om den mottagna mängden farliga ämnen. Samma skyldighet som föreskrivs i första stycket har den som mottagit flytande naturgas av lätta kolväten med metan som huvudsaklig beståndsdel (LNG), om inte han visar att han överenskommit med den som omedelbart före lossningen ägde ämnet att denne i mottagarens ställe ska vara skyldig att betala föreskriven avgift för ämnet. I så fall är den tidigare ägaren också skyldig att lämna uppgifter om den lossade mängden LNG. Med farliga ämnen som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes och som omfattas av definitionen av avgiftspliktig olja i artikel 1.3 i 1992 års konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning i en stat som har tillträtt HNS-konventionen.
3 § Uppgiftsskyldighet föreligger även för den som på sätt sägs i 2 § första stycket under visst kalenderår har mottagit högst där föreskrivna mängder, om den mängd farliga ämnen som han har mottagit tillsammans med den mängd farliga ämnen som på samma sätt under samma år har mottagits av dotterbolag eller annan gemensamt kontrollerad enhet uppgår till mer än där angivna mängder.
4 § Envar som under visst kalenderår på sätt som sägs i 2 § har tagit emot farliga ämnen eller är uppgiftsskyldig ska, efter anmodan av där angiven myndighet, lämna uppgift om den mängd som han har mottagit eller, i fall som avses i 2 § andra stycket sista meningen, som har lossats under året.
5 § Den som underlåter att fullgöra sin uppgiftsskyldighet eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift döms till böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal får väckas efter anmälan från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen får förelägga uppgiftsskyldig vid vite att inom viss tid inkomma med uppgiften.
6 § Beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet 8 och privilegier i vissa fall ska ha följande lydelse.
Föreslagen lydelse
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier gäller för Tillämplig interföljande nationell överenskommelse Internationella organ Fysiska personer
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
72. HNS-fonden Konventionen den 30 april 2010 om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga ämnen (HNSkonventionen)
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
8 Senaste lydelse 2011:82 120
Bilaga 3
Förslag till lag om ändring i lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 19 § miljöbalken istället för dess lydelse enligt lagen (2010:968) om ändring i miljöbalken ska ha följande lydelse,
10 kap.
19 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte miljöskador som 1. omfattas av 10 kap. sjölagen 1. omfattas av 10 eller 11 kap. (1994:1009), sjölagen (1994:1009), 2. omfattas av lagen (2005:253) 2. omfattas av lagen (2005:253) om ersättning från de inter- om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, nationella oljeskadefonderna, 3. omfattas av lagen (2010:950) 3. omfattas av lagen (2012:000) om ansvar och ersättning vid om ersättning från den interradiologiska olyckor, nationella fonden för farliga och 4. orsakats av en väpnad konflikt, skadliga ämnen, en fientlighet, ett inbördeskrig, ett 4. omfattas av lagen (2010:950) uppror eller en exceptionell och om ansvar och ersättning vid oundviklig naturhändelse som det radiologiska olyckor, inte varit möjligt att skydda sig mot, eller 5. orsakats av en verksamhet eller 5 . orsakats av en väpnad konflikt, åtgärd vars enda syfte varit att en fientlighet, ett inbördeskrig, ett skydda mot en naturkatastrof. uppror eller en exceptionell och oundviklig naturhändelse som det inte varit möjligt att skydda sig mot, eller 6. orsakats av en verksamhet eller åtgärd vars enda syfte varit att skydda mot en naturkatastrof.
Bilaga 4
Förteckning över remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Jönköping, Justitiekanslern, Domstolsverket, Försvarsmakten, Kustbevakningen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Sjörättsinstitutet vid Stockholms universitet, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Sjöfartsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen, Naturskyddsföreningen, Plast- & Kemiföretagen, Regelrådet, Svensk Försäkring, Sjöbefälsföreningen, Sveriges Dispaschör, Sveriges fiskares riksförbund och Transportindustriförbundet. Naturvårdsverket, Näringslivets transportråd, SEKO-Sjöfolk, Sjöfartens Arbetsgivareförbund, Sjöfartsforum, Svenska Bankföreningen, Svenska Sjörättsföreningen, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv Sveriges Redareförening, Sveriges Skeppsmäklareförening, Sveriges Ångfartygs Assuransförening/The Swedish Club, Sweboat, Skärgårdsredarna och Världsnaturfonden har beretts tillfälle att avge yttrande men har avstått från att yttra sig.