Föreskrifter om vapen, vapentillbehör och ammunition för jakt

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 § Av 10 § jaktförordningen (1987:905) följer att vid jakt får vapen och andra jaktmedel endast användas i den utsträckning och på det sätt som anges i förordningen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen. Vidare får enligt 10 a § jaktförordningen vid jakt endast sådana vapen och andra jaktmedel användas som uppfyller de krav som Naturvårdsverket föreskriver.

2 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om 1. vilka skjutvapen och vapentillbehör samt vilken ammunition som får användas vid jakt, 2. vilka vapen och andra jaktmedel som får användas för avlivning vid eftersök, 3. kemisk immobilisering av vilt, och 4. bly i ammunition vid sportskytte.

3 § Av 12 a § jaktförordningen (1987:905) följer att vid avlivning av djur som fångats med fångstredskap gäller inte bestämmelserna om jaktmedel. Bestämmelser om användande av fångstredskap finns i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2018:3) om användande av fångstredskap.

4 § Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har, om inte annat anges, samma betydelse som i vapenlagen (1996:67), jaktlagen (1987:259), jaktförordningen (1987:905) och artskyddsförordningen (2007:845).

Jfr rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/853. Se även Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster.

Definitioner

5 § Nedanstående förkortningar, termer och begrepp har i dessa föreskrifter följande betydelse.

Blyfri kula Kula som innehåller högst tre viktprocent bly. cm Centimeter E0 Kulans anslagsenergi (dvs. rörelseenergin vid anslaget) vid mynningen på vapnet som används. E10 Kulans anslagsenergi 10 meter från mynningen på vapnet som används. E100 Kulans anslagsenergi 100 meter från mynningen på vapnets som används. Eftersök Jakt på vilt som varit inblandat i en sammanstötning med motordrivet eller spårbundet fordon eller skadats vid jakt. Enhandsvapen Skjutvapen som är avsett att avfyras med en hand, har räfflad pipa och är konstruerade endast för kulpatroner. Enskottsmekanism Laddnings- och avfyrningsmekanism för vapen som saknar vapenmagasin. Vapnet laddas efter varje skott genom att man manuellt sätter in ett skott i patronläget eller i ett laddningsutrymme där pipan bryts. g Gram Hagelgevär Skjutvapen med en eller flera slätborrade pipor konstruerade för hagelpatroner och slugpatroner. Vapnet är avsett att hållas med två händer och läggas an mot axeln. Om ett hagelgevär utrustas med räfflad pipa avsedd för slugpatroner eller med räfflad choke definieras det fortfarande som ett hagelgevär och inte ett kulgevär. Hagelpatron Patron laddad med röksvagt krut där flera mindre projektiler (hagel) tillsammans med förladdning, hylsa samt driv- och tändsats bildar en enhet och där spridningen av hela hagelsvärmen påbörjas vid eller omedelbart utanför pipans mynning. Halvautomatiskt vapen Skjutvapen som laddar om automatiskt varje gång ett skott avfyras men som kräver manuell avfyrning av varje skott. Injektionspil Ammunition som består av en pil med en dos sövnings- eller bedövningsmedel som injiceras när det träffar målet. Instickspipa Lös räfflad pipa avsedd att monteras i hagelpipa så att vapnet kan användas för kulpatron. J Joule

Kemisk immobilisering Att med hjälp av t.ex. lugnande eller sövande läkemedel göra ett djur hanterbart utan att syftet är att döda djuret. Kombinationsgevär Skjutvapen med en eller flera slätborrade pipor konstruerade för hagelpatroner i kombination med en eller flera räfflade pipor konstruerade för kulpatroner. Vapnet är avsett att hållas med två händer och läggas an mot axeln. Kulgevär Skjutvapen med en eller flera räfflade pipor konstruerade för kulpatroner. Vapnet är avsett att hållas med två händer och läggas an mot axeln. Kulpatron Patron laddad med röksvagt krut, där en kula tillsammans med patronhylsa samt driv- och tändsats bildar en enhet. Kulpatron klass 1 Kulpatron där kulan är konstruerad för att expandera. Kulvikten är minst 9 g och E100 är minst 2 700 J, alternativt att kulvikten är minst 10 g och E100 är minst 2 000 J eller för blyfri kula att kulvikten är minst 7,7 g och E 100 minst 2000 J. Kulpatron klass 2 Kulpatron där kulan är konstruerad för att expandera och där kulvikten är minst 3,2 g och E100 är minst 800 J. Kulpatron klass 3 Kulpatron där kulan är konstruerad på valfritt sätt och där kulvikten är minst 2,5 g och E100 är minst 200 J. Kulpatron klass 4 Kulpatron där kulan är konstruerad på valfritt sätt och där E0 är minst 150 J. Lasersikte Sikte som belyser målet med en ljuspunkt. Luftgevär Skjutvapen med räfflad pipa där kulan drivs av komprimerad luft, kolsyra eller annat drivmedel som inte kräver antändning. Vapnet är avsett att hållas med två händer och läggas an mot axeln. Manuellt repeterande Laddnings- och avfyrningsmekanism för vapen. Efter att ett skott har avfyrats laddas vapnet om från ett vapenmagasin med hjälp av ett manuellt tillvägagångssätt. Exempel på manuellt repeterande vapen är cylinderrepeter, revolver, pumprepeter, bygelrepeter och rakrepeter. mm Millimeter Mörkersikte Sikte innehållande teknik där sensorn tar emot reflekterad infraröd strålning. Kallas även bild förstärkande riktmedel. I begreppet innefattas bildförstärkande riktmedel som kombineras med teknik som ingår i termiskt sikte.

Piplängd Längd på ett vapens pipa. Piplängd ska mätas från stötbotten till pipans mynning. Anordningar som inte utgör en del av pipans lopp, exempelvis rekylbroms, pipvikt eller ljuddämpare, ska inte räknas in i piplängden. Choketub för hagelvapen räknas in i piplängden, dock inte eventuell utstickande del framför pipans gods. Pumprepeterande Laddnings- och avfyrningsmekanism för vapen, även kallat framstocksrepeterande mekanism. Efter varje avfyrat skott laddas vapnet om med manuellt handgrepp som sitter på pipans undersida. Repetering sker genom att handgreppet dras bakåt och därefter framåt, alternativt framåt och därefter bakåt. Sammanhållen bebyggelse Bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Bebyggelsen ska bestå av minst tre byggnader som ska vara placerade på minst två tomter vilka ska angränsa till varandra eller skiljas åt endast av en väg, gata eller parkmark. Slugpatron Patron avsedd för hagelgevär laddad med en enda projektil, t.ex. brennekepatron och sabotpatron. Termiskt sikte Sikte innehållande teknik där sensorn tar emot utstrålad infraröd strålning. Kallas även värmesikte. Vapenmagasin Behållare för patroner som förvarar kul- eller hagelpatroner och förser vapnets mekanism med ny patron vid omladdning. Vapenmagasin kan vara löstagbart, inbyggt i vapnet eller på annat sätt varaktigt fixerat vid vapnet. Vapentillbehör Anordningar som monteras eller fästs på vapnet och som syftar till att förbättra vapnets funktionalitet vid skytte eller jakt. Som vapentillbehör räknas exempelvis ljuddämpare, rekylbroms, räfflad eller slät choke, öppna riktmedel, kikar sikte, lampa, mörkersikte, lasersikte, rödpunktsikte, justerbar kolvkam, benstöd och stödrem.

2 kap. Kulgevär

Tillåtna vapen och vapentillbehör

1 § Med de krav och begränsningar som anges i 2–9 §§ får kulgevär användas vid jakt.

2 § Kulgevär ska vara försett med riktmedel som visar vapnets träffpunkt.

3 § Kulgevär ska antingen ha enskottsmekanism, vara manuellt repeterande eller vara halvautomatiska.

4 § Piplängd för kulgevär ska vara minst 45 cm.

5 § Halvautomatiska kulgevär med vapenmagasin som kan laddas med högst två patroner samt med en patron i patronläget får användas vid jakt på varg, björn, lo, järv, sälar, myskoxe, bäver, utter, skogshare, skogsmård, iller och fåglar. Av 15 a § andra stycket jaktförordningen (1987:905) följer att Naturvårdsverket eller, om beslutet fattats av länsstyrelsen, länsstyrelsen i enskilda fall kan besluta om undantag från begränsningen i första stycket vid skyddsjakt eller licensjakt på björn. Halvautomatiska kulgevär med vapenmagasin som kan laddas med högst fem patroner samt en patron i patronläget, får användas vid jakt på övriga arter.

6 § Halvautomatiska kulgevär, vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv, en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg, får inte användas vid jakt.

7 § Vid jakt med kulgevär får andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inget annat framgår av 14 eller 14 a §§ jaktförordningen (1987:905) eller andra bestämmelser i dessa föreskrifter.

8 § Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa eller annan liknande lampa användas 1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, och 2. för jakt vid gryt eller lya. Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

9 § Enligt 14 a § jaktförordningen (1987:905) får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Tillåten ammunition och jakt

10 § Med de krav och begränsningar som anges i 11–14 §§ får kulpatron användas vid jakt med kulgevär.

11 § Kulpatron klass 1 får användas vid jakt på samtliga viltarter.

12 § Kulpatron klass 2 får användas vid jakt på samtliga viltarter utom älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn och vildsvin.

13 § Kulpatron klass 3 får användas vid jakt på samtliga viltarter utom älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, vildsvin, sälar, rådjur, järv, lo och bäver.

14 § Kulpatron klass 4 får användas vid jakt på vildkanin, iller, mink, hermelin, ekorre, mullvad, mårdar, vesslor, lämlar, råttor, sorkar (även bisam), möss samt knipa, vigg, gräsand, bläsand, kricka, morkulla, ripa, järpe, fasan, rapphöna, duvor, måsar, trutar, sothöna, skrakar och tättingar (inklusive kråkfåglar).

Undantag

Undantag vid jakt under jord och viss jakt med ställande hund

15 § Trots bestämmelserna i 13 § får ammunition som uppfyller kraven för kulpatron klass 4 användas 1. vid jakt under jord, vid gryt eller lya på rödräv, grävling, mårdhund, tvättbjörn, och 2. vid jakt med ställande hund på grävling, mårdhund och tvättbjörn.

Undantag vid jakt på vilt i vilthägn på kort håll

16 § Trots bestämmelserna i 12 § får kulpatron klass 2 användas vid jakt på samtliga viltarter vid jakt inom vilthägn. Sådan jakt får endast ske när djuren befinner sig i särskilt avgränsat utrymme för tillfällig hantering av vilt och då avståndet mellan skytten och djuret inte kan överstiga 30 meter. På motsvarande sätt får, trots bestämmelserna i 13 §, kulpatron klass 3 användas i sådant utrymme om avståndet mellan skytten och djuret inte kan överstiga 10 meter.

Undantag vid viss skyddsjakt

17 § Trots bestämmelserna i 1 kap. 5 § avseende kulpatron klass 4 och 14 § detta kapitel får kulpatroner i kaliber 5,6 mm (.22) med E10 som uppgår till minst 40 J användas vid skyddsjakt med stöd av bilaga 4 till jaktförordningen (1987:905) på mullvad, råttor, sorkar (dock inte bisam), möss, tamduva, skata, kaja, björktrast, koltrast, stare, pilfink och gråsparv.

18 § När länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på järv får, trots bestämmelserna i 13 §, även användas kulpatron klass 3, när jakten bedrivs med ställande hund. Vid sådan skyddsjakt ska kulan vara konstruerad för att expandera. När skyddsjakten avser årsungar i lya får även kulpatron klass 4 användas.

Undantag om jakt på hjort tillåts under hela dygnet

19 § Vid jakt på hjort får, trots begränsningen enligt 7 §, kulgevär med lampa, mörkersikte och termiskt sikte användas, om jakten är tillåten under hela dygnet. Vid sådan jakt får termiskt sikte endast användas i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats.

Undantag vid jakt i sammanhållen bebyggelse

20 § Vid jakt som bedrivs inom sammanhållen bebyggelse av Polismyndigheten, på särskilt uppdrag av Polismyndigheten eller av de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet får kulpatron användas som tillhör en klass lägre än vad som annars är tillåtet. Kulan ska vara konstruerad för att expandera.

3 kap. Hagelgevär

Tillåtna vapen och vapentillbehör

1 § Med de krav och begränsningar som anges i 2–10 §§ får hagelgevär användas vid jakt.

2 § Hagelgevär ska antingen ha enskottsmekanism, vara manuellt repeterande eller vara halvautomatiska.

3 § Manuellt repeterande hagelgevär av pumprepeterande typ samt halvautomatiska hagelgevär får endast användas vid jakt om vapnets vapenmagasin är konstruerat för eller har ändrats så att vapnet inte kan laddas med fler än tre patroner varav två patroner i vapenmagasin och en i patronläget. Vapenmagasin ska fixeras varaktigt vid vapnet.

4 § Tillåtna kalibrar för hagelgevär är 12, 16, 20, 24, 28, 32 eller .410.

5 § Piplängd för hagelgevär ska vara minst 48 cm.

6 § Hagelgevär får inte förses med instickspipa.

7 § Halvautomatiska hagelgevär, vars längd kan minskas till mindre än 60 cm utan att funktionaliteten går förlorad genom en vikbar kolv, en kolv av teleskopisk typ eller genom en kolv som kan avlägsnas utan användning av verktyg, får inte användas vid jakt.

8 § Vid jakt med hagelgevär får andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inget annat framgår av 14 eller 14 a §§ jaktförordningen (1987:905) eller andra bestämmelser i dessa föreskrifter.

9 § Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa eller annan liknande lampa användas 1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, och 2. för jakt vid gryt eller lya.

Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

10 § Enligt 14 a § jaktförordningen (1987:905) får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Tillåten ammunition och jakt

11 § Med de krav och begränsningar som anges i 12–15 §§ får hagelpatron användas vid jakt med hagelgevär.

12 § Hagelpatron ska vara laddad med hagel vars diameter är 4,1 mm (US nr 1) eller mindre.

13 § Hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 laddade med hagelpatroner får användas vid jakt på samtliga viltarter utom älg, hjortar, visent, bison, myskoxe, mufflonfår, varg, björn, sälar, vildsvin, järv och bäver.

14 § Hagelgevär i kaliber 24, 28, 32 och .410 laddade med hagelpatroner får endast användas vid jakt på vildkanin, iller, mink, hermelin, ekorre, mullvad, mårdar, vesslor, lämlar, råttor, sorkar (även bisam), möss samt knipa, vigg, gräsand, bläsand, kricka, morkulla, ripa, järpe, fasan, rapphöna, duvor, måsar, trutar, sothöna, skrakar och tättingar (inklusive kråkfåglar).

15 § Av bilaga XVII till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG följer att det är förbjudet att i eller inom 100 meter från en våtmark a) avlossa hagelammunition med en blyhalt som motsvarar eller överstiger en viktprocent, och b) ha med sig all sådan hagelammunition vid skjutning i våtmarker eller på väg till eller från skjutning i våtmark.

Undantag

Undantag för jakt med slugpatron

16 § Enkelpipigt hagelgevär i kaliber 12, 16 och 20 och med funktionssätt och laddningskapacitet enligt 2–8 §§ får användas med slugpatron 1. vid jakt på vildsvin, dovhjort och mufflonfår av den som är behörig att använda kulgevär avsedda för patroner i klass 1, och 2. vid jakt på rådjur av den som är behörig att använda kulgevär avsett för patroner i klass 2. Vid sådan jakt ska vapnet vara försett med riktmedel som visar vapnets 8 träffpunkt.

Undantag om jakt på dovhjort tillåts under hela dygnet

17 § Vid jakt på dovhjort med enkelpipigt hagelgevär laddat med slugpatron får, trots begränsningen enligt 8 §, lampa, mörkersikte och termiskt sikte användas, om jakten är tillåten under hela dygnet. Vid sådan jakt får termiskt sikte endast användas i öppen terräng, vid åtelplats eller annan känd skjutplats.

Undantag vid viss skyddsjakt

18 § När länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på varg eller järv får, trots 12 och 13 §§ hagelgevär användas 1. vid jakt på varg och järv som genomförs från helikopter, och 2. vid jakt på järv med ställande hund. Vid sådan jakt ska hagelpatronen vara laddad med hagel vars diameter är minst 4,0 mm och högst 8,0 mm.

19 § När länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på lo får, trots 12 §, hagelpatron laddad med hagel vars diameter är högst 8,0 mm användas när jakt genomförs från helikopter.

4 kap. Kombinationsgevär

Tillåtna vapen och vapentillbehör

1 § Med de krav och begränsningar som anges i 2–8 §§ får kombinationsgevär användas vid jakt.

2 § Kombinationsgevär ska vara försett med riktmedel som visar vapnets träffpunkt.

3 § Kombinationsgevär ska antingen ha enskottsmekanism eller vara manuellt repeterande.

4 § Piplängd för kombinationsgevär ska vara minst 48 cm.

5 § Hagelpipor i kombinationsgevär får förses med instickspipa. Sådan instickspipa ska ha samma längd som den pipa som den används i.

6 § Vid jakt med kombinationsgevär får andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inget annat framgår av 14 eller 14 a §§ jaktförordningen (1987:905) eller andra bestämmelser i dessa föreskrifter.

7 § Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa eller annan liknande lampa användas 1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, och 2. för jakt vid gryt eller lya. Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

8 § Enligt 14 a § jaktförordningen (1987:905) får elektronisk bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekamera eller rörlig belysning användas i nära anslutning till jaktvapnet vid jakt efter vildsvin. Termiska sikten får dock endast användas vid jakt i öppen terräng eller vid åtelplatser.

Tillåten ammunition och jakt

9 § Med de krav och begränsningar som anges i 2 kap. 11–14 §§ och de undantag som framgår av 2 kap. 15–20 §§ får kulpipa och pipa försedd med instickspipa i kombinationsgevär användas vid jakt.

10 § Med de krav och begränsningar som anges i 3 kap. 12–15 §§ och de undantag som framgår av 3 kap. 18–19 §§ får hagelpipa i kombinationsgevär användas vid jakt.

11 § Kombinationsgevär får inte användas med slugpatron.

Undantag

12 § Trots kravet på piplängd i 4 § får instickspipa i kaliber 5,6 mm (.22) som är kortare än övriga pipor användas i kombinationsgevär vid jakt på rödräv, grävling, mårdhund, tvättbjörn och mink under jord, vid gryt eller lya och vid jakt med ställande hund på grävling, mårdhund och tvättbjörn.

5 kap. Enhandsvapen

Tillåtna vapen och vapentillbehör

1 § Med de krav och begränsningar som anges i 2–6 §§ får enhandsvapen användas vid jakt.

2 § Enhandsvapen ska antingen ha enskottsmekanism, vara manuellt repeterande eller vara halvautomatiska. Endast enhandsvapen med kantantändning får användas vid jakt.

3 § Enhandsvapen ska vara försett med pipa av kaliber 5,6 mm (.22).

4 § Vid jakt med ställande hund får andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inte annat följer av 14 § jaktförordningen (1987:905) eller andra bestämmelser i dessa föreskrifter.

5 § Vid jakt under jord, vid gryt eller lya får andra vapentillbehör än mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inte annat följer av 14 § jaktförordningen (1987:905) eller andra bestämmelser i dessa föreskrifter.

6 § Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa eller annan liknande lampa användas 10 1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, och 2. för jakt vid gryt eller lya.

Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

Tillåten ammunition och jakt

7 § Kulpatron kaliber 5,6 x 26 R (.22 Winchester Magnum Rimfire) och kulpa tron kaliber 5,6 x 15 R (.22 Long Rifle) får användas vid jakt. Kulan ska vara konstruerad för att expandera eller deformeras.

8 § Enhandsvapen får användas 1. vid jakt under jord, vid gryt eller lya på vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mårdar, tvättbjörn eller iller, och 2. vid jakt med ställande hund på grävling, mårdhund och tvättbjörn.

Undantag

9 § Enhandsvapen får användas vid skyddsjakt på järv med ställande hund och vid skyddsjakt på årsungar av järv i lya. Vid skyddsjakt på järv med ställande hund ska kulpatron 5,6 x 26 R (.22 Winchester Magnum Rimfire) som är kon struerad för att expandera användas.

10 § Av 10 a § jaktförordningen (1987:905) följer att lasersikte inte får användas vid jakt på järv.

6 kap. Luftgevär

Tillåtna vapen och vapentillbehör

1 § Med de krav och begränsningar som anges i 2–7 §§ får luftgevär användas vid jakt.

2 § Luftgevär ska vara försett med riktmedel som visar vapnets träffpunkt.

3 § Luftgevär ska antingen ha enskottsmekanism, vara manuellt repeterande eller vara halvautomatiska.

4 § Halvautomatiska luftgevär med vapenmagasin som kan laddas med högst fem kulor samt en kula i patronläget får användas vid jakt.

5 § Luftgevär ska vara försett med pipa som har minst kaliber 5,5 mm.

6 § Vid jakt med luftgevär får andra vapentillbehör än lasersikte, mörkersikte, termiskt sikte och lampa användas, om inget annat framgår av 14 § jaktförordningen (1987:905).

7 § Enligt 14 § jaktförordningen (1987:905) får fast belysning vid väg eller byggnad som satts upp i annat syfte än att underlätta jakten användas vid jakt efter vildkanin, rödräv, mårdhund, grävling, mink, mård, tvättbjörn eller vildsvin. Vid jakt efter dessa djur får vidare ficklampa eller annan liknande lampa användas 1. när djuret ska avlivas i samband med jakt med ställande hund, och 11 2. för jakt vid gryt eller lya.

Fast belysning som har satts upp i syfte att underlätta jakten får användas vid jakt efter vildsvin vid för ändamålet anordnade åtelplatser för vildsvin (åteljakt).

Tillåten ammunition och jakt

8 § Kulan ska vara konstruerad för att expandera eller deformeras.

9 § EO för luftgevär ska uppgå till minst 150 J.

10 § Luftgevär får användas vid jakt på vildkanin, iller, mink, hermelin, ekorre, mullvad, mårdar, vesslor, lämlar, råttor, sorkar (även bisam), möss samt knipa, vigg, gräsand, bläsand, kricka, morkulla, ripa, järpe, fasan, rapphöna, duvor, måsar, trutar, sothöna, skrakar och tättingar (inklusive kråkfåglar).

Undantag

11 § Trots kravet i 9 § får E0 vara lägre än 150 J vid skyddsjakt som sker med stöd av bilaga 4 till jaktförordningen (1987:905) på mullvad, råttor, sorkar (dock inte bisam), möss, tamduva, skata, kaja, björktrast, koltrast, stare, pilfink och gråsparv om kulans utgångshastighet är minst 180 m/s.

7 kap. Eftersök

Tillåtna vapen, vapentillbehör och ammunition

1 § Skjutvapen som får användas för jakt enligt 2–6 kap. får vid eftersök, trots bestämmelserna i dessa kapitel, även användas med den ammunition och de vapentillbehör som anges i 2–7 §§. I tillägg till detta framgår av 6 och 7 §§ att ytterligare jaktmedel får användas i vissa situationer vid eftersök. Dessa föreskrifter begränsar inte vilka medel som får användas vid eftersök med stöd av 26 a och 28 §§ jaktlagen (1987:259).

2 § Vid eftersök på klövvilt får mörkersikte, termiskt sikte och lasersikte användas.

3 § Vid eftersök får kulgevär samt kombinationsgevär, oavsett kulpatronens klasstillhörighet, användas på samtliga arter om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara. Vid eftersök i sammanhållen bebyggelse ska kulan vara konstruerad för att expandera.

4 § Vid eftersök får, om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara, hagelgevär eller kombinationsgevär användas med 1. slugpatron, eller 2. hagelpatron laddad med hagel vars diameter är 8,0 mm eller mindre på samtliga arter.

5 § Av 17 § jaktförordningen (1987:905) framgår att hund får användas vid all jakt för spårning eller apportering av skadat eller fällt vilt, om hunden står under förarens kontroll.

6 § Trots 16 § första stycket lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter får hund lämpad för ändamålet användas för att stoppa eller avliva viltet. Detta är tillåtet om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara.

7 § Då viltet är under jägarens kontroll och i en sådan belägenhet att det inte kan ta sig från platsen får avlivning ske med enhandsvapen, kniv eller på annat ändamålsenligt sätt och med andra medel om det behövs för att förkorta viltets lidande eller för att människor och egendom inte ska utsättas för fara.

8 kap. Kemisk immobilisering av vilt

1 § Under de förutsättningar som framgår av 5 kap. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:32) om läkemedel och läkemedelsanvändning får sådana läkemedel som förskrivits eller tillhandahållits i enlighet med föreskrifterna användas vid kemisk immobilisering av vilt.

Krav på jägaren

2 § Den som jagar i syfte att kemiskt immobilisera vilt ska 1. med godkänt resultat ha genomfört immobiliseringskurs som Statens jordbruksverk har godkänt, och 2. ha avlagt jägarexamen för kulgevär avsedda för kulpatron klass 1.

Tillåtna vapen

3 § Luftgevär får användas vid jakt med injektionspilar för kemisk immobilisering utan de krav och begränsningar som anges i 6 kap. Utöver vad som anges i första stycket får blåsrör och spruta användas vid kemisk immobilisering av vilt vid jakt som sker i tillståndsgiven djurpark eller vid kemisk immobilisering av vilt som fångats i fångstredskap.

Tillåten ammunition samt krav på märkning

4 § Vid jakt i syfte att kemiskt immobilisera vilt får injektionspil användas.

5 § Varje injektionspil ska märkas med 1. telefonnummer till den som ansvarar för jakten, 2. pilens löpnummer, 3. varningstexten ”VARNING! Kan innehålla gift.”, och 4. symbolen för gift nedan.

Tillåten jakt

6 § Jakt i syfte att kemiskt immobilisera vilt får ske på uppdrag av 1. Naturvårdsverket, 2. Polismyndigheten, 3. länsstyrelse, 4. kommun, 5. forskningsinstitution som har tillstånd från försöksdjursetisk nämnd, 6. veterinär inom djurpark, och 7. den som har tillstånd att hålla vilt i vilthägn enligt 41 a § jaktförordningen (1987:905). Jakt enligt första stycket punkt 2 får inte ske vid eftersök av vilt som varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon eller ett spårbundet fordon. Jakt enligt första stycket punkt 7 får endast ske i vilthägn och om det krävs av veterinärmedicinska skäl eller för annan nödvändig hantering av viltet.

Krav vid jakten

7 § Den som bedriver jakt i syfte att kemiskt immobilisera vilt ska se till att en veterinär eller en expert som har kunskap om immobilisering av vilt finns tillgänglig och vid behov utan dröjsmål kan ta sig till platsen för jakten. Med expert avses samma som i 1 kap. 8 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om försöksdjur (SJVFS 2019:9).

8 § Den som bedriver jakt i syfte att kemiskt immobilisera vilt ska se till att en lämplig hund för uppspårning av immobiliserat vilt medförs då jakten pågår. Första stycket gäller inte vid jakt som sker i tillståndsgiven djurpark.

9 § Den som jagar med injektionspilar ska vidta rimliga åtgärder för att leta upp och omhänderta avlossade injektionspilar. Bedömningen av vad som är rimliga åtgärder ska göras med hänsyn tagen till samtliga omständigheter rörande den aktuella jakten.

10 § Den som bedriver jakt i syfte att kemiskt immobilisera vilt ska se till att djur som förolyckas under jakten obduceras av veterinär. Om obduktionen av ett sådant förolyckat djur inte utförs av Statens veterinärmedicinska anstalt ska 1. histologiskt material förvarat i formalin, 2. en beskrivning av händelseförloppet, och 3. en utförlig obduktionsrapport snarast skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt.

9 kap. Övriga bestämmelser

Undantag från förbudet om bly i ammunition vid sportskytte

1 § Trots förbudet i 14 b § 1 förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter får ammunition innehållande blyhagel användas av tävlingslicensierade skyttar vid övning och tävling i de internationella skyttegrenarna skeet, trap och dubbeltrap i Sverige. Undantaget gäller oavsett skyttens nationalitet.

Undantag från dessa föreskrifter

2 § Den som har tillstånd att inneha vapen för jaktändamål som har meddelats enligt äldre föreskrifter får fortfarande använda dessa för jakt om vapnen uppfyller de krav som gällde när tillståndet meddelades. Övriga krav på tillåten ammunition och tillåten jakt enligt dessa föreskrifter ska dock vara uppfyllda för att sådana vapen ska få användas vid jakt.

3 § Naturvårdsverket kan i enskilda fall meddela undantag från dessa föreskrifter.

Bestämmelser om ansvar

4 § Av jaktlagen (1987:259) framgår att den som bryter mot dessa föreskrifter kan dömas till straff.

Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 augusti 2023. Naturvårdsverket BJÖRN RISINGER Gunilla Ewing Skotnicka (Naturavdelningen)