Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Lagrådsremiss

Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Stockholm den 26 februari 2016

Peter Hultqvist

Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Regeringen undertecknade den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Dessförinnan, den 1 augusti 2014, undertecknade regeringen det kompletterande tilläggsprotokollet till statusavtalet PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar och kräver därför riksdagens godkännande innan de kan tillträdas. I lagrådsremissen föreslås att det görs ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., trafikskadelagen (1975:1410) och skyddslagen (2010:305). De föreslagna lagändringarna är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt avtalen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

1 Beslut

Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, 2. lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., 3. lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410), 4. lag om ändring i skyddslagen (2010:305).

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:661) om immunitet och 1 privilegier i vissa fall dels att 7 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 8 och 9 §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2

7 §

För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för internationellt militärt samarbete eller internationell samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om avgifter privilegier gälla i fråga om och skatter vid bruk av fordon i inkomstskatt , avgifter och skatter vägtrafik samt import till och vid bruk av fordon i vägtrafik samt export från Sverige i den import till och export från Sverige utsträckning som anges i avtalet i den utsträckning som anges i den 19 juni 1995 mellan de stater avtalet den 19 juni 1995 mellan de som är parter i Nordatlantiska stater som är parter i fördraget och de andra stater som Nordatlantiska fördraget och de deltar i Partnerskap för fred om andra stater som deltar i status för deras styrkor (SÖ Partnerskap för fred om status för 1997:51). deras styrkor (SÖ 1997:51). För personal vid någon av Europeiska unionens institutioner samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishantering gäller immunitet i enlighet med vad som framgår av artikel 8 respektive

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2011:1573.

artikel 15 i avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7).

8 §

För de Natohögkvarter och de styrkor och den personal lydande under ett sådant högkvarter som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om 1. avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, 2. import till och export från Sverige, 3. mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, 4. inkomstskatt, 5. skydd av högkvarterens arkiv och handlingar, och 6. skydd av högkvarterens egendom och tillgångar. Immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som anges i följande avtal: 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget 6 och de andra stater som deltar i

Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ), 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ).

9 §

För personal vid någon av Europeiska unionens institutioner samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishantering gäller immunitet enligt artikel 8 respektive artikel 15 i avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2015/16:79 Föreslagen lydelse

4 §

Tullfrihet gäller för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Tullfrihet gäller också för varor som deklareras för övergång till fri omsättning för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige. Vidare gäller tullfrihet enligt Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor förhållande till Sverige för som deklareras för övergång till fri 1. varor som deklareras för omsättning för en främmande stats övergång till fri omsättning för en militära styrka eller dess personal , främmande stats militära styrka som befinner sig i landet inom eller dess personal, och ramen för internationellt militärt 2. varor som deklareras för samarbete eller internationell övergång till fri omsättning för ett krishantering. Natohögkvarter eller en styrka eller personal vid ett sådant högkvarter. Tredje stycket gäller för styrkor, personal och Natohögkvarter som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

2.3 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

1 Härigenom föreskrivs att 4 § trafikskadelagen (1975:1410) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Regeringen kan föreskriva Regeringen får meddela undantag från trafikförsäkrings- föreskrifter om undantag från plikt beträffande trafikförsäkringsplikt beträffande 1. motordrivet fordon som tillhör 1. motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat, viss främmande stat eller som tillhör ett Natohögkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, 2. annat motordrivet fordon som är registrerat eller hemmahörande i viss främmande stat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Lagen omtryckt 1994:43.

2.4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 5 § skyddslagen (2010:305) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Följande byggnader, andra anläggningar och områden eller objekt kan också beslutas vara skyddsobjekt 1. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, samt militära fartyg och luftfartyg, 2. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa, 3. områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet, 4. områden där en främmande 4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål, eller för annat militärt ändamål, och 5. områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ), och 5. vattenområden av särskild 6. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret. betydelse för det militära försvaret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

3 Ärendet och dess beredning

Sverige samverkar med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) sedan maj 1994. Sverige är ett aktivt partnerland och vårt samarbete med Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) inom PFF har gradvis utvecklats och fördjupats. Vi deltar aktivt i utbildningar och övningar och Sverige har även stått värd för sådana aktiviteter. Sverige samarbetar också med Nato genom deltagande i Natoledda internationella insatser. Utöver det militära samarbetet är Sverige en aktiv partner inom Natos civila beredskapsarbete. Nato har för PFF-samarbetet utvecklat försvarsmaktsplaneringsmekanismen Planning and Review Process (PARP), i vilken Sverige deltar sedan 1995. PARP syftar till att öka möjligheterna till samverkan mellan Nato- och partnerländerna. Sverige beslutade 2010 och 2012 att anta ett PARP-mål om värdlandsstöd med innebörden att Sverige skulle utveckla och implementera ett koncept för värdlandsstöd, vilket bl.a. omfattade att förhandla fram ett avtal om värdlandsstöd med Nato. Nato har för närvarande ingått drygt 25 samförståndsavtal om värdlandsstöd med olika medlems- och partnerländer, däribland våra nordiska grannar. Efter inbjudan från Nato bemyndigade regeringen Försvarsmakten att förhandla ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd och regeringen beslutade, den 28 augusti 2014, att Sverige skulle underteckna det framförhandlade avtalet, dnr Fö2014/00091/SI. Avtalet, som undertecknades den 4 september 2014, träder i kraft när Sverige har underrättat Nato om att alla nödvändiga åtgärder för avtalets ikraftträdande har fullgjorts. Inom PFF-samarbetet finns ett avtal som reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium, även kallat PFF SOFA (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor). Sverige anslöt sig redan 1996 till PFF SOFA liksom till dess tilläggsprotokoll rörande verkställighet av dödsstraff, dock med en reservation mot den möjlighet avtalet ger för en utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. I december 1997 tillkom ett kompletterande tilläggsprotokoll till PFF SOFA som reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Hittills har följande 28 länder undertecknat eller på annat sätt anslutit sig till protokollet: Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien, Bosnien och Hercegovina, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Georgien, Grekland, Island, Kroatien, Lettland, Litauen, Makedonien, Moldavien, Montenegro, Nederländerna, Norge, Portugal, Rumänien, Serbien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tjeckien och Ukraina. Dessa stater har alla, förutom Armenien, Azerbajdzjan, Grekland, Moldavien och Portugal, också godkänt eller ratificerat protokollet. I samband med förhandlingarna om samförståndsavtalet om värdlandsstöd framkom att en förutsättning för att kunna

underteckna avtalet var att Sverige dessförinnan hade anslutit sig till det kompletterande tilläggsprotokollet. Regeringen beslutade den 26 juni 2014 att detta skulle undertecknas, dock med samma reservation mot möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium som avgavs vid anslutningen till PFF SOFA, dnr UF2014/41500/UD/SP. Protokollet, som undertecknades den 1 augusti 2014, träder i kraft när Sverige deponerat sina anslutningsinstrument till USA. Såväl samförståndsavtalet om värdlandsstöd som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar innan de kan godkännas. Inom Försvarsdepartementet har departementspromemorian Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd (Ds 2015:39) utarbetats. Där föreslås dels att avtalen ska godkännas, dels de ändringar i lag och förordning som ett svenskt godkännande föranleder. En sammanfattning av promemorian och dess lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3 . Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsdepartementet (Fö2015/01014/RS).

4 Bakgrund

4.1 Behovet av och syftet med samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd

Sverige bygger säkerhet och stabilitet tillsammans med andra länder och organisationer. Den bakomliggande analysen är att hot mot freden och vår säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra, eftersom vår säkerhet är nära förknippad med främst våra grannar men också med andra regioner längre bort. Den militära alliansfriheten bidrar till stabilitet i närområdet och ger oss handlingsfrihet. Det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats. Mot denna bakgrund anger regeringen i Försvarspolitisk inriktning– Sveriges försvar 2016–2020, inriktningspropositionen, att den svenska försvarsförmågan bör stärkas och att Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten bör fördjupas (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:UFöU5, rskr. 2014/15:250 och bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). Vi lever i en globaliserad tid och konflikter och andra former av utmaningar hotar såväl nationell som internationell fred och stabilitet. Sverige kan och vill därför inte isolera sig. Genom att verka för en stabilisering av det säkerhetspolitiska läget samt förebygga och hantera konflikter och krig garanteras också Sveriges oberoende och självständighet, vilket Sveriges säkerhetspolitik ytterst syftar till. Vårt långvariga och djupgående samarbete med andra länder och aktörer på det försvars- och säkerhetspolitiska området ska ses mot denna bakgrund. Vi bidrar till global fred, säkerhet och utveckling 12 genom vårt medlemskap i Förenta nationerna (FN) och Organisationen

för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Vi har genom medlemskapet i Europeiska unionen (EU) åtagit oss ett solidariskt ansvar för Europas säkerhet och för EU:s möjlighet att verka för en fredlig och demokratisk utveckling i vår omvärld. Samarbetet i EU intar en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Ett närmare samarbete i Norden och med de baltiska staterna samt med andra länder och viktiga aktörer i vårt närområde bidrar till att stärka säkerheten i vår region. Nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) är en central aktör för europeisk säkerhet och för internationell krishantering. Nato är mot bakgrund av bland annat sin permanenta militära ledningsstruktur den enda internationella organisation som har en utvecklad förmåga för ledning och genomförande av krävande militära insatser. Sverige samverkar nära med Nato inom samarbetet Partnerskap för fred (PFF) och Euroatlantiska partnerskapsrådet (EAPR) sedan maj 1994. Sverige är ett aktivt partnerland och såväl den politiska dialogen som det praktiska samarbetet med Nato inom PFF har avsevärt utvecklats och fördjupats. Sveriges samarbete med Nato är viktigt för att utveckla Försvarsmakten både för det nationella försvaret och för internationella krishanteringsinsatser i och utanför närområdet. Sverige deltar i utbildningar och i övningar och har även stått värd för sådana aktiviteter, samt samarbetar med Nato i standardiserings- och förmågeutveckling. Vårt samarbete har också utvecklats genom Sveriges deltagande i Natoledda FNmandaterade internationella insatser, t.ex. krishanteringsinsatserna i Kosovo, Afghanistan och Libyen. Vidare deltar Sverige aktivt i Natos civila beredskapsarbete som utgör en central plattform för att öka det breda säkerhetsmedvetandet hos allierade och partnerländer. Den svenska solidaritetsförklaringen intar en central position i Sveriges säkerhetspolitik: Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat EU-medlemsland eller nordiskt land. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige skulle drabbas. Sverige ska därför kunna ge och ta emot civilt och militärt stöd. Solidaritetsförklaringen åtnjuter ett brett stöd i riksdagen och bekräftades i inriktningspropositionen, som behandlades av riksdagen i juni 2015 (prop. 2014/15:109). Förmågan att ge och ta emot militärt stöd är också en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utföra sin uppgift att, såväl självständigt som i samverkan med andra, försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser nationellt och internationellt. Deltagande i avancerad övningsverksamhet blir, inte minst i takt med neddragningen av pågående Natoledda insatser, alltmer centralt för både svensk förmågeutveckling och för att utveckla förmågan att samverka med andra aktörer. Förbättrade förutsättningar att ge och ta emot militärt stöd innebär också ökade möjligheter att effektivt kunna öva med samarbetspartners i en internationell miljö. Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd är dock avhängig av flera faktorer. En grundläggande och avgörande förutsättning är förmågan hos svenska förband att kunna samverka med andra förband. I västvärlden är Nato den organisation som definierar den internationella standarden för militär praktisk samverkan, s.k. interoperabilitet, som i sin tur utgör grunden för svensk samverkansförmåga i all internationell 13

krishantering, oavsett om den sker inom ramen för FN, EU eller Nato. Därmed utgör Natos standarder också grunden för det nordiska försvarspolitiska samarbetet. En förutsättning för Försvarsmaktens utveckling mot en hög förmåga till praktisk samverkan med andra inkluderar ett nära samarbete med Nato. Det innebär också att en hög grad av interoperabilitet i förhållande till Natos standarder höjer vår tekniska och operativa förmåga att ge och ta emot militärt stöd. En annan viktig grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd handlar om att i förväg förbereda de praktiska arrangemang som krävs för att ett utländskt förband ska kunna verka på svenskt territorium, t.ex. vid övningar, kriser eller militära operationer i Sverige eller i vårt närområde. Exempel på detta är att det finns en nationell plan för hur Sverige som värdland innehar och avdelar resurser för logistik, ledning och samverkan på olika nivåer beroende på den aktuella situationen. Det handlar också om att säkerställa rättsliga regler avseende militära förbands uppträdande på svenskt territorium. Samtliga dessa praktiska förberedelser går under benämningen värdlandsstöd (Host Nation Support, HNS). Värdlandsstöd är alltså ett sammanfattande begrepp för det civila och/eller militära stöd som lämnas i fred, kris och krig av en nation till en annan nation eller organisation, som efter inbjudan till övningsverksamhet, transitering eller insatser, befinner sig på värdlandets territorium. Förmåga till värdlandsstöd är en grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd. I lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap anges att totalförsvar är den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret utgörs av verksamhet som ansvariga aktörer genomför i syfte att göra det möjligt för samhället att hantera situationer då beredskapen höjs (se prop. 2014/15:109 s. 59 f.). I Sverige kan värdlandsstöd därför innebära även uppgifter för det civila försvaret. Värdlandsstöd förutsätter avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna. Förberedelserna kan underlättas genom att generella samförståndsavtal, dvs. övergripande ramavtal med grundläggande principer, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtal behöver ingås inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning. Det aktuella samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd är ett sådant övergripande avtal där även juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred (t.ex. i samband med övningar) och kriser till krig. Syftet med samförståndsavtalet är att säkerställa att Sverige som värdland kan lämna ett effektivt stöd för militär verksamhet på svenskt territorium i samband med övningar, kriser eller militära operationer i Sverige och i vårt närområde. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om militärt samarbete med Nato i något avseende. Genom att godkänna samförståndsavtalet etableras således ett ramregelverk som underlättar och ökar förutsättningarna för att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige 14 eller i närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att utgöra

värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t.ex. övningar. I nuläget behöver Sverige förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet i de fall PFF SOFA inte är tillräcklig. Processen är ofta komplex och brådskande samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns även risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett avtal om värdlandsstöd på plats. Nato är ledande vad gäller militär interoperabilitet och i princip samtliga våra internationella samarbetspartner är medlemmar i eller partner till Nato och de flesta har också tecknat samförståndsavtal om värdlandsstöd med Nato. Genom ett godkännande av samförståndsavtalet förbättras Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd och således också förutsättningarna för att Försvarsmakten tillsammans med övriga totalförsvarsmyndigheter ska kunna utföra sin uppgift att, enskilt och tillsammans med andra, försvara Sverige och främja svensk säkerhet. Detta är en av förutsättningarna för att på ett trovärdigt sätt bidra till säkerhet i närområdet. Regeringens bedömning är att den säkerhetspolitiska utvecklingen i vårt närområde stärker behovet av fördjupade bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten. Ett närmare samarbete med andra länder och viktiga aktörer i vårt närområde skapar förutsägbarhet, främjar fredlig utveckling och höjer tröskeln för militära incidenter och konflikter. Inom försvarsområdet finns, utifrån ett svenskt perspektiv, begränsningen att samarbetet inte innebär ömsesidiga försvarsförpliktelser. Utifrån positionen som militärt alliansfri utvecklar Sverige de säkerhetspolitiska samarbetena på både bredden och djupet.

4.2 Sveriges befintliga avtal inom PFF-samarbetet

PFF är ett internationellt samarbete mellan Natomedlemmar och andra stater (partnerländer) som tillkom 1994. Sverige anslöt sig till samarbetet redan samma år. Inom samarbetet finns avtalet PFF SOFA från 1995 (avtal mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor) och som reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium. Avtalet hänvisar till statusreglerna i Nato SOFA (avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor). PFF SOFA innebär således i stort en territoriell utvidgning av de materiella reglerna i Nato SOFA så att de omfattar också de PFF-länder som inte är Nato-medlemmar. Till PFF SOFA hör även ett tilläggsprotokoll, enligt vilket parterna har åtagit sig att inte verkställa en dödsdom mot en medlem i en styrka från någon annan stat som är part i tilläggsprotokollet. Statusavtalen behövs och används så snart ett lands militära personal efter inbjudan av den mottagande staten befinner sig på denna stats territorium. Avtalen syftar till att, redan i förväg, reglera situationer som

kan uppstå när militär personal deltar och militär materiel används i en aktivitet eller en övning, t.ex. vad som gäller vid ett haveri eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. PFF SOFA innehåller således regler om bl.a. straffrättslig domsrätt, skadestånd och tullbestämmelser. Det ska dock understrykas att statusavtalen endast reglerar vad som gäller rättsligt när ett lands personal väl befinner sig på ett annat lands territorium. Frågan om beslut att sända och ta emot personal regleras däremot inte i avtalen. Statusavtalen (PFF/Nato SOFA) med protokoll gäller endast vid militärt samarbete. Det är sådan personal som är knuten till en avtalsstats stridskrafter som omfattas av avtalen, dvs. främst militär personal. Men också personer som är civilanställda i ett avtalslands stridskrafter och som följer med en styrka åtnjuter vissa rättigheter. Avtalen är dock inte tillämpliga på annan civil personal. Även anhöriga till den utsända personalen, ges viss rättslig status i avtalen. Sverige ratificerade både PFF SOFA och tilläggsprotokollet 1996. I samband med detta avgav Sverige en reservation i fråga om möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Innan svensk ratificering kunde ske krävdes viss ny lagstiftning, bl.a. ändringar i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, och den rättsliga regleringen med anledning av detta trädde i kraft den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96: FöU04, rskr. 1995/96:237). Efter en genomförd översyn av regleringen beslöts sedermera att Sverige skulle vidga tillämpningen av avtalet och för att möjligöra detta antogs ytterligare lagstiftning, som trädde i kraft den 1 januari 2005. Sverige beslutade samtidigt att godkänna ytterligare två statusavtal: SHIRBRIG SOFA och EU SOFA (prop. 2004/05:7, bet. 2004/05: FöU2, rskr. 2004/05:44). SHIRBRIG SOFA har upphört att gälla med anledning av upplösandet av samarbetet SHIRBRIG i juni 2009.

4.3 Behovet av det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA

Till PFF SOFA hör, utöver tilläggsprotokollet angående dödsstraff, ett kompletterande tilläggsprotokoll från 1997. Detta reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras personal på PFFländernas territorium, genom att hänvisa till och utvidga den territoriella omfattningen av ett mellan Natoländerna befintligt avtal, det s.k. Parisprotokollet från 1952 (protokoll om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget). Till stor del hänvisar Parisprotokollet i sin tur till Nato SOFA, vari alltså huvuddelen av de materiella reglerna som blir aktuella i samband med anslutning till det kompletterande tilläggsprotokollet finns. Protokollet, liksom övriga statusavtal, reglerar endast vad som gäller rättsligt när en viss styrka eller viss personal, i detta fall sådan som är knuten till ett Natohögkvarter, väl befinner sig på ett avtalslands territorium. Protokollet som sådant ger således inte Nato rätt att verka på den mottagande statens territorium, utan föregående samtycke.

När Sverige anslöt sig till PFF SOFA och tilläggsprotokollet rörande dödsstraff fanns inte det kompletterande tilläggsprotokollet. När Sverige därefter, år 2005, valde att utvidga tillämpningen av PFF SOFA ansågs det inte finnas behov av att också tillträda detta protokoll. Med ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd blir dock situationen en annan. Det kompletterande tilläggsprotokollet utgör en grundbult i det juridiska ramverk som krävs för att Sverige ska kunna vara part i ett värdlandsstödsavtal med Nato, eftersom det reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Ett godkännande av samförståndsavtalet kräver således också att Sverige först godkänner anslutningen till protokollet.

Praktisk tillämpning av protokollet

Samtidigt som det kompletterande tilläggsprotokollet är nödvändigt för värdlandsstödsavtalet bedöms en svensk anslutning till protokollet få en begränsad praktisk betydelse. Det finns nämligen inga Natohögkvarter och ingen personal vid Natohögkvarter i Sverige, och det får anses som närmast uteslutet att sådana permanenta högkvarter skulle upprättas här. Det innebär att frågan om rättslig status kommer aktualiseras endast vid övnings- och annan samarbetsverksamhet. Det kompletterande tilläggsprotokollet är tillämpligt på sådan militär och civil personal, liksom anhöriga till sådan, som omfattas av protokollet vid varje tillfälle som sådana personer i sin officiella tjänst befinner sig på en protokollsparts område. Avtalsåtagandet gäller dock endast när sådan personal är i Sverige på inbjudan av behörig svensk myndighet, företrädesvis Försvarsmakten. Protokollet är däremot inte tillämpligt när en individ från ett högkvarter på eget initiativ besöker Sverige. En inbjudan sker inför övningar, utbildningar och liknande. I detta avseende ska dock noteras att Natoledda övningar i Sverige eller andra verksamheter där företrädare från Natohögkvarter deltar i dag är ytterst begränsade och att ingen större ökning förutses, även med samförståndsavtalet, eftersom den personal som deltar i övningar nästan uteslutande tillhör de sändande länderna, och inte Nato eller dess högkvarter. I händelse av att Nato skulle verka på svenskt territorium vid kris eller väpnad konflikt i Sverige eller i vårt närområde skulle omfattningen naturligtvis kunna bli en annan. Det ska dock återigen understrykas att all verksamhet av Natohögkvarter i Sverige förutsätter svenskt samtycke. Däremot får en anslutning till protokollet praktisk betydelse för den svenska personal som är placerad vid ett Natohögkvarter, t.ex. vid Shape i Bryssel. I dag regleras statusen för sådan personal genom ad hocöverenskommelser medan den, efter ikraftträdandet av anslutningen, kommer att åtnjuta samma immunitet och privilegier som följer direkt av protokollet.

5 Det kompletterande tilläggsprotokollet

till PFF SOFA

5.1 Innehåll

Det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA, som upprättades den 19 december 1997 och trädde i kraft den 15 april 1999, innehåller sex artiklar och dess huvudsakliga funktion är att göra Parisprotokollet (protokoll om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget) tillämpligt för PFF-länderna. I ingressen anges att parterna beaktar behovet av att upprätta och reglera statusen för militära Natohögkvarter och deras personal inom de staters territorium som deltar i PFF. Syftet är att underlätta förhållandet till de väpnade styrkorna i de enskilda stater som deltar i PFF samt behovet av att tillerkänna personal som ingår i partnerskapsstaternas väpnade styrkor och som är placerad vid eller ansluten till militära Natohögkvarter, en lämplig status. I artikel 1 definieras olika begrepp som förekommer i Parisprotokollet. Det anges t.ex. att orden styrka och civil komponent har de betydelser som de har i Parisprotokollet med det tillägget att de också innefattar personer som är placerade vid eller anslutna till Natohögkvarter från andra PFF-länder än sådana som är Natomedlemmar. Vidare definieras begreppet militära Natohögkvarter såsom allierade högkvarter och andra internationella militära högkvarter eller organisationer som täcks av artiklarna I och XIV i Parisprotokollet. I artikel 2 anges att protokollsparterna ska tillämpa bestämmelserna i Parisprotokollet på militära Natohögkvarters verksamhet och deras militära och civila personal när de befinner sig inom en protokollsparts territorium. Av artikel 3 följer att det geografiska tillämpningsområdet omfattar territorier tillhörande parter till såväl Parisprotokollet som till detta protokoll. Därmed hör, utöver de Natoländer som är parter i Parisprotokollet, även de PFFländers territorier som är parter i protokollet till tillämpningsområdet. I övrigt innehåller protokollet bestämmelser om lösning av meningsskiljaktigheter och ingående respektive uppsägning av protokollet. Protokollet är bilagt i engelsk originalversion och i svensk översättning, se bilaga 4.

5.2 Parisprotokollet

Parisprotokollet, som upprättades den 28 augusti 1952, är ett protokoll till Nato SOFA (avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor). Nato SOFA är en överenskommelse mellan Natos medlemsstater som reglerar statusen för ett Natolands styrkor när de befinner sig på ett annat Natolands territorium. Parisprotokollet reglerar i sin tur statusen för Natos ledningsstrukturer och för dessa högkvarters militära och civila personal, samt för deras familjer, när de

befinner sig på tjänsteuppdrag inom en protokollsparts territorium. Parisprotokollet består av 16 artiklar men hänvisar i materiellt hänseende huvudsakligen till statusreglerna i Nato SOFA. Nedan följer en sammanfattning av några av de här relevanta frågorna som regleras i protokollet. Parisprotokollet och Nato SOFA är bilagda i engelsk originalversion och i svenska översättningar, se bilaga 5 respektive bilaga 6 . Statusavtalen PFF/Nato SOFA och deras tilläggsprotokoll är undertecknade på engelska och franska, vilka båda texter är lika giltiga och ska ha företräde före svensk översättning i händelse av skiljaktigheter.

5.2.1 De enskilda bestämmelserna

I ingressen konstateras att internationella militära högkvarter kan inrättas med stöd av ett särskilt arrangemang som grundar sig på Nordatlantiska fördraget och att parterna önskar definiera statusen för sådana högkvarter och deras personal inom Nordatlantiska fördragets område.

Allmänna bestämmelser (artiklarna I–III) Protokollets första artikel innehåller definitioner av vissa begrepp. Det anges bl.a. att med överhögkvarter avses Natos högkvarter i Europa (Shape), Natos högkvarter för Atlantområdet (Saclant) och varje annat motsvarande internationellt militärt högkvarter som har upprättats enligt Nordatlantiska fördraget. Med allierat högkvarter avses överhögkvarter och varje annat internationellt militärt högkvarter som har upprättas enligt fördraget och som är direkt underställt ett överhögkvarter. I artikel II tydliggörs att bestämmelserna i Nato SOFA med de justeringar som bestäms i protokollet ska tillämpas på allierade högkvarter och på deras militära och civila personal samt deras anhöriga när de befinner sig inom någon protokollsparts territorium i tjänsten eller, i fråga om anhöriga, i samband med makes, makas eller föräldrars tjänstgöring. Artikel III definierar vissa begrepp som används i Nato SOFA. Det anges t.ex. att med styrka avses personer som är placerade vid ett allierat högkvarter och som tillhör ett Natolands stridskrafter. Civil komponent avser två olika kategorier, dels personer som är anställda hos något Natolands stridskrafter men placerade vid ett allierat högkvarter, dels en viss kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. Vidare anges att allierade högkvarter ska jämställas med styrka vid tillämpningen av vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA, bl.a. gällande rätten för en styrkas reguljära militära förband att utöva polisiär myndighet för att upprätthålla ordning och säkerhet inom egna lokaler (artikel VII.10 i Nato SOFA) och beträffande villkoren för en styrkas vistelse vad avser bl.a. inköp av varor och anställning av civil arbetskraft (artikel IX.2–4, 7 och 8 i Nato SOFA).

Tolkningsregler beträffande ”sändande stat”(artikel IV) Bestämmelsen innehåller tolkningsregler som tydliggör hur Nato SOFA ska tillämpas på Natos högkvarter. Huvudregeln är att de rättigheter och skyldigheter som i Nato SOFA gäller för den sändande staten ska, vad 19

gäller ett allierat högkvarter och dess personal samt deras anhöriga, ligga hos eller anknytas till vederbörligt överhögkvarter och dess underställda myndigheter. Från huvudregeln anges ett antal undantag. Den rätt som tillkommer den sändande statens militära myndigheter att utöva straffrättslig och disciplinär jurisdiktion enligt artikel VII i Nato SOFA hör enligt Parisprotokollet till de militära myndigheterna, i förekommande fall den stat, vars militära lagar gäller för den berörda personen. I vissa andra angivna fall ska de skyldigheter som åläggs den sändande staten eller dess myndigheter genom bestämmelser i Nato SOFA gälla både det allierade högkvarteret och den stat vars stridskrafter (eller medlem eller anställd i dess stridskrafter, eller sådana personers anhöriga) berörs. Det gäller bl.a. följande skyldigheter. Både den stat som sänt personal och det allierade högkvarteret ska se till att personalen respekterar lagarna i den mottagande staten (artikel II i Nato SOFA), båda ska underrätta den mottagande staten om personen uteblir från tjänsten och inte skickas tillbaka till sitt hemland eller om han eller hon olovligen är frånvarande från sitt tjänsteuppdrag i mer än 21 dagar (artikel III.4 i Nato SOFA) och båda ska bistå myndigheterna vid den mottagande staten i personens anhållande och dennes överföring till den myndighet som ska utöva domsrätt (artikel VII.5a i Nato SOFA). Av artikelns paragraf c framgår att när det i vissa bestämmelser i Nato SOFA talas om sändande stat ska detta enligt Parisprotokollet anses vara den stat vars styrka medlemmen tillhör eller har civil anställning vid. Det gäller bl.a. det identitetskort som den sändande staten beviljat och den sändande statens skyldighet att ta emot de personer som den mottagande staten har utvisat (se artikel III.2a respektive artikel III.5 i Nato SOFA). Artikelns paragraf d anger att skyldigheter som åläggs sändande stat enligt vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA ska vila på den stat vars stridskrafter den personen som föranlett anspråket tillhör eller vid vilka personen är anställd. Om en sådan stat inte finns hör den sändande statens skyldigheter till det allierade högkvarter som personen i fråga tillhör. Det gäller bl.a. skadeståndsanspråk som härrör från åtalbara handlingar eller försummelser i den mottagande staten och som inte inträffat i tjänsten (artikel VIII.6 i Nato SOFA). Slutligen anges att både den eventuella sändande staten och det allierade högkvarteret ska ha sändande stats rättigheter vid utnämnande av den skiljedomare som avses i artikel VIII.8 i Nato SOFA.

Identitetskort (artikel V) Av bestämmelsen framgår att varje medlem av ett allierat högkvarter ska ha ett av högkvarteret utfärdat identitetskort som ska uppvisas på begäran. Det innebär att det krävs dubbla identitetskort; även ett nationellt identitetskort enligt PFF SOFA fordras.

Skadestånd (artikel VI) Artikeln innehåller tolkningsregler om hur skadeståndsbestämmelsen, artikel VIII, i Nato SOFA ska tillämpas på allierade högkvarter. Det klargörs att de skyldigheter som uppställs för parterna i Nato SOFA om

att avstå från vissa fordringar gentemot varandra ska gälla både för det allierade högkvarteret och för varje berörd part i protokollet. Bestämmelsen innehåller ytterligare tolkningsregler. Artikel VIII.1 och 2 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skadevållande handlingar som sker i tjänsten och det görs skillnad mellan skada som uppstår på offentligt ägd egendom som används under Nato-verksamhet och skada på annan egendom som tillhör en part. Det klargörs att vid tillämpningen av dessa regler ska egendom som tillhör ett allierat högkvarter eller en protokollspart och som används av högkvarteret, anses vara egendom ägd av en part och använd av dess stridskrafter. Vidare framgår att skada som vållats av en medlem av en styrka eller en civil komponent eller av någon annan anställd vid ett allierat högkvarter ska anses vara skada vållad av en medlem eller en anställd i en parts stridskrafter. Det anges också att uttrycket ”tillhörande en part” i artikel VIII.3 i Nato SOFA ska omfatta fartyg som ägs av ett allierat högkvarter. Artikel VIII.5 i Nato SOFA handlar om anspråk på grund av skador som uppstår i tjänsten men där den skadelidande inte är en annan samarbetande stat utan en utomstående, s.k. tredjemansskador. Det förtydligas att sådana anspråk ska omfatta även anspråk som härrör från handling eller underlåtenhet av anställda vid ett allierat högkvarter eller för sådant som ett högkvarter är rättsligt ansvarigt för och som orsakar skada inom någon protokollsparts territorium. När det gäller sådana tredjemansskador som orsakats utanför tjänsteutövning, se ovan artikel IV d.

Beskattning av den utsända personalens lön (artikel VII) Bestämmelsen anger att den skattebefrielse beträffande lön och arvoden som, enligt artikel X i Nato SOFA, i mottagarlandet ska beviljas sändande stats personal (medlemmar av en styrka eller en civil komponent) även ska gälla de löner och arvoden som personal vid allierade högkvarter får i denna egenskap av det land från vilket de är utsända. Bestämmelsen befriar dock inte sådana personer från beskattning i den stat i vilken de är medborgare. Artikeln innehåller vidare ett tillägg i förhållande till Nato SOFA. Det framgår att den civila personal, tillhörande vissa av Natorådet bestämda kategorier, som är direktanställda av högkvarteren ska vara befriade från skatter på löner och arvoden som de allierade högkvarteren betalar till dem i denna egenskap. En part i protokollet kan dock komma överens med högkvarteret om ett arrangemang, enligt vilket parten anställer och sedan ställer sina medborgare till högkvarterets förfogande samt står för deras löner. Den parten får i sådant fall beskatta dessa löner och arvoden, men de ska vara befriade från beskattning av andra parter.

Andra skatter och avgifter (artikel VIII) Artikeln innehåller först en, i förhållande till Nato SOFA, helt ny bestämmelse om skattefrihet. Det anges att i syfte att underlätta etablerandet och driften av allierade högkvarter ska sådana högkvarter, så långt som möjligt, vara befriade från avgifter och skatter som hänför sig till kostnader i det gemensamma försvarets intresse och för deras officiella bruk. Varje protokollspart ska, i syfte att ingå ett avtal om

genomförande av bestämmelsen, föra förhandlingar med det allierade högkvarter som eventuellt verkar inom dess territorium. Bestämmelsen har således i praktiken endast betydelse för värdstater för Natos högkvarter och gäller endast högkvarteren, inte dess personal. Vidare ska allierade högkvarter ha samma rättigheter som beviljas styrkor enligt artikel XI i Nato SOFA. Det handlar om vissa angivna tullbefrielser. Natos högkvarter ska således tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk. Högkvarterens tjänstefordon ska också vara befriade från skatter som uttas för fordon i vägtrafik. Officiella dokument under officiell försegling ska inte göras till föremål för tullinspektion. Medlemmar av högkvarteren får även tullfritt ta in och föra ut personliga ägodelar och möbler samt motorfordon för eget bruk. Det sistnämnda omfattar dock inte medborgare i den mottagande staten, om de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter. Mottagarlandet är slutligen skyldigt att tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till de allierade högkvarterens tjänstefordon, luftfartyg och fartyg skattefritt. Enligt artikeln avses med uttrycket ”avgifter och skatter” inte betalning för erhållna tjänster.

Fördelning av egendom (artikel IX) Artikeln behandlar fördelningen mellan Natos medlemsstater av egendom som allierade högkvarter inte längre behöver. Det framgår också att mark och byggnader som den mottagande staten upplåtit kostnadsfritt, eller mot nominell betalning, för ett allierat högkvarters förfogande ska återlämnas till den mottagande staten. Artikeln blir endast tillämplig när ett högkvarter etablerats på en stats territorium.

Rättskapacitet (artiklarna X–XI) I artikel X beskrivs att varje överhögkvarter är en juridisk person som har rätt att ingå avtal och att förvärva och avyttra egendom. Den mottagande staten kan dock ingå överenskommelser med överhögkvarteret om att utövandet av denna rätt ska ske enligt särskilda arrangemang. Artikel XI klargör att ett överhögkvarter kan uppträda både som kärande och svarande vid rättegångar om inte annat följer av artikel VIII i Nato SOFA samt att exekutionsåtgärder som beslag och kvarstad inte får vidtas avseende allierade högkvarters egendom eller tillgångar, förutom för vissa i Nato SOFA angivna syften, nämligen i samband med utredning av lagöverträdelser.

Valutaregler och handlingars okränkbarhet (artiklarna XII–XIII) Enligt artikel XII ska de allierade högkvarteren för att kunna förfoga över sin internationella budget tillåtas inneha kontanter och konton i valfri valuta. Protokollsparterna ska också underlätta högkvarterens valutaväxling och överföring av tillgångar mellan staterna. Av artikel XIII följer att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar, som förvaras i dess lokaler eller som innehas av en på vederbörligt sätt godkänd medlem av högkvarteret, ska vara okränkbara, om inte högkvarteret har avstått från denna typ av 22 immunitet.

Avslutande bestämmelser (artiklarna XIV–XVI) I artikel XIV finns regler om Natorådets roll och om protokollets tillämplighet i andra fall än de som framgår direkt av protokollet. Det anges bl.a. att protokollet får, enligt beslut av Natorådet, helt eller delvis tillämpas på internationella militära högkvarter och organisationer (som inte omfattas av definitionerna i artikel 1 b–c) och som upprättats med stöd av Nordatlantiska fördraget. De sista artiklarna innehåller bl.a. regler om hur man löser meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av protokollet och formaliaregler.

Den svenska reservationen Artikel VII i Nato SOFA, till vilken såväl PFF SOFA liksom dess kompletterande tilläggsprotokoll via Parisprotokollet hänvisar, innehåller långtgående möjligheter för en sändande stat att utöva straffrättslig jurisdiktion och även verkställa påföljder för brott på en mottagande stats territorium. I samband med att Sverige undertecknade och anslöt sig till PFF SOFA 1996 lämnades dock en reservation mot möjligheten för en utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium. Sverige lämnade samma reservation vid undertecknandet av det kompletterande tilläggsprotokollet. Reservationen har följande lydelse:

Sveriges regering anser sig inte vara bunden av artikel I i avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor i den utsträckning som denna artikel hänför sig till bestämmelserna i artikel VII i avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor, som ger de sändande staterna rätt att utöva domsrätt inom en mottagande stats territorium, när Sverige är mottagande stat. Reservationen inbegriper inte de åtgärder som vidtas av militärmyndigheterna i en sändande stat, vilka är trängande nödvändiga för att upprätthålla lugn och ordning inom styrkan.

Reservationen innebär att, i de fall som den sändande staten enligt avtalet ska ha företräde vid utövande av jurisdiktion, sådan jurisdiktion inte får utövas på svenskt territorium. Reservationen begränsar däremot inte på något sätt den sändande staten från att utöva sådan jurisdiktion för brott begångna här i landet efter det att den misstänkte gärningsmannen återvänt till den sändande staten. Som skäl för den första reservationen, dvs. vid anslutningen till PFF SOFA, angavs i förarbetena (jfr prop. 1995/96:37 s. 31, bet. 1995/96:FöU04 s. 10 f.) främst att jurisdiktionsbestämmelserna är tänkta att reglera rättsliga förhållanden inom ramen för ett betydligt mera långtgående samarbete än PFF, där den sändande staten skulle ha en styrka permanent förlagd i den mottagande staten. Vidare framhölls att det i Nato SOFA inte finns någon bestämmelse som hindrar den sändande staten från att döma till dödsstraff då den utövar sin domsrätt, utan endast ett förbud mot verkställighet av ett sådant straff på mottagarstatens territorium. Redan meddelandet av en dödsdom på svenskt territorium bedömdes strida mot 2 kap. 4 § regeringsformen enligt vilken dödsstraff inte får förekomma.

6 Samförståndsavtalet med Nato om

värdlandsstöd

Samförståndsavtalet mellan Sverige och Nato om tillhandahållande av värdlandsstöd vid genomförande av Natos operationer, övningar och annan liknande militär verksamhet (nedan benämnd värdlandsstödsavtalet), som undertecknades den 4 september 2014, är ett övergripande ramavtal innehållande 11 avsnitt. Det innehåller grundläggande principer och förfaranden, inklusive regler av juridisk och finansiell karaktär, beträffande det stöd som Sverige i egenskap av värdland lämnar till Nato när Nato verkar på svenskt territorium i något avseende. Det är avsett att användas över hela skalan av situationer då Sverige kan komma att ta emot Natos militära stöd, dvs. såväl i fredstid (t.ex. för övningar) som vid kriser och i krig i Sverige eller i närområdet. Genom avtalet tydliggörs det ansvar Sverige har som värdland i förhållande till Nato och sändande länder, liksom vilket ansvar Nato och sändande länder har vid Natoledd verksamhet i Sverige. Värdlandsstödsavtalet som sådant ger inte Nato rätt eller skyldighet att verka på svenskt territorium. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att genomföra någon form av verksamhet. Det betyder att Sverige avgör när Natoledd verksamhet får äga rum på svenskt territorium och i sådant fall också innehållet i verksamheten. Värdlandsstödsavtalet är ett ramavtal och inför varje enskild aktivitet kommer ett särskilt genomförandeavtal att behöva ingås inom ramen för de begränsningar som anges i värdlandsstödsavtalet. Avtalet är bilagt i engelsk originalversion och i svensk översättning, se bilaga 7. Värdlandsstödsavtalet är undertecknat på engelska varför den engelska texten ska ha företräde före den svenska översättningen i händelse av skiljaktigheter.

6.1 De enskilda bestämmelserna

I ingressen anges att parterna beaktar bestämmelserna i bl.a. Nato respektive PFF SOFA jämte avtalens tilläggsprotokoll.

Allmänna bestämmelser (avsnitt 1–4) Avtalets första avsnitt innehåller definitioner av begrepp som används i avtalet, bl.a. gäller detta uttrycken styrka, Natoleverantörer, Natoledd militär verksamhet och sändande länder. Här definieras också värdlandsstöd som det civila och militära stöd som lämnas i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter (på eng.”in peace, emergencies, crisis and conflict”) av ett värdland till allierade styrkor och organisationer som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialhav eller luftrum. Av punkterna 17 och 18 framgår att värdlandsstödsavtalet är ett ramavtal och att tekniska tilläggsöverenskommelser kommer att ingås inför varje aktivitet.

Av avtalets andra avsnitt framgår att avtalets syfte är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Natoledd militär verksamhet. Det tydliggörs också att avtalet, tillsammans med dess tilläggsöverenskommelser, är avsedda att tjäna som grund för behörig myndighet i värdnationen och för Natobefälhavare inför planeringen av överenskommelser om värdlandsstöd för olika typer av militär verksamhet. Avtalet tar alltså sikte på Natoledd militär verksamhet på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium. I tredje avsnittet utvecklas avtalets tillämpningsområde närmare och avsnittet innehåller vissa generella bestämmelser. Det framgår bl.a. att PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet, om de är i kraft mellan parterna, ska tillämpas på all Natoledd militär verksamhet samt att värdlandsstödsavtalet är avsett att vara i överensstämmelse med Natos doktrin och fungera som ett övergripande avtal för värdlandsstöd. Värdlandet ska erkänna att baseringsområden som upprättats i enlighet med avtalet utgör avdelningar till de högkvarter som upprättat dem och att högkvarteren också bär ansvaret för verksamheten på sådana baser. Vidare anges att värdlandet, alltså Sverige, i största möjliga utsträckning utifrån förmåga och inom de praktiska begränsningar som råder vid varje given tidpunkt ska stödja de styrkor som är utsända till Natoledd militär verksamhet. De närmare detaljerna om stödet ska framgå av tilläggsdokumenten. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet är tillämpligt i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt vad värdlandet och Nato gemensamt beslutar. Vidare anges att sändande länder uppmuntras att delta i Natoledd militär verksamhet i värdlandet och att då godta avtalet som övergripande dokument för det värdlandsstöd som värdlandet ska lämna, men att de också får ingå separata bilaterala avtal i enskilda fall. Slutligen regleras generella tillstånd för flygningar, tillträde till hamnar m.m. i samband med Natoledd militär verksamhet i värdlandet. I avsnitt fyra hänvisas till bilagan till värdlandsstödsavtalet, i vilken anges de referensdokument som kan vara tillämpliga för avtalet, t.ex. PFF SOFA.

Ansvar (avsnitt 5) I femte avsnittet regleras ansvarsfördelningen mellan värdlandet och Nato samt övriga deltagare, dvs. de sändande länderna. I punkten 5.1 regleras värdlandets, dvs. Sveriges, ansvar enligt avtalet. Det klargörs att det av tilläggsdokumenten ska framgå värdlandets tillgänglighet eller eventuella brister i fråga om förmåga till värdlandsstöd, och att värdlandet åläggs skyldighet att i god tid lämna besked om ändrade förutsättningar. Nato-planerare ska kunna förlita sig på de framtagna tilläggsdokumenten. Värdlandet ska, för att kunna lämna stöd, ingå nödvändiga överenskommelser med såväl civila som kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska upphandlas genom ett konkurrensutsatt förfarande. Värdlandet ska vidare föra register för att kunna fastställa ersättning till värdlandet för det stöd som tillhandahålls styrkorna. Det klargörs att värdlandet behåller kontrollen över sina egna värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen släpps. Värdlandet ska uppmana

sändande länder att godta villkoren i avtalet genom antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring. Värdlandet ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från värdlandets militära anläggningar på samma villkor som värdlandets militär får. Värdlandet ska också tillhandahålla förfaranden för medicinska kontakter mellan värdland och sändande land. Vidare åläggs värdlandet en skyldighet att förse Natobefälhavaren med kopior på engelska av vissa nationella bestämmelser som kan vara tillämpliga på verksamheten. Slutligen ska värdlandet som dokumentation för tulländamål godkänna kopior av sändande staters lastförteckningar över utrustning och förnödenheter, både för militärt och personligt bruk, som upprättats i enlighet med Nato SOFA. I punkten 5.2 regleras Natos ansvar. Det anges att Natobefälhavaren i största möjliga utsträckning ska säkerställa att tilläggsdokumenten anger den typ och kvantitet av stöd som behövs. Det konstateras dock att uppdragets och styrkans utformning inte kan specificeras förrän bl.a. operationsplaner har upprättats. Natobefälhavaren ska lämna den kompletterande information som är nödvändig för värdlandets planering så snart som möjligt. Natobefälhavaren ska också i god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå lämpliga ändringar i tilläggsdokument. Det är Natobefälhavaren som beslutar kring frågor om Nato-gemensam finansiering. Natobefälhavaren ska vidare ange och prioritera vilket värdlandsstöd som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma kostnader samt säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom gemensam finansiering. I övriga fall ska Natobefälhavaren hjälpa till att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de sändande länderna. Natobefälhavaren ska vidare identifiera bl.a. personalbehov för de platser som ska upprättas i värdlandet, och tillsammans med berörda sändande länder lösa eventuella situationer då sändande staters behov inte stämmer överens med Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar. Slutligen ska Natobefälhavaren arbeta för standardisering av stödbehoven m.m. I punkten 5.3 regleras de sändande ländernas ansvar. Det framgår bl.a. att sändande länder kan välja att delta i förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i avtalet, antingen genom ett anslutningsmeddelande eller genom en avsiktsförklaring för en viss Natoledd militär verksamhet. Sändande länder åläggs att informera värdlandet och ansvarig Natobefälhavare om behoven av värdlandsstöd. I bestämmelsen finns också regler om kostnaderna för värdlandsstödet. Det framgår bl.a. att sändande länder ska betala direkt eller ersätta värdlandet för tjänster som tillhandahålls från militära aktörer. När det gäller stöd från kommersiella eller civila aktörer ska detta betalas direkt av de sändande länderna. De sändande länderna är vidare skyldiga att anmäla bl.a. förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och behörig Natobefälhavare. Slutligen anges att de sändande länderna ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller samt att de är skyldiga att följa vissa av värdlandets bestämmelser, bl.a. på hälso- och sjukvårdsområdet samt avseende förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods, vilka har 26 identifierats vara relevanta för verksamheten.

Finansiella bestämmelser (avsnitt 6) I sjätte avsnittet regleras finansiella frågor. Inledningsvis görs en hänvisning till framförallt statusavtalen. Det framgår att internationella militära högkvarters aktiviteter, baseringsområden, Natoägda och/eller chartrade fartyg, luftfartyg och fordon samt drivmedel, oljor och smörjmedel som tillhandahålls styrkor ska vara befriade från skatter, tullar, avgifter och andra liknande pålagor i enlighet med reglerna i Nato/PFF SOFA, Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet och/eller andra mellan parterna tillämpliga överenskommelser och internationella konventioner. Det anges också att den immunitet och de privilegier som internationella militära högkvarter tillerkänns genom Parisprotokollet eller det kompletterande tilläggsprotokollet ska vara tillämpliga på alla högkvarterens delar och avdelningar som sänds till värdlandet för genomförandet av en Natoledd militär verksamhet. Vidare ska tillfällig import till och export från värdlandets territorium av utrustning, förråd, produkter, materiel och tjänster i samband med en Natoledd militär verksamhet vara befriad från tullar, skatter och avgifter. Andra tullförfaranden ska beslutas i enlighet med tillämpligt statusavtal respektive tilläggsprotokoll. I punkten 6.4 klargörs att vad gäller befrielse från mervärdesskatt och punktskatter, enligt nyss angivna bestämmelser, ska sådan beviljas internationella militära högkvarter och Natoledda förband i deras egenskap av juridiska personer. Skattebefrielse avseende fysiska personer, som definieras som del av en styrka, ska beviljas i enlighet med reglerna i tillämpligt statusavtal respektive tilläggsprotokoll och eventuella bilaterala tilläggsöverenskommelser mellan parterna. Vidare anges att för det fall fullständig befrielse från skatter, tullar, avgifter och liknande pålagor inte är möjlig för köp gjorda i värdlandet, ska den avgift som tas ut inte vara högre än den som gäller för värdlandets försvarsmakt. Av avsnittet framgår också att finansiella transaktioner, inklusive överföring av medel och öppnande av konton, vid bankinstitut ska vara fria från statliga pålagor och statliga avgifter. Vidare ska avgifter för civil och militär materiel och civila och militära tjänster som tillhandahålls av värdlandet inte vara högre än de avgifter som värdlandets försvarsmakt betalar och ska inte inbegripa t.ex. administrationskostnader. Ersättning ska inte betalas för stöd som tillhandahålls av militär personal. Natobefälhavaren och de sändande länderna får ingå avtal direkt med kommersiella leverantörer om varor, tjänster och annat stöd. Natoägda fordon och de sändande ländernas militärfordon är egenförsäkrade och ska därför kunna användas utan kommersiell försäkring. Värdlandet ska som huvudregel inte ta på sig något ekonomiskt ansvar för Natobefälhavarens eller de sändande ländernas räkning. Det klargörs att värdlandsstödsavtalet inte medför finansieringsskyldighet utan att de frågorna ska anges i tilläggsdokumenten samt att upprättandet av baseringsområden i värdlandet inte avser anläggande eller restaurering av infrastruktur. Avsnittet innehåller också regler om bl.a. Natogemensam finansiering, beräkning av omkostnader och kategorisering av utgifter såsom t.ex. Natogemensamma kostnader eller delade kostnader.

Rättsliga frågor (avsnitt 7) I avsnittet framgår att högkvarteren har rätt att utföra sådana rättshandlingar som är nödvändiga för uppdragens fullgörande, t.ex. att ingå avtal och köpa egendom. Vidare klargörs att statusen för de styrkor som är utsända till värdlandets territorium ska bestämmas i enlighet med Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet. Slutligen regleras frågor om skadestånd. Det anges att utomobligatoriska skadeståndsanspråk som uppkommer till följd av, eller i samband med, tillämpningen av avtalet ska avgöras i enlighet med bestämmelserna i statusavtalen medan inomobligatoriska anspråk ska behandlas och avgöras av värdlandet i enlighet med värdlandets lagar och förfaranden.

Skydd av styrkor (avsnitt 8) I avsnittet finns bestämmelser om skydd av styrkor, t.ex. om planerandet av sådant skydd, om parternas informationsskyldigheter gentemot varandra och om Natobefälhavarens samordnarroll. Det anges att skydd av styrkor ska ske i enlighet med Natos principer och förfaranden och på ett sätt som är förenligt med Nato/PFF SOFA. Under inga omständigheter får skyddet ske på sådant sätt att det strider mot Nato/PFF SOFA eller lagarna i värdlandet.

Säkerhetsskydd och röjande av information (avsnitt 9) Avsnittet innehåller bestämmelser om skydd av information, t.ex. hur säkerhetskyddsklassificerade uppgifter som överförs, förvaras, hanteras m.m. till följd av avtalet ska behandlas, och om märkning av och röjande av sådana uppgifter. Det hänvisas i huvudsak till tillämpliga överenskommelser mellan Nato och Sverige.

Avslutande bestämmelser (avsnitt 10–11) I de avslutande avsnitten finns regler om avtalets ikraftträdande, uppsägning och giltighetstid, om ändring av avtalet och tvistlösning angående tolkning eller tillämpning av avtalet samt om lagkonflikter.

Tolkningsmeddelanden kring ”styrka” och ”leverantörer” I samband med undertecknade av värdlandsstödsavtalet lämnade Sverige följande meddelande:

Vid tillämpning av detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument erkänner inte Konungariket Sveriges regering att leverantörer utgör del av styrkan eller civil komponent enligt definitionen i Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet.

Nato lämnade i sin tur följande meddelande:

Konungariket Sveriges meddelande ska förstås vara tillämpligt så länge Natoledd militär verksamhet fortsätter att kunna fylla sitt syfte i enlighet med Nordatlantiska rådets mandat.

7 Godkännande av avtalen

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner värdlandsstödsavtalet med Nato, liksom det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA med reservation när det gäller möjligheten för utländsk stat att utöva domsrätt på svenskt territorium.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Några instanser, Försvarsmakten, Trafikverket, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen yttrar sig särskilt i denna fråga och tillstyrker eller uttrycker sig på annat sätt positivt till ett godkännande av värdlandsstödsavtalet. Utöver remissinstanserna har ett antal spontana yttranden från olika sammanslutningar och privatpersoner inkommit. Samtliga avstyrker eller ställer sig på annat sätt negativa till ett godkännande av värdlandsstödsavtalet. En synpunkt är att promemorian saknar en allsidig analys av de säkerhetspolitiska konsekvenserna av värdlandsstödsavtalet. Vidare ifrågasätts hur avtalet förhåller sig till Sveriges militära alliansfrihet och vad det innebär för Natos möjlighet att placera kärnvapen i Sverige. Flera uttrycker oro för att Sverige överlämnar beslutanderätt till Nato och undrar också hur tilläggsavtal kommer att ingås. Vissa anser att frågan inte har hanterats på ett transparent och demokratiskt sätt. Skälen för regeringens förslag: Som redogjorts för i avsnitt 4.1 för Sverige en solidarisk säkerhetspolitik som bygger på att hot mot freden bäst avvärjs i gemenskap och i samverkan med andra länder och organisationer. En viktig del av att kunna bygga säkerhet tillsammans med andra är förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Förmågan till detta är också en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utföra sin uppgift att, såväl självständigt som i samverkan med andra, försvara Sverige och främja svensk säkerhet genom insatser såväl nationellt som internationellt. Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd är dock beroende av ett antal faktorer. En grundläggande förutsättning är Försvarsmaktens förmåga att kunna samverka militärt med andra länder. I västvärlden är Nato den organisation som definierar den internationella standarden för militär samverkan, s.k. interoperabilitet, vilken i sin tur utgör grunden för svensk samverkansförmåga i internationell krishantering inom ramen för Nato, FN och EU. Samarbete med Nato utgör en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna utveckla en hög förmåga till interoperabilitet. En annan grundförutsättning är förmågan till värdlandsstöd. Med värdlandsstöd menas de praktiska förberedelser som krävs för att ett utländskt förband ska kunna verka på svenskt territorium. Det handlar om att Sverige, som värdland, ska kunna lämna effektivt stöd till utländska aktörer när de på inbjudan av Sverige befinner sig på svenskt territorium, för att t.ex. öva eller genomföra operationer eller annan militär verksamhet vid kriser eller konflikter i Sverige eller i närområdet. I förberedelserna ingår inte bara överenskommelser om det logistiska stöd som ska lämnas utan också om bl.a. finansiella aspekter av lämnat stöd och regler vad avser utländska militära förbands uppträdande på svenskt

territorium. Utöver en stärkt värdlandsstödsförmåga hos Försvarsmakten ställs även krav på övriga totalförsvarsmyndigheter. Värdlandsstöd förutsätter olika former av avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna vid en situation då stöd lämnas. Förberedelserna kan underlättas genom att generella samförståndsavtal, dvs. övergripande ramavtal, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtal behöver träffas inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning. Värdlandsstödsavtalet med Nato som regeringen undertecknade den 4 september 2014 är ett övergripande avtal där bl.a. juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred, kriser till krig. Som redan framgått i tidigare avsnitt blir avtalet tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om att tillåta Natoverksamhet på svenskt territorium i något avseende. Genom att godkänna värdlandsstödsavtalet etableras således ett ramregelverk som underlättar och ökar förutsättningarna att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller väpnad konflikt i Sverige eller i närområdet. Avtalet underlättar också för Sverige att utgöra värdland för ömsesidigt överenskomna militära verksamheter, t.ex. internationella övningar. I nuläget behöver Sverige förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet (när PFF SOFA inte är tillräcklig). Processen är ofta komplex och brådskande samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns därför en risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett avtal om värdlandsstöd på plats. Att öva med samarbetspartners i en internationell miljö är av stor vikt för att upprätthålla och utveckla interoperabiliteten med andra länder. Det är också centralt för att utveckla svensk förmåga. Nato är ledande vad gäller militär interoperabilitet och i princip samtliga våra internationella samarbetspartners är medlemmar i eller partners till Nato och de flesta har dessutom tecknat samförståndsavtal om värdlandsstöd med Nato. Det kan noteras att även Finland tecknade ett sådant samförståndsavtal samma dag som Sverige. Ett svenskt godkännande av värdlandsstödsavtalet ökar vår förmåga till samverkan internationellt, vilket i sin tur kan främja också bilaterala aktiviteter mellan Sverige och andra samarbetsländer. Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att Sverige godkänner värdlandsstödsavtalet med Nato. Regeringen vill med anledning av de spontana yttranden som inkommit poängtera att den säkerhetspolitiska inriktning som fastslås i inriktningspropositionen (prop. 2014/15:109) ligger fast och att genomförandet av värdlandsstödsavtalet ligger i linje med den. I inriktningspropositionen anges bl.a. att Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra, att Sverige bör fördjupa sina bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten samt att detta ställer krav på förmågan att ge och ta emot stöd. Det höjer tröskeln för militära incidenter och konflikter och bidrar därmed till svensk säkerhet men också till stabiliteten och säkerheten i vår region. Sveriges säkerhetspolitik, inbegripet den militära alliansfriheten, syftar 30 ytterst till att garantera landets politiska oberoende och självständighet.

Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska kunna uppnå målen för vår säkerhet. Den militära alliansfriheten förutsätter en aktiv, bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik i kombination med en trovärdig nationell försvarsförmåga. Detta bygger på sammanhållningen i EU och på ökat samarbete på bred front: i Norden, Östersjöområdet, FN och OSSE, med Nato och genom den transatlantiska länken. Det bör noteras att värdlandsstödsavtalet inte innehåller några försvarsförpliktelser, eller andra typer av säkerhetspolitiska garantier utan innebär ett led i genomförandet av Sveriges säkerhetspolitiska inriktning, och påverkar inte den militära alliansfriheten. Vad som avtalas är tekniska och juridiska frågor i händelse av att Sverige bjuder in Nato att genomföra verksamhet på svenskt territorium, vilket även fortsättningsvis förutsätter nationella beslut på svensk sida. Värdlandsstödsavtalet förenklar samarbetet med Nato och bidrar till svensk handlingsfrihet, men föreskriver inte något ytterligare samarbete i sig. Som förklarats ovan innebär värdlandsstödsavtalet att Sveriges förmåga att ge och ta emot stöd ökar, vilket bland annat underlättar övningssamarbetet. Därmed stärks säkerheten för Sverige och vi bidrar till andras säkerhet. Det är i sin tur en viktig del i genomförandet av den säkerhetspolitiska inriktning som regeringen angett i den nyss nämnda propositionen. Som också förklarats ovan, bygger värdlandsstödsavtalet på frivillighet och blir tillämpligt endast i de fall som Sverige först fattar ett nationellt beslut om att bjuda in Nato för att bedriva verksamhet i något avseende. Avtalet ger inte Nato någon rätt eller skyldighet att vistas eller verka på svenskt territorium utan en inbjudan i det enskilda fallet. Det betyder att Sverige även framöver avgör om och när Natoverksamhet får äga rum på svenskt territorium och vilken typ av verksamhet det i sådant fall ska vara fråga om. Precis som är fallet enligt nu gällande lagstiftning krävs också beslut om tillstånd för tillträde till svenskt territorium innan utländsk trupp kommer hit. Det är således ingen skillnad från vad som gäller, och vad som redan sker i dag, t.ex. när Sverige beslutar om att tillåta en Nato-övning på svenskt territorium. Precis som nu kommer i de flesta fall beslut om eventuell verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet fattas genom regeringsbeslut. I sällsynta fall, företrädesvis under höjd beredskap, kan det också tänkas att det skulle kunna uppstå en fråga som ligger inom riksdagens mandat. De svenska reglerna som rör rätten för myndighet, regering respektive riksdag att fatta beslut om att tillåta utländsk trupp, t.ex. Nato, att agera på eller från svenskt territorium i något avseende, kvarstår alltså oförändrade och påverkas inte av värdlandsstödsavtalet. Värdlandsstödsavtalet är, som tidigare framgått, ett ramavtal vilket innebär att mer detaljerade tilläggsavtal kan behöva ingås inför enskilda aktiviteter. I de fall tilläggsavtalen innebär nya förpliktelser för Sverige som stat kommer även dessa avtal att behöva föregås av sedvanliga regeringsbeslut. I detta sammanhang bör även något sägas då det gäller frågan om kärnvapen. I många av de spontana yttranden som inkommit har uttryckts oro för att värdlandsstödsavtalet skulle kunna innebära att Natoländer kommer kunna placera kärnvapen i Sverige. Värdlandsstödsavtalet ger 31

inte Nato rätt att vistas eller verka på svenskt territorium, utan föregående svenskt beslut om detta. Avtalet ger inte heller Natoländer rätt att placera kärnvapen på svenskt territorium. Något utrymme för Nato att mot svensk vilja upprätta baseringsområden eller basera förband här finns inte. Det är Sverige som även fortsättningsvis beslutar om vilken typ av verksamhet som får bedrivas här och vilka vapen som får föras in hit. I värdlandsstödsavtalets avsnitt 11.2 förtydligas vidare att avtalet inte är avsett att strida mot nationell lag eller internationella åtaganden som parterna är bundna av, dvs. att dessa lagar och åtaganden är överordnade i relation till värdlandsstödsavtalet. I detta sammanhang bör något sägas om avsnitt 3.3 i värdlandsstödsavtalet som anger att avtalet ”är avsett att överensstämma med Natos doktrin…”. Denna skrivning uttrycker endast att utgångspunkten för Nato är att organisationen ska genomföra sin verksamhet i enlighet med sina styrdokument, så även inom ramen för detta avtal. Men denna skrivning kan aldrig binda Sverige till något avtalsinnehåll som Sverige varken känner till eller har godtagit. Det är tydligt inte minst mot bakgrund av nämnda avsnitt 11.2 Kärnvapen får inte placeras på svenskt territorium. Detta har Sverige i decennier tydligt markerat till omvärlden. Den svenska positionen att inte förvärva kärnvapen och att inte tillåta att sådana vapen placeras på svenskt territorium eller medförs av gästande utländska stridskrafter vid besök har förmedlats på ett otvetydigt sätt i olika sammanhang och forum, t.ex. genom tal i FN:s generalförsamling. En gästande stat är folkrättsligt förpliktad att följa de villkor som Sverige uppställer för besöket. Detta följer bl.a. av den folkrättsliga suveränitetsprincipen. Ingen kärnvapenstat kan vara omedveten om den svenska politiken vad avser kärnvapen på svenskt territorium. När det gäller frågan om sådana vapen som omfattas av vapenlagens regler, t.ex. skjutvapen, så framgår av avsnitt 8.2.8 nedan att regeringen måste fatta beslut om undantag från vapenlagens tillståndskrav för att sådana vapen ska få föras in i landet. Vidare bör något sägas om frågan om straffrättslig immunitet. Som framgår av avsnitt 8.2.2 nedan föreskriver varken statusavtalen PFF/Nato SOFA, deras tilläggsprotokoll eller värdlandsstödsavtalet någon sådan immunitet. Regeringen har tidigare fattat två beslut avseende värdlandsstödsavtalet, först ett bemyndigande till Försvarsmakten att förhandla avtalet och därefter ett bemyndigande för myndigheten att ingå detsamma (Fö2014/00091/SI). Arbetet med den lagstiftningsprocess som krävs för att avtalet ska kunna träda i kraft har därefter tagit vid och bedrivits på sedvanligt vis. Regeringen har vid flertalet tillfällen och på olika sätt informerat om detta arbete, bl.a. i inriktningspropositionen (prop. 2014/15:109 s. 37 f.) och i regeringens budgetproposition för 2015 (prop. 2014/15:1, Utgiftsområde 6, s. 56). Även Försvarsberedningen nämner arbetet i sin försvarspolitiska rapport Försvaret av Sverige – Starkare försvar för en osäker tid (Ds 2014:20, s. 38 f.). Den departementspromemoria som ligger till grund för denna lagrådsremiss, i vilken bl.a. aktuella författningsändringar behandlas (Ds 2015:39) har remitterats till 47 remissinstanser och har också publicerats på regeringens webbplats.

Sverige är anslutet till PFF SOFA sedan 1996 och värderar samarbetet inom PFF högt. Det kompletterande tilläggsprotokollet utgör en grund i det juridiska ramverk som krävs för att Sverige ska kunna vara part i ett värdlandsstödsavtal med Nato, eftersom det reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. Det är därmed angeläget att Sverige även godkänner anslutningen till protokollet. Det ska dock understrykas att protokollet bedöms få en begränsad praktisk betydelse i och med att det inte finns något Natohögkvarter eller någon personal vid Natohögkvarter i Sverige (se mer om detta under avsnitt 4.3). Eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet, genom Parisprotokollet, i stort hänvisar till Nato SOFA:s jurisdiktionsbestämmelser bör ett godkännande ges med samma reservation angående möjligheten för utländska myndigheter att utöva domsrätt på svenskt territorium som lämnades i samband med anslutningen till bl.a. PFF SOFA. Såväl värdlandsstödsavtalet som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder och ska därför enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkännas av riksdagen. Förslag till lagändringar presenteras i följande avsnitt.

8 Behovet av lagstiftning

8.1 Allmänt

8.1.1 Lagstiftningsmetod

För att en internationell överenskommelse ska bli en del av den svenska rättsordningen krävs särskilda åtgärder. Det finns i huvudsak två metoder att göra detta på: transformation eller inkorporering. Transformation innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen införlivas genom lagstiftningsåtgärder, antingen genom att avtalstexten översätts och därefter förs in i en svensk författning eller genom att den omarbetas till en mer traditionell svensk författningstext. Inkorporering innebär att överenskommelsens text införs i den nationella rättsordningen i oförändrat skick. Det sker genom att det i lagtexten görs en hänvisning till överenskommelsen som innebär att den blir gällande nationell rätt. Avtalet kan också göras till en bilaga till lagtexten. När PFF SOFA infördes i svensk rätt 1996 användes huvudsakligen transformationsmetoden. Lagändringar skedde i brottsbalken, lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m., lagen (1994:588) om utbildning för fredsbevarande verksamhet och lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. (prop. 1995/96:37, bet. 1995/96:FöU04, rskr. 1995/96: 237). Enligt samma princip gjordes vissa ändringar i relevanta förordningar.

Sverige beslutade 2004 att utvidga tillämpningen av PFF SOFA samt att ratificera två andra avtal; SHIRBRIG SOFA och EU SOFA. I samband med detta användes samma metod, dvs. i huvudsak transformation, för de lagändringar som krävdes för att möjliggöra ett vidare tillämpningsområde. Lagändringar skedde i samma lagar som första gången, dock med tillägget att ändringar också gjordes i lagen (1957:668) om utlämning för brott och vapenlagen (1996:67) och dessutom beslutades en ny lag; lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Inkorporeringsmetoden användes, i likhet med tidigare, endast för de lagändringar som föreslogs i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (prop. 2004/05:7, bet. 2004/05:FöU2, rskr. 2004/05:44). Även här gjordes vissa förordningsändringar. Författningsförslagen i denna lagrådsremiss bygger på samma metod, både när det gäller det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandsstödsavtalet. Det innebär att överenskommelsernas regler, i de fall de inte stämmer överens med svensk lagstiftning och således kräver författningsändringar, föreslås införlivas genom transformation, dock med det nyss angivna undantaget avseende lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

8.1.2 Generella utgångspunkter

Jämförelse med gällande statusavtal Som har redogjorts för i avsnitt 4 och 5 utgörs de materiella reglerna i det kompletterande tilläggsprotokollet i huvudsak av innehållet i Nato SOFA. Det senare ligger också till grund för PFF SOFA. Ett svenskt godkännande av protokollet innebär således att liknande privilegier och immunitet som Sverige redan tillerkänner PFF-ländernas styrkor (liksom tillhörande civila komponenter samt anhöriga) genom PFF SOFA ska utsträckas till att också gälla Natos högkvarter och deras personal. Motsvarande status kommer även tillerkännas personal vid EU:s högkvarter när EU SOFA, som Sverige har ratificerat, trätt i kraft. De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av PFF SOFA, och till viss del även EU SOFA, medför således att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för det nya avtalsåtagandet. Det kompletterande tilläggsprotokollet kräver ändock viss justering av bestämmelserna som antogs på grund av PFF SOFA, främst med anledning av att det nu är fråga om status för vissa militära högkvarter och deras personal istället för personal utsända av en annan stat. En genomgång av i tidigare lagstiftningsarbeten gjorda lagändringar görs i nästa avsnitt med den utgångspunkten, för att inventera behovet av ändring. Dock ska det påpekas, att eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet omfattar såväl vissa högkvarter, såsom juridiska personer, som deras personal är det inte givet att varje bestämmelse, som införts i svensk rätt med anledning av PFF SOFA och som inte omfattar högkvarterens personal, kräver ändring. Regeringen återkommer till det nedan, men definitionerna av begreppen styrka och civil komponent i protokollet innebär att det oftast gäller personal som tillhör (Nato- eller

PFF) stater men som är ”tillfälligt placerade” vid ett Natohögkvarter. Det innebär att i många fall, när en statusfråga beträffande en person ska avgöras, torde detta ske enligt de ”vanliga” reglerna enligt PFF/Nato SOFA. Däremot uppstår, i och med protokollen, en del statusfrågor avseende högkvarteren, som juridiska personer, och därtill tillkommer en personalkategori som inte omfattas av huvudavtalen. I förhållande till PFF SOFA innehåller det kompletterande tilläggsprotokollet också vissa materiella skillnader, varav den viktigaste är bestämmelsen om att Natohögkvarteren under vissa premisser ska vara befriade från skatter och avgifter vid köp av varor och tjänster som faller inom ramen för överenskommen verksamhet (artikel VIII punkten 1 i Parisprotokollet). När det gäller värdlandsstödsavtalet som redovisats i avsnitt 6, ger en genomgång av det utfallet att det också där i huvudsak är på skatteområdet som det krävs viss anpassning av svensk lagstiftning samt att det även i det fallet handlar om att utsträcka rättigheter till Natohögkvarter och Natoledda förband, såsom juridiska personer. Därutöver innehåller avtalet en, i förhållande till statusavtalen, något annorlunda definition av begreppet styrka. Medan statusavtalens tillämplighet är begränsad till personer från PFF- och Natoländer anger värdlandsstödsavtalets definition av styrka att det inte är uteslutet att även andra länder kan delta i en aktivitet under Natos ledning. Även om det inte torde höra till vanligheten så är det i vart fall inte uteslutet. Vidare inkluderar definitionen bl.a. vissa icke svenska leverantörer. Sverige lämnade dock ett tolkningsmeddelande i samband med undertecknandet av avtalet med innebörden att Sverige inte erkänner leverantörer som en del av styrkan. Nato lämnade i sin tur ett meddelande som innebär att det svenska uttalandet gäller endast i den mån som Natoledd verksamhet fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantören ska anses vara nödvändig för den aktuella aktiviteten, se mer om detta nedan.

Avtalens tillämplighet: militärt samarbete Som har framgått under avsnitt 4.2 gäller statusavtalen PFF/Nato SOFA endast vid militärt samarbete. Det är således endast fråga om personal som är knuten till ett avtalslands stridskrafter som omfattas av avtalen, dvs. främst militär personal. Även en person som är civilanställd i ett avtalslands stridskrafter och som följer med en styrka, åtnjuter dock vissa rättigheter enligt avtalsbestämmelserna. Avtalen är däremot inte tillämpliga på annan civil personal. Statusavtalen är alltså tillämpliga endast när det är fråga om personal som, enligt definitionerna av civil komponent, är knuten till en avtalsparts försvarsmakt. Detta gäller oavsett om arrangemanget i vilket personalen medverkar är anordnat av en militär eller en civil myndighet. Även anhöriga, till den utsända personalen, ges viss rättslig status i avtalen. PFF/Nato SOFA täcker inte andra personalkategorier än dem som nu redogjorts för (se vidare i prop. 2004/05:7 s. 23 f). I princip samma sak gäller det kompletterande tilläggsprotokollet/ Parisprotokollet eftersom protokollen beträffande definitionerna av styrka och civil komponent i stort hänvisar till Nato SOFA. Det som är

nytt är den kategori av civil personal som är direktanställd av Nato. Men inte heller de personerna är civila, i den bemärkelsen, eftersom Nato är en militär allians. Av värdlandsstödsavtalet framgår att avtalet gäller militär verksamhet och att det omfattar i första hand militär personal, de som ingår i styrkan, och vad gäller civil komponent så hänvisas till definitionerna i statusavtalen. Även här är det alltså endast sådan civil personal som är knuten till styrkan som omfattas av avtalet. Resonemangen i de följande avsnitten ska läsas med denna utgångspunkt, dvs. i de fall som det talas om ”civil personal” är det sådan som är knuten till en styrka som avses. Det är dock viktigt att påpeka att de aktiviteter som kan komma att genomföras inom ramen för värdlandsstödsavtalet kan omfatta många samhällssektorer, och att samverkan mellan civila och militära aktörer därför är en viktig del i planeringen och genomförandet.

8.2 Överväganden och förslag

I detta avsnitt redogörs samlat för regeringens överväganden och förslag med anledning av innehållet i det kompletterande tilläggsprotokollet till PFF SOFA och värdlandsstödsavtalet med Nato. Som har framgått ovan innebär det kompletterande tilläggsprotokollet att i huvudsak samma immunitet och privilegier som Sverige i dag tillerkänner PFF-ländernas styrkor ska gälla också Natohögkvarteren och deras personal. Även värdlandsstödsavtalet hänvisar i stora delar till de materiella reglerna i Nato/PFF SOFA. Detta avsnitt tar därför sin utgångspunkt i de författningsåtgärder och överväganden som tidigare har gjorts för att anpassa svensk rätt till PFF SOFA. Förutom en jämförelse med tidigare antagna lagändringar görs också en genomgång av tidigare överväganden beträffande de bestämmelser i PFF SOFA där lagstiftningsåtgärder inte har genomförts och där samma materiella regler gäller för det kompletterande tilläggsprotokollet. Därutöver redogörs det för övriga överväganden och förslag med anledning av de materiella skillnader som finns i protokollet jämfört med PFF SOFA samt avseende värdlandsstödsavtalets övriga bestämmelser.

8.2.1 Beteckning för Natos högkvarter och deras

personal

Regeringens förslag: Beteckningen Natohögkvarter ska införas i vissa bestämmelser. Det ska vara tydligt att det avser endast sådana högkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverket uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens förslag: En genomgång av de lagändringar som tidigare har gjorts med anledning av PFF SOFA visar att vissa svenska bestämmelser är utformade på så sätt att de endast omfattar styrkor och annan personal som tillhör en främmande stat . I de fall som bestämmelser i det kompletterande tilläggsprotokollet eller i värdlandsstödsavtalet också ska gälla Natohögkvarter och deras personal och de befintliga svenska bestämmelserna inte kan anses omfatta även dessa kategorier behövs en lagändring. Regeringen föreslår att beteckningen Natohögkvarter ska läggas till i de specifika bestämmelser som är aktuella. Det är dock viktigt att framhålla att det inte är fråga om att ge organisationen Nato i sin helhet en viss status i svensk rätt, utan att det är de högkvarter med personal som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet eller värdlandsstödsavtalet, som åsyftas. Av detta skäl väljs nämnda begrepp i stället för t.ex. internationell organisation. I Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet definieras vilka internationella militära högkvarter som avses. Det framgår således att protokollen avser dels Natos permanenta ledningsstrukturer såsom samtliga strategiska högkvarter (t.ex. Shape), dels varje annat motsvarande internationellt högkvarter som har upprättats i enlighet med Nordatlantiska fördraget och som är inordnat i Natos ledningsstruktur. Men värdlandsstödsavtalet anger att privilegierna enligt det avtalet vad beträffar Natohögkvarteren inte bara gäller de internationella militära högkvarteren enligt definitionerna i protokollen utan också varje enhet eller avdelning av ett sådant högkvarter som sänds ut till värdlandet för att genomföra en Natoledd militär verksamhet. Med beteckningen ”Natohögkvarter” i bestämmelserna avses således såväl alla de högkvarter som omfattas av avtalen som varje enhet eller avdelning av sådant högkvarter som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet.

8.2.2 Straffrättslig jurisdiktion och internationellt

rättsligt samarbete

Regeringens bedömning: Jurisdiktionsbestämmelserna i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet kräver ingen ändring av brottsbalkens domsrättsregler. Även gällande svensk lagstiftning om internationellt rättsligt samarbete är tillräcklig.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i frågan om straffrättslig jurisdiktion m.m. Skälen för regeringens bedömning: Artikel VII i Nato SOFA innehåller regler om bl.a. straffrättslig jurisdiktion (domsrätt) avseende brott som begås på den mottagande statens territorium. Avtalet föreskriver ingen straffrättslig immunitet, utan innehåller bestämmelser om vilket land som ska utöva jurisdiktion. I vissa angivna fall gäller exklusiv domsrätt för endera staten. Men i många fall tillkommer

domsrätt såväl den sändande som den mottagande staten och det finns därför regler om vilket land som i sådant fall ska ha företräde framför det andra, beroende på den typ av gärning det rör och mot vems intresse gärningen riktar sig. Reglerna innebär också att om den stat, som har företräde till utövande av jurisdiktion, avstår från denna övergår rätten till den andra staten. Av artikeln framgår vidare att den sändande staten har rätt att utöva domsrätt i den mottagande staten när det är den förstnämnda staten som har domsrätt enligt avtalet. Den svenska reservationen till Nato SOFA innebär dock att när den sändande staten har företräde vid utövande av jurisdiktion, får sådan jurisdiktion inte utövas på svenskt territorium. I 2 kap. brottsbalken finns bestämmelser om svensk straffrättslig jurisdiktion. Huvudregeln är, i fråga om brott som har begåtts i Sverige, att svensk lag ska tillämpas och att svensk domstol är behörig, oaktat gärningsmannens nationalitet. Från denna huvudregel finns dock undantag, bl.a. ska domstolarna iaktta de begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller av överenskommelser med främmande makt (2 kap. 7 § brottsbalken). Med detta åsyftas i första hand regler om immunitet. Regler om immunitet på grund av internationella överenskommelser som Sverige har anslutit sig till finns bl.a. i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I brottsbalken finns vidare regler som stadgar att det i vissa fall krävs regeringsbeslut för att åtal för brott ska få väckas här i landet (åtalsförordnande). Det kan röra t.ex. den situationen att det i och för sig föreligger domsrätt för svensk domstol enligt svenska regler men att en internationell överenskommelse som är bindande för Sverige anger att en annan stat i första hand ska ha domsrätt. Sverige valde i samband med godkännandet av PFF SOFA att uppfylla sitt åtagande i denna del genom att just införa ett sådant krav på tillstånd från regeringen för att väcka åtal i de fall där det enligt avtalet kan bli aktuellt att utöva svensk domsrätt, i de fall Sverige är mottagande stat. Man ansåg att det var lämpligast att låta regeringen göra den bedömningen i varje enskilt fall. Eftersom reglerna i avtalet gäller såväl gärningar som begås i tjänsten som utanför denna infördes en ny paragraf, 2 kap. 7 b § brottsbalken. Det fanns sedan tidigare en bestämmelse om krav på regeringsbeslut såvitt avser gärningar begångna av en utlänning i dennes officiella tjänst (2 kap. 7 a § brottsbalken). Domsrättsreglerna i Nato SOFA är tillämpliga på samtliga personer som är knutna till styrkan, dvs. således också på civilanställd personal. Däremot gäller de inte för medföljande familjemedlemmar. När Sverige 2004 beslutade att vidga tillämpningen av PFF SOFA samt att ratificera bl.a. EU SOFA breddades bestämmelsen i 2 kap. 7 b § brottsbalken. Den anger numera att för brott som begåtts i Sverige av en utlänning som saknar hemvist i Sverige, men som befinner sig här inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, får åtal väckas endast efter förordnande av regeringen. Det tillkom också ett nytt andra stycke enligt vilket kravet på regeringsbeslut även gäller för en svensk medborgare eller utlänning med hemvist i Sverige om personen i fråga tjänstgör vid en främmande stats militära 38 styrka. Med den sistnämnda regeln avses t.ex. den situationen att en

svensk medborgare med dubbelt medborgarskap tjänstgör vid den sändande statens försvarsmakt och befinner sig i Sverige inom ramen för ett internationellt militärt samarbete som omfattas av ett avtal. I Parisprotokollet görs inga särskilda avvikelser från de materiella reglerna om domsrätt i Nato SOFA, vilket innebär att samma regler gäller även när det är Parisprotokollet respektive det kompletterande tilläggsprotokollet som är tillämpligt statusavtal. Det avser alltså situationen att personal som är placerad vid eller, enligt det kompletterande tilläggsprotokollet, ansluten till ett sådant högkvarter som omfattas av protokollen, under placeringstiden begår ett brott på en avtalsparts område. Nato är en organisation som, till skillnad från stater, av förklarliga skäl inte kan utöva domsrätt. Organisationen har ingen egen straffrätt och kan inte utöva någon straffrättslig jurisdiktion över personalen. Det kan därmed inte finnas konkurrerande intressen mellan Nato och den mottagande staten om att få utöva domsrätt. I Parisprotokollets artikel IV punkten a finns således en regel som anger att det är den stat vars militära lagar gäller för den berörda personen som får utöva den domsrätt som enligt Nato SOFA tillkommer den sändande staten. Som nämndes i avsnitt 8.1.2 anger definitionerna av begreppen styrka och civil komponent i protokollen att det rör sig om personer som tillhör eller, såvitt avser civila, är anställda av ett Nato/PFF-lands stridskrafter men som är placerade vid ett Natohögkvarter. Nato har ingen egen styrka utan högkvarteren består av avtalsparternas utsända. En annan sak är att staternas utsända militära personal kan, under placeringen vid ett högkvarter, komma att lyda under Natos befäl. Däremot finns en särskild grupp av civil personal som är direktanställd av Nato (artikel III 1 b) ii i Parisprotokollet), se mer om det strax nedan. Eftersom de flesta avtalsländer torde ha lagstiftning som innebär att deras militära lagar gäller för den militära personalen, dvs. personer i styrkan, även när de befinner sig på uppdrag utomlands, innebär artikel IV punkten a att det i regel är en annan PFF/Natostat som kommer att utöva domsrätt i de fall som den tillkommer sändande stat enligt PFF SOFA. Det är således inte någon skillnad från vad som idag gäller i Sverige enligt vårt nuvarande avtalsåtagande. När det gäller den civila personalen finns däremot större variation bland länder vad avser deras militära lagars tillämplighet. I de fall som det inte finns en stat vars militära lagar gäller för personen som begått brott, oavsett om denne är medlem av styrkan eller en civil komponent, och då Nato inte kan utöva jurisdiktion, måste exklusiv domsrätt enligt avtalet i stället tillfalla den mottagande staten. Samma sak torde gälla den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato, eftersom protokollet inte innehåller bestämmelser som föreskriver straffrättslig immunitet. En annan sak är att många länders ”vanliga” straffrättsregler ger möjlighet att straffa egna medborgare för vissa allvarliga brott, även om de begås utom riket (jfr 2 kap. 2 § brottsbalken nedan). Överfört till den svenska regleringen i 2 kap. 7 b § brottsbalken kan det först konstateras att det saknas skäl att ändra första stycket eftersom den regeln hänvisar brett till internationellt militärt samarbete eller krishantering enligt gällande avtal. Det innebär att kravet på åtalsförordnande i det stycket kommer att gälla även för de personer som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstöds- 39

avtalet, (se mer om det sista strax nedan) efter ratificering av desamma. Den bestämmelsen är således tillräcklig för att täcka de allra flesta jurisdiktionssituationer som kan komma att uppstå i Sverige även efter ikraftträdandet av de nya avtalsåtagandena. Regeln i paragrafens andra stycke är däremot begränsad till ”svenska” personer som tjänstgör i en främmande stats militära styrka. Frågan är om detta stycke behöver justeras med anledning av de nya avtalen. Det andra stycket infördes 2004 för att omsätta specialregeln i VII.4 i Nato SOFA. Huvudregeln i statusavtalen är att den sändande staten ges vissa möjligheter att utöva domsrätt över den egna personalen. Den rätten gäller inte personer som är medborgare eller har sin hemvist i den mottagande staten, förutom i det specialfallet att personen i fråga tillhör den sändande statens styrka. Det är den situationen som regleras i detta stycke. Det gäller alltså endast militär personal. Såvitt avser det kompletterande tilläggsprotokollet skulle det kunna röra sig om den situationen att en svensk medborgare med dubbelt medborgarskap eller någon med stadigvarande hemvist i Sverige tjänstgör i en annan stats styrka och av den staten är placerad vid ett Natohögkvarter. Om denne kommer till Sverige inom ramen för sådant samarbete som omfattas av protokollet och här begår ett brott ska jurisdiktionsreglerna i protokollet gälla och frågan är om den situationen omfattas av formuleringen i detta stycke. Som nyss har redogjorts för har Natohögkvarteren ingen egen styrka utan definitionen ”styrka” i protokollet anger att det handlar om personer som tillhör en avtalsparts stridskrafter men som är placerade vid ett högkvarter. De måste anses tjänstgöra i respektive hemland även när de är tillfälligt placerade vid högkvarteren. Detta oaktat att de under placeringstiden må lyda under Natos befälsstruktur. Skatteregeln i protokollets artikel VII utgår ifrån att personalen är avlönad av det utsända landet, vilket också visar tjänstgöringstillhörigheten. Lokutionen ”tjänstgör i en främmande stats militära styrka” måste därför anses omfatta även den nyss beskrivna situationen. Någon ändring krävs således inte. I värdlandsstödsavtalet anges att de mellan parterna, dvs. Nato och Sverige, giltiga statusavtalen ska tillämpas även på aktiviteter företagna under detta avtal, se t.ex. en övergripande hänvisning i avsnitt 3.1. När det gäller statusen för styrkorna när de är på värdlandets, dvs. Sveriges, territorium anges i avsnitt 7.2 att denna ska bestämmas i enlighet med tillämpliga avtal, bl.a. PFF SOFA och det kompletterande tilläggsprotokollet. De statusregler som gäller mellan Nato och Sverige ska alltså tillämpas även på en Natoledd styrka som kommer till Sverige enligt värdlandsstödsavtalet. Det innebär att samma jurisdiktionsbestämmelser ska gälla, dvs. att det inte finns någon straffrättslig immunitet. Som framgått ovan kommer kravet på åtalsförordnande i 2 kap. 7 b § första stycket brottsbalken att gälla även de personer som omfattas av detta avtal, i enlighet med avtalets bestämmelser, när det är godkänt och i kraft. Av avtalets definition av styrka såsom ”alla komponenter i en Natoledd styrka, inklusive[…]” framgår att en styrka även enligt detta avtal utgörs av de enskilda staternas utsända personal. Nyss redovisade resonemang beträffande andra stycket i aktuell bestämmelse i brottsbalken är därmed tillämpligt även på denna situation. En annan sak 40 är att definitionen av styrka i detta avtal skiljer sig något från

statusavtalen. För det första utesluter den inte att även andra stater än PFF- och Natoländer deltar i en aktivitet under Natos ledning. Även om detta torde inträffa ytterst sällan är det inte uteslutet. I det fallet kommer personal från de staterna också omfattas av värdlandsstödsavtalets bestämmelser och därmed, efter avtalets ikraftträdande, omfattas av kravet på åtalsförordnande i 2 kap. 7 b § brottsbalken. Vidare inkluderar definitionen en kategori av personer som inte omfattas av statusavtalen; vissa icke svenska leverantörer som transporterar eller stöder styrkan. Sverige har lämnat ett tolkningsmeddelande med innebörden att vi inte erkänner dessa personer som en del av styrkan eller en civil komponent. Nato har i sin tur lämnat ett meddelande som innebär att det svenska meddelandet gäller endast i den mån som Natoledd verksamhet fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantörerna ska anses vara nödvändiga för den aktuella aktiviteten. Rättsligt sett kommer de dock att omfattas av första stycket i aktuell bestämmelse om Sverige erkänner Natos tolkning av avtalet. Någon lagändring krävs inte för det. I sådant fall blir det en fråga för regeringen att avgöra i varje enskilt fall. Slutsatsen blir därmed att vare sig det kompletterande tilläggsprotokollet eller värdlandsstödsavtalet medför att de svenska bestämmelserna om krav på särskilt åtalsförordnande behöver justeras. Den befintliga lagstiftningen täcker även de nya avtalsåtagandena i denna del.

Frågor om internationellt rättsligt samarbete Artikel VII punkten 5 a i Nato SOFA ålägger myndigheterna i de mottagande och sändande staterna att bistå varandra med att inom mottagande stats territorium anhålla och överlämna medlemmar av en styrka eller en civil komponent eller dess anhöriga till den myndighet som har domsrätt i enlighet med avtalets bestämmelser om jurisdiktion. Enligt artikelns punkt 6 a ska staterna också bistå varandra bl.a. vid utredning av lagöverträdelser och med bevisupptagning, inklusive beslagtagande av föremål. Vidare ges den sändande staten i punkten 10 a rätt att utöva polisiär myndighet inom egna förläggningsområden. Svenska regler om utlämning för brott finns bl.a. i lagen (1957:668) om utlämning för brott (utlämningslagen). Inom EU gäller lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder och vad avser de nordiska länderna finns bestämmelser i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder. När Sverige anslöt sig till PFF SOFA ansågs gällande svensk lagstiftning på området tillfyllest trots att utlämningslagen vid den tidpunkten uppställde ett förbud mot utlämning för militära brott och således var oförenlig med avtalets bestämmelser. I samband med den utvidgade tillämningen av PFF SOFA 2004 ändrades dock den bestämmelsen så att den nu tillåter utlämning även för sådana brott om det följer av en internationell överenskommelse som gäller mellan Sverige och det ansökande landet (5 § första stycket). När det gäller ömsesidigt bistånd avseende utredning, bevisupptagning m.m. finns numera de flesta relevanta svenska reglerna samlade i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål.

Den svenska lagstiftningen på området är alltjämt tillräcklig för att tillgodose de framställningar om utlämning och övrigt rättsligt samarbete som en främmande stat kan göra i Sverige enligt vårt avtalsåtagande i PFF SOFA. I Parisprotokollet görs inga särskilda avvikelser från reglerna i materiellt hänseende. Det anges i artikel IV punkten b att de skyldigheter att bistå med att anhålla, överlämna eller hjälpa till med brottsutredning m.m. som åligger en sändande stat enligt de aktuella bestämmelserna ska gälla både det allierade högkvarteret och den stat som berörs, dvs. den stat som placerat personen ifråga vid högkvarteret. Vad som däremot gäller för rätten att begära sådan hjälp sägs det inget särskilt om. Det svenska regelverket om utlämning och om övrig internationell rättslig hjälp bygger på att det är stater som ansöker om sådan hjälp, oftast genom den utländska statens åklagarmyndighet eller domstolar, men även andra myndigheter i en viss stat kan, enligt internationella överenskommelser, ges den behörigheten (se t.ex. 2 kap. 3 § lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål). Från denna huvudregel finns undantag i lagen (2002:329) om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen och i lagen (1994:569) om Sveriges samarbete med de internationella tribunalerna för brott mot internationell humanitär rätt, vilka anger att rättslig hjälp från Sveriges sida ska ges till och på begäran av nämnda domstol och vissa tribunaler t.ex. den för f.d. Jugoslavien. I övrigt utgår som sagt regelverket från att hjälpen begärs av andra stater. Detta är en naturlig konsekvens av att det endast är stater, med undantag för de internationella tribunalerna, som kan utöva straffrättslig domsrätt. Av samma anledning finns specialregeln i Parisprotokollet såvitt avser domsrättsbestämmelserna. Som framgått ovan kan Nato inte utöva domsrätt, utan det är en fråga antingen för mottagande stat eller den stat som placerat personen ifråga vid högkvarteret. Eftersom Natohögkvarteren inte kan göra anspråk på att ha domsrätt går det inte att föreställa sig situationer då högkvarteren skulle begära någon utlämnad eller t.ex. kräva att svensk åklagare beslagtar något som bevis, eftersom sådana åtgärder är led i att utöva straffrättslig jurisdiktion. De rättigheter som de aktuella bestämmelserna medger torde, även med Parisprotokollet, alltid ligga hos det land som gör anspråk på domsrätt. Det är således inte någon förändring i förhållande till vad som nu gäller, varför befintlig svensk lagstiftning bedöms tillräcklig. Att Parisprotokollet ålägger, utöver berört land, också Natohögkvarteren skyldighet att samarbeta med Sverige i nu aktuella frågor när de befinner sig på svenskt territorium torde det inte finnas några legala hinder för. Om t.ex. en svensk myndighet skulle begära att ett högkvarter som befinner sig i Sverige lämnar över en person inom dess anläggning på grund av misstanke för brott som Sverige har domsrätt över, torde en sådan begäran inte anses utgöra utlämning eftersom den personen redan befinner sig på svenskt territorium. Svenskt regelverk hindrar såldes inte sådant samarbete. Rätten för sändande stat att utöva polisiär myndighet inom egna förläggningsområden (enligt artikel VII punkten 10 a) har i samband med anslutningen till PFF SOFA bedömts inte kräva uttrycklig bestämmelse i svensk lag eftersom sådan rätt har ansetts följa av vedertagna principer 42 om internationellt militärt samarbete. I Parisprotokollet, artikel III

punkten 2, framgår att ett högkvarter ska betraktas som en styrka i detta avseende och således få utöva sådan rätt när protokollet är tillämpligt. Det bedöms inte få någon påverkan på tidigare fört resonemang varför det inte heller nu krävs någon uttrycklig lagregel, se mer i prop. 1995/96:37 s. 32 och prop. 2004/05:7 s. 39 f.

Sverige som sändande stat Den svenska lagstiftningens överensstämmelse med åtaganden enligt statusavtalen har naturligtvis störst betydelse i situationer då Sverige är mottagande stat. En del regler kräver dock särskild granskning även när Sverige är sändande stat, särskilt bestämmelserna om straffrättslig domsrätt. De gäller ju på motsvarande vis när Sverige är sändande stat, dvs. om svensk personal begår brott utomlands inom ramen för sådant samarbete som omfattas av statusavtalen eller deras protokoll, och det är viktigt att svensk rätt tillåter sådan domsrätt som ges enligt avtalen. Bestämmelser om svensk lags tillämplighet och svensk domstols behörighet i fråga om brott som begåtts utomlands finns i bl.a. 2 kap. 2 och 3 §§ brottsbalken. Dessa regler ger en mycket vid svensk domsrätt över brott som begås utomlands av svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige. När Sverige anslöt sig till PFF SOFA bedömdes att de aktuella bestämmelserna medgav Sverige domsrätt över i stort sett alla fall som i praktiken kunde tänkas uppkomma i samband med en övning utomlands. Frågan är om samma bedömning gäller personer som kommer att omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet, t.ex. en svensk militär som är placerad vid ett Natohögkvarter i utlandet (t.ex. Shape i Bryssel). I 3 § ges Sverige oinskränkt domsrätt över brott i utlandet i vissa specifika fall, t.ex. brott som begåtts på svenskt fartyg eller på svenskt luftfartyg eller brott som begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en del av Försvarsmakten har befunnit sig. Det är en bedömningsfråga om en enskild utsänd till ett Natohögkvarter kan anses utgöra ”område där en del av Försvarsmakten befinner sig”. Även om just de specialreglerna inte skulle vara tillämpliga så har Sverige en sådan vidsträckt domsrätt enligt 2 § att det bedöms som tillräckligt även i den nu relevanta situationen. Enligt den regeln har nämligen Sverige domsrätt beträffande alla brott som begåtts utomlands av svenska medborgare eller utlänningar bosatta i Sverige under förutsättning att gärningen är straffbar också enligt lagen på gärningsorten eller, om brottet begåtts på ett område som inte tillhör någon stat, fängelse kan följa på brottet enligt svensk lag. Det torde vara tillräckligt för att täcka in de absolut flesta fall som kan uppstå. Vidare, enligt 2 kap. 5 § andra stycket brottsbalken krävs i regel förordnande för att väcka åtal för brott som begåtts utomlands. Det torde vara tillräckligt för att garantera den mottagande statens företräde till domsrätt i enlighet med avtalet (se mer i prop. 1995/96:37 s. 34.) Enligt vad som framgått ovan ålägger det kompletterande tilläggsprotokollet också Sverige som sändande stat, tillsammans med aktuellt högkvarter, skyldighet att bistå mottagande stat med överlämnande och annan rättslig hjälp vad avser ärenden som rör vår utsända personal. Sådant samarbete gäller redan nu enligt PFF SOFA och några kompletterande regler bedöms inte behövas.

8.2.3 Skadestånd och trafikförsäkringsplikt

Regeringens förslag: Av trafikskadelagen ska det framgå att regeringen får meddela föreskrifter om undantag från trafikförsäkringsplikt även för fordon som tillhör ett Natohögkvarter. Regeringens bedömning : Övriga bestämmelser i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet om svenska statens ansvar för skador som orsakats av utländska deltagare i militärt samarbete eller internationell krishantering i Sverige, täcks av bestämmelserna som finns i lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Trafikverke t stöder förslagen. Försvarsmakten tillstyrker förslagen i sin helhet men framhåller då det gäller frågan om skadestånd att det finns skäl för regeringen att överväga att utfästa särskilda garantier för vissa typer av skador. Myndigheten uppmärksammar också att avtalsåtagandet i värdlandsstödsavtalet är begränsat till att inte kräva trafikförsäkring för de i avtalet berörda fordonen. Skälen för regeringens förslag och bedömning : Artikel VIII i Nato SOFA innehåller detaljerade bestämmelser om skadestånd och hur sådant ska regleras. Det finns bl.a. regler som anger att avtalsstaterna i vissa fall ska avstå från att kräva ersättning av varandra och hur staterna i andra fall ska reglera regresskrav som kan uppstå dem emellan. Dessa typer av bestämmelser har i samband med anslutningen till PFF SOFA ansetts utgöra sådana folkrättsliga åtaganden staterna emellan, vilka i sig inte föranleder krav på svensk lagstiftning (se prop. 1995/96:37 s. 39 f och prop. 2004/05:7 s. 40). Artikeln innehåller emellertid också regler om s.k. tredjemansskador och det görs skillnad på skador som orsakats i respektive utanför tjänsteutövning. Enligt huvudregeln för sådana skador som uppkommit i samband med tjänsteutövning har en skadelidande tredje man rätt att rikta sitt ersättningsanspråk mot svenska staten för skador som på svenskt territorium orsakats av en annan stat eller av en medlem ur en utländsk styrka eller en civil komponent. Sverige har i sin tur rätt att få ersättning av sändande stat enligt i avtalet angivna regler om avräkning. För att tredje man ska ha rätt att rikta dylika anspråk mot svenska staten krävs en rättslig grund. Efter utvidgningen av PFF SOFA och anslutningen till EU SOFA finns denna rättsliga grund i lagen (2004:1006) om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering. Lagen anger således att om en utländsk fysisk eller juridisk person som saknar hemvist här, efter inbjudan av svensk myndighet, i Sverige deltar i bl.a. militärt samarbete och det enligt internationellt avtal gäller särskilda bestämmelser i fråga om dennes skadeståndsskyldighet, ska svenska staten i stället för den utländska personen ersätta skada som uppkommer i samband med dennes tjänsteutövning under vistelsen och för vilken den utländska personen annars skulle ha varit skadeståndsskyldig enligt svensk lag.

I Parisprotokollet görs flera hänvisningar till artikel VIII i Nato SOFA, främst med förtydliganden hur den ska tillämpas när protokollet är styrande statusavtal. Det anges i t.ex. artikel VI att de skyldigheter som följer av Nato SOFA för parter att avstå från att kräva varandra på skadestånd ska gälla både högkvarteret och varje protokollspart och det förtydligas vilken egendom som ska anses tillhöra en part. När det gäller anspråk på grund av tredjemansskador som uppstått i tjänsteutövning anges att de omfattar även anspråk som härrör från handling eller underlåtenhet av anställda i ett allierat högkvarter eller från annan handling, underlåtenhet eller händelse som ett sådant högkvarter är rättsligt ansvarigt för (se punkten 3). I artikel IV punkten d anges också bl.a. att en sändande stats skyldigheter beträffande skador som uppstått på grund av handlingar av en medlem ur en styrka eller en civil komponent, utanför dennes tjänsteutövning, i första hand ska ligga hos det land som sänt personen ifråga. I princip gäller dock samma materiella regler som enligt Nato SOFA. I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.3, anges likaså att utomobligatoriska skadeståndsanspråk ska avgöras i enlighet med reglerna i Nato/PFF SOFA. När det gäller inomobligatoriska skadeståndsanspråk ska dessa däremot, enligt avsnitt 7.4, avgöras av värdlandet, dvs. Sverige, i enlighet med värdlandets lagar och processer (den delen regleras inte i Nato SOFA). Samma materiella regler ska alltså gälla även enligt de nya avtalsåtagandena. Som framgått ovan har man tidigare ansett att de regler som bl.a. innebär att Sverige åtagit sig att inte kräva andra stater på skadestånd i vissa situationer enligt avtalet inte kräver någon uttrycklig bestämmelse i svensk rätt eftersom de är att anse som sådana folkrättsliga åtaganden mellan staterna som följer direkt av avtalet. Samma sak gäller reglerna för regressanspråk. Denna bedömning gäller även i förhållande till de nya avtalen. När det däremot gäller frågan om tredjemansskador krävs, som framgått ovan, en rättslig grund för att en enskild ska kunna rikta sitt krav mot svenska staten. Den ovan redovisade lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering är utformad på sådant sätt att den efter ikraftträdandet av de båda avtalen kommer att gälla också samtliga de fysiska och juridiska personer som omfattas av de nya avtalen. Någon ändring av den lagen krävs således inte för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden i detta avseende. Värdlandsstödsavtalets bestämmelse om att kontraktuella anspråk ska avgöras enligt värdlandets, dvs. Sveriges, lag kräver inte heller den någon lagstiftningsåtgärd. Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA som vid utvidgningen av dess tillämpning 2004 gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av svenska statens skadeståndsskyldighet för tredjemansskador. Försvarsmakten instämmer i att det för huvuddelen av de skadeståndsregleringar som kan komma att bli aktuella inte behövs särskilda garantier men påpekar att det skulle kunna inträffa olyckor, som inte rimligen kan täckas inom ramen för Försvarsmaktens ordinarie anslag. Myndigheten menar därför att det

finns skäl för regeringen att överväga att utfästa särskilda garantier för skador av detta slag, kopplade till såväl Nato- som PFF-verksamhet. Vid militär verksamhet finns alltid en viss risk för att olyckor kan inträffa. På grund av verksamhetens art riskerar somliga olyckor, t.ex. med flyg, att medföra omfattande konsekvenser och eventuellt resultera i kostnader som svårligen kan täckas inom ramen för ansvarig myndighets ordinarie anslag. Det gäller såväl vid genomförande av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet som vid mellanstatligt samarbete av olika slag. Svåra olyckor är dock lyckligtvis mycket ovanliga. Regeringen anser inte att det finns skäl att i förväg utfästa någon sådan garanti som Försvarsmakten har berört. De kostnader som kan komma att uppstå bör, liksom är fallet då det gäller den verksamhet som bedrivs inom ramen för PFF idag, alltså även framöver som absolut huvudregel belasta den besökta myndighetens ordinarie anslag, dvs. i första hand Försvarsmaktens. I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA ansåg regeringen att Försvarsmakten, med erfarenhet av reglering avseende skador orsakade av den egna personalen, skulle vara ansvarig myndighet också för regleringen av de skador som orsakas av utländsk personal vid militärt samarbete eller krishantering. Samtidigt angavs att Försvarsmakten, för det fall att annan myndighet är arrangör för aktiviteten, bör ges rätt till regresskrav mot den myndigheten. Eftersom även den verksamhet som kan äga rum i Sverige med anledning av de nya avtalen, kommer vara i huvudsak av militär karaktär där Försvarsmakten kommer att vara huvudansvarig arrangör är det lämpligt att ansvaret för skaderegleringen förblir hos Försvarsmakten. Den nu angivna ordningen kräver inte ändring av svensk lag.

Särskilt om trafikskador Den ovan angivna lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering gäller endast skadeståndsskyldighet. Den träffar således inte trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen (1975:1410) eftersom sådan ersättning i strikt mening inte utgör skadestånd då den utgår på försäkringsmässig grund. Trafikskadelagen omfattar skador till följd av trafik med motordrivet fordon. Ersättningssystemet bygger på en i princip obligatorisk försäkringsplikt för fordonsägare och frågan om vem som varit vållande till en skada är av underordnad betydelse. Enligt 3 § trafikskadelagen omfattas dock inte statligt ägda fordon av trafikförsäkringsplikten. Enligt 4 § trafikskadelagen kan vidare regeringen föreskriva om undantag från försäkringsplikten beträffande fordon som tillhör viss främmande stat (punkt 1) eller annat motordrivet fordon som är registrerat eller hemmahörande i viss främmande stat (punkt 2). Om ett fordon som är undantaget från trafikförsäkringsplikten enligt första punkten och som saknar trafikförsäkring orsakar skada, är det enligt 15 § trafikskadelagen staten som svarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits. I de fall som skada orsakats av fordon som är undantagna från försäkringsplikt enligt andra punkten är det, enligt 16 § trafikskadelagen, i stället försäkringsanstalterna som solidariskt ska svara för den ersättning som skulle ha utgått om försäkring hade funnits.

Som har framgått ovan är huvudprincipen i Nato SOFA avseende tredjemansskador, att skadelidande tredje man har rätt att begära ersättning av Sverige, som mottagande stat, för skador som på svenskt territorium orsakats av den främmande staten eller någon medlem av dess styrka eller civila komponent. Sverige har i sin tur rätt att kräva ersättning av sändande stat enligt villkor i avtalet. Principen gäller även trafikskador. Eftersom dessa inte omfattas av den ovan beskrivna lagen löstes frågan i samband med Sveriges anslutning till PFF SOFA genom att regeringen gjorde ett tillägg i 9 § trafikförsäkringsförordningen (1976:359) som innebar att de för samarbetet aktuella utländska fordonen var undantagna från försäkringsplikt i enlighet med 4 § 1 trafikskadelagen så att staten på så sätt åtog sig att svara för den ersättningen. Efter utvidgningen av avtalets tillämpning 2004 anger 9 § andra stycket trafikförsäkringsförordningen numera att ett motordrivet fordon som tillhör en främmande stat och som inte är registrerat i Sverige får införas hit och brukas i trafik här utan svensk trafikförsäkring inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Av redogörelsen ovan framgår att i princip samma materiella regler avseende skadeståndsreglering gäller också enligt Parisprotokollet och värdlandsstödsavtalet. I det senare avtalet finns, till skillnad från statusavtalen, en specialreglering avseende fordon. I avsnitt 6.13 anges att Natoägda fordon och sändande länders fordon är egenförsäkrade och ska kunna användas i värdlandet utan kommersiell försäkring. Försvarsmakten har framhållit att denna bestämmelse innebär att åtagandet i värdlandsstödsavtalet är begränsat till att inte kräva kommersiell försäkring för berörda fordon, men att värdlandet inte åtar sig att svara för sådan ersättning som utgår med anledning av trafikolyckor som dessa fordon är inblandade i. Myndigheten ser det därför som en naturlig ordning att eventuell ersättning som betalas ut av Försvarsmakten i detta hänseende kommer att krävas åter av berörd part, dvs. av ett Natohögkvarter eller en sändande stat. I avsnitt 7.3 i värdlandsstödsavtalet anges, vilket framgått ovan, att utomobligatoriska skadeståndsanspråk ska avgöras i enlighet med reglerna i Nato/PFF SOFA. Genom den hänvisningen görs statusavtalens regler om tredjemansskador tillämpliga, varav en viktig huvudprincip är att tredjeman som lider skada i Sverige ska kunna få rikta sitt anspråk mot svenska staten, i stället för mot den skadevållande utländska parten. Det är de reglerna som har föranlett tidigare tillägg i trafikförsäkringsförordningen, eftersom vår interna lagstiftning gör skillnad på skadestånd och trafikskadeersättning. Denna reglering, precis som den enligt lagen om skadeståndsansvar vid internationellt militärt samarbete och internationell krishantering, inverkar dock inte på Sveriges rätt att i sin tur återkräva ersättning av den utländska parten i enlighet med villkor i tillämpliga avtal. Regeringen menar således att det undantag från obligatorisk trafikförsäkringsplikt som gäller för fordon inom ramen för PFF SOFA ska gälla även för fordon som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Såvitt avser fordon som kan komma att föras till och brukas i Sverige inom ramen för verksamhet enligt de nya avtalsåtagandena och som tillhör en viss främmande stat kommer dessa, efter avtalens ikraftträdande, att omfattas av de redan nu 47

gällande bestämmelserna om undantag från trafikförsäkringsplikt (alltså 4 § 1 trafikskadelagen respektive 9 § andra stycket trafikförsäkringsförordningen). Däremot är de aktuella reglerna begränsade till fordon som tillhör ”en främmande stat” och omfattar således inte fordon som tillhör t.ex. ett Natohögkvarter. Även framöver torde de flesta fordon som kan komma att föras hit tillhöra främmande stater, eftersom Nato till stor del består av sändande staters bidrag i olika avseenden. Men även Nato äger fordon som kan tänkas föras hit och användas här, vilket framgår inte minst av nämnda avsnitt 6.13. De aktuella bestämmelserna bör således justeras så att de också omfattar fordon som tillhör Natohögkvarter och som förs hit inom ramen för sådant samarbete som omfattas av avtalen. En sådan ändring är förenlig med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet, eftersom de aktuella fordonen normalt sett inte kommer vara hemmahörande i Sverige och därför inte omfattas av vår skyldighet att kräva ansvarsförsäkring, jfr artikel 3. Även om de skulle anses omfattas finns möjlighet till sådant undantag från försäkringsplikt enligt artikel 5 i direktivet. De flesta Natoägda fordon är registrerade eller hemmahörande i ett visst land och såvitt avser 4 § trafikskadelagen skulle de i och för sig kunna omfattas av möjligheten till undantag i paragrafens andra punkt. För fordon som omfattas av sådant undantag gäller dock, enligt 16 § trafikskadelagen, att det är försäkringsanstalterna som ska svara för ersättningen. Det är mest lämpligt att samma ordning ska gälla för Natoägda fordon som nu gäller för utländska statsägda fordon som kommer hit inom ramen för militärt samarbetet m.m., dvs. att det är staten som svarar för ersättningen enligt 15 §. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten på grund av avsaknad av trafikförsäkring kan komma att bli skyldig att utge trafikskadeersättning, anser regeringen att det inte heller på denna grund finns skäl att utfästa särskilda garantier. Kostnaderna bör även framöver kunna belasta den besökta myndighetens ordinarie anslag.

8.2.4 Indirekt beskattning

Regeringens förslag: Det kompletterande tilläggsprotokollets och värdlandsstödsavtalets bestämmelser om undantag från avgifter och skatter för fordon i vägtrafik och om skattefria förvärv av varor och tjänster ska genomföras i svensk rätt genom en ny bestämmelse i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringens bedömning: Den nuvarande ordningen enligt vilken Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till andra stater bör gälla även framöver, förutom i de fall som rätt till skattefria förvärv av varor följer av värdlandsstödsavtalet. Övriga bestämmelser i värdlandsstödsavtalet om skattefria köp m.m. bedöms inte kräva lagändringar.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i frågan om indirekt beskattning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Fordon i trafik Enligt artikel XI punkten 2 c i Nato SOFA ska tjänstefordon som tillhör en militär styrka eller dess civila personal vara undantagna från alla skatter som tas ut för fordon i vägtrafik, dvs. sådana skatter som tas ut för att ett fordon används i vägtrafik. Någon åtskillnad mellan skatt och avgift är inte avsedd. Bestämmelsen avser endast tjänstefordon och alltså inte fordon som ska användas för eget eller anhörigas personliga bruk, jämför frågan om tullfrihet i avsnitt 8.2.5, som gäller även fordon för personligt bruk. Skatter och avgifter som kommer i fråga är i första hand fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) om särskilda bestämmelser om fordonsskatt och vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon. Även trängselskatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt är en sådan skatt som kan omfattas av avtalsbestämmelsen. I samband med utvidgningen av tillämpningen av PFF SOFA 2004 infördes ett tillägg i 7 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall som tillförsäkrar främmande stater som omfattas av PFF SOFA, det undantag från skatter och avgifter för deras tjänstefordon som aktuell regel föreskriver. Enligt Parisprotokollets artikel VIII punkten 2 ska ett allierat högkvarter åtnjuta samma rättigheter som en styrka åtnjuter enligt artikel XI i Nato SOFA. Det innebär att även tjänstefordon som omfattas av protokollet ska vara undantagna från nämnda skatter och avgifter. Som har framgått ovan torde de flesta fordon som kan komma att föras till Sverige även framöver tillhöra andra Nato/PFF-stater eftersom Nato till stor del består av sändande staters bidrag i olika avseenden. Nato äger dock också egna fordon vilka kan tänkas föras hit och användas här i tjänsten, och som därmed ska vara berättigade till samma rättigheter. I värdlandsstödsavtalets avsnitt sex finns finansiella bestämmelser. Av de inledande punkterna 1–4 framgår att även fordon som kommer till Sverige inom ramen för detta avtal ska åtnjuta samma befrielse från tull, skatter och avgifter som gäller enligt statusavtalen och/eller deras protokoll. När det gäller tullfrågan se nedan avsnitt 8.2.5. Vidare klargörs att de privilegier som gäller de allierade högkvarteren enligt Parisprotokollet eller det kompletterande tilläggsprotokollet ska gälla alla delar av sådana högkvarter som sänds ut till värdlandet för att genomföra verksamhet i enlighet med avtalet. Detta innebär att alla de fordon som används i tjänsten inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av värdlandsstödsavtalet ska få samma befrielse som framgår av aktuell

bestämmelse i Nato SOFA, dvs. såväl de fordon som ägs av Nato som de som tillhör deltagande länder. Det undantag för skatter och avgifter för bruk av fordon i trafik som Sverige i dag gör avseende bilar som brukas i Sverige inom ramen för PFF SOFA, ska alltså utsträckas till att avse även de tjänstefordon som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Detta bör ske på samma sätt som gjordes för PFF SOFA, dvs. genom en reglering i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Idag reglerar 7 § första stycket nämnda lag den immunitet och de privilegier som följer av PFF SOFA och andra stycket reglerar motsvarande för EU SOFA. I stället för att utvidga 7 § ytterligare är det lämpligt att en helt ny bestämmelse införs och som samlat tar upp den immunitet och de privilegier som, enligt de nya avtalsåtagandena, tillkommer juridiska och fysiska personer som omfattas av de avtalen. För systematikens skull föreslås också att 7 § delas upp så att även regleringen avseende EU SOFA görs i en egen paragraf.

Förvärv av varor och tjänster Nato SOFA innehåller inget åtagande för en avtalspart att medge befrielse från skatter och avgifter för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Tvärtom anger artikel IX punkten 8 att varken en styrka eller en civil komponent kan åberopa den aktuella artikeln för att åtnjuta befrielse från skatter och avgifter på anskaffning av varor och tjänster som omfattas av den mottagande statens skattebestämmelser. Av artikel X framgår däremot att sådan lös egendom som en person förfogar över i den mottagande staten enbart på grund av sin tillfälliga tjänstevistelse där ska vara befriad från skatt. Den regeln handlar dock om sådan egendom som den enskilde för med sig från hemlandet. Bestämmelsen kräver således inte att befrielse från skatt eller avgifter ska ske vid anskaffning av varor och tjänster i Sverige och som omfattas av svenska skattebestämmelser. Däremot innehåller avtalet en bestämmelse om att mottagande stat ska tillhandahålla sändande styrkor drivmedel m.m. skattefritt (se vidare nedan). Det har således tidigare inte gjorts några justeringar av svensk rätt med anledning av PFF SOFA såvitt avser skatter på förvärv av varor och tjänster. De nya avtalsåtagandena skiljer sig dock på denna punkt. Den stora skillnaden i jämförelse med Nato/PFF SOFA är just att Parisprotokollet och värdlandsstödsavtalet föreskriver skattefrihet för viss anskaffning av varor och tjänster i mottagarlandet/värdlandet. Av artikel VIII punkten 1 i Parisprotokollet framgår att befrielse från skatter och avgifter ska gälla vid upprättandet och driften av ett allierat högkvarter samt att de närmare villkoren ska avtalas mellan det berörda högkvarteret och mottagande stat. Det framgår att inköpen ska vara gjorda i det gemensamma försvarets intresse och för högkvarterens officiella bruk. Skattelättnaden gäller således inte personalens privata inköp, utan den avser endast köp för den gemensamma verksamheten, dvs. för tjänstebruk, och den ska vara överenskommen i ytterligare avtal. Denna bestämmelse får, sedd för sig, i praktiken endast betydelse i det fall att ett permanent Natohögkvarter skulle upprättas i Sverige, vilket inte är något som kan förutses.

Genom värdlandsstödsavtalet tydliggörs dock området för skattelättnaden. I de inledande punkterna i avsnitt sex framgår att sådan befrielse från tull, skatter och avgifter som följer av Nato/PFF SOFA och deras respektive protokoll samt eventuellt andra mellan parterna gällande överenskommelser ska gälla även den verksamhet som företas inom ramen för detta avtal. Det gäller internationella militära högkvarters verksamhet, baseringsområden, Natoägda och chartrade fartyg, luftfartyg och fordon samt drivmedel m.m. som tillhandahålls styrkan. Den skattebefrielse som gäller för bruk av fordon har behandlats ovan, och vad gäller skattefria drivmedel m.m. samt frågan om tull på fordon, se nedan. I övrigt finns inga regler i statusavtalen om skattelättnader för fartyg eller luftfartyg. Som framgått ovan förtydligas också att, vad beträffar Natohögkvarter, gäller rättigheterna inte bara de internationella militära högkvarteren enligt definitionerna i Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet utan också varje del/avdelning av ett sådant högkvarter som kan tänkas sändas ut till värdlandet för genomförandet av en Natoledd militär verksamhet. I punkten 6.4 klargörs att i fråga om befrielse från mervärdesskatt och andra punktskatter ska detta ske enligt värdlandsstödsavtalet vad gäller internationella militära högkvarter och Natoledda förband, såsom juridiska personer. Beträffande fysiska personer, i egenskap av medlemmar i styrkan, ska dessa åtnjuta skattebefrielse i enlighet med bestämmelserna i tillämpliga statusavtal respektive tilläggsprotokoll eller andra eventuella överenskommelser. Av detta följer att när det gäller högkvarteren och de Natoledda förbanden, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning, ska de medges befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter beträffande de köp av varor och tjänster som görs för och till den gemensamma verksamheten under vistelsen i Sverige. Det gäller således inte endast vid upprättandet av permanenta högkvarter i Sverige, utan vid varje aktivitet, t.ex. en övning, som företas här under detta avtal. Avsikten är att värdlandet, dvs. Sverige, ska medge befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter för alla de inköp som behövs för verksamheten under vistelsen i Sverige. Detta följer av en inom Nato rådande princip om att ett värdland som tar emot militärt stöd inte ska tjäna ekonomiskt på de operationer och annan verksamhet som, efter inbjudan och på begäran av värdlandet, utförs under ledning av Nato på värdlandets territorium. Nato och deltagande länder kommer ju till värdlandet för att hjälpa detta. Principen är naturligtvis tydligast när militärt stöd lämnas i tider då värdlandet befinner sig i kris eller krig, dvs. sådant stöd som är det yttersta målet för ett värdlandsstödsavtal. Men skattelättnaden gäller all typ av verksamhet, således även sådan som sker i fredstid t.ex. vid övningar. Skattefriheten gäller som sagt endast de juridiska personernas inköp. När det däremot gäller fysiska personers inköp, dvs. den militära och civila personalens privata inköp, hänvisas till reglerna i statusavtalen jämte deras protokoll. Beträffande Nato/PFF SOFA har det ovan framgått att det inte finns någon rätt till befrielse från mervärdesskatt eller andra avgifter vid köp av varor och tjänster i mottagarlandet, se bl.a. artikel IX punkten 8 i Nato SOFA. När det gäller Parisprotokollets artikel VIII punkten 1 framgår även av den att rätten till skattefrihet vid upp- 51

byggnad och underhåll av ett högkvarter inte gäller personalens köp. Inte heller personal som kommer till Sverige inom ramen för de nya avtalsåtagandena har således rätt till skattefria inköp. På denna punkt finns således ingen skillnad från vad som nu gäller. De juridiska personer som omfattas av skattebefrielsen är i första hand de internationella militära Natohögkvarteren och varje del eller avdelning av sådant högkvarter som skickas ut på uppdrag enligt värdlandsstödsavtalet. Men det gäller också de Natoledda förbanden, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning. Det ska dock förtydligas här att denna skattelättnad för deltagande länder, såsom juridiska personer, endast gäller när de ingår i en sådan Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Vid internationell militär verksamhet i Sverige som inte är Natoledd kommer statusen för deltagande staters styrkor även framöver att bestämmas i enlighet med PFF SOFA, och därmed är de inte berättigade till sådan skattelättnad vid inköp som gäller enligt värdlandsstödsavtalet. Vidare ingår i de Natoledda förbanden vissa icke svenska leverantörer som ansvarar för transport av eller annat stöd till styrkan. Sverige har som nämnts tidigare lämnat ett tolkningsmeddelande i samband med undertecknandet av avtalet innebärandes att Sverige inte erkänner leverantörer som en del av styrkan. Nato har i sin tur lämnat en förklaring som innebär att det svenska meddelandet endast gäller i den mån som Natoverksamheten fortfarande kan fylla sitt syfte. Det blir därmed en bedömningsfråga i varje enskilt fall om leverantörerna ska anses vara nödvändiga för den aktuella verksamheten. I de fall de bedöms göra det, ska de omfattas av samma skattefrihet. När det gäller omfattningen av den aktuella skattebefrielsen finns ingen begränsning till köp av vissa typer av varor eller tjänster. Det som avses är en generell rätt till skattefrihet (avseende mervärdesskatt och andra punktskatter) för alla förvärv som görs för verksamheten. Den gäller som sagt bara de juridiska personerna. Det måste dock naturligtvis finnas ett antal fysiska personer som får företräda dessa och således rent faktiskt göra inköpen i deras namn. Rätten till förvärv av varor och tjänster skattefritt är som framgått ovan ny i förhållande till PFF SOFA. I Sverige gäller en generell skatteplikt enligt 3 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200, ML), dvs. huvudregeln är att det på omsättning av varor och tjänster samt import av varor (från en plats utanför EU) utgår mervärdesskatt, såvida inte annat anges i lagen. Med punktskatter avses sådana indirekta skatter som tas ut vid produktion, import, tillhandahållande m.m. av vissa varor och tjänster i enlighet med särskilda lagar. I 3 kap. 15 § skatteförfarandelagen (2011:1244) anges samlat vilka 14 skatter som räknas som punktskatter i Sverige. Det gäller t.ex. skatt på alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror enligt lagarna (1994:1564) om alkoholskatt respektive (1994:1563) om tobaksskatt samt skatt på bränslen och elektrisk kraft enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi. Inom EU har en harmonisering skett av förfarandebestämmelserna om mervärdesskatt och punktskatter. De svenska reglerna om mervärdesskatt och punktskatter bygger därför på EU-direktiv och eventuella undantag måste vara tillåtna enligt gemenskapsrättens bestämmelser.

EU-regler om mervärdesskatt finns i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Enligt artikel 151 anges undantag från skatteplikt för vissa med export likställda transaktioner. I punkten 1 b finns förutsättningar till skattefrihet för försäljning till bl.a. internationella organisationer. Förutsättningarna är att det ska avse leveranser av varor och tillhandahållanden av tjänster som sker till internationella organisationer erkända som sådana av myndigheterna i värdlandet, och till medlemmar av sådana organisationer, inom de begränsningar och på de villkor som fastställs av de internationella konventionerna om upprättandet av dessa organisationer eller genom avtal om deras säte. Artikelns punkt 2 anger att i de fall varorna inte skickas eller transporteras ut ur landet, och när det är fråga om tjänster, får undantaget införas som en rätt till återbetalning av mervärdesskatten, i stället för direkt skattefrihet. Sverige har tidigare infört regler om skattefrihet med grund i nämnda undantag i direktivet. I t.ex. 3 kap. 30 c § ML medges skattefrihet när fråga är om varuförsäljningar och omsättningar av tjänster till internationella organisationer med säte i annat EU-land och i 10 kap. 6 § ML finns bestämmelser om återbetalning av mervärdesskatt hänförlig till vissa inköp av varor och tjänster i Sverige som görs av sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Direktivet medger alltså att en internationell organisation, och dess medlemmar, beviljas befrielse från mervärdesskatt direkt med stöd av avtal om skattefriheten har angetts i fördraget om upprättandet av den internationella organisationen eller t.ex. i ett värdlandsavtal (avtal om högkvarter eller fältkontor), förutsatt att organisationen är godkänd som en internationell organisation. Sverige betraktar Nato som en sådan internationell organisation, se t.ex. prop. 1995/96:232 s. 42 och prop. 2004/05:15 s. 43. De nu aktuella avtalen, värdlandsstödsavtalet tillsammans med det kompletterande tilläggsprotokollet, måste anses utgöra sådana avtal som kan aktualisera nämnda undantag. Det kan här nämnas att utöver här befintliga beskickningar och konsulat, och deras respektive personal, åtnjuter i dag ett antal internationella organisationer varierande grad av skatteprivilegier i Sverige till följd av ingångna värdlandsavtal eller internationella konventioner. Till exempel handlar det om Internationella institutet för demokrati och fria val och Organisationen för det globala nätverket för vattenfrågor. Något hinder att införa sådan frihet från mervärdesskatt som beskrivits ovan bedöms således inte föreligga. Eftersom skattefrihet ska medges i enlighet med avtalens villkor innebär det att det inte är organisationen Nato som helhet som kommer i åtnjutande av detta privilegium utan det är, som har beskrivits ovan, de särskilda Natohögkvarter som omfattas av avtalen som berörs. Direktivets undantag medger även att medlemmar i internationella organisationer åtnjuter skattefrihet i enlighet med villkor i avtal. I nu aktuellt fall ska även deltagande länder, i egenskap av juridiska personer, i de fall de ingår i Natoledda förband medges liknande skattefrihet. De flesta deltagande länder som kan komma att beröras torde vara medlemmar i Nato eller i vart fall anslutna till PFF. Men även för övriga stater torde det inte finnas hinder att medge sådan

skattebefrielse eftersom dessa kommer vara medlemmar i Natoledd verksamhet och privilegierna följer av avtalens villkor. EU-regler om punktskatter finns i rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG. Enligt artikel 12 b medges undantag från betalning av punktskatt på punktskattepliktiga varor som är avsedda att användas till internationella organisationer och dess medlemmar under samma förutsättningar som enligt ovan beskrivna undantag i mervärdesskattedirektivet. I artikelns punkt 2 anges att skattefrihet får beviljas genom återbetalning av punktskatten. Det ovan redovisade resonemanget avseende mervärdesskatt är alltså tillämpligt också för punktskatter, dvs. att undantag även från sådana skatter är tillåtet. Det föreslås att skattefriheten för förvärv av varor och tjänster enligt de nya avtalsåtagandena åstadkoms genom den nya paragrafen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall som föreslås ovan. Genom den lagen uppnås den materiella rätten till sådan skattefrihet som följer av aktuella avtal. Därutöver krävs att det finns en reglering av hur skattebefrielsen enligt avtalsvillkoren ska uppnås. Skattefria köp kan medges antingen genom direkt skattefrihet vid själva förvärvet eller genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt. I det nu aktuella fallet synes det lämpligaste sättet att uppnå den skattefrihet som ska gälla beträffande förvärv av varor och tjänster vara genom en rätt till återbetalning av skatt, inte minst med hänsyn till de bedömningar som måste göras i varje enskilt fall, t.ex. avseende leverantörer och vilka inköp som kan anses vara gjorda för verksamheten. Som framgått ovan är den metoden tillåten enligt de aktuella EU-direktiven. I svensk rätt finns reglerade undantag från mervärdesskatt för internationella organisationer i vissa fall, dels genom direkt skattefrihet i 3 kap. ML, dels som rätt till återbetalning i 10 kap. I t.ex. 10 kap. 6 § ges sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, rätt till återbetalning avseende vissa varor och tjänster. Vidare har sådana organisationer och personal vid dessa också rätt till återbetalning av punktskatt enligt lagarna om tobaksskatt (31 d §), alkoholskatt (31 d §) och skatt på energi (9 kap. 1 §). Bestämmelser om återbetalning av skatt till internationella organisationer förekommer dock inte i övriga punktskattelagar. De nu beskrivna reglerna om återbetalning kommer att gälla men är inte tillräckliga för att helt uppnå den skattefrihet som avses enligt de nya avtalsåtagandena. Dels gäller skattefriheten enligt 10 kap. 6 § ML endast vissa särskilt uppräknade varor och tjänster, t.ex. varor som är avsedda för inredning eller utrustning av sådan byggnad som är avsedd för förvärvaren, dels avser den endast internationella organisationer, inte medlemmar i desamma. Inte heller de nyss angivna paragraferna i de tre punktskattelagarna är tillräckliga eftersom de endast ger internationella organisationer och ibland viss personal och medlemsstaters ombud vid organisationen sådan skattefrihet. I övriga punktskattelagar finns som sagt inte ens en lagstadgad befrielse från skatt. Skattefriheten enligt avtalen har alltså en vidare omfattning än vad som följer av ML och punktskattelagstiftningen. Av 1 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall framgår att bestämmelserna om immunitet och 54 privilegier i lagen har företräde framför bestämmelser i andra för-

fattningar (exempelvis reglerna i ML om skattefrihet och motsvarande regler i punktskattelagstiftningen). Av det följer att när det i den föreslagna nya bestämmelsen införs en hänvisning till de nya avtalen så gäller, som sagt, den materiella rätten till skattefrihet enligt avtalsvillkoren, före annan lagstiftning. För denna situation fanns tidigare inte någon i författning fastlagd procedur för att hantera den (vidare) skattefriheten. Av den anledningen infördes 2005 en ny bestämmelse, som numera finns i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen. Enligt den regeln ska den som till följd av bl.a. lagen om immunitet och privilegier i vissa fall har rätt att förvärva varor eller tjänster utan mervärdesskatt eller punktskatt, få utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten. Det framgår vidare att denna regel är en reservbestämmelse och att den inte gäller när rätt till återbetalning finns enligt de bestämmelser i ML och de punktskattelagar som nämnts ovan. Den gäller däremot när avtalsvillkoren ger skattefrihet i en större omfattning (se vidare i prop. 2004/05:15 s. 54 f.). När den här föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall träder i kraft kommer således i första hand rätten till återbetalning av mervärdesskatt uppnås genom 10 kap. 6 § ML samt avseende punktskatt enligt lagarna om tobaksskatt (31 d §), alkoholskatt (31 d §) och skatt på energi (9 kap. 1 §). Men därutöver kommer också reservregeln i 64 kap. 6 § skatteförfarandelagen vara tillämplig på de kategorier av juridiska personer samt avseende de varor och tjänster som omfattas av värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet och i de fall de nyss nämnda bestämmelserna inte är tillräckliga för att tillförsäkra den fulla rätten till återbetalning. Den kommer således att gälla när skattefriheten går utöver den som gäller enligt befintlig lagstiftning. Förfarandereglerna för återbetalningen är desamma, oavsett om det är ML, punktskattelagarna eller reservbestämmelsen i skatteförfarandelagen som är tillämplig lag. I 1 § förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. framgår att förordningen gäller för samtliga dessa fall. När det gäller överklaganden av Skatteverkets beslut hänvisar såväl ML som de tre aktuella punktskattelagarna till skatteförfarandelagen. I 67 kap. skatteförfarandelagen finns bestämmelserna om överklagande, t.ex. anges i 12 § att ett överklagande ska lämnas in inom två månader från det att den som beslutet gäller fick del av det. I förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. framgår vidare att det finns en särskild forumregel för dessa beslut, nämligen att det är förvaltningsrätten i Falun som är behörig domstol för prövning av besluten från Skatteverket. Detta gäller oavsett på vilken av de nämnda lagarna som beslutet är grundat.

Särskilt om drivmedel, oljor och smörjmedel Det har ovan sagts att Nato SOFA inte innehåller åtaganden för en avtalspart att medge skattebefrielse för den sändande statens köp av varor eller tjänster i den mottagande staten. Däremot anger avtalets artikel XI punkten 11 att den mottagande staten skattefritt ska tillhandahålla drivmedel, oljor och smörjmedel till den sändande statens tjänstefordon,

luftfartyg och fartyg. Av Parisprotokollets artikel VIII punkten 2 framgår att de allierade högkvarteren ska åtnjuta samma rättighet. Vidare, vilket har framgått ovan, gäller detta även de fordon, luftfartyg och fartyg som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet, se avtalets avsnitt 6. Som ovan konstaterats är huvudregeln i svensk rätt att all omsättning av varor och tjänster är mervärdesskattepliktig, om inte annat anges. Detta gäller således också drivmedel, oljor m.m. Det finns dock ett explicit undantag från skatteplikt för flygbensin och flygfotogen i 3 kap. 23 § punkten 4 ML, dvs. det är direkt skattefrihet som gäller. Därutöver innehåller, som redan framgått, ML en del bestämmelser om rätt till återbetalning för vissa grupper som inte är skattskyldiga, bl.a. för utländska beskickningar och sådana internationella organisationer som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Förutom mervärdesskatt omfattas drivmedel samt bränslen till flyg och fartyg också av punktskatt enligt lagen om skatt på energi. Det finns emellertid även i den lagen ett antal undantag från skatteplikten beroende på varans användningssätt och vem användaren är. Enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen får dessutom regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer helt eller delvis befria en skattskyldig från skyldigheten att betala mervärdesskatt och punktskatt om det finns synnerliga skäl. Enligt 13 kap. 12 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) är det Skatteverket som får besluta om sådan befrielse. Alltsedan PFF SOFA infördes i svensk rätt har man löst åtagandet i den aktuella bestämmelsen genom att Försvarsmakten skattefritt tillhandahåller drivmedel, oljor och smörjmedel till de gästande styrkorna. Detta förfarande har, med hänsyn till de relativt få övningar som ändå sker i Sverige, ansetts vara mest praktiskt i stället för alternativet att medge de utländska styrkorna rätt att själva förvärva bränslet skattefritt ”i butik” genom lagstiftningsåtgärder. När det gäller punktskatt så uppkommer ingen skyldighet till ytterligare beskattning när Försvarsmakten på detta vis överlåter bränslet till de utländska trupperna eftersom sådan eventuell punktskatt redan har betalats av Försvarsmakten vid myndighetens inköp. Däremot kan myndighetens tillhandahållande av fartygsbränsle och drivmedel för fordon till de utländska styrkorna komma att omfattas av mervärdesbeskattning eftersom ML, enligt ovan, endast undantar omsättning av flygbränsle. I det fallet har man ansett att Sveriges åtagande enligt avtalet ska anses utgöra sådana synnerliga skäl att skattebefrielse, enligt 60 kap. 1 § skatteförfarandelagen, ska medges. Man har tidigare bedömt att denna ordning, dvs. att Försvarsmakten tillhandahåller drivmedel till andra länder utan att påföra mervärdesskatt, inte är oförenlig med svensk lagstiftning, se vidare i prop. 1995/96:37 s. 47 f. och prop. 2004/05:7 s.51. Denna bedömning är alltjämt gällande och några rättsliga hinder att lösa Sveriges åtagande på detta vis föreligger således inte. När det gäller de situationer då bränsle ska tillhandahållas utländska styrkor enligt de ”vanliga” reglerna i PFF SOFA föreslås därför att den nu gällande ordningen kvarstår. Bestämmelsen om synnerliga skäl för att medge befrielse från mervärdesskatt bör även framöver kunna tillämpas. Som har konstaterats redan i prop. 1995/96:37 kan förfarandet däremot med- 56 föra en viss merkostnad för Försvarsmakten gällande eventuell punkt-

skatt som myndigheten har betalt och som den inte får ta betalt för vid tillhandahållandet till de utländska trupperna. Detta får dock alltjämt anses utgöra en sådan övningskostnad som får finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Kostnaderna kan inte heller framöver förutsättas bli så höga att tillhandahållandet av bränsle inte kan omfattas av myndighetens ordinarie anslag. Det är däremot mindre lämpligt att låta denna ordning gälla också för de fall bränslet avser de juridiska personer som enligt värdlandsstödsavtalet har rätt att förvärva varor och tjänster skattefritt. Det har ju framgått ovan att rätten till skattebefrielse inte är begränsad till köp av vissa typer av varor, utan det som avses är en generell rätt till skattefrihet för alla de förvärv som behövs för verksamheten, således också t.ex. bränsle till tjänstefordon, flyg och flygplan. I den föreslagna nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilken ska reglera bl.a. detta privilegium, är inte heller rätten till skattefria förvärv av varor begränsad av annat än avtalsvillkoren. Oavsett vilken metod som väljs är i och för sig resultatet detsamma för de utländska styrkorna, nämligen att de erhåller skattefritt bränsle och att avtalsåtagandet uppfylls. Det framstår dock som mest praktiskt att de juridiska personer som genom värdlandsstödsavtalet medges rätten att förvärva (andra) varor och tjänster skattefritt ska också få göra det avseende drivmedel, oljor och smörjmedel, dvs. genom en rätt till återbetalning av erlagd skatt. Denna rätt gäller, som framgått ovan, enbart de juridiska personer som omfattas av värdlandsstödsavtalet, och således i första hand de aktuella Natohögkvarteren. Dock gäller den också de Natoledda förbanden, dvs. de sändande länder som bidrar med en militär enhet under Natos ledning. Men, som har förtydligats ovan, skattelättnaden för deltagande länder gäller endast när de ingår i en sådan Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Vid en internationell övning i Sverige som inte är Natoledd kommer statusen för deltagande länder även framöver att bestämmas i enlighet med statusavtalen, och därmed är de inte berättigade till skattelättnad vid inköp. I de fallen är det som sagt även framöver Försvarsmakten som ska tillhandahålla bränslet skattefritt till de utländska styrkorna.

Övriga finansiella frågor I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 6.5, anges att för det fall att fullständig befrielse från skatter, avgifter, tullar m.m. inte kan beviljas avseende köp i Sverige ska avgifter som tas ut inte vara högre än de som gäller för Försvarsmakten. Vidare anger avsnitt 6.6 att finansiella transaktioner, t.ex. överföring av medel och öppnande av bankkonton, ska få utföras utan statliga pålagor och avgifter. Det finns inga särskilda regler för Försvarsmakten beträffande skatter m.m., annat än rätt till återbetalning av mervärdesskatt, varför den aktuella bestämmelsen i värdlandsstödsavtalet inte föranleder någon lagstiftningsåtgärd. Vad gäller finansiella transaktioner såsom öppnande av konton, finns inte några statliga pålagor eller statliga avgifter. Bedömningen är således att ingen av dessa bestämmelser kräver någon lagändring.

8.2.5 Tullfrihet

Regeringens förslag: Tullfrihet ska gälla även för de Natohögkvarter samt de styrkor och den personal som omfattas av de nya avtalen i enlighet med villkor i respektive avtal. Ändringen ska göras i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall och i lagen om tullfrihet m.m.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i frågan om tullfrihet. Skälen för regeringens förslag : Enligt artikel XI i Nato SOFA gäller tull- och skattefrihet vid tillfällig import och export av tjänstefordon samt utrustning, förråd, förnödenheter och andra varor för en styrkas eget bruk. Tullfriheten ska också gälla personalens, och deras anhörigas, personliga ägodelar och fordon för eget bruk. Av Parisprotokollets artikel VIII punkten 2 framgår att de allierade högkvarteren ska åtnjuta samma rättigheter. Även Natos högkvarter ska således tillåtas att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk och medlemmar av högkvarteren ska tullfritt få ta in och föra ut personliga ägodelar och fordon för eget bruk. Tullfriheten för medlemmar gäller dock inte medborgare i den mottagande staten, såvida de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter (punkten 3). I avsnitt 6 i värdlandsstödsavtalet framgår att samma tull- och skattefrihet som följer av statusavtalen ska gälla också tillfällig import och export till Sverige i samband med sådan Natoledd militär verksamhet som omfattas av det avtalet. Den enda skillnad som framgår är att det i avsnitt 6.3 nämns tullfrihet också för importerade tjänster. När Sverige införde PFF SOFA i svensk rätt genomfördes regeln om tullfrihet vid tillfällig import och export genom en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall samt i 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. I samband med utvidgningen av avtalet 2004 behölls systematiken men en del tillägg gjordes i de aktuella bestämmelserna, för att möjliggöra den vidare tillämpningen av avtalet. Eftersom EU är en tullunion betalas inte tull och andra avgifter när varor förs mellan EU:s medlemsstater. Det innebär att regleringen endast tar sikte på de avtalsländer som inte är medlemmar i EU. På samma sätt som avseende lagstiftningen om mervärdesskatt och punktskatter bygger de svenska reglerna om tull och tullfrihet på EUbestämmelser och avvikelser måste därför vara tillåtna enligt unionsrätten. När Sverige införde tullfrihet för PFF-samarbetet 1996 fanns bestämmelser om tullfrihet i rådets förordning (EEG) nr 918/83 av den 28 mars 1983 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. Det bedömdes att stöd för att tillåta sådan tullfrihet som följer av avtalet förelåg enligt artikel 136.1 i förordningen, vilken angav att medlemsstaterna fick medge tullfrihet bl.a. för militär personal som i enlighet med internationella överenskommelser är stationerad inom en medlemsstats territorium men som inte lyder under dess befäl. Samma bedömning gjordes vid utvidgningen av avtalets tillämpning 2004. I dag är

förordningen upphävd och ersatt av rådets förordning (EG) nr 1186/2009 av den 16 november 2009 om upprättande av ett gemenskapssystem för tullbefrielse. I artikel 131.1 i den nya förordningen finns dock den nyss angivna möjligheten till tullfrihet för militär personal med oförändrad. Det finns således alltjämt stöd i EU-lagstiftningen för den tullfrihet som Sverige har infört för PFF-samarbetet. När det gäller de nya avtalsåtagandena är artikel 131.1 endast delvis aktuell, nämligen när det gäller de fysiska personerna som omfattas av avtalen. Däremot är undantagsbestämmelsen inte tillämplig avseende tullfrihet för de aktuella Natohögkvarteren och delar/avdelningar av dessa. I det fallet finns stöd i en annan bestämmelse i 2009 års förordning. Enligt artikel 128.1 b) får medlemsstaterna även bevilja tullbefrielse enligt sedvanliga privilegier som beviljas på grund av internationella överenskommelser eller överenskommelser om högkvarter, i vilka ett tredjeland eller en internationell organisation är avtalsslutande part. I det fallet ska dock medlemsstaten, enligt artikel 129, till kommissionen anmäla de tullbestämmelser som följer av överenskommelsen. Det finns alltså stöd i EU-rätten för att utsträcka tullfriheten till att avse också de högkvarter och delar därav samt till den militära och civila personal som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Även i dessa fall kommer tullfriheten att beröra endast sådan import och export från andra länder än sådana som är EU-medlemmar. Tullfriheten ska införas genom ett tillägg i den nya bestämmelsen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall men också genom lagen om tullfrihet m.m. När det gäller den förstnämnda lagen kommer tullfriheten, precis som avseende andra privilegier t.ex. för skattefria förvärv, gälla i enlighet med villkoren i avtalen. I lagen om tullfrihet m.m. finns redan bestämmelser om tullfrihet där unionsrätten inte hindrar att tullfrihet i vissa fall regleras av nationella bestämmelser. I 4 § första stycket gäller tullfrihet för bl.a. en främmande stats beskicknings varor och andra stycket reglerar tullfrihet för varor till en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Tredje stycket, som infördes med anledning av PFF SOFA, anger tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor till en främmande stats styrka eller dess personal, som befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Med hänsyn till att det nu inte är fråga om att ge hela organisationen Nato tullfrihet framstår det som mindre lämpligt att använda sig av den tullfrihet som redan finns reglerad i andra stycket. Det tredje stycket bör därför justeras så att det också omfattar Natohögkvarteren och deras personal. En skillnad från den tullfrihet som gäller enligt Nato SOFA är som sagt att värdlandsstödsavtalet anger tullfrihet även vid import av tjänster. Eftersom det inte finns några tullavgifter på tjänster föranleder den skrivningen ingen lagstiftningsåtgärd. Som framgick inledningsvis stipulerar värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet både tull- och skattefrihet vid den tillfälliga importen och exporten. I 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m. föreskrivs, med vissa undantag, att om 59

tullfrihet för en vara som övergår till fri omsättning medges enligt bl.a. lagen om tullfrihet m.m. ska även skattefrihet medges. 3 kap. 30 § ML anger vidare att sådan import också är undantagen från mervärdesskatteplikt. Det krävs således inte några lagstiftningsåtgärder för att också bevilja skattefrihet.

8.2.6 Inkomstbeskattning

Regeringens förslag: Privilegier i fråga om inkomstskatt ska medges i den utsträckning som följer av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att berörda löneinkomster undantas från beskattning i Sverige. I lagen förtydligas också att privilegier i fråga om inkomstskatt ska medges i den utsträckning som följer av PFF SOFA, vilket innebär att där berörda löneinkomster helt undantas från beskattning i Sverige.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i frågan om inkomstbeskattning. Skälen för regeringens förslag: Artikel X i Nato SOFA anger bl.a. att de perioder under vilka personal befinner sig i ett annat land inom ramen för avtalets tillämpning inte ska räknas som sådan bosättningsperiod som leder till beskattning i mottagarstaten. De personalkategorier som omfattas av bestämmelsen är militär eller civil personal anställd vid ett lands försvarsmakt (medlemmar av en styrka eller en civil komponent). Lön och annan ersättning som utbetalas från den sändande staten i dess egenskap av arbetsgivare ska undantas från beskattning i den mottagande staten. Av Parisprotokollets artikel VII punkten 1 framgår att samma skattebefrielse för lön och arvoden som följer av artikel X i Nato SOFA ska gälla även den militära och civila personal som tillhör en avtalsparts stridskrafter men som är placerad vid ett Natohögkvarter. Dessa personer ska alltså undantas från inkomstbeskattning i den mottagande staten. I samma punkt anges att bestämmelsen inte befriar från beskattning i den stat där personerna i fråga är medborgare. I artikelns andra punkt finns specialregler som gäller för den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av ett Natohögkvarter. I det fallet ska den lön som betalas till de personerna av ett Natohögkvarter vara befriad från beskattning. Däremot anges att en protokollspart kan ingå avtal med det aktuella högkvarteret om att det landet ska anställa sina medborgare och sedan placera dem vid högkvarteret. I det fallet får den protokollsparten beskatta den lön som betalas ut av den parten. Denna bestämmelse bedöms dock bli tillämplig endast i det fall ett Natohögkvarter skulle etableras i Sverige. Reglerna om beskattning av lön och arvoden enligt Nato/PFF SOFA och deras protokoll ska även gälla när värdlandsstödsavtalet är

tillämpligt, vilket framgår av hänvisningen till avtalen i fråga om rättslig status i avsnitt 7.2. Med undantag för den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato ska alltså i princip samma ordning som nu gäller för personal som kommer till Sverige enligt PFF SOFA gälla även för den personal som kommer hit inom ramen för de nya avtalen. I samband med Sveriges införande av PFF SOFA (och sedermera vid dess utvidgade tillämpning år 2004) gjordes bedömningen att några ändringar i svensk lagstiftning inte var nödvändiga i fråga om inkomstbeskattning. Regeringen bedömde att vistelsen för berörda personer i de absolut flesta fall då avtalet skulle bli tillämpligt inte skulle överstiga en sammanlagd tidsperiod om sex månader under en tolvmånadersperiod. Några beskattningsanspråk enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) i Sverige för inkomst i form av lön m.m. skulle därför inte uppstå i dessa fall. Vid de få tillfällen det skulle kunna bli fråga om en längre tids vistelse, ansågs detta kunna lösas genom befintliga skatteavtal eller ensidiga regler för undanröjande av dubbelbeskattning i de anslutna staterna. Se vidare i prop. 1995/96:37 s. 47 f. och prop. 2004/05:7 s. 49 f. Även inom ramen för de nya avtalen bedöms utländsk personals vistelse i Sverige i de absolut flesta fallen komma att ske för verksamhet där en enskild person inte kommer vistas i landet längre tid än sex månader under en tolvmånadersperiod. Men när nu det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet genomförs finns det ett värde i att införa en uttrycklig reglering som i alla situationer helt undantar inkomster från beskattning i Sverige i den utsträckning som följer av avtalen. En sådan reglering innebär en administrativ förenkling där det inte behöver göras någon mer ingående bedömning av om det finns några beskattningsanspråk enligt intern svensk rätt och om något skatteavtal är tillämpligt, en bedömning som i de absolut flesta fall skulle resultera i att beskattning inte ska ske. Detta bör åstadkommas genom att det i den föreslagna nya paragrafen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall uttryckligen anges att privilegier i fråga om inkomstskatt ska gälla i den utsträckning som anges i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Eftersom det kompletterande tilläggsprotokollet liksom PFF SOFA i materiellt hänseende tillämpar artikel X i Nato SOFA i fråga om inkomstbeskattning av vissa löner, väcks frågan om det i förhållande till PFF SOFA också är mer ändamålsenligt med en uttrycklig reglering i fråga om privilegier i förhållande till inkomstbeskattning. De fördelar som finns med en sådan reglering avseende det kompletterande tilläggsprotokollet, gäller även för PFF SOFA. Det föreslås därför att 7 § i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändras så att det uttryckligen också där anges att privilegier ska gälla i fråga om inkomstskatt i den utsträckning som följer av PFF SOFA.

8.2.7 Sjuk- och tandvård

Regeringens bedömning: Bestämmelserna i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet om utländsk personals tillgång till sjuk- och tandvård vid vistelse i Sverige tillgodoses genom gällande svensk rätt på området. Behov av ytterligare lagstiftning finns inte.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Trafikverke t stöder förslagen. Försvarsmakten tillstyrker förslagen i sin helhet men påtalar att det finns en osäkerhet kring hanteringen av eventuella sjukoch tandvårdskostnader för personer som kommer från länder utanför EU/EES och med vilka Sverige saknar en sjukvårdskonvention. Socialstyrelsen saknar en beskrivning av konsekvenserna av värdlandsstöd för hälso- och sjukvården. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel IX punkten 5 i Nato SOFA ska en främmande styrka och dess civila personal samt anhöriga erbjudas sjuk- och tandvård under samma förhållanden som mottagarlandets personal om sådan vård inte på ett tillfredsställande sätt kan erbjudas inom styrkan. I Parisprotokollet finns ingen bestämmelse som hänvisar särskilt till denna regel. Det framgår dock av inledningen till artikel IV att sådana rättigheter som tillkommer en sändande stat beträffande dess styrka och civila personal ska tillkomma det berörda högkvarteret. I värdlandsstödsavtalet, avsnitt 5.1 h, anges att Sverige, i samarbete med Natobefälhavaren, ska tillhandahålla styrkan sjuk- och tandvård från svenska militära anläggningar på samma villkor som erbjuds svensk militär. I avsnitt 5.3 f framgår vidare att sändande länder ska stå kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller. I Sverige har utländska medborgare som tillfälligt vistas här tillgång till omedelbar hälso- och sjukvård enligt 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) om de behöver det. Samma sak gäller för omedelbar tandvård enligt 6 § tandvårdslagen (1985:125). Alla har således tillgång till akut sjuk- och tandvård i Sverige. När det gäller EU/EES-medborgare som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, är de berättigade till hälso- och sjukvård på samma villkor och till samma kostnad som personer bosatta i Sverige (jfr 3 c och 26 §§ HSL). För andra utländska medborgare, dvs. från länder utanför EU/EES, gäller olika regler. Sverige har ingått sjukvårdskonventioner om ömsesidighet och andra typer av sjukvårdsavtal med ett antal länder. Personer från länder som omfattas av dessa konventioner eller avtal ska erbjudas akut sjuk- och tandvård vid tillfällig vistelse i Sverige på samma avgiftsvillkor som personer bosatta i Sverige. För övriga utländska medborgare, dvs. sådana som är bosatta i länder med vilka Sverige saknar konventioner eller överenskommelser, erbjuds inte någon subventionerad vård. Det betyder att dessa patienter själva får betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård.

När Sverige införde PFF SOFA vidtogs inga lagändringar till följd av det i detta avsnitt aktuella åtagandet. Bedömningen var att den typ av vård som skulle kunna bli aktuell under de tillfälliga aktiviteter, övningar, som avtalet skulle tillämpas på torde vara enbart av akut karaktär och de ovan redovisade reglerna ansågs tillräckliga för att uppfylla åtagandet (prop. 1995/96:37 s. 50 f.). Inte heller vid utvidgningen av avtalets tillämplighet år 2004 gjordes annan bedömning. Vid det ställningstagandet konstaterades att de patienter som inte omfattas av subventionerad vård (utländska medborgare från länder utanför EU/EES och som är bosatta i länder med vilka Sverige saknar konventioner eller överenskommelser) får själva betala den verkliga kostnaden för såväl akut som planerad vård (prop. 2004/05:7 s. 48 f.). Den aktuella regeln i PFF SOFA ska nu utsträckas till att gälla också kretsen enligt det kompletterande tilläggsprotokollet, dvs. att Sverige ska erbjuda sjuk- och tandvård under samma förhållanden som den svenska personalen när tillräcklig vård inte kan erbjudas inom styrkan. Sveriges skyldighet enligt värdlandsstödsavtalet gäller i första hand att tillhandahålla sådan vård som erbjuds på svenska militära anläggningar till svensk militär personal. Någon sådan vård erbjuds dock i princip inte, varför svensk militär personal är hänvisad till samma vård som gäller för övriga personer som är bosatta i Sverige. Enligt avsnitt 5.3 f ska de sändande länderna i det fallet ansvara för kostnaden för sådan civil sjuk- och tandvård som Sverige tillhandahåller. Även då det gäller de aktiviteter som kan företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena torde det enbart vara akut vård som kommer i fråga. Eftersom alla personer som vistas i Sverige erbjuds sådan omedelbar vård anser regeringen att det inte heller nu finns behov av lagstiftningsåtgärder såvitt avser frågan om tillgång till vård. Försvarsmakten har påpekat att kretsen av personer som kan komma att omfattas av åtagandet enligt det kompletterande tilläggsprotokollet, liksom redan i dag är fallet beträffande PFF-verksamheten, går utanför EU/EES. I fråga om sådana länder som omfattas av en sjukvårdskonvention med Sverige blir det ingen skillnad mot vad som gäller för personer som kommer från EU/EES-länder. Det blir det däremot för personer som kommer från länder som saknar sjukvårdskonvention med Sverige. Dessa måste betala den verkliga kostnaden för vård i Sverige, vilket innebär en skillnad i förhållande till vad som gäller för den svenska militära personalen (som endast behöver betala föreskriven patientavgift). Försvarsmakten anser att det med nuvarande reglering finns en osäkerhet i hur en sådan situation skulle hanteras, givet de avtalsåtaganden som Sverige har gjort i detta hänseende. Samma osäkerhet gäller enligt myndigheten även idag för personer som kommer från sådana länder till Sverige inom ramen för PFF SOFA. Gällande svenskt regelverk innebär, som Försvarsmakten påpekat, att för vissa personer som kommer till Sverige inom ramen för PFF SOFA eller dess protokoll kommer kostnaden för akut sjuk- och tandvård vara högre än den som gäller för den svenska personalen. Regeringen menar att det aktuella villkoret i Nato SOFA (artikel IX punkten 5) endast ålägger Sverige, i egenskap av mottagande stat, skyldighet att erbjuda den utländska personalen sjuk- och tandvård, inklusive sjukhusvistelse, under samma förhållanden som den svenska personalen, dvs. att den 63

utländska personalen ska erbjudas vård och att denna vård ska vara av samma kvalitet. Avtalsåtagandet sträcker sig inte till att kräva att vården ska erbjudas till samma kostnad som gäller för den svenska personalen. Denna bedömning styrks av att det i värdlandsstödsavtalet anges att sändande länder ska betala för den civila vård som erbjuds i Sverige. Regeringen anser således inte att det svenska regelverket är oförenligt med avtalsåtagandet. Med hänsyn till den vida krets länder som Sverige erbjuder akut vård till för subventionerat pris, torde den nu beskrivna situationen dessutom inte förekomma särskilt ofta. Behov av lagstiftningsåtgärd bedöms inte finnas. Socialstyrelsen har efterfrågat en beskrivning av konsekvenserna av värdlandsstödsavtalet för hälso- och sjukvården. Myndigheten har bl.a. uppgett att värdlandsstödsavtalets ikraftträdande kan medföra indirekta och direkta krav på hälso- och sjukvården vad avser både det förberedande och genomförande arbetet. Myndigheten efterfrågar förtydliganden t.ex. avseende ansvaret för vem som ska förbereda eventuella önskemål från Nato att, i vissa situationer, föra in hälso- och sjukvårdsresurser på svenskt territorium och utöva sjukvård. Vidare anser Socialstyrelsen att man bör belysa konsekvenserna av avtalets ikraftträdande gällande de kostnader som kan uppstå vid övningar, allvarliga händelser i fredstid respektive i händelse av krig. Sammantaget ökar kraven på att utveckla hälso- och sjukvårdens förmåga till civil-militär samverkan och myndigheten framhåller att det är av vikt att Försvarsmaktens och Natos förväntningar görs kända för landstingen för att möjliggöra ett förberedande arbete. Regeringens uppfattning är att det naturligtvis är viktigt med förmåga till civil-militär samverkan, avseende alla viktiga samhällsfunktioner och under alla tider. Värdlandsstödsavtalet i sig innehåller emellertid inga större nyheter i nu aktuellt sammanhang. Avtalet reglerar inte Natos eller sändande länders rätt att föra in sjukvårdsresurser eller att utöva sjukvård i Sverige. Skulle den situationen bli aktuell, förutsätter regeringen att en förfrågan därom görs i samband med inbjudan och förberedelserna till aktuell verksamhet. Den kommer därefter att prövas i behörig ordning.

8.2.8 Rätten att bära vapen

Regeringens bedömning: Bestämmelsen i vapenlagen om regeringens möjlighet att besluta om undantag från vapenlagens bestämmelser om bl.a. införsel av skjutvapen och ammunition är tillräcklig för att hantera situationer även enligt de nya avtalsåtagandena.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i frågan om införsel av vapen. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel VI i Nato SOFA har en medlem av en styrka rätt att inneha och bära vapen på den

mottagande statens territorium. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med särskild hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal. Av 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67) framgår att tillstånd krävs för att bl.a. föra in skjutvapen och ammunition till Sverige. Enligt 11 kap. 3 § vapenlagen får dock regeringen besluta att lagen inte ska gälla skjutvapen och ammunition som innehas av en främmande stats militära styrka som befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Anledningen är att det vid internationellt samarbete av sådant slag är önskvärt att all materiel, inklusive skjutvapen och ammunition, utan krav på tullhantering och tillstånd kan föras mellan de länder som deltar i samarbetet. Sådana regeringsbeslut om undantag från vapenlagen meddelas när PFF SOFA är tillämpligt. I avsnitt 8.2.2 ovan har framgått att Nato inte har någon egen styrka utan att samtlig militär personal är sådan som är utsänd av deltagande länder. Det har också framkommit att Nato inte äger egna skjutvapen och ammunition (enligt vapenlagens definition), utan att de vapen som innehas av den militära personalen, under Natoledd verksamhet och vid Natohögkvarter, är sådana som tillhör berörda stater. Av denna anledning finns inget behov av att ändra vapenlagens bestämmelse om regeringens rätt att besluta om undantag för vapen som innehas av ”en främmande stats militära styrka”. Även under den verksamhet som kan företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena kommer alltså vapnen att innehas av främmande stater och den befintliga möjligheten för regeringen att besluta om undantag från vapenlagens bestämmelser är tillämplig.

8.2.9 Immunitet för arkiv och dokument

Regeringens förslag: Arkiv och dokument tillhörande ett Natohögkvarter ska vara okränkbara i den utsträckning som framgår av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. Detta åstadkoms genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt vad gäller immunitet för arkiv och dokument. Skälen för regeringens förslag: Artikel XIII i Parisprotokollet anger att ett allierat högkvarters arkiv och andra officiella handlingar som förvaras i lokaler som används av högkvarteret ska vara okränkbara, såvida inte högkvarteret har hävt immuniteten. Bestämmelsen kan bli tillämplig även om ett högkvarter inte upprättas i Sverige. Det anges nämligen att dokumentens immunitet även ska gälla när en tjänsteman,

som är godkänd av ett högkvarter, har officiella dokument med sig vid vistelse i Sverige. I värdlandsstödsavtalets avsnitt 3.1 framgår att sådana bestämmelser som gäller mellan Sverige och högkvarteren, enligt t.ex. Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet ska tillämpas också inom ramen för detta avtal. Bestämmelsen är en nyhet i förhållande till Nato/PFF SOFA. Det finns emellertid en identisk regel i EU SOFA, vilken Sverige har genomfört, och motsvarande immunitet gäller också för t.ex. utländska beskickningars dokument, se vidare i prop. 2004/05:7 s. 45 f. Även denna bestämmelse föreslås uppfyllas genom förslaget till en ny bestämmelse i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

8.2.10 Pass och visering

Regeringens bedömning: Avtalens bestämmelser om pass och visum kräver ingen ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig i frågan om passfrihet. Skälen för regeringens bedömning: Artikel III i Nato SOFA anger att en styrka och dess medlemmar vid in- och utresa ska vara undantagna från pass- och viseringsbestämmelser. Denna pass- och viseringsfrihet gäller dock enligt artikelns punkt 2 under villkor av att styrkans medlemmar har identitetskort och individuell eller kollektiv förflyttningsorder som kan uppvisas vid anmodan. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet avsnitt 7.2) att undantaget från kravet på pass och visering ska gälla även inom ramen för dessa avtal. I Parisprotokollet (artikel IV c och V) finns emellertid hänvisning till Natos SOFA:s regler om id-kort. I 2 kap. utlänningslagen (2005:716) finns allmänna bestämmelser om krav för utlänningars vistelse i Sverige. Som huvudregel ska en utlänning som reser in i och vistas i Sverige ha både pass (1 §) och visering (3 §). Det finns dock undantag från denna huvudregel. När det gäller frågan om pass så anger 8 § t.ex. att kravet på pass för inresa och vistelse i Sverige inte gäller för medborgare i en Schengenstat om personen i fråga kommer direkt från en sådan stat. Vidare har regeringen i 2 kap. 17 § utlänningsförordningen (2006:97) föreskrivit att ett identitetskort som utvisar medborgarskap och som har utfärdats för en EES-medborgare eller en medborgare i Schweiz av behörig myndighet i hemlandet gäller såsom pass vid ankomst till, vistelse i och utresa från Sverige. När det gäller viseringsfrågan framgår av 2 kap. 8 a § 1 utlänningslagen att EES-medborgare är undantagna från kravet på visering. I 9 §

samma kapitel ges regeringen möjlighet att föreskriva om ytterligare undantag från kravet på pass, visering m.m. Vid införandet av PFF SOFA, liksom vid utvidgningen av dess tillämpning, ansågs det inte finnas behov av lagändringar avseende frågan om passfrihet. Det görs inte heller nu någon annan bedömning. För de personer som kommer från länder som är EES-medlemmar gäller enligt ovan beskrivna regelverk som nämnts redan sådan frihet. För personer som kommer från länderna utanför EES-området medför avtalets bestämmelser ett undantag från kraven på pass och visum. Enligt Nato SOFA:s artikel III punkt 2 gäller dock krav på att personerna ifråga ska ha identitetskort och individuell eller kollektiv förflyttningsorder. I 2 kap. 22 § utlänningsförordningen finns ett bemyndigande för Migrationsverket att meddela ytterligare föreskrifter om vilka handlingar som får godtas som pass. Myndigheten har med stöd av nämnda bestämmelse antagit föreskrifter om handlingar som godtas som pass (MIGRFS 05/2014). Av punkten 8 i dessa föreskrifter framgår att medlem av en militär styrka som kommer till Sverige inom ramen för PFF SOFA endast behöver ett identitetskort och en individuell eller kollektiv förflyttningsorder. Migrationsverket har möjlighet att justera dessa föreskrifter så att de också omfattar sådan militär styrka som kommer till Sverige inom ramen för de nya avtalen. När det gäller frågan om viseringsfrihet, och då främst icke EESmedborgare, införde Sverige vid den utvidgade tillämpningen av PFF SOFA 2004 ett undantag från det allmänna viseringskravet med anledning av avtalets regler i denna del. Bestämmelsen, som finns i utlänningsförordningen, bör justeras så att den också omfattar styrkor och deras personal som kan komma till Sverige inom ramen för de nya avtalen.

8.2.11 Körkort

Regeringens bedömning: Avtalsbestämmelserna om körkort i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet kräver inte ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Transportstyrelsen lämnar i denna fråga ett par förtydliganden när det gäller giltigheten av utländska körkort i Sverige. Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel IV i Nato SOFA ska körkort som utfärdats i den sändande staten erkännas i den mottagande staten. Alternativt ska den mottagande staten utan att kräva förarprov själv utfärda körtillstånd eller körkort till medlem av en styrka eller civil komponent som innehar motsvarande körtillstånd eller körkort utfärdat av den sändande staten. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV,

och vad avser värdlandsstödsavtalet avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal. Enligt 6 kap. körkortslagen (1998:488) får en utländsk medborgare här i landet köra fordon i enlighet med dennes giltiga nationella körkort i hemlandet. För körkort som är utfärdade inom EES-området gäller dessa lika som ett svenskt körkort. Andra utländska körkort har en giltighetstid på ett år från det att innehavaren folkbokfördes i Sverige. Ett utländskt körkort utanför EES (samt Schweiz eller Japan) kan inte bytas mot ett svenskt. Om någon med ett EES-lands körkort vill byta sitt nationella körkort sker alltid en giltighets- och äkthetskontroll. Bestämmelserna i Nato SOFA säger inget om prövning av äkthet eller giltighet vid utfärdande av svenskt körtillstånd eller körkort, utan anger endast att något förarprov inte ska krävas. I detta hänseende innebär avtalet alltså inte någon annorlunda tillämpning av befintliga svenska regler. Endast för det fall någon icke EES-medborgare skulle komma att befinna sig i landet längre tid än ett år efter folkbokföring här, skulle körkortslagens bestämmelse om ettårsgräns komma att påverkas av Nato SOFA:s innehåll. De nu beskriva reglerna har vid införandet av PFF SOFA, samt vid utvidgningen av avtalets tillämpning, bedömts som tillräckliga för att avtalsåtagandet i denna del ska anses uppfyllt. Det görs inte heller nu någon annan bedömning. Även om vissa aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtalet i ett annat säkerhetspolitiskt läge skulle kunna medföra längre tids vistelser torde det endast vara vid allvarliga kris- eller krigssituationer som vistelsen skulle kunna överstiga ett år. Som Transportstyrelsen har påpekat gäller dessutom ettårsfristen för körkort utfärdade utanför EES endast för det fall att folkbokföring av innehavaren sker i Sverige. Eftersom personer som kommer till Sverige på grund av verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet inte torde folkbokföras här, träder tidsgränsen inte in. Om folkbokföring i något enstaka fall ändå skulle ske och vistelsen överstiger ett år har Transportstyrelsen möjlighet, enligt körkortsförordningen (1998:980), att medge längre tids giltighet om innehavaren avser att vistas i landet under begränsad tid. Transportstyrelsen har vidare, såvitt avser EES-körkort, påpekat att om innehavaren av ett sådant körkort förlorar det eller om det av andra skäl behöver förnyas under vistelsen i Sverige, så kan förnyelse inte ske här i landet om inte personen ifråga är permanent bosatt här. Något skäl att nu lagstifta för den situationen finns inte.

8.2.12 Bära uniform

Regeringens bedömning: Avtalsbestämmelserna om rätten att bära uniform i Sverige kräver ingen ändring av svensk lag.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i denna del.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel V i Nato SOFA har den sändande statens styrka rätt att bära uniform inom den mottagande statens territorium. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel. Det får dock utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet (för Parisprotokollets del artikeln IV, och vad avser värdlandsstödsavtalet, avsnitt 7.2) att denna rätt ska gälla även inom ramen för dessa avtal. Det allmänna förbudet för militära styrkor från ett land att i ett annat land bära sin nations uniform är ett uttryck för staters suveränitet. Vid militärt internationellt samarbete är det dock regelmässigt så att besökande staters förband tillåts uppträda i uniform. Detta framgår vanligen av en överenskommelse mellan länderna. Enligt 11 § förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen) får inte utländsk militär personal bära uniform inom Sveriges landområden utan tillstånd av Försvarsmakten. Det nu beskrivna svenska regelverket har vid införandet av PFF SOFA bedömts som tillräckligt för att tillgodose kravet på rätt att bära uniform. Den bedömningen gäller även för de nya avtalsåtagandena. Behov av någon författningsändring finns således inte.

8.2.13 Skydd mot exekutiva förfaranden

Regeringens förslag: Det kompletterande tilläggsprotokollets och värdlandsstödsavtalets bestämmelser om skydd mot exekutiva förfaranden som syftar till beslag eller kvarstad av högkvarterens egendom och tillgångar ska genomföras i svensk rätt. Detta sker genom en ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Regeringens bedömning: Bestämmelserna i värdlandsstödsavtalet om säkerhetsskydd kräver ingen ändring i lag.

Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna har yttrar sig särskilt i fråga om kvarstad eller beslag. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Artikel XI punkten 2 i Parisprotokollet anger att exekutionsåtgärder som beslag och kvarstad får vidtas avseende allierade högkvarters egendom eller tillgångar endast för de syften som avses i vissa angivna bestämmelser i Nato SOFA. Av hänvisningarna framgår att de sammanhang som beslag av egendom m.m. är tillåtet, är i samband med utredning av lagöverträdelser inklusive överträdelser av lagar och förordningar avseende tullar och skatter. I andra fall får alltså beslag eller kvarstad inte ske. Denna bestämmelse är en nyhet i förhållande till Nato/PFF SOFA. I värdlandsstödsavtalet finns ingen uttrycklig regel om detta men det framgår av avsnitt 3.1 att de eventuella bestämmelser som enligt t.ex. det kompletterande tilläggs-

protokollet/Parisprotokollet är i kraft mellan Sverige och högkvarteren ska tillämpas även på den militära verksamhet som företas inom ramen för detta avtal. Beslut om beslag och kvarstad som sker i samband med brottslighet är alltså tillåten enligt den aktuella bestämmelsen. Men när det gäller frågan om kvarstad finns det enligt svensk rätt också möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om kvarstad på grund av en civilrättslig fordran, se bl.a. 15 kap. rättegångsbalken. En sådan talan ska alltså inte få föras såvitt avser tillgångar och egendom som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av protokollet och värdlandsstödsavtalet. Egendom som tillhör sändande stater omfattas dock inte av detta skydd. Även denna immunitet bör genomföras genom den föreslagna nya bestämmelsen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I avsnitt nio i värdlandsstödsavtalet finns bestämmelser om skydd för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter m.m. Det framgår bl.a. att de överenskommelser som är i kraft mellan Sverige och Nato, bl.a. säkerhetsskyddsavtalet från 1994, ska tillämpas. Dessa avtal har tidigare bedömts som förenliga med svensk rätt, såvitt avser säkerhetsskyddsavtalet, se prop. 1995/96:37 s. 43 f. Det görs ingen annan bedömning nu. I punkten 3 finns ett åtagande för varje part att vidta alla lagliga åtgärder som är tillgängliga för att uppgifter som utbyts i företroende inte röjs, såvida inte de andra parterna har lämnat samtycke till detta. Med hänvisning till att åtagandet är begränsat till vad som är tillåtet enligt gällande rätt innebär inte heller denna bestämmelse någon avvikelse från svensk rätt. Varken denna eller någon annan bestämmelse i avsnitt nio kräver således någon lagändring.

8.2.14 Skyddsobjekt

Regeringens förslag: I skyddslagen ska det införas en ny punkt som innebär att också områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka bedriver militär verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet ska kunna förklaras vara skyddsobjekt.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och Trafikverke t uppger att myndigheten stöder förslagen. Ingen av remissinstanserna yttrar sig särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag: Artikel VII punkten 11 i Nato SOFA ålägger mottagarlandet viss skyldighet att skydda anläggningar, byggnader m.m. som används av andra avtalsparter. I vare sig Parisprotokollet eller värdlandsstödsavtalet finns någon bestämmelse med uttrycklig hänvisning till denna regel, men i värdlandsstödsavtalets avsnitt åtta anges att skydd av trupp ska ske i enlighet med bl.a. Nato SOFA. Det får under alla förhållanden utläsas av de allmänna hänvisningarna till rättslig status enligt huvudavtalet att denna rätt ska gälla även inom ramen för båda de nya avtalen.

I samband med införandet av PFF SOFA antog Sverige en lagändring som innebar att sådana områden där övningar inom ramen för avtalet bedrevs kunde beslutas vara skyddsobjekt. Bestämmelsen finns i dag i 5 § 4 skyddslagen (2010:305) och anger att som skyddsobjekt får beslutas områden där en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål. Genom ett beslut om att förklara området som skyddsobjekt tillförsäkras skydd genom förbud mot tillträde m.m. i enlighet med lagens 7 §. Enligt skyddsförordningen (2010:523) är det Försvarsmakten som beslutar om skyddsobjekt i dylika fall. Av avsnitt 8.2.2 ovan framgår att Nato inte har någon egen styrka utan att samtlig militär personal är sådan som är utsänd av deltagande länder. Även den verksamhet som kan företas inom ramen för de nya avtalsåtagandena kommer därmed att bedrivas av en främmande stats militära styrka . Den delen av den nyss redovisade bestämmelsen är således i och för sig tillräcklig för att omfatta även de nya avtalen. När det gäller värdlandsstödsavtalet är det emellertid så, att den militära verksamhet som kan företas inom ramen för avtalet är av högst varierande slag. Avtalet gäller inte bara vid övningar. Eftersom den aktuella regeln i skyddslagen är begränsad till övningsverksamhet, är den inte tillräcklig för att omfatta alla typer av verksamhet som kan bli aktuell inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Dessutom kan det inte uteslutas att verksamhet som bedrivs av Natohögkvarter också behöver skydd. Det föreslås därför att en ny punkt införs som tillförsäkrar att skydd kan ges för alla områden där aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtalet kan bedrivas. I skyddsförordningen finns bestämmelser som anger att det är Försvarsmakten som beslutar i frågor om skyddsobjekt samt meddelar föreskrifter vad gäller bl.a. sådana områden inom vilka det bedrivs PFFverksamhet. Dessa bestämmelser bör justeras så att samma regler ska gälla även för de områden där verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet kan bedrivas. Regler om utländsk väpnad styrkas tillträde till svenskt territorium finns i olika författningar, framförallt i tillträdesförordningen (1992:118) och i förordningen (1982:756) om Försvarsmaktens ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och neutralitet, m.m. (IKFN-förordningen). Enligt huvudregeln i 4 § tillträdesförordningen krävs tillstånd för tillträde till svenskt territorium av utländska statsfartyg, utländska statsluftfartyg och utländska militära fordon. Utgångspunkten är alltjämt att det är regeringen som fattar beslut om sådana frågor (jfr 5 och 6 §§). När Sverige anslöt sig till PFF SOFA bedömdes det svenska regelverket vara tillräckligt för att kunna ta emot utländska förband i Sverige för att delta i samarbete inom ramen för PFF, se prop. 1995/96:37 s. 27 f. Denna bedömning gäller fortfarande, även för verksamhet inom ramen för de nya avtalsåtagandena.

9 Ikraftträdande

Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2016. Regeringens bedömning: Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Promemorians förslag och bedömning: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna yttrar sig inte särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag och bedömning: En förutsättning för att Sverige ska kunna godkänna det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet är att de föreslagna författningsändringarna har trätt i kraft. Det är angeläget att det sker så snart som det är möjligt. Det är lämpligt att samtliga föreslagna lagändringar sker samtidigt. De föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Det bedöms inte finnas något behov av övergångsbestämmelser.

10 Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen kommer att underlätta och öka Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet, samt underlätta för Sverige att utgöra värdland för annan verksamhet, t.ex. internationella övningar under Natos ledning. Förslagen kommer att ge förutsättningar för effektivitetsvinster för Försvarsmakten genom att ett ramregelverk för värdlandsstöd kommer att finnas på plats och därmed förenkla de särskilda genomförandeavtal som ska ingås inför varje enskild aktivitet. De ökade kostnader som kan komma att uppstå hos enskilda myndigheter förväntas inte bli större än att de kan belasta respektive myndighets ordinarie anslag. Förslagen i sig medför inga kostnadsökningar.

Promemorians bedömning: överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En övervägande del av remissinstanserna har inga invändningar mot promemorians förslag och bedömningar. Försvarsmakten tillstyrker förslagen och uppger att avtalen väsentligt kommer att underlätta myndighetens samverkan med Natos högkvarter bl.a. vid övningar och annan gemensam verksamhet. Trafikverket anser att värdlandsstödsavtalet kommer att underlätta Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet, samt underlätta för Sverige att utgöra värdland för annan verksamhet. Länsstyrelsen i Gotlands län delar promemorians ståndpunkt att de föreslagna författningsändringarna kommer att underlätta samverkan med Nato inom svenskt territorium genom att ett grundläggande regelverk finns på plats som reglerar statusen för såväl Natos

högkvarter och underlydande enheter som de fysiska personer som tjänstgör inom dessa och stationeras i Sverige. Fortifikationsverket framhåller att en eventuell anpassning av infrastruktur för försvarsändamål med anledning av värdlandsstödsavtalet kan komma att påverka verkets verksamhet. Kustbevakningen framhåller att mot bakgrund av att det i västvärlden är Nato som är den organisation som definierar den internationella standarden på militär praktisk samverkan kan det inte uteslutas att en utvecklad försvarssamverkan med Nato kan medföra förändringar i t.ex. tekniskt hänseende inom Försvarsmakten och att sådana förändringar i sin tur kan få konsekvenser även för Kustbevakningen. Utöver remissinstanserna har ett antal spontana yttranden från olika sammanslutningar och privatpersoner inkommit. Flera framhåller att det saknas en fullgod analys av bl.a. kostnaderna av ett godkännande av värdlandsstödsavtalet. Skälen för regeringens bedömning: En grundläggande utgångspunkt för förslagen i lagrådsremissen är att Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd ska förbättras. För att ett utländskt förband ska kunna verka i Sverige eller från svenskt territorium krävs bl.a. att olika praktiska arrangemang är förberedda i förväg. Värdlandsstödsavtalet är ett övergripande avtal som innehåller grundläggande procedurer inklusive juridiska och finansiella principer för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige. Genom värdlandsstödsavtalet, tillsammans med det kompletterande tilläggsprotokollet, etableras således ett ramregelverk som kommer att underlätta och öka Sveriges förutsättningar att effektivt kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller konflikt i Sverige eller i närområdet, samt underlätta för Sverige att utgöra värdland för andra ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, t.ex. övningar. I nuläget behöver Försvarsmakten förhandla och ingå en rad avtal inför varje enskild aktivitet. Processen är ofta komplex och brådskande samt föranleder betydande administrativt arbete. Det finns därför en risk att det kan uppfattas som mer komplicerat att vid behov bedriva verksamhet i Sverige jämfört med de länder som redan har ett värdlandsstödsavtal på plats. Genom avtalets ikraftträdande minskas denna risk och det blir lättare att bedriva viktig verksamhet i Sverige, t.ex. Natoledda övningar. Att öva med samarbetspartner i en internationell miljö, särskilt under Natos ledning, är av stor vikt för att upprätthålla och utveckla interoperabiliteten med andra länder. Det är också centralt för att utveckla svensk militär förmåga. Värdlandsstödsavtalets funktion som ett ramregelverk kan alltså förväntas medföra besparingar för Försvarsmakten genom de effektivitetsvinster som uppstår då fullständiga avtal inte behöver förhandlas och ingås inför varje enskild aktivitet. De särskilda genomförandeavtal som behöver ingås inför enskilda aktiviteter kan göras enklare och hållas kortare på den grund som huvudavtalet ger. De andra länder som vill delta i en planerad Natoledd verksamhet kommer också på förhand veta att avtalet är tillämpligt, vilket besparar alla parter en utdragen förhandlingsprocess vid respektive tillfälle.

Promemorians författningsförslag innebär att liknande privilegier som redan i dag gäller med anledning av PFF SOFA också ska utsträckas till att gälla vissa av Natos högkvarter och deras personal samt Natoledda förband som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. De författningsändringar som Sverige har antagit på grund av PFF SOFA, och till viss del även EU SOFA, innebär att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för de nya avtalsåtagandena. Genom de nu föreslagna författningsändringarna kommer dock fler att omfattas av privilegierna, vilket kan medföra vissa ökade kostnader hos myndigheter framförallt med anledning av svenska statens ersättningsskyldighet för tredjemansskador t.ex. avseende ersättning vid trafikskador. Såväl i samband med anslutningen till PFF SOFA som vid utvidgningen av dess tillämpning 2004 gjordes bedömningen att det inte fanns skäl för regeringen att utfästa särskilda garantier för de kostnader som kan uppstå hos myndigheter med anledning av avtalets regler. Även om de nya avtalsåtagandena kan medföra en viss ökning av tillfällen då staten kan bli ersättningsskyldig, finns inte heller nu skäl till att göra någon annan bedömning. De kostnader som kan uppstå hos en myndighet till följd av verksamhet som bedrivs inom ramen för värdlandsstödsavtalet eller det kompletterande tilläggsprotokollet bör även framöver som absoluta huvudregel kunna belasta respektive myndighets ordinarie anslag. En skillnad i förhållande till tidigare är att Natohögkvarteren och de Natoledda förbanden föreslås medges befrielse från mervärdesskatt och eventuella punktskatter beträffande de köp av varor och tjänster som görs för och till den gemensamma verksamheten under vistelsen i Sverige. Det gäller vid varje aktivitet, t.ex. en Natoledd övning, som företas i Sverige under värdlandsstödsavtalet. Detta kan innebära en utebliven intäkt för Sverige, jämfört med dagens regler. Det ska dock förtydligas att detta gäller endast när övningen är Natoledd och genomförs inom ramen för detta avtal. För övriga internationella militära övningar i Sverige kommer även framöver i första hand PFF SOFA, med tillhörande regler, att gälla. I den mån avtalen kan leda till kostnader för Sverige är detta beroende av enskilda beslut om verksamhet som omfattas av avtalen. Eftersom aktiviteter som omfattas av avtalen endast kan genomföras i Sverige efter inbjudan från Sverige är det inte avtalen i sig som leder till kostnader. Kostnaden i varje enskilt fall måste vägas mot de vinster Sverige får genom att Nato t.ex. övar i Sverige eller bistår Sverige vid en allvarlig kris eller vid krig. Inte heller detta är något nytt i förhållande till hur det såg ut innan de nu föreslagna författningsändringarna. Slutligen är det rimligt att anta att Sverige kommer att beviljas samma privilegier, t.ex. befrielse från vissa skatter, i de fall Sverige väljer att delta i aktiviteter inom ramen för värdlandsstödsavtal i andra PFF- eller Natoländer. Det kompletterande tilläggsprotokollet innebär också att den svenska personalen som är placerad vid Natohögkvarter, t.ex. Shape, kommer att få liknande privilegier, grundade direkt på protokollet. Som förklarats ovan innebär värdlandsstödsavtalet att Sveriges förmåga att ge och ta emot stöd ökar, vilket bland annat underlättar övningssamarbetet. Därmed stärks säkerheten för Sverige och vi bidrar till andras säkerhet. Det är i sin tur en viktig del i genomförandet av den

säkerhetspolitiska inriktning som regeringen angett i inriktningspropositionen.

11 Författningskommentar

11.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

7 §

Första stycket ändras så att det uttryckligen framgår att privilegier i fråga om inkomstskatt ska gälla i den utsträckning som anges i PFF SOFA. Privilegierna gäller både militär och civilanställd personal vid ett lands försvarsmakt som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av PFF SOFA. Bestämmelsen hindrar inte att de berörda personerna beskattas av det land i vilket de är medborgare. Genom denna ändring regleras privilegier i fråga om inkomstskatt enligt PFF SOFA på samma sätt som föreslås i fråga om personal vid Natohögkvarter och annan motsvarande personalkategori som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet, se vidare 8 §. Andra stycket flyttas till en ny paragraf, 9 §. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.4.

8 §

Paragrafen, som är ny, innebär att de Natohögkvarter samt de styrkor och den personal som lyder under högkvarteren, vilka kommer till Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering, ska ha immunitet och privilegier i den utsträckning som anges i det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet. De högkvarter som avses är dels Natos permanenta ledningsstrukturer såsom samtliga strategiska högkvarter, dels varje annat motsvarande internationellt högkvarter som har upprättats i enlighet med Nordatlantiska fördraget och som är inordnat i Natos ledningsstruktur. Privilegierna gäller också varje enhet eller avdelning av ett sådant högkvarter som kommer till Sverige för att genomföra verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Första stycket innehåller en uttömmande uppräkning av den immunitet och de privilegier som följer av bestämmelsen, vilka anges i sex punkter. I punkten 1 regleras undantag från avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik. Privilegierna gäller endast tjänstefordon, dvs. fordon som används av den militära eller civila personalen som omfattas av avtalen. Fordon för personligt bruk omfattas inte. Därutöver ska fordonen ifråga användas av personer som, efter inbjudan av svensk myndighet, befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering. Undantaget gäller redan idag på samma villkor för de främmande staters tjänstefordon som omfattas av PFF SOFA. Nytt är att privilegierna nu också gäller fordon som ägs av Nato, vilka förs till Sverige och används här i tjänsten av personal vid ett 75

sådant Natohögkvarter som omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet eller värdlandsstödsavtalet. Punkten 2 behandlar privilegier beträffande import och export i förhållande till Sverige och motsvarar till sitt innehåll det som redan i dag gäller enligt PFF SOFA. Tull- och skattefriheten gäller vissa varor, t.ex. fordon och annan utrustning för tjänsten samt fordon och annan egendom för personligt bruk. Genom denna bestämmelse tillåts även Natohögkvarteren att tullfritt ta in och föra ut tjänstefordon och annan utrustning för högkvarterens egna bruk, och medlemmar av högkvarteren får tullfritt ta in och föra ut personliga ägodelar och fordon för eget bruk. Tullfriheten gäller dock inte svenska medborgare, såvida de inte ingår i en annan protokollsparts stridskrafter. Punkten 3 , som avser undantag från betalning av mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, är ny i förhållande till vad som gäller enligt PFF SOFA. Skattebefrielsen gäller för alla inköp som görs för sådan verksamhet som företas i Sverige inom ramen för avtalen. Skattefriheten gäller dock endast de juridiska personernas inköp. De juridiska personer som omfattas av privilegierna är i första hand de internationella militära Natohögkvarteren och varje del av sådant högkvarter som skickas ut på uppdrag enligt värdlandsstödsavtalet. Men det gäller också de Natoledda förbanden, dvs. varje sändande stat som bidrar med en militär enhet under Natos ledning. Skattebefrielsen för deltagande länder gäller endast när de ingår i en Natoledd enhet som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Vid en internationell övning eller annan verksamhet i Sverige, som inte är Natoledd, kommer statusen för deltagande stater även framöver att bestämmas i enlighet med PFF SOFA, och därmed saknas rätt till motsvarande skattelättnad. Skattebefrielsen är inte begränsad till köp av vissa typer av varor eller tjänster, utan det är en generell rätt till skattefrihet för förvärv som görs för verksamheten. Skattefriheten uppnås genom en rätt till återbetalning av skatt. Punkten 4 behandlar privilegier i fråga om inkomstskatt. Privilegierna gäller både militär och civilanställd personal vid ett lands försvarsmakt som kommer till Sverige inom ramen för sådan verksamhet som omfattas av avtalen. Sådana personer som är placerade vid ett Natohögkvarter, och således omfattas av det kompletterande tilläggsprotokollet, ska vara undantagna från beskattning i Sverige av de löner m.m. som betalas till dem i denna egenskap av deras respektive försvarsmakt. Detsamma gäller de personer som ingår i en Natoledd styrka som verkar i Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Bestämmelsen hindrar inte att de berörda personerna beskattas av det land i vilket de är medborgare. Reglerna avseende denna kategori av personal är desamma som gäller enligt PFF SOFA, som liksom det kompletterande tilläggsprotokollet och värdlandsstödsavtalet hänvisar till Nato SOFA. Ändringen av 7 § i fråga om PFF SOFA (se ovan) syftar till att tydliggöra detta. För den särskilda kategori av civil personal som är direktanställd av Nato innehåller det kompletterande tilläggsprotokollet en särreglering som innebär att de inte ska beskattas i något land, såvida inte det landet har ingått ett särskilt avtal med Nato om att anställa sina medborgare och sedan förordna dem till ett högkvarter.

Av punkten 5 följer immunitet för Natohögkvarterens arkiv och handlingar. Bestämmelsen är ny i förhållande till PFF SOFA men det finns en identisk regel i EU SOFA. Skyddet gäller inte bara för det fall att ett högkvarter upprättas i Sverige utan det gäller också när en, av högkvarteret godkänd, tjänsteman har med sig officiella dokument vid vistelse här. P unkten 6, som reglerar skydd av högkvarterens egendom och tillgångar, är ny i förhållande till PFF SOFA. Immuniteten gäller inte beslut om beslag och kvarstad på grund av brottslighet. Däremot gäller immunitet för tillgångar och egendom som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av avtalen, såvitt avser t.ex. beslut om kvarstad med anledning av en civilrättslig fordran. Sådan talan får inte föras mot högkvarteren. Egendom som tillhör sändande länder omfattas inte av detta skydd. Av andra stycket framgår att immuniteten och privilegierna enligt första stycket gäller i den utsträckning som följer av värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.4, 8.2.5, 8.2.6, 8.2.9 och 8.2.13.

9 §

Paragrafen är ny. Innehållet har förts över från 7 § andra stycket. Ändringen är endast av lagteknisk karaktär, i syfte att åstadkomma att den immunitet som följer av EU SOFA regleras i en egen paragraf. Någon ändring i sak är inte avsedd. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.4.

11.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

4 §

Paragrafens tredje stycke delas upp på två stycken och ändras så att den däri angivna tullfriheten utvidgas till att också omfatta Natohögkvarter och deras personal, i enlighet med villkoren i värdlandsstödsavtalet och det kompletterande tilläggsprotokollet. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.5.

11.3 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

4 §

Den föreslagna ändringen i paragrafens första punkt innebär att regeringens rätt att meddela föreskrifter om undantag från trafikförsäkringsplikt beträffande motordrivet fordon utsträcks till att också avse fordon som tillhör sådana Natohögkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Ändringen är föranledd av att också Nato äger fordon vilka kan komma att föras till Sverige och användas här inom ramen för värdlandsstödsavtalet och det

kompletterande tilläggsprotokollet. I bestämmelsen görs även en språklig ändring. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.3.

11.4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

5 §

Ändringen innebär att det i punkt 5 införs en möjlighet att besluta om skyddsobjekt för områden där det bedrivs militär verksamhet inom ramen för värdlandsstödsavtalet. Ändringen görs då värdlandsstödsavtalet inte är begränsat till övningsverksamhet, och då skydd enligt skyddslagen behöver kunna åstadkommas för alla typer av aktiviteter som kan bedrivas inom ramen för avtalet. Innehållet i nuvarande punkt 5 flyttas till en ny punkt 6 . Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.2.14.

Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Samförstånds-

avtal med Nato om värdlandsstöd (Ds 2015:39)

Sverige för en solidarisk säkerhetspolitik som bygger på att hot mot freden bäst avvärjs i gemenskap och i samverkan med andra länder och organisationer. En viktig del av att kunna bygga säkerhet tillsammans med andra är förmågan att kunna ge och ta emot militärt stöd. Sveriges förmåga att ge och ta emot militärt stöd är dock beroende av ett antal faktorer. En grundläggande förutsättning är förmågan hos svenska förband att kunna samverka med andra förband. I västvärlden är Nato den organisation som definierar den internationella standarden för militär praktisk samverkan, s.k. interoperabilitet, som i sin tur utgör grunden för svensk samverkansförmåga i all internationell krishantering, oavsett om den sker inom ramen för Nato, FN eller EU. En förutsättning för Försvarsmaktens utveckling mot en hög förmåga till praktisk samverkan med andra inkluderar därmed ett nära samarbete med Nato. En annan viktig grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd handlar om att i förväg förbereda de praktiska arrangemang som krävs för att ett utländskt förband ska kunna verka på svenskt territorium, t.ex. vid övningar, kriser eller militära operationer i Sverige eller i vårt närområde. Exempel på detta är att det finns en nationell plan för hur Sverige som värdland innehar och avdelar resurser för logistik, ledning och samverkan på olika nivåer beroende på den aktuella situationen. Det handlar också om att säkerställa regler avseende militära förbands uppträdande på svenskt territorium. Dessa praktiska förberedelser går under benämningen värdlandsstöd. Värdlandsstöd är alltså ett sammanfattande begrepp på det civila och/eller militära stöd som lämnas i fred, kris och krig av en nation till en annan nation eller organisation, som efter inbjudan till övningsverksamhet, transitering och/eller insatser, befinner sig på värdlandets territorium. Förmåga till värdlandsstöd är en grundförutsättning för att kunna ge och ta emot militärt stöd. Värdlandsstöd förutsätter avtal som reglerar relationen mellan de aktuella aktörerna. Förberedelserna kan underlättas genom att generella samförståndsavtal, dvs. övergripande ramavtal med grundläggande principer, ingås i förväg i stället för att fullständiga avtal behöver träffas inför varje enskild aktivitet, t.ex. en övning. Mot denna bakgrund undertecknade Sverige den 4 september 2014 ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd (det s.k. värdlandsstödsavtalet). Avtalet är ett övergripande avtal där även juridiska och finansiella aspekter av att ge och ta emot stöd regleras. Avtalet innehåller grundläggande principer och procedurer för värdlandsstöd och kan användas över hela skalan av situationer från fred och kriser till krig. Syftet med avtalet är att säkerställa att Sverige som värdland kan lämna ett effektivt stöd för militär verksamhet på svenskt territorium i samband med övningar, kriser eller operationer i Sverige. Avtalet bygger på frivillighet mellan parterna, vilket innebär att det blir tillämpligt endast i de fall Sverige först fattar ett nationellt beslut om militärt samarbete med Nato i något avseende.

Bilaga 1 Sverige samverkar med Nato inom samarbetet PFF (Partnerskap för fred) sedan 1994. Inom PFF-samarbetet finns ett avtal som reglerar statusen för ett lands styrkor när de befinner sig på en annan avtalsparts territorium (PFF SOFA). Sverige anslöt sig redan 1996 till PFF SOFA liksom till dess tilläggsprotokoll rörande förbud mot att verkställa dödsstraff. PFF SOFA är ett statusavtal som behövs och används så snart ett lands militära personal efter inbjudan av en viss stat befinner sig på den mottagande statens territorium. Avtalet syftar till att, redan i förväg, reglera situationer som kan uppstå när militär personal deltar i en aktivitet eller en övning, t.ex. vad som gäller vid ett haveri eller vilket land som har jurisdiktion om ett brott begås av någon i en militär styrka. PFF SOFA, liksom övriga statusavtal, reglerar endast vad som gäller rättsligt när ett lands personal väl befinner sig på ett annat lands territorium, efter inbjudan. Avtalen ger inte något land rätt att verka på något annat lands territorium. Först krävs nationella beslut om att sända och ta emot ett lands militära personal. Till PFF SOFA finns ett kompletterande tilläggsprotokoll som reglerar den rättsliga statusen för militära Natohögkvarter och för deras militära och civila personal inom parternas territorier. I samband med förhandlingarna om värdlandsstödsavtalet framkom att en förutsättning för att kunna underteckna avtalet var att Sverige dessförinnan hade anslutit sig till det kompletterande tilläggsprotokollet. Regeringen undertecknade därför den 1 augusti 2014 också detta protokoll. Såväl värdlandsstödsavtalet som det kompletterande tilläggsprotokollet förutsätter vissa författningsändringar innan de kan godkännas och träda i kraft. I promemorian behandlas de båda avtalen samt de författningsändringar som är nödvändiga för att Sverige ska kunna uppfylla sina förpliktelser enligt dem. Det handlar i huvudsak om att liknande privilegier som redan i dag gäller för främmande staters styrkor som kommer till Sverige inom ramen för PFF SOFA, ska utsträckas till att också gälla vissa av Natos högkvarter och deras personal samt Natoledda förband som kommer till Sverige inom ramen för värdlandsstödsavtalet. I samband med att Sverige undertecknade PFF SOFA gjordes ändringar i svenska författningar för att Sverige skulle kunna uppfylla sina förpliktelser enligt det avtalet. Det medför att vår lagstiftning till stor del redan är anpassad för de nya avtalsåtagandena. Det krävs ändock vissa justeringar, främst med aneldning av att det nu är vissa Natohögkvarter, såsom juridiska personer, som ska åtnjuta rättigheter. Promemorian föreslår dels att avtalen ska godkännas, dels att ändringar görs i följande författningar: lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m., trafikskadelagen (1975:1410), skyddslagen (2010:305), förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m., trafikförsäkringsförordningen (1976:359), utlänningsförordningen (2006:97), och skyddsförordningen (2010:523). Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016.

Bilaga 2

Lagförslagen i Ds 2015:39

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:661) om immunitet och 1 privilegier i vissa fall dels att 7 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 7 a och 7 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2

7 §

För en främmande stats militära För en främmande stats militära styrka och dess personal som styrka och dess personal som befinner sig i Sverige inom ramen befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt för internationellt militärt samarbete eller internationell samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om avgifter privilegier gälla i fråga om och skatter vid bruk av fordon i inkomstskatt , avgifter och skatter vägtrafik samt import till och vid bruk av fordon i vägtrafik samt export från Sverige i den import till och export från Sverige utsträckning som anges i avtalet i den utsträckning som anges i den 19 juni 1995 mellan de stater avtalet den 19 juni 1995 mellan de som är parter i Nordatlantiska stater som är parter i fördraget och de andra stater som Nordatlantiska fördraget och de deltar i Partnerskap för fred om andra stater som deltar i status för deras styrkor (SÖ Partnerskap för fred om status för 1997:51). deras styrkor (SÖ 1997:51). För personal vid någon av Europeiska unionens institutioner samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishantering gäller immunitet i enlighet med vad som framgår av artikel 8 respektive artikel 15 i avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status

1 Lagen omtryckt 1994:717. 2 Senaste lydelse 2011:1573.

Bilaga 2 för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genomförande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7)

7 a §

För de Natohögkvarter samt för de styrkor och den personal som lyder under ett sådant högkvarter, vilka befinner sig i Sverige inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering och som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, ska immunitet och privilegier gälla i fråga om avgifter och skatter vid bruk av fordon i vägtrafik, import till och export från Sverige, mervärdesskatt och punktskatter på förvärv av varor och tjänster i Sverige, inkomstskatt, skydd av högkvarterens arkiv och handlingar samt av högkvarterens egendom och tillgångar i den utsträckning som anges i följande avtal: 1. det kompletterande tilläggsprotokollet den 19 december 1997 till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (SÖ), 2. samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ).

7 b §

82 För personal vid någon av

Europeiska unionens institutioner Bilaga 2 samt för högkvarter som verkar inom ramen för Europeiska unionens krishantering gäller immunitet i enlighet med vad som framgår av artikel 8 respektive artikel 15 i avtalet den 17 november 2003 mellan Europeiska unionens medlemsstater om status för den militära och civila personal som utstationeras vid Europeiska unionens militära stab, för de högkvarter och styrkor som kan komma att ställas till Europeiska unionens förfogande inom ramen för förberedande och genom förande av de insatser som avses i artikel 17.2 i Fördraget om Europeiska unionen, inbegripet övningar, samt för den militära och civila personal från medlemsstaterna som ställs till Europeiska unionens förfogande i detta sammanhang (SÖ 2005:7).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

Bilaga 2

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1

4 §

Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande stats beskickning eller konsulat eller en beskicknings- eller konsulatsmedlem eller dennes familj enligt lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen. Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en internationell organisation eller en person som är knuten till en sådan organisation, om organisationen eller personen är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige. Vidare gäller tullfrihet enligt Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft i villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för varor förhållande till Sverige för varor som förtullas för en främmande som förtullas för en främmande stats militära styrka eller dess stats militära styrka eller dess personal, som befinner sig i landet personal samt för varor som inom ramen för internationellt förtullas för ett Natohögkvarter militärt samarbete eller inter- eller styrka eller personal vid ett nationell krishantering. sådant högkvarter, vilka befinner sig i landet inom ramen för internationellt militärt samarbete eller internationell krishantering.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Senaste lydelse 2004:1004.

Bilaga 2

3 Förslag till lag om ändring i trafikskadelagen (1975:1410)

1 Härigenom föreskrivs att 4 § trafikskadelagen (1975:1410) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 § Regeringen kan föreskriva undantag från trafikförsäkringsplikt beträffande 1. motordrivet fordon som tillhör 1. motordrivet fordon som tillhör viss främmande stat, viss främmande stat eller ett Natohögkvarter som omfattas av avtal som är i kraft i förhållande till Sverige, 2. annat motordrivet fordon som är registrerat eller hemmahörande i viss främmande stat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

1 Lagen omtryckt 1994:43.

Bilaga 2 4 Förslag till lag om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 5 § skyddslagen (2010:305) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 § Följande byggnader, andra anläggningar och områden eller objekt kan också beslutas vara skyddsobjekt 1. byggnader, andra anläggningar och områden som staten har äganderätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt, samt militära fartyg och luftfartyg, 2. områden där Försvarsmakten, Försvarets materielverk eller Försvarets radioanstalt tillfälligt bedriver övningar, prov eller försök eller där oförutsedda följder av sådan verksamhet kan inträffa, 3. områden där Försvarsmakten har satts in för att hindra en kränkning av Sveriges territorium eller för att möta ett väpnat angrepp mot landet, 4. områden där en främmande 4. områden där en främmande stats militära styrka inom ramen stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete för internationellt samarbete tillfälligt bedriver övningar här i tillfälligt bedriver övningar här i landet i samband med utbildning landet i samband med utbildning för fredsfrämjande verksamhet för fredsfrämjande verksamhet eller för annat militärt ändamål, eller för annat militärt ändamål, och 5. områden där ett Natohögkvarter eller en främmande stats militära styrka inom ramen för internationellt samarbete eller internationell krishantering bedriver sådan militär verksamhet som kan komma att företas inom ramen för samförståndsavtalet den 4 september 2014 mellan Sverige och Nato om värdlandsstöd (SÖ), och 5. vattenområden av särskild 6. vattenområden av särskild betydelse för det militära försvaret. betydelse för det militära försvaret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2016.

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (Ds

2015:39)

Riksdagens ombudsmän – JO, Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Falun, Uppsala tingsrätt, Justitiekanslern, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Migrationsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Kustbevakningen, Kommerskollegium, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Socialstyrelsen, Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Tullverket, Skatteverket, Kammarkollegiet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Försvarshögskolan, Uppsala universitet, Stockholms läns landsting, Västmanlands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Skåne läns landsting, Östergötlands läns landsting, Gotlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Dalarnas läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting, Trafikförsäkringsföreningen, Svensk Försäkring, Svenskt näringsliv, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens Centralorganisation.

Utöver remissinstanserna har det inkommit ett antal spontana yttranden från olika sammanslutningar och privatpersoner.

Bilaga 4 Det kompletterande tilläggsprotokollet

Kompletterande tilläggs- Further Additional Protocol to

protokoll till avtalet mellan de the Agreement among the States

stater som är parter i Parties to the North Atlantic

Nordatlantiska fördraget och de Treaty and the other States

andra stater som deltar i participating in the Partnership

Partnerskap för fred om status for Peace regarding the Status

för deras styrkor of their Forces

Parterna i detta protokoll,

som beaktar avtalet mellan de Considering the "Agreement stater som är parter i among the States Parties to the Nordatlantiska fördraget och de North Atlantic Treaty and the andra stater som deltar i other States Participating in the Partnerskap för fred om status för Partnership for Peace regarding deras styrkor och tilläggs- the Status of their Forces'' and the protokollet till detta, båda Additional Protocol thereto, both upprättade i Bryssel den 19 juni done at Brussels, June 19, 1995; 1995,

som beaktar behovet att upprätta Considering the need to establish och reglera statusen för militära and regulate the status of NATO Natohögkvarter och dessa military headquarters and högkvarters personal inom de headquarters personnel in the staters territorium, som deltar i territory of States participating in Partnerskap för fred, för att the Partnership for Peace in order underlätta förhållandet till de to facilitate the relationship with väpnade styrkorna i de enskilda the Armed Forces of individual stater som deltar i Partnerskap för Partnership for Peace nations; fred,

som beaktar behovet att Considering the need to provide tillerkänna den personal som ingår appropriate status for personnel of i partnerskapsstaternas väpnade the Armed Forces of Partner styrkor och som är placerad vid States attached to or associated eller ansluten till militära with NATO military headquarters; Natohögkvarter en lämplig status, and och

som anser att det på grund av Considering that the förhållandena i vissa av Natos circumstances in particular NATO medlemsstater eller partnerskaps- Member States or Partner States stater kan vara önskvärt att may make it desirable to meet the tillgodose ovannämnda behov needs described above through the genom detta protokoll, means of the present Protocol

har kommit överens om följande. The Parties to the present Protocol have agreed as follows:

Artikel I Article I Bilaga 4

I detta protokoll används följande For purposes of the present definitioner: Protocol, the expression

1. Parisprotokollet : protokollet om 1. "Paris Protocol'' means the status för internationella militära "Protocol on the Status of högkvarter upprättade med stöd av International Military Head- Nordatlantiska fördraget, under- quarters set up pursuant to the tecknat i Paris den 28 augusti North Atlantic Treaty,'' done at 1952. Paris, August 28, 1952

a) avtalet: när termen förekommer a. The "Agreement,'' wherever the i Parisprotokollet ska den anses expression appears in the Paris avse avtalet om status för Natos Protocol, shall be construed to styrkor som gjorts tillämpligt mean the NATO Status of Forces genom avtalet mellan de stater Agreement as made applicable som är parter i Nordatlantiska through the "Agreement among fördraget och de andra stater som the States Parties to the North deltar i Partnerskap för fred om Atlantic Treaty and the other status för deras styrkor, States Participating in the undertecknat i Bryssel den 19 juni Partnership for Peace regarding 1995. the Status of their Forces,'' done at Brussels, June 19, 1995.

b) styrka och civil komponent: när b. The "force'' and "civilian dessa termer förekommer i component'', wherever those Parisprotokollet har de den expressions appear in the Paris betydelse som anges i artikel 3 i Protocol, have the meanings Parisprotokollet och ska även defined in Article 3 of the Paris innefatta personer som är Protocol and shall also include placerade vid eller anslutna till such persons attached to or militära Natohögkvarter från andra associated with NATO military statsparter som deltar i Partner- headquarters from other States skap för fred. Parties participating in the Partnership for Peace.

c) anhörig: när termen c. "Dependent'', wherever the förekommer i Parisprotokollet ska expression appears in the Paris den avse maka eller make till en Protocol, means the spouse of a medlem av en styrka eller en civil member of a force or civilian komponent enligt definitionen i b component as defined in ovan, eller barn till en sådan paragraph b. of the present Article, medlem om barnet är beroende av or a child of such member honom eller henne för sitt depending on him or her for uppehälle. support.

2. PFF SOFA : när termen 2. "PfP SOFA,'' wherever the förekommer i detta protokoll ska expression appears in the present den avse avtalet mellan de stater Protocol, means the "Agreement som är parter i Nordatlantiska among the States Parties to the 89

Bilaga 4 fördraget och de andra stater som North Atlantic Treaty and the deltar i Partnerskap för fred om other States Participating in the status för deras styrkor, Partnership for Peace regarding undertecknat i Bryssel den 19 juni the Status of their Forces,'' done at 1995. Brussels, June 19, 1995.

3. Nato: Nordatlantiska fördrags- 3. "NATO'' means the North organisationen. Atlantic Treaty Organisation.

4. militära Natohögkvarter: 4. "NATO military head-quarters'' allierade högkvarter och andra means Allied Headquarters and internationella militära högkvarter other international military headeller organisationer som omfattas quarters or organisations falling av artiklarna 1 och 14 i within Article 1 and Article 14 of Parisprotokollet. the Paris Protocol.

Artikel II Article II

Utan att det påverkar de staters Without prejudice to the rights of rättigheter, som är medlemmar i States which are Members of Nato eller deltar i Partnerskap för NATO or participants in the fred men som inte är parter i detta Partnership for Peace but which protokoll, ska parterna i detta are not Parties to the present protokoll tillämpa bestämmelserna Protocol, the Parties hereto shall i Parisprotokollet, utom i den mån apply provisions identical to those de ändrats genom detta protokoll, set forth in the Paris Protocol, med avseende på verksamhet except as modified in the present utförd av militära Natohögkvarter Protocol, with respect to the och deras militära och civila activities of NATO military personal inom en protokollsparts headquarters and their military and territorium. civilian personnel carried out in the territory of a Party hereto.

Artikel III Article III

1. Utöver det område för vilket 1. In addition to the area to which Parisprotokollet gäller ska detta the Paris Protocol applies, the protokoll vara tillämpligt inom present Protocol shall apply to the alla protokollsparters territorier i territory of all States Parties to the enlighet med artikel 2.1 i PFF present Protocol, as described in SOFA. Article II paragraph 1 of the PfP SOFA. 2. Vid tillämpningen av detta 2. For purposes of the present protokoll ska hänvisningar i Protocol, references in the Paris Parisprotokollet till Nordatlantiska Protocol to the North Atlantic fördragets område anses innefatta Treaty area shall be deemed to de territorier som avses i punkt 1 include the territories referred to ovan. in paragraph 1 of the present Article

Artikel IV Article IV Bilaga 4

Vid tillämpningen av detta For purposes of implementing the protokoll med avseende på frågor present Protocol with respect to som rör partnerskaps- stater, ska matters involving Partner States, bestämmelserna i Parisprotokollet provisions of the Paris Protocol om att tvister ska hänskjutas till that provide for differences to be Nordatlantiska rådet tolkas så att referred to the North Atlantic de berörda parterna är skyldiga att Council shall be construed to förhandla inbördes och inte vända require the Parties concerned to sig till utomstående jurisdiktion negotiate between or among themselves without recourse to any outside jurisdiction.

Artikel V Article V

1. Detta protokoll ska vara öppet 1. The present Protocol shall be för undertecknande av alla stater open for signature by any State som har undertecknat PFF SOFA. that is a signatory of the PfP SOFA.

2. Detta protokoll ska ratificeras, 2.The present Protocol shall be godtas eller godkännas. subject to ratification, acceptance Ratifikations-, godtagande- eller or approval. Instruments of godkännande- instrumentet ska ratification, acceptance or deponeras hos Amerikas förenta approval shall be deposited with staters regering, som ska the Government of the United underrätta alla signatärstater om States of America, which shall varje sådan deponering. notify all signatory States of each such deposit.

3. När minst två signatärstater har 3. As soon as two or more deponerat sina ratifikations-, signatory States have deposited godtagande- eller god- their instruments of ratification, kännandeinstrument, träder detta acceptance or approval, the protokoll i kraft för dessa stater. present Protocol shall come into För varje annan signatärstat träder force in respect of those States. It det i kraft på dagen för shall come into force in respect of deponeringen av dess instrument. each other signatory State on the date of the deposit of its instrument.

Artikel VI Article VI

Detta protokoll får sägas upp av The present Protocol may be varje part till protokollet genom en denounced by any Party to this skriftlig underrättelse om Protocol by giving written uppsägning till Amerikas förenta notification of denunciation to the staters regering, som ska Government of the United States underrätta alla signatärstater om of America, which will notify all varje sådan uppsägning. signatory States of each such 91

Bilaga 4 Uppsägningen träder i kraft ett år notification. The denunciation efter det att Amerikas förenta shall take effect one year after staters regering har tagit emot receipt of the notification by the underrättelsen. Efter utgången av Government of the United States denna tidsfrist på ett år ska detta of America. After the expiration of protokoll upphöra att gälla med this period of one year, the present avseende på den part som har sagt Protocol shall cease to be in force upp det, utom i fråga om reglering as regards the Party that av ej avgjorda anspråk som härrör denounces it, except for the från tiden före dagen för settlement of outstanding claims uppsägningens ikraftträdande, that arose before the day on which men ska fortsätta gälla för övriga the denunciation takes effect, but parter. shall continue in force for the remaining Parties.

Till bekräftelse härav har In witness whereof, the undertecknade, därtill veder- undersigned, being duly börligen bemyndigade, under- authorised, have signed this tecknat detta protokoll. Protocol

Upprättat i Bryssel den 19 Done in Brussels, this nineteenth december 1997 på engelska och day of December, 1997, in the franska, vilka båda texter är lika English and French languages, giltiga, i ett enda original som ska both texts being equally deponeras i Amerikas förenta authoritative, in a single original staters regerings arkiv. Denna which shall be deposited in the regering ska överlämna bestyrkta archives of the Governement of kopior härav till alla signatärstater. the United States of America. The Governement of the United States of America shall transmit certified copies thereof to all signatory States.

Bilaga 5 Parisprotokollet

Protokoll om status för Protocol on the Status of

internationella militära hög- International Military Head-

kvarter upprättade med stöd av quarters set up pursuant to the

Nordatlantiska fördraget North Atlantic Treaty

Parterna i Nordatlantiska fördraget, The parties to the North Atlantic undertecknat i Washington den 4 Treaty signed in Washington on april 1949, 4th April, 1949,

som anser att internationella Considering that international militära högkvarter får upprättas military Headquarters may be inom deras territorier genom established in their territories, by särskilda avtal träffade med stöd av separate arrangement, under the Nordatlantiska fördraget, och North Atlantic Treaty, and

som önskar definiera statusen för Desiring to define the status of sådana högkvarter och för deras such Headquarters and of the personal inom Nordatlantiska personnel thereof within the North fördragets område, Atlantic Treaty area,

har kommit överens om detta Have agreed to the present protokoll till avtalet om status för Protocol to the Agreement signed deras styrkor, undertecknat i in London on 19th June, 1951, London den 19 juni 1951. regarding the Status of their Forces:

Artikel I Article 1

I detta protokoll avses med In the present Protocol the expression a) avtalet: det avtal som a. 'the Agreement' means the undertecknades i London den 19 Agreement signed in London on juni 1951 av parterna i 19th June, 1951, by the Parties to Nordatlantiska fördraget om status the North Atlantic Treaty för deras styrkor. regarding the status of their Forces;

b) överhögkvarter: Supreme b. 'Supreme Headquarters' means Headquarters Allied Powers in Supreme Headquarters Allied Europe, (SHAPE), Headquarters of Powers in Europe, Headquarters of the Supreme Allied Commander the Supreme Allied Commander Atlantic (SACLANT) och varje Atlantic and any equivalent annat motsvarande internationellt international military Headquarters militärt högkvarter som har set up pursuant to the North

Bilaga 5 upprättats i enlighet med Atlantic Treaty; Nordatlantiska fördraget.

c) allierat högkvarter: varje c. 'Allied Headquarters' means any överhögkvarter och varje Supreme Headquarters and any internationellt militärt högkvarter international military Headquarters som har upprättats i enlighet med set up pursuant to the North Nordatlantiska fördraget och som Atlantic Treaty which is är direkt underställt ett immediately subordinate to a överhögkvarter. Supreme Headquarters;

d) Nordatlantiska rådet: det råd d. 'North Atlantic Council' means som inrättats med stöd av artikel the Council established by Article IX i Nordatlantiska fördraget eller IX of the North Atlantic Treaty or något av dess underorgan som är any of its subsidiary bodies behörigt att agera för dess räkning. authorised to act on its behalf.

Artikel II Article II

I enlighet med följande Subject to the following provisions bestämmelser i detta protokoll, ska of this Protocol, the Agreement avtalet tillämpas på allierade shall apply to Allied Headquarters högkvarter inom en protokollsparts in the territory of a Party to the territorium i Nordatlantiska present Protocol in the North fördragets område och på deras Atlantic Treaty area, and to the militära och civila personal samt military and civilian personnel of deras anhöriga som omfattas av such Headquarters and their definitionerna i artikel III.1 a–c i dependents included in the detta protokoll, när denna personal definitions in sub-paragraphs a., b. befinner sig inom sådant and c. of paragraph 1 of Article III territorium i tjänsten eller, i fråga of this Protocol, when such om anhöriga, i samband med deras personnel are present in any such makas eller makes eller förälders territory in connection with their tjänsteuppdrag. official duties or, in the case of dependents, the official duties of their spouse or parent.

Artikel III Article III

1. Vid tillämpning av avtalet på ett 1. For the purpose of applying the allierat högkvarter ska termerna Agreement to an Allied styrka, civil komponent och Headquarters the expressions anhörig, när de förekommer i 'force', 'civilian component' and avtalet, ha följande betydelse: 'dependent', wherever they occur in the Agreement shall have the meanings set out below: a) styrka: den personal som är a. 'force' means the personnel placerad vid ett allierat högkvarter attached to the Allied Headquarters och som tillhör en parts i who belong to the land, sea or air 94 Nordatlantiska fördraget land-, sjö- armed services of any Party to the

eller luftstridskrafter. North Atlantic Treaty; Bilaga 5

b) civil komponent: civil personal, b. 'civilian component' means som inte är statslösa eller civilian personnel who are not medborgare i en stat som inte är stateless persons, nor nationals of part i fördraget, och inte heller är any State which is not a Party to medborgare i eller har hemvist i the Treaty, nor nationals of, nor den mottagande staten och som i) ordinarily resident in the receiving är placerad vid det allierade State, an who are (i) attached to the högkvarteret och är anställd i en Allied Headquarters and in the parts i Nordatlantiska fördraget employ of an armed service of a stridskrafter, eller ii) tillhör de Party to the North Atlantic Treaty kategorier av civil personal som är or (ii) in such categories of civilian i tjänst hos det allierade personnel in the employ of the högkvarteret, vilka ska fastställas Allied Headquarters as the North av Nordatlantiska rådet. Atlantic Council shall decide;

c) anhörig: maka eller make till c. 'dependent' means the spouse of medlem av en styrka eller en civil a member of a force or civilian komponent enligt definitionen i a component, as defined in suboch b ovan, eller barn till en sådan paragraphs a. and b. of this medlem om barnet är beroende av paragraph, or a child of such honom eller henne för sin member depending on him or her försörjning. support.

2. Ett allierat högkvarter ska 2. An Allied Headquarters shall be betraktas som en styrka för de considered to be a force for the syften som avses i artikel II, artikel purposes of Article II, paragraph 2 V.2, artikel VII.10, artikel IX.2–4, of Article V, paragraph 10 of 7 och 8 samt artikel XIII i avtalet. Article VII, paragraphs 2,3,4,7 and 8 of Article IX, and Article XIII, of the Agreement.

Artikel IV Article IV

De rättigheter och skyldigheter The rights and obligations which som avtalet medför för den the Agreement gives to or imposes sändande staten eller dess upon the sending State or its myndigheter med avseende på dess authorities in respect of its forces styrkor eller civila komponenter or their civilian components or eller deras anhöriga, ska, med dependents shall, in respect of an avseende på ett allierat högkvarter Allied Headquarters and its och dess personal och deras personnel and their dependents to anhöriga, på vilka avtalet är whom the Agreement applies in tillämpligt i enlighet med artikel II accordance with Article II of the i detta protokoll, ligga hos eller present Protocol, be vested in or anknytas till vederbörligt attached to the appropriate överhögkvarter och dess Supreme Head- quarters and the underställda myndigheter, med authorities responsible under it, följande undantag: except that:

Bilaga 5 a) Att den rätt som, enligt artikel a. the right which is given by VII i avtalet tillkommer den Article VII of the Agreement to the sändande statens militära military authorities of the sending myndigheter att utöva straffrättslig State to exercise criminal and och disciplinär domsrätt, ska ligga disciplinary jurisdiction shall be hos de militära myndigheterna i vested in the military authorities of den stat, i förekommande fall, vars the State, if any, to whose military militära lagar gäller för den law the person concerned is berörda personen. subject;

b) Att de skyldigheter som åläggs b. the obligations imposed upon den sändande staten eller dess the sending state or its authorities myndigheter genom artikel II, by Article II, paragraph 4 of artikel III.4, artikel VII.5 a och Article III, paragraphs 5 a. and 6 a. VII.6 a, artikel VIII.9 och VIII.10 of Article VII paragraphs 9 and 10 samt artikel XIII i avtalet ska gälla of Article VIII, and Article XIII, of både det allierade högkvarteret och the Agreement, shall attach both to den stat vars stridskrafter eller the Allied Headquarters and to any medlem eller anställd i dess State whose armed service, or any stridskrafter, eller anhörig till member or employee of whose sådan medlem eller anställd, armed service, or the dependent of berörs. such member or employee, is concerned;

c) För de syften som avses i artikel c. for the purposes of paragraphs 2 III.2 a och III.5 samt artikel XIV i a. and 5 of Article III, and Article avtalet, ska den sändande staten XIV, of the Agreement the sending med avseende på medlemmar i en State shall be, in the case of styrka och deras anhöriga vara den members of a force and their stat till vilkens stridskrafter dependents, the State to whose medlemmen hör eller, i fråga om armed service the member medlemmar av en civil komponent belongs, or, in the case of members och deras anhöriga, den stat, i of a civilian component and their förekommande fall, i vilkens dependents, the State, if any, by stridskrafter vederbörande är whose armed service the member anställd. is employed;

d) De skyldigheter som åläggs den d. the obligations imposed on the sändande staten i artikel VIII.6 och sending State by virtue of VIII.7 i avtalet ska vila på den stat paragraphs 6 and 7 of Article VIII vars stridskrafter den person of the Agreement shall attach to tillhör, vars handling eller the State to whose armed service underlåtelse har föranlett the person belongs whose act or anspråket, eller, om det gäller en omission has given rise to the medlem av en civil komponent, claim or, in the case of a member den stat i vilkens stridskrafter han of a civilian component, to the eller hon är anställd, eller, om State by whose armed service he is ingen sådan stat finns, det allierade employed or, if there is no such högkvarter som vederbörande State, to the Allied Headquarters of tillhör. which the person concerned is a 96 member.

Både den stat, i förekommande Both the State, if any, to which Bilaga 5 fall, som har de skyldigheter det är obligations attach under this fråga om i denna punkt och det paragraph and the Allied vederbörliga allierade högkvarteret Headquarters concerned shall have ska ha den sändande statens the rights of the sending State in rättigheter när det gäller utseende connection with the appointment av en skiljedomare enligt artikel of an arbitrator under paragraph 8 VIII.8. of Article VIII.

Artikel V Article V

Varje medlem av ett allierat Every member of an Allied högkvarter ska ha ett personligt Headquarters shall have a personal identitetskort utfärdat av identity card issued by the högkvarteret, varav ska framgå Headquarters showing names, date namn, födelsedatum och and place of birth, nationality, rank födelseort, nationalitet, militär or grade, number (if any), grad, nummer (i förekommande photograph and period of validity. fall), foto och giltighetstid. Detta This card must be presented on kort ska uppvisas på anmodan. demand.

Artikel VI Article VI

1. Skyldigheten för parterna att 1. The obligations to waive claims avstå från anspråk på ersättning i imposed on the Contracting Parties enlighet med artikel VIII i avtalet by Article VIII of the Agreement ska gälla både de allierade shall attach both to the Allied högkvarteren och varje part i detta Headquarters and to any Party to protokoll. this Protocol concerned.

2. För de syften som avses i artikel 2. For the purposes of paragraphs 1 VIII.1 och VIII.2 i avtalet and 2 of Article VIII of the Agreement, a) ska egendom som ägs av ett a. property owned by an Allied allierat högkvarter eller en part i Headquarters or by a Party to this detta protokoll och som används av Protocol and used by an Allied ett allierat högkvarter anses vara Headquarters shall be deemed to egendom som ägs av en part och be property owned by a används av dess stridskrafter, Contracting Party and used by its armed services;

b) ska skada vållad av en medlem b. damage caused by a member of av en styrka eller en civil a force or civilian component as komponent enligt definitionen i defined in paragraph 1 of Article artikel III.1 i detta protokoll eller III of this Protocol or by any other av någon annan anställd i ett employee of an Allied allierat högkvarter anses vara Headquarters shall be deemed to vållad av en medlem eller en be damage caused by a member or anställd i en parts stridskrafter, employee of the armed services of a Contracting Party; c) ska definitionen av uttrycket c. the definition of the expression 97

Bilaga 5 "tillhörande en part" i artikel VIII.3 'owned by a Contacting Party' in vara tillämplig i förehållande till paragraph 3 of Article VIII shall ett allierat högkvarter. apply in respect of an Allied Headquarters. 3. De anspråk på vilka artikel 3. The claims to which paragraph 5 VIII.5 i avtalet är tillämplig ska of Article VIII of the Agreement innefatta anspråk (andra än applies shall include claims (other kontraktuella anspråk och anspråk than contractual claims and claims på vilka artikel VIII.6 och VIII.7 är to which paragraphs 6 or 7 of that tillämpliga), som härrör från Article apply) arising out of acts or handlingar eller underlåtenhet av omissions of any employees of an en anställd i ett allierat högkvarter Allied Headquarters, or out of any eller från en annan handling, other act, omission or occurrence underlåtenhet eller händelse för for which an Allied Headquarters, vilken ett allierat högkvarter är or out of any other act, omissions rättsligt ansvarigt och som vållar or occurrence for which an Allied skada inom en mottagande stats Headquarters is legally territorium för tredje man, som inte responsible, and causing in the är part i detta protokoll. territory of a receiving State to third parties, other than any of the Parties to this Protocol.

Artikel VII Article VII

1. Sådan skattebefrielse som enligt 1. The exemption from taxation artikel X i avtalet ska beviljas accorded under Article X of the medlemmar av en styrka eller en Agreement to members of a force civil komponent med avseende på or civilian component in respect of deras löner och arvoden ska, i their salaries and emoluments shall fråga om personal hos ett allierat apply, as regards personnel of an högkvarter som omfattas av Allied Headquarters within the definitionerna i artikel III.1 a och definitions in paragraph 1 a. and b. III.1 b (i) i detta protokoll, gälla (i) of Article 3 of this Protocol, to löner och arvoden som betalas till salaries and emoluments paid to dem i deras egenskap av sådan them as such personnel by the personal av de stridskrafter som de armed service to which they tillhör eller av vilka de är anställda, belong or by which they are utom att bestämmelsen i denna employed, except that this punkt inte ska befria en sådan paragraph shall not exempt any medlem eller anställd från such member or employee from beskattning som tas ut av den stat i taxation imposed by a State of vilken han eller hon är which he is a national. medborgare.

2. Anställda hos ett allierat 2. Employees of an Allied högkvarter i kategorier som Headquarters of categories agreed Nordatlantiska rådet har fastställt, by the North Atlantic Council shall ska vara befriade från beskattning be exempted from taxation on the av löner och arvoden som betalas salaries and emoluments paid to till dem av det allierade them by the Allied Headquarters in 98 högkvarteret i deras egenskap som their capacity as such employees.

sådana anställda. En part i detta Any Party to the present Protocol Bilaga 5 protokoll får emellertid ingå avtal may, however, conclude an med det allierade högkvarteret om arrangement with the Allied att parten ska anställa och till det Headquarters whereby such Party allierade högkvarteret förordna alla will employ and assign to the sina medborgare (utom, om parten Allied Headquarters all of its så önskar, personer som inte har nationals (except, if such Party so hemvist inom dess territorium) att desires, any not ordinarily resident ingå i det allierade högkvarterets within its territory) who are to personal och själv betala lön och serve on the staff of the Allied arvoden till sådana personer enligt Headquarters and pay the salaries en skala som parten fastställer. and emoluments of such persons Löner och arvoden som betalas på from its own funds, at a scale fixes detta sätt får beskattas av den by it. The salaries and emoluments berörda parten men ska vara so paid may be taxed by the Party befriade från beskattning av andra concerned but shall be exempted parter. Om ett sådant avtal ingås av from taxation by any other Party. en part i detta protokoll och sedan If such an arrangement is entered ändras eller sägs upp, ska parterna into by any Party to the present i detta protokoll inte längre vara Protocol and is subsequently bundna att enligt första meningen i modified or terminated, Parties to denna punkt bevilja skattebefrielse the present Protocol shall no för löner och arvoden som betalas longer be bound under the first till deras medborgare. sentence of this paragraph to exempt from taxation the salaries and emoluments paid to their nationals.

Artikel VIII Article VIII

1. I syfte att underlätta 1. For the purpose of facilitating upprättande, byggnation, underhåll the establishment, construction, och drift av allierade högkvarter, maintenance and operation of ska dessa högkvarter så långt som Allied Headquarters, these Headmöjligt vara befriade från avgifter quarters shall be relieved, so far as och skatter, som hänför sig till practicable, from duties and taxes, deras kostnader i det gemensamma affecting expenditures by them in försvarets intresse och för deras the interest of common defence officiella och uteslutande bruk. and for their official and exclusive Varje part i detta protokoll ska benefit, and each Party to the inleda förhandlingar med de present Protocol shall enter into allierade högkvarter som är negotiations with any Allied verksamma inom dess territorium i Headquarters operating in its syfte att ingå ett avtal som territory for the purpose of genomför denna bestämmelse. concluding an agreement to give effect to this provision.

2. Ett allierat högkvarter ska ha de 2. An Allied Headquarters shall rättigheter som en styrka åtnjuter have the rights granted to a force enligt artikel XI i avtalet och på under Article XI of the Agreement samma villkor. subject to the same conditions. 99

Bilaga 5 3. Bestämmelserna i artikel XI.5 3. The provisions in paragraphs 5 och XI.6 i avtalet ska inte gälla and 6 of Article XI of the medborgare i den mottagande Agreement shall not apply to staten, såvida inte dessa nationals of the receiving States, medborgare ingår i en annan unless such nationals belong to the protokollsparts stridskrafter än den armed services of a Party to this mottagande statens. Protocol other than the receiving State. 4. Uttrycket avgifter och skatter i 4. The expression 'duties and taxes' denna artikel omfattar inte in this Article does not include betalning för erhållna tjänster. charges for services rendered.

Artikel IX Article IX

Med förbehåll för att Except in so far as the North Nordatlantiska rådet beslutar annat, Atlantic Council may decide a) ska tillgångar förvärvade med otherwise, ett allierat högkvarters a. any assets acquired from the internationella medel från dess international funds of an Allied kapitalbudget, som högkvarteret Headquarters under its capital inte längre behöver, avyttras enligt budget and no longer required by former godkända av Nordatlantiska the Headquarters shall be disposed rådet och intäkterna ska fördelas of under arrangements approved mellan eller krediteras parterna i by the North Atlantic Council and Nordatlantiska fördraget i the proceeds shall be distributed förhållande till deras bidrag till among or credited to the Parties to kapitalkostnaderna för the North Atlantic Treaty in the högkvarteret. Den mottagande proportions in which they have staten ska ha förtursrätt till att contributed to the capital costs of förvärva fast egendom som the Headquarters. The receiving avyttras på detta sätt inom sitt State shall have the prior right to territorium, under förutsättning att acquire any immovable property so dess villkor inte är mindre disposed of in its territory provided förmånliga än de som erbjuds av that it offers terms no less en tredje part, favourable than those offered by any third party; b) ska mark, byggnader och fasta b. any land, buildings or fixed anläggningar, som den mottagande installations provided for the use staten har upplåtit kostnadsfritt of an Allied Headquarters by the (eller mot nominell betalning) för receiving State without charge to användning av ett allierat the Headquarters (other than a högkvarter och som högkvarteret nominal charge) and no longer inte längre behöver, återlämnas till required by the Headquarters shall den mottagande staten. Eventuell be handed back to the receiving värdeökning eller värdeminskning State, and any increase or loss in av sådan egendom som the value of the property provided tillhandahållits av den mottagande by the receiving State resulting staten och som är ett resultat av from its use by the Headquarters dess användning av högkvarteret shall be determined by the North ska bestämmas av Nordatlantiska Atlantic Council (taking into 100 rådet (med beaktande av den consideration any applicable law

mottagande statens tillämpliga of the receiving State) and Bilaga 5 lagar) och fördelas mellan eller distributed among or credited or krediteras eller debiteras parterna i debited to the Parties to the North Nordatlantiska fördraget i Atlantic Treaty in the proportions förhållande till deras bidrag till in which they have contributed to kapitalkostnaderna för the capital costs of the högkvarteret. Headquarters.

Artikel X Article X

Varje överhögkvarter är en juridisk Each Supreme Headquarters shall person och har rätt att ingå avtal possess juridical personality; it och förvärva och avyttra egendom. shall have the capacity to conclude Den mottagande staten får dock contracts and to acquire and bestämma att utövandet av denna dispose of property. The receiving rätt ska ske enligt särskilda State may, however, make the arrangemang mellan staten och exercise of such capacity subject to överhögkvarteret eller special arrangements between it underordnade allierade högkvarter and the Supreme Headquarters or som handlar för överhögkvarterets any subordinate Allied räkning. Headquarters acting on behalf of the Supreme Headquarters.

Artikel XI Article XI

1. Om inte annat följer av 1. Subject to the provisions of bestämmelserna i artikel VIII i Article VIII of the Agreement, a avtalet, får ett överhögkvarter delta Supreme Headquarters may i rättsliga förfaranden som kärande engage in legal proceedings as eller svarande. Den mottagande claimant or defendant. However, staten och överhögkvarteret, eller the receiving State and the underordnade allierade högkvarter Supreme Headquarters or any som har dess tillstånd, får komma subordinate Allied Headquarters överens om att den mottagande authorized by it may agree that the staten ska handla för över- receiving State shall act on behalf högkvarterets räkning i rättsliga of the Supreme Headquarters in förfaranden i vilka högkvarteret är any legal proceedings to which part inför domstol i den that Headquarters is a party before mottagande staten. the courts of the receiving State.

2. Exekutiva förfaranden och 2. No measure of execution or åtgärder som syftar till beslag eller measure directed to the seizure or beläggande med kvarstad av ett attachment of its property or funds högkvarters egendom eller shall be taken against any Allied tillgångar får inte vidtas mot ett Headquarters, except for the allierat högkvarter, förutom för de purposes of paragraph 6 a. of syften som avses i artikel VII.6 a Article VII and Article XIII of the och artikel XIII i avtalet. Agreement.

Bilaga 5 Artikel XII Article XII

1. För att ett allierat högkvarter ska 1. To enable it to operate its kunna förfoga över sin international budget, an Allied internationella budget får det Headquarters may hold currency of inneha kontanter och konton i any kind and operate accounts in valfri valuta. any currency

2. Parterna i detta protokoll ska på 2. The Parties to the present begäran av ett allierat högkvarter Protocol shall, at the request of an underlätta överföring av dess Allied Headquarters, facilitate tillgångar från ett land till ett annat transfers of the funds of such och konvertering av valuta som Headquarters from one country to innehas av ett allierat högkvarter another and the conversion of any till en annan valuta, när så är currency held by an Allied nödvändigt för att tillgodose Headquarters into any other högkvarterets behov. currency, when necessary to meet the requirements of any Allied Headquarters.

Artikel XIII Article XII

Ett allierat högkvarters arkiv och The archives and other official andra officiella handlingar som documents of an Allied förvaras i lokaler som används av Headquarters kept in premises detta högkvarter eller som innehas used by those Headquarters or in av en på vederbörligt sätt godkänd the possession of any properly medlem av högkvarteret, ska vara authorized member of the okränkbara, utom om högkvarteret Headquarters shall be inviolable, har avstått från denna typ av unless the Headquarters has immunitet. Högkvarteret ska på waived this immunity. The begäran av den mottagande staten, Headquarters shall , at the request och i närvaro av en företrädare för of the receiving State and in the den staten, styrka handlingarnas art presence of a representative of that för att bekräfta att de är berättigade State, verify the nature of any till immunitet enligt denna artikel. documents to confirm that they are entitled to immunity under this Article.

Artikel XIV Article XIV

1. Detta protokoll eller avtalet får 1. The whole or any part of the enligt beslut av Nordatlantiska present Protocol or of the rådet helt eller delvis tillämpas på Agreement may be applied, by varje internationellt militärt decision of the North Atlantic högkvarter eller organisation (som Council, to any international inte omfattas av definitionerna i military Headquarters or artikel I b och I c i detta protokoll), organization (not included in the som har upprättats med stöd av definitions in paragraphs b. and c. Nordatlantiska fördraget. of Article I of this Protocol) which 102 is established pursuant to the North

Atlantic Treaty. Bilaga 5 2. När Europeiska försvars- 2. When the European Defence gemenskapen har bildats, får detta Community comes into being, the protokoll tillämpas på personal hos present Protocol may be applied to Europeiska försvarsstyrkorna som the personnel of the European är placerad vid ett allierat Defence Forces attached to an högkvarter och på dess anhöriga Allied Headquarters and their vid en tidpunkt och på det sätt som dependents at such time and in bestäms av Nordatlantiska rådet. such manner as may be determined by the North Atlantic Council.

Artikel XV Article XV

Alla tvister mellan parterna i detta All differences between the Parties protokoll eller mellan sådan part to the present Protocol or between och ett allierat högkvarter avseende any such Parties and any Allied tolkningen eller tillämpningen av Headquarters relating to the detta protokoll ska lösas genom interpretation or application of the förhandlingar mellan de tvistande Protocol shall be settled by parterna och inte hänskjutas till negotiation between the parties in utomstående rättskipning. Utom i dispute without recourse to any de fall där det finns uttryckliga outside jurisdiction. Except where bestämmelser av motsatt innebörd i express provision is made to the detta protokoll eller i avtalet, ska contrary in the present Protocol or tvister som inte kan lösas genom in the Agreement, differences direkta förhandlingar hänskjutas which cannot be settled by direct till Nordatlantiska rådet. negotiation shall be referred to the North Atlantic Council.

Artikel XVI Article XVI

1. Artiklarna XV och XVII–XX i 1. Articles XV and XVII to XX of avtalet ska gälla med avseende på the Agreement shall apply as detta protokoll som om de utgjorde regards the present Protocol as if en integrerande del av detta, men they were an integral part thereof, protokollet ska kunna revideras, but so that the Protocol may be upphävas, ratificeras, tillträdas, reviewed, suspended, ratified, uppsägas eller förlängas i enlighet acceded to, denounced or extended med dessa bestämmelser in accordance with those oberoende av avtalet. provisions independently from the Agreement. 2. Detta protokoll får kompletteras 2. The present Protocol may be med bilaterala avtal mellan den supplemented by bilateral mottagande staten och ett agreement between the receiving överhögkvarter, och State and a Supreme Headquarters, myndigheterna i en mottagande and the authorities of a receiving stat och ett överhögkvarter får, State and a Supreme Headquarters genom åtgärder på myndighetsnivå may agree to give effect, by före ratifikationen, komma överens administrative means in advance of om att låta bestämmelser i detta ratification, to any provisions of protokoll eller i avtalet som den this Protocol or of the Agreement 103

Bilaga 5 mottagande staten har beslutat att as applied by it. tillämpa, träda i kraft.

Till bekräftelse härav har In witness whereof the undertecknade, därtill veder- undersigned Plenipotentiaries have börligen bemyndigade, under- signed the present Protocol. tecknat detta protokoll.

Upprättat i Paris den 28 augusti Done in Paris this 28th day of 1952 på engelska och franska August 1952, in the English and språken, vilka båda texter är lika French languages, both texts being giltiga, i ett original som ska equally authoritative, in a single deponeras i arkivet hos Amerikas original which shall be deposited förenta staters regering. Amerikas in the archives of the Government förenta staters regering ska of the United States of America. överlämna bestyrkta kopior av The Government of the United detta protokoll till alla stater som States of America shall transmit undertecknar eller tillträder det. certified copies thereof to all the signatory and acceding States.

Bilaga 6 Nato SOFA

Avtal mellan parterna i Agreement between the parties

Nordatlantiska fördraget om to the North Atlantic Treaty

status för deras styrkor. regarding the status of their

forces

London den 19 juni 1951. London, 19 June, 1951

Parterna i Nordatlantiska The Parties to the North Atlantic fördraget, som undertecknades i Treaty signed in Washington on 4 Washington den 4 april 1949, April, 1949, som beaktar att styrkor från en Considering that the forces of part efter överenskommelse kan one Party may be sent, by sändas för att tjänstgöra i annan arrangement, to serve in the parts område, territory of another Party; som är medvetna om att beslut Bearing in mind that the att sända styrkor och om att villkor decision to send them and the under vilka de sänds, i den mån conditions under which they will dessa villkor inte bestäms i detta be sent, in so far as such avtal, fortsättningsvis skall göras conditions are not laid down by till föremål för särskilda avtal the present Agreement, will mellan berörda parter, continue to be the subject of som emellertid önskar fastställa separate arrangements between the status för dessa styrkor när de Parties concerned: Desiring, befinner sig i annan parts område, however, to define the status of har kommit överens om följande. such forces while in the territory of another Party; Have agreed as follows:

Artikel I Article I

1. I detta avtal avses med 1. In this Agreement the expression a. “styrka” den personal som a. ‘force’ means the personnel tillhör land-, sjö- eller belonging to the land, sea or air luftstridskrafter från någon part armed services of one Contracting när den befinner sig på Party when in the territory of tjänsteuppdrag inom en annan another Contracting Party in the parts territorium i Nato-området North Atlantic Treaty area in med förbehåll för att de två connexion with their official berörda parterna kan komma duties, provided that the two överens om att vissa personer, Contracting Parties concerned enheter eller förband inte skall may agree that certain individuals, betraktas såsom utgörande eller units or formations shall not be vara inbegripna i en “styrka” vid regarded as constituting or tillämpningen av detta avtal, included in a ‘force’ for the purposes of the present Agreement; b. “civil komponent” de b. ‘civilian component’ means

Bilaga 6 civilpersoner som medföljer en the civilian personnel styrka tillhörig någon part och accompanying a force of a som är anställda i den partens Contracting Party who are in the krigsmakt, och som inte är employ of an armed service of that statslösa personer eller Contracting Party, and who are not medborgare i någon stat som inte stateless persons, nor nationals of är part i Nordatlantiska fördraget any State which is not a Party to och inte heller är medborgare i the North Atlantic Treaty, nor eller har hemvist i den stat i vilken nationals of, nor ordinarily styrkan tjänstgör, resident in, the State in which the force is located; c. “anhörig” maka eller make till c. ‘dependent’ means the spouse medlem av en styrka eller en civil of a member of a force or of a komponent eller barn till sådan civilian component, or a child of medlem som är beroende av such member depending on him or honom eller henne för sitt her for support; uppehälle, d. “sändande stat” den part som d. ‘sending State’ means the styrkan tillhör, Contracting Party to which the force belongs; e. “mottagande stat” den part i e. ‘receiving State’ means the vars territorium en styrka eller en Contracting Party in the territory civil komponent är förlagd, vare of which the force or civilian sig den är stationerad där eller component is located, whether it befinner sig på genomresa, be stationed there or passing in transit; f. “den sändande statens militär f. ‘military authorities of the myndigheter“ de myndigheter i en sending State’ means those sändande stat på vilka det lagligen authorities of a sending State who ankommer att trygga de militära are empowered by its law to lagarnas efterlevnad i den staten enforce the military law of that med avseende på medlemmar av State with respect to members of dess styrka eller civila komponent, its forces or civilian components; g. “Nato-rådet” det råd som g. ‘North Atlantic Council’ inrättats enligt artikel 9 i means the Council established by Nordatlantiska fördraget eller Article 9 of the North Atlantic något av dess underlydande organ Treaty or any of its subsidiary som har befogenhet att handla på bodies authorised to act on its dess vägnar. behalf. 2. Detta avtal gäller för 2. This Agreement shall apply to parternas lokala myndigheter inom the authorities of political deras territorier för vilka avtalet subdivisions of the Contracting gäller eller kan utsträckas att gälla Parties, within their territories to enligt artikel XX, på samma sätt which the Agreement applies or som det gäller för parternas extends in accordance with Article centrala myndigheter, dock med XX, as it applies to the central förbehåll för att egendom som ägs authorities of those Contracting av lokala myndigheter inte skall Parties, provided, however, that betraktas som egendom tillhörig property owned by political en part enligt artikel VIII. subdivisions shall not be 106 considered to be property owned

by a Contracting Party within the Bilaga 6 meaning of Article VIII.

Artikel II Article II

En styrka och dess civila It is the duty of a force and its komponent och dess medlemmar, civilian component and the liksom anhöriga till dessa, är members thereof as well as their skyldiga att följa lagarna i den dependents to respect the law of mottagande staten och avhålla sig the receiving State, and to abstain från varje handling som är from any activity inconsistent with oförenlig med andan i detta avtal the spirit of the present och särskilt från varje politisk Agreement, and, in particular, verksamhet i den mottagande from any political activity in the staten. Det är likaledes den receiving State. It is also the duty sändande statens skyldighet att of the sending State to take vidta nödvändiga åtgärder i detta necessary measures to that end. syfte.

Artikel III Article III

1. Enligt de villkor som anges i 1. On the conditions specified in punkt 2 i denna artikel och under paragraph 2 of this Article and iakttagande av bestämmelserna i subject to compliance with the den mottagande staten avseende formalities established by the inresa och utresa för en styrka och receiving State relating to entry dess medlemmar, skall dessa vara and departure of a force or the undantagna från pass- och members thereof, such members viseringsbestämmelser och shall be exempt from passport and kontroll vid inresa när de reser in i visa regulations and immigration eller lämnar den mottagande inspection on entering or leaving statens territorium. De skall även the territory of a receiving State. vara undantagna från de regler i They shall also be exempt from den mottagande staten som avser the regulations of the receiving registrering och kontroll av State on the registration and utlänningar, men de skall inte control of aliens, but shall not be anses ha rätt att vara stadigvarande considered as acquiring any right bosatta i eller uppta hemvist inom to permanent residence or den mottagande statens domicile in the territories of the territorium. receiving State. 2. Endast följande handlingar 2. The following documents fordras för medlemmar av en only will be required in respect of styrka, vilka skall uppvisas på members of a force. They must be anmodan: presented on demand: a. personligt identitetskort a. personal identity card issued utfärdat av den sändande staten by the sending State showing varav framgår namn, födelse- names, date of birth, rank and datum, grad och registrerings- number (if any), service, and nummer (i förekommande fall), photograph; tjänstegren samt fotografi; b. individuell eller kollektiv b. individual or collective 107

Bilaga 6 förflyttningsorder utfärdad på den movement order, in the language sändande statens språk samt på of the sending State and in the engelska och franska av behörig English and French languages, myndighet i den sändande staten issued by an appropriate agency of eller av Nato, varav framgår the sending State or of the North individens eller gruppens status Atlantic Treaty Organization and såsom medlem av en styrka samt certifying to the status of the typ av förflyttningsorder. individual or group as a member Mottagande stat kan begära att en or members of a force and to the förflyttningsorder skall vara movement ordered. The receiving kontrasignerad av behörig State may require a movement företrädare för den staten. order to be countersigned by its appropriate representative. 3. Medlemmar av en civil 3. Members of a civilian komponent och dess anhöriga component and dependents shall skall i passen betecknas som be so described in their passports. sådana. 4. Om en medlem av en styrka 4. If a member of a force or of a eller en civil komponent lämnar civilian component leaves the sin anställning i den sändande employ of the sending State and is staten och inte hemsändes, skall not repatriated, the authorities of myndigheterna i den sändande the sending State shall staten omedelbart underrätta immediately inform the authorities myndigheterna i den mottagande of the receiving State, giving such staten och lämna nödvändiga particulars as may be required. upplysningar. Myndigheterna i The authorities of the sending den sändande staten skall likaledes State shall similarly inform the underrätta myndigheterna i den authorities of the receiving State mottagande staten om varje of any member who has absented medlem som har uteblivit himself for more than twenty-one olovligen i mer än 21 dagar. days. 5. Om den mottagande staten 5. If the receiving State has har begärt att någon medlem av en requested the removal from its styrka eller en civil komponent territory of a member of a force or skall förpassas från dess civilian component or has made an territorium eller har utfärdat en expulsion order against an utvisningsorder mot någon exmember of a force or of a tidigare medlem av en styrka eller civilian component or against a en civil komponent eller mot en dependent of a member or exanhörig till en medlem eller member, the authorities of the tidigare medlem, skall sending State shall be responsible myndigheterna i den sändande for receiving the person concerned staten ta emot vederbörande within their own territory or person inom sitt eget territorium otherwise disposing of him outside eller på annat sätt ombesörja att the receiving State. This paragraph han omhändertas utanför den shall apply only to persons who mottagande staten. Denna punkt are not nationals of the receiving avser endast personer som inte är State and have entered the medborgare i den mottagande receiving State as members of a staten och som har kommit in i force or civilian component or for 108 den mottagande staten som the purpose of becoming such

medlemmar av en styrka eller en members, and to the dependents of Bilaga 6 civil komponent eller i avsikt att such persons. bli sådan medlem samt anhöriga till sådana personer.

Artikel IV Article IV

Den mottagande staten skall The receiving State shall either antingen a. utan förarprov eller avgift a. accept as valid, without a erkänna såsom giltigt ett driving test or fee, the driving körtillstånd, körkort eller militärt permit or licence or military körtillstånd som har utfärdats av driving permit issued by the den sändande staten eller av en av sending State or a sub-division dess myndigheter till en medlem thereof to a member of a force or av en styrka eller en civil of a civilian component; or komponent eller, b. utan att kräva förarprov själv b. issue its own driving permit utfärda körtillstånd eller körkort or licence to any member of a till medlem av en styrka eller en force or civilian component who civil komponent som är holds a driving permit or licence innehavare av körtillstånd, körkort or military driving permit issued eller militärt körtillstånd utfärdat by the sending State or a subav den sändande staten eller av division thereof, provided that no dess myndigheter. driving test shall be required.

Artikel V Article V

1. Medlemmar av en styrka skall 1. Members of a force shall som regel bära uniform. Om inte normally wear uniform. Subject to annat bestäms i avtal mellan any arrangement to the contrary myndigheterna i de sändande och between the authorities of the mottagande staterna skall för sending and receiving States, the bärande av civila kläder gälla wearing of civilian dress shall be samma villkor som för on the same conditions as for medlemmar i den mottagande members of the forces of the statens styrkor. Reguljära förband receiving State. Regularly som ingår i en styrka skall bära constituted units or formations of uniform vid gränspassering. a force shall be in uniform when crossing a frontier. 2. Tjänstefordon tillhörande en 2. Service vehicles of a force or styrka eller en civil komponent civilian component shall carry, in skall utöver registreringsnumret addition to their registration vara försett med tydlig number, a distinctive nationality nationalitetsbeteckning. mark.

Artikel VI Article VI

Medlemmar av en styrka får Members of a force may possess inneha och bära vapen om de har and carry arms, on condition that tillstånd här till enligt gällande they are authorized to do so by 109

Bilaga 6 bestämmelser. Myndigheterna i their orders. The authorities of the den sändande staten skall välvilligt sending State shall give behandla begäran från den sympathetic consideration to mottagande staten i detta requests from the receiving State hänseende. concerning this matter.

Artikel VII Article VII

1. Enligt bestämmelserna i 1. Subject to the provisions of denna artikel this Article. a. skall militärmyndigheterna i a. the military authorities of the den sändande staten ha rätt att i sending State shall have the right den mottagande staten utöva all to exercise within the receiving straffrättslig och disciplinär State all criminal and disciplinary domsrätt som tillkommer dem jurisdiction conferred on them by enligt lagen i den sändande staten the law of the sending State over över alla personer som lyder under all persons subject to the military militär lag i den staten, law of that State; b. skall myndigheterna i den b. the authorities of the mottagande staten ha domsrätt receiving State shall have över medlemmar av en styrka eller jurisdiction over the members of a en civil komponent och dess force or civilian component and anhöriga i vad avser their dependents with respect to lagöverträdelser som har begåtts offences committed within the på den mottagande statens territory of the receiving State and territorium och som är straffbara punishable by the law of that enligt detta lands lag. State.

2.a. Militärmyndigheterna i den 2.a. The military authorities of sändande staten skall ha exklusiv the sending State shall have the domsrätt över personer som lyder right to excercise exclusive under militär lag i den staten jurisdiction over persons subject to beträffande lagöverträdelser the military law of that State with inklusive lagöverträdelser med respect to offences, including avseende på den statens säkerhet, offences relating to its security, vilka är straffbara enligt den punishable by the law of the sändande statens lag men inte sending State, but not by the law enligt den mottagande statens lag. of the receiving State. b. myndigheterna i den b. The authorities of the mottagande staten skall ha receiving State shall have the right exklusiv domsrätt över to exercise exclusive jurisdiction medlemmar av en styrka eller en over members of a force or civil komponent och dess anhöriga civilian component and their beträffande lagöverträdelser dependents with respect to inklusive lagöverträdelser med offences, including offences avseende på den statens säkerhet relating to the security of that vilka är straffbara enligt den State, punishable by its law but statens lag men inte enligt den not by the law of the sending sändande statens lag. State. c. med avseende på denna punkt c. For the purposes of this 110 och på punkt 3 i denna artikel paragraph and of paragraph 3 of

skall en lagöverträdelse som hotar this Article a security offence Bilaga 6 en stats säkerhet innefatta against a State shall include: i) förräderi mot den staten, (i) treason against the State: ii) sabotage, spionage eller (ii) sabotage, espionage or överträdelse av någon lag med violation of any law relating to avseende på statshemligheter eller official secrets of that State, or försvarshemligheter i den staten. secrets relating to the national defence of that State.

3. I de fall där domsrätt 3. In cases where the right to tillkommer båda staterna skall exercise jurisdiction is concurrent följande regler gälla: the following rules shall apply: a. Militärmyndigheterna i den a. The military authorities of the sändande staten skall ha företräde sending State shall have the vid utövande av domsrätt över en primary right to exercise medlem av en styrka eller en civil jurisdiction over a member of a komponent beträffande force or of a civilian component in relation to i) brott med avseende (i) offences solely against the uteslutande på den statens property or security of that State, egendom och säkerhet eller brott or offences solely against the som riktar sig uteslutande mot person or property of another egendom tillhörig en annan member of the force or civilian medlem i en styrka eller en civil component of the State or of a komponent från den staten eller dependent: dess anhöriga eller mot deras person, ii) lagöverträdelser som härrör (ii) offences arising out of any från någon handling eller act or omission done in the underlåtenhet som begåtts vid performance of official duty. tjänsteutövning. b. I fråga om varje annan b. In the case of any other lagöverträdelse skall myndig- offence the authorities of the heterna i den mottagande staten ha receiving State shall have the företräde till att utöva domsrätt. primary right to exercise jurisdiction. c. Om den stat som har företräde c. If the State having the väljer att inte utöva domsrätten primary right decides not to skall den underrätta myndig- exercise jurisdiction, it shall notify heterna i den andra staten så snart the authorities of the other State as som möjligt. Myndigheterna i den soon as practicable. The stat som har företräde skall authorities of the State having the välvilligt behandla begäran från primary right shall give myndigheterna i den andra staten sympathetic consideration to a att avstå från sin rätt om denna request from the authorities of the andra stat anser att ett sådant other State for a waiver of its right avstående skulle vara av särskild in cases where that other State betydelse. considers such waiver to be of particular importance.

4. Bestämmelserna i denna 4. The foregoing provisions of 111

Bilaga 6 artikel skall inte innebära någon this Article shall not imply any rätt för militärmyndigheterna i den right for the military authorities of sändande staten att utöva domsrätt the sending State to exercise över personer som är medborgare jurisdiction over persons who are eller har hemvist i den mottagande nationals of or ordinarily resident staten annat än om de är in the receiving State, unless they medlemmar av den sändande are members of the force of the statens styrka. sending State.

5.a. Myndigheterna i de 5.a. The authorities of the mottagande och sändande staterna receiving and sending States shall skall bistå varandra med att assist each other in the arrest of anhålla medlemmar av en styrka members of a force or civilian eller en civil komponent eller dess component or their dependents in anhöriga inom den mottagande the territory of the receiving State statens territorium och med att and in handing them over to the överlämna dem till den myndighet authority which is to exercise som har domsrätt i enlighet med jurisdiction in accordance with the ovannämnda bestämmelser. above provisions. b. Myndigheterna i den b. The authorities of the mottagande staten skall snarast receiving State shall notify underrätta militärmyndigheterna i promptly the military authorities den sändande staten om någon of the sending State of the arrest medlem av en styrka eller av en of any member of a force or civil komponent eller deras civilian component or a anhöriga har anhållits. dependent. c. En anklagad medlem av en c. The custody of an accused styrka eller en civil komponent member of a force or civilian över vilken den mottagande staten component over whom the skall utöva domsrätt skall, om han receiving State is to exercise är i den sändande statens förvar, jurisdiction shall, if he is in the kvarstanna där tills åtal har väckts hands of the sending State, remain mot honom av den mottagande with that State until he is charged staten. by the receiving State.

6.a. Myndigheterna i de 6.a. The authorities of the mottagande och sändande staterna receiving and sending States shall skall bistå varandra med utförande assist each other in the carrying av all nödvändig utredning av out of all necessary investigations lagöverträdelser och upptagning into offences, and in the collection och sammanställning av bevisning and production of evidence, inklusive beslagtagande av, och, i including the seizure and, in förekommande fall, överlämnande proper cases, the handing over of av föremål som sammanhänger objects connected with an offence. med överträdelsen. För över- The handing over of such objects lämnande av sådana föremål kan may, however. be made subject to emellertid ställas som villkor att their return within the time de skall återlämnas inom angiven specified by the authority tid till den myndighet som har delivering them. överlämnat dem. 112 b. Parternas myndigheter skall b. The authorities of the

underrätta varandra om vidtagna Contracting Parties shall notify Bilaga 6 åtgärder i sådana fall där one another of the disposition of ömsesidig domsrätt föreligger. all cases in which there are concurrent rights to exercise jurisdiction. 7.a. En dödsdom skall ej 7.a. A death sentence shall not verkställas i den mottagande staten be carried out in the receiving av den sändande statens State by the authorities of the myndigheter om lagen i den sending State if the legislation of mottagande staten inte har the receiving State does not dödsstraff för ett sådant fall. provide for such punishment in a similar case. b. Myndigheterna i den b. The authorities of the mottagande staten skall välvilligt receiving State shall give pröva en begäran från sympathetic consideration to a myndigheterna i den sändande request from the authorities of the staten om biträde avseende sending State for assistance in verkställande av fängelsestraff carrying out a sentence of som ådömts av myndigheterna i imprisonment pronounced by the den sändande staten enligt denna authorities of the sending State artikel inom den mottagande under the provision of this Article statens territorium. within the territory of the receiving State. 8. När en anklagad har ställts 8. Where an accused has been inför rätta i enlighet med tried in accordance with the bestämmelserna i denna artikel av provisions of this Article by the den ena partens myndigheter och authorities of one Contracting har blivit frikänd eller dömd och Party and has been acquitted, or avtjänar eller har avtjänat sitt has been convicted and is serving, straff eller har blivit benådad får or has served, his sentence or has han inte lagföras ånyo för samma been pardoned, he may not be förseelse inom samma territorium tried again for the same offence av en annan parts myndigheter. within the same territory by the Dock skall bestämmelserna i authorities or another Contracting denna punkt inte hindra Party. However, nothing in this militärmyndigheterna i den paragraph shall prevent the sändande staten att åtala en military authorities of the sending medlem av sin styrka för någon State from trying a member of its överträdelse av disciplinära regler force for any violation of rules of som sammanhänger med en discipline arising from an act or handling eller en underlåtenhet omission which constituted an som utgör en lagöverträdelse för offence for which he was tried by vilken han har lagförts av den the authorities of another andra partens myndigheter. Contracting Party. 9. När en medlem av en styrka 9. Whenever a member of a eller en civil komponent eller dess force or civilian component of a anhöriga åtalas under en dependent is prosecuted under the mottagande stats domsrätt skall jurisdiction of a receiving State he han ha rätt till följande: shall be entitled: a. en snar och snabb rättegång, a. to a prompt and speedy trial; b. att före rättegången b. to be informed, in advance of 113

Bilaga 6 underrättas om de anklagelser som trial, of the specific charge or har framställts mot honom, charges made against him; c. att konfronteras med dem som c. to be confronted with the vittnar mot honom, witnesses against him; d. att inkalla sådana vittnen till d. to have compulsory process sin förmån som befinner sig inom for obtaining witnesses in his den mottagande statens domsrätt, favour, if they are within the jurisdiction of the receiving State; e. att själv välja försvarare eller e. to have legal representation of få kostnadsfritt biträde enligt his own choice for his defence or samma regler som gäller vid den to have free or assisted legal aktuella tidpunkten i den representation under the mottagande staten, conditions prevailing for the time being in the receiving State; f. att, om han så anser f. if he considers it necessary, to nödvändigt, få tillgång till en have the services of a competent kompetent tolk, samt interpreter: and g. att få meddela sig med en g. to communicate with a representant för den sändande representative of the Government statens regering och, om of the sending State and, when the domstolens regler så medger, att rules of the court permit, to have ha en sådan representant such a representative present at his närvarande vid rättegången. trial. 10.a. Reguljära militära förband 10.a. Regularly constituted som ingår i en styrka skall ha rätt military units or formations of a att utöva polisiär myndighet i force shall have the right to police förläggningar, anläggningar och any camps, establishments or andra utrymmen som de other premises which they occupy disponerar enligt avtal med den as the result of an agreement with mottagande staten. Styrkans the receiving State. The military militärpolis får vidta alla lämpliga police of the force may take all åtgärder för att säkerställa appropriate measures to ensure the upprätthållandet av ordning och maintenance of order and security säkerhet inom dessa lokaler. on such premises.

b. Utanför dessa lokaler skall b. Outside these premises, such sådan militärpolis anlitas endast i military police shall be employed kraft av avtal med myndigheterna only subject to arrangements with i den mottagande staten och i the authorities of the receiving samarbete med dessa myndigheter State and in liaison with those och endast i den utsträckning så authorities, and in so far as such erfordras för att upprätthålla employment is necessary to disciplin och ordning bland maintain discipline and order medlemmarna av styrkan. among the members of the force. 11. Varje part skall lägga sig 11. Each Contracting Party shall vinn om att införa sådan seek such legislation as it deems lagstiftning som den anser vara necessary to ensure the adequate nödvändig för att trygga säkerhet security and protection within its och skydd i tillräcklig grad inom territory of installations, sitt territorium för anläggningar, equipment, property, records and 114 utrustning, egendom, arkiv och official information of other

offentliga handlingar tillhörande Contracting Parties, and the Bilaga 6 andra parter samt för att bestraffa punishment of persons who may den som bryter mot dessa lagar. contravene laws enacted for that purpose.

Artikel VIII Article VIII

1. Varje part skall avstå från 1. Each Contracting Party anspråk mot varje annan part för waives all its claims against any skador som vållats på egendom other Contracting Party for som den äger och som används av damage to any property owned by dess land-, sjö- eller it and used by its land, sea or air luftstridskrafter om sådan skada armed services, if such damage: i) har vållats av en medlem eller (i) was caused by a member or anställd i den andra partens styrka an employee of the armed services under Nato-verksamhet, eller of the other Contracting Party in the execution of his duties in connection with the operation of the North Atlantic Treaty; or ii) har vållats av fordon, fartyg (ii) arose from the use of any eller luftfartyg tillhörigt den andra vehicle, vessel or aircraft owned parten vid användning av dess by the other Contracting Party and krigsmakt om fordonet, fartyget used by its armed services, eller luftfartyget som har vållat provided either that the vehicle, skadan antingen användes i vessel or aircraft causing the samband med Nato-verksamhet damage was being used in eller skadan har vållats på connection with the operation of egendom under användning i the North Atlantic Treaty, or that sådan verksamhet. the damage was caused to property being so used. Anspråk på bärgarlön av någon Claims for maritime salvage by part gentemot någon annan part one Contracting Party against any skall frånträdas under other Contracting Party shall be förutsättning att det bärgade waived, provided that the vessel or fartyget eller lasten ägdes av en cargo salvaged was owned by a part och användes av dess väpnade Contracting Party and being used styrkor i samband med Nato- by its armed services in verksamhet. connection with the operation of the North Atlantic Treaty. 2.a. Vid skada som vållats eller 2.a. In the case of damage uppkommit på sätt som anges i caused or arising as stated in punkt 1 avseende annan egendom paragraph 1 to other property tillhörig en part och som befinner owned by a Contracting Party and sig inom dess territorium skall, om located in its territory, the issue of inte de berörda parterna kommer the liability of any other överens om annat, frågan om Contracting Party shall be annan parts ansvar avgöras och determined and the amount of skadeståndsbeloppet fastställas av damage shall be assessed, unless en ensam skiljedomare som skall the Contracting Parties concerned utses i enlighet med b. i denna agree otherwise, by a sole punkt. Skiljedomaren skall även arbitrator selected in accordance 115

Bilaga 6 avgöra motanspråk hänförliga till with subparagraph b. of this samma händelse. paragraph. The arbitrator shall also decide any counter-claims arising out of the same incident. b. Skiljedomare som avses i a. b. The arbitrator referred to in härovan skall utses genom subparagraph a. above shall be överenskommelse mellan de selected by agreement between the berörda parterna bland Contracting Parties concerned medborgare i den mottagande from amongst the nationals of the staten som innehar eller har receiving State who hold or have innehaft ett högt domarämbete. held high judical office. lf the Om de berörda parterna inte inom Contracting Parties concerned are två månader kan enas om en unable, within two months, to skiljedomare, kan vilken som helst agree upon the arbitrator, either av parterna anmoda ordföranden i may request the Chairman of the Nato-rådets ställföreträdar- North Atlantic Council Deputies församling att utse en person som to select a person with the innehar nämnda kvalifikationer. aforesaid qualifications. c. Varje beslut som fattas av c. Any decision taken by the skiljedomaren skall vara bindande arbitrator shall be binding and och slutgiltigt för parterna. conclusive upon the Contrating Parties. d. Det belopp som beslutas av d. The amount of any skiljedomaren som ersättning skall compensation awarded by the fördelas i enlighet med punkt 5 e arbitrator shall be distributed in i), ii) och iii) i denna artikel. accordance with the provisions of paragraph 5 e. (i), (ii) and (iii) of this Article. e. Arvode till skiljedomaren e. The compensation of the skall avtalas mellan parterna och arbitrator shall be fixed by skall tillsammans med nödvändiga agreement between the utgifter som uppkommit vid Contracting Parties concerned and utövandet av hans uppdrag shall, together with the necessary bestridas i lika delar av parterna. expenses incidental to the performance of his duties, be defrayed in equal proportions by them. f. Varje part skall dock avstå f. Nevertheless, each från sina anspråk i de fall Contracting Party waives its claim ersättningsbeloppet understiger: in any such case where the Belgien: BEF 70 000 damage is less than: Canada: CanD 1 460 Belgium: B.fr. 70,000. Danmark: DK 9 670 Canada: S 1,160. Frankrike: FFR 490 000 Denmark: Kr. 9,670. Island: ISK 22 800 France: F. fr. 490,000. Italien: LIT 850 000 Iceland: Kr. 22.800. Luxemburg: LFR 70 000 Italy: Li. 850,000. Nederländerna: NLF 5 320 Luxembourg: L. fr. 70.000. Norge: NK 10 000 Netherlands: Fl. 5.320. Portugal: ESC 40 250 Norway: Kr. 10.000. 116 Förenade Konungariket: Portugal: Es. 40,250.

L 500 United Kingdom: £ 500. Bilaga 6 Förenta staterna USD 1 400 United States: $ 1 400.

Varje annan part vars egendom Any other Contracting Party har skadats vid samma tillfälle whose property has been damaged skall också avstå från sitt anspråk in the same incident shall also upp till ovannämnda belopp. I waive its claim up to the above händelse av avsevärd variation i amount. In the case of växelkurserna mellan dessa considerable variation in the rates valutor skall parterna komma of exchange between these överens om lämplig justering av currencies the Contracting Parties dessa belopp. shall agree on the appropriate adjustments of these amounts. 3. Vid tillämpningen av punkt 1 3. For the purposes of och 2 i denna artikel skall paragraphs 1 and 2 of this Article uttrycket “tillhörande en part” the expression “owned by a innefatta fartyg som inchartrats av Contracting Party” in the case of a part på bare boat charter-basis vessel includes a vessel on bare eller fartyg som har rekvirerats på boat charter to that Contracting sådana villkor och på fartyg som Party or requisitioned by it on bare har tagits i beslag av den parten boat terms or seized by it in prize (utom i den mån risken för förlust (except to the extent that the risk eller skada bärs av annan person of loss or liability is borne by än sådan part). some person other than such Contracting Party). 4. Varje part avstår från sina 4. Each Contracting Party anspråk mot varje annan part för waives all its claims against any skada eller dödsfall som vållats other Contracting Party for injury varje medlem av dess krigsmakt or death suffered by any member under officiell tjänsteutövning. of its armed services while such member was engaged in the performance of his official duties. 5. Anspråk, (andra än 5. Claims (other than contractual kontraktsbundna anspråk och claims and those to which anspråk på vilka punkt 6 och 7 i paragraphs 6 or 7 of this Article denna artikel har avseende) som apply) arising out of acts or härrör från handlingar eller omissions of members of a force underlåtenhet av medlem av en or civilian component done in the styrka eller en civil komponent performance of official duty, or som företagits i tjänsten eller från out of any other act, omission or varje annan handling, occurrence for which a force or underlåtenhet eller händelse för civilian component is legally vilken en styrka eller en civil responsible, and causing damage komponent är lagligen ansvarig in the territory of the receiving och vilken vållar skada inom den State to third parties, other than mottagande statens territorium på any of the Contracting Parties, tredje man annan än någon av shall be dealt with by the receiving parterna, skall behandlas av den State in accordance with the mottagande staten i enlighet med following provisions: följande: a. Anspråk skall registreras, a. Claims shall be filed, 117

Bilaga 6 behandlas och avgöras genom considered and settled or överenskommelse eller dom i adjudicated in accordance with the enlighet med den mottagande laws and regulations of the statens rättsregler vad avser receiving State with respect to anspråk som härrör från dess egna claims arising from the activities styrkors verksamhet. of its own armed forces. b. Mottagande stat får träffa b. The receiving State may settle förlikning om varje sådant any such claims, and payment of anspråk, och betalningen av det the amount agreed upon or överenskomna eller utdömda determinated by adjudication shall beloppet skall erläggas av den be made by the receiving State in mottagande staten i dess egen its currency. valuta. c. Sådan ersättning skall vara c. Such payment, whether made bindande och slutgiltig för pursuant to a settlement or to parterna vare sig den betalas till adjudication of the case by a följd av en uppgörelse, ett competent tribunal of the avgörande av behörig domstol i receiving State, or the final den mottagande staten eller ett adjudication by such a tribunal slutligt avslag av sådan domstol. denying payment, shall be binding and conclusive upon the Contracting Parties. d. Uppgift om ersättning som d. Every claim paid by the utbetalas av den mottagande staten receiving State shall be skall lämnas till berörda sändande communicated to the sending stater tillsammans med full States concerned together with full förklaring och alla detaljer och particulars and a proposed förslag till fördelning i enlighet distribution in conformity with med e i), ii) och iii) härnedan. Om sub-paragraphs e. (i), (ii) and (iii) svar inte har inkommit inom två below. In default of a reply within månader skall förslaget till two months, the proposed fördelning betraktas som antaget. distribution shall be regarded as accepted. e. Det ersättningsbelopp som e. The cost incurred in satisfying avses i föregående stycken och claims pursuant to the preceding punkt 2 i denna artikel skall sub-paragraphs and para. 2 of this fördelas mellan parterna på Article shall be distributed följande sätt: between the Contracting Parties, as follows: i) När en sändande stat är ensam (i) Where one sending State ansvarig skall beloppet uppdelas i alone is responsible, the amount andelen 25 procent för den awarded or adjudged shall be mottagande staten och 75 procent distributed in the proportion of 25 för den sändande staten. per cent. chargeable to the receiving State and 75 per cent. chargeable to the sending State. ii) Om mer än en stat är ansvarig (ii) Where more than one State för skadan, skall beloppet fördelas is responsible for the damage, the lika mellan dem; om emellertid amount awarded or adjudged shall mottagande stat inte är en av de be distributed equally among 118 ansvariga staterna skall dess andel them: however, if the receiving

uppgå till hälften av vardera State is not one of the States Bilaga 6 sändande stats andel. responsible, its contribution shall be half that of each of the sending States. iii) När skadan har förorsakats (iii) Where the damage was av parternas väpnade styrkor och caused by the armed services of den inte kan hänföras till en viss the Contracting Parties and it is eller flera av dessa väpnade not possible to attribute it styrkor skall beloppet fördelas specifically to one or more of jämnt mellan de berörda parterna; those armed services, the amount om emellertid den mottagande awarded or adjudged shall be staten inte är en av de stater vilkas distributed equally among the väpnade styrkor har vållat skadan, Contracting Parties concerned: skall dess bidrag vara hälften av however, if the receiving State is vardera berörd sändande stats not one of the States by whose bidrag. armed services the damage was caused, its contribution shall be half that of each of the sending States concerned. (iv) Varje halvår skall till (iv) Every half-year, a statement berörda sändande stater över- of the sums paid by the receiving lämnas uppgift om de belopp som State in the course of the halfhar utbetalats av den mottagande yearly period in respect of every staten föregående halvårsperiod case regarding which the proposed för varje ärende för vilket distribution on a percentage basis föreslagen fördelning på has been accepted, shall be sent to procentbasis har godtagits; dessa the sending States concerned, uppgifter skall åtföljas av en together with a request for begäran om återbetalning. Sådan reimbursement. Such reimåterbetalning skall göras snarast bursement shall be made within möjligt i den mottagande statens the shortest possible time, in the valuta. currency of the receiving State. f. Om tillämpningen av f. In cases where the application bestämmelserna i b och e i denna of the provisions of subpunkt skulle förorsaka en part paragraphs b. and e. of this betydande börda kan den begära paragraph would cause a att Nato-rådet föranstaltar en Contracting Party serious annan uppgörelse. hardship, it may request the North Atlantic Council to arrange a settlement of a different nature. g. En medlem av en styrka eller g. A member of a force or en civil komponent skall inte civilian component shall not be göras till föremål för rättsliga subject to any proceedings for the åtgärder vad gäller verkställande enforcement of any judgment av dom som har meddelats mot given against him in the receiving honom i den mottagande staten i State in a matter arising from the ärenden som sammanhänger med performance of his official duties. tjänsteutövning.

h. Utom i den mån h. Except in so far as subbestämmelserna i e i denna punkt paragraph e. of this paragraph 119

Bilaga 6 är tillämpliga på anspråk som applies to claims covered by avses i punkt 2 i denna artikel paragraph 2 of this Article, the skall dessa inte tillämpas på provisions of this paragraph shall anspråk som härrör från, eller har not apply to any claim arising out uppstått i samband med, of or in connexion with the framförande eller drift av ett navigation or operation of a ship fartyg eller lastning, transport eller or the loading, carriage, or lossning av last annat än anspråk discharge of a cargo, other than avseende dödsfall eller claims for death or personal injury personskada på vilka punkt 4 i to which paragraph 4 of this denna artikel inte är tillämplig. Article does not apply.

6. Ersättningsanspråk mot 6. Claims against members of a medlemmar av en styrka eller en force or civilian component civil komponent som härrör från arising out of tortious acts or åtalbara handlingar eller omissions in the receiving State försummelser i den mottagande not done in the performance of staten som inte har gjorts i tjänsten official duty shall be dealt with in skall handläggas på följande sätt: the following manner: a. Myndigheterna i den a. The authorities of the mottagande staten skall behandla receiving State shall consider the anspråk och bestämma ersättning claim and assess compensation to till käranden på ett riktigt och the claimant in a fair and just rättvist sätt med hänsyn tagen till manner, taking into account all the alla omständigheter i ärendet circumstances of the case, inklusive den skadelidande including the conduct of the personens uppförande samt injured person. and shall prepare a upprätta en rapport i ärendet. report on the matter. b. Nämnda rapport skall b. The report shall be delivered överlämnas till myndigheterna i to the authorities of the sending den sändande staten vilka sedan State, who shall then decide utan dröjsmål skall besluta om de without delay whether they will skall ge betalning ex gratia och, offer an ex gratia payment, and if om så är fallet, till vilket belopp. so, of what amount. c. Om ett erbjudande om c. If an offer of ex gratia betalning ex gratia görs och antas payment is made, and accepted by av käranden som full gottgörelse the claimant in full satisfaction of för hans anspråk skall his claim, the authorities of the myndigheterna i den sändande sending State shall make the staten själva erlägga betalningen payment themselves and inform och meddela myndigheterna i den the authorities of the receiving mottagande staten härom och om State of their decision and of the storleken på det utbetalda sum paid. beloppet. d. Bestämmelserna i denna d. Nothing in this paragraph punkt skall inte inverka på den shall affect the jurisdiction of the mottagande statens domstolars rätt courts of the receiving State to att vidta åtgärder mot en medlem entertain an action against a av en styrka eller en civil member of a force or of a civilian komponent tills full ersättning har component unless and until there 120 erlagts. has been payment in full

satisfaction of the claim. Bilaga 6 7. Anspråk som härrör från 7. Claims arising out of the otillåtet bruk av ett fordon unauthorized use of any vehicle of tillhörigt krigsmakten i en the armed services of a sending sändande stat skall behandlas i State shall be dealt with in enlighet med punkt 6 i denna accordance with paragraph 6 of artikel utom i de fall en styrka this Article, except in so far as the eller en civil komponent är force or civilian component is lagligen ansvarig. legally responsible. 8. Om tvist uppstår om huruvida 8. If a dispute arises as to en åtalbar handling eller whether a tortious act or omission försummelse av en medlem av en of a member of a force or civilian styrka eller en civil komponent har component was done in the skett i tjänsten eller om bruk av ett performance of official duty or as fordon tillhörigt krigsmakten i den to whether the use of any vehicle sändande stat har skett olovligen of the armed services of a sending skall saken underställas en State was unauthorized, the skiljedomare utsedd i enlighet med question shall be submitted to an punkt 2 b i denna artikel, vars arbitrator appointed in accordance beslut i ärendet skall vara with paragraph 2 b. of this Article, slutgiltigt bindande. whose decision on this point shall be final and conclusive. 9. Den sändande staten skall inte 9. The sending State shall not åberopa immunitet från claim immunity from the domstolarnas domsrätt i den jurisdiction of the courts of the mottagande staten för medlemmar receiving State for members of av en styrka eller en civil force or civilian component in komponent med avseende på den respect of the civil jurisdiction of civilrättsliga domsrätt som the courts of the receiving State tillkommer domstolarna i den except to the extent provided in mottagande staten, utom i den paragraph 5 g. of this Article. utsträckning som avses i punkt 5 g i denna artikel. 10. Myndigheterna i den 10. The authorities of the sändande och den mottagande sending State and of the receiving staten skall i fall som berör dem State shall co-operate in the samarbeta vid upptagning av procurement of evidence for a fair bevisning för en rättvis rättegång hearing and disposal of claims in och vid bestämmande av regard to which the Contracting ersättning av skada. Parties are concerned.

Artikel IX Article IX

1. Medlemmar av en styrka eller 1. Members of a force or of a en civil komponent och dess civilian component and their anhöriga får köpa varor lokalt för dependents may purchase locally eget bruk och erforderliga tjänster goods necessary for their own på samma villkor som medborgare consumption, and such services as i den mottagande staten. they need, under the same conditions as the nationals of the receiving State. 121

Bilaga 6 2. Lokala varuköp avsedda för 2. Goods which are required försörjning av en styrka eller en from local sources for the civil komponent skall normalt ske subsistence of a force or civilian genom de enheter som upphandlar component shall normally be sådana varor för krigsmakten i den purchased through the authorities mottagande staten. För att undvika which purchase such goods for the att dessa varuköp får ogynnsam armed services of the receiving verkan på ekonomin i den State. In order to avoid such mottagande staten skall purchases having any adverse vederbörande myndigheter i denna effect on the economy of the stat när så erfordras ange vilka receiving State, the competent varor som ej får köpas eller som är authorities of that State shall föremål för begränsningar. indicate, when necessary, any articles the purchase of which should be restricted or forbidden. 3. Med förbehåll för gällande 3. Subject to agreements already avtal eller avtal som härefter kan in force or which may hereafter be komma att ingås mellan made between the authorized befullmäktigade företrädare för de representatives of the sending and sändande och mottagande staterna receiving States, the authorities of skall myndigheterna i den the receiving State shall assume mottagande staten åta sig fullt sole responsibility for making ansvar för att vidta lämpliga suitable arrangements to make åtgärder för att till en styrka eller available to a force or a civilian en civil komponent tillhandahålla component the buildings and de lokaler och de utrymmen som grounds which it requires, as well denna behöver liksom hithörande as facilities and services connected anordningar och tjänster. Dessa therewith. These agreements and avtal och arrangemang skall i arrangements shall be, as far as möjlig utsträckning stå i possible, in accordance with the överensstämmelse med de regler regulations governing the som gäller för förläggning och accommodation and billeting of inkvartering av liknande personal i similar personnel of the receiving den mottagande staten. I avsaknad State. In the absence of a specific av särskilt avtal med motsatt contract to the contrary, the laws verkan skall lagarna i den of the receiving State shall mottagande staten gälla avseende determine the rights and vilka rättigheter och skyldigheter obligations arising out of the som är förbundna med occupation or use of the buildings, besittningen eller användningen av grounds, facilities or services. byggnaderna, marken, anordningarna eller tjänsterna. 4. Behov av civil arbetskraft för 4. Local civilian labour en styrka eller en civil komponent requirements of a force or civilian skall tillgodoses på samma sätt component shall be satisfied in the som motsvarande behov i den same way as the comparable mottagande staten och med biträde requirements of the receiving State av myndigheterna i den and with the assistance of the mottagande staten genom dess authorities of the receiving State arbetsförmedling. Anställningsför- through the employment 122 hållanden och arbetsförhållanden, exchanges. The conditions of

särskilt löner, övertidsersättning employment and work, in Bilaga 6 och arbetarskyddsförhållanden particular wages, supplementary skall vara desamma som payments and conditions for the föreskrivs i den mottagande protection of workers, shall be statens lag. Civilanställda som those laid down by the legislation anlitas av en styrka eller en civil of the receiving State. Such komponent skall inte på något sätt civilian workers employed by a betraktas som tillhörande denna force or civilian component shall styrka eller denna civila not be regarded for any purpose as komponent. being members of that force or civilian component. 5. När en styrka eller en civil 5. When a force or a civilian komponent på den ort där den är component has at the place where stationerad har otillräckliga it is stationed inadequate medical medicinska och dentala faciliteter or dental facilities, its members får dess medlemmar och deras and their dependents may receive anhöriga åtnjuta läkarvård och medical and dental care, including tandvård inklusive intagning på hospitalization, under the same sjukhus under samma förhållanden conditions as comparable som motsvarande personal- personnel of the receiving State. kategorier i den mottagande staten. 6. Den mottagande staten skall 6. The receiving State shall give ge välvilligast möjliga prövning av the most favourable consideration en begäran att till medlemmarna to requests for the grant to av en styrka eller en civil members of a force or of a civilian komponent ge tillträde till component of travelling facilities transportmedel och bevilja rabatter and concessions with regard to för färdbiljetter. Dessa fares. These facilities and transportmedel och förmåner skall concessions will be the subject of vara föremål för särskilda avtal special arrangements to be made mellan de berörda regeringarna. between the Governments concerned. 7. Om det inte föreligger några 7. Subject to any general or allmänna eller särskilda finansiella particular financial arrangements avtal parterna emellan skall between the Contracting Parties, betalning för varor, inkvartering payment in local currency for och tjänster som tillhandahålles goods, accommodation and enligt punkt 2, 3, 4 och, om så services furnished under erfordras, 5 och 6 i denna artikel paragraphs, 2, 3, 4 and, if erläggas utan dröjsmål i lokal necessary, 5 and 6, of this Article valuta av styrkans myndigheter. shall be made promptly by the authorities of the force. 8. Vare sig en styrka eller en 8. Neither a force, nor a civilian civil komponent eller dess component, nor the members anhöriga eller anställda skall thereof, nor their dependents, shall kunna åberopa denna artikel för att by reason of this Article enjoy any åtnjuta befrielse från skatter och exemption from taxes or duties tullar vid anskaffning av varor och relating to purchases and services tjänster som omfattas av den chargeable under the fiscal mottagande statens regulations of the receiving State. 123

Bilaga 6 skattebestämmelser.

Artikel X Article X

1. I den mån beskattningen i den 1. Where the legal incidence of mottagande staten beror av any form of taxation in the uppehållsort eller hemvist skall receiving State depends upon perioder under vilka en medlem av residence or domicile, periods en styrka eller en civil komponent during which a member of a force befinner sig i den statens or civilian component is in the territorium enbart på grund av att territory of that State by reason han ingår i en styrka eller en civil solely of his being a member of komponent, inte betraktas som such force or civilian component vistelseperioder däri eller såsom shall not be considered as periods innebärande en ändring av of residence therein, or as creating uppehållsort eller hemvist. a change of residence or domicile, Medlemmar av en styrka eller en for the purposes of such taxation. civil komponent skall undantas Members of a force or civilian från beskattning i den mottagande component shall be exempt from staten för lön och arvode som taxation in the receiving State on utbetalas till dem i denna the salary and emoluments paid to egenskap av den sändande staten them as such members by the liksom från skatt på materiell lös sending State or on any tangible egendom, vilkens befintlighet i movable property the presence of den mottagande staten helt och which in the receiving State is due hållet beror på ägarens tillfälliga solely to their temporary presence vistelse där. there. 2. Ingenting i denna artikel skall 2. Nothing in this Article shall hindra beskattning av en medlem prevent taxation of a member of a av en styrka eller en civil force or civilian component with komponent med avseende på respect to any profitable vinstgivande verksamhet utöver enterprise, other than his hans anställning som sådan; och, employment as such member, in utom vad beträffar hans lön och which he may engage in the arvode och den materiella receiving State, and, except as lösegendom som avses i punkt 1 regards his salary and emoluments härovan, skall ingenting i denna and the tangible movable property artikel hindra beskattning som referred to in paragraph 1. nothing omfattar en sådan person enligt in this Article shall prevent lagen i den staten, även om han taxation to which, even if regarded anses ha sin bosättningsort eller as having his residence or hemvist utanför den mottagande domicile outside the territory of staten. the receiving State, such a member is liable under the law of that State. 3. Ingenting i denna artikel skall 3. Nothing in this Article shall vara tillämpligt på “tull” enligt apply to ‘duty’ as defined in definition i artikel XI punkt 12. paragraph 12 of Article Xl. 4. I vad avser denna artikel skall 4. For the purposes of this beteckningen “medlem av en Article the term ‘member of a 124 styrka” inte inbegripa någon force’ shall not include any person

person som är medborgare i den who is a national of the receiving Bilaga 6 mottagande staten. State.

Artikel XI Article Xl

1. Med undantag för vad som 1. Save as provided expressly to uttryckligen anges av motsatt the contrary in this Agreement, innebörd i detta avtal skall members of a force and of a medlemmar av en styrka eller en civilian component as well as their civil komponent liksom deras dependents shall be subject to the anhöriga följa de lagar och laws and regulations administered förordningar som ges av by the customs authorities of the tullmyndigheterna i den receiving State. In particular the mottagande staten. Särskilt skall customs authorities of the tullmyndigheterna i den receiving State shall have the mottagande staten ha rätt, i right, under the general conditions enlighet med de allmänna villkor laid down by the laws and som finns nedlagda i lagar och regulations of the receiving State, förordningar i den staten, att to search members of a force or visitera en medlem av en styrka civilian component and their eller en civil komponent och deras dependents and to examine their anhöriga och att visitera deras luggage and vehicles, and to seize bagage och genomsöka fordon och articles pursuant to such laws and beslagta föremål i enlighet med regulations. dessa lagar och förordningar. 2.a. Tillfällig införsel och 2.a. The temporary importation återutförsel av tjänstefordon and the re-exportation of service tillhörigt en styrka eller en civil vehicles of a force or civilian komponent på egna hjul skall component under their own power tillåtas tullfritt vid uppvisande av shall be authorized free of duty on ett formulär som visas i bilagan till presentation ot a triptyque in the detta avtal. form shown in the Appendix to this Agreement. b. Vid tillfällig införsel av b. The temporary importation of fordon som inte sker på egna hjul such vehicles not under their own skall tillämpas bestämmelserna i power shall be governed by punkt 4 i denna artikel och vid paragraph 4 of this Article and the återutförsel bestämmelserna i re-exportation thereof by punkt 8. paragraph 8. c. Tjänstefordon tillhöriga en c. Service vehicles of a force or styrka eller en civil komponent civilian component shall be skall vara undantagna från alla exempt from any tax payable in skatter som uttas för fordon i respect or the use of vehicles on vägtrafik. the roads. 3. Officiella handlingar under 3. Official documents under officiell försegling skall inte göras official seal shall not be subject to till föremål för tullinspektion. customs inspection. Couriers, Kurir, vilken status han än må ha, whatever their status, carrying som medför dessa dokument these documents must be in måste ha en individuell possession of an individual förflyttningsorder utfärdad i movement order, issued in 125

Bilaga 6 enlighet med punkt 2 b i artikel accordance with paragraph 2 b. of III. I denna förflyttningsorder skall Article III. This movement order anges hur många volymer som shall show the number of ingår och intyg om att dessa despatches carried and certify that endast innehåller officiella they contain only official dokument. documents.

4. En styrka får tullfritt införa 4. A force may import free of utrustning samt en rimlig mängd duty the equipment for the force förnödenheter, förråd och andra and reasonable quantities of varor för uteslutande eget bruk provisions, supplies and other och, i de fall där så tillåtes av goods for the exclusive use of the mottagande stat, för bruk av dess force and, in cases where such use civila komponent samt anhöriga. is permitted by the receiving State, Denna tullfria import förutsätter its civilian component and deposition hos tullmyndigheterna dependents. This duty-free på införselorten – jämte sådana importation shall be subject to the tullhandlingar varom avtal skall deposit, at the customs office for ingås – av ett tulldokument av the place of entry, together with utseende som har överenskommits such customs documents as shall mellan den mottagande staten och be agreed, of a certificate in a den sändande staten, undertecknat form agreed between the receiving av en för detta ändamål av den State and the sending State signed sändande staten vederbörligen by a person authorized by the befullmäktigad person. sending State for that purpose. The Utnämningshandlingen för den designation of the person person som är befullmäktigad att authorized to sign the certificates underteckna intyget samt prov på as well as specimens of the underskrifter och stämplar som signatures and stamps to be used, skall användas skall tillställas shall be sent to the customs tullmyndigheterna i den administration of the receiving mottagande staten. State. 5. En medlem av en styrka eller 5. A member of a force or en civil komponent får vid första civilian component may, at the ankomsten för att tillträda sin time of his first arrival to take up tjänstgöring i den mottagande service in the receiving State or at staten, eller vid den tid anhöriga the time of the first arrival of any först anländer för att ansluta sig dependent to join him, import his till honom, införa personliga personal effects and furniture free ägodelar och möbler tullfritt för of duty for the term of such den tid som uppdraget varar. service. 6. Medlemmar av en styrka eller 6. Members of a force or en civil komponent får tullfritt civilian component may import införa motorfordon tillfälligt för temporarily free of duty their eget och anhörigas bruk. I denna private motor vehicles for the artikel finns inget åtagande att personal use of themselves and bevilja befrielse från skatter för their dependents. There is no privatfordon i vägtrafik. obligation under this Article to grant exemption from taxes payable in respect of the use of 126 roads by private vehicles.

7. Införsel som görs av en 7. Imports made by, the Bilaga 6 styrkas myndigheter för annan authorities of a force other than for användning än för uteslutande the exclusive use of that force and användning av densamma och its civilian component, and dess civila komponent, samt annan imports, other than those dealt införsel än sådan som avses i with in paragraphs 5 and 6 of this punkt 5 och 6 i denna artikel, som Article, effected by members of a görs av medlemmar av en styrka force or civilian component are eller en civil komponent, är enligt not, by reason of this Article. denna artikel inte berättigade till entitled to any exemption from tullfrihet eller andra förmåner. duty or other conditions. 8. Varor som har införts tullfritt 8. Goods which have been enligt punkt 2 b, 4, 5 eller 6 imported duty-free under härovan paragraphs 2 b., 4, 5 or 6 above: a. får återutföras fritt under a. may be re-exported freely, förutsättning att, med avseende på provided that, in the case of goods varor som införts under punkt 4 a, imported under paragraph 4. a ett intyg utfärdat i enlighet med certificate, issued in accordance den punkten uppvisas för with that paragraph, is presented tullmyndigheten; tullmyndig- to the customs office: the customs heterna äger emellertid rätt att authorities, however, may verify kontrollera att återutfört gods är i that goods re-exported are as det skick som uppges i intyget, om described in the certificate, if sådant finnes, och att det verkligen any,and have in fact been har införts enligt bestämmelserna i imported under the conditions of punkt 2 b, 4, 5 eller 6, allt efter paragraphs 2 b., 4, 5 or 6 as the omständigheterna. case may be: b. skall normalt inte kunna b. shall not normally be avyttras i den mottagande staten disposed of in the receiving State vare sig genom försäljning eller by way of either sale or gift: som gåva. Emellertid kan i vissa however, in particular cases such särskilda fall sådan avyttring disposal may be authorized on tillåtas enligt de villkor som conditions imposed by the föreskrivs av de berörda myn- authorities concerned of the digheterna i den mottagande staten receiving State (for instance, on (t ex vid erläggande av tull och payment of duty and tax and skatter och uppfyllande av de compliance with the requirements villkor som gäller för kontroll av of the controls of trade and handel och valuta). exchange). 9. Varor som inköpts i den 9. Goods purchased in the mottagande staten får utföras från receiving State shall be exported denna endast i enlighet med de therefrom only in accordance with regler som gäller i mottagande the regulations in force in the stat. receiving State. 10. Särskilda lättnader för 10. Special arrangements for gränspassering skall medges av crossing frontiers shall be granted tullmyndigheterna för militära by the customs authorities to förband och enheter under regularly constituted units or förutättning att tullmyndigheterna formations, provided that the vederbörligen har underrättats på customs authorities concerned förhand. have been duly notified in 127

Bilaga 6 advance. 11. Särskilda arrangemang skall 11. Special arrangements shall göras av den mottagande staten för be made by the receiving State so att drivmedel, oljor och that fuel, oil and lubricants for use smörjmedel avsedda för in service vehicles, aircraft and tjänstefordon, luftfartyg och fartyg vessels of a force or civilian tillhörande en styrka eller en civil component, may be delivered free komponent skall kunna of all duties and taxes. tillhandahållas tull- och skattefritt. 12. I punkt 1–10 i denna artikel 12. In paragraphs 1–10 of this avses med “tull” tullavgifter och Article: ‘duty’ means customs alla andra avgifter och skatter som duties and all other duties and skall betalas vid införsel eller taxes payable on importation or utförsel, i förekommande fall med exportation, as the case may be, undantag för avgifter och skatter except dues and taxes which are som inte är annat än betalning för no more than charges for services utförda tjänster, “införsel“ rendered; ‘importation’ includes inbegriper klareringskostnader withdrawal from customs från tullområdet eller motsvarande warehouses or continuous customs under förutsättning att godset inte custody, provided that the goods har odlats, tillverkats eller concerned have not been grown, framställts i mottagande stat. produced or manufactured in the receiving State. 13. Bestämmelserna i denna 13. The provisions of this artikel skall tillämpas på Article shall apply to the goods ifrågavarande varor inte endast när concerned not only when they are de införes till eller utföres från den imported into or exported from the mottagande staten utan även när receiving State but also when they de befinner sig i transit genom en are in transit through the territory parts territorium; i det fallet of a Contracting Party, and for this innefattas i uttrycket “mottagande purpose the expression ‘receiving stat” enligt denna artikel varje part State’ in this Article shall be genom vars territorium godset regarded as including any, transiteras. Contracting Party through whose territory the goods are passing in transit.

Artikel XII Article XII

1. Tullmyndigheterna och 1. The customs or fiscal skattemyndigheterna i mottagande authorities of the receiving State stat får, som villkor för beviljande may, as a condition of the grant of av sådan tull- och skattefrihet eller any customs or fiscal exemption tull- och skattelättnad som avses i or concession provided for in this detta avtal, kräva att de Agreement, require such föreskrifter om tullar och skatter conditions to be observed as they skall följas som de bedömer may deem necessary to prevent nödvändiga för att förhindra abuse. missbruk. 2. Dessa myndigheter kan vägra 2. These authorities may refuse 128 att bevilja undantag som anges i any exemption provided for by

detta avtal avseende införsel till this Agreement in respect of the Bilaga 6 den mottagande staten av gods importation into the receiving som odlats, tillverkats eller State of articles grown, produced framställts i den staten vilket har or manufactured in that State utförts därifrån utan erläggande av which have been exported de skatter och tullar - eller med therefrom without payment of, or restitution av skatter och tullar - upon repayment of, taxes or duties som skulle ha kunnat uppbäras för which would have been sådan utförsel i fall godset inte chargeable but for such hade utförts. Gods som har exportation. Goods removed from utklarerats från tullupplag skall a customs warehouse shall be betraktas som infört om det har deemed to be imported if they behandlats som utfört till följd av were regarded as having been att ha varit deponerat i exported by reason of being tullupplaget. deposited in the warehouse.

Artikel XIII Article XIII

1. För att förhindra överträdelser 1. In order to prevent offences av lagar och bestämmelser against customs and fiscal laws avseende tullar och skatter skall regulations, the authorities of the myndigheterna i de mottagande receiving and of the sending States och sändande staterna biträda shall assist each other in the varandra i utredningar och vid conduct of enquiries and the upptagning av bevisning. collection of evidence. 2. En styrkas myndigheter skall 2. The authorities of a force ge allt biträde de kan för att shall render all assistance within säkerställa att gods som skall their power to ensure that articles beslagtas av tullmyndigheterna liable to seizure by, or on behalf eller skattemyndigheterna i den of, the customs or fiscal mottagande staten, eller på deras authorities of the receiving State vägnar, överlämnas till dessa are handed to those authorities. myndigheter. 3. En styrkas myndigheter skall 3. The authorities of a force med tillgängliga medel biträda shall render all assistance within med indrivande av tullar, skatter their power to ensure the payment och böter som hänför sig till of duties, taxes and penalties medlemmar av en styrka eller en payable by members of the force civil komponent eller deras or civilian component or their anhöriga. dependents. 4. Tjänstefordon och egendom 4 Service vehicles and articles tillhörande en styrka eller en civil belonging to a force or to its komponent och inte en medlem av civilian component, and not to a sådan styrka eller civilt element member of such force or civilian och som beslagtagits av component, seized by the myndigheterna i den mottagande authorities of the receiving State staten i samband med överträdelse in connection with all offence av dess lagar eller förordningar against its customs or fiscal laws avseende tullar och skatter skall or regulations shall be handed överlämnas till behörig myndighet over to the appropriate authorities i ifrågavarande styrka. of the force concerned. 129

Bilaga 6 Artikel XIV Article XIV

1. En styrka och dess civila 1. A force, a civilian component komponent och medlemmar härav and the members thereof, as well samt deras anhöriga skall förbli as their dependents, shall remain underställda valutalagstiftningen i subject to the foreign exchange den sändande staten och skall även regulations of the sending State vara skyldiga att följa and shall also be subject to the förordningarna i den mottagande regulations of the receiving State. staten. 2. Valutamyndigheterna i de 2. The foreign exchange sändande och mottagande staterna authorities of the sending and the får utfärda särskilda förordningar receiving States may issue special gällande en styrka eller en civil regulations applicable to a force or komponent eller dess medlemmar civilian component or the samt deras anhöriga. members thereof as well as to their dependents.

Artikel XV Article XV

1. Med förbehåll för punkt 2 i 1. Subject to paragraph 2 of this denna artikel skall avtalet förbli i Article, this Agreement shall kraft om sådana fientligheter remain in force in the event of utbryter som avses i Nordatlan- hostilities to which the North tiska fördraget, med undantag för Atlantic Treaty applies, except att bestämmelserna för att avgöra that the provisions for settling ersättningsanspråk i artikel VIII claims in paragraphs 2 and 5 of punkt 2 och 5 inte skall tillämpas Article Vlll shall not apply to war för krigsskada, och att damage, and that the provisions of bestämmelserna i detta avtal och the Agreement, and, in particular särskilt i artiklarna III och VII of Articles III and VII, shall omedelbart skall ses över av immediately be reviewed by the berörda parter, vilka kan komma Contracting Parties concerned, överens om sådana förändringar who may agree to such som de anser vara önskvärda modifications as they may avseende tillämpningen av avtalet consider desirable regarding the mellan dem. application of the Agreement between them. 2. Vid sådana fientligheter skall 2. In the event of such varje part ha rätt att för sitt hostilities, each of the Contracting vidkommande med sextio dagars Parties shall have the right, by varsel till de övriga parterna giving 60 days’ notice to the other upphäva tillämpningen av vilken Contracting Parties, to suspend the som helst av bestämmelserna i application of any of the detta avtal. Om denna rätt utövas, provisions of this Agreement so skall parterna omedelbart samråda far as it is concerned. If this right i syfte att komma överens om is exercised, the Contracting lämpliga bestämmelser som skall Parties shall immediately consult ersätta de bestämmelser som har with a view to agreeing on suitable 130 upphävts. provisions to replace the

provisions suspended. Bilaga 6

Artikel XVI Article XVI

Alla tvister mellan parterna All differences between the avseende tolkningen eller Contracting Parties relating to the tillämpningen av detta avtal skall interpretation or application of this lösas genom förhandlingar dem Agreement shall be settled by emellan utan hänvändelse till negotiation between them without någon utanförstående myndighet. recourse to any outside Utom i de fall där det finns jurisdiction. Except where express uttryckliga bestämmelser av provision is made to the contrary motsatt innebörd i detta avtal skall in this Agreement, differences tvister som inte kan lösas genom which cannot be settled by direct direkta förhandlingar hänskjutas negotiation shall be referred to the till Natorådet. North Atlantic Council.

Artikel XVII Article XVII

Varje part får när som helst Any Contracting Party may at begära översyn av varje artikel i any time request the revision of detta avtal. Framställning härom any Article of this Agreement. The skall lämnas till Nato-rådet. request shall be addressed to the North Atlantic Council.

Artikel XVIII Article XVIII

1. Detta avtal skall ratificeras 1. The present Agreement shall och ratifikationsinstrumenten skall be ratified and the instruments of så snart som möjligt deponeras ratification shall be deposited as hos Förenta staternas regering som soon as possible with the skall notifiera varje signatärstat Government of the United States om dag för deponeringen. of America, which shall notify each signatory State of the date of deposit thereof. 2. Trettio dagar efter det att fyra 2. Thirty days after four signatärstater har deponerat sina signatory States have deposited ratifikationsinstrument skall detta their instruments of ratification the avtal träda i kraft för dem. Det present Agreement shall come into träder i kraft för varje signatärstat force between them. It shall come trettio dagar efter deponeringen av into force for each other signatory dess ratifikationsinstrument. State thirty days after the deposit of its instrument of ratification. 3. Sedan detta avtal har trätt i 3. After it has come into force, kraft skall det, med förbehåll för the present Agreement shall, godkännande av Nato-rådet och på subject to the approval of the sådana villkor som detta råd kan North Atlantic Council and to besluta, vara öppet för anslutning such conditions as it may, decide, för varje stat som ansluter sig till be open to accession on behalf of Nordatlantiska fördraget. any State which accedes to the

Bilaga 6 Anslutningen skall träda i kraft North Atlantic Treaty. Accession genom deponering av ett shall be effected by the deposit of anslutningsinstrument hos Förenta an instrument of accession with staternas regering, som skall the Government of the United meddela varje signatärstat och States of America, which shall anslutande stat om datum för notify each signatory and acceding deponeringen. I förhållande till State of the date of deposit stat för vilken anslutnings- thereof. In respect of any State on instrument har deponerats, träder behalf of which an instrument of avtalet i kraft trettio dagar efter accession is deposited, the present dagen för deponeringen av sådant Agreement shall come into force instrument. thirty days after the date of the deposit of such instrument.

Artikel XIX Article XIX

1. Detta avtal kan sägas upp av 1. The present Agreement may varje part efter utgången av en be denounced by any Contracting tidsperiod på fyra år från dagen för Party after the expiration of a avtalets ikraftträdande. period of four years from the date on which the Agreement comes into force. 2. Uppsägning av avtalet av 2. The denunciation of the någon part skall ske med skriftlig Agreement by any Contracting notifikation från den parten till Party shall be effected by a written Förenta staternas regering som notification addressed by that skall notifiera alla andra parter om Contracting Party to the varje sådan notifikation och om Government of the United States datum för dess mottagande. of America which shall notify all the other Contracting Parties of each such notification and the date of receipt thereof. 3. Uppsägningen träder i kraft 3. The denunciation shall take ett år efter det att Förenta staternas effect one year after the receipt of regering har mottagit the notification by the notifikationen. Efter utgången av Government of the United States denna tidsfrist på ett år skall of America. After the expiration of avtalet upphöra att gälla för den this period of one year, the part som säger upp det, men det Agreement shall cease to be in skall fortsätta att vara i kraft för de force as regards the Contracting övriga parterna. Party which denounces it, but shall continue in force for the remaining Contracting Parties.

Artikel XX Article XX

1. Med förbehåll för 1. Subject to the provisions of bestämmelserna i punkt 2 och 3 i paragraphs 2 and 3 of this Article, denna artikel skall avtalet the present Agreement shall apply tillämpas endast på en parts only to the metropolitan territory 132 moderland. of a Contracting Party.

2. Varje stat kan emellertid vid 2. Any State may, however, at Bilaga 6 deponering av ratifikations- the time of the deposit of its instrumentet eller anslutnings- instrument of ratification or instrumentet, eller när som helst acccession or at any time därefter genom notifikation som thereafter, declare by notification lämnas till Förenta staternas given to the Government of the regering förklara att avtalet skall United States of America that the utsträckas (beroende på om den present Agreement shall extend stat som gör förklaringen anser (subject, if the State making the detta vara nödvändigt för slutande declaration considers it to be av ett särskilt avtal mellan den necessary, to the conclusion of a staten och var och en av de special agreement between that berörda sändande staterna) till alla State and each of the sending eller något av de territorier för States concerned), to all or any of vars internationella förbindelser the territories for whose den staten är ansvarig i Nato- international relations it is området. Detta avtal skall då responsible in the North Atlantic utsträckas till det eller de Treaty area. The present territorier som nämns däri trettio Agreement shall then extend to the dager efter det att Förenta territory or territories named staternas regering har mottagit therein thirty days after the receipt notifikationen, eller trettio dagar by the Government of the United efter slutande av erforderliga States of America of the särskilda avtal eller när det har notification, or thirty days after the trätt i kraft enligt artikel XVIII, conclusion of the special agreements beroende på vilken tidpunkt som if required, or when it has come into inträffar sist. force under Article XVIII, whichever is the later. 3. En stat som har gjort en 3. A State which has made a förklaring enligt punkt 2 i denna declaration under paragraph 2 of artikel som utsträcker detta avtal this Article excending the present till att omfatta ett territorium för Agreement to any territory for vars internationella förbindelser whose international relations it is den är ansvarig kan säga upp responsible may denounce the avtalet uteslutande med avseende Agreement separately in respect of på detta territorium i enlighet med that territory in accordance with bestämmelserna i artikel XIX. the provisions of Article XIX. Till bekräftelse härav har In witness whereof the undertecknade befullmäktigade undersigned Plenipotentiaries have undertecknat detta avtal. signed the present Agreement. Som skedde i London den Done in London this nineteenth 19 juni 1951 på engelska och day of June, 1951, in the English franska språken varvid båda texter and French languages, both texts är lika giltiga i ett original som being equally authoritative, in a skall deponeras i Förenta staternas single original which shall be regerings arkiv. Förenta staternas deposited in the archives of the regering skall överlämna bestyrkta Government of the United States kopior av det till alla stater som of America. The Government of undertecknar eller ansluter sig till the United States of America shall avtalet. transmit cerified copies thereof to all the signatory and acceding 133

Bilaga 6 States.

Sveriges reservation vid undertecknande av avtalet och

tilläggsprotokollet

Sveriges regering anser sig inte The Government of Sweden vara bunden av artikel I i avtalet does not consider itself bound by mellan de stater som är parter i article I of the Agreement among Nordatlantiska fördraget och de the States Parties to the North andra stater som deltar i Atlantic Treaty and the other Partnerskap för fred om status för States Participating in the deras styrkor i den utsträckning Partnership for Peace regarding som denna artikel hänför sig till the status of their Forces, to the bestämmelserna i artikel VII i extent that this Article refers to the avtalet mellan parterna i provisions of Article VII of the Nordatlantiska fördraget om status agreement between Parties to the för deras styrkor, som ger de North Atlantic Treaty regarding sändande staterna rätt att utöva the staus of their Forces, which domsrätt inom en mottagande stats gives sending States the right to territorium, när Sverige är exercise jurisdiction within the mottagande stat. Reservationen territory of a receiving State, when inbegriper inte de åtgärder som Sweden is such a receiving state. The vidtas av militärmyndigheterna i reservation does not cover en sändande stat, vilka är appropriate measures taken by the trängande nödvändiga för att military authorities of sending States upprätthålla lugn och ordning which are immediately necessary inom styrkan. to ensure maintenance of order and security within the force.

Bilaga 7 Värdlandsstödsavtalet

SAMFÖRSTÅNDSAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH NORDATLANTISKA FÖRDRAGSORGANISATIONENS HEADQUARTERS, SUPREME ALLIED COMMANDER TRANSFORMATION SAMT SUPREME HEADQUARTERS ALLIED POWERS EUROPE OM TILLHANDAHÅLLANDE AV VÄRDLANDSSTÖD VID GENOMFÖRANDE AV NORDATLANTISKA FÖRDRAGS- ORGANISATIONENS OPERATIONER, ÖVNINGAR OCH ANNAN LIKNANDE MILITÄR VERKSAMHET

Bilaga 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INGRESS AVSNITT ETT DEFINITIONER AVSNITT TVÅ SYFTE AVSNITT TRE TILLÄMPNINGSOMRÅDE AVSNITT FYRA REFERENSDOKUMENT AVSNITT FEM ANSVAR AVSNITT SEX FINANSIELLA BESTÄMMELSER AVSNITT SJU RÄTTSLIGA FRÅGOR AVSNITT ÅTTA SKYDD AV STYRKOR AVSNITT NIO SÄKERHETSSKYDD OCH RÖJANDE AV INFORMATION AVSNITT TIO IKRAFTTRÄDANDE VARAKTIGHET OCH UPPSÄGNING AVSNITT ELVA ÄNDRING OCH TOLKNING UNDERSKRIFT BILAGA

INLEDNING Bilaga 7

Konungariket Sveriges regering och Natos strategiska högkvarter för transformering (Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation, HQ SACT) samt Natos strategiska högkvarter för operationer (Supreme Headquarters Allied Powers Europe, SHAPE), nedan kallade parterna ,

som beaktar bestämmelserna i Nordatlantiska fördraget av den 4 april 1949 och i synnerhet artikel 3 i detta,

som beaktar det ramdokument om Partnerskap för fred som utfärdades av de stats- och regeringschefer som deltog i Nordatlantiska rådets möte (ramdokument) av den 10 januari 1994,

som beaktar bestämmelserna i avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) av den 19 juni 1951, protokollet om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet) av den 28 augusti 1952, avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA) av den 19 juni 1995, tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (tilläggsprotokoll till PFF SOFA) av den 19 juni 1995, det kompletterande tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (kompletterande tilläggsprotokoll till PFF SOFA) av den 19 december 1997 och de reservationer som parterna har gjort i förhållande till dessa överenskommelser,

som beaktar bestämmelserna i säkerhetsskyddsavtalet mellan Sverige och Nato av den 6 september 1994 och överenskommelsen mellan Sverige och Nato om behandling och skydd av Natos säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas ut till Sverige av den 14 juni 2012, som beaktar konceptet att gruppera Nato-styrkor och koalitionsstyrkor under Natos befäl till eller för transport genom Konungariket Sveriges territorium i fredstid, vid kris, nödläge och konflikt till stöd för Natos militära verksamhet,

som beaktar konceptet för de övningar och operationer som förutses äga rum med Nato, Partnerskap för fred (PFF) och andra Nato-ledda styrkor,

och som tar hänsyn till behoven hos Konungariket Sverige samt behoven hos Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO) och Natos transformeringsledning (Allied Command Transformations, ACT), nedan kallade de strategiska högkvarteren

har kommit överens om följande. 137

Bilaga 7 AVSNITT ETT

1. DEFINITIONER

I detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument gäller följande definitioner.

1.1 styrkor: alla delar i en Nato-ledd styrka, inklusive all personal, alla djur, allt material och all proviant samt sådana styrkors civila komponenter i den mening som avses i Nato SOFA, Parisprotokollet och PFF eller andra länder som deltar under Natos ledning. Termen omfattar även alla fartyg, luftfartyg, fordon, förråd, utrustning och ammunition samt alla flyg-, mark- och sjöburna förflyttningsresurser och dess stödtjänster inklusive leverantörer som transporterar eller stöder styrkan.

Nato-leverantörer: icke-svenska företag, enskilda och juridiska personer, som inte är bosatta inom Sveriges territorium, som är anställda av Nato, Natos medlemsstater och länder som inte är medlemmar i Nato men som bidrar till Nato-ledda operationer och som tillhandahåller Nato alla slags varor och/eller tjänster inom Sveriges territorium inom ramen för operationer, övningar, experiment eller liknande Nato-ledd militär verksamhet. Detta innefattar leverantörernas anställda samt underleverantörer och deras anställda som verkar inom ramen för operationen, men innefattar inte lokala leverantörer, deras anställda och underleverantörer och deras anställda.

1.2 Nato-ledd militär verksamhet: militär verksamhet inklusive övningar, utbildning, operativt experimenterande och liknande aktiviteter eller genomförande av ett strategiskt, taktiskt eller administrativt militärt uppdrag eller service- eller utbildningsuppdrag utfört av styrkor, samt processen att fortsätta strida, inklusive angrepp, förflyttning, försörjning och manövrer som behövs för att nå uppdragets eller operationens mål.

1.3 Nato-befälhavare: en militär befälhavare i Natos befälsordning.

1.4 Nato-organisationer: högkvarter och organiserade förband under Natos ledning. 1.5 Internationella militära högkvarter: internationella militära högkvarter inordnade i Natos ledningsstruktur eller som har tilldelats den statusen av Nordatlantiska rådets försvarsplaneringskommitté (The North Atlantic Council, Defence Policy and Planning Committee, NAC/DPC). Detta inbegriper högkvarterens tillfälliga avdelningar eller förband.

1.6 Nationella högkvarter: nationella styrkors högkvarter under Natos ledning.

1.7 Multinationella högkvarter: högkvarter med personal från fler än ett land inrättat genom överenskommelse mellan deltagande länder och under Natos ledning.

1.8 Sändande länder: de länder och internationella militära högkvarter Bilaga 7 eller delar av dessa som grupperar på värdlandets territorium för att stödja Nato-ledd militär verksamhet.

1.9 Värdland: Konungariket Sverige.

1.10 Strategiska befälhavare eller högkvarter: högsta befälhavaren för Natos styrkor i Europa (Supreme Allied Commander Europe, SACEUR), befälhavaren för Natos operationsledning (Allied Command Operations, ACO, och Supreme Allied Commander Transformation, SACT) befälhavaren över Natos transformeringsledning (Allied Command Transformation, ACT).

1.11 Värdlandsstöd: det civila och militära stöd som tillhandahålls i fredstid, vid nödlägen, kriser och konflikter av ett värdland till allierade styrkor och organisationer, som befinner sig inom, är verksamma inom eller transiteras genom värdlandets territorium, territorialhav eller luftrum.

1.12 Skydd av styrkor: alla åtgärder som vidtas och medel som används för att minimera personalens, anläggningarnas, utrustningens och aktiviteternas sårbarhet för varje hot och i alla situationer, för att upprätthålla styrkornas handlingsfrihet och operativa effektivitet.

1.13 Omkostnader: de utgifter som är förenade med inrättandet, stödet och underhållet av nationella, multinationella och internationella högkvarter, styrkor och Nato-organisationer. I detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument gäller följande definitioner.

a) Nato-gemensamma kostnader: de omkostnader som man i förväg kommit överens om ska vara Natos kollektiva ansvar.

b) Delade kostnader: de omkostnader som man i förväg kommit överens om ska vara mer än ett lands delade ansvar. Överenskommelser om delade kostnader utgår vanligtvis från en formel i relevant teknisk överenskommelse och/eller i relevanta gemensamma genomförandeöverenskommelser.

c) Direkta nationella kostnader: de omkostnader som anses vara ett sändande lands ansvar.

1.14 Nato-gemensam finansiering: medel som tillhandahålls av Natoländer och som efter godkännande görs tillgängliga genom Natos budget för gemensamma kostnader som uppkommer under genomförandet av Nato-ledd militär verksamhet som anges i budgeten.

1.15 Anslutningsmeddelande: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal för en viss Nato-ledd militär verksamhet.

Bilaga 7 1.16 Avsiktsförklaring: ett dokument som anger ett sändande lands avsikt att delta i arrangemang om värdlandsstöd enligt bestämmelserna i detta samförståndsavtal, med vissa förbehåll. Värdlandet ska bekräfta om förbehållen kan godtas eller inte för att tillhandahålla värdlandsstöd.

1.17 Teknisk överenskommelse: en bilateral tilläggs- överenskommelse för en viss Nato-ledd militär verksamhet. Den innehåller uppgifter om ansvar och förfaranden för värdlandets tillhandahållande av värdlandsstöd till Nato-befälhavaren och sändande land/länder.

1.18 Gemensam tillämpningsöverenskommelse: en bilateral tilläggsöverenskommelse som fastslår åtagandet mellan signatärstaterna om tillhandahållandet och mottagandet av värdlandsstöd. Den innehåller utförlig information om det stöd som behövs och erbjuds, platsspecifika förfaranden för genomförande och ersättnings- och betalningsvillkor.

1.19 Gemensam styrkommitté för värdlandsstöd: en kommitté inrättad för ändamålet och för vilken värdlandet och en eller flera Natobefälhavare delar på ordförandeskapet. Kommittén, som består av behöriga företrädare för alla sändande länder, värdlandet och en eller flera Nato-befälhavare, ska mötas för att på lämpligt sätt samordna nödvändiga tilläggsöverenskommelser om värdlandsstödet, såsom tekniska överenskommelser och gemensamma tillämpningsöverenskommelser.

1.20 Baseringsområden: platser och områden belägna inom värdlandets territorium för operativt och/eller logistiskt stöd till styrkan för Nato-ledd militär verksamhet. Dessa baseringsområden innehåller avdelningar ur en strategisk ledning under befäl av Nato-befälhavaren.

1.21 Parterna är på det klara med att såvida annat inte specificeras i detta samförståndsavtal, i fråga om Nato, ska Natos ordlista med termer och definitioner (AAP-6) vara tillämplig.

AVSNITT TVÅ

2. SYFTE

2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.

2.2 Detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument är avsedda att tjäna som grund för planering av behörig myndighet i värdlandet och av Nato-befälhavaren inför överenskommelser om värdlandsstöd för olika typer av Nato-ledd militär verksamhet. Dessa uppdrag inbegriper sådana för vilka utsända styrkor har identifierats och sådana för vilka styrkor ännu inte har identifierats.

AVSNITT TRE Bilaga 7

3. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH ALLMÄNNA ÖVERENSKOMMELSER

3.1 Bestämmelserna i Nato eller PFF SOFA, Parisprotokollet och det kompletterande tilläggsprotokollet och andra relevanta överenskommelser som kan vara i kraft mellan de strategiska högkvarteren och värdlandet ska vara tillämpliga under all Nato-ledd militär verksamhet.

3.2 Värdlandet erkänner att baseringsområden som har upprättats i syfte att genomföra detta samförståndsavtal utgör avdelningar till det strategiska högkvarter som upprättat dem och att ansvaret för sådana avdelningars verksamhet vilar på det strategiska högkvarteret. Vilka platser det rör sig om ska anges i tilläggsdokument. Ledningsarrangemang ska fastställas i tillämpliga operationsplaner.

3.3 Detta samförståndsavtal är avsett att överensstämma med Natos doktrin och principer och utgör en övergripande överenskommelse och struktur för värdlandsstöd.

3.4 Värdlandet ska i största möjliga utsträckning och utifrån förmåga, tillgänglighet och praktiska begränsningar under rådande förhållanden ge stöd till de styrkor som är utsända till Nato-ledd militär verksamhet. De närmare detaljerna för detta stöd ska behandlas i tilläggsdokument.

3.5 Bestämmelserna i detta samförståndsavtal är tillämpliga i fredstid, vid nödläge, kris och konflikt eller i tider av internationella spänningar enligt gemensamt beslut av utpekade värdlands- och Nato-myndigheter.

3.6 Sändande länder uppmuntras att delta i Nato-ledd militär verksamhet och att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal som övergripande dokument enligt vilket värdlandsstöd tillhandahålls av värdlandet. Värdlandet kan dock beakta särskilda bilaterala överenskommelser med enskilda länder från fall till fall.

3.7 Värdlandet och strategiska befälhavare eller högkvarter får utse ombud som ska förhandla fram tilläggsdokument som stöder och preciserar detta samförståndsavtal.

3.8 Nato-ledd militär verksamhet som stöds av detta samförståndsavtal kan kräva multinationellt stöd av flygplan och helikoptrar i luften och, i fråga om hamnar, av handelsfartyg och militära stödfartyg. Värdlandet bekräftar att förflyttning av sådana luftfartyg, helikoptrar, fartyg och deras besättning i och genom värdlandets territorium får äga rum enligt ett generellt tillstånd så länge den Nato-ledda militära verksamheten varar. Värdlandet ska administrera/kontrollera alla aspekter av ett sådant tillstånd.

Bilaga 7 AVSNITT FYRA

4. REFERENSDOKUMENT

Uppgifter om referensdokument som kan vara tillämpliga för detta samförståndsavtal finns i bilaga A.

AVSNITT FEM

5. ANSVAR

Inom ramen för bestämmelserna i detta samförståndsavtal gäller följande.

5.1 Värdlandet

a) Värdlandet ska, under framtagningen av tilläggsdokument, vid ändringar och efter färdigställandet av dessa dokument, i god tid underrätta utsedd Nato-befälhavare om tillgängligheten av eller eventuella brister i fråga om förmågan till värdlandsstöd. Värdlandet noterar att Nato-planerare förlitar sig på de framtagna tilläggsdokumenten till detta samförståndsavtal och kräver att i god tid bli underrättade om planerade förändringar av den nationella etableringen och förmågan.

b) För att kunna ge stöd ska värdlandet träffa de överenskommelser som krävs med aktörer, inklusive civila och kommersiella aktörer. Kommersiellt stöd ska upphandlas genom ett konkurrensutsatt anbudsförfarande av den anbudsgivare med det lägsta budet som uppfyller kraven eller med det ekonomiskt mest fördelaktiga budet som uppfyller kraven.

c) Värdlandet ska föra de administrativa och finansiella register som är nödvändiga för att kunna fastställa ersättning till värdlandet för stöd som tillhandahålls styrkorna. Register som visar transaktioner som finansieras genom Natos budgetar ska vid behov göras tillgängliga för Nato i revisionssyfte.

d) Standarden på varor och tjänster som tillhandahålls av värdlandet ska vara i enlighet med de uppgifter som anges i tilläggsdokumenten.

e)Värdlandet ska behålla kontrollen över sina egna värdlandsstödsresurser, såvida inte kontrollen av sådana resurser släpps.

f) Värdlandet ska, inför en Nato-ledd militär verksamhet, tillhandahålla en prislista för relevant eller identifierat värdlandsstöd.

g) Värdlandet ska uppmana sändande länder att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal, genom antingen ett anslutningsmeddelande eller en avsiktsförklaring.

h) Värdlandet (i samarbete med Nato-befälhavaren) ska tillhandahålla Bilaga 7 styrkan sjuk- och tandvård från värdlandets militära personal/anläggningar på samma villkor som tillhandhålls värdlandets militär.

i) Värdlandet ska tillhandahålla förfaranden för medicinska kontakter mellan värdland och sändande land, inklusive medicinska hänvisningar.

j) Under framtagningen av tilläggsdokumenten ska värdlandet förse Nato-befälhavaren med kopior på engelska av hälso- och sjukvårds-, säkerhets-, miljö- och jordbruksbestämmelser som kan vara tillämpliga på en Nato-ledd militär verksamhet samt av bestämmelser om förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods.

k) Värdlandet godkänner att kopior av sändande länders lastförteckningar över utrustning och förnödenheter både för militärt och personligt bruk i enlighet med Nato SOFA är tillräcklig dokumentation för tulländamål.

5.2 Nato-befälhavare

a) Nato-befälhavaren ska i största möjliga utsträckning säkerställa att tilläggsdokument anger typ, kvantitet och kvalitet av det stöd som behövs. Uppdragets och styrkans utformning kan inte specificeras förrän den har avdelats i en operationsplan (OPLAN), operationsorder (OPORD) eller övningsorder (EXOPORD). Nato-befälhavaren ska, så snart som möjligt, komma med den kompletterande information som är nödvändig för värdlandets planering.

b) Nato-befälhavaren ska i god tid underrätta värdlandet om ändrade förhållanden och föreslå de ändringar i tilläggsdokumenten som är lämpliga.

c) Nato-befälhavaren ska avgöra om gemensam finansiering är tillgänglig och vilka behov som berättigar till gemensam finansiering.

d) Nato-befälhavaren ska ange och prioritera vilket värdlandsstöd som behövs och godkänna prissättningen för gemensamma kostnader.

e) Nato-befälhavaren ska säkerställa ekonomisk ersättning till värdlandet för överenskommet värdlandsstöd om det ska betalas genom gemensam finansiering. I alla övriga fall ska Nato-befälhavaren i möjligaste mån hjälpa till att reglera ekonomiska åtaganden mellan värdlandet och de sändande länderna.

f) Om de sändande ländernas behov inte överensstämmer med Natobefälhavarens resursfördelningsprioriteringar ska vederbörande Natobefälhavare lösa detta med berörda sändande länder.

g) Nato-befälhavaren ska identifiera personalbehov och andra behov för att de baseringsområden som ska upprättas i värdlandet ska kunna fungera. 143

Bilaga 7 h) Nato-befälhavaren ska underlätta standardisering av stödbehov och kostnader under förhandlingar och/eller i den gemensamma styrkommittén för värdlandsstöd.

5.3 Sändande länder

a) Sändande länder kan välja att delta i strukturen och förfarandena för värdlandsstöd genom att godta bestämmelserna i detta samförståndsavtal. Detta görs genom ett anslutningsmeddelande eller genom att avge en avsiktsförklaring för en viss Nato-ledd militär verksamhet.

b) Sändande länder ska informera värdlandet och ansvarig Natobefälhavare om behoven av värdlandsstöd.

c) För behov som avser direkta nationella kostnader ska det sändande landet normalt delta i förhandlingar om värdlandsstöd i den gemensamma styrkommittén för värdlandsstöd eller direkt med värdlandet om det inte har inrättats någon styrkommitté. För tjänster som tillhandahålls från militära aktörer ska sändande länder betala direkt eller ersätta värdlandsstödet till värdlandet såvida inte andra betalningsmetoder används enligt överenskommelse. Enligt avtal mellan värdlandet och de sändande länderna ska stöd som tillhandahålls från kommersiella eller civila aktörer betalas direkt av de sändande länderna.

d) De sändande länderna ska utse behörig personal för deltagande i diskussioner om värdlandsstöd i den gemensamma styrkommittén för värdlandsstöd, om den inrättas.

e) De sändande länderna ska anmäla förändrade behov av värdlandsstöd till värdlandet och utpekad Nato-befälhavare när behoven förändras och ska lämna in information om reviderade behov av värdlandsstöd och/eller statusrapporter.

f) De sändande länderna ansvarar för kostnaden för civil sjuk- och tandvård som värdlandet tillhandahåller.

g) De sändande länderna måste följa värdlandets hälso- och sjukvårds-, säkerhets-, miljö- och jordbruksbestämmelser och förfaranden som har identifierats för baseringsområden samt värdlandets bestämmelser om förvaring, transport och bortskaffande av farligt gods.

AVSNITT SEX

6. FINANSIELLA BESTÄMMELSER

6.1 I enlighet med Nato/PFF SOFA och/eller Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet och/eller gemensam överenskommelse och/eller internationell konvention som gäller på samma sätt för parterna, ska internationella militära högkvarters aktiviteter, baseringsområden, Nato-ägda och/eller chartrade fartyg, 144 luftfartyg, fordon samt drivmedel, oljor och smörjmedel som

tillhandahålls styrkor vara befriade från skatter, tullar, avgifter och alla Bilaga 7 andra liknande pålagor.

6.2 Parisprotokollet och det kompletterande tilläggsprotokollet som ger internationella militära högkvarter immunitet och privilegier ska vara tillämpliga på varje del eller avdelning av ett högkvarter som kan sändas ut till värdlandet under genomförandet av en Nato-ledd militär verksamhet.

6.3 Utrustning, förråd, produkter, materiel och tjänster som tillfälligt importeras till och exporteras från värdlandets territorium i samband med en Nato-ledd militär verksamhet är befriade från alla tullar, skatter och avgifter. Andra tullförfaranden ska beslutas i enlighet med Nato eller PFF SOFA, Parisprotokollet och det kompletterande tilläggsprotokollet, i den mån de är tillämpliga.

6.4 Det råder enighet om att sådan befrielse från mervärdesskatt och punktskatter som avses i avsnitten 6.1–6.3 ska beviljas internationella militära högkvarter och Nato-ledda förband i deras egenskap av juridiska personer. Skattebefrielse för fysiska personer, som ovan definieras som styrka, ska beviljas i enlighet med bestämmelserna i Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet och bilaterala tilläggsöverenskommelser till dessa avtal som parterna kan besluta att ingå.

6.5 När fullständig befrielse från skatter, tullar, avgifter och liknande pålagor inte är möjlig för köp gjorda från värdlandets inhemska ekonomi, ska den avgift som tas ut inte vara högre än den som gäller för värdlandets försvarsmakt. Alla omkostnader bör behandlas med minsta möjliga åtföljande administrativa krav.

6.6 Finansiella transaktioner, inklusive överföring av medel och öppnande av konton, vid privata och offentliga bankinstitutioner ska utföras utan att bli föremål för statliga pålagor eller statliga avgifter av något slag.

6.7 Slutliga finansiella arrangemang, i synnerhet sådana som avser Natogemensam finansiering kommer sannolikt att bestämmas först precis innan en Nato-ledd militär verksamhet ska genomföras. Alla finansiella arrangemang som förhandlas i förväg måste dock ange Natos högsta ekonomiska ansvarsskyldighet. Omkostnader som, innan omkostnaden uppstår, inte särskilt överenskommits utgöra Nato-finansierade omkostnader ska inte vara föremål för Nato-gemensam finansiering.

6.8 Tilläggsdokumenten ska utgöra det första underlaget för beräkningar av omkostnader och tjäna som underlag för kategoriseringen av utgifter som antingen Nato-gemensamma kostnader (i förekommande fall), delade kostnader eller direkta nationella kostnader.

6.9 När Nato-befälhavaren fastställt att vissa kostnader är både rimliga och uppfyller kraven för Nato-gemensam finansiering (från godkända 145

Bilaga 7 budgettilldelningar) ska behörig strategisk befälhavare eller behörigt högkvarter bevilja gemensam finansiering för dessa omkostnader och antingen betala direkt eller ersätta värdlandet.

6.10 När vissa omkostnader bedöms vara hänförbara till mer än ett land, kan sådana omkostnader genom överenskommelse mellan berörda länder fastställas utgöra delade kostnader och delas i enlighet med en godkänd kostnadsfördelningsformel i den tekniska överenskommelsen eller andra tilläggsdokument.

6.11 De avgifter för civil och militär materiel och civila och militära tjänster som tillhandahålls av värdlandet och som tas ut ska inte vara högre än de avgifter som värdlandets försvarsmakt betalar och ska inte inbegripa extra administrationskostnader och extraomkostnader, men får återspegla justeringar till följd av leveransplaner, leveransplatser eller liknande. Ersättning ska inte betalas för stöd som tillhandahålls av militär personal.

6.12 Nato-befälhavaren och sändande länder får ingå avtal direkt med kommersiella leverantörer om varor, tjänster och annat stöd.

6.13 Nato-ägda fordon och sändande länders militärfordon är egenförsäkrade och kan följaktligen användas utan kommersiell försäkring.

6.14 Värdlandet ska inte ta på sig något ekonomiskt ansvar för Natobefälhavarens eller de sändande ländernas räkning, såvida värdlandet inte särskilt ombetts att göra detta i förväg av en behörig företrädare, och såvida man inte kommit överens om vem som ansvarar för betalning av omkostnaderna. Vidare ska inga medel överlämnas förrän Natos strategiska högkvarter eller de sändande länderna på lämpligt sätt har godkänt de relevanta tilläggsdokumenten och angett att de ska tillämpas.

6.15 Det har inte anslagits några medel i anslutning till detta samförståndsavtal. Detta dokument medför heller ingen särskild finansieringsskyldighet för Nato-befälhavaren eller de sändande länderna. Utförliga finansiella arrangemang och ersättningsförfaranden ska anges i tilläggsdokumenten.

6.16 Upprättande av baseringsområden för att stödja militära Natoaktiviteter avser inte anläggande eller restaurering av infrastruktur.

AVSNITT SJU

7. RÄTTSLIGA FRÅGOR

7.1 Natos strategiska högkvarter kommer att utföra, och kan delegera rätten till att utföra, sådana rättshandlingar som är nödvändiga för uppdragens fullgörande, inklusive men inte begränsat till utövandet av rätten att ingå avtal, delta i rättsliga och administrativa förfaranden och 146 förvärva och avyttra egendom.

Bilaga 7 7.2 Statusen för de styrkor som är grupperade på värdlandets territorium ska fastställas i enlighet med Nato eller PFF SOFA, Parisprotokollet och/eller det kompletterande tilläggsprotokollet.

7.3 Utomobligatoriska anspråk som uppkommer till följd av, eller i samband med, tillämpningen av detta avtal ska avgöras i enlighet med bestämmelserna i Nato/PFF SOFA.

7.4 Inomobligatoriska anspråk ska behandlas och avgöras av värdlandet genom den process som gäller för offentliga avtal och i enlighet med värdlandets lag, med ersättning från Nato-befälhavaren eller det sändande landet, i förekommande fall.

AVSNITT ÅTTA

8. SKYDD AV STYRKOR

8.1 Omfattande och effektivt skydd av styrkor ska planeras för Natos stationära högkvarter och all liknande militär verksamhet, och ska på lämpligt sätt beskrivas i operationsplaner och planeringsanvisningar för övningar eller tilläggsöverenskommelser. Skydd av styrkor ska ske i enlighet med Natos principer och förfaranden och på ett sätt som är förenligt med Nato eller PFF SOFA. Under inga omständigheter ska det skydd av styrkor som behövs eller tillhandahålls strida mot Nato eller PFF SOFA eller lagarna i värdlandet.

8.2. Värdlandet ska på lämpligt sätt informera det sändande landet och Nato-befälhavaren om föreslagna åtgärder, begränsningar och restriktioner för skydd av styrkor.

8.3 Varje sändande land ansvarar för att på lämpligt sätt identifiera och förse värdlandet och Nato-befälhavaren med information om sina behov och begränsningar i fråga om skydd av styrkor.

8.4 Utöver det ansvar i fråga om skydd av styrkor som anges i Natos principer och förfaranden för skydd av styrkor, ansvarar Natobefälhavaren för att samordna allt skydd som behövs och tillhandahålls av värdlandet och det sändande landet för att skydda styrkorna.

AVSNITT NIO

9. SÄKERHETSSKYDD OCH RÖJANDE AV NFORMATION

9.1 Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som förvaras, hanteras, skapas, överförs eller utbyts till följd av tillämpningen av detta samförståndsavtal ska behandlas i enlighet med säkerhetsskyddsavtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Nato och överenskommelsen om behandling och skydd av Natos säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas ut till Sverige, eller efterföljande överenskommelser. Mellan de länder som ingår i alliansen ska 147

Bilaga 7 säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som förvararas, hanteras, skapas, överförs eller utbyts till följd av tillämpningen av detta samförståndsavtal behandlas i enlighet med C-M (2002) 49 "Security within the North Atlantic Treaty Organisation", av den 17 juni 2002, i godkänd utgåva, inklusive alla tillägg och ändringar i detta och gällande avtal och överenskommelser om säkerhetsskydd.

9.2 Uppgifter som tillhandahålls av part eller sändande land till någon annan i förtroende, och sådana uppgifter som skapas av part eller sändande land som kräver sekretess, ska antingen behålla sin ursprungliga klassificering eller tilldelas en klassificering som ska säkerställa en nivå av skydd mot röjande som motsvarar den skyddsnivå som den andra parten eller det sändande landet kräver.

9.3 Varje part och sändande land ska vidta alla tillgängliga lagliga åtgärder för att se till att den information som utbyts i förtroende inte röjs, om inte de andra parterna och/eller sändande länderna samtycker till sådant röjande.

9.4 För att bidra till att ge det önskade skyddet, ska varje part eller sändande land förse sådan information som lämnas till den andra i förtroende med en anteckning som anger ursprungsland, säkerhetsskyddsklassificering, villkor för utlämnande, att informationen rör en viss Nato-ledd militär verksamhet och att den är lämnad i förtroende.

9.5 Besök av personal ska arrangeras i enlighet med de förfaranden som anges i C-M (2002) 49, i dess ändrade lydelse.

9.6 Alla säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som omfattas av bestämmelserna i detta avsnitt ska fortsätta att skyddas även om någon part säger upp detta samförståndsavtal eller om det upphör att gälla.

AVSNITT TIO

10. IKRAFTTRÄDANDE, VARAKTIGHET OCH UPPSÄGNING

10.1 Detta samförståndsavtal träder i kraft på dagen för mottagandet av svenska myndigheters underrättelse, genom vilken Konungariket Sverige har informerat SHAPE om att alla krav som är nödvändiga för att det ska träda i kraft är uppfyllda.

10.2 Detta samförståndsavtal gäller till dess att det sägs upp av någon part med sex månaders skriftligt varsel till alla övriga parter.

10.3 Alla bestämmelser i avsnitten 6, 7 och 9 ska fortsätta att gälla om någon av parterna säger upp detta samförståndsavtal eller om det upphör att gälla, till dess alla åtaganden är fullgjorda. Sändande länder ska fullgöra alla åtaganden i händelse av att avtalet sägs upp eller upphör att gälla.

Bilaga 7 AVSNITT ELVA

11. ÄNDRING OCH TOLKNING

11.1 Detta samförståndsavtal får ändras eller modifieras skriftligen om alla parter är överens om det.

11.2 Detta samförståndsavtal är inte avsett att strida mot nationell lag eller internationella åtaganden som parterna är bundna av. I händelse av sådan motstridighet gäller nationell lag och/eller internationella åtaganden. Parterna ska underrätta varandra om det på grund av detta samförståndsavtal uppstår en sådan motstridighet.

11.3 Uppenbara tvister om tolkningen och tillämpningen av detta avtal ska lösas genom samråd mellan parterna på lägsta möjliga nivå och får inte hänskjutas till nationell eller internationell domstol eller till tredje part för avgörande.

11.4 Detta samförståndsavtal är undertecknat i tre exemplar på engelska.

Ovanstående utgör den överenskommelse som ingåtts mellan Konungariket Sveriges regering och Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation och Supreme Headquarters Allied Powers Europe om de frågor som anges däri. För Konungariket Sveriges regering

SVERKER GÖRANSON GENERAL I SVERIGES FÖRSVARSMAKT ÖVERBEFÄLHAVARE Datum: 4 sep 2014

Meddelande av Konungariket Sverige: Vid tillämpning av detta samförståndsavtal och dess tilläggsdokument erkänner inte Konungariket Sveriges regering att leverantörer utgör del av styrkan eller civil komponent enligt definitionen i Nato/PFF SOFA och Parisprotokollet/det kompletterande tilläggsprotokollet.

För Supreme Headquarters Allied Powers Europe och för Headquarters, Supreme Allied Commander Transformation

PHILIP M. BREEDLOVE GENERAL I AMERIKANSKA FLYGVAPNET SUPREME ALLIED COMMANDER EUROPE Datum: 4 sep 2014

Meddelande av Supreme Headquarters Allied Powers Europe: Konungariket Sveriges meddelande ska förstås vara tillämpligt så länge Nato-ledd militär verksamhet fortsätter att kunna fylla sitt syfte i enlighet med Nordatlantiska rådets mandat.

Bilaga 7 BILAGA A

REFERENSDOKUMENT a) Nordatlantiska fördraget av den 4 april 1949. b) Ramdokumentet om Partnerskap för fred som utfärdades av de statsoch regeringschefer som deltog i Nordatlantiska rådets möte (ramdokument) av den 10 januari 1994. c) Avtalet mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras styrkor (Nato SOFA) av den 19 juni 1951. d) Protokollet om status för internationella militära högkvarter upprättade med stöd av Nordatlantiska fördraget (Parisprotokollet) av den 28 augusti 1952. e) Avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (PFF SOFA), av den 19 juni 1995. f) Tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (tilläggsprotokoll till PFF SOFA), av den 19 juni 1995. g) Det kompletterande tilläggsprotokollet till avtalet mellan de stater som är parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor (kompletterande tilläggsprotokoll), av den 19 december 1997. h) Överenskommelsen om sekretessfrågor mellan Sveriges regering och Nato av den 6 september 1994. i) Överenskommelsen om behandling och skydd av Natos säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som lämnas ut till Sverige av den 14 juni 2012. j) MC 319/2 – Natos principer och riktlinjer för logistik. k) MC 334/2 – Natos principer och riktlinjer för värdlandsstöd. l) Tillämpliga Nato-standarder (STANAG) och policydirektiv för logistikstöd, skydd av trupp och ekonomisk ersättning. m) C-M(2002)49 – Säkerhet inom Nato av den 17 juni 2002. n) BI-SC Direktiv 15-3 Utarbetande av internationella överenskommelser. o) AJP-4.5 (B) – Alliansens gemensamma doktrin och förfaranden för värdlandsstöd. p) CM(2002)50 – Skyddsåtgärder för Natos civila och militära organ samt utsända Nato-styrkor och Natos anläggningar (tillgångar) mot terroristhot. q) BI-SC Direktiv 80-25 om skydd av styrkor av den 1 januari 2003. r) BI-SC Officiell planeringsvägledning för skydd av styrkor. s) AAP-6 – Natos ordlista med termer och definitioner.

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7

Bilaga 7