Ändringar i vägtrafikdataförordningen (2019:382) och förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning

Promemoria

Ändringar i vägtrafikdataförordningen (2019:382) och förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslås det att ytterligare uppgifter ska registreras i vägtrafikregistret. Vidare föreslås det bli tillåtet att använda fler sökbegrepp vid sökning i dels vägtrafikregistret, dels andra gemensamt tillgängliga uppgifter. Slutligen föreslås det bli tillåtet att använda en extra registreringsskylt vid transport av last eller annat som skymmer ett fordons ordinarie registreringsskylt. Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.

1 Författningsförslag

1.1 Förslag till ändring i vägtrafikdataförordningen (2019:382)

Regeringen föreskriver i fråga om vägtrafikdataförordningen (2019:382) dels att 3 kap. 17 §, 4 kap. 1 – 4, 6 och 8 – 12 §§, 6 kap. 7 §, bilagorna 1 – 4 och rubriken närmast före 3 kap. 17 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas två nya paragrafer, 4 kap. 23 § och 5 kap. 13 a §, av följande lydelse.

3 kap.

17 §

Ytterligare bestämmelser om gallring av uppgifter finns i bilaga 4.

4 kap.

1 §

Vid sökning i vägtrafikregistret i uppgifter som rör fordon får som

c) postnummer, vid försäljning av uppgifter enligt 9 § förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen, 2. registreringen av felparkeringsavgifter användas a) registreringsnummer, person- a) registreringsnummer, landsnummer, samordningsnummer, kod, personnummer, samordningsorganisationsnummer eller ärende- nummer, organisationsnummer nummer, eller eller ärendenummer, eller b) datum för uppgifter om felparkeringsavgifter som avses i bilaga 1 avsnitt 3 och som är förenade med datum, 3. registreringen av trängselskatt användas a) registreringsnummer, lands- a) registreringsnummer, landskod i kombination med regis- kod, personnummer, samordningstreringsnummer , personnummer, nummer eller organisationssamordningsnummer eller orga- nummer, eller nisationsnummer, eller b) datum för uppgifter om trängselskatt som avses i bilaga 1 avsnitt 4 och som är förenade med datum, och 4. registreringen av infrastrukturavgifter på väg användas a) registreringsnummer, lands- a) registreringsnummer, landskod i kombination med regis- kod, personnummer, samordningstreringsnummer , personnummer, nummer eller organisationssamordningsnummer eller orga- nummer, eller nisationsnummer, eller b) datum för uppgifter om infrastrukturavgifter på väg som avses i bilaga 1 avsnitt 5 och som är förenade med datum. Även en kombination av de sökbegrepp som anges i första stycket får användas.

2 § Vid sökning i vägtrafikregistret i uppgifter som rör behörigheter får som sökbegrepp när det gäller 1. registreringen av körkort användas a) personnummer, samordnings- a) personnummer, samordningsnummer eller referensnummer, nummer , körkortsnummer eller referensnummer, b) uppgifter om giltigt körkort eller förarbevis, behörighet, återkallelsegrund eller förarprövare, c) utbildningsanordnare eller rapportör av genomförd utbildning eller prov, vid tillsyn av utbildningsanordnare, c ) datum för körkortsuppgifter d ) datum för körkortsuppgifter som avses i bilaga 2 avsnitt 2 och som avses i bilaga 2 avsnitt 2 och som är förenade med datum eller som är förenade med datum eller administrativa uppgifter som avses administrativa uppgifter som avses i bilaga 2 avsnitt 6, eller i bilaga 2 avsnitt 6, eller d ) namnet på den stat som har e ) namnet på den stat som har utfärdat ett utländskt körkort i utfärdat ett utländskt körkort i 5

kombination med körkortsnummer kombination med körkortsnummer eller motsvarande, eller motsvarande, 2. registreringen av taxiförarlegitimation användas a) personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, förarkod, namn eller del av namn, b) datum för uppgifter om taxiförarlegitimation som avses i bilaga 2 avsnitt 3.1 och som är förenade med datum, eller c) ogiltighet, 3. registreringen av yrkesmässig trafik och taxitrafik användas a) personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn, b) datum för sådana uppgifter som avses i bilaga 2 avsnitt 3.4 och som är förenade med datum, c) uppgifter om ADR-intyg, eller d) administrativa uppgifter som avses i bilaga 2 avsnitt 6, 4. registreringen av färdskrivarkort användas a) personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn, b) födelsedatum eller födelseort för innehavare av förarkort, c) kortnummer eller beställningsnummer, d) sista giltighetsdag, e) kortstatus som avses i bilaga 2 e) kortstatus som avses i bilaga 2 avsnitt 4 och som är förenad med avsnitt 4 och som är förenad med datum, eller datum, f) körkortsnummer och land där f) körkortsnummer och land där körkortet har utfärdats, och körkortet har utfärdats, g) land som har utfärdat ett utländskt förarkort med ett svenskt körkortsnummer, h) land som har rapporterat ändrad kortstatus, eller i) grund för utfärdande av ersättningskort, och 5. registreringen av yrkes- 5. registreringen av yrkeskompetensbevis användas person- kompetensbevis användas nummer, samordningsnummer a) personnummer, samordningseller serienummer. nummer eller serienummer , och b) utbildningsanordnare eller rapportör av genomförd utbildning eller prov, vid tillsyn av utbildningsanordnare .

3 § Vid sökning i vägtrafikregistret i uppgifter som rör tillstånd får som sökbegrepp när det gäller registreringen av 1. tillstånd att bedriva yrkesmässig verksamhet användas a) registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn, filialnummer, b) datum för tillstånds- och intygsuppgifter som avses i bilaga 3 och som är förenade med datum, eller 6 c) slag av tillstånd, intyg, behörighet eller befattning,

2. tillstånd att bedriva yrkes- 2. tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik, utöver vad som anges mässig trafik, utöver vad som anges i 1, även användas i 1, användas a) serienummer på gemenskapstillstånd, b) nummer på intyg om yrkeskunnande, c) fordons eller tillstånds användningssätt, d) kopia av gemenskapstillstånd d) kopia av gemenskapstillstånd eller serienummer på kopian, eller eller serienummer på kopian, e) företags riskvärde, och e) företags riskvärde, eller f) destinationsland, 3. tillstånd att bedriva redo- 3. tillstånd att bedriva redovisningscentral för taxitrafik, ut- visningscentral för taxitrafik, utöver vad som anges i 1, även över vad som anges i 1, användas användas de uppgifter som enligt de uppgifter som enligt bilaga 3 bilaga 3 avsnitt 5 förs in i registret. avsnitt 5 förs in i registret , och 4. tillstånd att bedriva utbildningsverksamhet, utöver vad som anges i 1, användas a) skolenhetskod, trafikskolekod, eller förarprövarkod, b) utbildningsplats eller provplats, eller c) ort eller län .

4 § Vid sökning i vägtrafikregistret i uppgifter som rör tillsyn får som sökbegrepp användas 1. registreringsnummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, namn eller del av namn, filialnummer, 2. slag av transportverksamhet, 3. kontrollperiod, 3 . datum för kontroll i företags 4. datum för kontroll i företags lokaler, eller lokaler, 5. antal kontrollerade arbetsdagar, förare eller fordon, 6. antal överträdelser, 7. datum för beslut eller laga kraft för ett avgörande som rör en överträdelse, 8. ärende då en företagskontroll inte har kunnat genomföras, 4 . företags riskvärde . 9. företags riskvärde , 10. sanktionsavgift, 11. ärendenummer, och 12. slag av ärende eller beslut .

6 § Utöver vad som anges i 1 – 5 §§ får sökning i vägtrafikregistret ske efter uppgift 1. för vilken tidpunkt för gallring har inträtt, och 2. om betalning av skatt eller avgift. 7

Vid sökning efter uppgift om betalning av skatt eller avgift får som sökbegrepp användas 1. betalningsstatus, och 1. betalningsstatus, 2 . belopp, och 2 . betalningsreferens eller del av 3. betalningsreferens eller del av betalningsreferens. betalningsreferens.

8 § Vid sökning i andra gemensamt tillgängliga uppgifter än vägtrafikregistret får som sökbegrepp användas 1. personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller födelsedatum, 2. del av personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer, 3. namn, del av namn eller initialer, 4. e-postadress, telefonnummer 4. adress eller del av adress, eller faxnummer, postnummer eller del av ett sådant nummer, e-postadress, telefonnummer eller faxnummer, 5. en handläggares namn, del av namn, initialer eller organisatoriska tillhörighet, 5 . ärendenummer eller diarie- 6 . ärendenummer , diarienummer nummer, eller del av ett sådant nummer , 7. ärendemening eller del av ärendemening, 6 . slag av ärende eller handling, 8 . slag av ärende , beslut eller handling, 7 . ett ärendes status, 9 . ett ärendes status och datumintervall kopplat till statusen , 10. datum för beslut, bevakning eller då ett ärende avslutats, 8 . datum då en handling kom in 11 . datum då en handling kom in eller upprättades, eller upprättades, 9 . fordons registreringsnummer, 12. ett fordons registreringsoch nummer eller del av ett sådant nummer, och 10 . betalningsreferens eller del 13 . betalningsreferens eller del av betalningsreferens, belopp, av betalningsreferens, belopp, datum för betalning, konto för datum eller konto för betalning betalning eller betalningsstatus i eller betalningsstatus i fråga om fråga om skatt eller avgift. skatt eller avgift.

9 § Utöver de sökbegrepp som anges i 8 § får som sökbegrepp i fråga om fordonsverksamheten användas 1. fordonsidentifieringsnummer, 1. fordonsidentifieringsnummer, och särskilt identifikationsnummer eller del av ett sådant nummer , 2. särskild teckenkombination 8 för personlig fordonsskylt .

2. särskild teckenkombination för personlig fordonsskylt eller del av en sådan kombination, 3. beteckning på saluvagnsskylt eller skylt för beskickningsfordon eller del av en sådan beteckning , 4. fabrikat eller fabrikatskod, 5. land eller landskod, 6. ursprung, och 7. importdatum .

10 § Utöver de sökbegrepp som anges i 8 § får som sökbegrepp i fråga om tillståndsverksamheten användas 1. slag av tillstånd, 1. slag av tillstånd, 2. intyg, 2. intyg, 3. behörighet , eller 3. behörighet, 4. befattning. 4. befattning , 5 . installation eller besiktning av taxameterutrustning, 6 . typ av brist vid överföring av taxameteruppgifter och datum för bristen, 7 . utebliven överföring av taxameteruppgifter, 8 . utbildningsanordnare eller företrädare för verksamheten, och 9. uppgifter om prov .

11 § Utöver de sökbegrepp som anges Utöver de sökbegrepp som anges i 8 § får som sökbegrepp i fråga om i 8 § får som sökbegrepp i fråga om tillsynsverksamheten användas den verksamhet som rör tillsyn av kör- och vilotider och arbetstid vid visst vägtransportarbete användas 1. förarkortsnummer, och 2. datum för kontroll.

12 § Ä ven en kombination av de Inom respektive verksamhetssökbegrepp som anges i 8 – 11 §§ område, dvs områdena fordon, får användas. behörigheter, tillstånd och tillsyn, får ä ven en kombination av de sökbegrepp som anges i 8 – 11 §§ användas.

23 § Transportstyrelsen får medge Skatteverket direktåtkomst till uppgifter om betalningar och

aviseringar av sådana fordonsrelaterade skatter och avgifter som avses i 22 §.

5 kap.

13 a § På begäran av Polismyndigheten eller Skatteverket ska en uppgift om riskvärde enligt bilaga 3 avsnitt 2.3 eller bilaga 4 avsnitt 2.3 lämnas ut. Polismyndigheten och Skatteverket ska ha rätt att ta del av uppgifterna om riskvärde vid direktåtkomst till vägtrafikregistret enligt 3 kap. 4 § vägtrafikdatalagen (2019:369) och 4 kap. 13 §.

6 kap.

7 § När Transportstyrelsen får en När Transportstyrelsen får en underrättelse från Polismyndig- underrättelse från Polismyndigheten enligt 3 §, 5 § andra stycket heten enligt 3 §, 5 § andra stycket eller 6 § får Transportstyrelsen eller 6 § får Transportstyrelsen sammanställa uppgifterna med de sammanställa uppgifterna med de uppgifter för personen i fråga om uppgifter för personen i fråga om behörigheter enligt bilaga 2 avsnitt behörigheter enligt bilaga 2 avsnitt 1, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2 och 4 och till- 1, 2.1, 2.2, 3.1, 3.2 och 4 , tillstånd stånd enligt bilaga 3 som behövs enligt bilaga 3 och tillsyn enligt för prövningen. Detta ska göras bilaga 4 som behövs för prövmed de begränsningar som framgår ningen. Detta ska göras med de av andra stycket och under förut- begränsningar som framgår av sättning att uppgifterna avser andra stycket och under förutsättning att uppgifterna avser 1. en innehavare av gällande körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller förarbevis, 2. den för vilken a) tid för återkallelse tills vidare eller spärrtid enligt körkortslagen (1998:488) har beslutats men ännu inte löpt ut, b) spärrtiden löpt ut och körkort eller förarbevis får utfärdas utan krav på ytterligare prövning enligt 5 kap. 14 § andra stycket körkortslagen, c) tid för villkor om alkolås löpt ut och körkort får utfärdas efter ansökan enligt 5 kap. 15 b § första stycket körkortslagen, eller d) körkortstillstånd, körkort, traktorkort eller förarbevis är omhändertaget enligt 5 kap. 7 § körkortslagen, 3. en innehavare av utländskt körkort som är permanent bosatt i Sverige, 4. en innehavare av gällande taxiförarlegitimation, 5. den för vilken a) tid för återkallelse tills vidare av taxiförarlegitimation enligt taxitrafiklagen (2012:211) har beslutats men ännu inte löpt ut, eller

b) taxiförarlegitimation är ogiltig endast på grund av att föreskriven körkortsbehörighet saknas, 6. den som har gällande tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik, den vars tillstånd tillfälligt har dragits in enligt artikel 13 i förordning (EG) nr 1071/2009 eller någon annan prövad person som avses i 2 kap. 2 eller 3 § yrkestrafiklagen (2012:210), 7. den som har gällande tillstånd att bedriva taxitrafik eller någon annan prövad person som avses i 2 kap. 6 eller 7 § taxitrafiklagen, 8. den som har gällande tillstånd att bedriva biluthyrning eller någon annan prövad person som avses i 8 eller 9 § lagen (1998:492) om biluthyrning, 9. den som har gällande tillstånd 9. den som har gällande tillstånd att få driva en redovisningscentral att få driva en redovisningscentral för taxitrafik eller någon annan för taxitrafik eller någon annan prövad person enligt 11 eller 12 § prövad person enligt 11 eller 12 § lagen (2014:1020) om redo- lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik, visningscentraler för taxitrafik, eller 10. den som har gällande till- 10. den som har gällande tillstånd stånd att bedriva utbildningsverk- att bedriva utbildningsverksamhet samhet enligt 4 kap. 9 § körkorts- enligt 4 kap. 9 § körkortslagen, 2 § lagen, 2 § lagen (1998:493) om lagen (1998:493) om trafikskolor, trafikskolor, 8 kap. 1 § lagen 8 kap. 1 § lagen (2007:1157) om (2007:1157) om yrkesförarkom- yrkesförarkompetens eller 2 § petens eller 2 § lagen (2009:121) lagen (2009:121) om utbildning till om utbildning till förare av förare av mopeder, snöskotrar och mopeder, snöskotrar och terräng- terränghjulingar eller någon annan hjulingar eller någon annan prövad prövad person som avses i bilaga 3 person som avses i bilaga 3 avsnitt avsnitt 5.2, eller 5.2 . 11. den som utför transporter som omfattas av förordning (EG) nr 561/2006 eller förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter. Uppgifterna från Polismyndig- Uppgifterna från Polismyndigheten ska inte behandlas enligt heten ska inte behandlas enligt första stycket om underrättelsen första stycket om underrättelsen endast avser brott som sammanlagt endast avser brott som sammanlagt har föranlett penningböter till ett har föranlett penningböter till ett belopp som understiger 1 200 belopp som understiger 1 200 kronor. Detta gäller dock inte om kronor. Detta gäller dock inte om den som uppgiften avser under de 1. den som uppgiften avser under senaste fem åren har befunnits de senaste fem åren har befunnits skyldig till något annat brott som skyldig till något annat brott som avses i 3 §. avses i 3 § , eller 2. uppgifterna avser brott enligt 9 kap. 5 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. eller 19 § för- 11

ordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter .

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021.

Bilaga 1. Fordon

Nuvarande lydelse

Följande uppgifter som rör fordon ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om fordonsägare, ackrediterade verkstäder som avses i 6 kap. 17 § fordonsförordningen (2009:211), ackrediterade besiktningsorgan, innehavare av saluvagnslicens, skattskyldig enligt avsnitt 4.2 och avgiftsskyldig enligt avsnitt 5.2 ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer eller motsvarande För fysisk person: folkbokföringsadress eller , om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet En adress i ett annat land får anges om adress i Sverige saknas för 1. ägaren i fråga om tillfällig registrering av ett fordon och ägaren är en fysisk person, 2. en sådan ackrediterad verkstad som avses i 6 kap. 17 § fordonsförordningen (2009:211) , 3. en skattskyldig enligt avsnitt 4.2, eller 4. en avgiftsskyldig enligt avsnitt 5.2 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. Fordonsuppgifter

2.1 Fordon

Sådana uppgifter om ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning som är av betydelse för fordonskontrollen.

Dessutom ska följande uppgifter antecknas:

Drivmedel

EG-typgodkännande – intyg nr – utfärdandedatum – variant – version – informationsdokument nr

Fabrikat/typ

Fordonsår

Färg – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Totalvikt

Modellkod, tankvolym och fordonsår antecknas inte för EGtypgodkända fordon

2.2 Ägare

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.3 Allmänt

Avgifter – vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon – övriga avgifter som rör fordon – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Föreläggande om besiktning med angivande av senaste datum för föreläggandet

Försäkring – företag – datum för tecknande – försäkring saknas

Högsta totalvikten på ett släpfordon för att det ska få dras av en bil som framförs av förare med körkortsbehörighet B – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.4 Besiktning, efterkontroll, flygande inspektion och annan kontroll

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Besiktningstekniker som utfört och rapporterat besiktningen

Datum och klockslag då besiktningen utförts – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Underkänt besiktningsresultat

Vägmätarställning – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.6 Tillfällig registrering

14 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Allmänna uppgifter Datum för registrering Efterlysning

Försäkring – datum för tecknande – företag – försäkring saknas Giltighetstid – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Uppgifter om trängselskatt

4.1 Passagen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Fordonsslag Kontrollpunkt – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

5. Uppgifter om infrastrukturavgifter

5.1 Passagen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Fordonsslag Registreringsnummer eller beteckning på skylt – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse Följande uppgifter som rör fordon ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om fordonsägare, ackrediterade verkstäder som avses i 6 kap. 17 § fordonsförordningen (2009:211), ackrediterade besiktningsorgan, innehavare av saluvagnslicens, skattskyldig enligt avsnitt 4.2 och avgiftsskyldig enligt avsnitt 5.2 ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer eller motsvarande

För fysisk person: folkbokföringsadress eller en särskild postadress som är anmäld hos Skatteverket eller , om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet En adress i ett annat land får anges om adress i Sverige saknas för 1. ägaren i fråga om tillfällig registrering av ett fordon och ägaren är en fysisk person, 2. en sådan ackrediterad verkstad som avses i 6 kap. 17 § fordonsförordningen, 3. en skattskyldig enligt avsnitt 4.2, eller 4. en avgiftsskyldig enligt avsnitt 5.2 – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2. Fordonsuppgifter

2.1 Fordon

Sådana uppgifter om ett registrerat fordons beskaffenhet och utrustning som är av betydelse för fordonskontrollen.

Dessutom ska följande uppgifter antecknas:

Bilmärkeskod

Drivmedel

EG-typgodkännande – informationsdokument nr – intyg nr – utfärdandedatum – variant – version

Fabrikat/typ

Fordonsår (årsmodell, tillverkningstidpunkt eller datum då fordonet för första gången togs i bruk)

Färg – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Totalvikt

Modellkod, tankvolym och årsmodell antecknas inte för EGtypgodkända fordon

2.2 Ägare

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.3 Allmänt

Användningsförbud enligt – lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon – vägtrafikskattelagen (2006:227) – lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt

Avgifter – vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon – övriga avgifter som rör fordon – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Föreläggande om besiktning med angivande av senaste datum för föreläggandet

Försäkring – datum för tecknande – datum när försäkring upphörde – företag – försäkring saknas – försäkringsbolagskod

Högsta totalvikten på ett släpfordon för att det ska få dras av en bil som framförs av förare med körkortsbehörighet B – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.4 Besiktning, efterkontroll, flygande inspektion och annan kontroll

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Besiktningstekniker som utfört och rapporterat besiktningen

Certifikat om godkänt kontrollresultat för fordon avsett för transport av visst farligt gods (ADR) – anmärkningar – beskrivning av fasta tankar eller batterifordon – tillverkare av tanken – tankens/batterifordonets godkännandenummer – tanktillverkarens serienummer/identifikation av element i batterifordon – tillverkningsår – tankkod enligt 4.3.3.1 eller 4.3.4.1 i den europeiska överenskommelsen den 30 september 1957 om internationell transport av farligt gods på väg (ADR [SÖ 1974:9]) – särbestämmelser TC och TE enligt 6.8.4 i ADR – beskrivning av fordonet – certifikatnummer – farligt gods godkänt för transport 17

– för EX-fordon: samhanteringsgrupp J ja/nej – för tankfordon/batterifordon: ämnen enligt tankkod eller särskilt angivna ämnen – fordonets tillverkare – fordonsbeteckning enligt 9.1.1.2 i ADR – fordonsidentifieringsnummer – giltighetstid – namn och företagsadress för transportör, användare eller ägare – registreringsnummer – tillsatsbromssystem med bromsförmåga

Datum och klockslag då besiktningen utförts – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Underkänt besiktningsresultat

Underkänt kontrollresultat för fordon avsett för transport av visst farligt gods (ADR)

Vägmätarställning – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.6 Tillfällig registrering

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Allmänna uppgifter Datum för registrering

Efterlysning

Försäkring – datum för tecknande – datum när försäkring upphörde – företag – försäkring saknas – försäkringsbolagskod

Giltighetstid – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Uppgifter om trängselskatt

4.1 Passagen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Fordonsslag

Fotografisk bild av passagen

Kontrollpunkt – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

5. Uppgifter om infrastrukturavgifter

5.1 Passagen

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Fordonsslag Fotografisk bild av passagen Registreringsnummer eller beteckning på skylt – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Bilaga 2. Behörigheter

Nuvarande lydelse

Följande uppgifter som rör behörigheter ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

Följande identitetsuppgifter ska föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer, födelsedatum eller motsvarande För utfärdande av förarkort, födelseort För fysisk person: folkbokföringsadress , eller om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3. Uppgifter om yrkesmässig Särskilda bestämmelser om trafik och taxitrafik gallring

3.1 Taxiförarlegitimation

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Den myndighet som har meddelat ett beslut

Giltighetstid för ett beslut om interimistisk återkallelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Uppgifter om färdskrivarkort

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Giltighetstid

Kortnummer

Körkortsuppgifter som behövs för utfärdande av förarkort

Föreslagen lydelse

Följande uppgifter som rör behörigheter ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

Följande identitetsuppgifter ska föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer, födelsedatum eller motsvarande För utfärdande av förarkort, födelseort För fysisk person: folkbokföringsadress eller en särskild postadress som är anmäld hos Skatteverket eller , om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

3. Uppgifter om yrkesmässig Särskilda bestämmelser om trafik och taxitrafik gallring

3.1 Taxiförarlegitimation

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Den myndighet som har meddelat ett beslut

Förarkod

Förlust av en legitimationshandling

Giltighetstid för ett beslut om interimistisk återkallelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

4. Uppgifter om färdskrivarkort

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Giltighetstid

Grund för utfärdande av ersättningskort

Kortnummer

Körkortsuppgifter som behövs för utfärdande av förarkort

Land som har rapporterat ändrad kortstatus

Land som har utfärdat ett utländskt förarkort med ett svenskt körkortsnummer

Bilaga 3. Tillstånd

Nuvarande lydelse

Följande uppgifter som rör tillstånd ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om tillståndshavare för yrkesmässig trafik, taxitrafik, biluthyrning, redovisningscentraler för taxitrafik och utbildning samt för ackrediterade verkstäder och fordonstillverkare för färdskrivare ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande För fysisk person: folkbokföringsadress, eller om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet Landskod (om yrkesmässig trafik)

I fråga om den som är ansvarig för trafikutövningen eller verksamheten avseende redovisningscentraler för taxitrafik, övriga personer som har prövats enligt yrkestrafiklagen (2012:210), taxitrafiklagen (2012:211), lagen (1998:492) om biluthyrning eller lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik, den som är juridiskt ombud för ett företag som bedriver yrkesmässig trafik, föreståndare för en redovisningscentral för taxitrafik i samband med dödsfall eller konkurs och personer som avses i avsnitt 6.2 ska följande identitetsuppgifter antecknas: Fullständigt namn Personnummer, samordningsnummer eller födelsedatum Födelseort (om yrkesmässig trafik)

2. Yrkestrafik, taxitrafik och biluthyrning

2.1 Tillstånd

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Beslut om tillfällig indragning eller återkallelse av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1071/2009

Beslut om varning i fråga om eller återkallelse av ett taxitrafiktillstånd

Beslut om – gemenskapstillstånd enligt förordning (EG) nr 1072/2009 eller förordning (EG) nr 1073/2009, – linjetrafiktillstånd inom EES enligt 3 kap. 1 § yrkestrafiklagen (2012:210), – taxitrafiktillstånd, – tillstånd till biluthyrning,

– transporttillstånd enligt 3 kap. 3 § yrkestrafiklagen avseende persontransporter, eller – yrkestrafiktillstånd

Delgivning av ett beslut om återkallelse av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik

Delgivning av ett beslut om varning eller återkallelse av ett taxitrafiktillstånd

Giltighetstid för ett beslut om tillfällig indragning av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik

Gemenskapstillstånd enligt förordning (EG) nr 1072/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 och förordning (EG) nr 1073/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – begynnelsedatum – serienummer – sista giltighetsdatum – tillståndsstatus

Intyg om yrkeskunnande enligt förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – datum för utfärdande av intyget – land som har utfärdat intyget – nummer på utfärdat intyg

Olämplighetsförklaring av trafikansvarig enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – datum när olämplighetsförklaringen börjar att gälla – datum när olämplighetsförklaringen upphör att gälla – åtgärder för att återupprätta det goda anseendet – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.3 Belastningsuppgifter Särskilda bestämmelser om gallring

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Grund för återkallelse, tillfällig indragning eller olämplighetsförklaring

Uppgifter om överträdelser enligt artikel 6.1 tredje stycket b) eller bilaga IV till förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 som har begåtts i andra länder : – datum för kontroll när över- 24 trädelsen konstaterades

– datum för laga kraft av avgörande avseende överträdelsen – datum för överträdelsen – land där överträdelsen konstaterades – slag av överträdelse – överträdelsens allvarlighetsgrad

Uppgift om riskvärde för ett företag Uppgiften ska gallras när en ny som bedriver yrkesmässig trafik uppgift registreras eller när ett tillstånd återkallas – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6. Utbildnings- och provverksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6.2 Uppgifter om personal

Förordnande att förrätta prov – som avses i 8 § förordningen (2009:186) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar – som förarprövare vid Trafikverket, Försvarsmakten gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt 3 kap. 10 § körkortsförordningen (1998:980) – vid gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt 2 kap. 6 § förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens

Godkännande som – Trafiklärare – Trafikskolechef – Utbildningsledare

Datum för beslut om varning eller återkallelse av ett godkännande som trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare

Lärare vid – introduktionsutbildning – riskutbildning – utbildning för yrkeskompetensbevis – utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar

Lärares behörighet

Rapportör av en genomförd utbildning eller ett prov

6.3 Belastningsuppgifter

Grund för varning eller återkallelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Följande uppgifter som rör tillstånd ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om tillståndshavare för yrkesmässig trafik, taxitrafik, biluthyrning, redovisningscentraler för taxitrafik och utbildning samt för ackrediterade verkstäder och fordonstillverkare för färdskrivare ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer eller motsvarande För fysisk person: folkbokföringsadress eller en särskild postadress som är anmäld hos Skatteverket eller , om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet Landskod (om yrkesmässig trafik)

I fråga om utbildnings- och provverksamhet ska även följande antecknas: – skolenhetskod eller trafikskolekod – utbildningsplats eller provplats – ort och län

I fråga om den som är ansvarig för trafikutövningen eller verksamheten avseende redovisningscentraler för taxitrafik, övriga personer som har prövats enligt yrkestrafiklagen (2012:210), taxitrafiklagen (2012:211), lagen (1998:492) om biluthyrning eller lagen (2014:1020) om redovisningscentraler för taxitrafik, den som är juridiskt ombud för ett företag som bedriver yrkesmässig trafik, föreståndare för en redovisningscentral för taxitrafik i samband med dödsfall eller konkurs och personer som avses i avsnitt 6.2 ska följande identitetsuppgifter antecknas: Fullständigt namn Personnummer, samordningsnummer eller födelsedatum Födelseort (om yrkesmässig trafik) Förarprövarkod (om utbildnings- eller provverksamhet)

2. Yrkestrafik, taxitrafik och biluthyrning

2.1 Tillstånd

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Beslut om tillfällig indragning eller återkallelse av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik enligt artikel 13.3 i förordning (EG) nr 1071/2009

Beslut om varning i fråga om eller återkallelse av ett taxitrafiktillstånd eller ett tillstånd till biluthyrning

Beslut om – gemenskapstillstånd enligt förordning (EG) nr 1072/2009 eller förordning (EG) nr 1073/2009, – linjetrafiktillstånd inom EES enligt 3 kap. 1 § yrkestrafiklagen (2012:210), – taxitrafiktillstånd, – tillstånd till biluthyrning, – transporttillstånd enligt 3 kap. 3 § yrkestrafiklagen avseende persontransporter, eller – yrkestrafiktillstånd

Delgivning av ett beslut om återkallelse av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik

Delgivning av ett beslut om varning eller återkallelse av ett taxitrafiktillstånd eller ett tillstånd till biluthyrning

Giltighetstid för ett beslut om tillfällig indragning av ett tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik

Gemenskapstillstånd enligt förordning (EG) nr 1072/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013 och förordning (EG) nr 1073/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – begynnelsedatum – serienummer – sista giltighetsdatum – tillståndsstatus

Intyg om yrkeskunnande enligt förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – datum för utfärdande av intyget – land som har utfärdat intyget – nummer på utfärdat intyg

Linjetrafiktillstånd enligt förordning (EG) nr 1073/2009: – destinationsland – sista giltighetsdatum

Olämplighetsförklaring av trafikansvarig enligt artikel 14 i förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – datum när olämplighetsförklaringen börjar att gälla – datum när olämplighetsförklaringen upphör att gälla – åtgärder för att återupprätta det goda anseendet – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.3 Belastningsuppgifter Särskilda bestämmelser om gallring

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – Grund för återkallelse, tillfällig indragning eller olämplighetsförklaring

Uppgifter om överträdelser enligt artikel 6.1 tredje stycket b) eller bilaga IV till förordning (EG) nr 1071/2009 i lydelsen enligt rådets förordning (EU) nr 517/2013: – datum för kontroll när överträdelsen konstaterades – datum för laga kraft av avgörande avseende överträdelsen – datum för överträdelsen – land där överträdelsen konstaterades – slag av överträdelse – överträdelsens allvarlighetsgrad

Uppgift om riskvärde för ett företag Uppgiften ska gallras när en ny som bedriver yrkesmässig trafik uppgift registreras eller när ett tillstånd återkallas – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6. Utbildnings- och provverksamhet

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6.2 Uppgifter om personal

Företrädare för utbildnings- eller provverksamhet

Förordnande att förrätta prov – som avses i 8 § förordningen (2009:186) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar – som förarprövare vid Trafikverket, Försvarsmakten gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt 3 kap. 10 § körkortsförordningen (1998:980) – vid gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning enligt 2 kap. 6 § förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens

Godkännande som – trafiklärare

– trafikskolechef – utbildningsledare

Datum för beslut om varning eller återkallelse av ett godkännande som trafikskolechef, utbildningsledare eller trafiklärare

Lärare vid – introduktionsutbildning – riskutbildning – utbildning för yrkeskompetensbevis – utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar Lärares behörighet

Synprövare Rapportör av en utbildning , ett prov eller en synprövning

6.3 Belastningsuppgifter

Grund för varning eller återkallelse – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Bilaga 4. Tillsyn

Nuvarande lydelse

Följande uppgifter som rör tillsyn av kör- och vilotider ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om kontrollobjekt ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer eller motsvarande E-postadress (i förekommande fall) För fysisk person: folkbokföringsadress, eller om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet

2. Tillsynsuppgifter Särskilda bestämmelser om gallring

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.2 Fordon

Registreringsnummer för fordon som används i transportverksamhet som omfattas av förordning (EG) nr 561/2006

2.3 Belastningsuppgifter

Uppgifter om överträdelser av för- Belastningsuppgiften ska gallras ordning (EG) nr 561/2006 och fem år efter det att uppgiften fördes Europaparlamentets och rådets för- in i registret ordning (EU) nr 165/2014 av den 4 februari 2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet – antal överträdelser – datum för överträdelsen – överträdelsernas allvarlighetsgrad

Uppgift om ett företags riskvärde Uppgiften ska gallras när en ny uppgift registreras

2.4 Uppgifter om kontroller av kör- och vilotider

Antal kontrollerade arbetsdagar Uppgiften ska gallras tio år efter det att uppgiften fördes in i registret

Datum för kontroll Uppgiften ska gallras tio år efter det att uppgiften fördes in i registret

Utfall av kontroll Uppgiften ska gallras tio år efter det – beslut om sanktionsavgift att uppgiften fördes in i registret – beslut om sanktionsavgift och att initiera tillsyn – utan anmärkning

3. Övrigt

Uppgifter som behövs av administrativa skäl för handläggningen av frågor eller ärenden som rör tillsynsverksamheten.

Föreslagen lydelse

Följande uppgifter som rör tillsyn av kör- och vilotider och av arbetstid vid visst vägtransportarbete ska föras in i vägtrafikregistret:

1. Identitetsuppgifter

I fråga om kontrollobjekt ska följande identitetsuppgifter föras in i vägtrafikregistret: Fullständigt namn eller företagsnamn Personnummer, organisationsnummer, samordningsnummer eller motsvarande E-postadress (i förekommande fall) För fysisk person: folkbokföringsadress eller en särskild postadress som är anmäld hos Skatteverket eller , om han eller hon inte är folkbokförd i Sverige, en annan adress i landet För juridisk person: adress i landet

2. Tillsynsuppgifter Särskilda bestämmelser om gallring

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

2.2 Fordon

Registreringsnummer för fordon som används i transportverksamhet som omfattas av – förordning (EG) nr 561/2006 , eller – förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter

2.3 Belastningsuppgifter

Uppgifter om överträdelser av för- Belastningsuppgiften ska gallras ordning (EG) nr 561/2006 , Europa- vid den senaste av följande tidparlamentets och rådets förordning punkter: (EU) nr 165/2014 av den 4 februari – fem år efter det att uppgiften 2014 om färdskrivare vid vägtran- fördes in i registret , eller sporter, om upphävande av rådets – tre år efter det att avgörandet förordning (EEG) nr 3821/85 om avseende överträdelsen har fått färdskrivare vid vägtransporter och laga kraft om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet, förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter och lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete – antal överträdelser – datum för överträdelsen – slag av överträdelse – överträdelsernas allvarlighetsgrad

Uppgift om ett företags riskvärde Uppgiften ska gallras när en ny uppgift registreras

2.4 Uppgifter om kontroller av kör- och vilotider

Antal kontrollerade Uppgifterna ska gallras tio år efter – arbetsdagar det att uppgifterna fördes in i – förare registret – fordon

Datum för Uppgifterna ska gallras tio år efter – kontroll det att uppgifterna fördes in i – beslut registret

– laga kraft för ett avgörande som rör en överträdelse

Utfall av kontroll Uppgifterna ska gallras tio år efter – avskrivning det att uppgifterna fördes in i – beslut om sanktionsavgift och registret belopp – beslut utan sanktionsavgift – utan anmärkning

Ärenden där en företagskontroll Uppgiften ska gallras tio år efter inte har kunnat genomföras det att uppgiften fördes in i registret

2.5 Uppgifter om tillsyn av arbetstid vid visst vägtransportarbete

Antal kontrollerade förare Uppgiften ska gallras tio år efter det att uppgiften fördes in i registret

Datum för Uppgifterna ska gallras tio år efter – tillsyn det att uppgifterna fördes in i – beslut registret – laga kraft för ett avgörande som rör en överträdelse

Utfall av tillsyn Uppgifterna ska gallras tio år efter – ansökan om utdömande av vite det att uppgifterna fördes in i – avskrivning registret – beslut om förbud – beslut om förbud med vite – beslut om föreläggande – beslut om föreläggande med vite – utan anmärkning

3. Övrigt

Uppgifter som behövs av administrativa skäl för handläggningen av frågor eller ärenden som rör tillsynsverksamheten.

1.2 Förslag till ändring i förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning

Regeringen föreskriver att 3 kap. 7, 13 – 15 och 18 §§, 6 kap. 1 och 4 §§, 15 kap. 15 § och rubriken närmast före 3 kap. 13 § förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning ska ha följande lydelse.

3 kap.

7 §

Registreringsskyltarna ska vara väl synliga och hållas i sådant skick att

de lätt kan avläsas. Under färd får last eller annat inte placeras så att

På en registreringsskylt får inte något annat tecken eller märke sättas än

ett sådant som har satts på skylten vid tillverkningen. Har ett märke satts

fast på skylten enligt tidigare gällande bestämmelser behöver det dock inte

13 §

Om en registreringsskylt har förstörts, förkommit, förändrats eller av

annan anledning inte lämpligen kan användas, får fordonets ägare eller

förare ansöka om en ersättningsskylt hos Transportstyrelsen eller Polis-

14 § Transportstyrelsen lämnar ut Transportstyrelsen lämnar ut ersättningsskyltar. ersättningsskyltar och extra registreringsskyltar . I samband med att en ansökan om en ersättningsskylt görs hos Polismyndigheten ska myndigheten på begäran lämna ut en provisorisk registreringsskylt.

15 § Ersättningsskyltar eller proviso- Ersättningsskyltar , extra regiriska registreringsskyltar får inte streringsskyltar eller provisoriska lämnas ut för ett fordon om registreringsskyltar får inte lämnas användningsförbud råder för det ut för ett fordon om användningsenligt 25 § lagen (1997:1137) om förbud råder för det enligt 25 § vägavgift för vissa tunga fordon, lagen (1997:1137) om vägavgift för 18 a § lagen (2004:629) om träng- vissa tunga fordon, 18 a § lagen selskatt, 6 kap. 1 § vägtrafik- (2004:629) om trängselskatt, skattelagen (2006:227), 8 § lagen 6 kap. 1 § vägtrafikskattelagen (2006:228) med särskilda bestäm- (2006:227), 8 § lagen (2006:228) melser om fordonsskatt eller 14 § med särskilda bestämmelser om lagen (2014:52) om infrastruktur- fordonsskatt eller 14 § lagen avgifter på väg. Detsamma gäller (2014:52) om infrastrukturavgifter om fordonets registreringsskyltar på väg. Detsamma gäller om har tagits om hand enligt 5 kap. 8 § fordonets registreringsskyltar har taxitrafiklagen (2012:211) och for- tagits om hand enligt 5 kap. 8 § donet är anmält för användning i taxitrafiklagen (2012:211) och fortaxitrafik enligt den lagen. donet är anmält för användning i taxitrafik enligt den lagen. Om fordonet är avställt får Om fordonet är avställt får ersättningsskyltar eller proviso- ersättningsskyltar , extra registreriska skyltar lämnas ut endast om ringsskyltar eller provisoriska det hade fått ske om fordonet hade registreringsskyltar lämnas ut varit skatte- eller avgiftspliktigt endast om det hade fått ske om enligt nämnda lagar. fordonet hade varit skatte- eller avgiftspliktigt enligt nämnda lagar. Om ett fordons registrerings- Om ett fordons registreringsskyltar har tagits om hand enligt skyltar har tagits om hand enligt 28 § lagen om vägavgift för vissa 28 § lagen om vägavgift för vissa tunga fordon, 18 c § lagen om tunga fordon, 18 c § lagen om trängselskatt, 6 kap. 3 § vägtrafik- trängselskatt, 6 kap. 3 § vägtrafikskattelagen, 8 § lagen med sär- skattelagen, 8 § lagen med särskilda bestämmelser om fordons- skilda bestämmelser om fordonsskatt eller 16 § lagen om infra- skatt eller 16 § lagen om infrastrukturavgifter på väg, får efter strukturavgifter på väg, får efter ansökan ersättningsskyltar eller ansökan ersättningsskyltar , extra provisoriska registreringsskyltar registreringsskyltar eller provilämnas ut till fordonets ägare när soriska registreringsskyltar lämnas ut till fordonets ägare när det inte 35

det inte längre finns något hinder längre finns något hinder mot det mot det enligt någon av dessa lagar. enligt någon av dessa lagar.

18 § Det som anges om registrerings- Det som anges om registreringsskyltar gäller i tillämpliga delar skyltar gäller i tillämpliga delar även ersättningsskyltar och provi- även ersättningsskyltar , extra regisoriska skyltar. streringsskyltar och provisoriska registreringsskyltar.

6 kap.

1 § I andra fall än när en direktanmälan görs enligt 8 kap. ska ett fordon avregistreras efter det att den registrerade ägaren till Transportstyrelsen har gjort en fullständig skriftlig anmälan på fordonets registreringsbevis i original, om inte något annat framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 1 § 7, och 1. ägaren visar att fordonet har förstörts eller att någon annan åtgärd har vidtagits som gör det sannolikt att fordonet inte längre kommer att användas i trafik, 2. fordonet har ändrats så att det inte längre kan hänföras till ett registreringspliktigt fordonsslag, 3. fordonet har registrerats i det militära fordonsregistret enligt militärtrafikförordningen (2009:212), 4. en ansökan om tillfällig regis- 4. en ansökan om tillfällig registrering enligt 16 § första stycket 1 trering enligt 16 § första stycket 1 lagen (2019:370) om fordons regis- lagen (2019:370) om fordons registrering och brukande har beviljats trering och användning har beför ett fordon som inte är nytt eller viljats för ett fordon som inte är nytt det visas att fordonet på något annat eller det visas att fordonet på något sätt varaktigt har förts ut ur landet, annat sätt varaktigt har förts ut ur eller landet, eller 5. ägaren har förlorat fordonet genom brott och det inte har anträffats inom två år därefter. En bil med en totalvikt om högst 3,5 ton får, om det inte finns särskilda skäl för något annat, avregistreras på grund av någon omständighet som avses i första stycket 1 endast om ett skrotningsintyg enligt 36 § bilskrotningsförordningen (2007:186) lämnas in tillsammans med en anmälan om avregistrering. Ett skrotningsintyg som har utfärdats av den som är godkänd av en behörig myndighet inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet för att utfärda sådana intyg ska godtas som underlag för en anmälan om avregistrering enligt detta kapitel. Till en anmälan ska i övrigt de handlingar och uppgifter bifogas som framgår av föreskrifter som har meddelats med stöd av 15 kap. 1 § 2.

4 § Ett fordon avregistreras från och Ett fordon avregistreras från och med den dag en fullständig an- med den dag en fullständig an- 36 mälan om avregistrering har mälan om avregistrering har

kommit in till Transportstyrelsen. kommit in till Transportstyrelsen. Avregistreras ett fordon enligt 3 Avregistreras ett fordon enligt 3 § eller 4 § gäller avregistreringen gäller avregistreringen från och från och med den dag beslutet med- med den dag beslutet meddelades. delades. Trots första stycket får ett fordon avregistreras från och med den dag fordonet enligt intyg har registrerats i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Ett sådant intyg ska ha kommit in till Transportstyrelsen inom två månader från registreringen.

15 kap.

15 § Transportstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som ankommer på Sverige enligt 1. artikel 8 i Europaparlamentets 1. artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr och rådets förordning (EU) 443/2009 av den 23 april 2009 om 2019/631 av den 17 april 2019 om utsläppsnormer för nya person- fastställande av normer för kolbilar som del av gemenskapens dioxidutsläpp för nya personbilar samordnade strategi för att minska och för nya lätta nyttofordon och koldioxidutsläppen från lätta om upphävande av förordningarna fordon, (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011 , och 2. artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 510/2011 av den 11 maj 2011 om fastställande av utsläppsnormer för nya lätta nyttofordon som ett led i unionens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon , och 3 . artikel 4 i Europaparlamentets 2 . artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) och rådets förordning (EU) 2018/956 av den 28 juni 2018 om 2018/956 av den 28 juni 2018 om övervakning och rapportering av övervakning och rapportering av nya tunga fordons koldioxidutsläpp nya tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. och bränsleförbrukning.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 2021.

2 Bakgrund

Den 1 juli 2019 trädde vägtrafikdatalagen (2019:369), förkortad VTDL, och vägtrafikdataförordningen (2019:382), förkortad VTDF, i kraft. Författningarna innehåller bestämmelser om behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet. Transportstyrelsen har identifierat behov av att ytterligare uppgifter registreras i vägtrafikregistret och att fler sökbegrepp blir tillåtna att använda vid sökning både i vägtrafikregistret och i andra gemensamt tillgängliga uppgifter. Myndigheten ser också behov av att tillåta viss ytterligare behandling av personuppgifter. Även lagen (2019:370) om fordons registrering och användning, förkortad LFRA, och förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning, förkortad FFRA, trädde i kraft den 1 juli 2019. I förordningen ser Transportstyrelsen behov av att föra in bestämmelser som gör det möjligt att under vissa omständigheter använda en extra registreringsskylt. I promemorian lämnas förslag till förordningsändringar som tillgodoser dessa behov.

3 Behandling av uppgifter i vägtrafik registret

3.1 Allmänt om registrering av och sökning efter uppgifter i vägtrafikregistret

3.1.1 Rättslig grund för behandling av personuppgifter

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s dataskyddsförordning, utgår från att varje behandling av personuppgifter måste vila på en av de rättsliga grunder som räknas upp i artikel 6.1. Grunderna innefattar att behandlingen ska vara nödvändig för att utföra den fastställda uppgiften. I artikel 6.3 första stycket ställs krav på att grunden för behandling av personuppgifter enligt artikel 6.1 c (rättslig förpliktelse) och e (uppgift av allmänt intresse eller myndighetsutövning) ska vara fastställd i enlighet med unionsrätten eller den nationella rätten. Även syftet med behandlingen ska fastställas i den rättsliga grunden eller, i fråga om behandling enligt artikel 6.1 e, vara nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i den personuppgiftsansvariges myndighetsutövning. Det krävs således inte en reglering i unionsrätten eller i nationell rätt av den personuppgiftsbehandling som ska ske med stöd av dessa rättsliga grunder. Det som måste ha stöd i rättsordningen är i stället den rättsliga förpliktelsen respektive uppgiften av allmänt intresse eller rätten att utöva myndighet (prop. 2017/18:105 s. 48). Av 2 kap. 1 § lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, nedan kallad dataskyddslagen, framgår att personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att den personuppgiftsansvarige ska kunna fullgöra en rättslig förpliktelse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Vidare följer av 2 kap. 2 § dataskyddslagen att personuppgifter får behandlas om behandlingen är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse som följer av lag eller annan författning, av kollektivavtal eller av beslut som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller som ett led i myndighetsutövning som sker enligt lag eller annan författning. Enligt 2 kap. 1 § VTDL ska Transportstyrelsen registrera uppgifter i vägtrafikregistret för de ändamål som anges i 2 kap. 3, 7, 11, 14 och 16 §§ VTDL, dvs. de primära ändamål som gäller för behandling av personuppgifter i Transportstyrelsens verksamhet. Vilka uppgifter som ska registreras framgår av bilagorna 1 – 4 till VTDF. Skyldigheten att föra vägtrafikregistret är författningsreglerad och utgör en rättslig förpliktelse enligt artikel 6.1 c i EU:s dataskyddsförordning. Utöver detta bedriver Transportstyrelsen en omfattande verksamhet på vägtrafikområdet som i

stor utsträckning kräver behandling av personuppgifter för att kunna utföras. Styrelsens uppgifter framgår av ett flertal författningar, t.ex. körkortslagen (1998:488), yrkestrafiklagen (2012:210) och lagen (2004:865) om trängselskatt. Uppgifterna är regelmässigt av allmänt intresse och innefattar i stor utsträckning myndighetsutövning (artikel 6.1 e i EU:s dataskyddsförordning). Grunden för och syftet med Transportstyrelsens behandling av personuppgifter är fastställd i nationell rätt och behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse, utföra uppgifter av allmänt intresse eller som ett led i Transportstyrelsens myndighetsutövning. Transportstyrelsen har således en rättslig grund för sin behandling av personuppgifter i vägtrafikregistret som uppfyller kraven i artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning och 2 kap. 1 och 2 §§ dataskyddslagen. För en mer utförlig beskrivning av Transportstyrelsens verksamhet på vägtrafikområdet och den rättsliga grunden för styrelsens personuppgiftsbehandling, se prop. 2018/19:33 s. 43 f. och 69 f.

3.1.2 Proportionalitetsbedömning

I fråga om grunden för personuppgiftsbehandling ställer artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning krav på att unionsrätten eller medlemsstaternas nationella rätt ska uppfylla ett mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvas. I fråga om kravet på proportionalitet uttalar regeringen i propositionen Ny dataskyddslag (prop. 2017/18:105 s. 50) att utgångspunkten bör vara att dataskyddsförordningens krav är uppfyllt i fråga om de rättsliga förpliktelser, de uppgifter av allmänt intresse och den myndighetsutövning som fastställs i enlighet med svensk rätt. Som framgår av avsnitt 3.1.1 har Transportstyrelsen en lagreglerad skyldighet att registrera vissa uppgifter i vägtrafikregistret. Vidare är behandling av personuppgifter i stor utsträckning nödvändig i styrelsens verksamhet på vägtrafikområdet. Denna behandling av personuppgifter har vid införandet av vägtrafikdatalagen bedömts uppfylla mål av allmänt intresse och vara proportionell mot det legitima mål som eftersträvades, se prop. 2018/19:33 s. 72 f. De ytterligare uppgifter som nu föreslås föras in i registret omfattas av de ändamål för vilka uppgifter ska registreras. Uppgifterna behövs för Transportstyrelsens egen verksamhet, men är även av betydelse för andra myndigheter och enskilda. Exempelvis är registreringen av uppgifter om kontroller av farligt gods till nytta både för kontrollerande myndigheter och enskilda företag och förare genom minskad administration och en effektivare hantering, som en följd av att uppgifterna samlas på ett ställe. Vidare underlättar införandet av uppgiften om bilmärkeskod bilhandlares och enskilda bilköpares bedömning av försäkringsrelaterade kostnader vid köp av en bil. Registreringen av de nya uppgifterna uppfyller således mål av allmänt intresse. Den totala mängden nya uppgifter kan innebära en risk för enskilda i integritetshänseende. Vissa typer av uppgifter, t.ex. belastningsuppgifter, är även generellt sett känsligare att registrera än andra uppgifter. Uppgifterna rör dock i huvudsak företag och sökning efter uppgifter får endast ske med hjälp av de i VTDF angivna sökbegreppen. För att uppväga riskerna finns även till

skydd för den enskilde bl.a. bestämmelser om gallring av uppgifter och sekretess. Sammantaget bedöms syftet med registreringen av de nya uppgifterna uppväga de nackdelar som skulle kunna uppstå för enskilda med anledning av att fler uppgifter registreras och kan sammanställas med andra uppgifter. Registreringen anses således proportionell mot de legitima mål som eftersträvas. För en bedömning av respektive uppgift, se avsnitt 3.2 – 3.5.

3.2 Uppgifter om fordon

Förslag: Det föreslås att vissa ytterligare uppgifter om fordon ska registreras i vägtrafikregistret.

Skälen för förslaget

3.2.1 Särskild postadress

I fråga om identitetsuppgifter för fysiska personer i bilaga 1 avsnitt 1 till VTDF bör en särskild postadress kunna läggas till som alternativ till folkbokföringsadressen. Den särskilda postadressen är en adress dit den registrerade vill att post ska skickas, t.ex. en boxadress, och är en annan adress än folkbokföringsadressen. Ett krav för registrering är dock att den särskilda postadressen är anmäld till Skatteverket. Det rör sig om en frivillig registrering för den enskilde, så några problem med skyddet för den personliga integriteten bedöms inte uppstå.

3.2.2 Bilmärkeskod

Bilmärkeskod är en parameter som är baserad på ett fordons registreringsnummer, fabrikatskod, modellnummer, gruppnummer, ändringsdatum och försäkringsbolagskod (se nedan under Försäkringsuppgifter). Trafikförsäkringsföreningen fastställer koden och ser till att Transportstyrelsen får del av den. Bilmärkeskoden används av försäkringsbolag för att beräkna försäkringspremier och är också relevant för att ta fram statistik om fordon. Även om försäkringspremien baseras på ytterligare faktorer än bilmärkeskoden så ger koden en möjlighet för t.ex. enskilda bilköpare och bilhandlare att göra en uppskattning av vilka försäkringsrelaterade kostnader som åtminstone kan förväntas för ett fordon av en specifik modell och ett visst fabrikat. Uppgiften kan även utgöra en del i bedömningen av ett fordons beskaffenhet. I syfte att på detta sätt underlätta för försäkringsbolag och bilköpare att beräkna och bedöma försäkringsrelaterade kostnader för ett fordon föreslås att uppgift om bilmärkeskod ska registreras i vägtrafikregistret. Uppgiften förs lämpligen in i bilaga 1 avsnitt 2.1 till VTDF. En sådan registrering bedöms inte innebära något nämnvärt intrång i skyddet för den enskildes personuppgifter. I vart fall bedöms fördelarna med registreringen uppväga de eventuella nackdelar som skulle kunna uppstå för den enskilde. 41

3.2.3 Fordonsår och årsmodell

I vägtrafikregistret registreras uppgift om fordonsår. Fordonsåret för ett fordon är en uppgift vars grund kan variera från fordon till fordon. I första hand avser uppgiften fordonets årsmodell. Om den uppgiften saknas för ett fordon utgörs fordonsåret i stället av fordonets tillverkningsår. Om även tillverkningsåret är okänt motsvarar fordonsåret det år när fordonet för första gången togs i bruk. Denna innebörd av begreppet bör framgå av bilaga 1 avsnitt 2.1 till VTDF på motsvarande sätt som redan gäller för begreppet när det gäller registrering av uppgifter om ursprungskontroll av fordon i bilaga 1 avsnitt 2.7 till VTDF. I fråga om EG-typgodkända fordon registreras inte uppgift om årsmodell. Däremot ska fordonsår registreras, dvs. i dessa fall tillverkningsår eller datum då fordonet för första gången togs i bruk. En ändring som tillgodoser detta förhållande föreslås i bilaga 1 avsnitt 2.1 till VTDF.

3.2.4 Användningsförbud

Ett skattepliktigt fordon får som huvudregel inte användas om fordonsskatt eller saluvagnsskatt inte har betalats inom föreskriven tid, se 6 kap. 1 § vägtrafikskattelagen (2006:227). Användningsförbud gäller även om föreskriven vägavgift enligt lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon inte har betalats, se 25 § i den nämnda lagen. Uppgift om sådana användningsförbud har betydelse bl.a. vid Polismyndighetens kontroller av trafik på väg och det finns därför behov av att uppgiften registreras i vägtrafikregistret. Uppgiften föreslås föras in i bilaga 1 avsnitt 2.3 till VTDF. Syftet med registreringen bedöms uppväga de eventuella nackdelar som skulle kunna uppstå för den enskilde. Av bilaga 1 avsnitt 4.3 och 5.3 till VTDF framgår sedan tidigare att uppgift om användningsförbud med anledning av obetald trängselskatt eller infrastrukturavgift ska föras in i vägtrafikregistret.

3.2.5 Försäkringsuppgifter

För fordon som är registrerade, även tillfälligt, registreras uppgifter om att försäkring finns eller saknas. Tillägg behöver göras för uppgifter om försäkringsbolagskod och datum när en försäkring upphörde att gälla. Försäkringsbolagskod är en unik kod som tilldelas ett försäkringsbolag som antas som medlem i Trafikförsäkringsföreningen. Det är endast försäkringsbolag som har tilldelats en försäkringsbolagskod som har rätt att utfärda motorfordonsförsäkring och det är bara sådana försäkringsbolag som ska registreras i vägtrafikregistret. Transportstyrelsen har därför behov av uppgiften. Uppgifterna förs lämpligen in i bilaga 1 avsnitt 2.3 och 2.6 till VTDF. Uppgifter om försäkringar registreras redan i vägtrafikregistret. Registreringen av de ytterligare uppgifter som föreslås bedöms inte medföra några nämnvärda nackdelar i integritetshänseende för den registrerade.

3.2.6 Uppgifter om fordon för transport av farligt gods

Ackrediterade besiktningsorgan utfärdar årligen s.k. ADR-certifikat för fordon som är godkända för att frakta farligt gods på väg. Ca 4 000 fordon kontrolleras årligen. Certifikaten är giltiga i 12 månader och ska medföras i original i fordonet. För många år sedan registrerades uppgifter från kontroll av fordon för transport av farligt gods i bilregistret (numera vägtrafikregistret). Då hade AB Svensk Bilprovning monopol på fordonsbesiktningar och uppgifter från respektive besiktning registrerades direkt i bilregistret. Det rörde sig om uppgift om godkänt resultat vid kontrollen samt om klassificering av den vätska som bilens tank skulle innehålla. Av okänd anledning upphörde denna form av registreringar. I stället upprättade de stationer hos AB Svensk Bilprovning som utförde kontrollen ett Excel-dokument över godkända fordon. Dokumentet gjordes sedan tillgängligt för besiktningsstationerna och besiktningsingenjörerna på företagets intranät. Ordningen fungerade eftersom det på den tiden endast var ett företag som genomförde den här typen av kontroller. I och med omregleringen av besiktningsmarknaden kan många olika besiktningsföretag och även olika besiktningsstationer inom respektive besiktningsföretag utföra kontroller av fordon för transport av farligt gods. Detta har medfört att information om kontrollerna och utfärdade certifikat är utspridda hos besiktningsorganen på ett sätt som gör det svårt för fordonsägare, tillsynsmyndigheter och övriga besiktningsorgan att få en överblick över uppgifterna. Om uppgifterna i stället registrerades centralt skulle en ökad samhällsnytta och effektivisering för berörda parter kunna uppnås. Ägare av ADRfordon skulle slippa onödig administration och få en ökad flexibilitet genom att inte behöva vända sig till samma besiktningsföretag för att t.ex. få en ombesiktning utförd eller för att få en dubblett av ett intyg utfärdat. Det skulle även bidra till en säkrare hantering för tillsynsmyndigheterna Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen samt ligga i linje med Transportstyrelsens strategiska mål. Vilka uppgifter det rör sig om är reglerat i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar och framgår av delavsnitt 9.1.3.5 i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (MSBFS 2018:5). Bortsett från namn och företagsadress för en transportör, användare eller ägare så är det fråga om tekniska uppgifter om ett fordon. Registreringen bedöms därför inte medföra några nämnvärda nackdelar i integritetshänseende för enskilda. Mot denna bakgrund föreslås det att uppgifter om kontroller av fordon för transport av visst farligt gods och om utfärdande av s.k. ADR-certifikat ska föras in i vägtrafikregistret. Uppgifterna förs lämpligen in i bilaga 1 avsnitt 2.4 till VTDF, som handlar om olika typer av kontroller.

3.2.7 Fotografisk bild av en passage

Vid ett fordons passage av en betalstation eller en kontrollpunkt för uttag av trängselskatt eller infrastrukturavgift på väg tas en fotografisk bild av

passagen. Bilden utgör underlag för ett efterföljande beslut om skatt eller avgift. Uppgiften hanteras i dag som en administrativ uppgift. Eftersom bilden utgör ett grundläggande underlag för Transportstyrelsens beslut om skatt eller avgift föreslås att det uttryckligen ska framgå att uppgift om fotografisk bild av en passage registreras i vägtrafikregistret. Uppgiften bör föras in under uppgifter om passagen i avsnitt 4.1 respektive 5.1 i bilaga 1 till VTDF. Som anges ovan så registreras fotografierna redan i vägtrafikregistret. Det blir således ingen ändring i integritetshänseende för den enskilde. Bilderna omfattas även av sekretess enligt 27 kap. 1 § och 29 kap. 5 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretess gäller både vid Transportstyrelsens handläggning för bestämmande av skatt eller avgift och, i fråga om uppgift om vilken betalstation eller kontrollpunkt som ett fordon har passerat och tidpunkten för passagen, även i ett beslut om skatt eller avgift.

3.3 Uppgifter om behörigheter

Förslag: Det föreslås att vissa ytterligare uppgifter om behörigheter ska registreras i vägtrafikregistret.

Skälen för förslaget

3.3.1 Särskild postadress

I fråga om identitetsuppgifter för fysiska personer i bilaga 2 avsnitt 1 till VTDF bör en särskild postadress kunna läggas till som alternativ till folkbokföringsadressen. Den särskilda postadressen är en adress dit den registrerade vill att post ska skickas, t.ex. en boxadress, och är en annan adress än folkbokföringsadressen. Ett krav för registrering är dock att den särskilda postadressen är anmäld till Skatteverket. Det rör sig om en frivillig uppgift för den enskilde, så några problem med skyddet för den personliga integriteten bedöms inte uppstå.

3.3.2 Taxiförarlegitimation

I fråga om taxiförarlegitimationer finns behov av att föra in uppgifter om förarkod och förlust av en legitimationshandling i vägtrafikregistret. Förarkoden är en personlig sifferkod som tilldelas varje taxiförare i samband med utfärdandet av en taxiförarlegitimation. Koden anges på legitimationen och används för att identifiera föraren, t.ex. vid en poliskontroll för att säkerställa att både taxiförarlegitimationen och körkortet avser samma person, dvs. föraren. Polismyndigheten har också behov av att kunna se om en legitimation är anmäld som förlorad, eftersom legitimationen då under vissa omständigheter ska omhändertas enligt 4 kap. 9 § andra stycket taxitrafiklagen (2012:211). Uppgifterna är väsentliga för tillsynen av taxiförare och föreslås föras in i bilaga 2 avsnitt 3.1 till VTDF. 44 Den risk för ökat integritetsintrång som registreringen skulle kunna

medföra för den enskilda taxiföraren bedöms acceptabel i förhållande till syftet med registreringen.

3.3.3 Färdskrivarkort

I fråga om färdskrivarkort finns behov av att registrera ytterligare uppgifter om förarkort och ersättningskort. Ett förarkort är ett färdskrivarkort som utfärdas till en förare och som identifierar föraren och lagrar data om förarens aktiviteter i fråga om kör- och vilotider vid vägtransporter. Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/68 av den 21 januari 2016 om gemensamma förfaranden och specifikationer som krävs för sammankoppling av elektroniska register över förarkort ska medlemsstaterna ha ett elektroniskt informationsutbyte för att se till att de förarkort som utfärdas är unika. För att underlätta informationsutbytet har kommissionen inrättat meddelandesystemet Tachonet där medlemsstaterna kan begära information från varandra om förarkort, t.ex. om status för ett visst kort. För att Transportstyrelsen ska kunna förmedla frågor och svar via Tachonet enligt förordningen behöver ytterligare uppgifter läggas till i vägtrafikregistret. Det rör sig om uppgifter om det land som har rapporterat en ändrad kortstatus, t.ex. att kortet är ersatt med ett annat, och det land som har utfärdat ett utländskt förarkort med ett svenskt körkortsnummer som grund. Transportstyrelsen har vidare behov av att veta anledningen till att ett ersättningskort har utfärdats för ett färdskrivarkort. Anledningen kan t.ex. vara att det ursprungliga kortet har tappats, blivit stulet eller inte fungerar. Det är av vikt att myndigheten kan följa upp grunden för utfärdande av ersättningskort för att kunna se om någon anledning oväntat ökar och kan sättas i samband med exempelvis manipulation av färdskrivarsystemet. Uppgift om grund för utfärdande av ersättningskort bör därför registreras i vägtrafikregistret. Uppgifterna föreslås föras in i bilaga 2 avsnitt 4 till VTDF. De två först nämnda uppgifterna avser länder. En uppgift om anledningen till att ett ersättningskort har utfärdats kan avse en fysisk person och därmed innebära ett intrång i skyddet för den enskildes personuppgifter. Den risk för ökat integritetsintrång som förslaget kan medföra bedöms dock vara acceptabel i förhållande till syftet med åtkomsten.

3.4 Uppgifter om tillstånd

Förslag: Det föreslås att vissa ytterligare uppgifter om tillstånd ska registreras i vägtrafikregistret.

Skälen för förslaget

3.4.1 Särskild postadress

I fråga om identitetsuppgifter för fysiska personer i bilaga 3 avsnitt 1 till VTDF bör en särskild postadress kunna läggas till som alternativ till 45

folkbokföringsadressen. Den särskilda postadressen är en adress dit den registrerade vill att post ska skickas, t.ex. en boxadress, och är en annan adress än folkbokföringsadressen. Ett krav för registrering är dock att den särskilda postadressen är anmäld till Skatteverket. Det rör sig om en frivillig registrering för den enskilde, så några problem med skyddet för den personliga integriteten bedöms inte uppstå.

3.4.2 Biluthyrning

Uppgift om tillstånd till biluthyrning registreras i vägtrafikregistret. Vid missförhållanden i uthyrarens näringsverksamhet kan, enligt 11 § lagen (1998:492) om biluthyrning, tillståndet återkallas eller en varning meddelas. För att registreringen ska bli fullständig och för att underlätta Transportstyrelsens ärendehandläggning föreslås att uppgift om varning eller återkallelse av ett tillstånd till biluthyrning ska registreras. Detsamma gäller uppgift om delgivning av sådana beslut. En motsvarande registrering finns redan för t.ex. taxitrafiktillstånd. Uppgifterna föreslås föras in i bilaga 3 avsnitt 2.1 till VTDF. Registreringen kommer främst att omfatta juridiska personer, men biluthyrning kan även bedrivas av en enskild näringsidkare. Syftet med den föreslagna registreringen bedöms uppväga de eventuella nackdelar som skulle kunna uppstå för en registrerad fysisk person.

3.4.3 Linjetrafiktillstånd

Uppgift om tillstånd att bedriva linjetrafik inom EES registreras i vägtrafikregistret. Bestämmelser om sådana tillstånd finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006. Artikel 28.1 i förordningen innehåller en rapporteringsskyldighet till kommissionen. Medlemsstaterna ska för varje destinationsland och rapporteringsperiod rapportera antalet utfärdade linjetrafiktillstånd och hur många av dessa som är giltiga vid rapporteringsperiodens utgång. För att kunna uppfylla denna skyldighet behöver uppgifter om destinationsland och sista giltighetsdatum för varje linjetrafiktillstånd registreras. Uppgifterna föreslås föras in i bilaga 3 avsnitt 2.1 till VTDF. Registreringen bedöms inte innebära något intrång i skyddet för enskildas personuppgifter.

3.4.4 Belastningsuppgifter

I vägtrafikregistret registreras enligt bilaga 3 avsnitt 2.3 till VTDF uppgifter om vissa överträdelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, som har begåtts i andra länder än Sverige. Motsvarande uppgifter behöver registreras även för överträdelser som har begåtts i Sverige, eftersom även

dessa ska påverka ett företags riskvärde enligt samma förordning. Begränsningen till överträdelser som har begåtts i andra länder föreslås därför tas bort. Registrering av uppgifter om överträdelser kan typiskt sett anses innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet. De angivna uppgifterna måste dock registreras för att Sverige ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt EU-rätten. Behandlingen av uppgifterna sker under kontroll av en myndighet, Transportstyrelsen. Den bedöms därmed förenlig med artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning och 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning reglerar behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser. Av 3 kap. 8 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter som avses i den artikeln får behandlas av myndigheter. Uppgifterna om överträdelser anses vidare vara belastningsuppgifter som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 4 § första stycket 3 OSL. Mot den bakgrunden bedöms fördelarna med den föreslagna registreringen uppväga de nackdelar som skulle kunna uppstå för den enskilde.

3.4.5 Utbildning och prov

Den som anordnar utbildningar eller prov behöver ibland kunna identifieras på mer specificerat sätt än t.ex. genom ett företagsnamn. I vägtrafikregistret behöver därför uppgifter om skolenhetskod, trafikskolekod, förarprövarkod, utbildningsplats, provplats, ort och län registreras. Skolenhetskod är en unik kod för att identifiera en specifik enhet inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Trafikskolekod anger den specifika utbildningsplatsen när en trafikskola bedriver verksamhet på flera ställen under ett och samma organisationsnummer. Begreppet utbildningsplats har motsvarande innebörd när utbildning bedrivs av andra aktörer än trafikskolor. Uppgifterna behövs dels som underlag för Transportstyrelsens tillsyn, dels för att myndigheten ska kunna publicera en förteckning över olika utbildningsanordnare på sin webbplats så att allmänheten kan söka efter exempelvis alla som anordnar introduktionsutbildning för körkort i ett visst län. Vid en ansökan om tillstånd att bedriva viss utbildningsverksamhet, t.ex. riskutbildning för körkort, ska uppgift lämnas om vem som är behörig att företräda utbildningsverksamheten. Uppgiften behövs bl.a. i Transportstyrelsens tillsynsverksamhet, för att myndigheten ska veta vem den ska vända sig till i de fall verksamheten bedrivs av en juridisk person. Uppgiften föreslås därför registreras i vägtrafikregistret. Uppgifter om lärare som undervisar för olika behörigheter registreras i vägtrafikregistret. Ett tillägg föreslås göras för uppgift om lärarens behörighet, dvs. inom vilka områden läraren är behörig att undervisa. Uppgiften behövs för att Transportstyrelsen vid sin tillsyn ska kunna kontrollera att utbildningen bedrivs med rätt kompetens. Vidare har Transportstyrelsen behov av att veta vem som har rapporterat resultatet av ett prov. Även denna uppgift bör registreras. Viss personal på en trafikskola, s.k. synprövare, har efter utbildning rätt att kontrollera en elevs syn och utfärda ett synintyg. Utfallet av kontrollen rapporteras sedan till Transportstyrelsen. Uppgifter om synprövare och om

den som har rapporterat en synundersökning behöver registreras i vägtrafikregistret. Identifieringsuppgifterna skolenhetskod, trafikskolekod, förarprövarkod, utbildningsplats, provplats, ort och län föreslås föras in i bilaga 3 avsnitt 1 till VTDF, medan övriga uppgifter föreslås föras in i avsnitt 6.2 i samma bilaga. Registreringen rör näringsverksamhet och bedöms inte innebära något nämnvärt intrång i skyddet för den enskildes personuppgifter.

3.5 Uppgifter om tillsyn

Förslag: Det föreslås att vissa ytterligare uppgifter av betydelse för Transportstyrelsens tillsyn av kör- och vilotider samt av arbetstid vid visst vägtransportarbete ska registreras i vägtrafikregistret. Vidare föreslås bestämmelser om gallring av sådana uppgifter.

Skälen för förslagen

3.5.1 Särskild postadress

I fråga om identitetsuppgifter för fysiska personer i bilaga 4 avsnitt 1 till VTDF bör en särskild postadress kunna läggas till som alternativ till folkbokföringsadressen. Den särskilda postadressen är en adress dit den registrerade vill att post ska skickas, t.ex. en boxadress, och är en annan adress än folkbokföringsadressen. Ett krav för registrering är dock att den särskilda postadressen är anmäld till Skatteverket. Det rör sig om en frivillig uppgift för den enskilde, så några problem med skyddet för den personliga integriteten bedöms inte uppstå.

3.5.2 Kör- och vilotider vid vägtransporter

Transportstyrelsen är kontrollmyndighet i fråga om kontroller av kör- och vilotider i ett företags lokaler. Enligt artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 av den 15 mars 2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85, ska medlemsstaterna lämna uppgifter om kontroller av kör- och vilotider till kommissionen. För att Sverige ska kunna uppfylla kravet måste vägtrafikregistret innehålla uppgifter om kontrollperiod, antal kontrollerade förare och fordon, ärendenummer och ärenden då en företagskontroll inte har kunnat genomföras (t.ex. för att uppgifter inte har lämnats eller varit bristfälliga). Uppgifterna föreslås därför registreras i registret. Uppgiften om kontrollperiod anses dock vara en sådan administrativ uppgift som registreras enligt bilaga 4 avsnitt 3 till VTDF och anges därför inte särskilt. Även uppgifter om datum för beslut och för laga kraft för ett avgörande som rör en överträdelse behövs för rapporteringen till kommissionen. Rapporten ska avse 48 beslut som Transportstyrelsen har fattat under ett visst år, även om beslutet

ännu inte har fått laga kraft. Datum för besluten behöver därför registreras i vägtrafikregistret. De överträdelser som ska ligga till grund för beräkning av ett företags riskvärde aktiveras först när det finns ett avgörande som har fått laga kraft. Uppgift om datum för när ett avgörande som avser överträdelsen fått laga kraft behöver därför föras in i registret. Som framgår nedan föreslås även att datum för laga kraft ska påverka när gallringsfristen för de registrerade belastningsuppgifterna börjar löpa. Med anledning av att EU-bestämmelserna om kontroller har ändrats behöver uppgifterna i vägtrafikregistret om möjliga utfall av en kontroll justeras. Beslut om avskrivning och beslut utan sanktionsavgift behöver läggas till. Om ett transportföretag exempelvis avvecklar sin verksamhet eller försätts i konkurs under pågående kontroll, kan utfallet av kontrollen bli att ärendet avskrivs. En kontroll kan även utmynna i att Transportstyrelsen konstaterar att en överträdelse har ägt rum men att någon sanktionsavgift inte ska tas ut, exempelvis för att det skulle vara oskäligt enligt 9 kap. 11 § förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. I de fall kontrollen utmynnar i ett beslut om sanktionsavgift bör även beloppet anges. Beloppen är inte avsedda att användas för att följa betalningsflödet, utan är en administrativ uppgift om resultatet av tillsynen. Den nuvarande uppgiften beslut om sanktionsavgift och att initiera tillsyn bör tas bort. I och med ikraftträdandet av kommissionens förordning (EU) 2016/403 av den 18 mars 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 vad gäller klassificeringen av allvarliga överträdelser av unionens bestämmelser som kan leda till att vägtransportföretaget förlorar sitt goda anseende, och om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG, ingår överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider i det riskvärderingssystem som används som urval för tillsyn av tillståndsinnehav. Tillsyn behöver därmed inte initieras särskilt. Med anledning av förordning (EU) 2016/403 behöver vidare uppgift om vilket slags överträdelse av förordning (EG) nr 561/2006 som har ägt rum registreras. Typen av överträdelse registreras då enligt den struktur som framgår av bilaga III till förordningen, vilket innebär att det endast är en beteckning på överträdelsen som registreras, t.ex. A1 för överträdelse av artikel 5.1. De nya uppgifter om kör- och vilotider som föreslås registreras är uppgifter som behövs av administrativa skäl för att Sverige ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet till kommissionen. Registreringen av tillsynsuppgifter bedöms i huvudsak inte innebära något nämnvärt intrång i skyddet för den enskildes personuppgifter. Registreringen av uppgifter om överträdelser kan dock typiskt sett anses innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet. De angivna uppgifterna måste registreras för att Sverige ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt EU-rätten. Eftersom behandling av uppgifterna sker under kontroll av en myndighet, Transportstyrelsen, bedöms den förenlig med artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning och 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning reglerar behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser. Av 3 kap. 8 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter som avses i den artikeln får behandlas av myndigheter. Överträdelserna anges vidare med en särskild beteckning och anses vara belastningsuppgifter som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 4 § första 49

stycket 3 OSL. Mot den bakgrunden bedöms den risk för ökat integritetsintrång som föreslaget kan medföra vara acceptabel i förhållande till syftet med registreringen. AETR-överenskommelsen (den europeiska överenskommelsen den 1 juli 1970 om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid vissa internationella vägtransporter) innehåller bestämmelser om kör- och vilotider som ska tillämpas på andra internationella vägtransporter än sådana som omfattas av förordning (EG) nr 561/2006, förenklat uttryckt på transporter utanför EU, EES och Schweiz. Av förordningen (1993:185) om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter framgår att vissa bestämmelser i AETR-överenskommelsen ska gälla som svensk rätt. Av 10 § i förordningen framgår att Transportstyrelsen är kontrollmyndighet i fråga om kontroller av kör- och vilotider i ett företags lokaler enligt AETRöverenskommelsen. Fordon som används för s.k. AETR-transporter kontrolleras på samma sätt som fordon som används för transporter inom EU. Även registreringsnummer för fordon som används för AETR-transporter behöver därför registreras i vägtrafikregistret. AETR-överenskommelsen är till stor del harmoniserad med EU:s bestämmelser om kör- och vilotider och kontrollobjekten är desamma. Vissa skillnader finns dock i fråga om t.ex. krav på rapportering av statistik och den riskvärderade tillsyn som ska tillämpas inom EU, men inte enligt AETR-överenskommelsen. Trots dessa skillnader är det av betydelse vid Transportstyrelsens tillsyn över vägtransportföretag att kunna få en helhetsbild av vilka överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider som ett företag har gjort sig skyldigt till inom en viss kontrollperiod, oavsett om transporterna skett inom eller utanför EU/EES-området. Av det skälet föreslås att motsvarande belastningsuppgifter som registreras för överträdelser av förordning (EG) nr 561/2006, dvs. antal överträdelser, överträdelsernas allvarlighetsgrad, datum för överträdelsen och slag av överträdelse, även ska registreras för överträdelser av AETR-överenskommelsen. Bestämmelser om straff och sanktionsavgifter för sådana överträdelser finns i 19 – 30 §§ förordningen om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter. Uppgift om ett företags riskvärde tillämpas dock inte för AETR-transporter vilket innebär att konstaterade överträdelser avseende sådana transporter inte kommer att omfattas av den riskvärdeberäkning som sker för överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider som gäller inom EU. De uppgifter som föreslås registreras i fråga om s.k. AETR-transporter utgör belastningsuppgifter. Registrering av sådana uppgifter kan typiskt sett anses innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet. Uppgifterna behövs för att Transportstyrelsen ska kunna utföra sin uppgift att utöva tillsyn över vägtransportföretagen. Eftersom behandlingen av uppgifterna sker under kontroll av en myndighet, Transportstyrelsen, bedöms den förenlig med artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning och 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning reglerar behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser. Av 3 kap. 8 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter som avses i den artikeln får behandlas av myndigheter. Vidare så kommer uppgifterna att omfattas av sekretess enligt 35 kap. 4 § 3 OSL. Mot den bakgrunden bedöms fördelarna med en registrering uppväga de nackdelar som skulle kunna uppstå för den enskilde.

Gallring av uppgifter om överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider sker för närvarande fem år efter det att uppgifterna fördes in i vägtrafikregistret. Transportstyrelsen har uppmärksammat att detta kan medföra problem i de fall ett beslut eller en dom avseende en överträdelse har överklagats och det slutliga avgörandet dröjer. I sådana fall kan tidsfristen innebära att uppgifter måste gallras trots att de egentligen borde finnas kvar i systemet för att senare kunna påverka företagets riskvärde. Enligt riskvärderingssystemet ska en överträdelse belasta företagets riskvärde under 36 månader efter ett slutligt avgörande. För att säkerställa att uppgifterna finns kvar under denna period föreslås att en belastningsuppgift ska gallras vid den senaste av de två tidpunkterna fem år efter det att uppgiften fördes in i registret och tre år efter det att avgörandet avseende överträdelsen har fått laga kraft. Även om överträdelser av bestämmelser i AETR-överenskommelsen inte omfattas av riskvärderingssystemet, föreslås att samma gallringsbestämmelser ska gälla för samtliga belastningsuppgifter som rör överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider.

3.5.3 Uppgifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete

Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete, vägarbetstidslagen (VAT). Lagen genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/15/EG om arbetstidens förläggning för personer som utför mobilt arbete avseende vägtransporter och gäller för mobila arbetstagare och förare som är egenföretagare och som utför vägtransporter som omfattas av EU:s kör- och vilotidsregler. I vägarbetstidslagen regleras bland annat arbetstid och raster. För att Transportstyrelsen ska kunna sköta sin tillsynsuppgift enligt lagen behöver vissa uppgifter från den tillsyn som har utförts registreras, dels för att effektivisera handläggningen, dels för att uppgifterna i ett senare skede ska kunna ligga till grund för statistikredovisning och verksamhetsuppföljning. Det rör sig om bl.a. antal kontrollerade förare och datum för tillsyn och beslut. På motsvarande sätt som för kör- och vilotider behöver uppgift om laga kraft för ett avgörande avseende en överträdelse registreras eftersom det datumet avgör när en överträdelse aktiveras i riskvärderingssystemet. Även olika utfall av en kontroll behöver registreras. Enligt 24 § VAT får Transportstyrelsen besluta om förelägganden och förbud, vilka får förenas med vite. Transportstyrelsen kan även ansöka om att vite ska dömas ut. Det finns även behov av att ange om ett ärende är utan anmärkning eller har skrivits av. De uppgifter som ska registreras anges lämpligen i anslutning till uppgifterna om kör- och vilotider i bilaga 4 till vägtrafikdataförordningen. Gallring av uppgifterna föreslås ske på motsvarande sätt som för uppgifter om kör- och vilotider enligt 3 kap. 17 § och bilaga 4 till VTDF. Med anledning av förordning (EU) 2016/403 behöver uppgifter om överträdelser av vägarbetstidslagen kategoriseras efter allvarlighetsgrad och registreras för att ligga till grund för beräkningen av företagets riskvärde. Uppgifter om antal överträdelser, överträdelsernas allvarlighetsgrad, datum för överträdelsen och slag av överträdelse föreslås därför

registreras i vägtrafikregistret på motsvarande sätt som gäller för överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider. De nya uppgifter om arbetstid vid visst vägtransportarbete som föreslås registreras är dels uppgifter som behövs för Transportstyrelsens tillsynsarbete, dels uppgifter som behövs av administrativa skäl för att Sverige ska kunna uppfylla sin rapporteringsskyldighet till kommissionen. De uppgifter av administrativ karaktär som föreslås införas bedöms inte innebära något nämnvärt intrång i skyddet för den enskildes personuppgifter. Registreringen av belastningsuppgifter kan dock typiskt sett anses innebära ett intrång i den enskildes personliga integritet. Samtliga uppgifter behövs för att Transportstyrelsen ska kunna utföra de uppgifter som myndigheten har tilldelats i fråga om tillsyn och rapportering. Behandlingen av uppgifterna sker under kontroll av en myndighet, Transportstyrelsen. Den bedöms därmed förenlig med artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning och 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Artikel 10 i EU:s dataskyddsförordning reglerar behandling av personuppgifter som rör fällande domar i brottmål och överträdelser. Av 3 kap. 8 § dataskyddslagen framgår att personuppgifter som avses i den artikeln får behandlas av myndigheter. Belastningsuppgifterna kommer vidare att omfattas av sekretess enligt 35 kap. 4 § 3 OSL. Mot den bakgrunden bedöms den risk för ökat integritetsintrång som föreslaget kan medföra vara acceptabel i förhållande till syftet med registreringen. Gallring av belastningsuppgifterna bör ske på motsvarande sätt som för belastningsuppgifter avseende kör- och vilotider, eftersom problematiken med gallring innan ett avgörande har fått laga kraft blir aktuell även i dessa situationer.

3.6 Sökbegrepp och direktåtkomst

Förslag: Det föreslås en utökning av antalet tillåtna sökbegrepp, både i vägtrafikregistret och i andra gemensamt tillgängliga uppgifter. Det föreslås även en möjlighet att medge Skatteverket direktåtkomst till vissa uppgifter om betalningar.

Skälen för förslagen

3.6.1 Sökbegrepp och integritet

Vid sökning i gemensamt tillgängliga uppgifter, t.ex. vägtrafikregistret, får endast sådana sökbegrepp som anges i 4 kap. VTDF användas, jämför 3 kap. 3 § första stycket VTDL. I propositionen Behandling av personuppgifter samt registrering och användning av fordon på vägtrafikområdet (prop. 2018/19:33 s. 142 f.) framgår regeringens allmänna överväganden när det gäller sökbegrepp vid sökning i vägtrafikregistret. Därutöver kan följande anföras. En utökning av antalet sökbegrepp som får användas vid sökning i en samling uppgifter innebär generellt sett en större risk för intrång i

enskildas personliga integritet eftersom möjligheterna att på olika sätt sammanställa uppgifter om de registrerade därmed ökar. Som närmare redogörs för nedan har Transportstyrelsen ett stort behov av att i sin verksamhet kunna använda de nya sökbegrepp som föreslås i 4 kap. 1 – 4 §§ och 6 § VTDF. Utan den möjligheten har myndigheten svårt att kunna fullgöra sina åtaganden enligt såväl nationella bestämmelser som bestämmelser i EU-rättsakter. De nya sökbegrepp som föreslås avser huvudsakligen yrkesmässig verksamhet och särskilt yrkesmässig trafik. De sökbegrepp som föreslås i 8 – 11 §§ VTDF avser sökning i andra gemensamt tillgängliga uppgifter än vägtrafikregistret. Främst avses sökning i Transportstyrelsens ärendehanteringssystem. De sökbegrepp som föreslås är nödvändiga för Transportstyrelsens verksamhet och avser i huvudsak administrativa uppgifter och uppgifter om fordon. Det rör sig inte om sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9 i EU:s dataskyddsförordning. Bestämmelserna om sökbegrepp kompletteras vidare av tillämpliga bestämmelser i OSL om sekretess till skydd för enskilda i vissa fall. Mot denna bakgrund bedöms den positiva effekt som ett införande av de föreslagna sökbegreppen får för Transportstyrelsens verksamhet överväga den risk för ökat integritetsintrång som en sådan behandling skulle kunna medföra för enskilda.

3.6.2 Sökning i vägtrafikregistret

3.6.2.1 Uppgifter som rör fordon

Vid sökning i uppgifter som rör fordon har Transportstyrelsen behov av ytterligare sökbegrepp. Transportstyrelsen bistår i vissa situationer Polismyndigheten och Säkerhetspolisen med uppgifter om fordon. Ibland har Polismyndigheten och Säkerhetspolisen endast tillgång till en del av ett fordons registreringsnummer, exempelvis via vittnesuppgifter, och behöver Transportstyrelsens hjälp med att ta reda på vilka fordon som skulle kunna motsvara denna del. I syfte att Transportstyrelsen ska kunna bistå de båda myndigheterna i dessa situationer föreslås att det införs en möjlighet att kunna söka på del av registreringsnummer i vägtrafikregistret. Av integritetsskäl bör sökmöjligheten begränsas till fall då uppgiften behövs i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens brottsbekämpande och lagförande verksamhet. Transportstyrelsen får enligt 9 § förordningen (2008:1300) med instruktion för Transportstyrelsen sälja uppgifter om fordon. Myndigheter, företag och enskilda kan köpa uppgifter för t.ex. statistikändamål eller direkt marknadsföring. En sökning efter fordonsuppgifter kan för närvarande avgränsas geografiskt som mest till en viss kommun. Detta leder dock ofta till att fler uppgifter tillhandahålls än vad som egentligen efterfrågas. Med hänsyn till detta vill Transportstyrelsen ha möjlighet att avgränsa en sökning till postnummer. Ur ett integritetsperspektiv är det viktigt att möjligheten till sökningar begränsas så långt det är möjligt och att inte fler uppgifter lämnas ut än vad som efterfrågas. Av integritetsskäl föreslås därför att det i dessa situationer ska vara möjligt att söka på postnummer. Den tillåtna användningen av postnummer som sökbegrepp bör även

begränsas till försäljning av uppgifter om fordon i enlighet med Transportstyrelsens instruktion. För uppgifter som rör felparkeringsavgifter föreslås, i likhet med vad som gäller för uppgifter om trängselskatt och infrastrukturavgifter, att landskod införs som sökbegrepp. Skälet är att en parkeringsanmärkning kan utfärdas även för fordon som inte är registrerade i Sverige. För att kunna söka fram rätt fordon finns därför behov av att kunna söka inte enbart på registreringsnumret, utan på detta i kombination med landskod. Möjligheten att söka på en kombination av fordonsuppgifter föreslås gälla generellt (se nästa stycke). Det saknas därmed behov av att ange detta särskilt för landskod, som för närvarande görs i fråga om trängselskatt och infrastrukturavgifter. I fråga om fordonsuppgifter finns behov av att kunna söka på en kombination av olika sökbegrepp. Det gäller både i Transportstyrelsens egen verksamhet och för att kunna lämna ut särskilt anpassade sammanställningar av uppgifter till andra aktörer. Möjligheten att kombinera sökbegrepp innebär generellt sett en större risk för enskildas personliga integritet. En särskilt anpassad sammanställning kan dock även innebära en fördel ut integritetssynpunkt om möjligheten att precisera sökningen leder till att färre uppgifter totalt lämnas ut. De flesta fordonsuppgifter är av teknisk natur och bedöms inte innebära någon nämnvärd risk för skyddet av personuppgifter om de lämnas ut. Mer känsliga uppgifter skyddas av bestämmelser om sekretess i OSL, se t.ex. bestämmelser om sekretess för uppgifter om trängselskatt och infrastrukturavgifter i 27 kap. 1 och 6 §§ och 29 kap. 5 a § OSL. Sammantaget bedöms den ökade risk för integritetsintrång som förslaget kan medföra vara acceptabel i förhållande till samhällsnyttan.

3.6.2.2 Uppgifter som rör behörigheter

Enligt bilaga 1 avsnitt 3 d 5 till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG av den 20 december 2006 om körkort ska ett körkort innehålla uppgift om körkortets nummer. Information om körkort ska utbytas mellan medlemsstaterna och det finns därför behov av att kunna använda körkortsnummer som sökbegrepp. Det föreslås därför att ett sådant sökbegrepp införs vid sökning i vägtrafikregistret. Vid Transportstyrelsens tillsyn över utbildningsanordnare finns behov av att kunna söka fram olika utbildningsanordnare och den som har rapporterat en genomförd utbildning eller ett prov. Sådana sökbegrepp föreslås därför införas vid sökning i vägtrafikregistret. Av hänsyn till skyddet för den enskildes personuppgifter föreslås att sökbegreppen endast får användas för tillsynsändamål. Ytterligare sökbegrepp behövs för registreringen av färdskrivarkort. Ett förarkort är ett färdskrivarkort som utfärdas till en förare och som identifierar föraren och lagrar data om förarens aktiviteter i fråga om köroch vilotider vid vägtransporter. Enligt kommissionens genomförandeförordning 2016/68/EU är medlemsstaterna skyldiga att ha ett elektroniskt utbyte av uppgifter om förarkort för att se till att de förarkort som utfärdas är unika. För att underlätta informationsutbytet mellan medlemsstaterna har kommissionen inrättat meddelandesystemet Tachonet där medlemsstaterna kan begära information från varandra om utfärdade förarkort och

om deras status. För att kunna förmedla frågor och svar via Tachonet enligt förordningen behöver Transportstyrelsen tillgång till ytterligare sökbegrepp för att kunna söka fram relevanta uppgifter i vägtrafikregistret. Ett förarkort kan ha utfärdats i ett annat land med ett svenskt körkort som grund. Det finns då behov av att kunna söka efter detta land. Även det land som har rapporterat en ändrad kortstatus, t.ex. att kortet är ersatt med ett annat, behöver kunna sökas fram. Transportstyrelsen har vidare behov av att kunna följa upp anledningen till att ett ersättningskort har utfärdats för ett färdskrivarkort. Anledningen kan t.ex. vara att det ursprungliga kortet har tappats, blivit stulet eller inte fungerar. Det är viktigt att kunna följa upp på vilken grund ersättningskort har utfärdats för att kunna se om någon anledning oväntat ökar och kan sättas i samband med exempelvis manipulation av färdskrivarsystemet. Mot denna bakgrund föreslås att det blir möjligt att i vägtrafikregistret söka på land som har utfärdat ett utländskt förarkort med ett svenskt körkortsnummer, land som har rapporterat ändrad kortstatus och grund för utfärdande av ersättningskort. I fråga om registreringen av yrkeskompetensbevis föreslås att utbildningsanordnare och rapportör av genomförd utbildning eller prov införs som sökbegrepp. Uppgifterna har betydelse för Transportstyrelsens tillsyn av utbildningsanordnare. Av hänsyn till skyddet för den enskildes personuppgifter föreslås att sökbegreppen endast får användas för tillsynsändamål.

3.6.2.3 Uppgifter som rör tillstånd

I denna promemoria föreslås att vissa uppgifter om linjetrafiktillstånd ska registreras i vägtrafikregistret. För att kunna uppfylla rapporteringsskyldigheten enligt artikel 28.1 i förordning (EU) 1073/2009 behöver Transportstyrelsen kunna söka på destinationsland. Ett sådant sökbegrepp föreslås därför. Transportstyrelsen har behov av särskilda sökbegrepp för sin tillsyn av utbildningsverksamheten på vägtrafikområdet. För detta ändamål behöver myndigheten kunna söka på skolenhetskod, trafikskolekod, förarprövarkod, utbildningsplats, provplats, ort och län. En skolenhetskod är en unik kod för att identifiera en specifik enhet inom gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Trafikskolekod anger den specifika utbildningsplatsen när en trafikskola bedriver verksamhet på flera ställen under ett och samma organisationsnummer. Begreppet utbildningsplats har motsvarande innebörd när utbildning bedrivs av andra aktörer än trafikskolor. Sökbegreppen behövs även för att Transportstyrelsen ska kunna publicera en förteckning över olika utbildningsanordnare på sin webbplats där enskilda kan söka efter exempelvis alla som anordnar introduktionsutbildning för körkort i ett visst län. Mot den bakgrunden föreslås att nämnda sökbegrepp införs för sökning i vägtrafikregistret.

3.6.2.4 Uppgifter som rör tillsyn

Enligt artikel 17.1 i förordning (EG) nr 561/2006 ska medlemsstaterna lämna uppgifter om kontroller av kör- och vilotider till kommissionen. För att kunna uppfylla kravet behöver Transportstyrelsen kunna söka fram uppgifter om kontrollperiod, antal kontrollerade arbetsdagar, förare och

fordon, antal överträdelser, datum för beslut eller laga kraft för ett avgörande som rör en överträdelse, ärenden där en företagskontroll inte har kunnat genomföras, sanktionsavgift och vilket slag av ärende eller beslut som avses. För att underlätta och effektivisera Transportstyrelsens handläggning av tillsynsärenden finns även behov av att kunna söka på ärendenummer. I samband med att en företagskontroll initieras skapas och sparas en post för tillsynsärendet i vägtrafikregistret. När kontrollen sedan har utförts behöver posten kunna sökas fram och uppdateras med uppgifter från kontrollen, t.ex. antal kontrollerade förare och fordon, beslut som fattats och eventuell sanktionsavgift. Posten behöver även kunna sökas fram för att uppdateras med datum för laga kraft för en överträdelse i de fall beslutet har överklagats. Det föreslås därför att vägtrafikdataförordningen kompletteras med angivna sökbegrepp. Kontrollobjekten enligt kör- och vilotidslagstiftningen och vägarbetstidslagen är desamma. De kontroller som ska göras är inte identiska, men väldigt lika i de båda fallen. Det finns därför behov av samma sökbegrepp vid tillsyn enligt vägarbetstidslagen som vid kontroll av kör- och vilotider. Det föreslås därför att de sökbegrepp som gäller för kontroll av kör- och vilotider även ska gälla för tillsyn enligt vägarbetstidslagen.

3.6.2.5 Uppgifter om betalningar

Vid sökning efter uppgifter om betalning av skatt eller avgift får enligt 4 kap. 6 § VTDF betalningsstatus och betalningsreferens användas som sökbegrepp. För att underlätta Transportstyrelsens handläggning av ärenden som rör skatter och avgifter finns behov av att kunna urskilja belopp. Det är även önskvärt att i vissa fall kunna minimera informationsmängden genom att söka på belopp. Även belopp förslås därför kunna användas som sökbegrepp.

3.6.3 Sökning i andra gemensamt tillgängliga uppgifter

För att kunna besvara förfrågningar från en registrerad och för att kunna hantera ärenden på ett effektivt sätt krävs fler sökbegrepp för sökning i Transportstyrelsens ärendehanteringssystem än de som för närvarande tillåts. Det finns exempelvis behov av att kunna söka på slag av beslut, datum för beslut och ärendemening. Särskilda sökbegrepp behövs även för hantering av ärenden inom de olika verksamhetsgrenarna fordon, tillstånd och tillsyn. Med hänsyn till skyddet för den personliga integriteten bör det preciseras vilka sökbegrepp som får användas inom respektive verksamhetsgren. 4 kap. 8 – 11 §§ VTDF förslås därför utökas med de ytterligare sökbegrepp som framgår av bestämmelserna.

3.6.4 Direktåtkomst till andra gemensamt tillgängliga uppgifter

Enligt 3 kap. 4 § VTDL får direktåtkomst medges till andra gemensamt tillgängliga uppgifter än de som finns i vägtrafikregistret endast om regeringen har meddelat föreskrifter om ett sådant undantag.

Skatteverket har behov av uppgifter om aviseringar och inbetalningar till Transportstyrelsens konton som rör fordonsrelaterade skatter och avgifter kopplade till dessa. De uppgifter det gäller är t.ex. om namn, inbetalt belopp, konto som betalning gjorts till, angiven betalningsreferens och om avisering till en digital brevlåda har skett. Uppgifterna behövs bl.a. vid en omprövning av ett beslut om återbetalning av fordonsskatt och vid bedömning av om trängselskatt ska anses ha betalats i rätt tid. Eftersom detaljerade uppgifter om betalningar och aviseringar inte finns i vägtrafikregistret utan i systemet Mina Meddelanden, föreslås att en bestämmelse om direktåtkomst till uppgifterna tas in i VTDF, jämför 3 kap. 4 § tredje stycket 2 VTDL.

3.7 Tillgång till uppgift om riskvärde

Förslag: Det föreslås en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet som ger Polismyndigheten och Skatteverket rätt att på begäran och genom direktåtkomst få tillgång till uppgift om ett företags riskvärde.

Skälen för förslaget: Kontroller av företag som bedriver yrkesmässig trafik och företag som utför transporter som omfattas av bestämmelser om kör- och vilotider ska som utgångspunkt ske riskbaserat, se artikel 12 i förordning 1071/2009/EG och 7 kap. 13 § förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. Det innebär att kontrollerna ska baseras på bl.a. antalet och allvarlighetsgraden av de överträdelser som har begåtts inom ramen för företagets verksamhet. Företag inom vilka det har begåtts ett stort antal överträdelser eller allvarliga överträdelser ska kontrolleras oftare än andra företag. Som grund för urval vid en kontroll ligger ett riskvärde som har räknats fram av Transportstyrelsen och som registreras i vägtrafikregistret. Polismyndigheten utför kontroller av yrkesförare på väg genom kontroller vid vägkanten. För att veta vilka företag som ska kontrolleras oftare enligt riskvärderingssystemet har myndigheten behov av snabb tillgång, genom direktåtkomst, till uppgiften i vägtrafikregistret om företagets riskvärde. Även Skatteverket har behov av uppgiften om riskvärde för ett transportföretag vid den riskanalys av företagen som görs inom ramen för myndighetens kontrollverksamhet. Skatteverket utför bland annat löpande granskningar av transportföretag för att undersöka om det förekommer osund konkurrens. Uppgiften om riskvärde har betydelse för urvalet av företag som ska granskas. Enligt EU-rätten ska alltså kontroller av yrkestrafiken i första hand ske riskbaserat. Riskvärdena anses som belastningsuppgifter som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 4 § första stycket 3 OSL, se bilaga 3 avsnitt 2.3 och bilaga 4 avsnitt 2.3 till VTDF. Transportstyrelsen lämnar redan i dag, utan hinder av berörd sekretess, ut uppgiften om riskvärde till Polismyndigheten och Skatteverket med stöd av generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL. Vid ett utlämnande av uppgifter med stöd av generalklausulen i OSL måste Transportstyrelsen göra en sekretessprövning i varje enskilt fall, vilket tar en viss tid, och direktåtkomst kan inte beviljas. Om en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet för Transportstyrelsen införs innebär 57

det en möjlighet för Transportstyrelsen att med stöd av 3 kap. 4 § VTDL och 4 kap. 14 § VTDF bevilja Polismyndigheten och Skatteverket direktåtkomst till uppgiften om riskvärde. Vid direktåtkomst överförs sekretessen för uppgiften till den mottagande myndigheten enligt 11 kap. 4 § OSL, om inte en primär sekretessbestämmelse gäller för uppgifterna hos den mottagande myndigheten. Hos de mottagande myndigheterna i detta fall gäller sekretess enligt 35 kap. 1 § 4 OSL för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider skada eller men och uppgiften förekommer i verksamhet som bedrivs av bl.a. Polismyndigheten och Skatteverket och verksamheten syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott eller verkställa uppbörd. Paragrafen ger ett starkt sekretesskydd, genom ett omvänt skaderekvisit, men skyddet är inte lika starkt som den absoluta sekretess som gäller hos Transportstyrelsen enligt 35 kap. 4 § första stycket 3. I den utsträckning vare sig denna eller någon annan relevant primär sekretessbestämmelse gäller överförs sekretessen enligt 11 kap. 4 § OSL. Även om Polismyndigheten och Skatteverket i de flesta fall kommer att hämta uppgifterna om riskvärde genom direktåtkomst, så kan det finnas situationer när de behöver få tillgång till uppgifterna på annat sätt. En situation kan vara att den behövliga tekniska utrustningen inte finns tillgänglig eller inte fungerar av något skäl. Det kan t.ex. röra sig om en polisman som står vid vägkanten och ska utföra en kontroll utan tillgång till de tekniska hjälpmedel som behövs för att hämta uppgiften om riskvärde genom direktåtkomst. I ett sådant fall kan polismannen behöva kontakta Transportstyrelsen t.ex. per telefon eller e-post för att få uppgiften, givetvis under förutsättning att nödvändiga säkerhetsåtgärder kan vidtas. Uppgiften kommer då att omfattas av sekretesskyddet i 35 kap. 1 § 4 OSL. Däremot kommer den absoluta sekretessen för uppgifterna hos Transportstyrelsen inte att överföras. Uppgifterna om riskvärde kommer således att omfattas av ett starkt sekretesskydd även hos den mottagande myndigheten, om än inte alltid lika starkt som hos Transportstyrelsen. Mot den bakgrunden bedöms den något ökade risken för integritetsintrång som en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet kan medföra som acceptabel i förhållande till syftet med åtkomsten. Generalklausulen i 10 kap. 27 § OSL hindrar inte ett rutinmässigt uppgiftsutbyte mellan myndigheter, men utgångspunkten är att ett sådant uppgiftsutbyte ska regleras särskilt (se prop. 1979/89:2 del A s. 327). Av 10 kap. 28 § OSL framgår att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. Det föreslås därför att det i vägtrafikdataförordningen införs en sekretessbrytande uppgiftsskyldighet som innebär att Transportstyrelsen på begäran av Polismyndigheten eller Skatteverket eller genom att direktåtkomst beviljas dessa myndigheter ska lämna ut en uppgift om riskvärde.

3.8 Sammanställning av uppgifter

Förslag: Det föreslås att en underrättelse från Polismyndigheten om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot ska få sammanställas med sådana uppgifter om tillsyn som avser den som utför transporter som omfattas av kör- och vilotidsregleringen och som behövs för den prövning som Transportstyrelsen ska göra. Sådana uppgifter om tillsyn föreslås även få sammanställas med uppgifter i en underrättelse från Polismyndigheten om överträdelser av vissa bestämmelser om kör- och vilotider och färdskrivare som har föranlett penningböter med ett belopp som understiger 1 200 kr.

Skälen för förslaget: Överträdelser som har konstaterats av Polismyndigheten vid en vägkontroll ska belasta ett transportföretags riskvärde (jfr avsnitt 3.7). När Transportstyrelsen får en underrättelse om dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot från Polismyndigheten får styrelsen enligt 6 kap. 7 § VTDF sammanställa uppgifterna med vissa angivna uppgifter om behörigheter och tillstånd om det behövs för styrelsens prövning och om uppgifterna avser vissa uppräknade personkategorier. Sammanställningen omfattar i nuvarande lydelse inte uppgifter om tillsyn, dvs. inte uppgifter om exempelvis registreringen av kör- och vilotider. Av artikel 9 i direktiv 2006/22/EG, som har genomförts i 7 kap. 13 § förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m., framgår att medlemsstaterna ska basera sina kontroller på det relativt stora antal överträdelser eller allvarliga överträdelser av bestämmelserna om kör- och vilotider och färdskrivare som har begåtts inom företagets verksamhet. Uppgifter om överträdelser behöver därför även få sammanställas med uppgifter om den som bedriver verksamhet som omfattas av bestämmelserna om kör- och vilotider och färdskrivare. Enligt 6 kap. 7 § andra stycket VTDF ska uppgifter från Polismyndigheten inte behandlas om underrättelsen avser brott som sammanlagt har föranlett penningböter till ett belopp som understiger 1 200 kronor. Detta får till följd att mindre allvarliga överträdelser av bestämmelserna om köroch vilotider och färdskrivare inte kommer att behandlas eftersom dessa renderar ett bötesbelopp om 1 000 kronor. Även sådana överträdelser ska dock enligt EU-rätten registreras och ligga till grund för beräkningen av ett företags riskvärde. AETR-överenskommelsen, som förenklat uttryckt innefattar bestämmelser om kör- och vilotider för transporter som sker utanför EU/EES-området, är till stor del harmoniserad med EU:s bestämmelser om kör- och vilotider. Även påföljden penningböter om 1 000 kr för mindre allvarliga överträdelser är densamma som för överträdelser av EU-rättens bestämmelser. Som tidigare nämnts så är det av intresse för Transportstyrelsen att kunna få en helhetsbild över överträdelser av samtliga bestämmelser om kör- och vilotider som ett företag har gjort sig skyldigt till inom en viss kontrollperiod, alltså oavsett om transporterna skett inom eller utanför EU/EES-området. Det föreslås därför att uppgifter från Polismyndigheten även om mindre allvarliga överträdelser av bestämmelser om kör- och vilotider och färdskrivare ska få sammanställas med Transportstyrelsens uppgifter om den som bedriver verksamhet som omfattas av dessa bestämmelser, dvs. uppgifter om brott enligt 9 kap 5 § förordningen om kör- och vilotider samt färdskrivare m.m. eller 19 § 59

förordningen om arbetsförhållanden vid vissa internationella vägtransporter.

4 En extra registreringsskylt

Förslag: Det föreslås att en extra registreringsskylt ska få lämnas ut för ett fordon för att placeras på sådan last eller annat som skymmer någon av fordonets ordinarie registreringsskyltar. Det ska inte krävas att en ordinarie registreringsskylt går att avläsa om en extra registreringsskylt används och går att avläsa i stället för den ordinarie skylten. Vidare föreslås att några felaktiga hänvisningar ändras.

Skälen för förslaget: Av 3 kap. 4 – 7 §§ FFRA framgår att en bil ska vara försedd med två registreringsskyltar, en placerad framtill och en baktill på bilen. En traktor, ett motorredskap eller ett terrängfordon ska ha en registreringsskylt placerad framtill på fordonet. På en motorcykel, en moped klass I och ett släpfordon ska en registreringsskylt placeras baktill på fordonet. Registreringsskyltarna ska vara väl synliga och last eller annat får inte placeras så att skyltarna inte går att avläsa. Det har hänt att fordonsägare som har transporterat last på en lastbärare som har fästs på fordonets dragkrok, t.ex. vid transport av en cykel på en cykelhållare, har fått problem genom att den bakre registreringsskylten har skymts i strid med bestämmelserna i FFRA. Vissa fordonsägare har försökt att komma till rätta med problemet genom att antingen ta bort den bakre registreringsskylten från sin ordinarie plats och i stället fästa den synlig på lasten, eller genom att beställa en ersättningsskylt, en tredje skylt, som fästs på lasten. Eftersom den ordinarie skylten ska vara placerad baktill på en bil, och alltså inte på lasten, samt en bil endast ska vara försedd med två registreringsskyltar, har dock även dessa lösningar medfört problem. Transportstyrelsen har därför föreslagit att det av förordningen ska framgå att en extra registreringsskylt kan beställas och placeras på lasten i dessa fall och motsvarande fall för andra typer av fordon. Det är av stor vikt att ett fordons registreringsskyltar är väl synliga, t.ex. för Polismyndighetens trafikövervakning och för uppbörden av trängselskatt och infrastrukturavgifter. Det ska också vara tydligt för den enskilde hur ett fordon ska vara skyltat när last transporteras på ett sätt som skymmer en ordinarie registreringsskylt. I FFRA föreslås det därför en möjlighet att ansöka om en extra registreringsskylt för att användas på t.ex. en cykelhållare eller på last som skymmer ett fordons bakre eller främre registreringsskylt. Det föreslås också att det ska vara tillåtet att skymma en ordinarie registreringsskylt under förutsättning att en extra registreringsskylt används och placeras så att den går att avläsa i stället för den ordinarie skylten. Bestämmelserna om hur och när ersättningsskyltar får lämnas ut föreslås tillämpas på motsvarande sätt för extra registreringsskyltar. I 6 kap. 1 § 4 och 4 § FFRA ändras två felaktiga hänvisningar. Transportstyrelsen ska enligt 15 kap. 15 § FFRA fullgöra vissa uppgifter som ankommer på Sverige enligt tre EU-rättsakter som behandlar utsläpp

från fordon. Två av dessa rättsakter har nu ersatts av en ny, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/631 av den 17 april 2019 om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och för nya lätta nyttofordon och om upphävande av förordningarna (EG) nr 443/2009 och (EU) nr 510/2011. Hänvisningarna i FFRA ändras i enlighet med detta.

5 Konsekvenser

5.1 Registreringen av kör- och vilotider och vägarbetstid

5.1.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

5.1.1.1 Ändringar i registreringen av kontroller av kör- och vilotider

Den nuvarande registreringen av uppgifter som rör företagskontroller av kör- och vilotider motsvarar inte de krav på registrering som statistikredovisningen till EU och handläggningen av ärendena kräver. Vidare behöver uppgifter tillföras vägtrafikregistret för att möjliggöra en beräkning av ett transportföretags riskvärde på föreskrivet sätt. Transportstyrelsen får i nuläget inte heller en heltäckande bild av tillsynsobjekten eftersom befintlig reglering inte ger stöd för att registrera kontrollen av de transporter som utförts inom ramen för AETR-överenskommelsen. En utökning av sökbegreppen inom kör- och vilotidsregistreringen till att även omfatta ärendenummer skulle förenkla sökningen efter pågående och avslutade ärenden, vilket väsentligen skulle underlätta och effektivisera Transportstyrelsens handläggning av ett ärende. Uppgifter om kontroller bör gallras ur vägtrafikregistret när de inte längre är aktuella. I de fall då Transportstyrelsens beslut överklagas och ärendet behandlas i överinstans under lång tid så finns det med nuvarande gallringsregler en risk för att uppgifterna måste gallras i förtid, nämligen innan de ska sluta påverka riskvärdebedömningen. En justering av gallringsfristen för belastningsuppgifter som innebär att uppgifterna alltid finns kvar minst tre år efter det att beslutet om överträdelsen fått laga kraft skulle avhjälpa problemet.

5.1.1.2 Vägtrafikregistret tillförs uppgifter om kontroller av vägarbetstidslagen

Det finns behov av att tillföra vägtrafikregistret uppgifter om den tillsyn som bedrivs enligt vägarbetstidslagen. EU-rätten kräver att konstaterade överträdelser ska klassificeras i tre olika allvarlighetsgrader och ligga till grund för beräkningen av ett företags riskvärde. För att Transportstyrelsen

ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt förordning (EU) 2016/403, bilaga 1 tabell 3, krävs att registret kompletteras med uppgifter om sådana kontroller. För att kunna hantera dessa ärenden behöver myndigheten även kunna använda samma sökbegrepp som i dag gäller för företagskontroller av kör- och vilotider.

5.1.2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd?

5.1.2.1 Ändringar i registreringen av kontroller av kör- och vilotider

Om en ändrad reglering inte kommer till stånd blir effekten att Transportstyrelsen inte kan klassificera och beakta överträdelser inom kör- och vilotidsområdet på det sätt som EU-rätten kräver. Transportstyrelsen kan då inte heller tillhandahålla kommissionen efterfrågad statistik i fråga om utförda kontroller av kör- och vilotider. Om befintliga sökbegrepp inte utökas, kan Transportstyrelsen inte på ett effektivt sätt bedriva ärendehandläggning och rapportering av uppgifter eller ta fram nödvändiga sammanställningar av uppgifter som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Vad gäller bestämmelserna om gallring så finns det en risk för att nödvändiga uppgifter måste gallras trots att verksamheten har behov av dem.

5.1.2.2 Vägtrafikregistret tillförs uppgifter om tillsyn av vägarbetstidslagen

Förordning (EU) 2016/403 kräver att konstaterade överträdelser av vägarbetstidslagen ska lagras och kategoriseras efter allvarlighetsgrad för att ligga till grund för beräkningen av ett företags riskvärde. Om uppgifterna inte lagras uppfyller Sverige inte EU-rättens bestämmelser i detta avseende. För att inte lagra uppgifter onödigt länge föreslås gallringsbestämmelser.

5.1.3 Vad ska uppnås?

5.1.3.1 Ändringar i registreringen av kontroller av kör- och vilotider

Ändringarna görs för att möjliggöra för Transportstyrelsen att leverera uppgifter till kommissionen i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 561/2006. För att klara rapporteringskravet behöver ytterligare uppgifter registreras och vara möjliga att söka fram. Exempelvis måste uppgifter om hur överträdelser har klassificerats och deras allvarlighetsgrad registreras i enlighet med förordning (EU) 2016/403 för att kunna ligga till grund för beräkning av ett företags riskvärde.

5.1.3.2 Vägtrafikregistret tillförs uppgifter om tillsyn enligt vägarbetstidslagen

I fråga om tillsyn enligt vägarbetstidslagen ställs motsvarande krav som för kontroller av kör- och vilotider att klassificera överträdelser på det sätt som anges i förordning (EU) 2016/403 och låta de påverka företagens riskvärde. Registreringen bör göras i vägtrafikregistret på samma sätt som görs i dag när det gäller andra överträdelser.

5.1.4 Vilka möjliga lösningar finns?

5.1.4.1 Alternativ som inte innebär reglering

Uppgifter om företagskontroller av kör- och vilotider finns redan i vägtrafikregistret. Ett tänkbart alternativ hade varit att lagra de övriga uppgifter om utförd tillsyn som behövs någon annanstans än i vägtrafikregistret, t. ex. i myndighetens ärendehanteringssystem. Olika lagringsplatser skulle dock innebära ett krav på manuell sökning av uppgifter vid varje tillfälle när ett ärende ska uppdateras. Det skulle förlänga handläggningstiden och kraftigt försämra möjligheterna att ta fram och tillhandahålla de uppgifter om utförda företagskontroller som vartannat år ska skickas till kommissionen. Informationen i vägtrafikregistret uppdateras kontinuerligt vilket medför att det alltid är aktuella uppgifter som registerhålls. Uppgifterna kan dessutom sökas fram automatiskt. En ordning som dels minskar myndighetens administrativa bördor, dels i möjligaste mån ansluter till redan etablerade system och rutiner är att föredra. Om vägtrafikregistret kompletteras med de nya uppgifterna så innebär det att all information lagras på och hämtas från samma plats. Tillsyn enligt vägarbetstidslagen och kontroll enligt förordningen om arbetsförhållanden vid vissa internationella transporter omfattar samma yrkesgrupp som redan återfinns i registreringen av kör- och vilotider. Det är därför naturligt att i vägtrafikregistret föra in uppgifter om även denna tillsyn. Det skulle förbättra Transportstyrelsens möjligheter att få en mer heltäckande bild av tillsynsobjektet. Om dessa uppgifter inte tillförs vägtrafikregistret behöver man finna ett annat sätt att lagra de uppgifter om konstaterade överträdelser som ligger till grund för beräkningen av ett företags riskvärde. Det anses inte rimligt när det redan finns ett etablerat och väl fungerande system.

5.1.5 Regleringsalternativ

Något alternativ till reglering i VTDF finns inte.

5.1.6 Samhällsekonomisk analys

5.1.6.1 Företag

Företag som omfattas av Transportstyrelsens tillsyn påverkas positivt av förslaget genom att tillsynen blir effektivare. Andra företag påverkas inte.

5.1.6.2 Konsumenter, statens finanser och samhället i övrigt

Varken konsumenter, statens finanser eller samhället i övrigt påverkas av förslaget.

5.1.6.3 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning

Att registrera ytterligare uppgifter i vägtrafikregistret, utvidga sökbegreppen och se till att de registrerade uppgifterna gallras på föreskrivet sätt förväntas inte medföra ökade kostnader annat än för det systemarbete som måste genomföras hos Transportstyrelsen. Kostnaderna för utbyggnaden av systemet beräknas till 2 – 3 miljoner kronor och förvaltningskostnaden uppskattas till 300 000 kronor/år. Det kommer att innebära en besparing för Transportstyrelsen att ha uppgifter strukturerade och sökbara i vägtrafikregistret i stället för att göra manuella sökningar i ärendehanteringssystemet.

5.1.7 Fördelningsanalys

Det finns ingen fördelning av kostnader att ta hänsyn till.

5.1.8 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse

Företagskontroller och tillsyn enligt vägarbetstidslagen syftar till att uppnå en ökad säkerhet i transportsystemet vilket stämmer väl överens med hänsynsmålet. Föreslagna ändringar anses inte ha någon bäring på funktionsmålet.

5.1.9 Vad är förslaget?

Det föreslås att vägtrafikdataförordningen ändras så att uppgifter om tillsyn enligt vägarbetstidslagen och företagskontroller av att AETR-överenskommelsen följs får registreras i vägtrafikregistret. Tillåtna sökbegrepp utökas med bl.a. ärendenummer och befintliga sökbegrepp får även användas för kontroller enligt vägarbetstidslagen. Sammantaget innebär förslaget att – information om de tillsynsobjekt som omfattas av företagskontroller och arbetstid vid visst vägtransportarbete samlas på ett ställe, och – informationen kan lagras och sökas fram på ett rationellt sätt med god tillförlitlighet.

5.1.10 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa?

Regleringen överensstämmer med och går inte utöver de skyldigheter som följer av EU-rätten. Regleringen står inte i strid med andra internationella regler.

5.2 Registreringen av farligt gods

5.2.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

Det finns problem med besiktningshistoriken för fordon som är godkända för att transportera farligt gods. Fordonen besiktigas hos olika besiktningsorgan och besiktningsstationer och information om certifikaten för godkännande finns endast lagrade hos respektive organ eller station. Det är därmed svårt för fordonsägare, besiktningsorgan och tillsynsmyndigheter att få en överblick över certifikaten. Det ställer även till problem för en innehavare av ett certifikat som vill förnya det hos ett annat besiktningsorgan än det som har utfärdat det ursprungliga certifikatet.

5.2.2 Vad ska uppnås?

Förslaget innebär att ägare av fordon för transport av farligt gods får större flexibilitet och slipper onödig administration genom att de kan vända sig till valfri besiktningsaktör. Det leder även till en bättre överblick och en säkrare hantering för tillsynsmyndigheterna. Med den föreslagna lösningen behöver en innehavare av ett ADRcertifikat inte vända sig till samma besiktningsorgan för att få ett dubblettintyg eller för en ombesiktning. Detta är positivt från ett miljöperspektiv. Informationshanteringen blir mer rationell och förslaget skapar även utrymme för ett eventuellt framtida informationsutbyte med övriga medlemsstater inom EU.

5.2.3 Vilka möjliga lösningar finns?

Utan reglering kan förslaget inte genomföras och det finns inga alternativ till reglering.

5.2.4 Vilka är berörda

Besiktningsorgan Förväntas rapportera ADRbesiktningar till Transportstyrelsen. Får tillgång till besiktningshistorik från andra aktörer genom åtkomst till vägtrafikregistret. Fordonsägare (ADR-fordon) Får större flexibilitet i fråga om val av besiktningsorgan för ombesiktning eller utfärdande av dubblettintyg. Får mindre administration. Myndigheten för samhällsskydd Får en samlad bild över ADRoch beredskap (MSB) besiktningar.

Tillsynsmyndigheter Får en samlad bild över ADRbesiktningar och därmed bättre förutsättningar att utöva kontroll av transporter av farligt gods.

5.2.5 Vilka konsekvenser medför regleringen

5.2.5.1 Företag

Effekterna för transportföretagen bedöms som enbart positiva. Det kommer inte att innebära någon konkurrenspåverkan mellan fordonsägarna. Förslaget medför förhållandevis låga utvecklings- och förvaltningskostnader för Transportstyrelsen. Utvecklingsinsatsen uppskattas till 0,5 – 1 miljoner kr och den löpande förvaltningskostnaden uppskattas till ca 0,25 miljoner kr/år. Utslaget per fordon som finansierar det avgiftsbaserade anslaget blir kostnaden knappt mätbar, vilket innebär att det i detta avseende inte blir några ökade kostnader för näringsliv och medborgare. Beroende på hur besiktningsföretagen hanterar sina certifikat i dag så kan deras administrativa kostnader möjligen påverkas.

5.2.5.2 Medborgare

För fysiska personer som utför transporter av farligt gods och äger sådana fordon blir konsekvenserna desamma som för företag.

5.2.5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner

Staten och samhället får en bättre, billigare och effektivare redovisning av och kontroll över ADR-besiktningar. En central registrering kommer i princip att motsvara den ordning som gällde före omregleringen av besiktningsmarknaden.

5.2.5.4 Externa effekter

Det skapas en potential för framtida informationsutbyte inom EU.

5.2.6 Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses förslaget vara det bästa alternativet?

1. Besiktningsorgan rapporterar uppgifter från ADR-besiktningar direkt till vägtrafikregistret. Detta förslag skapar störst fördelar till lägst samhällskostnad. Besiktningsinformationen samlas hos en aktör och hanteras på samma sätt som kontrollbesiktningar och andra besiktningar. Stordriftsfördelar kan uppnås eftersom dessa besiktningar kan hanteras med samma infra-

strukturella förutsättningar. Tillsynsmyndigheterna får tillgång till samlad information.

2. MSB bygger en motsvarande databas och besiktningsorganen rapporterar ADR-besiktningar till den. En samlad överblick skapas på samma sätt som i alternativ 1. MSB har dock för närvarande inte kapacitet att utveckla och förvalta en sådan databas vilket skulle innebära onödiga kostnader för staten. Ett utvecklingsarbete skulle också krävas för att besiktningsorganen skulle få åtkomst till denna databas. Inga stordriftsfördelar kan uppnås. Vidare så måste tillsynsmyndigheterna vända sig till två olika aktörer för att säkerställa ett fordons beskaffenhet och tillstånd att köras på väg.

3. Besiktningsorganen bygger upp ett nätverk för utbyte av besiktningsutfall mellan sig. Detta skulle innebära att information om ADR-besiktningar endast skulle finnas hos privata aktörer, utan tillgång för tillsynsmyndigheterna. Besiktningsorganen vill dessutom av säkerhetsskäl inte dela viss information mellan sig.

4. Ingen förändring. De identifierade problemen kvarstår vilket medför onödiga kostnader för staten och samhället.

Alternativ 1 har föreslagits av MSB, Besiktningsorganen, Polismyndigheten, Tullverket, Kustbevakningen och Transportstyrelsen.

5.2.7 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler som Sverige ska följa?

Besiktningsorganens rapportering är inte reglerad av EU-rätten eller andra internationella regler.

5.2.8 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse

5.2.8.1 Funktionsmålet

Avsikten med regleringen är att underlätta för alla inblandade parter genom att skapa en kostnadseffektiv och funktionell hantering av ADRcertifikat och ADR-besiktningar. De inblandade parterna bakom förslaget har identifierat Transportstyrelsen som den mest effektiva leverantören av funktionaliteten. Därmed uppnås en likvärdig tillgänglighet till informationen och det skapas en konkurrensneutral samhällsfunktion.

5.2.8.2 Hänsynsmålet

Regleringen har endast marginell påverkan på hänsynsmålet. En transparent information om status på ADR-fordon innebär i sig förutsättningar för en säkrare trafikmiljö och säkrare transporter.

5.3 Extra registreringsskyltar

5.3.1 Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

Den nuvarande regleringen av placering av registreringsskyltar leder till problem när last ska transporteras med ett fordon och någon av fordonets registreringsskyltar skyms.

5.3.2 Vad ska uppnås?

Förslaget innebär att det tydliggörs hur registreringsskyltar ska placeras och hållas synliga vid transport av last. Genom att göra det möjligt att få en extra registreringsskylt för dessa tillfällen skapas möjligheter att följa regelverket även vid transport med last som skymmer en av fordonets registreringsskyltar. Att ett fordons registreringsskyltar alltid är synliga är av stor vikt för t.ex. Polismyndighetens trafikövervakning och uppbörden av trängselskatt och infrastrukturavgifter.

5.3.3 Vilka möjliga lösningar finns?

Det finns inga alternativ till reglering. Om förslaget inte genomförs kan fordonsägare som transporterar last även i fortsättningen bötfällas för att de har en extra registreringsskylt eller för att den ordinarie skylten är skymd.

5.3.4 Vilka konsekvenser medför regleringen

På sikt kan förslaget bidra till att de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen uppnås. Genom att möjliggöra laglig transport av t.ex. en cykel med bil kan förslaget leda till att fler i större utsträckning använder cykel som transportmedel. Vidare underlättas Polismyndighetens kontroller. En extra registreringsskylt bör ha samma utformning som en ordinarie registreringsskylt och kosta lika mycket som en ersättningsskylt.