Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2013

16 april 2012

1 Inledning

I anslutning till 2011 års ekonomiska vårproposition remitterades en särskild promemoria med ett antal skatteförslag. Remitteringen gjordes för att det skulle vara möjligt att i budgetpropositionen för 2012 göra en samlad bedömning av olika skatteförslag med budgeteffekter. Det handlade bl.a. om att skapa tidsmässigt utrymme för granskning av Lagrådet i de fall en sådan granskning bedömdes som nödvändig. Inför budgetpropositionen för 2013 avser regeringen bereda aktuella skatteförslag på ett liknande sätt. Av denna anledning har också detta år en promemoria tagits fram av Regeringskansliet. Den presenteras här samtidigt som 2012 års ekonomiska vårproposition överlämnas till riksdagen. Vissa andra aktuella förslag på skatteområdet bereds i annan ordning.

De frågor som behandlas i denna promemoria är bl.a.

• Sänkt bolagsskatt • Sänkt expansionsfondsskatt • Förenklade regler vid nedsättning av egenavgifter • Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel • Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system

för handel med utsläppsrätter • Ändringar i fordonsbeskattningen

Huruvida de ovan nämnda förslagen kommer att presenteras i budgetpropositionen som förslag inför budgetåret 2013 beror på bedömningarna av det ekonomiska läget, av reformutrymmet och finansieringsbehoven samt de prioriteringar som regeringen kommer att göra i det slutliga arbetet med budgetpropositionen efter sommaren 2012.

Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2013 föreslå åtgärder – som också remitteras i denna promemoria – för att öka utbudet av bostäder och utnyttjandet av befintliga bostäder, nämligen

• Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter • Utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation • Förhöjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder

22 Laagtext

22.1 Föörslag till lagg om ändringg i inkomstsskattelagen (19999:1229)

Härigenom fföreskrivs i frråga om inkommstskattelagenn (1999:1229) aatt 33 kap. 8 och 16 §§, 34 kap. 6, 8, 110, 18 och 200 §§, 42 kap. 30 §, 550 kap. 5 §, 665 kap. 8 ochh 10 §§ samt 67 kap. 13 cc § ska ha fölljande lydelse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

33 kapp.

8 §

Med kapitallunderlaget föör räntefördelnning för en ennskild näringsiidkare aavses skillnadden mellan värrdet på tillgånngarna och väärdet på skuldderna i nnäringsverksammheten vid deet föregående beskattningsåårets utgång

ökad med – underskottt av näringsvverksamheten under det föföregående beeskatt-

nningsåret till dden del avdragg för underskottet inte har gjorts enligt nnågon aav de bestämmmelser som anges i 14 kap. 222 § första ochh andra styckena,

– kvarståendde sparat fördeelningsbeloppp, – en sådan öövergångspostt som avses i 114 §, och – en sådan ssärskild post vvid arv, gåva mm.m. som avsees i 15–17 §§,, minskad meed – 73,7 proccent av expaansions- –– 74,7 procennt av expanssions-

ffonden enligtt 34 kap. vvid det fonnden enligt 34 kap. vidd det fföregående bbeskattningsårrets ut- förregående besskattningsåretss utggång, och gånng, och

– sådana tiillskott i nääringsverksammheten underr det föregående bbeskattningsårret som gjortss i annat syftee än att varakktigt öka kapitalet i vverksamheten..

16 §

Den särskillda posten upppgår till DDen särskilda a posten uppgåår till ett belopp som motsvarrar det ett belopp somm motsvararr det negativa kkapitalunderlagg för neggativa kapiitalunderlag för räntefördelninng som hänförr sig till ränntefördelning som hänför siig till förvärvet, beräknat vid föörvärvs- förrvärvet, beräkknat vid förvvärvstidpunkten. PPosten får doock inte tiddpunkten. Possten får dockk inte överstiga ettt belopp somm mot- överstiga ett bbelopp som motsvarar den errsättning som lämnas svaarar den ersätttning som lämmnas för fastigheteen minskad mmed det förr fastigheten minskad medd det högsta värdett för fastigheeten vid högsta värdet fför fastighetenn vid förvärvstidpuunkten enligt 12 § förrvärvstidpunktkten enligt 112 § eller 13 §§ och ökadd med eller 13 § och ökad med 73,7 procent av en övvertagen 74,,7 procent aav en överttagen

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 22008:1343. 3 Senaste lydelse 22008:1343. 5

expansionsfond till den del den expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning. inte som ersättning.

Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.

Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån.

34 kap.

6 §

För enskilda näringsidkare får För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar ett belopp som motsvarar 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. laget för expansionsfond.

8 §

En särskild post får beräknas om En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och död och summan av egen och övertagen expansionsfond över- övertagen expansionsfond överstiger 135,69 procent av summan stiger 133,87 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapital- förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska underlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskatt- beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det ningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten. förvärvstidpunkten.

Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.

4 Senaste lydelse 2008:1343. 5 Senaste lydelse 2008:1343. 6

10 §

Den särskilda posten får öka Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansions- kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att fond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst expansionsfonden motsvarar högst 135,69 procent av kapitalunder- 133,87 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §. laget som avses i 8 §.

Kapitalunderlaget får ökas med Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i närings- fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansions- verksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller fonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 135,69 procent av är lägre än 133,87 procent av kapitalunderlaget före ökningen kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. kapitalunderlaget med posten.

18 §

Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om

– mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller

– parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.

Utöver vad som sägs i första stycket krävs att 1. mottagaren övertar tillgångar 1. mottagaren övertar tillgångar

vars värde, minskat med övertagna vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst skulder, motsvarar minst 73,7 procent av den övertagna 74,7 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av expansionsfonden eller delen av fonden, och fonden, och

2. vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.

Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.

6 Senaste lydelse 2008:1343. Senaste lydelse 2008:1343. 7

Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem.

20 §

En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare

– överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,

– begär att expansionsfonden inte ska återföras, och

– gör ett tillskott till bolaget – gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 73,7 procent som motsvarar minst 74,7 procent av expansionsfonden. av expansionsfonden.

I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna.

42 kap.

30 §

Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med stället ska avdrag göras med 21 000 kronor per år för varje 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privat- privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om bostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upp- ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i låtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. vara högre än intäkten.

50 kap.

5 § Anskaffningsutgiften ska ökas med – den skattskyldiges tillskott till bolaget, – belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets

inkomster,

– 26,3 procent av avdrag för – 25,3 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., enligt 34 kap.,

– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från andel i fond som förs över från andel i handelsbolag till enskild närings- handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap. 22 §, verksamhet enligt 34 kap. 22 §,

Senaste lydelse 2008:1343. 9 Senaste lydelse 2011:1271. 10

Senaste lydelse 2008:1343. 8

och och

– det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §.

Anskaffningsutgiften ska minskas med – den skattskyldiges uttag ur bolaget, – belopp som dragits av som den skattskyldiges andel av bolagets

underskott,

– negativt fördelningsbelopp till den del räntefördelningen minskat ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet,

– 26,3 procent av återförda – 25,3 procent av återförda avdrag för avsättning till avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap., och expansionsfond enligt 34 kap., och

– 73,7 procent av expansions- – 74,7 procent av expansionsfond som förs över från enskild fond som förs över från enskild näringsverksamhet till andel i näringsverksamhet till andel i handelsbolag enligt 34 kap. 19 §. handelsbolag enligt 34 kap. 19 §.

65 kap.

8§

Expansionsfondsskatten är Expansionsfondsskatten är 26,3 procent av det belopp som 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till dras av vid avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. När expansionsfond enligt 34 kap. När avdraget återförs ska ett belopp avdraget återförs ska ett belopp som motsvarar 26,3 procent av som motsvarar 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. slutlig skatt.

10 §

För juridiska personer är den För juridiska personer är den statliga inkomstskatten statliga inkomstskatten 26,3 procent av den beskattnings- 25,3 procent av den beskattningsbara inkomsten. bara inkomsten.

67 kap.

13 c §

Som hushållsarbete räknas inte

1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,

2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från

staten, en kommun eller ett landsting,

4. om- eller tillbyggnad av ett 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen inte har tagits ut för de fem första 2007:1398) om kommunal kalenderåren efter beräknat

11

Senaste lydelse 2008:1343. 12

Senaste lydelse 2011:1271. 13

Senaste lydelse 2011:1271. 9

fastighetsavgift, eller värdeår, eller 5. sådana tjänster som anges i 7 kap. 1 § andra stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200).

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4.

2. Bestämmelserna i 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap. 8 och 10 §§ i sina nya lydelser tillämpas första gången vid beskattningen 2015.

3. Vid beskattningen år 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast återavsatta till expansionsfond den 1 januari 2013. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. Bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket tillämpas inte i fråga om återavsättning.

4. Bestämmelsen i 65 kap. 10 § i sin nya lydelse tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012.

22.2 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (19994:1776) omm skaatt på energii

Härigenom fföreskrivs i frråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi dels att 2 kaap. 12 §, 6 a kaap. 2 § och 9 kkap 5 § ska haa följande lydeelse, dels att det ii lagen ska innföras fyra nyaa paragrafer, 77 kap. 3 a, 3 b, 3 c

ssamt 3 d §§, avv följande lyddelse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

2 kap..

12 §

Regeringen får i särskillda fall Regeringen fåR får i särskildaa fall hhelt eller delvvis medge bbefrielse hellt eller delviss medge beffrielse ffrån energiskaatt och koldioxxidskatt fråån energiskatt och koldioxiddskatt ppå på bränsle somm förbrukas inom

1. bränsle som framstäälls av pilotprojekt för teknisk utvecckling bbiomassa, elleer av mer miljövännliga produkteer.

2. annat bräänsle än som avses i 11, som förbrukkas inom pilottprojekt fför teknisk utveckling aav mer mmiljövänliga pprodukter.

Första styckket gäller ävenn om bränslett ingår som een beståndsdell i ett aannat bränsle.

6 a kapp.

2 §

Om råtalloljja förbrukas fför ändamål ssom anges i 11 § 9 b–11 mmedges bbefrielse från energiskatten med ett beloppp som motsvvarar 70 proceent av dden energiskaatt och 70 prrocent av denn koldioxidskkatt som tas ut på bbränsle enligt 2 kap. 1 § förrsta stycket 3 aa.

Om råtalloolja förbrukas för Om råtalloljO a förbrukas för äändamål somm anges i 1 § 9 a, änddamål som annges i 1 § 9 aa eller mmedges befrrielse från energi- 17 a, medges beefrielse från ennergisskatten med ett beloppp som skaatten med ett belopp som mmotsvarar 700 procent aav den mootsvarar 70 procent av den eenergiskatt ochh 100 procentt av den eneergiskatt och 1100 procent aav den kkoldioxidskattt som tas ut på kolldioxidskatt som tas uut på bbränsle enligtt 2 kap. 1 §§ första bräänsle enligt 22 kap. 1 § fförsta sstycket 3 a. styycket 3 a.

Om råtalloolja förbrukkas för

äändamål som anges i 1 §§ 17 a,

mmedges befrrielse från energisskatten med eett belopp som motssvarar 70 proocent av den energisskatt och 93 pprocent av dden kolddioxidskatt soom tas ut på bränsle

eenligt 2 kap. 1 § första styckket 3 a.

1 Senaste lydelse 22010:1824. 2 Senaste lydelse 22009:1495. 11

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

7 kap.

3 a § Om inte annat följer av 3 b–

3 d §§ får en skattskyldig göra avdrag för energiskatt med 100 procent och koldioxidskatt med

100 procent på den beståndsdel av bränsle som den skattskyldige har förbrukat eller sålt som motorbränsle och som framställts av biomassa, om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett

hållbarhetsbesked enligt 3 kap.

1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodriv-

medel och flytande biobränslen.

Bestämmelserna i första stycket

gäller dock inte för biogas.

3 b § Om ett bränsle som framställts av biomassa ingår i eller i sig utgörs av motorbränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 1, 2 eller 3, får den skattskyldige endast göra avdrag enligt 3 a § för skatt upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som detta bränsle ingår i eller utgörs av och för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §

skatteförandelagen (2011:1244).

3 c § För motorbränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 89 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i

3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till

den del som uppgår till och med 12

högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §

skatteförandelagen (2011:1244).

Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och

flytande biobränslen.

Om beståndsdelen utgörs av etanol gäller första stycket endast om den skattskyldige har anskaffat denna etanol eller motsvarande mängd etanol, vilken vid import eller framställning inom EU har hänförts till KN-nr 2207 10 00

(odenaturerad etanol).

3 d § För motorbränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 får den skattskyldige göra avdrag för energiskatt med 84 procent och koldioxidskatt med 100 procent på annan beståndsdel som framställts av biomassa än sådan som avses i

3 b §. Avdrag får dock endast göras för skatt på beståndsdel till den del som uppgår till och med högst 5 volymprocent av den totala mängd motorbränsle för vilket skatt redovisas för en period som avses i 26 kap. 10 § eller för en händelse enligt 26 kap. 8 §

skatteförandelagen (2011:1244).

Första stycket gäller endast om bränslet eller beståndsdelen omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och

flytande biobränslen.

9 kap.

5 §

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig

jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten,

2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar

70 procent av den energiskatt och

100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100

procent av koldioxidskatten. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för

denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas

3 Senaste lydelse 2009:1495. 4 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 5 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029). 14

fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför

sig till tiden före ikraftträdandet.

22.3 Föörslag till lagg om ändringg i socialavggiftslagen (20000:980)

Härigenom fföreskrivs i frråga om sociallavgiftslagen ((2000:980) dels att 3 kapap. 19 § ska uppphöra att gällla, dels att 3 kapap. 18 § ska haa följande lydeelse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

3 kap..

18 §

Vid beräknning av egenaavgifter VVid beräkningg av egenavvgifter sska, efterr begärann i skaa avdrag görass med 5 proceent av inkomstdeklarrationen, avdrag avggiftsunderlageet, dock högstt med ggöras med 5 procennt av 10 000 kronor peer år. aavgiftsunderlaaget, dock höggst med 110 000 kronorr per år.

Första styckket gäller bara

1. till den ddel avgiftsundderlaget utgörrs av avgiftsppliktig inkommst av nnäringsverksammhet,

2. om den ddel av avgifttsunder- 22. om den deel av avgiftsuunderlaget som utggörs av avgifttspliktig lagget som utgörrs av avgiftsppliktig inkomst av näringsverkksamhet inkkomst av näringsverksaamhet ööverstiger 40 0000 kronor, öveerstiger 40 0000 kronor, och

3. om den avgiftsskyldiige vid 33. om den avvgiftsskyldigee vid ingången av beskattningsååret har inggången av beeskattningsåreet har ffyllt 26 men inte 65 år ooch inte fyllt 26 men innte 65 år ochh inte bbara ska betaala ålderspenssionsav- barra ska betala ålderspensioonsavggiften enligt 166 §, och gifften enligt 16 §§.

4. om avdraaget uppfyllerr villkorren för att utggöra stöd av mindre bbetydelse enliggt – kommissioonens föroordning ((EG) nr 1998/2006 av den

115 december 2006 om ttillämpnningen av arttiklarna 87 occh 88 i ffördraget på sstöd av mindrre bety-

ddelse ,

– kommissioonens föroordning ((EG) nr 875/2/2007 av den 24 juli

22007 om tilläämpningen avv artikllarna 87 och 888 i EG-fördrraget på sstöd av minddre betydelsee inom ffiskerisektorn och om ändrdring av fförordning nr 1860/2004 , eeller – kommissioonens föroordning

1 Senaste lydelse aav 3 kap. 19 § 20010:436. 2 Senaste lydelse 22011:1257. 3 EUT L 379, 28.112.2006, s. 5 (Cellex 32006R1998)). 4 EUT L 193, 25.77.2007, s. 6 (Celeex 32007R0875). 16

(EG) nr 1535/2007 av den

20 december 2007 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse inom sektorn för pro-

duktion av jordbruksprodukter .

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering.

5 EUT L 337, 21.12.2007, s. 35 (Celex 32007R1535). 17

22.4 Föörslag till lagg om ändringg i vägtrafikkskattelagen (20006:227)

Härigenom föreskrivs attt 2 kap. 9 occh 11 a §§ vvägtrafikskatteelagen ((2006:227) skaa ha följande lydelse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

2 kap.

9 §

Koldioxidbbeloppet är för ett Koldioxidbelloppet är föör ett sskatteår 20 kronor perr gram skaatteår 20 kkronor per gram kkoldioxid soom fordoneet vid kolldioxid somm fordonet vid bblandad körnning släpper ut per blaandad körninng släpper uut per kkilometer uutöver 120 gram. kilometer utöver 117 gram. UUppgift om ffordonets utsläpp av Upppgift om forrdonets utsläppp av kkoldioxid vidd blandad körning kolldioxid vid blandad köörning hhämtas i vägtrrafikregistret. hämmtas i vägtraffikregistret.

För fordonn som är uutrustade För fordon som är utruustade mmed teknik för driftt med meed teknik för drift med bbränsleblandniing som till bräänsleblandningg som till öövervägande ddel består av alkohol, öveervägande dell består av alkkohol, eeller helt elleer delvis medd annan elleer helt eller delvis med annan ggas än gasol, är koldioxidbbeloppet gass än gasol, ärr koldioxidbelloppet 110 kronor per r gram koldioxxid som 10 kronor per ggram koldioxidd som ffordonet vidd blandad körning forrdonet vid blandad köörning ssläpper ut per kilometer utööver 120 slääpper ut per kiilometer utöveer 117 ggram. Uppggift om foordonets graam. Uppgiftft om forddonets uutsläpp av kooldioxid vid blandad utssläpp av kolddioxid vid bllandad kkörning hämtaas i vägtrafikreegistret. körrning hämtas i vägtrafikreggistret.

Om det förr fordon som avses i andrra stycket finnns uppgift oom ett ssådant fordons utsläpp av koldioxid vidd drift med enn bränsleblanndning ssom till övervvägande del bbestår av alkoohol, eller helt eller delviss med aannan gas än ggasol, ska denn uppgiften anvvändas.

11 a §

Fordonsskattt ska inte bettalas för Fordonsskatt sF ska inte betallas för ppersonbil klasss I för den tiid under perrsonbil, lätt laastbil och lättt buss dde fem förstta åren från det att förr den tid underr de fem förstta åren ffordonet blirr skattepliktigt för fråån det attt fordonet blir fförsta gången som bilen uuppfyller skaattepliktigt förr första gången som kkraven i Euroopaparlamenttets och bilen har klassificeratsts i rrådets förordning (EGG) nr utssläppsklass ennligt 30 eller 32 §§ 7715/2007 av dden 20 juni 22007 om avggasreningslagen (2011:318)), och

tytypgodkännande av motoorfordon mmed avseende på utsläpp frrån lätta ppersonbilar ooch lätta nytttofordon ((Euro 5 ochh Euro 6) ooch om

1 Senaste lydelse 22011:1468. 2 Senaste lydelse 22011:478. 18

tillgång till information om reparation och underhåll av fordon eller kraven i miljöklass El enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen eller är klassificerad i utsläppsklassen El

enligt avgasreningslagen (2011:318), och

1. enligt uppgift i 1. bilens koldioxidutsläpp vid vägtrafikregistret släpper ut högst blandad körning enligt uppgift i 120 gram koldioxid per kilometer vägtrafikregistret inte överstiger vid blandad körning, om bilen är det i andra stycket angivna högsta utrustad med teknik för drift endast tillåtna koldioxidutsläppet i med bensin eller för drift med förhållande till bilens vikt, och

bensin i kombination med

elektricitet från batterier,

2. enligt uppgift i vägtrafik- 2. bilen vid framdrivning inte registret släpper ut högst 120 gram förbrukar mer elektrisk energi än

koldioxid per kilometer vid 37 kilowattimmar per 100

blandad körning, om bilen är kilometer om bilen är klassificerad utrustad med teknik för drift endast i utsläppsklass Laddhybrid, enligt med dieselolja eller för drift med 32 § punkten 3 avgasreningslagen,

dieselolja i kombination med eller

elektricitet från batterier,

3. enligt uppgift i 3. bilen vid framdrivning inte

vägtrafikregistret har en förbrukar mer elektrisk energi än bränsleförbrukning som inte vad som anges i styckets andra

överstiger 9,2 liter bensin per 100 punkt, om bilen är klassificerad i kilometer vid blandad körning, om utsläppsklass El, enligt 32 § bilen är utrustad med teknik för punkten 1 avgasreningslagen.

drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från

batterier,

4. enligt uppgift i

vägtrafikregistret har en bränsleförbrukning som inte överstiger 9,7 kubikmeter gas per

100 kilometer vid blandad körning,

om bilen är utrustad med styrd

tändning och med teknik för drift,

helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol, eller är utrustad med styrd tändning för drift, helt eller delvis, med annat bränsle än bensin eller gasol i kombination med elektricitet från

batterier, eller 19

5. enligt uppgift från bilens

tillverkare eller generalagent inte förbrukar mer elektrisk energi än

37 kilowattimmar per 100 kilometer vid framförande, om

bilen är indelad i Miljöklass El.

En automatväxlad personbil Det högsta tillåtna

uppfyller kraven i första stycket 3 koldioxidutsläppet angivet i gram

eller 4, om den förutom koldioxid per kilometer i transmissionen och de förhållande till bilens vikt bestäms

komponenter som hör till av följande beräkning; transmissionen, är likvärdig med 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift

en manuellt växlad bil som i vägtrafikregistret angivet i

omfattas av någon av de kilogram minskas med 1372,

punkterna. 2. differensen enligt punkten 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt punkten 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat

gasbränsle än gasol.

Om det i vägtrafikregistret finns flera uppgifter om bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning ska vid tillämpning av första stycket användas den uppgift som anges för drift med

etanolbränsle eller gasbränsle.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Äldre lydelser av 2 kap. 11 a § gäller fortfarande för personbilar som

blivit skattepliktiga för första gången före lagens ikraftträdande.

22.5 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20007:1398) omm koommunal fasstighetsavgifft

Härigenom föreskrivs att 3 och 6 §§ laagen (2007:13398) om kommmunal ffastighetsavgifft ska ha följaande lydelse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

3 § Fastighetsavvgiften per kallenderår är förr år 2008 a) för sådan del av småhuusenhet som avvser småhus ssom är uppförtt samt

vvärderingsenhhet för tillhörande tomtmaark inom sammma taxeringssenhet 66 000 kronor pper sådant smmåhus, dock hhögst 0,75 proocent av bygggnadsvvärdet och maarkvärdet,

b) för småhuus på lantbrukksenhet som är uppfört sammt värderingssenhet fför tillhörandee tomtmark innom samma ttaxeringsenhett 6 000 kronoor per ssådant småhuss, dock högstt 0,75 procentt av bostadsbbyggnadsvärdeet och tomtmarksvärddet,

c) för sådann del av hyyreshus- cc) för sådan del av hyreeshuseenhet som avvser värderingsenhet enhhet som avseer värderingssenhet fför bostäder soom är uppfördda samt förr bostäder somm är uppfördaa samt vvärderingsenhhet för tillhhörande värrderingsenhet för tillhörande tomtmark inomm samma taxxerings- tommtmark inom samma taxerringseenhet 1 200 kkronor per bbostads- enhhet 1 024 kroonor per bosstadslägenhet, dockk högst 0,4 procent läggenhet, dock högst 0,3 prrocent aav taxeringsväärdet för dessaa värde- av taxeringsvärddet för dessa vvärderringsenheter, ringsenheter,

d) för värdeeringsenhet föör ägarlägenhet som är upppförd samt vvärderringsenhet föör tillhörandee tomtmark inom sammma taxeringssenhet 66 000 kronor per sådan väärderingsenhet för ägarläggenhet, dock högst 00,75 procent aav taxeringsväärdet för dessaa värderingsennheter.

För år 20009 och senarre kalenderårr uppgår fasttighetsavgiftenn per ssmåhus, fastigghetsavgiften pper bostadsläggenhet och fasstighetsavgifteen per vvärderingsenhhet för ägarläggenhet till fasttighetsavgiftenn för år 20088 ökad eeller minskadd med ett belopp mottsvarande innkomstbasbelooppets fförändring meellan år 2008 ooch det aktuella kalenderåreet uttryckt i prrocent mmed två decimmaler. Avgiften uttrycks i hela krontal så att öretal faller bbort.

Med inkommstbasbelopp avses inkomstbasbelopppet enligt 588 kap. 226 och 27 §§ ssocialförsäkrinngsbalken.

6 §

Om det berääknade värdeåret för OOm det beräkknade värdeåret för een sådan bygggnad på en fafastighet en sådan byggnnad på en fasttighet ssom innehålleer bostäder är året somm innehåller bostäder ärr året fföre det fastigghetstaxeringssår som förre det fastigheetstaxeringsårr som fföregått det kaalenderår då bbeslutet förregått det kaleenderår då beeslutet oom slutlig skkatt ska fatttas, tas omm slutlig skaatt ska fattass, tas

1 Senaste lydelse 22010:1298. 2 Senaste lydelse 22011:1422. 21

ingen fastighetsavgift ut för bygg- ingen fastighetsavgift ut för byggnaden och tillhörande tomtmark naden och tillhörande tomtmark för det fastighetstaxeringsåret och för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och de fjorton följande kalenderåren. halv fastighetsavgift för de därpå Detsamma gäller färdigställd eller följande fem kalenderåren. ombyggd sådan byggnad, för Detsamma gäller färdigställd eller vilken värdeår inte har bestämts ombyggd sådan byggnad, för vid ny fastighetstaxering, men som vilken värdeår inte har bestämts skulle ha fått ett värdeår bestämt vid ny fastighetstaxering, men som motsvarande året före det fastigskulle ha åsatts ett värdeår mot- hetstaxeringsår som föregått det svarande året före det fastighets- kalenderår då beslutet om slutlig taxeringsår som föregått det kalen- skatt ska fattas, om ny fastighetsderår då beslutet om slutlig skatt taxering då hade företagits. ska fattas, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns flera värderingsenheter för småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som fastighetsavgiften inte har minskats för eller, om avgiften har minskats för samtliga småhus, det eller de småhus som har lägst grad av minskning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. 3 § tillämpas i sin nya lydelse första gången på fastighetsavgift för

kalenderåret 2013.

3. 6 § tillämpas i sin nya lydelse på byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare.

22.6 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1469) omm ändring i vägtrrafikskattelaagen (2006:2227)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § vvägtrafikskatteelagen (2006:2227) i sstället för desss lydelse enliggt lagen (20099:1469) om änndring i nämndda lag sska ha följandee lydelse.

LLydelse enligt SFS 2009:1469 Föreslagen lydeelse

2 kap.

10 §

Bränslefaktoorn är 2,4. BränslefaktornB n är 2,33.

Miljötillägget är

a) 500 kronoor för fordon ssom blivit skaattepliktiga förr första gången före uutgången av årr 2007, och

b) 250 kronnor för fordonn som blivit skattepliktigaa för första gången eefter utgångenn av år 2007.

22.7 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1472) omm ändring i lagenn (2006:228) med särskikilda bestämmelser om fordonsskatt

Härigenomm föreskrivs aatt bilagan till lagen (2006:2228) med särskilda bbestämmelser om fordonssskatt i ställett för dess lyydelse enligt lagen ((2009:1472) oom ändring i nnämnda lag skaa ha följande llydelse.

LLydelse enligt SFS 2009:1472

FFordonsskatt

Skattevikt, Skkatt, FFordonsslag

kilogramm krronor grrund- Tillägggsbeelopp belopp för varje helt hundratal kilograam över deen lägsta vvik-

ten i klassen

AA Personbilar klass I

11. Personbilar klass I somm inte

kan drivass med dieselollja 0– 900 741 00

901– 930 1888

22. Personbilar klass I somm kan

drivas meed dieselolja 0– 900 2 008 0

901– 2 517 5008

BB Lätta busssar

11. Lätta busssar som inte kkan

drivas meed dieselolja 0– 1 300 720 0 1 301– 1 600 903 1664 1 601– 3 000 1 396 1229 3 001– 3 500 3 197 0

22. Lätta busssar som kan

drivas meed dieselolja 0– 1 300 2 187 0 1 301– 1 600 2 339 559 1 601– 3 000 2 517 1778 3 001– 3 500 5 018 0

C Lätta lastbilar och personbilar klass II

1. Lätta lastbilar och person-

bilar klass II som inte

kan drivas med dieselolja 0– 1 300 720 0

1 301– 1 600 903 164

1 601– 3 000 1 396 129

3 001– 3 197 0

2. Lätta lastbilar och personbilar

klass II som kan drivas med

dieselolja 0– 1 300 2 187 0

1 301– 1 600 2 339 59

1 601– 3 000 2 517 178

3 001– 5 018 0

Föreslagen lydelse

Fordonsskatt

Skattevikt, Skatt, Fordonsslag

kilogram kronor

grund- tilläggsbelopp

belopp för varje helt

hundratal kilo-

gram över den

lägsta vikten i

klassen

A Personbilar klass I

1. Personbilar klass I som inte

kan drivas med dieselolja 0 – 900 801 0

901 – 990 188

2. Personbilar klass I som kan

drivas med dieselolja 0 – 900 2 068 0

901 – 2 577 508

B Lätta bussar

1. Lätta bussar som inte kan

drivas med dieselolja 0 – 1 300 780 0

1 301 – 1 600 963 164

1 601– 3 000 1 456 129

3 001 – 3 500 3 257 0

2. Lätta bussar som kan

drivas med dieselolja 0 – 1 300 2 247 0

1 301 – 1 600 2 399 59

1 601 – 3 000 2 577 178

3 001 – 3 000 5 078 0

C Lätta lastbilar och personbilar klass II

1. Lätta lastbilar och personbilar

klass II som inte kan drivas

med dieselolja 0 – 1 300 780 0

1 301 – 1 600 963 164

1 601– 3 000 1 456 129

3 001 – 3 257 0 2. Lätta lastbilar och personbilar

klass II som kan drivas med

dieselolja 0 – 1 300 2 247 0

1 301 – 1 600 2 399 59

1 601– 3 000 2 577 178

3 001 – 5 078 0

22.8 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1496) omm ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs attt 6 a kap. 1 § lagen (1994:1776) om skkatt på eenergi i ställeet för dess lyddelse enligt lagen (2009:1496) om änddring i nnämnda lag skka ha följande lydelse.

Lydeelse enligt SFSS 2009:1496

6 a kapp.

1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantag för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annat anges.

ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse

innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-

skatt skkatt skattt

––– – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –

117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter

aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –

bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse

inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-

skatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –

procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

22.9 Föörslag till lagg om ändringg i lagen (20009:1497) omm ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 99 kap. 5 § lageen om sskatt på energgi i stället föör dess lydelsse enligt lageen (2009:14977) om äändring i nämnnda lag ska haa följande lydeelse.

Lydelsse enligt SFS 22009:1497

6 a kapp.

1 § Bränsle somm används för nedan angivnna ändamål, i förekommandde fall mmed undantag för vissa brännsleslag, ska hhelt eller delvvis befrias frånn skatt eenligt följandee, om inte annat anges.

ÄÄndamål BBränsle som Befrielse BBefrielse Befrfrielse

innte ger från frrån kol- frånn beefrielse energi- diioxid- svavvel-

skatt skkatt skattt

––– – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – –– – –

117. Om skattebefrrielse inte RRåtallolja och fföljer av tidigare ppunkter, brränsle som fförbrukning för frramställning avvses i 2 kap. aav värme i en anlääggning för 1 § första vvilken utsläppsrättter ska sttycket 3 b ööverlämnas enligtt 6 kap. 1 § laagen om handel mmed uutsläppsrätter

aa) i kraftvärmeprooduktion 70 procent 933 procent –

bb) i annan värmepproduktion – 6 procent –

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 § Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål Bränsle som Befrielse Befrielse Befrielse

inte ger från från kol- från befrielse energi- dioxid- svavel-

skatt skatt skatt

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

17. Om skattebefrielse inte Råtallolja och följer av tidigare punkter, bränsle som förbrukning för framställning avses i 2 kap. av värme i en anläggning för 1 § första vilken utsläppsrätter ska stycket 3 b överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

a) i kraftvärmeproduktion 70 procent 100 –

procent

b) i annan värmeproduktion – 6 procent –

6 a kap.

2 §

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 9 b–11 medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för Om råtallolja förbrukas för

skatten med ett belopp som skatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den motsvarar 70 procent av den

koldioxidskatt som tas ut på koldioxidskatt som tas ut på

Om råtallolja förbrukas för

ändamål som anges i 1 § 17 a,

medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 93 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle

enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

Om råtallolja förbrukas för ändamål som anges i 1 § 17 b, medges befrielse från energiskatten med ett belopp som motsvarar 6 procent av

den koldioxidskatt som tas ut på bränsle enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a.

9 kap.

5 §

Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra–fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9– 11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § 2, 3 eller 5.

Återbetalning medges vid leverans för

1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 40 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 40 procent av koldioxidskatten,

2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG , senast ändrat genom Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG , medges dock återbetalning enligt 1. andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar

70 procent av den energiskatt och

100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i

2 kap. 1 § första stycket 3 a, och 2. andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100

procent av koldioxidskatten.

1 EUT L 275, 25.10.2003, s. 32 (Celex 32003L0087). 2 EUT L 140, 5.6.2009, s. 63 (Celex 32009L0029). 31

Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller för värme som har levererats från kraftvärmeproduktion.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

22.10 Föörslag till lagg om ändringg i skatteförffarandelagenn (20011:1244)

Härigenom fföreskrivs i frråga om skatteeförfarandelaggen (2011:12444) dels att 31 kkap. 26 § ska uupphöra att gäälla, dels att 58 kkap. 2 § ska haa följande lydeelse,

dels att punnkt 22 i överggångsbestämmmelserna till nnämnda lag sska ha fföljande lydelsse.

NNuvarande lyddelse Föreslagen lydeelse

58 kap.

2 § OOm säkerhett ska ställaas, ska Omm säkerhet ska ställas, ska sstorleken besttämmas till summan stoorleken bestämmmas till summman aav företagets obetalda innkomst- av företagets oobetalda inkoomstsskatt för nnärmast föreegående skaatt för närrmast föregåående bbeskattningsårr och 26,3 proocent av besskattningsår ooch 25,3 proceent av ddet överskott som har redoovisats i dett överskott soom har redoviisats i sskalbolagsdekklarationen. II fråga skaalbolagsdeklarrationen. I fråga oom svenska handelsbolag och i omm svenska haandelsbolag ooch i uutlandet delägarbesskattade utlaandet delägarbeskaattade juridiska personer ska säkkerheten jurridiska personner ska säkerrheten bbara avse överskotttet i barra avse överskottet i sskalbolagsdekklarationen. skaalbolagsdeklarrationen.

Om en fysissk person har förvärvat en andel i ett svvenskt handelssbolag eeller i en i uutlandet deläggarbeskattad juuridisk personn, ska säkerhhetens sstorlek bestämmmas till 40 prrocent av överrskottet.

Om flera skkalbolagsdeklaarationer lämnnas, ska komppletterande säkkerhet sställas för denn ökning av ööverskottet somm redovisas ii förhållande ttill en tidigare deklarration.

22. Lagen (22001:1227) omm självdeklaraationer och koontrolluppgifter ska uupphöra att gäälla vid utgånggen av 2011. Den upphävdda lagen gällerr dock ffortfarande förr 2013 och tiddigare års taxeringar.

Överklaganddeförbudet i 19 kap. 3 § den upphävdda lagen gälleer inte vvitesföreläggaanden som meddelas efter utgånången av 2011. VVitesföreläggaanden som meddelas efter den tidpunkten gäller oomedelbart.

Den som fööre utgången av 2012 har gett in en skkriftlig förbinndelse eenligt 13 kap. 1 § lagen omm självdeklaraationer och koontrolluppgifteer ska vvid ingången aav 2013 även anses ha gettt in en förbinddelse enligt 233 kap. 55 §.

Den som förre utgången aav 2012 har geett in ett åtagaande enligt 133 kap. 22 § lagen om självdeklaratiioner och konntrolluppgifterr ska vid ingången aav 2013 även aanses ha gett iin ett åtagandee enligt 23 kapp. 6 §.

SSkyldigheten aatt lämna upppgifter enlligt 3 kap. 117 a § lagenn om sjäälvdeklarationner och

kontrolluppgifter gäller inte vid

2013 års taxering.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2013. 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om

avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § tillämpas i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.

33 Diirekt skatt

33.1 Säänkt bolagsskkatt

33.1.1 Baakgrund

GGällande rätt

JJuridiska persooner betalar innte kommunall inkomstskattt utan endast sstatlig inkomstskatt. Skattesatsen regleras i 655 kap. 10 § iinkomstskatteelagen ((1999:1229), fförkortad IL, ooch uppgår seedan 2009 till 26,3 procent ((prop. 22008/09:65, bbet. 2008/09:SSkU19, SFS 22008:1343). SSenaste sänknningen ddessförinnan vvar 1993, då skattesatsen sänktes från 30 till 28 proocent. MMed juridiskaa personer avvses vid inkoomstbeskattniningen inte svvenska ddödsbon eller handelsbolag..

DDen svenska bbolagsskatten i ett internatioonellt perspekktiv II början av 1990-talet hhade Sverige ett av OEECD-världens mest kkonkurrenskraaftiga bolagsskkattesystem. ÄÄven så sent ssom 2002, före EUuutvidgningen, var de svenskka reglerna koonkurrenskrafftiga sett ur ettt EUpperspektiv. Däärefter har nyaa medlemsstatter tillkommitt och flera av dessa hhar valt att haa en betydligt lägre bolagssskattesats än ggenomsnittet fför de ääldre medlemssstaterna. Menn också i denn senare grupppen har sänknningar aav skattesatsenn genomförtss. En sammannfattande bild d av förändrinngarna aav bolagsskatttesatserna i EUU finns i Tabeell 1.

TTabell 1. Föräändringar avv bolagsskatteesatser i EU:ss medlemslännder mmellan åren 22000-2012

LLand Bolagsskatttesats (%) Reformår Föränddring

(senaste 2000–22012 i

steget, omm inte procentt-

annat angees) enheterr BBelgien 40,2 till 344,25 till 35,5 (fför 2003 -6,2

vinster uppp till 322 5000

euro)

Litauen 24 till 15 i ett steg, därefter 2002, -9,0

upp till som mest 20, sedan höjningar och

åter ner till 15 sänkningar

2006-2009.

Senaste

ändring 2010. Luxemburg 37,5 till 28,6 (tre steg) 2011 -8,7

därefter upp till 28,8 Malta 35 Uppgift +/- 0,0

saknas Nederländerna 35 till 25,0 (20 för 2011 -10,0

vinster upp till 200000

euro) (fem steg) Polen 30 till 19 (tre steg) 2004 -11,0

bolagsskattesatsen har ändrats i två steg. (För vinster upp till 1 500 000 £ går skattesatsen från 20 till 26. Därefter är den konstant 26.) Tjeckien 31 till 19 (sex steg) 2010 -12,0

Tyskland 38,7 till 29,8 2008 -8,9 Ungern* 19,6 till som lägst 17,5 2010 +1,0 (2005), därefter höjning till 21,3 (2007) och sänkning till 20,6 Österrike 34 till 25 2005 -9,0

Källor: Eurostat, European Commission; Taxation trends in the European Union 2011 edition, IBFD. * Estland: Sänkning till 20 procent aviserad fr.o.m. 1 januari 2015. Skattesatsen avser utdelade vinster. Skatten på behållna vinster är 0. Portugal: Fr.o.m. 2012 har inhemska företag ett påslag på 3 procent på vinster mellan 1,5– 10 miljoner euro. För vinster därutöver är påslaget 5 procent. Spanien: Företag med omsättning som inte överstiger 10 miljoner euro är skatten på vinster upp till 300 000 euro 25 procent. Vinster därutöver beskattas med 30 procent. För små och medelstora företag är motsvarande skattesatser 20 procent respektive 25 procent. Storbritannien: I budgeten för 2012 föreslås att den ”allmänna” bolagsskattesatsen under 2012 respektive 2013 sänks till 24 respektive 23 procent. Dessutom aviseras att det i budgeten för 2013 kommer att föreslås en sänkning av skattesatsen till 22 procent under 2014. Ungern: Fr.o.m. den 1 juli 2010 är bolagsskatten progressiv. Upp till 500 miljoner ungerska forinter (ca 14,5 miljoner kronor) är skattesatsen 10 procent. Fram till den 1 januari 2011 var gränsbeloppet 250 miljoner ungerska forinter.

Det finns alltså en tydlig internationell utveckling mot lägre bolagsskattesatser. Forskare som studerat frågan menar att skattekonkurrens inom bolagsbeskattningens område är en realitet som pågått i flera år. De menar att även om konkurrens eventuellt förekommer inom flera skatteområden är den tydligast vad gäller bolagsskatten, där skattebasens rörlighet anses vara störst.

I uppdraget till den företagsskattekommitté som regeringen beslutade om i januari 2011 (dir. 2011:1) ingår att se över bolagsskattebasen i syfte att finansiera sänkningar av de skatter som betalas av bolagssektorn. Förutsättningarna för den översynen ändras inte om bolagsskattesatsen skulle sänkas dessförinnan.

Bolagsskattens betydelse för företagens ekonomiska beslut och för

samhällsekonomin

Den nominella bolagsskattesatsen är ekonomiskt betydelsefull i fyra olika avseenden:

– Bolagsskattesatsen påverkar multinationella företag i deras

investerings- och lokaliseringsbeslut genom att den inverkar på den genomsnittliga skattebelastningen för exempelvis ett dotterbolag i ett visst land.

– Bolagsskattesatsen är betydelsefull för var företag väljer att redovisa

och beskatta sin vinst – och därmed för storleken på svensk skattebas. – Bolagsskattesatsen är en av flera viktiga faktorer som påverkar

företagens kapitalkostnad för investeringar. En sänkt kapitalkostnad innebär att fler investeringar blir lönsamma.

– Bolagsskattesatsen har genom sin inverkan på företagens

lokaliserings- och investeringsbeslut betydelse för produktion och sysselsättning i Sverige.

Bolagsskattesatsens effekt på de multinationella företagens investerings-

och lokaliseringsbeslut

Enligt teorin för ny ekonomisk geografi är det lönsamt för företag att etablera sig i närheten av konsumenter och leverantörer. Dessa marknadsnära platser drar till sig företag som efterfrågar arbetskraft och kapital. Detta ökar marknadens storlek och gör en region än mer attraktiv för nyetableringar, eftersom produktion och investeringar i centralt belägna regioner eller länder är förenade med tilltagande skalavkastning. I ett europeiskt perspektiv utgörs dessa centralt belägna regioner eller länder i första hand av det industriella centrat i Mellaneuropa, t.ex. Frankrike, Tyskland och Beneluxländerna.

1 Se t.ex. Devereux, Lockwood och Redoano, ”Do countries compete over taxes?”, Journal of Public Economics 92, s. 1210–1235, 2008. 2 Se t.ex. Krugman, ”Increasing returns and economic geography”, Journal of Political Economy 99, s. 483–499, 1991. 37

Företagens produktions- och investeringsbeslut påverkas emellertid också av vinsten efter bolagsskatt. För länder som inte geografiskt tillhör centralt belägna regioner blir därmed bolagsskatten ett potentiellt viktigt instrument för att påverka företagen i deras lokaliserings- och investeringsbeslut. I vissa modeller för ekonomisk geografi är skatternas effekt på företagens lokaliseringsbeslut icke-linjär, vilket innebär att den relativa skatten kan höjas till en viss nivå utan att ha någon effekt på företagens investeringsbeslut. Då skatten höjs över en kritisk nivå kan det dock leda till betydande lokaliseringseffekter då investeringar på en alternativ marknad kommer att bli mer lönsamma. Som en följd av detta kommer kapital och arbete att omlokaliseras till denna alternativa marknad. Vid en hög ekonomisk integration (som är fallet inom EU) – och vid en given relativ skattenivå – ökar enligt dessa modeller sannolikheten för en total omlokalisering av produktionen när handelskostnaden sänks marginellt. I Sveriges fall skulle det kunna innebära att produktionen riskerar att omlokaliseras till Europas mer centralt belägna länder när den ekonomiska integrationen inom EU tilltar samtidigt som den svenska bolagsskattenivån är oförändrad.

Bolagsskatten är dock inte den enda faktorn bakom beslut om företags investeringar och lokalisering, utan även andra förhållanden som arbetsmarknadsregleringar, administrativ börda, arbetskraftskostnader, tillgången till välutbildad arbetskraft, infrastruktur, öppenhet, institutioner, m.m. spelar en roll.

Bolagsskattesatsens effekt på redovisade vinster

Utöver effekter på lokalisering av företag och investeringar kan skattereglerna påverka i vilket land ett företag väljer att redovisa sina vinster, antingen genom vinstöverföringar eller genom internprissättning. En sänkt bolagsskatt ökar incitamenten för företagen att beskatta sin vinst i Sverige – svensk skattebas värnas därmed. Clausing visar vidare att den skattesatsnivå som maximerar skatteintäkterna är relativt sett lägre för små öppna ekonomier som den svenska.

Bolagsskattesatsens effekt på företagens kapitalkostnad och marginella

nyinvesteringar

Den nominella skattesatsen är en av de faktorer som vid sidan av skattemässiga avskrivningsregler och behandlingen av finansiella kostnader påverkar företagens kapitalkostnad. Kapitalkostnaden utgör avkastningskravet före skatt på en nyinvestering i företaget. En förändring av kapitalkostnaden påverkar det optimala kapitalbeståndet i företagen och därmed nivån på bruttoinvesteringarna. En sänkning av bolagsskattesatsen sänker kapitalkostnaden, men denna effekt motverkas till viss del av att det skattemässiga värdet av ränteavdragen minskar, vilket höjer avkastningskravet på lånefinansierade investeringar. Avgörande för genomslaget av en skattesatssänkning är hur företagen

3 ”Corporate tax revenues in OECD countries”, International Tax and Public Finance 14, s.115–133, 2007. 38

finansierar den marginella investeringen. Om finansieringen sker med egna medel, dvs. med i bolagen kvarhållna vinster, ger en skattesatssänkning större effekt på kapitalkostnaden än om investeringen finansieras med främmande kapital, dvs. lån.

Bolagsskattesatsens betydelse för produktion och sysselsättning

Det finns för närvarande ett fåtal studier som analyserar vilken effekt bolagsskattesatsen kan ha på BNP och sysselsättning, vilket innebär att de resultat som presenteras i det följande bör tolkas med försiktighet.

Den nominella bolagsskattesatsen påverkar alltså företagens kapitalkostnad, kapitalbestånd och bruttoinvesteringar, vilket i sin tur kan påverka den aggregerade produktionsnivån. I en studie av Lee och Gordon görs gällande att en sänkning av den nominella bolagsskatten med en procentenhet skulle öka den årliga tillväxttakten i BNP per capita med 0,1–0,2 procentenheter. Detta förklaras med att en lägre bolagsskatt ökar investeringarna genom en sänkt kapitalkostnad, något som i sin tur ökar den aggregerade produktionsnivån. En höjd produktionsnivå förväntas leda till lägre arbetslöshet.

OECD rangordnar skatter ur ett tillväxtperspektiv och hävdar att en sänkt bolagsskatt är den åtgärd som har störst positiv effekt på BNP per capita, följt av sänkt inkomstskatt och sänkta konsumtions- och egendomsskatter. Sänkt bolagsskatt, som finansieras med höjda konsumtions- och egendomsskatter, ökar enligt OECD:s bedömning BNP per capita nästan dubbelt så mycket som sänkt inkomstskatt, och ökar framförallt produktiviteten i tillväxtsektorer.

Peter Birch Sørensen har i en ESO-rapport föreslagit att den svenska bolagsskatten skulle kunna sänkas som en tillväxtbefrämjande åtgärd och att företag verksamma i Sverige skulle kunna få göra avdrag för en beräknad normalavkastning på eget kapital, på samma sätt som man idag får dra av låneräntor från beskattningsbara vinster. Sådana förändringar skulle, enligt Sørensen, eliminera dagens skattemässiga diskriminering av finansiering med eget kapital och på så vis ge en större finansiell stabilitet. Enligt rapporten skulle en sänkt och mer enhetlig bolagsskatt dessutom förbättra investeringar, tillväxt och reallöner, där effekten på reallönerna efter skatt i sin tur framkallar positiva effekter på arbetsutbud, sysselsättning och välfärd.

4 ”Tax structure and economic growth”, Journal of Public Economics 89, s. 1027–1043, 2005. 5 Se L. Bettendorf, A. van der Horst och R. De Mooij, ”Corporate Tax Policy and Unemployment in Europe: An Applied General Equilibrium Analysis”, The World Economy 32, s. 1319–1347, 2009. 6 ”Tax and economic growth”, ECO/CPE/WP1(2008)4, 2008. 7 2010:4 Swedish Tax Policy: Recent Trends and Future Challenges. 39

33.1.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: IInkomstskatteen för juridiskka personer säänks från 26,3 proocent till 25,3 procent. Den lägre skattesaatsen tillämpas för beskattningsåår som börjar den 1 januarii 2013 eller däärefter. Ändrinngen träder i kraft den 1 januari 2013.

Skälen förr promemoriians förslag: Som framggått finns det en

internationell uutveckling moot en mer omffattande skatteekonkurrens mmellan EEU-länderna. De nya meedlemsstaternaa i EU har en avsevärt lägre bbeskattningsniivå än Sverigge, men även i de äldre mmedlemsstaternna har bbolagsskattesaatserna sänkts under senare år. Av de 27 medlemsländderna i EEU har endastt sex nationer högre skattesaats än Sverigee.

Den nomineella bolagsskatten är av ccentral betydeelse för förettagens investerings- och lokaliseeringsbeslut. Företagens hhemmamarknaad är nnumera hela EEU-området. DDetta gör det möjligt även för mindre fööretag, ssom tidigare eenbart verkat på den natioonella marknaaden, att expaandera vverksamheten över de natioonella gränserrna. Bolagsskakattens relativaa nivå äär en av de fakktorer som företagen beakttar vid sådana a produktionsbbeslut. GGenom internnprissättning ooch vinstöverfföringar påveerkar skatteregglerna ddessutom i villket land förettagen väljer attt redovisa sinna vinster. En sänkt bbolagsskatt väärnar svensk skattebas geenom att görra det relativtt mer fförmånligt att beskatta vinssterna i Sverigge och reduceera incitamentten att sskatteplanera. Därutöver kan en läggre formell bolagsskatt sänka fföretagens kappitalkostnad, vvilket i sådanaa fall ökar kappitalinvesterinngarna ooch BNP. Detta kan i sin tur leda till en högre syssselsättning. VVidare fframhåller OEECD (2008) säänkt bolagsskkatt som en mmycket betydellsefull eekonomisk-poolitisk reformååtgärd ur ett tilllväxtperspekttiv.

Med hänsynn till vad somm just redovisats kring boolagsbeskattningens bbetydelse för investeringar,, tillväxt och sysselsättningg i Sverige occh för lokalisering occh redovisningg av vinster i Sverige, allt ii en värld där andra länder reformmerar sina skattesystem, finns det skäl att sänka bbolagsskatten. I en promemoria som har remitteratss av FFinansdepartemmentet den 22 mars i år (Effektivvare ränteavddragsbbegränsningarr) föreslås en utvidgning avv reglerna som begränsar rätten till ränteavdragg. Detta kommmer att resulteera i en ökad sskattebelastninng för bbolagssektorn i Sverige. I ppromemorian har noterats att detta skappar ett ooffentligfinanssiellt utrymmee för att sänkaa bolagssektorrns skattebelasstning i motsvarandee mån, vilket kan ske gennom att bolaggsskatten sänkks. En ssänkning av bolagsskattesattsen minskar dessutom värddet på ränteavvdrag, vvilket minskarr incitamentenn att skatteplannera med hjälpp av ränteavdrrag.

Mot denna bakgrund fööreslås i dennna promemorria att den sttatliga inkomstskattenn för juridiskaa personer skaa sänkas. I villken omfattninng det kkan ske blir beroende av deels den slutligga utformninggen av förslagget om eeffektivare rännteavdragsbeggränsningar, ddels av de beddömningar i övrigt ssom regeringeen kommer aatt göra i deet slutliga arbbetet med buudgetppropositionen efter sommaaren 2012. Föör att i dennaa promemoriaa ändå kkunna redovvisa de laggtekniska förrutsättningarnna för en sänkt bbolagsskattesaats har sänkniingen angivitss till en proceentenhet. Förrslaget innebär såleddes att bolagsskatten sänkks från 26,3 procent till 25,3 pprocent.

LLagförslag

FFörslaget föraanleder en äändring i 65 kap. 10 § inkomstskatteelagen ((1999:1229) ssamt en följddändring i 58 kap. 2 § skaatteförfarandeelagen ((2011:1244). ÄÄndringarna fföreslås träda ii kraft den 1 jaanuari 2013.

33.1.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

BBolagsskattesäänkningen fråån 26,3 proceent till 25,3 pprocent medfför en intäktsförsvaggning med 3,555 miljarder kronor år 2013.

EEffekter för förretagen

FFörslaget om sänkt bolagssskatt medförr en kostnadssminskning fför de sskattskyldiga, utan att de addministrativa kkostnaderna pååverkas.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget att ssänka bolagsskkatten bedömss inte ha någrra konsekvensser för SSkatteverket eeller medföraa några merkoostnader ellerr merarbete fför de aallmänna förvaaltningsdomsttolarna.

33.2 Säänkt expansioonsfondsskaatt

33.2.1 Baakgrund DDet grundlägggande syftet med expanssionsfonden äär att åstadkoomma nneutralitet melllan företag beedrivna som eenskild firma eeller i handelssbolag rrespektive akktiebolag. Foonden ska sskapa sammaa möjligheteer för fförstnämnda fföretagskategoorier att kunnaa expandera siin verksamheet med kkvarhållen vinnst som aktiebbolag har. Deet sker genomm att näringsiddkaren ffår sätta av heela årets vinst till en expanssionsfond somm – likt vinstenn i ett aaktiebolag – bbeskattas medd 26,3 procennt. Återföringgar från fondeen tas uupp som innkomst i ddet progresssivt beskattaade inkomsttslaget nnäringsverksammhet. Näringgsidkaren tilllgodoräknas då den skaatt på eexpansionsfonnden som reddan har betalaats. Det som är kvar av fofonden eefter att den hhar beskattats med 26,3 proocent, dvs. 733,7 procent avv den, fförutsätts behåållas i företagget. Denna deel av fonden iinnehåller en latent sskatteskuld meed avseende ppå den beskatttning som kann utlösas när fofonden uupplöses occh måste ha täckningg i ett kkapitalunderlaag i nnäringsverksammheten. De tillgångar som denna del av fofonden rrepresenterar kan använndas för expansion, men också för sskuldamorterinngar och frammtida förlustttäckning. Fonnden behöverr inte ååterföras till bbeskattning såå länge den hhar täckning ii kapitalunderrlaget. DDet motsvararr i princip det egna kapitaleet i verksamheeten, dvs. tillggångar mminus skulderr. Förhållandeet mellan fonnden och kappitalunderlageet kan illustreras medd följande figuur.

100 % Expansionsfond

26,3 % Expan- 73,7 % Kapitalunderlag sionsfondsskatt

En förändring av expansionsfondsskatten leder till motsvarande förändring av kravet på kapitalunderlag. Om expansionsfondsskatten höjs till t.ex. 30 procent så minskar kravet på kapitalunderlaget till 70 procent av fonden och om skatten sänks till t.ex. 25 procent så ökar kravet på kapitalunderlaget till 75 procent (jfr pilarna i figuren ovan).

För möjligheten att sätta av till expansionsfond gäller vissa begränsningar. En ökning av fonden får inte medföra ett underskott i näringsverksamheten. Avdrag får därför göras högst med ett belopp som motsvarar ett för expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget får inte heller överstiga det maximibelopp som följer av bestämmelserna om kapitalunderlaget.

Med det för expansionsfonden justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond ökat med avdrag för egenavgifter/premie för pensionsförsäkring/särskild löneskatt minskat med sjukpenning och dylikt samt återfört avdrag för egenavgifter. Härutöver gäller att expansionsfonden får uppgå till ett belopp som högst motsvarar 135,69 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. Detta är ett annat sätt att uttrycka att kapitalunderlaget måste uppgå till 73,7 procent av fonden. Med detta kapitalunderlag avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång ökat med underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av enligt de bestämmelser som anges i 14 kap. 22 § första och andra styckena IL, övergångsposten (denna räknas fram för att undvika att gamla förluster från tiden före räntefördelningens införande leder till negativ räntefördelning) och en särskild post (som räknas fram vid vissa förvärv av fastighet genom arv, gåva, m.m.) minskad med sådana tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.

Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras till beskattning bl.a. om den skattskyldige upphör med näringsverksamheten, vid konkurs och om verksamheten likvideras. Detsamma gäller vid överlåtelse genom försäljning av verksamheten.

En expansionsfond kan under vissa förutsättningar överföras från en enskild näringsidkare till en annan eller till ett handelsbolag, från en handelsbolagsdelägare till en annan eller till en enskild näringsidkare samt ersättas mot kapital i ett aktiebolag (se 34 kap. 18–22 §§ IL). Syftet med dessa möjligheter är att underlätta generationsskiften och byte av företagsformer.

33.2.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: Expansionsffondsskatten sänks från 26,3 procent till 225,3 procent aav det belopp som dras av vid avsättningg till expansionsfoond.

Även befiintliga avsättnningar behanndlas enligt dde nya regleerna. Övergången till de nya reglerna skeer genom atttt tidigare gjorda avsättningar anses återförrda enligt nuvvarande regleer och genast åter avsatta enligtt de nya reglerrna.

Ändringarnna träder i kraaft den 1 januaari 2013.

Skälen för promemoorians förslag: Som een följd avv att bbolagsskattesaatsen föreslås sänkas från 226,3 procent tiill 25,3 procennt bör eexpansionsfonndsskatten sännkas i motsvvarande mån. Som framgåått av fföregående avvsnitt blir fråggan i vilken omfattning skkatten faktiskkt kan ssänkas berooende dels av hur de tidiigare omnäämnda rränteavdragsbeegränsningarnna slutligen uttformas dels aav de bedömnningar i övrigt som regeringen kkommer att ggöra i det sluutliga arbetett med bbudgetproposiitionen efter ssommaren 2012. För att i denna promemoria äändå kunna rredovisa de lagtekniska förutsättningaarna för en sänkt eexpansionsfonndsskattesats hhar sänkningen, på samma sätt som i förrslaget oom sänkt bolaggsskattesats, aangivits till enn procentenhett.

När expansiionsfondsskattten senast sänktes år 2009 kkonstaterades att en ssänkning av skkatten kan utfformas på olikka sätt (prop. 2008/09:65 ss. 26). DDen metod ssom bedömdees minst inveecklad och bbetungande fför de sskattskyldiga och som därför valdees innebar att redan ggjorda ffondavsättninggar omvandlaades till avsäättningar gjorrda med denn nya sskattesatsen. DDetta regleraddes i en överggångsbestämmmelse. I lagtexxten i öövrigt var dett endast nödvändigt att bytta ut olika prrocentsatser soom är rrelaterade till sskattesatsen föör expansionsfondsskatt.

En fördel mmed denna meetod är att öveergången frånn fonder avsattta till dden gamla skaattesatsen till ffonder avsattaa enligt den nyya skattesatseen kan sske med autommatik och sköötas av Skatteeverket. Den valda metodeen har rredogjorts för mer ingåendde i det tidigaare lagstiftningngsärendet (a. prop. aavsnitt 5.2).

En effekt avv metoden är att de skattskkyldiga, förutoom den skattekredit ssom sänkningen av skattesaatsen innebär för framtidenn, får en ytterrligare sskattekredit eftersom säänkningen också omfatttar redan ggjorda ffondavsättninggar. Det inneebär i praktikken att när dden slutliga skkatten bbestäms efter övergången sså kommer deen skattskyldigge att tillgodooföras eett belopp mmotsvarande skillnaden ((en procentennhet) mellann den eexpansionsfonndsskatt som bbelöper sig på det avsatta beloppet beräknad ddels enligt de gamla bestämmmelserna (226,3 procent), dels enligt dde nya ((25,3 procent)). Samtidigt leeder en sänknning av expannsionsfondsskkatten, eenligt vad ssom framgåttt av tidigarre avsnitt, tiill att kraveet på kkapitalunderlaag i näringsverksamheten ökar i motsvvarande mån.. Den pprocentenhet ssom näringsiddkaren återfår vid fondomvaandlingen kann dock inte användass som ett tillsskott till närinngsverksamheeten förrän dde blir tillgängliga. DDet blir de förrst mot slutet av det år då beslutet om sslutlig sskatt har fattatts. Den valda övergångslösnningen innebäär därför att deet nya ooch högre kravvet på kapitallunderlag inte får direkt gennomslag i sammband

mmed själva oomvandlingenn av gamla ffondavsättninngar till nya, utan kkommer att gäälla först däreffter. Den valda metoden förrutsätter även att en ddel andra mateeriella bestämmmelser tillämppas i sina äldrre lydelser undder en kkortare övergåångstid efter oomvandlingenn. Det är frågaa om bestämmmelser ssom utgår frrån storlekenn på näringssidkarens exppansionsfond eller kkapitalunderlaag vid olika tidpunkter. Dessa bestäämmelser skaa inte tillämpas i ssina nya lyydelser innann gamla fonndavsättningarr har oomvandlats tilll avsättningarr gjorda med den nya, lägrre skattesatseen och ddet högre kaapitalkravet. DDenna omvaandling kommmer att göraas vid bbeskattningen år 2014 varföför berörda beestämmelser kkan tillämpas första ggången vid nästa beskattninng.

Det finns annledning att ääven i detta lagstiftningsärrende erinra oom att dden fondomvaandling som i korthet har bbeskrivits här och som skööts per aautomatik av Skatteverket är av rent laagteknisk natuur och såledees inte ppåverkar storrleken på deen skattskyldiiges expansioonsfond. Omm den sskattskyldige vvill öka eller mminska sin fonnd så ankommmer det på dennne att ssjälv göra ddet i sin deeklaration. Likaså ankommmer det påå den sskattskyldige att, om foonden inte sska minskas,, tillföra nääringsvverksamheten det belopp soom frigörs i saamband med fofondomvandlinngen.

Enligt vad som har innhämtats undderhand från n Skatteverkeet om eerfarenheternaa av denna meetod, så har den fungerat väll. Ett visst praaktiskt mmerarbete upppstod inledninngsvis i form aav registervårdd för att säkerrställa aatt registren innehöll aaktuella uppgifter om de skattskyldigas eexpansionsfonndsavsättningaar. Såvitt kännt har emelleertid metodenn som ssådan fungeraat som avsett. Det merarbette som den kkan ha föranleett bör rredan vara uttfört. Med beeaktande av ddetta och vadd som i övriggt har aanförts framsttår det som ennklast och änddamålsenligasst att samma mmetod ååter används fför sänkning aav expansionssfondsskatten. De ikraftträddandeooch övergånngsbestämmelser som användes i det tiddigare lagstiftningsärrendet (se SSFS 2008:13343) måste dock anpassas i terminologin med anledniing av införaandet av Skaatteförfarandeelagen ((2011:1244).

LLagförslag

FFörslaget förannleder ändringgar i 33 kap. 88 och 16 §§, 334 kap. 6, 8, 110, 18 ooch 20 §§, 50 kap. 5 § sammt 65 kap. 8 § IL. Ändringaarna föreslås tträda i kkraft den 1 jannuari 2013.

33.2.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

DDen sänkta exxpansionsfonddsskatten utfoormas så att dden omfattar redan ggjorda avsätttningar till eexpansionsfonnden. Skillnaaden mellan 26,3 pprocent och 25,3 procent återförs därrför till dessa företag som en eengångsförstärrkning år 22013. Detta innebär tilllfälligt minnskade sskatteintäkter 2013 med 00,10 miljardeer kronor. ÅÅr 2014 och 2015 bberäknas intäkkterna minska med 0,01 milljarder kronor per år.

EEffekter för förretagen

DDen föreslaggna sänkningen av expannsionsfondsskkatten innebäär en sskattelättnad fför de allra mminsta företaggen. Vid omvvandlingen avv den ggamla fondenn till en ny, aavsatt med den nya expannsionsfondsskkatten, innebär förslaget dessutoom en engånngsförstärkninng för förettagen. FFörslaget börr inte leda tiill någon ökkad administrrativ börda fför de sskattskyldiga eftersom ååterföringen av den gaamla fonden och ååteravsättningeen till den nyaa fonden sker med automatiik.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget att sänka expannsionsfondsskaatten kommerr övergångsvvis att kkräva vissa aarbetsinsatserr från Skatteeverkets sida. Vid det aarbetet kkommer verkeet emellertid aatt ha nytta aav det arbete ssom gjordes ssenast eexpansionsfonndsskatten säänktes. Det bedöms aatt de ytterrligare aarbetsinsatser som kan krävvas kommer aatt hanteras innom befintligga och bberäknade ekoonomiska rammar inom utggiftsområdet. Förslagen beedöms inte medföra nnågra merkosstnader eller nnågot merarbeete för de allmmänna fförvaltningsdoomstolarna.

33.3 Föörenklade reggler vid nedsättning av eegenavgifterr

33.3.1 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: RReglerna om aatt avdraget viid beräkningeen av egenavgifter för enskilda näringsidkaree och fysiskaa personer somm är delägare i hhandelsbolag ska uppfylla villkoren ii kommissionnens regelverk föör stöd av miindre betydellse tas bort lliksom kravet att avdraget skaa begäras i inkkomstdeklarattionen. Även skyldigheten att i deklarationenn lämna de uuppgifter somm behövs förr att bedöma om villkoren i kkommissionens regelverk föör stöd av miindre betydelsse är uppfyllda tass bort.

Skälen för promemoriaans förslag: VVid beräkninggen av egenavvgifter

fför enskilda näringsidkaree och fysiskaa personer ssom är deläggare i hhandelsbolag ska enligt 3 kkap. 18 § socialavgiftslagenn (2000:980),, efter bbegäran i innkomstdeklaraationen, avdrrag göras mmed 5 procennt av aavgiftsunderlaaget för inkommst av aktiv näringsverksaamhet, dock högst mmed 10 000 kkronor per år. Som förutsäättning för avddraget gäller bland aannat att villlkoren i kommmissionens regelverk förr stöd av mmindre bbetydelse ska vara uppfylldda. Vid bedömmning av om aavdraget utgör stöd aav mindre betyydelse finns i 3 kap. 19 § soocialavgiftslaggen särskilda regler fför verksamheeter inom flera sektorer. Avv 31 kap. 26 § skatteförfarrandelagen (2011:12244) följer attt den som beggär avdrag skaa lämna uppgiift om aannat stöd avv mindre betyydelse samt llämna de övrriga uppgifterr som bbehövs för aatt Skatteverkket ska kunna bedöma omm rätt till aavdrag fföreligger.

När avdrageet vid beräkniingen av egennavgifterna innfördes gjordees beddömningen attt det inte kunnde uteslutas att avdraget t skulle kommma att

uutgöra ett sådaant statligt stööd som avses i artikel 107..1 i EUF-förddraget. FFör att säkersttälla att avdraaget inte skulle stå i strid mmed EU:s regler om sstatligt stöd infördes därrför villkorenn att avdrageet måste uppfylla fförutsättningarrna enligt koommissionens regelverk föör stöd av mmindre bbetydelse, att avdraget måstte begäras i innkomstdeklaraationen och aatt den ssom begär avvdraget måstee lämna de upppgifter som behövs för aatt en bbedömning skka kunna görass om villkorenn i kommissioonens regelveerk för sstöd av mindree betydelse är uppfyllda (prrop. 2009/10:1178 s. 23–29)..

Efter det attt avdraget vidd beräkningenn av egenavgiifter notifieratts hos kkommissionenn, har kommissionen den 7 december 2011 besluttat att aavdraget inte uutgör ett statliigt stöd (KOMM [2011] 89022 slutlig och EEUT C 223, 28.1.20122, s. 6). Koopplingen avv avdraget tiill kommissionens rregelverk för stöd av minddre betydelse behövs därmmed inte längrre och rreglerna häromm kan därför fförenklas.

Mot dennaa bakgrund föreslås attt kravet att t villkoren enligt kkommissionenns regelverk fför stöd av mmindre betydeelse ska varaa uppffyllda tas bortt liksom kravet att avdrageet ska begärass i inkomstdeklarationen.

Eftersom nåågon prövningg av om villkoren i kommiissionens regeelverk fför stöd av miindre betydelsse är uppfylldda därmed intte längre ska ggöras, bbör även skylddigheten att i iinkomstdeklarrationen lämnna de uppgifteer som bbehövs för attt bedöma omm dessa villkkor är uppfylllda tas bort. Som fföreslås i aavsnitt 3.3.2 ska lagändringen tilläämpas redann vid ssjälvdeklaratioonen avseendde 2013 årss taxering, ddvs. förslageet får rretroaktiv verrkan. Eftersoom den uppphävda lagen n (2001:1227) om ssjälvdeklaratiooner och konttrolluppgifter ska gälla vidd 2013 års taxxering eenligt punkt 222 i övergånngsbestämmelsserna till skaatteförfarandellagen, bbör även dennna punkt ändraas.

LLagförslag

FFörslagen föraanleder att 3 kkap. 19 § sociialavgiftslagenn och 31 kap. 26 § sskatteförfaranddelagen upphhävs samt att 3 kap. 18 § socialavgiftsslagen ooch punkt 222 i övergångsbestämmelsserna till skaatteförfarandeelagen äändras.

33.3.2 Ikrraftträdande och övergångsbestämmellser

Promemoriaans förslag: ÄÄndringarna i socialavgiftsllagen och i skkatteförfarandelaggen föreslås trräda i kraft den 1 januari 22013. Beträffaande ändringarna i socialavgifttslagen ska dessa tillämpaas första gånggen i fråga om själlvdeklarationeen vid 2013 årrs taxering.

Skälen för promemoriians förslag: De ändringgar som föreslås i ssocialavgiftslaagen och i skaatteförfarandeelagen i avsniitt 3.3.1 bör träda i kkraft den 1 januari 2013. För att enskkilda näringsiidkare och fyysiska ppersoner som är delägare i handelsbolagg inte ska behhöva begära aavdrag vvid beräkningen av egenavvgifterna och lämna de upppgifter som behövs fför att bedömma om villkoren i kommiissionens regeelverk för stööd av

mmindre betydeelse är uppfylllda i självdekllarationen vidd 2013 års taxxering, fföreslås att änndringarna i socialavgiftsllagen tillämpaas första gånngen i ffråga om själlvdeklarationeen vid 2013 års taxering. Detta innebbär en rretroaktiv tilläämpning men som är till förrdel för de avggiftsskyldiga.

33.3.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslaget inneebär att reglerrna om att avddraget vid berräkningen av egenaavgifter för ennskilda näringssidkare och fyysiska personeer som är deläägare i hhandelsbolag ska uppfylla vvillkoren i koommissionenss regelverk för stöd aav mindre bettydelse tas boort liksom krravet att avdrraget ska begäras i inkomstdeklarrationen. Äveen skyldighetten att i inkkomstdeklarattionen lämna de upppgifter som behövs förr att bedömaa om villkooren i kkommissionenns regelverk fför stöd av mmindre betydellse är uppfylldda tas bbort. Detta meedför emellerttid inte någonn förändring aav avdragets storlek eeller antalet peersoner som kkan ges avdragget. Förslaget bedöms därföör inte ffå någon offenntligfinansiell effekt.

EEffekter för förretagen

FFörslaget inneebär bland annnat att kraveet att avdrageet vid egenavvgiftsbberäkningen skka begäras i iinkomstdeklarrationen tas boort liksom skyyldighheten att lämnna de uppgifteer som behövvs för att bedööma om villkooren i kkommissionenns regelverk för stöd av mindre betyddelse är uppffyllda. AAvdraget kommmer därmed att ges automatiskt utan att någon säärskild bbegäran behövver göras. Borrttagandet av nnämnda krav medför ett miinskat uuppgiftslämnaande för enskilda näringsidkkare och fysisska personer som är ddelägare i hanndelsbolag. Föörslaget medföör således att den administtrativa bbördan för deessa företag mminskar och därmed förettagens kostnaad för nnedsättningen.. Då uppgiftsslämnandet kaan variera myycket mellan olika fföretag, skullee det vara myycket kompliccerat att närmmare uppskattaa storleken på de miinskade kostnnaderna.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget att tta bort kravet att villkoren enligt kommiissionens regeelverk fför stöd av minndre betydelse ska vara upppfyllda för att t avdrag ska ges vid eegenavgiftsberräkningen sammt den därmmed sammanhhängande upppgiftssskyldigheten, innebär att Skkatteverket i ssamband med sin handläggning i ddessa fall inte längre behövver beakta dessa villkor. Anntalet uppgifteer som dde egenavgiftssskyldiga lämnmnar till Skatteeverket kommmer även att minska. FFörslaget bedööms således mmedföra en miinskad adminiistration för SSkattevverket. Förslaaget medför ddock ökade koostnader för SSkatteverket fför att aanpassa systemmstöd och blaanketter samt för justeringaar i broschyreer och aandra informaationsinsatser.. Sammantagget bedöms eemellertid förrslaget leda till minskkade kostnaderr för Skatteverrket.

Förslaget beedöms inte mmedföra någraa merkostnadeer eller någott meraarbete för de aallmänna förvaaltningsdomsttolarna.

33.4 Säänkt fastigheetsavgift för hyreshusenhheter

33.4.1 Baakgrund

FFör bostäder ttas ut en löpaande beskattniing i form avv kommunal ffastighhetsavgift. Faastighetsavgiftten för hyresshus, dvs. vaad som ofta kallas ””flerbostadshuus”, utgörs avv den lägsta avv två variableer – dels ett bbelopp pper bostadsläggenhet, vars sttorlek indexerras med utgånngspunkt i inkkomstbbasbeloppets fförändring, deels 0,4 procentt av taxeringssvärdet för bygggnad ooch tillhörandde mark. Belooppet per boostadslägenhett bestämdes fför år 22008 till 1 2200 kronor. Efter indexxeringen upppgår beloppet per bbostadslägenhhet för år 2012 till 1 365 kkronor. Bostädder i hyreshuus kan uutgöras av såvväl hyresbostädder som bostääder upplåtna mmed bostadsräätt.

33.4.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: Den kommmunala fastigghetsavgiften för hyreshusenhheter sänks fråån och med kkalenderåret 22013. Sänkninngen sker dels geenom att belooppet per bostadslägenhet sänks till 1 198 kronor för 22013, dels gennom att den pprocentsats avv taxeringsväärdet med vilken beloppet jämmförs sänks från 0,4 tilll 0,3 procentt av taxeringsvärrdet.

Promemoorians bedömmning: Kommuunsektorn börr kompenserass för det intäktsboortfall som dden sänkta fastighetsavgiftten för hyreshhusenheter innebbär.

Skälen förr promemorrians förslaag och beddömning: Enn väl ffungerande boostadsmarknadd är en viktig förutsättningg för en god ekonommisk tillväxt och en konnkurrenskraftigg ekonomi. Bostadsmarknnaden mmåste präglass av mångfaldd för att mötta såväl männniskors behovv som bbehovet av rörlighet på arbbetsmarknadenn. Mångfaldenn bland upplååtelsefformerna ökaar tryggheten och tillgänggligheten på bostadsmarknnaden. BBostäder som upplåts med hyresrätt ellerr bostadsrätt äär viktiga insllag på bbostadsmarknaaden. Ett gottt utbud av hyrresrätter är intnte minst viktiigt för uunga då hyresrrätten är en uppplåtelseformm utan krav på att den boendde gör een egen kapitaalinsats.

Kritik har riktats mot dee skattemässigga villkoren föför hyresrättenn som uupplåtelseformm. Det har häävdats att hyreesrätten är håårdare beskatttad än aandra upplåtellseformer. Reggeringen har bbeslutat direkttiv till en kommmitté mmed uppdrag att bl.a. anaalysera hur bbeskattningen n av bostäderr som uupplåts med hyresrätt kaan förändras i syfte attt öka utbudeet av hhyresbostäder.. Kommitténs uppdrag ska redovisas sennast den 15 okktober 22013. I avvakttan på förslagg från kommittén bör dock redan nu den kommmunala fastighhetsavgiften fför hyreshuseenheter sänkass. Detta är framför aallt viktigt förr att stärka hyyresrättens stäällning och sttimulera nyprroduktionen av hyreesrätter. Det äär inte möjligt att särskilja dde olika upplååtelsefformerna vid ffastighetsbeskkattningen så åtgärden kommmer även bostäder uupplåtna med bostadsrätt tiill godo. Sänkkningen bör ggälla från ochh med kkalenderåret 22013.

Som beskriivits i föregående avsnitt utgörs fasttighetsavgiften för hhyreshus av deen lägsta av dee två variablerrna beloppet pper bostadsläggenhet ooch 0,4 proceent av taxerinngsvärdet. I FFinansdeparteementets proggnoser bberäknas inkoomstbasbelopppet år 2013 tiill 56 200 kroonor. Beloppeet per bbostadslägenhhet skulle vid sådant förhålllande indexeraas till 1 404 kkronor fför 2013.

Beloppet peer bostadslägeenhet bör sännkas till 1 1988 kronor för 2013. DDetta åstadkoommes enklasst genom att det ursprunggliga beloppett före indexering förr 2008 bestämms till ett läggre belopp somm efter indexxering mmotsvarar 1 198 kronor 2013. Med dennna utgångspunnkt föreslås aatt det uursprungliga bbeloppet bestääms till 1 024 kkronor.

Den procenntsats av taxeeringsvärdet ssom jämförs med beloppeet per bbostadslägenhhet bör sänkas från 0,4 till 0,3 procent av taxeringsvärddet.

Genom att bbåde taket ochh procentsatseen sänks får ååtgärden genommslag fför samtliga hyyreshusenheteer.

Att sänka deen kommunala fastighetsavvgiften för hyrreshusenheterr innebbär att de kommmuner där dde berörda faastigheterna liigger går mistte om ffastighetsavgifftsintäkter. Denna minskniing är inte enn följd av avvgiftsssystemets nuvvarande konstrruktion som ssådan utan enn följd av att avgiftens storlek säänks. Kommuunsektorn bör kompenseras för den minsskning aav intäkterna från den kommmunala fastiighetsavgiftenn som uppkommmer. NNär den kommmunala fastiighetsavgiftenn infördes 20008 neutraliseerades eeffekterna gennom att anslaaget för kommmunalekonommisk utjämningg (det ggenerella statssbidraget) miinskades. Omm en motsvaraande reglerinng ska ggöras med aanledning av den föreslagna förändrinngen behöveer det ggenerella statssbidraget höjass 2013.

LLagförslag

FFörslaget meddför en ändriing i 3 § laggen (2007:13998) om kommmunal ffastighetsavgifft. Ändringen föreslås trädaa i kraft den 1 januari 2013.

33.4.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

DDen föreslagnna sänkningenn av fastigheetsavgiften mmedför för kommmunnernas del att fastighetsavggiftsmedlen mminskar med 0,8 miljarder kkronor aavseende 20133. Nettoeffektten för offentllig sektor, därär hänsyn tas ttill de äändrade skatteeintäkter frånn bolagsskatteen och minskkade transfererringar ssom åtgärden medför, är 0,,63 miljarder kronor. I berräkningen av nettoeeffekten antass att hälften av sänkningeen i fastigheetsavgiften tilllfaller hhyresgästerna i form av läggre hyra och andra hälften n tillfaller hyreesvärddarna i form aav högre vinstter. Sänkta hyyror leder till att kostnadernna för bbland annat bostadsbidragg minskar, ssamtidigt somm ökade vinster i bbostadsbolagen leder till ökkade intäkter ffrån bolagsskaatten. Nettoefffekten vvisar hur den offentliga sekktorns finansiella sparande påverkas då dessa eeffekter tas mmed i beräkninngen av kostnnaden för en ssänkning av ffastighhetsavgiften. EEftersom desssa effekter pååverkar det finnansiella sparrandet

ppositivt blir neettokostnadenn lägre än denn direkta kostnnaden för att sänka ffastighetsavgifften.

EEffekter för skkattskyldiga

FFör berörda äägare av hyreeshusenheter innebär den sänkta kommmunala ffastighetsavgifften en skattellättnad.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget meddför vissa kosstnader för Skatteverket föör anpassninggar av ssystem och blanketter, m.mm. Dessa kosstnader bedömms kunna hannteras inom befintligga och beräkknade anslagsrramar inom uutgiftsområdeet. De aallmänna förvaaltningsdomsttolarnas arbetssbörda bedömms inte påverkaas.

33.5 Uttökad nedsätttning av fasstighetsavgifften vid nyybyggnation

33.5.1 Baakgrund

FFör bostäder ttas ut en löpaande beskattniing i form avv kommunal ffastighhetsavgift. Förr småhus ochh ägarlägenhetter uppgår fasstighetsavgifteen för kkalenderåret 22012 till 6 8255 kronor eller 0,75 procent av taxeringsvvärdet fför byggnad ooch tillhörandde mark om ddet är lägre. FFör småhus ppå ofri ggrund respektiive tomtmark till sådant huus är avgiften n 3 412 kronorr eller 00,75 procent aav taxeringsväärdet för bygggnad respektivive mark om det är lägre. För hyrreshus, dvs. vvad som ofta kallas ”flerboostadshus”, uuppgår aavgiften för åår 2012 till 1 365 kronorr per bostadsslägenhet elleer 0,4 pprocent av taxxeringsvärdet för byggnad och tillhörandde mark om det är lägre.

1991 infördees i lagen (1984:1052) om statlig fastighhetsskatt en beestämmmelse om neddsättning av ffastighetsskattt för nybyggdda bostäder. Syftet vvar att mildrra de ökade bostadsutgiffterna för nyyproduktion ((prop. 11989/90:110, ss. 507). Dessaa bestämmelseer upphävdes i och med infföranddet av kommmunal fastigheetsavgift för bbostäder menn bestämmelsser av mmotsvarande sslag återfinnss i 6 § första stycket lageen (2007:13988) om kkommunal fasstighetsavgift.

För småhuss, ägarlägenheeter och hyreeshus fastställls ett värdeår, som sspeglar byggnnadens ålder. VVärdeåret mootsvarar normamalt det år då byggnnaden färdigsttälls. Värdeårret kan dock förändras till l följd av ommbyggnnationer. Bygggnader som innnehåller bosttäder är befriaade från fastigghetsaavgift de fem första kalendderåren efter värdeåret ochh för de därppå följande fem kalenderåren beetalas halv faastighetsavgiftft. Lättnaden gäller ääven tillhörandde tomtmark som ingår i saamma taxeringngsenhet. Om byggnnaden och denn tomtmark soom byggnadenn står på har oolika ägare ommfattar sskattelättnadenn endast bygggnaden.

Lättnaden ggäller om bygggnaden åsatts ett värdeår soom är året näärmast fföre det fastighhetstaxeringsåår då värdeåreet bestäms. Deenna regel kommpletteras med en bbestämmelse ssom medger läättnad även i dde fall då någgon ny

ffastighetstaxerring inte sker året efter färrdigställandeårret men där ffärdigsställandeåret sskulle ha åsaatts som värddeår om fastigghetstaxering hade sskett påföljandde år. Utan denna komplettterande bestäämmelse skullle den ssituationen kuunna inträffa att likvärdigga nybyggda bostadsbygggnader bbehandlas olikka i fråga omm nedsättning av fastighetsaavgift beroennde på nnär de fastighhetstaxeringarr sker då bygggnaderna får sina värdeårr fastsställda.

Den kompleetterande bestäämmelsen kann aktualiseras om det inte skker en aallmän eller föörenklad fastigghetstaxering året efter färddigställandeåreet och bbyggnationen sker på ett sådant sätt och uunder en sådaan tid att de arrbeten ssom utförs unnder färdigstäällandeåret intte året efter utlöser en säärskild ffastighetstaxerring, vid vilkken värdeår kan fastställaas. Av 16 kaap. 3 § ffastighetstaxerringslagen (19979:1152) fraamgår att en särskild fastigghetstaxering ska sske om nedlaggda kostnaderr medfört att ttaxeringsvärdet bör äändras med mminst en femteedel, dock miinst 25 000 kkronor. Ny taxxering sska dock alltidd ske för hyreeshus om de nnedlagda kostntnaderna uppggår till mminst 1 miljonn kronor ochh för småhus om det sammmanlagda värddet av ssmåhuset och eventuell tilllhörande tomttmark på grunnd av förändrringen bbör höjas ellerr sänkas med mminst 100 0000 kronor.

Nedsättninggen av kommuunal fastighettsavgift för nnybyggnationeer kan aaktualiseras ävven för en befintlig byggnnad om dennna genomgår en så oomfattande omm- eller tillbyggnad att bygggnaden vid eefterföljande ffastighhetstaxering ffår ett nytt vvärdeår som motsvarar ååret för bygggnadsaarbetena. I frååga om småhuus krävs dockk att åtgärdernna är så omfatttande aatt de är att jämställa mmed nyproduktion. Beträffaande hyreshuus har SSkatteverket ii sina allmännna råd om rikktvärdeangivellser och grunnderna fför taxeringenn och värdesäättningen av hyreshusenheeter och ägarllägenhhetsenheter vvid 2010 ochh senare årss fastighetstaxxeringar (SKKV A 22009:18) anseett att till- elleer ombyggnaddsåret ska fastsställas som väärdeår nnär till- eller ombyggnadskkostnaden övverstiger 70 pprocent av nyybyggnnadskostnadenn.

33.5.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslagg: Den ttioåriga nedsättningen av fastighetsavggift för nyybyggda bosstäder utvidggas genom att fastighetsavggiften sätts ned helt även år 6–15 efter värdeååret. Utvidgningeen gäller för bbyggnader meed beräknat väärdeår 2012 eeller senare. Ändrringen träder ii kraft den 1 jaanuari 2013.

Promemoorians bedömmning: Kommuunsektorn börr kompenserass för det intäktsbortfall soom den uutökade needsättningen av fastighetsavggiften för nybyyggda bostädeer innebär.

Skälen förr promemorrians förslaag och beddömning: Enn väl

ffungerande boostadsmarknadd är en viktig förutsättninng för rörlighhet på aarbetsmarknadden, en god eekonomisk tilllväxt och enn konkurrenskkraftig eekonomi.

För närvarannde är bostaddsmarknaden i många kommmuner i oballans. I sstorstadsregionnerna, men occkså kring uniiversitets- ochh högskoleorteer och aandra tillväxtrregioner, råderr en betydande bostadsbristt, samtidigt soom det 51

på vissa orter i landet står tomma lägenheter. Vad gäller nyproduktionen har den svårt att hänga med den snabba befolkningsutvecklingen i tillväxtregioner och i storstäder. Det behövs fler småhus, bostadsrätter och hyresrätter. Ett gott utbud av hyresrätter är inte minst viktigt för unga då hyresrätten är en upplåtelseform utan krav på att den boende gör en egen kapitalinsats.

Brist på bostäder är en begränsande faktor för såväl en fungerande arbetsmarknad som en väl fungerande högre utbildning och är därmed begränsande för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Som ett led i att stimulera nyproduktion bör den tioåriga nedsättningen av fastighetsavgift för nybyggda bostäder utvidgas genom att fastighetsavgiften är helt i stället för halvt nedsatt även år 6–10 efter värdeåret och dessutom helt nedsatt år 11–15 efter värdeåret. Ändringen bör gälla för byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare. Att låta ändringen gälla först för byggnader med senare värdeår skulle medföra en påtaglig risk för att pågående eller planerade byggnationer skjuts upp för att byggnaderna ska kunna färdigställas senare och därigenom få ett värdeår som innebär att de omfattas av den utökade nedsättningen av fastighetsavgift.

Att utöka den tioåriga nedsättningen av den kommunala fastighetsavgiften för bostäder innebär att de kommuner där de berörda byggnaderna ligger går miste om fastighetsavgiftsintäkter. Denna minskning är inte en följd av avgiftssystemets nuvarande konstruktion som sådan utan en följd av att avgiftsfriheten för nybyggda bostäder utökas. Kommunsektorn bör därför kompenseras för den minskning av intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften som föranleds av förslaget. Effekten uppkommer från och med 2018. När den kommunala fastighetsavgiften infördes 2008 neutraliserades effekterna genom att anslaget för kommunalekonomisk utjämning (det generella statsbidraget) minskades. Om en motsvarande reglering ska göras med anledning av den föreslagna förändringen behöver det generella statsbidraget höjas från och med 2018.

Rätten till skattereduktion för ROT-arbete, dvs. reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad, är begränsad för nybyggda småhus. Begränsningen, som återfinns i 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229), innebär att rätten till skattereduktion inte omfattar om- och tillbyggnad av ett småhus vilket fastighetsavgift inte tagits ut för ett småhus enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, dvs. de fem första åren efter det beräknade värdeåret.

Förslaget om utökad nedsättning av den kommunala fastighetsavgiften innebär att perioden då fastighetsavgift inte tas ut förlängs från fem till femton år. För att inte försämra möjligheten till skattereduktion för ROTarbete föreslås att ordalydelsen i 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen justeras så att undantaget från rätten till skattereduktion för om- och tillbyggnad för nybyggda småhus alltjämt bara gäller för de första fem åren av avgiftsfrihet.

LLagförslag

FFörslaget meddför ändringar i 6 § lagen om kommunnal fastighetsavgift ssamt i 67 kapp. 13 c § inkommstskattelagen. Ändringarnrna föreslås trräda i kkraft den 1 jannuari 2013.

33.5.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslaget inneebär att för kkommunernas del att fastigghetsavgiftsmmedlen mminskar 2018,, efter de förstta fem år där ddet redan enliggt nuvarande regler rråder hel nedssättning av fastighetsavgiften för nybygggda bostäder. Först eefter femton åår med utökadd avgiftsfrihet uppgår intäkäktsbortfallet ttill ett sstadigvarande belopp. Föör 2018 berääknas intäkteerna minska med 00,06 miljarderr kronor. Från och med 20227 är minskninngen 0,96 miljjarder kkronor. Beräknningarna är prreliminära ochh intäkten frånn kommunal ffastighhetsavgift år 22027 bygger ppå en linjär ökkning av intäkkterna från de redan eestimerade inttäkterna år 20018. Vid beräkkningarna harr förslaget i aavsnitt 33.4.2 om sänkkt fastighetsavvgift för hyresshusenheter beeaktats och hhänsyn tagits till de ändrade skattteintäkter frånn bolagsskattten samt minnskade uutbetalningar aav bostadsbidrrag som åtgärrden medför.

EEffekter för skkattskyldiga

FFör de ägare vars byggnadder kommer ii fråga för deen utökade needsättnningen av denn kommunala fastighetsavgiiften innebär förslaget en sskattelättnad.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget meddför vissa kosstnader för Skatteverket föör anpassninggar av ssystem och blanketter, m.mm. Dessa kosstnader bedömms kunna hannteras inom befintligga och beräkknade anslagsrramar inom uutgiftsområdeet. De aallmänna förvaaltningsdomsttolarnas arbetssbörda bedömms inte påverkaas.

33.6 Hööjt schablonaavdrag vid uuthyrning avv bostäder

33.6.1 Baakgrund

IInnebörden avv vissa begrepppp vid inkomsttbeskattningenn

FFastigheter delas i inkomstsskattehänseende upp i privaatbostadsfastiggheter ooch näringsfasstigheter. Medd privatbostaddsfastighet avsses bl.a. ett smmåhus mmed tillhörande mark, undder förutsättnning att småhhuset är en pprivatbbostad. En fasstighet som innte är en privvatbostadsfastiighet anses soom en nnäringsfastighhet.

Med privatbbostad avses eett småhus, dvs. en byggnadd inrättad till bbostad ååt en eller tvåå familjer, somm till överväggande del – föör ett tvåfamiljshus till väsentlig ddel – användss eller är avsett att använddas av ägarenn eller

någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Som privatbostad räknas också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag avses i huvudsak en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget. För definitionen av privatbostad likställs med privatbostadsföretag en motsvarande utländsk juridisk person. En bostad som innehas med hyresrätt är däremot inte en privatbostad i den mening som avses i inkomstskattelagen (1999:1229).

Bestämmelser om beskattning vid andrahandsuthyrning m.m.

Bestämmelser om beskattning av ersättningar vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter och privatbostäder samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras finns i 42 kap. 30–32 §§ inkomstskattelagen. Samma bestämmelser gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt (hyreslägenhet) upplåts.

Enligt 42 kap. 30 § inkomstskattelagen ska ersättningar för nämnda upplåtelser respektive avyttringar redovisas i inkomstslaget kapital. Utgifter för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med ett fast schablonbelopp som uppgår till 21 000 kronor per år.

Om ersättningen gäller upplåtelse får, enligt 42 kap. 31 § inkomstskattelagen, ytterligare avdrag utöver schablonbeloppet göras enligt följande. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet ska ett rörligt belopp som motsvarar 20 procent av hyresintäkten dras av. För en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt gäller att avdrag ska göras med ett belopp som motsvarar innehavarens avgift eller hyra för den upplåtna delen, dock endast till den del avgiften inte motsvarar kapitaltillskott till föreningen eller bolaget. Vid upplåtelse av en bostad som innehas med hyresrätt gäller att avdrag ska göras med den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen av bostaden. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten.

Av 42 kap. 32 § inkomstskattelagen framgår att de ovan angivna bestämmelserna inte gäller vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående till delägaren. Bestämmelserna gäller inte heller vid upplåtelse till den skattskyldiges arbetsgivare, en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige eller till någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare. I dessa fall ges i stället ett skäligt avdrag för den skattskyldiges faktiska utgifter för upplåtelsen.

33.6.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: Schablonavdrraget vid uppplåtelse av priivatbostadsfastigghet, privatbosstad eller hyreeslägenhet sammt vid försäljning av produkterr från privatbbostadsfastighheter eller prrivatbostäder höjs från 21 000 till 40 000 kronor per åår. Höjningenn tillämpas föörsta gången på beeskattningsår ssom börjar den 1 januari 20013.

SSkälen för prromemorians förslag

VVikten av en väl fungerandee andrahandsmmarknad

PPrivatpersonerrs upplåtelse aav den egna bbostaden, vilkket inkluderar såväl uuthyrning av hhela bostaden som delar avv bostaden (dvvs. till inneboeende), äär ett viktigt kkomplement tiill den ordinaarie bostadsmaarknaden. Särrskilt i tider av stigande bostadssbrist går deet fortare attt öka utbudet av bboendetillfälleen inom dennna sektor i stället förr att bygga nytt. AAndrahandsmaarknaden kann vara en förstta möjlighet fför unga männniskor aatt pröva egett boende. Deen kan även vvara ett alterrnativ för denn som tillfälligt på grrund av arbetee eller studier på annan ort behöver ett booende uunder en begränsad tid. Förr den som snaabbt behöver ffå en bostad fför att kkunna börja ettt nytt arbete eller studier ppå annan ort kkan någon forrm av aandrahandsboeende också vaara en möjlig llösning.

Brist på boostäder och boendetillfällenn är en begräänsande faktoor för ssåväl en fungeerande arbetsmmarknad som en väl fungerrande ”studiemmarknnad” – och däärmed begränssande för tillvväxten både i eett kortare ochh i ett längre perspekktiv. Det är därför viktigt mmed en väl fuungerande maarknad fför andrahandssboende i olikka former.

SSchablonavdraaget vid upplååtelse av den eegna bostadenn bör höjas

SSom nämnts oovan gäller aatt avdrag får göras vid uppplåtelse av pprivatbbostadsfastighheter, privatbostäder och hyreslägenheeter med ettt fast sschablonbeloppp som uppgåår till 21 000 kkronor per årr. Beloppets storlek hhöjdes den 1 januari 20099 från 4 000 kronor till 12 000 kronorr med mmotiveringen aatt det hade varit oförändraat under lång ttid och att det fanns mmycket som talade för attt en större skattelättnad skulle kommma att sstimulera andrrahandsmarknnaden för bostäder (prop. 20008/09:47, s. 18 f.). BBeloppet har därefter höjtss ytterligare ooch är nu 21 000 kronor pper år ((prop. 2011/122:1, Förslag tiill statsbudgett för 2012, finnansplan och sskatteffrågor, del 1a)).

Som konstaaterats i förarrbetena till tidigare höjniingar av schaablonbbeloppet (se t.ex. prop. 2011/12:1, Förslag till stattsbudget för 2012, ffinansplan ochh skattefrågorr, del 1a, s. 4485) är frågann om vilka efffekter ssom ett höjt schablonbeloopp kan ge ssvårbedömd, bl.a. eftersomm fler pparametrar än skattelättnad spelar in när det gäller bennägenheten att hyra uut hela eller ddelar av sin egen bostad. Att hyra ut en bostad är alltid fförenat med een viss risk. För en privaatperson kan denna risk mmånga ggånger upplevvas som störree än vad den gör för en pprofessionell hhyresvvärd. Till dettta kommer komplikationner av att haa andra männniskor

bboende i sin eegen bostad, något som innte är fallet föför en professsionell hhyresvärd. FFör att stimmulera andraahandsmarknaaden måste den eekonomiska eersättningen vvid uthyrning stå i rimlig proportion tilll den rrisk uthyrarenn tar. En höjnning av schabblonavdraget vvid privatperssoners uupplåtelse av dden egna bosttaden utgör ettt positivt ekonnomiskt incitaament fför den som övverväger att hhyra ut. Även oom det är svårrt att bedöma exakt hhur bostadsuttbudet kommmer att påverrkas till följdd av detta, måste uutgångspunkteen vara att eett höjt schabblonbelopp sttimulerar till ökad uuthyrning av bbostäder. Förurutom att kunnna stimulera ttill ökad uthyyrning torde ett höjt schablonbeloppp även i visss mån kunna inverka posittivt på dde skattskyldiggas benägenhhet att över huuvud taget reddovisa inkomster av uuthyrning av den egna boostaden. En llämplig höjniing nu är attt höja aavdraget till 400 000 kronor pper år.

SSchablonavdraag vid försäljnning av produukter från den egna bostadeen

EEnligt nuvaraande bestämmmelser gäller att schablonnavdraget äveen får ggöras vid beeskattning avv ersättningarr när produkkter avyttras från pprivatbostadsffastigheter eller privatbostääder. Det kann t.ex. röra siig om fförsäljning av ved eller bär från den egnaa fastigheten. Av förenklinggsskäl bbör schablonaavdraget vid ssådan försäljnning höjas tilll samma nivåå som sschablonavdraaget vid andraahandsuthyrninng. På sammaa sätt som i daag bör ddet således finnnas ett gemennsamt avdrag vid beskattniing av intäkteer från ddels andrahanndsuthyrning, dels försäljnning av proddukter från pprivatbbostadsfastighheter eller priivatbostäder. I enlighet mmed vad som sagts oovan bör dettaa avdrag uppgåå till 40 000 kkronor per år.

LLagförslag

FFörslaget förranleder en ändring i 442 kap. 30 § inkomstskatteelagen ((1999:1229). ÄÄndringen förreslås träda i kkraft den 1 jannuari 2013.

33.6.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslaget att höja schabloonavdraget vid uthyrning av bostäderr från ddagens 21 0000 kronor till 40 000 kronoor beräknas ge upphov till ett sskattebortfall ppå 0,16 miljarrder kronor inkkomståret 20113.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslagen beddöms inte mmedföra någraa ökade kosstnader eller ökad aarbetsbörda föör vare sig SSkatteverket eller de allmmänna förvaltnningsddomstolarna.

44 Kllimat- och energiskaattepaket

44.1 Fraamtida hanteering av ekoonomiska styyrmedel för bioodrivmedel

44.1.1 Baakgrund

DDagens EU-räättsliga och svvenska regler mm.m.

LLagen (1994:11776) om skattt på energi, föörkortad LSE,, reglerar skattter på bbränslen och eel. Skattereglerna är anpasssade till enerrgiskattedirektivet . DDirektivet innnehåller bestämmmelser om vad som ska a beskattas occh hur ddetta ska ske. Grundregeln i såväl energiskattedirektivvet som i LSE är att bbränslen och eel ska beskattaas. Av olika skkäl kan viss annvändning av dessa eenergislag unndantas från beskattningg, antingen genom tvinggande rreglering eller att medlemssstaterna ges enn möjlighet tilll detta.

Artikel 16.11 i energiskatttedirektivet gger medlemssttaterna rätt attt helt eeller delvis tilllämpa skattebbefrielse för bll.a. produkter r som framställlts av bbiomassa. Ett förbehåll förr skattebefriellsen är att deen inte får meedföra nnågon överkoompensation fför merkostnaaderna för frramställning aav de aaktuella biobräänslena i förhhållande till de fossila brännslen de ersättter (se aartikel 16.3 ii energiskatteedirektivet). VVidare finns en möjligheet för mmedlemsstaterrna att ge skaattelättnader föör produkter som används inom ppilotprojekt föör teknisk utvveckling av mmer miljövänlliga produkterr eller fför bränslenn från förnnybara källor (se arttikel 15.1 a i eenergiskattedirrektivet).

Europeiska kommissioneen har i april 2011 lagt frram ett förslaag till äändringar av eenergiskattediirektivet, (KOOM) 2011 1699 slutlig. Förrslaget innebär bl.a. äändringar av ggrunderna för beräkning av skattesatser ooch av mmöjligheterna till framtidaa skattebefriellse för biodririvmedel. Förrslaget ddiskuteras för närvarande i Europeiska uunionens råd. Det är ännu oklart hhur en slutlig kompromiss i ärendet kann utformas occh när ett revviderat ddirektiv kan koomma att besllutas av rådet.

De biodrivmmedel som deffinieras som eenergiprodukteer enligt 1 kaap. 3 § LLSE är skatteepliktiga enliggt 2 kap. 3 §§ LSE. Övrigga biodrivmeddel är sskattepliktiga genom 2 kapp. 4 § första stycket 1 LSEE. Skatt på sammtliga bbiodrivmedel ska tas ut mmed de skattebbelopp som ggäller för likvvärdigt ffossilt bränsle enligt 22 kap. 1 § LSE (jffr artikel 22.3 i eenergiskattedirrektivet).

Biodrivmedel måste upppfylla fastlagdda hållbarhetsskriterier för att få ddels räknas mmed vid mätniing av hur vääl kraven röraande nationellla mål ooch kvoter förr energi från förnybara källlor uppfylls, dels ges finannsiellt sstöd. Detta fraamgår av artikkel 17.1 c i förrnybartdirektivvet . Av artikeel 2.i i fförnybartdirekktivet följer attt med biodrivvmedel avses vvätskeformigaa eller

8 Rådets direktiv 22003/96/EG av deen 27 oktober 2003 om en omstrukukturering av ggemenskapsramenn för beskattning av energiproduktter och elektriciteet, (EUT L 283, 331.10.2003, s. 51,, Celex 32003L00096). 9 Europaparlamenntets och rådets diirektiv 2009/28/EEG av den 23 apriil 2009 om främjaande aav användningen av energi från förrnybara energikälllor och om ändriing och ett senaree uupphävande av dirrektiven 2001/777/EG och 2003/300/EG (EUT L 1400, 5.6.2009, s. 16,, Celex 332009L0028). 57

gasformiga bränslen som framställs av biomassa och som används för transportändamål.

Finansiellt stöd innebär att åtgärden är att betrakta som statsstöd enligt reglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, EUFfördraget. Skattelättnader är en form av finansiellt stöd. Kommissionen har under 2008 antagit gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd, förkortat miljöstödsriktlinjerna . Detta regelverk aktualiseras t.ex. vid stödåtgärder i form av befrielse från miljörelaterade skatter som koldioxidskatt och energiskatt. I punkten 101 av miljöstödsriktlinjerna uppställs, med hänvisning till nyss nämnda bestämmelse i förnybartdirektivet, ett krav på hållbarhet för stöd till biobränslen.

Regeringens strategi för koldioxidneutrala drivmedel har inneburit att låginblandade biodrivmedel helt befriats från koldioxidskatt och energiskatt, från och med 2011 dock endast upp till och med 6,5 volymprocent biodrivmedel i bensin och 5 volymprocent biodrivmedel i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll har fullständigt befriats från koldioxidskatt och energiskatt för hela den biobaserade andelen. För hydrerade vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, förkortas HVO, gäller befrielsen från koldioxidskatt och energiskatt upp till och med 15 volymprocent HVO i diesel sedan den 1 januari 2012. Kommissionen har, genom beslut i statsstödsärenden N112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006, s. 7) och N592/2006 (EUT C 303,13.12.2006, s. 79), godkänt den nuvarande svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till och med utgången av 2013. I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att motsvarande mängd etanol har anskaffats och antingen har tulldeklarerats som odenaturerad etanol eller – när etanolen har framställts inom EU – har uppfyllt motsvarande krav när etanolen levererats från producenten.

Omfattningen av skattebefrielsen för andra biodrivmedel än biogas regleras i dag genom dispensbeslut av regeringen. Dispensbesluten utfärdas med stöd av 2 kap. 12 § LSE, som ger regeringen rätt att i särskilda fall medge nedsättning av eller befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på bränslen som framställs av biomassa, eller annat bränsle som förbrukas inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga produkter. Skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag i den skattskyldiges deklaration. Samtliga nu gällande dispensbeslut löper ut den 31 december 2012.

Biodrivmedel och flytande biobränslen måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få ges finansiellt stöd. Hållbarhetskriterierna ska garantera att biodrivmedel och andra flytande biobränslen framställts på ett hållbart sätt. Som ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt dispensbesluten att bränslet ska omfattas av ett hållbarhetsbesked enligt 3 kap. 1 b § lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Hållbarhetsbeskedet utfärdas av Energimyndigheten och innebär att den skattskyldige har ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är att anse som hållbara.

10

EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03). 58

Ett 50-tal företag ges enligt gällande dispensbeslut skattebefrielse för olika biodrivmedel. Det rör sig om hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortat HVO, rapsmetylester, förkortat RME, och andra fettsyrametylestrar, förkortat FAME, samt etanol och olika vegetabiliska oljor för användning som motorbränsle eller tillsats i motorbränsle.

EU:s nya bränslekvalitetsdirektiv har genomförts i svensk rätt genom drivmedelslagen (2011:319). Bland de nya reglerna finns en ändrad bränslespecifikation som gör det möjligt att från och med den 1 maj 2011 blanda in upp till och med 10 volymprocent etanol i bensin samt maximalt 7 volymprocent FAME i dieselolja.

Bensin som saluförs i Sverige får alltså inte innehålla mer än 10 volymprocent etanol. Den som saluför bensin som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, s.k. E10, är skyldig att informera konsumenterna om andelen biodrivmedel. Enligt drivmedelslagen ska den som tillverkar eller yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det på marknaden finns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7 viktprocent och en högsta etanolhalt av 5 volymprocent.

Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, förkortad pumplagen, infördes 2006 för att driva på utvecklingen mot nya distributionsnät för biodrivmedel. Pumplagen innehåller krav på att alla bensinstationer som säljer mer än 1 000 m bensin eller dieselolja per år ska tillhandahålla minst ett förnybart drivmedel. Sedan pumplagen infördes har antalet tankställen som erbjuder försäljning av biodrivmedel ökat kraftigt. Pumplagen har dock inneburit omfattande kostnader för distributörsledet. Enligt Rapport från riksdagen 2009/10:RFR7, Pumplagen – uppföljning av lagen om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel, uppgår kostnaden till mellan 300 000 och 400 000 kronor per pump.

Riksrevisionen har granskat i vilken utsträckning och till vilka kostnader den svenska skattebefrielsen av biodrivmedel bidrar till att uppnå klimatmålen. Resultatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Biodrivmedel för bättre klimat - Hur används skattebefrielsen? (Riksrevisionen 2011:10). Regeringen har yttrat sig över rapporten i en skrivelse till riksdagen den 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). Skatteutskottet har i bet. 2011/12:SkU5 behandlat skrivelsen.

Mål på klimat- och energiområdet

Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbete inom EU. Medlemsstaterna har en gemensam strategi på klimat- och energiområdet med mål för utsläpp av växthusgaser och andel förnybar energi. Europeiska rådet beslutade i mars 2007 om mål på EU-nivå fram till 2020 (”Triple 20 by 2020”):

11

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/EG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030). 59

• 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser • 20 procent andel förnybar energi • 20 procent effektivare energianvändning

Inom EU slöts i december 2008 en överenskommelse mellan rådet och

Europaparlamentet om ett klimat- och energipaket. I och med denna överenskommelse har bindande mål för minskade utsläpp av växthusgaser och för andel förnybar energi lagts fast för alla medlemsstater. Dessa mål ska uppnås till 2020.

Den 5 februari 2009 slöt partiledarna i Allians för Sverige en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik. I överenskommelsen fastställde alliansen mål på klimat- och energiområdet för det fortsatta arbetet. Alliansens vision är att Sverige 2050 ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Som ett steg på vägen mot denna vision görs den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Politiken för transporter bör därför fokusera på att stegvis öka energieffektiviteten i transportsystemet, bryta fossilberoendet och minska klimatpåverkan.

Med utgångspunkt från de inom EU fastlagda klimat- och energipolitiska målen har riksdagen beslutat om följande nationella mål till 2020 (prop. 2008/09:162, prop. 2008/09:163, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300, bet. 2008/09:NU25, rskr. 2008/09:301):

• 40 procent minskning av utsläppen av växthusgaser • 50 procent andel förnybar energi • 10 procent förnybar energi i transportsektorn • 20 procent effektivare energianvändning.

44.1.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: OOmfattningen av skattebefriielsen för hålllbara motorbränsleen som framsställs av biommassa åstadkooms genom diirekt reglering i laagen om skattt på energi. Dagens möjlighhet för regerinngen att ge skatteläättnader genom dispensbeslut för sådanaa bränslen sloppas.

För låginnblandning aav upp till och med 5 volymproocent biodrivmedell i bensin eller dieselolja gees befrielse fråån koldioxidsskatt. Befrielsen fråån energiskattt för biodrivmmedel som lågiinblandas i beensin minskas till 889 procent av den energiskaatt som gäller för bensin meedan befrielsen frfrån energiskaatt för biodrrivmedel somm låginblandas i dieselolja miinskas till 844 procent av dden energiskaatt som gällerr för dieselolja. FFör låginblanddning över 5 volymprocennt biodrivmeddel i bensin eller dieselolja tass koldioxidskatt och energgiskatt ut medd de belopp som ggäller för likväärdigt fossilt bbränsle.

Hydrerade vegetabiliskaa och animaliska oljor och fetter, s.k. HHVO, ges fortsatt bbefrielse från koldioxidskaatt och energiiskatt upp till och med 15 volymmprocent HVVO i dieseloljaa. E85 och anddra höginblanddade biodrivmedell samt drivmmedel utan foossilt innehålll ges fortsatt full befrielse frånn koldioxidskaatt och energisskatt.

Ändringarnna träder i kraaft den 1 januaari 2013. Promemoriaans bedömning: Ett kvotppliktssystem, ssom syftar tilll att inblandning bör ske av 100 volymprocennt etanol i lågginblandad beensin och 7 volymmprocent FAMME i dieseloljaa, bör införas för att säkersställa låginblandadde volymer avv biodrivmedeel på marknaaden. Detta biidrar till en väg utt ur beroendett av fossil eneergi samt till aatt nå de uppsatta klimat- och energipolitiskka målen. Dett bör även övvervägas om ooch i vilken omfaattning kvotplliktssystemet ska inkluderra höginblanddade biodrivmedell och biodrivmedel uutan fossilt innehåll. Om höginblandadde biodrivmeedel och bioddrivmedel utanan fossilt inneehåll inte omfattass av kvotpliktt bör dessa gees fortsatt godda förutsättningar och därmedd bidra till den långsiiktiga prioritteringen om en fossiloberoennde fordonsflotta och visioonen om ingaa nettoutsläppp av växthusgaserr.

EU:s statssstödsregler beedöms inte görra det möjligtt att kombinerra en kvotplikt för r biodrivmedel med en beskkattning som äär utformad så att den innebär statsstöd. Enn framtida besskattning av biodrivmedel bör därför utformmas så att den följer beskatttningssystemeets natur och logik och därigenoom är förenligg med unionsrrätten då den inte anses uttgöra statsstöd. En sådan beskatttning innebär att det s.k. tulllvillkoret sloppas.

Ändringarnna bör träda i kraft den 1 mmaj 2014.

Skälen för ppromemorianns förslag ochh bedömning

EEkonomiska sttyrmedel för bbiodrivmedel fför 2014 och fframåt

DDet övergripaande målet för den svenskaa miljöpolitikken är att till nästa ggeneration lämmna över ett samhälle där dde stora miljöpproblemen är lösta. FFörverkliganddet av visioneen om inga nnettoutsläpp avv växthusgaser till aatmosfären 20050 och den llångsiktiga prrioriteringen oom fossiloberooende

fordonsflotta 2030 kräver en ambitiös och kostnadseffektiv klimat-, energi- och miljöpolitik.

Den svenska energipolitiken bygger på de tre pelarna försörjningstrygghet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innebär att klimatpolitiken inte kan separeras från energipolitiken och har legat till grund för riksdagens beslut om klimat- och energipolitiska mål till 2020.

I möjligaste mån bör, som regeringen uttalat i 2012 års ekonomiska vårproposition, utvecklingen inom klimat- och energiområdet ske via generella ekonomiska styrmedel. En ökad användning av biodrivmedel bidrar till måluppfyllelsen till 2020, men är också viktigt för de mer långsiktiga ambitionerna inom klimat- och energipolitiken.

Det är, som Riksrevisionen nyligen har påpekat i sin granskning av skattebefrielsen för biodrivmedel, angeläget att skapa långsiktiga och tydliga spelregler för både konsumenter och företag. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att den önskvärda styrningen blir samhällsekonomiskt effektiv. I detta arbete ingår även att ta fram förslag på en långsiktigt hållbar skattemässig hantering av biodrivmedel när det nuvarande statsstödsgodkännandet löper ut den 31 december 2013. Analysarbetet syftar även till att i god tid före 2020 ha väl avvägda ekonomiska styrmedel som vid behov kan användas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen för kontrollstation 2015 bedöms behövas ytterligare åtgärder för att nå uppsatta mål 2020.

Biodrivmedel kan ännu inte helt stå på egna ben. Ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblandad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör därför införas för att säkerställa låginblandade volymer av biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målen. En ökad inblandning från dagens nivå medför att koldioxidutsläppen minskar med ca 0,6 miljoner ton per år.

Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Om höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda förutsättningar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser.

Den närmare utformningen av ett kvotpliktssystem utreds för närvarande inom Regeringskansliet med sikte på att ett förslag ska kunna presenteras i sådan tid att de nya reglerna kan tillämpas från och med den 1 maj 2014.

EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det möjligt att kombinera en kvotplikt med en beskattning som är utformad så att den innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natur och logik och därigenom är förenlig med unionsrätten då den inte anses utgöra statsstöd. En energiskatt efter energiinnehåll på motsvarande fossilt bränsle bör därför tas ut på de biodrivmedel som omfattas av kvotplikt. Koldioxidskatt bör endast betalas för bränslen som innehåller fossilt kol. En logisk 62

beskattning innebär därför att ingen koldioxidskatt tas ut för biodrivmedel och bör därför tillämpas under förutsättning att det är förenligt med unionsrätten. En sådan beskattning ligger i linje med de principer för energi- och koldioxidbeskattning som regeringen redovisat i prop. 2009/10:41 och som vidare Skatteutskottet uttalat sitt stöd för vid sin behandling av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om skattebefrielse för biodrivmedel (se bet. 2011/12:SkU5).

I syfte att säkerställa att etanol för låginblandning inte överkompenseras, gäller ett särskilt tullvillkor för dagens skattenedsättning. När beskattningen utformas på ett sådant sätt att den inte utgör statsstöd finns inte längre någon grund för att ha kvar tullvillkoret i skattelagstiftningen. Tullvillkoret kan då slopas.

Skattelättnader för biodrivmedel för 2013

För 2013 bör en användning av biodrivmedel stimuleras genom viss skattebefrielse för sådana bränslen. I enlighet med strävandena mot att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen på biodrivmedelsmarknaden är det lämpligt att omfattningen av skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, i stället för att hanteras genom dispensbeslut med stöd av 2 kap. 12 § LSE såsom hittills skett. Regeringens möjlighet att genom dispensbeslut ge skattebefrielse för bränsle som framställs av biomassa bör därför slopas.

Det nuvarande energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att ge skattelättnader för biodrivmedel. Om företag som producerar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i förhållande till kostnaden för produktion av fossila drivmedel riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattebefrielsen. Detta beror på att stöd enligt EU:s statsstödsregler endast får ges om det är nödvändigt och proportionerligt i förhållande till ändamålet med skattebefrielsen.

Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Det är också viktigt att ge stabila villkor för de aktörer som producerar och handlar med biodrivmedel. Risken för överkompensation har varit störst för låginblandade biodrivmedel under de senaste åren, varför en viss beskattning av dessa biodrivmedel är motiverad. En viss beskattning av låginblandade biodrivmedel ligger även i linje med den skattepolitiska riktlinjen att finansiera offentliga utgifter på ett hållbart sätt med bevarande av samhällsekonomisk balans (jfr. budgetpropositionen för 2012, prop. 2011/12:1, avsnitt 6). Till dess att ett kvotpliktsystem är i kraft bör dock skattenivån vara tillräckligt låg för att ändå ge incitament för att fortsätta låginblanda biodrivmedel i bensin respektive dieselolja.

När energiskatt införs på biodrivmedel för låginblandning bör den i största möjliga utsträckning baseras på energiinnehåll. Grunden för beräkningen av energiskattenivåerna bör vara den energiskatt per kWh som det fossila bränsle som biodrivmedlet ersätter. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, för 2013 uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till 3,13 kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten för

2013 därigenom beslutad till 1,762 kronor per liter. Omräknat efter energiinnehåll motsvarar detta energiskatt på etanol (som ersätter bensin) om 2,04 kronor och energiskatt på FAME (som ersätter diesel) om 1,623 kronor, allt per liter. Vid lägre energiskattenivåer för etanol och FAME bör denna relation behållas. Skattebefrielse för etanol och FAME bör utryckas som en procentandel av energiskatten på bensin respektive dieselolja, eftersom detta möjliggör att relationen som råder mellan energiskattenivån för bensin respektive dieselolja behålls. Vid en sådan konstruktion följer energiskatterelationen mellan etanol och FAME den mellan bensin och dieselolja även vid förändringar av energiskatten på bensin och dieselolja.

Befrielsen av energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i bensin bör med hänsyn till vad som anges ovan minskas till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin. Detta motsvarar en skattenivå om 0,34 kronor per liter biodrivmedel. Vidare bör befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblandas i dieselolja minskas till 84 procent av den energiskatt som gäller för dieselolja vilket motsvarar en skattenivå om 0,28 kronor per liter biodrivmedel. Beskattningen av låginblandade biodrivmedel innebär även efter de föreslagna ändringarna ett, ur statsstödsrättsligt perspektiv, selektivt gynnande av dessa biodrivmedel. Det särskilda villkoret om att etanol vid införsel till EU ska ha tulldeklarerats som odenaturerad eller, vid produktion inom EU, ska ha uppfyllt motsvarande krav, kan därför ännu inte tas bort.

Den skattebefriade låginblandningen av etanol som i dag sker uppgår till lägre andelar än vad som medges enligt dispensbesluten. Den tillåtna, skattebefriade andelen på 6,5 volymprocent har alltså inte utnyttjats fullt ut. Skattebefrielse bör ske upp till och med en andel som speglar verklig inblandning. Av detta skäl sänks den skattebefriade andelen etanol i bensin under 2013 från 6,5 till 5 volymprocent. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja, men inom ramen för vad som är möjligt enligt bränslespecifikationerna enligt drivmedelslagen innebär gällande regler enligt LSE att koldioxidskatt och energiskatt tas ut med belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle.

Det kommande kvotpliktssystemet bör dock, som angetts ovan, utformas så att det syftar till att inblandning i låginblandad bensin respektive dieselolja bör ske upp till och med vad som är tillåtet enligt drivmedelslagen, dvs. 10 volymprocent etanol i bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja. Inför kvotpliktssystemets införande bör goda förutsättningar finnas för att produkten E10, dvs. en bensinkvalitet som innehåller mer än 5 volymprocent etanol eller har en syrehalt som överstiger 2,7 viktprocent, kommer att lanseras på den svenska marknaden samtidigt som de stora försäljningsvolymerna av bensin kommer att utgöras av bensin med en inblandningsgrad av upp till och med 10 volymprocent etanol.

I 2009 års klimatproposition (prop. 2008/09:162, bet. 2008/09:MJU28, rskr. 2008/09:300) har regeringen angett att fortsatta satsningar på andra generationens drivmedel är en förutsättning för att Sverige ska kunna hålla den tätposition som vi har när det gäller att utveckla sådana drivmedel. Andra generationens biodrivmedel är drivmedel som producerats från avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel samt 64

material som innehåller cellulosa eller lignin samt inte är konkurrerande med livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får räknas dubbelt vid beräkning av målet om andelen energi från förnybara energikällor i samtliga transporter enligt artikel 3.4 och 21.2 i förnybartdirektivet. Exempel på ett andra generationens biodrivmedel är hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, förkortade HVO. HVO har även fördelen att den kemiska strukturen är sådan att bränslet uppfyller kraven på dieselolja i miljöklass 1. Detta innebär att bränslet kan användas i konventionella dieselmotorer utan att någon modifiering är nödvändig. Merkostnaderna för produktion av HVO jämfört med konventionell, fossil dieselolja är så pass hög att ingen risk för överkompensation föreligger vid full skattebefrielse av biodrivmedlet. För att underlätta kommersialiseringen och förbättra konkurrenskraften för HVO och biobaserade syntetiska drivmedel bör därför full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt ges för upp till och med 15 volymprocent HVO i fossil dieselolja.

För att nå den långsiktiga prioriteringen att Sverige 2030 bör ha en fordonsflotta som är fossiloberoende bör strävan vara att bilar och andra fordon bör kunna användas utan att det påverkar klimatet negativt. Flera höginblandade biodrivmedel kommer att spela en viktig roll i denna strävan. Höginblandade biodrivmedel konkurrerar prismässigt med fossila drivmedel på ett annat sätt än låginblandning. Valet mellan att tanka t.ex. E85 eller bensin sker när konsumenten befinner sig på tankstationen och direkt kan jämföra priserna. E85 är därför känsligare för skillnader i relativpriset mellan etanol och bensin än vad etanol som används för låginblandning är. En minskad skattebefrielse för E85 kan leda till att fler väljer att tanka bensin i stället för E85. Risken för överkompensation är heller inte lika stor för E85 som för etanol som låginblandas i bensin. Detta är bl.a. en följd av att hänsyn tas till kostnader till följd av pumplagen vid beräkning av produktions- och distributionskostnader för E85. En samlad bedömning är att den etanol som ingår i E85 under 2013 bör ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. Motsvarande bör gälla andra höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel helt utan fossilt innehåll, med undantag för biobaserade syntetiska drivmedel och HVO, för vilka skattebefrielse gäller enligt föregående stycke.

Till följd av att skattebefrielsen av biodrivmedel förs in i LSE bör den skattskyldiges rätt att beviljas avdrag i sin punktskattedeklaration villkoras av att bränslet omfattas av ett hållbarhetsbesked. Motsvarande villkor för avdragsrätten finns i LSE sedan tidigare för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter m.m. som uppvärmningsbränsle samt för biogas som motorbränsle för transportändamål.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 12 § samt införandet av fyra nya paragrafer, 7 kap. 3 a–3 d §§, i LSE. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

EEU-rättsliga aaspekter

DDen minskninng av skattebeefrielsen som föreslås i prommemorian utggör en äändring av ettt befintligt sstöd och åtgäärden måste därför prövas och ggodkännas av kommissioneen innan den kkan träda i kraaft. Eftersom ddet rör ssig om en skkärpning av kkriterierna förr tillämpningeen av en goddkänd sstödordning kaan dock ett föörenklat anmäälningsförfarannde användass, med sstöd av artikell 4 i kommissiionens förordnning (EG) nr 7794/2004 av dden 21 aapril 2004 omm genomförandde av rådets fförordning (EGG) nr 659/19999 om tillämpningsfööreskrifter förr artikel 93 i EG-fördrageet . Kommisssionen ssträvar efter attt efter en månnads handlägggningstid fattaa beslut om ettt stöd ssom anmälts enligt det förenklade föförfarandet. EEtt statsstödsbbeslut bbedöms därförr finnas i såddan tid att änddringarna av sskattebefrielseen för bbiodrivmedel kkan träda i kraaft den 1 januaari 2013.

Förslaget tilll ändringar avv sättet på villket skattelättntnaderna åstaddkoms bbedöms inte vara av sådaan beskaffenhhet att det fifinns behov aav att fföranmäla demm till kommisssionen för förnnyad statsstöddsprövning.

Någon anmmälan av försslagen bedömms inte vara nödvändig enligt EEuropaparlammentets och råådets direktiv 98/34/EG avv den 22 juni 1998 oom ett inforrmationsförfarrande beträfffande tekniskka standarderr och fföreskrifter ooch beträffannde föreskriftfter för inforrmationssamhhällets tjjänster .

44.1.3 Koonsekvensanaalys

IInledning

NNedan redovvisas konseekvenser förr 2013 avv den minnskade sskattebefrielseen för låginnblandade biiodrivmedel. Det innebäär att ooffentligfinanssiella effektter för 20014 som fföljer av ökade låginblandninggsnivåer inte redovisas häär. Storleken av dessa efffekter bberor bland aannat på unioonsrättsliga föörutsättningar r och den näärmare uutformningen och omfattninngen av ett fraamtida kvotplliktsystem. Deet kan ddock konstaterras att en ökadd inblandningg från dagens låginblandninngnivå till maximalt tillåtna nivå enligt bränslekvalitetsdirekktivet medfför att kkoldioxidutslääppen minskaar med cirka 0,6 miljoner ton per år. Detta mmotsvarar ca een procent av de totala utsläppen av växxthusgaser i Svverige ooch bidrar till att minska beeroendet av fossil energi ochh att nå de uppsatta eenergi- och klimatpolitisska målen. Bedömningeen är vidare att aanvändningen av HVO förvväntas öka frammöver.

122 EUT L 140, 30..4.2004, s. 1, Celeex 52005XC12311 (03). 13 EGT L 204, 21..7.1998, s. 37, Ceelex 31998L0034. 144 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2009/30/EEG av den 23 aprril 2009 om ändriing av ddirektiv 98/70/EGG, vad gäller speciifikationer för bensin, diesel och ggasoljor och införrande aav ett system för hhur växthusgasutssläpp ska övervakkas och minskas, om ändring av råådets ddirektiv 1999/32/EEG, vad gäller sppecifikationen för bränsle som anvvänds av fartyg påå inre vvattenvägar och oom upphävande avv direktiv 92/12/EEEG (EUT L 1400, 5.6.2009, s. 88,, Celex 332009L0030). 66

Offentligfinansiella effekter

Det totala skattebortfallet för biodrivmedel bedöms uppgå till cirka 3,45 miljarder för 2012, varav cirka 1,9 miljarder kronor av det totala skattebortfallet utgörs av låginblandad etanol och låginblandad FAME. Skattebortfallet för den ökade användningen av HVO för 2012 bedöms uppgå till cirka 0,40 miljarder.

En minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel, dvs. viss energiskatt, innebär ökade offentligfinansiella nettointäkter med cirka 0,16 miljarder kronor för 2013. Nivån på energiskatten bedöms innebära att inblandning av biodrivmedel fortsatt kommer att ske. Med en minskad skattebefrielse för låginblandade biodrivmedel minskar det statsstöd som utgår för dessa drivmedel. Detta kan i sin tur leda till ökad samhällsekonomisk effektivitet för att uppnå de klimat- och energipolitiska målen.

Genom förslagen i promemorian ändras sättet på vilket skattelättnaderna för biodrivmedel åstadkoms. Beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME innebär detta dock inga ändringar beträffande skattelättnadernas omfattning i förhållande till nu gällande dispensbeslut. Detta skattebortfall är redan beaktat i statens intäktsberäkningar, varför inga offentligfinansiella effekter uppstår som en direkt följd av regeländringen beträffande andra biodrivmedel än låginblandning av etanol och FAME.

Effekter för företagen och hushållen

Förslagets effekter för företagen och för hushållen bedöms vara ringa. Förslagets bedöms öka priset vid pump med cirka 2 öre per liter, inklusive moms för bensin respektive dieselolja. Pumpprisökningarna motverkas av redan beslutade skatteändringar för 2013.

Riksdagen beslutade under hösten 2009 om ändringar av koldioxidoch energiskattesatserna på bränslen för åren 2011, 2013 och 2015. I normalfallet justeras skattesatserna årligen efter prisutveckling (indexering), vilket också skett för 2012. Hänsyn togs till prognostiserade förändringar av konsumentprisindex när skattesatserna för 2011, 2013 och 2015 beslutades 2009. För bensin innebär detta att den totala punktskatten på bensin redan 2012 är högre jämfört med den beslutade totala punktskatten för 2013. Punktskatten sänks för bensin från 5,65 kronor per liter 2012 till 5,63 kronor per liter 2013. För dieselolja har det hösten 2009 beslutats om en höjning om 0,20 kronor per liter 2013. Det innebär, inklusive prognostiserad förändring av konsumentprisindex, en höjning av punktskatten från 4,666 kronor per liter 2012 till 4,855 kronor per liter 2013, dvs. något mindre än 0,20 kronor per liter. Inflationen har alltså hittills varit högre än vad prognosen visade 2009, vilket medför att ovan nämnda pumpprishöjningar motverkas. För bensin inklusive den etanol som låginblandas blir den sammanlagda effekten därför att den totala skatten per liter för 2013 är oförändrad jämfört med 2012.

En del förbrukarländer tillämpar tullskydd för etanol, vilket innebär att det kan vara svårt för svenska producenter att hitta avsättning för etanol utanför EU.

En konsekvvens av det svenska tuullvillkoret äär att etanool till låginblandningg till stor del äär av svenskt eller europeisskt ursprung mmedan eetanol till E855 i större utstrräckning kommmer från ländder utanför EUU. En vviss energiskaatt på etanol fför låginblanddning kan påvverka priset föör den sspannmål somm används föör att produceera etanol givvet att effekten av sskatten överföörs till spannmmålsodlarna. DDet är dock saannolikt att skkatten till viss del övverförs på etannolproducenteernas vinster ooch löner (d.v..s. allt ööverförs inte till spannmålsodlarna). Ennergiskatt på etanol kan däärmed mminska etanollproducenternaas betalningsfförmåga för spspannmål. På grund aav att spannmmål är en bullkprodukt innnebär en prisssänkning redan på nnågra öre perr kg att intresset bland sppannmålsprodducenterna attt sälja sspannmål för eetanolprodukttion kan minskka.

EEffekter för miljjön

EEnligt Energiimyndighetenns kortsiktsprognos (vårenn 2012) förvväntas aandelen förnyybar energi i transportsektoorn öka succeessivt för att 2013 uuppgå till meellan 9,2 ochh 10,7 procennt beroende ppå möjligheteen att ddubbelräkna aandra generatiionens drivmeedel m.m. Föörslaget bedömms ha rringa eller inngen påverkann för låginbllandade biodrrivmedel ochh dess bbidrag till de klimat- och eenergipolitiskaa målen, efterrsom de nuvaarande inblandningsnnivåerna av etaanol i bensin ooch FAME i ddieselolja förvväntas vvara oförändraade 2013.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget kommmer att meedföra viss mmerkostnad fför Skatteverrket i ssamband medd ikraftträdanddet. Merkostnnaderna bestårr av anpassning av ddatastöd, blankketter m.m. DDessa kostnadder bedöms kuunna hanteras inom bbefintliga ochh beräknade aanslagsramar inom utgiftsoområdet. Förrslaget bbedöms inte mmedföra någraa merkostnadder eller någoot merarbete fför de aallmänna förvaaltningsdomsttolarna.

44.2 Sloopad koldioxxidskatt för viss värmepproduktion innom EUU:s system fför handel mmed utsläppsrrätter

44.2.1 Baakgrund HHandel med uttsläppsrätter ooch svensk kooldioxidbeskatttning

HHandel med uutsläppsrätter äär en del i de internationellla ansträngninngarna aatt minska occh begränsa utsläppen avv växthusgaseer i enlighett med ååtaganden i Kyyotoprotokolllet till Förentaa Nationernas ramkonventioon om kklimatförändriingar. De grrundläggande reglerna omm handelssysstemet

15 16 ffinns i handelsdirektivet . I länkdirektivvet knyter EEU handelssysstemet

15 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2003/87/EEG av den 13 okttober 2003 om ettt ssystem för handell med utsläppsrättter för växthusgasser inom gemenskkapen och om änndring aav rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.20003, s. 32, Celex 322003L0087). 16 Europaparlamenntets och rådets ddirektiv 2004/101/EG av den 27 okktober 2004 om äändring 68

till Kyotoprotokollets regelverk och mekanismer. Handelsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (jfr prop. 2004/05:18).

Handelssystemet inleddes med en försöksperiod under åren 2005–2007 och den första åtagandeperioden 2008–2012. Handelssystemet omfattar utsläpp av koldioxid från vissa förbränningsanläggningar inom industrin, kraft- och värmeverk samt oljeraffinaderier och anläggningar där produktion och bearbetning sker av järn, stål, glas, glasfiber, cement, keramik, papper och pappersmassa.

En del i klimat- och energipaketet från december 2008 är ändringar av handelssystemet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser . Dessa förändringar innebär en ytterligare harmonisering på EU-nivå och utvidgning av handelssystemet inför nästa handelsperiod 2013-2020. Handelssystemet utvidgas även med några fler sektorer, bl.a. aluminiumindustrin och delar av kemiindustrin samt med utsläpp av PFC från aluminiumindustri och N2O från viss kemiindustri. Att luftfarten inkluderades i handelssystemet under 2012 har beslutats i ett separat direktiv .

I och med att utsläpp av växthusgaser från anläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom handelssystemet innebär koldioxidbeskattning av de bränslen som används i dessa anläggningar att anläggningarna omfattas av dubbla styrmedel med samma mål. För att undvika att dubbla styrmedel används har den svenska koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet sänkts i två steg. Koldioxidbeskattningen av bränslen i dessa anläggningar sänktes i ett första steg från och med den 1 juli 2008 (se prop. 2007/08:121, bet. 2007/08:SkU 27, rskr. 2007/08:238) samt i ett andra steg från och med 1 januari 2011 (se prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122).

Värmeproduktion inom handelssystemet

På nationell nivå styrs koldioxidbeskattningen av bestämmelser i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Enligt nuvarande regler är bränsleförbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i en anläggning inom utsläppshandelssystemet befriad från koldioxidskatt. Detta innebär att koldioxidskatt inte belastar de insatsbränslen som en industri använder för värmeproduktion till den egna tillverkningsprocessen. Om

av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18, Celex 32004L0101). 17

Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029) 18

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3, Celex 32008L0101). 69

bbränsleförbrukkningen sker i en anläggning utanföör handelssysstemet mmedges befrieelsen från kooldioxidskattenn med 70 prrocent. Dennna 70pprocentiga befrielse reduceeras 2015 tilll 40 procent till följd av redan bbeslutade änddringar (se prrop. 2009/10:41, bet. 20009/10:SkU21, rskr. 22009/10:122).

För det brännsle, som förbbrukas i kraftvvärmeproduktiion i en anlägggning ssom omfattass av handeelssystemet fför att frammställa värmee tas kkoldioxidskattt ut med sju pprocent av denn generella kooldioxidskattennivån. VVärmeleverannser till tillverkningsproceessen i induustriell verksaamhet mmedför inte yttterligare nedssättning av kolldioxidskattennivån.

Vid annan vvärmeproduktiion inom handdelssystemet ään sådan som sker i tillverkningsprrocessen i iindustriell veerksamhet elller i kraftvvärmepproduktion tas koldioxidskkatt ut på skattepliktiga innsatsvaror meed 94 pprocent av den generella kkoldioxidskatteenivån. För vvärmeleveransser till tillverkningsprrocessen i inddustriell verksaamhet finns emmellertid möjlighet aatt via återbeetalning erhåålla ytterligarre 70 procennt koldioxidsskattebbefrielse. Mottsvarande åteerbetalningsmöjlighet finnss även för vvärmeleverantörer uutanför handeelssystemet. FFör produktionn utanför hanndelsssystemet reducceras skattebeefrielsen 20155 från 70 till 440 procent tilll följd aav redan besluutade ändringaar (se prop. 22009/10:41, beet. 2009/10:SkkU21, rrskr. 2009/10:122).

44.2.2 Övverväganden och förslag

Promemoriaans förslag: Koldioxidskaatten slopas fför bränslen som förbrukas föör framställninng av värme i kraftvärmeannläggningar innom EU:s systemm för handel mmed utsläppsrrätter. Koldioxxidskatten sloopas även för brränslen som ii kraftvärme-- eller fjärrväärmeanläggninngar förbrukas föör framställniing av värmee som levereeras till induustriverksamheteer inom handelssystemet.

Ändringarrna träder i kraaft den 1 januaari 2013.

Skälen för promemorians förslag: Utsläpp av växthusgaserr från

aanläggningar iinom EU:s sysstem för handdel med utsläpppsrätter reglerras på EEU-nivå genom handelssysstemet. Därförr bör i principp dessa utsläpp inte vvara föremåll för ytterliggare nationeella styrmedeel, som t.exx. en kkoldioxidskattt. Koldioxidbbeskattningen av bränsleen inom hanndelsssystemet har ii ett första steeg sänkts från och med denn 1 juli 2008 ssamt i eett andra steg ffrån och med den 1 januari 2011. Därförr bör i princip dessa uutsläpp inte blli föremål för ytterligare naationella styrmmedel, som t.eex. en kkoldioxidskattt.

Den nuvaraande koldioxxidbeskattninggen av kraftvvärmeprodukttion i aanläggningar inom handellssystemet risskerar att innnebära konkuurrensssnedvridningaar till följd av att krraftvärme i industrin ooch i fjfjärrvärmenäteen beskattas oolika. Även anndra snedvriddningar kan upppstå, ssåsom att bbränsle som åtgått till värme somm kyls bortt vid kkondensproduuktion är kolddioxidskattebeefriad, medann bränsle somm vid kkraftvärmeprooduktion åtgårr för framställnning av värmee som nyttigggörs är bbeskattad. Ettt slopande avv koldioxidskkatten i kraftvtvärmeprodukttion i aanläggningar iinom handelssystemet kan visserligen, ssom regeringeen har 70

uttalat i prop. 2009/10:41, i viss mån riskera att försvåra för Sverige att uppfylla målet för andelen förnybar energi till 2020. Slopandet av koldioxidskatten bedöms emellertid öka effektiviteten i den klimatpolitiska styrningen. Eftersom en koldioxidskatt inte minskar de totala utsläppen inom handelssystemet, utan endast påverkar var inom systemet som utsläppen sker, innebär den nuvarande situationen konkurrenssnedvridningar som motverkar ett väl fungerande handelssystem. Koldioxidskatten bör därför nu slopas även för bränslen som förbrukas för kraftvärmeproduktion inom handelssystemet.

För det fall värmeproduktionen för tillverkningsprocessen i industriella verksamheter inom handelssystemet behandlas olika beroende på om värmen produceras i egen regi eller om den tillhandahålls av en extern leverantör riskerar det att resultera i en ineffektiv produktion av värme. De nuvarande reglerna om återbetalning missgynnar värmeföretag som har samarbeten kring leveranser av ånga och värme till industrin och riskerar att medföra att etablerade samarbeten på området inte kan fortsätta. Befintliga värmepannor hos fjärrvärmeföretagen för industrileveranser kan komma att överlåtas till industrin. Alternativt kan parallella energianläggningar i stället komma att byggas upp i industrin och de synergier som samarbetet i dag ger, främst miljömässigt, riskerar att upphöra. Detta kan försämra fjärrvärmens förutsättningar att i det lokala energisystemet använda resurser som annars skulle gå förlorade, t.ex. spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier. En energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri kan således försvåras.

Då det är angeläget att skattereglerna i möjligaste mån utformas så att konkurrenssnedvridning undviks bör full koldioxidskattebefrielse även kunna erhållas för externa värmeleveranser till tillverkningsprocessen i en industriell verksamhet om verksamheten tillhör en sådan verksamhetskategori som omfattas av handelssystemet. Full befrielse från koldioxidbeskattning bör alltså ges för sådant bränsle som förbrukas för produktion av värme vilken levereras till sådan tillverkningsprocess i industriell verksamhet som omfattas av handelssystemet.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 6 a kap. 2 § LSE, 6 a kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap 5 § lagen (2009:1496) respektive (2009:1497) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

EU-rättsliga aspekter

Den skattebefrielse som i dag ges för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av handelssystemet är att betrakta som ett driftstöd som faller under artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Huvudregeln i sådana fall är att kommissionen måste pröva och godkänna åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden innan den kan träda i kraft. Kommissionen har genom beslut i ärende N 22/2008 godkänt de lägre koldioxidskattesatser som trädde i kraft år

22008 respektivve 2010. Kommmissionen hhar dock undeer senare år föörsökt fförenkla förffarandet krinng statsstödspprövningen. De ändringaar av bbeskattningen av bränslen i anläggninggar inom hanndelssystemet,, som trädde i krafft den 1 jaanuari 2011 föll därför inom ramenn för kkommissionenns allmänna gruppundanttagsförordningg . Det noormala fförfarandet mmed föranmäälan och kommmissionens godkännandde av ååtgärden behöövde därför inte iakttas. Detsamma gäller för dde nu fföreslagna åttgärderna. NNågon skyldighet att aanmäla dessaa till kkommissionenn för statsstöddsgranskning ffinns alltså intte. Vissa regler om informationsskkyldighet ochh årlig rapporttering finns ddock i den anngivna fförordningen.

44.2.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslagen beedöms prelimminärt innebäära att de offentligfinannsiella intäkterna minnskar med saammanlagt 0,19 miljarder r kronor 20133. Av ddessa avser 0,11 miljarder kkronor slopad koldioxidskaatt för bränslenn som fförbrukas i kraaftvärmeanlägggningar inomm handelssysteemet och resteerande 00,08 miljardeer kronor aavser slopanndet av kolldioxidskattenn för fframställning av värme soom levereras till industrivverksamheter inom hhandelssystemmet. Det bör nooteras att intäkkterna kan kommma att revidderas i ssamband med budgetpropossitionen för 20013, alltefterssom ny informmation oom storleken ppå skattebaserrna blir tillgännglig.

EEffekter för förretagen och hhushållen

EEtt slopande av koldioxiddskatten i krraftvärmeverkken kan mottverka eeventuella elpprisskillnader i Sverige, efttersom naturggaskraftvärmevverk i ssödra Sverige får lägre rörliiga kostnader.

Slopandet av koldioxiddskatten för framställningg av värme som levereras till inndustriverksammheter inom hhandelssystemmet kan förbätttra en eenergi- och resurseffektivv samverkan mellan fjärrrvärmeföretagg och tillverkningsinndustri. Tillsaammans med det faktum aatt fjärrvärmenn kan ååterta en del av sitt värmmeunderlag kan detta minnska kostnadeerna i fjfjärrvärmeprodduktionen, vilket i slutänddan kan medfföra ett lägre fjärrvvärmepris för fjärrvärmekunnderna.

EEffekter för miiljön

FFörslaget om att slopa kolddioxidskatten för bränslen som förbrukas för kkraftvärmeprooduktion inomm handelssysstemet minskkar inte de totala uutsläppen inomm handelssystem utan påvverkar endast var inom sysstemet ssom utsläppenn sker. Slopaandet av kolddioxidskatten bedöms emelllertid ööka effektiviiteten i den klimatpolitiiska styrninggen och förrbättra

19 Kommissionenss förordning (EGG) nr 800/2008 avv den 6 augusti 22008 genom vilkeen vissa kkategorier av stödd förklaras förenliiga med den gemensamma marknaaden enligt artiklaarna 87 ooch 88 i fördragett, (EUT L 214, 9.8.2008, s. 3, Celeex 32008R0800). 72

mmöjligheterna till en eneergi- och ressurseffektiv ssamverkan mmellan fjfjärrvärmeföreetag och tillveerkningsindusttri.

EEffekter för myyndigheter och domstolar

FFörslaget om m slopad kolddioxidskatt föör viss värmmeproduktion inom hhandelssystemmet kommer ii samband med ikraftträdaandet medföraa viss mmerkostnad föör Skatteverkeet i form av annpassning av ddatastöd, blankketter, mm.m. Dessa kostnader beedöms kunna hanteras inoom befintligaa och bberäknade annslagsramar innom utgiftsommrådet. Försllaget bedömss inte mmedföra någrra merkostnadder eller någgot merarbetee för de allmmänna fförvaltningsdoomstolarna.

44.3 Beefrielse från fordonsskattt för nya billar med bättrre miiljöegenskapper

44.3.1 Baakgrund

DDen 1 augustti 2007 införddes en miljöbbilspremie geenom förordnningen ((2007:380) om miljöbillspremie. MMiljöbilspremiien utgjordee ett eekonomiskt iincitament i form av ettt penningbiddrag vid kööp av ppersonbilar föör att främjaa en ökad fförsäljning occh användninng av ppersonbilar soom orsakar miindre skada på miljön i jämmförelse med andra ppersonbilar påå marknaden, så kallade mmiljöbilar. Dennna miljöbilsppremie uupphörde att ggälla den 1 julii 2009.

Riksdagen beslutade dden 9 decemmber 2009 aatt införa ettt nytt eekonomiskt inncitament i forrm av en befriielse från forddonsskatt undeer fem åår för personbbilar som upppfyller vissa kkrav på blandd annat utsläppp av kkoldioxid ellerr bränsleförbrrukning. I denn proposition som låg till grund fför beslutet (prop. 2009/10:41 om vissa ppunktskattefråågor med anleedning aav budgetproppositionen föör 2010, sid. 174), bedömmde regeringeen att kkraven för attt omfattas avv befrielsen ffrån fordonsskkatt successivvt bör sskärpas så att andelen såldaa personbilar ssom omfattas av skattebefrrielsen bblir ungefär koonstant.

I budgetprropositionen fför 2011 (prop. 2010/11:1,, utgiftsområdde 22, ssid. 48) angavv regeringen aatt huvudinrikktningen på trtransportområddet är eett fossiloberooende system år 2030 ochh att regeringeens insatser fför en ffossiloberoendde fordonsflottta intensifieraas. Regeringeen anförde ävven att een skärpt miiljöbilsdefinittion är en ddel av en sstörre satsninng på kklimatåtgärderr inom fordonnssektorn sammt att stor kraaft måste lägggas på uutvecklingen av elfordoon, effektivaare förbrännningsmotorer och aalternativa bräänslen.

I den ekonnomiska vårprropositionen fför år 2011 (pprop. 2011/111:100, ssid. 59) anförrde regeringeen att en ny skärpt miljöbbilsdefinition,, som bbaseras på Eurropaparlamenntets och rådetts förordning oom utsläppsnormer fför nya personnbilar, bör infööras den 1 januuari 2013.

44.3.2 Änndrade krav fför befrielse ffrån fordonssskatt

Promemoriaans förslag: Personbilar, lätta lastbilarr och lätta buussar som tas i brruk för förstaa gången frånn och med deen 1 januari 22013 befrias från fordonsskatt oom bilens koldioxidutsläppp, enligt uppggift i vägtrafikregiistret, inte öveerstiger ett beräknat högstaa koldioxidutssläpp i förhållandee till fordoneets tjänstevikt. Bilar som är utrustade med teknik för drrift med etanoolbränsle ellerr gasbränsle, fförutom gasoll, får ha ett högree koldioxiduttsläpp i förhållande till bbilens tjänstevvikt. Elbilars och laddhybriderrs förbrukningg av elektriskk energi får hhögst vara 37 kWhh per 100 kilommeter.

Skattebefriielsen ges undder en tidsperiiod om fem årr från det att bbilen har tagits i brruk. Ändringaarna träder i krraft den 1 januuari 2013.

SSkälen för prromemorians förslag:

ÄÄndrade krav ppå bilars kolddioxidutsläpp

AAndelen nya bilar som ommfattas av befrielsen från fordonsskatteen har ssuccessivt ökaat sedan skatttebefrielsen innfördes. Av dde personbilarr som rregistrerades ii vägtrafikregistret under åår 2010 uppfyyllde ca 40 prrocent kkraven för att t omfattas av skattebefrielssen. Detta kann jämföras mmed att aandelen bilar som kom i frråga för miljööbilspremie vaar ca 15 procent år 22007. För att sskattebefrielseen ska vara ettt verksamt styyrmedel bör eendast bbilar med dee bästa miljööegenskapernaa omfattas aav skattebefriielsen. AAndelen persoonbilar som föör närvarande omfattas av skattebefrielsen får aanses vara förr hög för att dde avsedda efffekterna ska uuppkomma. FFör att sskattebefrielseen även fortsäättningsvis skaa stimulera tilll köp av bilarr med bbättre miljöeegenskaper bbör kraven för skattebbefrielse skärpas. SSkattebefrielseen bör även fortsättningsvvis vara ett incitament föför att sstimulera till kköp av bilar som har låga kkoldioxidutslääpp. Avsikten är att sskattebefrielseen också ska vvara ett ekonoomiskt incitamment för att koomma nnärmare denn långsiktigaa prioriteringgen om enn fossiloberoende ffordonsflotta åår 2030.

De nuvaraande kraven föför befrielse frrån fordonsskkatten är utforrmade sså att en fast ggräns för bilenns koldioxidutsläpp uppställls. Bilar somm drivs mmed bensin elller dieselolja eller i kombinnation med el får släppa ut högst 1120 gram kolldioxid per kiilometer vid bblandad körnning. För bilarr som ddrivs med etannolbränsle ställls krav på attt bilens bränslleförbrukning högst ffår vara 9,2 litter bensin per 100 kilometerr vid blandad körning. Bilaar som ddrivs med natuurgas eller bioogas får högst förbruka 9,7 kubikmeter gas per 1100 kilometerr vid blandad körning. Kraaven på koldiooxidutsläppenn eller bbränsleförbrukkning gäller ävven för bilar ssom drivs medd dessa drivmmedel i kkombination mmed el. Vidarre får elbilar hhögst förbrukka 37 kWh peer 100 kkilometer vid framförandet. Automatväxxlade bilar ansses uppfylla kkraven fför skattebefriielse om transsmissionen occh de komponnenter som hhör till transmissionenn motsvarar een manuellt vväxlad bil somm uppfyller kkraven fför bränsleförbbrukning. Skaattebefrielsen ggäller för nyaa personbilar kklass I uunder de fem första åren fråån det att forddonet blir skatttepliktigt för första ggången.

De nuvarande kraven för skattebefrielse kan skärpas genom att den fasta gränsen för koldioxidutsläpp, och bränsleförbrukning för de bilar som drivs med etanolbränsle eller gasbränsle, sänks. En fast gräns för koldioxidutsläppen kan dock innebära att större bilar som har utrustats med energieffektiva förbränningsmotorer och som har förhållandevis låga koldioxidutsläpp inte omfattas av skattebefrielsen. Detta beror på att bland annat bilens vikt är av betydelse för hur mycket koldioxid bilen släpper ut vid drift. Generellt sett släpper lätta bilar ut mindre koldioxid än tyngre bilar. Bilar med lägre vikt kan således lättare klara de nu gällande koldioxidutsläppskraven än en tyngre bil. För att även tyngre bilar som har utrustats med energieffektiv teknik ska kunna omfattas av skattebefrielsen kan kraven för bilens koldioxidutsläpp istället relateras till dess vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär att bilar med större lastkapacitet kan omfattas av skattebefrielsen. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär samtidigt att också små bilar ska vara energieffektiva för att omfattas av skattebefrielsen. Fördelen med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav är att skattebefrielsen bedöms stimulera till köp av de bilar som har utrustats med den mest energieffektiva tekniken oavsett bilens vikt. Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp överensstämmer också med EU:s reglering av koldioxidutsläppen från nya personbilar.

Viktrelaterade krav för koldioxidutsläpp innebär dock att en bil som omfattas av skattebefrielsen kan ha ett högre utsläpp av koldioxid än en bil som inte omfattas av skattebefrielse. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp skulle dessutom i vissa fall kunna medföra att en köpare väljer en tyngre bil som släpper ut mer koldioxid än en mindre bil med lägre koldioxidutsläpp. En sådan påverkan bedöms dock vara begränsad, eftersom tyngre bilar generellt sett har högre driftskostnader. Beskattningen av drivmedel utgör det primära och generellt verkande styrmedlet för att stimulera till lägre koldioxidutsläpp. Sammantaget bedöms dock en skattebefrielse med viktrelaterade koldioxidutsläppskrav, i kombination med drivmedelsbeskattningen och supermiljöbilspremien, vara ett effektivt verktyg för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Befrielse från fordonsskatt föreslås därför relateras till bilens koldioxidutsläpp i förhållande till dess vikt.

Skattebefrielsens närmare utformning

För fordonstillverkare ställs krav på begränsning av koldioxidutsläpp från nya personbilar. Dessa koldioxidutsläppskrav regleras i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 av den 23 april 2009 om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon , i fortsättningen benämnt EU-förordningen. Enligt EUförordningen ska de genomsnittliga koldioxidutsläppen för nya personbilar vara 130 gram koldioxid per kilometer. För varje ny personbil beräknas ett värde för koldioxidutsläppen relaterat till dess vikt enligt en fastställd formel som framgår av bilaga 1 till EU-förordningen. Den formel som gäller under åren 2012 till och med 2015 ställs upp

20

EUT L 140, 5.6.2009, s. 1, (Celex 32009R0443). 75

enligt följande; (130 + 0,0457 (bilens vikt i kilogram - 1372)). Det utsläppsmål som gäller för en fordonstillverkare beräknas som genomsnittet av de beräknade koldioxidutsläppen för varje ny personbil som tillverkats och registreras under kalenderåret. Dessa koldioxidutsläppskrav fasas successivt in genom att fordonstillverkarna under en övergångsperiod måste uppfylla en stegvis ökande andel av utsläppsmålet. Om en fordonstillverkare inte klarar utsläppsmålet finns sanktioner i form av avgifter som utfärdas av Europeiska kommissionen.

Kraven för skattebefrielse bör utgå från de krav som gäller för fordonstillverkare enligt EU-förordningen. Koldioxidutsläppskraven bör således vara relaterade till bilens vikt och det högsta tillåtna koldioxidutsläppet bör beräknas på samma sätt som EU-förordningens formel. Koldioxidutsläppskraven enligt EU-förordningen utgör dock ett genomsnittligt värde (130 gram koldioxid per kilometer). Kraven på bilars koldioxidutsläpp för skattebefrielse bör därmed vara betydligt strängare. Koldioxidutsläppskraven bör samtidigt vara väl avvägda för att skattebefrielsen ska verka för att styra konsumenter och myndigheter till köp av bilar med låga koldioxidutsläpp beaktat bilens storlek. Ett genomsnittligt koldioxidutsläpp om 95 gram koldioxid per kilometer bedöms vara en väl avvägd nivå för att stimulera till köp av bilar med bättre miljöegenskaper. Nivån av koldioxidutsläpp bedöms även vara lämplig med beaktande av att kraven ska tillämpas vid statliga myndigheters upphandling av bilar, enligt förordningen (2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. För att fastställa koldioxidutsläppskraven för en bil ska det högsta tillåtna koldioxidutsläppet beräknas därmed enligt följande formel; (95 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)).

Några särskilda krav på en bils driftsteknik föreslås inte för att omfattas av skattebefrielsen. Därmed utesluts inte bilar från skattebefrielsen på grund av en viss driftsteknik. Det är ett steg mot att skattebefrielsen ska vara teknikneutral. I framtiden förväntas att förnybara alternativ för gasol introduceras på marknaden. Förnybara alternativ till drivmedel bör inte uteslutas från skattebefrielsen. Detta innebär att bilar som har utrustats med teknik för drift med till exempel gasol kan omfattas av skattebefrielsen om kraven uppfylls, till skillnad från de nu gällande bestämmelserna om skattebefrielse.

Även de krav som gäller för skattebefrielse för bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol, bör ändras från krav på bränsleförbrukning till krav på koldioxidutsläpp relaterat till bilens vikt. Genom att kraven för skattebefrielse bestäms av bilens koldioxidutsläpp istället för bränsleförbrukning blir det dessutom enklare att jämföra förutsättningarna för skattebefrielse för samtliga bilar.

Dessa krav bör dock skärpas för att närma sig de krav som gäller för bilar som inte kan drivas med dessa drivmedel. De nu gällande kraven på bränsleförbrukning var bestämda med beaktande av koldioxidutsläppen från dessa bilar. Nivån för kraven på bränsleförbrukning medförde att bilar som kan drivas med etanolbränsle eller gasbränsle förutom gasol tilläts ha ett högre koldioxidutsläpp än andra bilar. Dessa bilar kunde släppa ut omkring 218 gram koldioxid per kilometer, jämfört med 120 gram koldioxid per kilometer, och omfattas av skattebefrielsen. Bilar som är utrustade med teknik för drift med etanolbränsle och annat 76

gasbränsle än gasol bör även fortsättningsvis tillåtas ha ett högre koldioxidutsläpp, eftersom användningen av dessa drivmedel anses ha en lägre klimatpåverkan. Det högsta tillåtna koldioxidutsläppet för bilar som drivs med etanolbränsle och annat gasbränsle än gasol bör beräknas enligt samma formel som för bilar som drivs med övriga drivmedel, men med ett högre genomsnittligt koldioxidutsläpp. Med beaktande av andelen bilar i dessa kategorier bedöms ett genomsnittligt utsläpp om 150 gram koldioxid per kilometer vara lämpligt. Beräkningen sker således enligt formeln; (150 + 0,0457 x (bilens vikt i kilogram - 1372)).

Utifrån de ovan givna förutsättningarna görs beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet på följande sätt. Bilens vikt angivet i kilogram minskas med 1372. Därefter multipliceras differensen med 0,0457. Slutligen adderas produkten med 95. Om bilen har utrustats med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol ska istället produkten adderas med 150.

För att fastställa om bilen uppfyller koldioxidutsläppskraven för att omfattas av skattebefrielsen, ska bilens koldioxidutsläpp jämföras med det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om bilens koldioxidutsläpp inte är högre än det beräknade högsta tillåtna koldioxidutsläppet, uppfyller bilen koldioxidutsläppskraven. Vid en jämförelse av värdena av koldioxidutsläppen är det bilens koldioxidutsläpp vid blandad körning enligt uppgift i vägtrafikregistret som ska användas. För bilar som har utrustats med två eller flera tekniker för drift kan flera uppgifter om koldioxidutsläpp vid blandad körning finnas i vägtrafikregistret. I så fall ska uppgift om bilens koldioxidutsläpp vid drift med etanolbränsle eller gasbränsle användas vid jämförelsen med det högsta tillåtna koldioxidutsläppet. Om uppgift om bilens koldioxidutsläpp saknas i vägtrafikregistret tillämpas samma förfarande som med skönsmässig uppskattning av koldioxidbeloppet vid uttag av fordonsskatt.

Den vikt som används vid beräkningen enligt EU-förordningens formel definieras i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon , bilaga 1, avsnitt 2.6, i fortsättningen benämnt direktivet. I den svenska lagstiftningen definieras fordons vikt i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Definitionen av vikt enligt direktivet är dock inte exakt lika som definitionen av vikt enligt lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Den definition av en bils vikt som är mest lik direktivets viktdefinition är tjänstevikten. En bils tjänstevikt registreras i vägtrafikregistret. I praktiken motsvarar den registrerade tjänstevikten vikten enligt direktivet. Det beror på att den viktuppgift som registreras i vägtrafikregistret baseras på uppgift om bilens vikt i körbart skick enligt intyg från fordonstillverkaren. De tekniska uppgifter som fordonstillverkare ska lämna har bland annat reglerats i kommissionens förordning 385/2009 av den 7 maj 2009 . Den viktuppgift som bör

21

EUT L 263, 9.10.2007, s. 1, (Celex 32007L0046). 22

Kommissionens förordning (EG) nr 385/2009 av den 7 maj 2009 om ersättande av bilaga IX till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG om fastställande av en ram för 77

användas vid beräkningen av det högsta tillåtna koldioxidutsläppet är därför bilens tjänstevikt, enligt uppgift i vägtrafikregistret.

Elbilar, elhybrider och laddhybrider

För elbilar bör även fortsättningsvis ställas krav på att förbrukningen av el inte får överstiga 37 kWh per 100 kilometer för att omfattas av skattebefrielsen. Det finns för närvarande inte skäl till att skärpa kraven för elbilar, eftersom andelen elbilar är få och produktionen av dessa bilar ännu får anses vara under utveckling. Det kan också noteras att elproduktion i Sverige till övervägande del sker utan utsläpp av koldioxid.

För laddhybrider införs samma krav på förbrukningen av elektrisk energi som för elbilar. Det är angeläget att även dessa bilars förbrukning av elektrisk energi begränsas för att förhindra att bilar utrustas med ineffektiva förbränningsmotorer och samtidigt med teknik för drift med el med hög energiförbrukning, i syfte att få ner koldioxidutsläppen och därmed omfattas av skattefriheten. Trots att laddhybrider även drivs med bensin eller dieselolja finns för närvarande inte skäl till att ha strängare krav på förbrukning av elektrisk energi än elbilar.

För elhybrider uppställs inte några krav på bilens förbrukning av elektrisk energi, eftersom den elektriska energin produceras vid driften av bilen och inte tillförs från en extern källa. Uppgift om elhybriders förbrukning av elektrisk energi saknas dessutom i vägtrafikregistret. För laddhybrider och för elhybrider uppställs även fortsättningsvis krav på bilens koldioxidutsläpp. Koldioxidutsläppskraven är relaterade till vikten enligt samma principer som för övriga bilar.

Skattebefrielsens omfattning

Husbilar, lätta lastbilar och lätta bussar som tas i bruk sedan den 1 januari 2011 behandlas på samma sätt som personbilar vid fordonsbeskattningen, vilket framgår av 2 kap. 7 § vägtrafikskattelagen (2006:227). Dessa fordon bör således behandlas på samma sätt som personbilar även i fråga om skattebefrielse. Skattebefrielsen föreslås därför utvidgas till att förutom personbilar (klass I) även omfatta husbilar (personbilar klass II), lätta lastbilar och lätta bussar. En skattebefrielse som även omfattar dessa fordon ger ett incitament för köpare att välja den personbil, husbil, lätta lastbil eller lätta buss som, beaktat fordonets vikt, har låga koldioxidutsläpp. Skattebefrielsen gäller inte för tunga lastbilar eller tunga bussar.

Förutom kraven om bilars koldioxidutsläpp ska bilen även vara klassificerad i utsläppsklass, enligt 30 eller 32 §§ avgasreningslagen (2011:318). Bilen måste således uppfylla de senaste obligatoriska utsläppskraven. Om en bil av någon anledning inte längre uppfyller utsläppskraven omfattas inte bilen av skattebefrielsen.

godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (”ramdirektiv”). (EUT L 118, 13.5.2009, s. 13, Celex 32009R0385). 78

Skärpningar bör ske successivt

De senaste årens utveckling av fordonstekniken och EU-förordningens krav förväntas leda till en energieffektivisering, för både de bilar som drivs med fossila drivmedel och för de bilar som drivs med biodrivmedel. Hur snabbt utvecklingen av teknik och förnybara drivmedel kommer att ske kan dock inte utan svårighet bedömas på förhand. De krav som ställs på bilar för skattebefrielse bör således successivt skärpas. Utgångspunkten vid skärpning av kraven för skattebefrielse bör vara att andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen ska vara ungefär konstant och att skattebefrielsen därmed ska främja bilar med bättre miljöegenskaper.

I EU-förordningen anges preliminärt att målet för de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya personbilar är 95 gram koldioxid per kilometer från och med år 2020. Det uppställda EU-målet ger en indikation på hur mycket kraven för skattebefrielse bör skärpas för att stimulera försäljningen av nya bilar med låga koldioxidutsläpp. Enligt EU-förordningen ska Europeiska kommissionen successivt ändra de i formeln ingående värdena.

Kraven för skattebefrielse bör fortsättningsvis successivt skärpas så att andelen nya bilar som omfattas av skattebefrielsen blir ungefär konstant. En ny översyn av kraven för befrielse från fordonsskatten görs preliminärt år 2014 med beaktande av kommande förändringar av EU:s koldioxidutsläppskrav. Skärpta krav för skattebefrielse bedöms därefter införas år 2016 och efter en motsvarande översyn bedöms en ytterligare skärpning av kraven införas år 2019. På sikt avses kraven för skattebefrielse vara teknik- och driftsneutrala så att samma koldioxidutsläppskrav ska gälla för samtliga bilar som omfattas av skattebefrielsen. De generösare koldioxidutsläppskraven för de bilar som kan drivas med etanolbränsle, naturgas och biogas kommer således på sikt att fasas ut.

Tiden för skattebefrielse

Skattebefrielsen föreslås även fortsättningsvis ges under en tidsperiod om fem år. Några skäl till att ändra tiden för skattebefrielse har inte framkommit. Skattebefrielsen upphör således fem år från det att bilen togs i bruk för första gången. Den angivna tidsperioden kan inte förlängas genom att bilen ställs av. Skattebefrielsen utgår löpande och inte per kalenderår. En bil som tas i bruk till exempel den 15 juni 2013 blir skattebefriad till och med den 14 juni 2018.

Lagförslag

Förslaget medför ändringar i 2 kap. 11 a § vägtrafikskattelagen (2006:227). De skärpta kraven för fordonsskattebefrielse föreslås träda i kraft den 1 januari 2013.

KKrav vid mynddigheters upphhandling av foordon

II förordningeen (2009:1) om miljö- och trafikksäkerhetskravv för mmyndigheters bilar och bilreesor bestäms bbland annat viilka krav somm ställs ppå personbilarr och lätta lasttbilar som uppphandlas av mmyndigheter. EEnligt ddenna förordnning ska persoonbilar som een myndighett köper in uppfylla kkraven för skkattebefrielse från fordonssskatten, enliggt 2 kap. 111 a § vvägtrafikskatteelagen (2006:227). Vissa uundantag från kraven finnss dock fför bl.a. annatt utryckningsffordon. Hänviisningen till vvägtrafikskatteelagen ggör att bestämmmelserna omm fordons skatttebefrielse bllir tillämpligaa även vvid upphandlinng.

I denna förrordning finnns även krav ppå upphandlinng av lätta lastbilar. EEnligt 10 § i oovannämnda fförordning fårr lätta lastbilarrs koldioxiduttsläpp hhögst vara 2300 gram koldioxid per kilommeter vid blanddad körning. VVidare ffår lätta lastbiilar som är uutrustade medd teknik för ddrift med diesselolja hhögst släppa ut fem milligram partiklaar per kilomeeter, enligt 11 § i oovannämnda fförordning. MMed anledningg av att kravenn för myndighheters uupphandling aav lätta lastbiilar skiljer sigg från kravenn för befrielsee från ffordonsskattenn kan det finnaas behov av attt se över dettaa regelverk.

EEU-rättsliga aaspekter

LLagförslagen anmäls till kkommissionenn enligt Europpaparlamentets och rrådets direktivv 98/34 av deen 22 juni 19998 om ett infoormationsförffarande bbeträffande ttekniska stanndarder och föreskrifterr och beträäffande fföreskrifter föör informationnssamhällets tjjänster . Enliigt nämnda ddirektiv kkan skattemäässiga lagstifttningsåtgärderr antas ävenn om tremånnaderspperioden för kommissioneens granskninngsförfarandee inte har lööpt ut. NNågon frysninngsperiod gälleer således intee.

44.3.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslaget gälleer endast bilaar som tas i bbruk från och med den 1 jaanuari 22013. Skattebortfallet vid sskattebefrielseen för personbbilar, lätta lasstbilar ooch lätta busssar beror blannd annat på huur många nyaa fordon som säljs, hhur många forrdon som upppfyller de upppställda kraveen. Jämfört mmed de nnu gällande krraven bedömss skärpningen av kraven mmedföra att de totala nnettoskatteintääkterna ökar mmed ca 0,09 miljarder kroonor år 2013. Den vvaraktiga effekkten på skatteeintäkterna upppstår fem år eefter att kraveen har sskärpts. Det femte året eefter ändringeen har effekkterna av förrslaget aackumulerats sså att nettointääkterna uppgåår till ca 0,45 mmiljarder kronnor.

Bedömninggen av nettooskatteintäkterrna baseras ppå den förvääntade nnybilsförsäljniingen, fordonssskatten och aatt andelen billar som omfatttas av sskattebefrielseen uppskattas till ca 10 proccent. Andelen bilar som ommfattas aav skattebefrieelsen bedömss successivt öka mellan åreen 2013 och 2016. ÖÖkningen av miljöbilar viid de föreslaagna kraven bbedöms dockk vara uungefär likvärrdig som ökninngen vid nu ggällande krav.. Med anledniing av

23 EUT L 204, 21..7.1998 s. 0037, ((Celex 31998L00034). 80

detta bedöms ökningen av andelen miljöbilar inte påverka de offentligfinansiella effekterna jämfört med nuvarande krav.

Andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen

Andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen bedöms sjunka från ca 40 procent till ca 10 procent till följd av de ändrade kraven för skattebefrielse. Figur 1 illustrerar den sannolika effekten på fördelningen av bilar på olika bränsleslag för år 2013, baserat på nybilsförsäljningen under år 2011 och med antagandet att bilarna i snitt blir ca 5 procent mer effektiva per år fram till år 2013. Linjerna illustrerar koldioxidutsläppskraven för befrielse från fordonsskatten samt EU:s krav om genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar, vilka behandlas i avsnitt 4.3.2.

Figur 1. Fördelning av bilar i olika bränsleslag år 2013*

250

230

210 Bensin

190 Diesel

/km Gas

g 170

2,

O

150 Etanol

v C

EU

läpp a 130

Uts Bensin och

110

Diesel

Etanol och

90 Gas

70

50

800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 2200 2400

Tjänstevikt, kg * Den övre lutande linjen illustrerar kravet för det högsta tillåtna koldioxidvärdet i relation till tjänstevikten för bilar som utrustats med teknik för drift med etanol- eller gasbränslen förutom gasol. Den lutande linjen i mitten visar EU:s krav på fordonstillverkare om genomsnittliga koldioxidutsläpp för nya bilar. Den nedre lutande linjen visar koldioxidutsläppskravet för bensin- och dieselbilar. Den horisontella linjen illustrerar nu gällande krav för koldioxidutsläpp om 120 gram per kilometer. Symbolerna i figuren visar alla bilmodeller för de olika bränsleslagen, dock framkommer inte antalet bilar. Om figuren hade varit tredimensionell skulle antalet bilar inom respektive modellutbud ha visats som staplar.

Fördelningen på olika bränsleslag för dessa bilar kommer dock att skifta. Sannolikt kommer andelen bilar som delvis drivs med förnybara drivmedel att öka, trots att kraven för att omfattas av skattebefrielsen för dessa bilar har skärpts. Samtidigt bedöms andelen bilar som drivs med fossila drivmedel att minska från nuvarande nivå. Sammanfattningsvis, som en följd av skärpningen av kraven för skattebefrielse, minskar andelen bilar som omfattas av skattebefrielsen. Samtidigt bedöms andelen bilar som har låga koldioxidutsläpp i förhållande till vikten att öka.

Andelen bilar som omfattas av de nya kraven beror på de årliga förbättringar som dagens bilar med lägst utsläpp av koldioxid kan uppvisa, om hänsyn inte tas till förändrade köpbeteenden. Antagandet att förbättringen blir ca 5 procent per år kan möjligen vara något optimistiskt. Likväl bedöms det vara en rimlig siffra, eftersom antalet tillgängliga modeller på den svenska marknaden bedöms öka, samtidigt som EU-förordningen understödjer denna utveckling.

Effekter för miljön

En befrielse från fordonsskatt förväntas stimulera inköp av nya bilar som är mindre skadliga för miljön. Genom att använda koldioxidutsläpp som kriterium för att omfattas av skattebefrielsen gynnas bilar med lägre klimatpåverkan. Skattebefrielsen kan således fungera som ett ekonomiskt incitament för nybilsköpare, såväl som det kan anses äga ett informativt värde.

Viktrelatering av koldioxidutsläppen innebär inte full kompensation för koldioxidutsläppen, eftersom en högre vikt enbart tillåter 60 procent högre koldioxidutsläpp. Som en konsekvens av detta bedöms få bensinoch dieseldrivna bilar med högre utsläpp än 120 gram koldioxid per kilometer omfattas av fordonsskattebefrielsen. Viktrelateringen innebär också att inköp av energieffektiva fordon i de lägre viktklasserna stimuleras mer än vid nuvarande regler.

Det är viktigt att framhålla att det är en rad olika faktorer utöver befrielse från fordonsskatt som påverkar inköp av bilar och de totala koldioxidutsläppen från lätta fordon. Faktorer som kan påverka är till exempel fluktuationer i oljepris och konjunktur. Förslagets effekter på miljön bedöms dock huvudsakligen vara långsiktiga, eftersom lättnaden endast påverkar nybilsförsäljningen.

Sammanfattningsvis är det svårt att beräkna hur de totala utsläppen av koldioxid påverkas. En viktrelaterad gräns för koldioxidutsläpp torde emellertid stimulera till köp av bilar som har lägre koldioxidutsläpp oberoende av bilens vikt. I kombination med bland annat drivmedelsbeskattningen bör en viktrelaterad skattebefrielse i förlängningen leda till att koldioxidutsläppen från lätta fordon totalt sett minskar.

Skattebefrielsens storlek

För nya personbilar tas en koldioxidbaserad fordonsskatt ut. I den koldioxidbaserade fordonsskatten ingår en bränslefaktor som höjer skatten för dieselbilar. Faktorn har till syfte att ta hänsyn till att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Faktorn höjer fordonsskatten för dieselbilar så att den sammanlagda fordonsskatten och drivmedelsskatten beloppsmässigt ska vara lika för en specifik bil oavsett om den drivs med en dieselmotor eller bensinmotor. Vid en skattebefrielse blir det således inte möjligt att genom bränslefaktorn kompensera för att skatten på dieselolja är lägre än skatten på bensin. Det är emellertid angeläget att uppmärksamma de bilar med låga utsläpp som är utrustade med teknik som möjliggör låga utsläpp, eller är utrustade med teknik som anses vara en fördel ur ett miljöperspektiv. Bilköparen

bör ges en tydlig signal om vilka bilar som är som i förhållande till vikten har lågt koldioxidutsläpp. Något särskilt skattepåslag eller undantag för dieselbilar föreslås därför inte.

Fordonsskatten baseras på ett fast skattebelopp, ett rörligt koldioxidbelopp beroende av mängden koldioxidutsläpp samt typen av drivmedel som används för drift. Detta system innebär att värdet av skattebefrielsen varierar beroende av vad det är för fordon som omfattas av skattebefrielsen. Eftersom skattebefrielsen inte är begränsad till ett fast belopp, innebär det att skattelättnaden blir större ju högre fordonsskatt som annars skulle ha påförts. Följden av ett sådant system är att det i större utsträckning är tyngre fordon som släpper ut mer koldioxid och dieselbilar som får större skattelättnad. Det är dock mer angeläget att skattebefria de fordon som i förhållande till vikten har låga koldioxidutsläpp än att inbördes rangordna fordonen utifrån dess egenskaper.

För de bilar som kvalificerar till skattebefrielsen motsvarar det för en bensindriven personbil enligt de beslutade regler för fordonsskatt som gäller år 2013 en lättnad om 360 kronor per år om bilen släpper ut maximalt 120 kilogram koldioxid per kilometer, vilket innebär en total skattelättnad om 1 800 kronor under de fem första åren skattebefrielsen ges. Motsvarande skattebefrielse för en bil som kan drivas med alternativa bränslen är ca 660 per år och en total skattelättnad om ca 3 300 kronor under de fem första år befrielsen ges. För en dieseldriven bil uppgår skattebefrielsen till 1 114 kronor per år och en total skattelättnad om 5 570 kronor den fem år skattebefrielsen ges.

Effekter för företagen

Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande.

Effekter för myndigheter och domstolar

Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i samband med att kraven för skattebefrielse från fordonsskatten ändras. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatteverket får finansieras inom den befintliga anslagsramen. Skattebefrielsen förväntas inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

44.4 Övvriga ändringgar i fordonsbeskattninggen

44.4.1 Baakgrund

IInledning

FFör nya personnbilar tas forddonsskatt ut blland annat meed hänsyn till bbilens kkoldioxidutslääpp per kilommeter . För älddre personbilaar, lätta bussaar och lätta lastbilar bbestäms fordoonsskatten utiffrån deras vikkt. En utgångsspunkt fför dagens utttag av fordonsskatt för samtliga lätta fordon är attt den ssammanlagda fordonsskatteen och drivmeedelsskatten bbeloppsmässiggt ska vvara lika för en specifik bbil oavsett omm den drivs mmed dieseloljaa eller bbensin. För attt kompensera att skatten påå dieselolja är lägre än skattten på bbensin, finns därför ett särrskilt påslag ii fordonsskattten för fordonn som ddrivs med dieselolja. För dden viktbaseraade fordonsskaatten reglerass detta fförhållande geenom att skatttenivån i resppektive viktinttervall är höggre för ffordon som kaan drivas medd dieselolja änn skatten för dde fordon somm inte kkan drivas meed dieselolja. II den koldioxidbaserade foordonsskatten är det bbränslefaktornn som användds för att höjaa fordonsskattten för dieselddrivna ppersonbilar, föför att ta hänsyn till den llägre skatten på dieseloljaa. För ddieseldrivna lätta fordon som omfatttas av den koldioxidbasserade ffordonsskattenn finns ocksåå ett miljötillägg för att kkompensera fför de hhögre kväveeoxid- och partikelutsläppen. Förr bilar i den kkoldioxidbaserrade fordonsskatten tagna i bruk före denn 1 januari 2008 tas eett miljötilläggg ut med 500 kronor per årr och fordon ooch för bilar taagna i bbruk från ochh med den 1 jjanuari 2008 tas ett miljöttillägg ut medd 250 kkronor per år ooch fordon.

BBeskattningen i det koldioxiidbaserade sysstemet

DDen koldioxiddbaserade forddonsskatten föör personbilarr klass I tas uut med ssumman av eett grundbeloopp (360 kroonor) och etttt koldioxidbeelopp. SSkatteberäkninngen för bilaar som kan ddrivas med ddieselolja inneefattar ddessutom att ddenna summa multipliceras med bränsleffaktorn som uuppgår till 2,55. Däruutöver tillkommmer miljötilläägget för diesseldrivna forddon på 5500 eller 250 kkronor per år och fordon. DDet lägre miljöötillägget motiiveras mmed att avgasskraven avseeende partiklarr och kväveoxxider för nyaa bilar ssom drivs meed dieselolja närmar sig kkraven för billar som drivss med bbensin.

Koldioxidbbeloppet uppggår som huvuudregel till 200 kronor per gram kkoldioxid somm fordonet viid blandad köörning släppeer ut per kiloometer uutöver 120 grram. Huvudreegeln är tillämmplig på fordoon som endasst kan ddrivas med koonventionella bbränslen, dvs.. bensin och ddieselolja, elleer som uuppfyller miljööklass Hybridd. Uppgifter oom koldioxiduutsläpp hämtaas från vvägtrafikregisttret och framggår av fordoneens typgodkännnande inom EEU.

För bilarr som drivvs med alternativa bbränslen berräknas kkoldioxidbelopppet med ett llägre belopp. Beloppet är 110 kronor per gram fför bilar som är utrustade mmed teknik föör drift med enn bränsleblanndning ssom till övervvägande del bbestår av alkoohol eller hellt eller delviss med

1 Med nya personbbilar avses de somm är av fordonsårr 2006 eller senarre eller är av tidiggare ffordonsår men somm uppfyller miljööklass 2005, miljööklass El eller miiljöklass Hybrid. 84

aannan gas än ggasol (se propp. 2005/06:65,, s. 89). Om ddet finns rättviisande kkoldioxiduppggifter i vägttrafikregistret avseende kkörning medd det aalternativa driivmedlet, ska dessa använddas. Koldioxiddbeloppet berräknas ääven i dessa faall med 10 kroonor per gram.

BBeskattningen i det viktbaseerade systemet

FFör personbilaar klass I som är av fordonssår 2005 eller r äldre och somm inte uuppfyller vissaa miljökrav samt husbilar, lätta lastbilarr och lätta lasstbilar ssom har taggits i bruk 2010 eller tidigare besskattas enligtt den vviktrelaterade fordonsskattten. Ett gruundbelopp taas ut inom varje vviktintervall. Utöver gruundbeloppet tillkommer i vissa falll ett tilläggsbelopp för varje 1000 kilo som bbilens vikt övverstiger den lägsta vvikten inom vviktintervallett. För att ta hhänsyn till deen lägre skattten på ddieselolja är jämfört med bbensin, är forddonsskatten hhögre för bilarr som ddrivs med diesselolja än för dde som drivs mmed bensin.

44.4.2 Övverväganden och förslag

HHöjning av forrdonsskatten fför flertalet biilar i det koldiioxidbaseradee

ssystemet

Promemoriaans förslag: FFordonsskatten höjs för fleertalet personbbilar, lätta lastbilarr och lätta busssar i den koldioxidbaseradde fordonsskaatten. Höjningen aav fordonskattten sker gennom att utsläpäppsnivån för när koldioxidbelooppet tas ut ssänks från 1220 till 117 grram koldioxidd per kilometer.

Ändringenn träder i kraft den 1 januari 2013.

Skälen förr promemorians förslag: BBilars energieeffektivitet har ökat

uunder de senaaste åren och allt fler bilar släpper ut mmindre än 120 gram kkoldioxid perr kilometer. DDen andel avv fordonsskattten som berräknas uutifrån koldioxxidutsläpp börr därför bli höögre. För att ööka denna anddel bör uutsläppsnivån för när kooldioxidbelopppet börjar taas ut sänkas från 1120 gram till 117 gram koldioxid peer kilometer. Därigenom ökar kkoldioxidrelateeringen i skattteuttaget i viss utsträckningg.

ÄÄndring av forrdonsskatten fför dieseldrivnna bilar i det kkoldioxidbaseerade

ssystemet

Promemoriaans förslagg: Bränslefaaktorn som tillämpas vid fordonsbeskaattningen av bbilar som drivs med dieseloolja sänks frånn 2,4 till 2,33.

Ändringeen träder i kraaft den 1 januaari 2013.

Skälen föör promemorrians förslagg: Ändringenn i den koldiioxid-

bbaserade fordoonsskatten meedför att den bränslefaktorr som användds vid bberäkning av fordonsskatteen för bilar ssom drivs meed dieselolja måste rräknas om. FFör närvarandde är bränslefaktorn 2,55. Riksdagen har, i

december 2009, beslutat att bränslefaktorn ska sänkas från 2,55 till 2,4 som en följd av att energiskatten på dieselolja höjs med 0,20 kronor per liter 1 januari 2013. Eftersom fordonsskatten föreslås ändras, se avsnittet ovan, krävs inte en lika hög bränslefaktor.

Storleken på bränslefaktorn bestäms med utgångspunkt i en genomsnittlig personbil som kör en genomsnittlig årlig körsträcka och skillnaden i drivmedelsskatt för bensin och dieselolja. Bränslefaktorn bestäms vidare med beaktande av fordonsskattens storlek, utan bränslefaktorn. Utgångspunkten för beräkningen är att en dieselbilist ska betala extra fordonsskatt motsvarande vad denna bilist skulle betalat in i energiskatt på dieselolja om denna hade varit lika hög som energiskatten på bensin. För att beräkna bränslefaktorn med utgångspunkt i skillnaden i energiskatt mellan bensin och dieselolja, kan energiskatten räknat per kWh användas som referens. Energiskatten på bensin, miljöklass 1, är beslutad till 3,13 kronor per liter (34,5 öre per kWh) för året 2013. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten beslutad till 1,762 kronor per liter (17,7 öre per kWh) för året 2013. Med denna utgångspunkt ska fordonsskatten vara lika för bilar som släpper ut lika mycket koldioxid per kilometer vid blandad körning när energiskatten på dessa drivmedel är lika per kWh, oavsett om de drivs med bensin eller med dieselolja. Miljötillägget beaktas inte i denna jämförelse, eftersom detta tillägg ska kompensera för de högre kväveoxid- och partikelutsläppen från dieselbilar.

Formeln för att kalibrera bränslefaktorn (BF) är:

BF=(Fordonsskattutan BF+energiskattesubvention)/Fordonskattutan BF

För en genomsnittlig dieseldriven personbil höjs fordonsskatten utan

bränslefaktorn från 1 360 kronor till 1 420 kronor som en följd av att gränsen för när koldioxidbeloppet tas ut sänks från 120 till 117 gram koldioxid per kilometer. Höjningen av fordonsskatten är således 60 kronor per fordon utan bränslefaktorn. Denna förändring innebär att bränslefaktorn bör beräknas om.

Energiskattesubventionen erhålls genom att skillnaden mellan energiskatt på dieselolja och bensin (inklusive moms) multipliceras med genomsnittlig körsträcka och drivmedelsförbrukning. Energiskattesubventionen beräknas till 1 889 kronor (1,679* 1,25*1500*0,6). För beräkningen inom parentesen anger 1,679 nuvarande skillnad i kronor per liter i energiskatt mellan bensin och dieselolja, om dieseloljan skulle beskattas med samma energiskatt per kWh som bensin. Faktorn 1,25 används för att få energiskatteskillnaden inklusive moms. Den genomsnittliga körsträckan är ca 1 500 mil per år och genomsnittsförbrukningen är ca 0,6 liter per mil. Det innebär att: BF=(1420+1889)/1420 ≈ 2,33. Miljötillägget ligger utanför kalibreringen eftersom avgaskraven inte har något att göra med drivmedelsbeskattningen. Beräkning av bränslefaktorn har beaktat att moms normalt ingår i drivmedelskostnaden.

Med anledning av ändringarna i den koldioxidbaserade fordonsskatten justeras således även bränslefaktorn för bilar som drivs

mmed dieselolja. Enligt gjoorda beräkninngar bestäms bränslefaktorrn till 22,33. Bränsleffaktorn föreslåås således sänkkas från 2,4 till 2,33.

Sammantaget med den av riksdagenn redan besluttade sänkninggen av bbränslefaktornn från 2,55 till 2,4 22013 innebäär justeringenn av bbränslefaktornn en sänkning av fordonsskkatten för flerrtalet dieselbillar, se vvidare avsnitt 4.3.3.

HHöjning av forrdonsskatten ii det viktbaserrade systemet

Promemoriaans förslag: FFordonsskattenn höjs med 600 kronor per åår för personbilar, lätta lastbilar och lättaa bussar i dden viktbaseerade fordonsskatteen.

Ändringenn träder i kraft den 1 januari 2013.

Skälen föför promemmorians förslag: Även den viktbasserade

ffordonsskattenn bör höjas. HHöjningen av ffordonsskattenn bör motsvarra den ggenomsnittligaa höjningen i det kooldioxidbaseraade systemett för ffordonsbeskatttning. En höjnning av fordonsskatten om m 60 kronor beedöms vvara lämpligt med beaktandde av effektenn av ändringeen av utsläppssnivån fför när kolddioxidbeloppeet börjar tas ut i den koldioxidbasserade ffordonsskattenn.

LLagförslag

FFörslagen meddför ändringarr i 2 kap. 9 § vägtrafikskatttelagen (2006:227), 22 kap. 10 § lagen (2009:1469) om ändring i vvägtrafikskatteelagen ((2006:227) saamt i bilagann till lagen (22009:1472) omm ändring i lagen ((2006:228) meed särskilda bbestämmelser om fordonsskkatten. Ändrinngarna fföreslås träda ii kraft den 1 januari 2013.

44.4.3 Koonsekvensanaalys

OOffentligfinanssiella effekterr

FFörslagen omm höjd fordonnsskatt bedömms innebära offentligfinannsiella intäkter på sammmanlagt 0,221 miljarder kkronor 2013. Av dessa kommer 00,11 miljarderr kronor från fordon i det koldioxidbasserade systemmet för ffordonsskatt ooch resterandde 0,10 miljaarder kronor från fordon i det vviktbaserade ssystemet för foordonsskatt. DDet bör noteraas att intäkternna kan kkomma att reevideras i saamband med budgetpropositionen för 2013, aallteftersom ny informattion om stoorleken på skattebasernaa blir tillgänglig. Vidd nyregistrerinng ökar antaleet fordon i dett koldioxidbasserade ssystemet medd åtminstone samma storlleksordning ((ökande skattebas), ssom antalet fofordon minskaar i det viktbbaserade systeemet. På långg sikt kkommer enbarrt intäkter frånn den koldioxiidbaserade forrdonsskatten.

Effekter för miljön

Höjningen av fordonsskatten uppgår i genomsnitt till 60 kronor per år och fordon. Det ekonomiska incitamentet bedöms därför endast ha en mycket begränsad påverkan på koldioxidutsläppen. Det faktum att förslaget innebär en något ökad koldioxiddifferentiering bedöms dock ha en viss signaleffekt vid köp av nya bilar.

Effekter för företagen och hushållen

För alla bilar i den viktbaserade fordonsskatten blir höjningen 60 kronor per år och fordon. I den koldioxidbaserade fordonsskatten blir höjningen 60 kronor per år och fordon för alla bilar som kan drivas med bensin. För bilar som kan drivas med alternativa drivmedel och som släpper ut minst 120 gram koldioxid per kilometer blir höjningen 30 kronor per år och fordon. För bilar som släpper ut mellan 117 och 120 gram koldioxid per kilometer innebär förändringen att bilen kommer att beskattas utifrån bilens koldioxidutsläpp inom detta spann. Koldioxidbeloppet om 20 kronor per gram koldioxid som bilen släpper ut ger alltså utslag i fordonsbeskattningen även för dessa bilar. För dieseldrivna bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten blir höjningen i genomsnitt 60 kronor per år och fordon. Det kan noteras att det för vissa dieseldrivna bilar innebär sänkt skatt. Sammantaget innebär det att höjningen för merparten av bilägarna begränsas till 60 kronor per år och fordon. Fördelningseffekterna av förslaget bedöms därför vara små. I tabell 4.1 redovisas effekter för ett urval av bilar i den koldioxidbaserade fordonsskatten. Tabellen visar dels konsekvenser för de av riksdagen redan beslutade ändringarna för 2013, dels konsekvenser av förslagen om ändringar av fordonsbeskattningen som presenteras i denna promemoria. Ändringarna påverkar inte de bilar som omfattas av skattebefrielsen för bilar med bättre miljöegenskaper under de fem år som skattebefrielsen gäller.

Förslaget förväntas inte medföra något administrativt merarbete för små företag i förhållande till större företag i form av förändrade rutiner, ytterligare uppgiftslämnande eller liknande.

Tabell 4.1 Exempel på fordonsskatteändring, kronor per år*

Ändring 2013, Tillkommande Sammanlagd

beslutade ändring 2013, ändring 2013

åtgärder enligt förslag i jämfört med

jämfört med detta PM (B) 2012

*Förutsättningar: Redan beslutade åtgärder: Bränslefaktor från 2,55 till 2,4 för dieseldrivna bilar. Förslag: Sänkt gräns för uttag av koldioxidkomponent från 120 till 117 g/km och sänkt bränslefaktor från 2,4 till 2,33. Notera att riksdagen beslutat att höja skatten på dieselolja med 25 öre inklusive moms 2013. Denna ändring innebär för en typbilist att kostnaden för dieselolja samtidigt ökar med 225 kronor per år (0,60 liter per mil x 1500 mil x 0,25 kronor per liter).

Effekter för myndigheter och domstolar

Ett visst programmeringsarbete kan förväntas i samband med förändringarna av fordonsskatten. De eventuellt tillkommande kostnaderna för Transportstyrelsen och Skatteverket får finansieras inom den befintliga anslagsramen. Skattebefrielsen förväntas inte medföra några ökade kostnader för de allmänna förvaltningsdomstolarna eller andra myndigheter.

5 Sammanfattning av offentligfinansiella effekter

I tabell 5.1 sammanfattas och beskrivs de offentligfinansiella effekterna av de skatteförändringar som presenterats tidigare i promemorian.

Tre olika typer av offentligfinansiella effekter redovisas: bruttoeffekt för 2013, nettoeffekter för 2013–2016 och varaktig effekt. Bruttoeffekten beskriver den statiskt beräknade förändringen i intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Bruttoeffekten beaktar således inte eventuella indirekta effekter som t.ex. regeländringens påverkan på andra skattebaser och på konsumentprisindex. Om konsumentprisindex påverkas av en regeländring så uppkommer en indirekt effekt då utgifter i olika offentliga transfereringssystem påverkas av förändringar i konsumentprisindex.

Vid en bedömning av de kortsiktiga offentligfinansiella effekterna av olika åtgärder är nettoeffekten för den konsoliderade offentliga sektorn mest relevant. I nettoeffekten beaktas vissa indirekta effekter på skatteintäkterna och på de offentliga utgifterna. Nettoeffekten redovisas för åren 2013–2016.

Den varaktiga effekten, som redovisas i den sista kolumnen i tabell 5.1, ger ett mått på den bestående årliga kostnaden/intäkten som en åtgärd medför, dock utan koppling till hur de offentliga finanserna påverkas ett visst år. Beräkningen baseras på nuvärdet av en åtgärds framtida nettoeffekter. På så vis möjliggörs jämförelser mellan regelförändringar vars nettoeffekter är olika fördelade över tiden. Avvikelser mellan den varaktiga effekten och de årliga nettoeffekterna beror bl.a. på fördröjd övervältring av vissa skatter på andra skattebaser.

De offentligfinansiella effekterna har beräknats utifrån 2013 års priser och volymer.

Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter: bruttoeffekt 2013, nettoeffekt 2013–2016 och varaktig effekt

Brutto- Offentlig sektor Varaktig Miljarder kronor effekt nettoeffekt effekt Effekt från 2013 2014 2015 2016

Skatt på kapitalanvändning -företagsskatter

Sänkt bolagsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 -3,55 Sänkt expansionsfondsskatt till 25,3 procent 1/1 2013 -0,10 -0,10 -0,01 -0,01 -0,01 -0,01

Skatt på förvärvsinkomster

Förenkling av befintlig egenavgiftsnedsättning24 1/1 2013 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00

Skatt på kapitalägande kapital- och egendomsskatter

Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter 1/1 2013 -0,80 -0,63 -0,63 -0,63 -0,63 -0,63 Utökad nedsättning av fastighetsavgiften vid nybyggnation 1/1 2013 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -0,96 Höjt schablonavdrag vid uthyrning av andrahandsbostäder 1/1 2013 -0,16 -0,16 -0,16 -0,16 -0,16 -0,16

Skatt på konsumtion m.m. energi- och miljöskatter

Skatt på låginblandade biodrivmedel 1/1 2013 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 0,16 Slopad CO2-skatt för kraftvärmeproduktion inom EU ETS 1/1 2013 -0,13 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 -0,11 Ändrade återbetalningsregler för värmeproduktion i EU ETS 1/1 2013 -0,10 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 -0,08 Ändrade krav för fordonsskattebefrielse (Miljöbilsdefinitionen) 1/1 2013 0,09 0,09 0,18 0,27 0,36 0,45 Höjd fordonsskatt i det CO2relaterade systemet 1/1 2013 0,11 0,11 0,11 0,11 0,11 0,21 Höjd fordonsskatt i det viktrelaterade systemet 1/1 2013 0,11 0,10 0,10 0,10 0,10 0,00

Tillämpas dock första gången i fråga om självdeklarationen vid 2013 års taxering. 91

66 Föörfattningsskommentaar

66.1 Föörslaget till lag om ändriing i inkomsstskattelagenn (19999:1229)

333 kap.

88 och 16 §§

PProcentsatsen 73,7 i de aktuuella bestämmmelserna motssvarar den anddel av eexpansionsfonnden som skka ha täckniing i ett kaapitalunderlagg och mmotsvarar vadd som återstårr av de avsättnningar som haar gjorts till fofonden ssedan expansionsfondsskattten om, för närvarande 26,3 procentt, har eerlagts. Efterssom det nu fööreslås att exppansionsfondssskatten ska ssänkas till 25,3 proccent kommer det därefter att återstå 774,7 procent sedan sskatten har bettalats. Bestämmmelserna föreeslås ändras i enlighet med detta.

334 kap.

66 §

EExpansionsfonnden måste ha täckninng i ett kapitalunderllag i nnäringsverksammheten somm uppgår till 73,7 proocent av foonden. AAnnorlunda uuttryckt innebäär det att fonnden högst fårr uppgå till 135,69 pprocent ( 73,7%% ) av kapitaluunderlaget. Näär expansionssfondsskatten sänks

till 25,3 proceent får expansionsfonden hhögst uppgå ttill 133,87 ( 774,7% ) pprocent av kaapitalunderlagget. Det föresslås att bestäämmelsen änddras i eenlighet med ddetta.

88 och 10 §§

ÄÄndringarna äär av samma sllag som i 6 §.

220 §

ÄÄndringen i fförsta styckett tredje streckksatsen är avv samma slagg som äändringarna i 333 kap. 8 och 16 §§.

442 kap.

330 §

Ändringen i andra styycket innebärr att det schhablonavdrag som uupplåtare av privatbostadssfastigheter, pprivatbostäderr eller hyresllägenhheter får göraa vid beskattnningen av hyyresinkomstenn höjs från 221 000 kkronor till 400 000 kronor. Höjningen ggäller även vvid beskattninng av inkomster somm har uppkoommit vid försäljning av produkter fråån en pprivatbostadsffastighet eller privatbostad.

50 kap.

5 §

Ändringarna i tredje respektive fjärde strecksatsen i första respektive andra stycket föranleds av att expansionsfondsskatten föreslås sänkas från 26,3 till 25,3 procent. Ändringarna i fjärde respektive femte strecksatsen i första respektive andra stycket är av samma slag som i 33 kap. 8 och 16 §§.

65 kap.

8 §

Ändringen innebär att skattesatsen för expansionsfondsskatt sänks från 26,3 procent till 25,3 procent av det belopp som dras av vid avsättning till expansionsfond. Efter sänkningen ska följaktligen 25,3 procent av minskningen av expansionsfonden tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt.

10 §

Ändringen innebär att den statliga inkomstskatten för juridiska personer sänks från 26,3 procent till 25,3 procent.

67 kap.

13 c §

Bestämmelsen i fjärde punkten innebär att om- eller tillbyggnad av ett småhus inte omfattas av reglerna om skattereduktion under de fem första åren efter färdigställandeåret.

Bestämmelsen ändras så att begränsningen till de fem första åren anges direkt i paragrafen i stället för indirekt genom hänvisningen till 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Ändringen är en följd av att avgiftsfriheten för nybyggda bostadsbyggnader enligt lagen om kommunal fastighetsavgift utsträcks till de femton första åren efter färdigställandeåret. Den ändrade lydelsen innebär inte någon ändring i sak.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1. De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas första gången vid beskattningen 2014, om inte något annat anges i punkterna 2–4.

Punkten 2. Som nämnts i avsnitt 3.2 utgår vissa bestämmelser om räntefördelning och expansionsfond från storleken på näringsidkarens expansionsfond eller kapitalunderlag vid olika tidpunkter. I de fall dessa tidpunkter ligger före omvandlingen av gamla fondavsättningar (gjorda med den högre expansionsfondsskattesatsen) till avsättningar gjorda med den nya, lägre expansionsfondsskatten och ett annat krav på kapitalunderlag måste bestämmelserna tillämpas i sina äldre lydelser tills det är expansionsfondens eller kapitalunderlagets storlek efter omvandling av ingående fondavsättningar år 2013 som har betydelse. De bestämmelser det är fråga om är 33 kap. 8 och 16 §§ samt 34 kap 8 och

10 §§. Dessa bestämmelser ska således tillämpas i sina nya lydelser första gången vid beskattningen 2015.

Punkten 3. Vid beskattningen år 2014 ska samtliga kvarvarande avdrag för avsättning till expansionsfond som har gjorts enligt äldre bestämmelser anses återförda och genast åter avsatta till expansionsfond. Dessa åtgärder kommer med automatik att vidtas av Skatteverket. Vid återföringen tillämpas bestämmelserna i sina äldre lydelser och vid återavsättningen tillämpas bestämmelserna i sina nya lydelser. Av 65 kap. 8 § följer att den expansionsfondsskatt som betalats på de återförda avdragen tillgodoräknas vid debiteringen av slutlig skatt. Vid bestämmande av det belopp som expansionsfonden högst får uppgå till i samband med omvandlingen av fonden tillämpas i fråga om återavsättningen 34 kap. 6 och 10 §§ i sina äldre lydelser och vid tillämpningen av 34 kap. 13 § tillämpas 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse. När det gäller handelsbolag tillämpas i fråga om återavsättningen inte bestämmelsen i 34 kap. 13 § andra stycket om att ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 § inte ska beaktas vid bestämmandet av kapitalunderlaget. Anledningen till detta och till att 34 kap. 6 och 10 §§ samt att 50 kap. 5 § vid tillämpningen av 34 kap. 13 § ska tillämpas i sina äldre lydelser är att den skattskyldige inte ska tvingas återföra delar av återavsättningen. En konsekvens av att 50 kap. 5 § i sin äldre lydelse tillämpas vid återföringen och i sin nya lydelse vid återavsättningen är att den skattskyldiges justerade anskaffningsutgift i samband med omvandlingen av fonden kommer att minska med en (26,3-25,3) procent av den expansionsfond som finns vid beskattningsårets ingång.

Om den skattskyldige samma år som fonden omvandlas vill återföra hela eller delar av fonden så måste han eller hon göra det på vanligt sätt i deklarationen. Detsamma gäller om den skattskyldige kan göra och gör ytterligare avsättningar till expansionsfonden. På en sådan avsättning tillämpas de nya bestämmelserna fullt ut.

En följd av den föreslagna regleringen är att när den slutliga skatten bestäms efter omvandlingen av fonden så kommer den skattskyldige att tillgodoföras ett belopp som motsvarar skillnaden (en procentenhet) mellan den expansionsfondsskatt som belöper sig på det vid årets ingång avsatta beloppet beräknad dels enligt de nya bestämmelserna, dels enligt de gamla. Samtidigt ökar kravet på kapitalunderlag i närings– verksamheten med samma belopp, fast först vid beskattningen 2015.

Punkten 4. Innebörden av bestämmelsen är att sänkningen av bolagsskattesatsen får effekt först på beskattningsår som har påbörjats efter den 31 december 2012. För beskattningsår som har påbörjats dessförinnan kommer således den tidigare bolagsskattesatsen att användas.

66.2 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (1994:1776) om skaatt på energii

22 kap.

112 §

PParagrafens anndra stycke uppphör. Detta äär en följd av aatt omfattninggen av sskattebefrielsee för bränsle som framställtts av biomassaa förs in i 7 kaap. 3– 33 d §§. Ändrinngen i tredje sstycket är en sppråklig följdänändring av att aandra sstycket tas borrt.

66 a kap.

22 §

ÄÄndringen i pparagrafens anndra stycke innebär att deen nedsättningg som tidigare reglerats i paragrafeens tredje styccke för förbrukkning för syfte som aanges i 1 § 17 a överförs tilll andra styckeet. Ändringen i paragrafens andra sstycke innebäär också en ändring av nivån för skkattebefrielsen för rråtallolja i syffte att råtallolja som förbrukkas för ändammål som angess i 1 § 117 a inte skaa behandlas mindre förmånligt än fosssila bränslenn som aanvänds för samma ändammål. Efter föräändringen medges befrielsee från eenergiskatten med ett beelopp som mmotsvarar 700 procent avv den eenergiskatt och 100 procennt av den kolddioxidskatt somm tas ut på brränsle eenligt 2 kap. 1 § första styckket 3 a LSE.

77 kap.

33 a §

II första styckeet klargörs attt denna nya paragraf gällerr andra bränsllen än dde som avsees i 3b–3d §§. Denna paragraf reeglerar däriggenom sskattebefrielseen för den beeståndsdel somm framställts av biomassaa som ingår i ett högginblandat motorbränsle, soom t.ex. E85, eeller för ett brränsle ssom framställtts av biomassaa och inte har något fossilt iinnehåll.

För den besståndsdel somm framställts aav biomassa ooch som ingår i ett låginblandat mmotorbränsle, rregleras skatteebefrielsens oomfattning i 3 c och 33 d §§. För bräänslen som haar samma KNN-nummer somm fossil bensinn eller ddieselolja menn som framsställts av biommassa, reglerras skattebefrrielsen uunder 3 b §.

Paragrafen iinnebär att avvdrag får görass för hela eneergiskatten ochh hela kkoldioxidskattten på den beståndsdel av eett motorbrännsle som frammställts aav biomassa. I paragrafen uppställs somm ett krav föör avdragsrätten att bbränslet eller beståndsdeleen omfattas aav ett hållbaarhetsbesked enligt 33 kap. 1 b § llagen (2010:5598) om hållbbarhetskriterieer för biodrivmmedel ooch flytande bbiobränslen, jjfr prop. 20100/11:154. Dettta villkor ommfattar ääven 3 b–3 d §§§.

Genom andrdra stycket klaargörs att besttämmelserna ii första styckeet inte ggäller för bioggas. Skattebefrrielsen för biogas regleras ggenom 4 §.

33 b §

Genom dennna nya paraggraf regleras skattebefrielseens omfattninng för bbränslen som har samma KKN-nummer som fossil bennsin eller diesselolja 95

men som framställts av biomassa. Det kan röra sig om t.ex. hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, eller syntetiska motorbränslen.

Paragrafen innebär att avdrag får göras för hela energiskatten och hela koldioxidskatten för de bränslen som utgör en bensin eller en dieselolja men som framställts av biomassa, upp till och med 15 volymprocent av den totala mängd motorbränsle som bränslet ingår i eller i sig utgörs av.

En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna av den bensin eller dieselolja som framställts av biomassa och som ingår i eller i sig utgörs av bensin eller diesel, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 15 volymprocent bensin eller dieselolja som framställts av biomassa. Detta avdrag får göras utöver den avdragsrätt som gäller för låginblandade biodrivmedel och berörs i 3 c och 3 d §§.

3 c §

Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 89 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i bensin.

Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd bensin som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KNnummer som fossil bensin men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6 och 10 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6.

En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i bensin, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel.

I andra stycket regleras att, för de fall som beståndsdelen utgörs av etanol, första stycket endast gäller om den skattskyldige har anskaffat denna eller motsvarande mängd etanol som har hänförts till KN-nummer 2207 10 00 antingen vid import från tredje land eller vid framställning inom EU. KN-nummer 2207 10 00 är odenaturerad etanol. Det är därigenom möjligt att tillämpa avdragsrätten enligt första stycket för denaturerad etanol med KN-nummer 2207 20 00 så länge den skattskyldige anskaffat motsvarande mängd odenaturerad etanol som har 96

importerats eller framställts inom EU. Bestämmelsen har sin grund i Europeiska kommissionens statsstödsbeslut i ärende N 112/2004 (EUT C 209, 31.8.2006) där den skattelättnad för låginblandad etanol som godkänts av kommissionen villkoras av att etanolen är klassificerad som odenaturead etanol under KN-nr 2207 10 00. Syftet med villkoret är att säkerställa att importerad etanol tas in till EU under sådan tullsats att etanolen genom denna kostnadsökning inte överkompenseras i förhållande till det fossila bränslet som den ersätter. För att uppnå en lika behandling med etanol som framställts inom EU ska motsvarande krav på klassificering som odenaturerad etanol också gälla för EU-producerad etanol.

Villkoret i andra stycket syftar alltså till att säkerställa en viss marginal i beräkningen av om överkompensation sker. Detta innebär endast att etanolen i något skede, antingen vid importtillfället eller i det ögonblick då den framställts inom EU, ska ha kunnat rubriceras som odenaturerad. För att medges avdrag för skatt på en viss mängd etanol ska den skattskyldige kunna visa att han anskaffat en sådan mängd etanol som varit odenaturerad i något sådant skede som nyss angetts.

Villkoret reglerar alltså inte i sig hur etanolen ska vara klassificerad när den anskaffas av en drivmedelsproducent och av honom blandas in i t.ex. bensin. I Sverige finns regler i annan lagstiftning än LSE om hantering av etanol. Dessa bestämmelser syftar till att undvika att större mängder etanol än nödvändigt transporteras runt i samhället i odenaturerat skick. Bestämmelserna i alkohollagen (2010:1622) är utformade med inriktning att etanol ska vara denaturerad så tidigt som möjligt i hanteringskedjan. Vidare omfattas etanol av lagen (1994:1564) om skatt på alkohol. I denna lag finns bestämmelser om undantag från alkoholskatt om etanolen antingen är fullständigt denaturerad eller ingår i en vara som inte är avsedd att ätas eller drickas, under förutsättning att ingående etanol är denaturerad i enlighet med någon EU-medlemsstats krav.

3 d §

Genom denna nya paragraf regleras skattebefrielsens omfattning för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja. Av paragrafen framgår att avdrag får göras för hela koldioxidskatten och 84 procent av energiskatten för den beståndsdel som framställts av biomassa och som låginblandas i dieselolja eller annat motorbränsle som avses i som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3.

Avdragsrätten är begränsad och kan maximalt uppgå till 5 volymprocent biodrivmedel (dvs. en beståndsdel som framställts av biomassa) av den totala mängd dieselolja som omfattas av den aktuella skattedeklarationen. Vid beräkningen av begränsningen sammanräknas samtliga biodrivmedel, med undantag för bränslen som har samma KNnummer som fossil diesel men som framställts av biomassa, t.ex. syntetiska motorbränslen och hydrerade vegetabiliska oljor och fetter, s.k. HVO, som den skattskyldige redovisar i deklarationen. Av huvudreglerna i 26 kap. 6 och 10 §§ skatteförfarandelagen följer att energiskatt och koldioxidskatt redovisas i en skattedeklaration för redovisningsperioder, som var och en vanligtvis omfattar en kalendermånad. Upplagshavare, registrerad varumottagare och lagerhållare redovisar skatten på detta sätt. Mer undantagsvis kan dock 97

förekomma att en skattedeklaration i stället lämnas för varje händelse som medför skattskyldighet. Regler om redovisning av skatt i detta fall finns i 26 kap. 8 § skatteförfarandelagen. Ett exempel när sådan redovisning aktualiseras är vid sådan införsel av beskattat bränsle från ett annat EU-land som medför skattskyldighet enligt 4 kap. 1 § 6.

En skattskyldig som lämnar en punktskattedeklaration får under redovisningsperioden fritt fördela mängderna biodrivmedel i dieselolja, under förutsättning att avdrag i punktskattedeklarationen för redovisningsperioden endast görs för maximalt 5 volymprocent biodrivmedel.

9 kap.

5 § Ett nytt tredje stycke införs varpå de nuvarande tredje till femte styckena blir fjärde, femte respektive sjätte styckena. I tredje stycket utvidgas den skattebefrielse som avses i andra stycket 1 för leveranser till tillverkningsprocess i viss industriell verksamhet. Utöver den energiskattebefrielse som följer av första stycket 1 kan en värmeleverantör vid vissa leveranser erhålla en högre koldioxidskattebefrielse än vad som annars skulle följa av andra stycket 1.

Av allmänna principer följer att återbetalning och avdrag inte kan medges med högre belopp än det skattebelopp som belöper på det bränsle som avdraget respektive återbetalningen avser, dvs. en skattskyldig som kan erhålla sex procent koldioxidskattebefrielse med stöd 6 a kap. 1 § 17 b och 7 kap. 1 § första stycket 4 kan endast medges resterande 94 procent koldioxidskattebefrielse genom återbetalning med stöd av 9 kap. 5 § andra stycket LSE.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG har givits sin senaste lydelse genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser , det s.k. handelsdirektivet. I bilaga I till handelsdirektivet uppräknas i tabellform de verksamhetskategorier som omfattas av handelssystemet. Som sådan verksamhetskategori avses bl.a. förbränning av bränsle i en anläggning med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW (med undantag av anläggningar för förbränning av farligt avfall och kommunalt avfall). Den typen av förbränningsanläggning utgör emellertid inte i sig sådan industriell verksamhet för vilken återbetalning kan erhållas genom 9 kap. 5 §. Återbetalning enligt de förmånligare reglerna i tredje stycket kan alltså endast medges i de fall värmen levererats till en mottagare vars industriella verksamhet omfattas av någon av de industriella

25

Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). 26

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser (EUT L 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029). 98

vverksamhetskaategorierna soom räknas uppp i bilaga I tilll handelsdirekktivet. DDet kan t.ex. rröra sig om fraamställning avv pappersmasssa av trä eller andra ffibermaterial.

För återbetaalning enligt aktuell bestäämmelse är een förutsättninng att bbränsle åtgått för värme soom levereratss. Den verksaamhetsutövaree som bbåde framställler och förbrukkar värme i enn annan indusstrianläggningg inom hhandelssystemmet än som ryyms i de sekttorer som utppekas i bilagaa I till hhandelsdirektiivet är därför i stället hänviisad till den mmöjlighet till sskattennedsättning soom följer av 66 a kap. 1 § 9 LSE. Detta kakan vara aktueellt för tillverkningsinndustri som fförses med vvärme från eegna förbrännningsppannor vilka direkt genomm sin effekt eller genom annslutning till fjärrvvärmenät kommmit att omfatttas av handelsssystemet.

IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser

ÄÄndringarna trräder i kraft dden 1 januari 22013 och tillämämpas från ochh med ddetta datum. Förslaget koommer därmed träda ikraaft samtidigt med fförslaget i avssnitt 2.8 vilkett utgör ändrinng av en ändriingsförfattningg med ikraftträdande den 1 januarri 2013. Förslagen presentterade i avsniitt 2.9 fförändrar redaan beslutad lagändring meed ikraftträdaande den 1 jaanuari 22015.

Äldre bestämmmelser ska ffortfarande gäälla för förhålllanden som hhänför ssig till tiden fööre ikraftträdaandet. Detta innnebär att älddre bestämmellser är tillämpliga då skattskyldighhet inträtt före ikraftträdandeet.

66.3 Föörslaget till lag om ändriing i socialavvgiftslagen (20000:980)

33 kap.

118 §

ÄÄndringen i pparagrafens föörsta stycke innnebär att kravavet att begäraan om aatt avdrag skaa ske i inkommstdeklarationeen tas bort. DDet får till fölljd att aavdrag i forttsättningen koommer att ges automatiskkt utan att nnågon ssärskild begäraan behöver gööras.

I andra styccket upphävs fjfjärde punktenn. Det innebär r att villkoren enligt kkommissionenns regelverk fför stöd av mmindre betydeelse inte längrre ska vvara uppfylldaa för att avdragg ska ges.

UUpphävande aav 19 §

FFörslaget inneebär att paragrrafen upphävs och är en fööljd av ändrinngen i 118 § andra stycket.

IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser

LLagen föreslåås träda i kraaft den 1 jannuari 2013 occh tillämpas första ggången i fråga om självdeeklaration vid 2013 års taxxering. Överggångsbbestämmelsenn innebär att laagen kommer att kunna tilläämpas på inkoomster ssom uppbärs före ikraftträddandet och soom ska taxeraas år 2013. DDet är

ssåledes fråga om retroaktivv lagstiftning men som är till fördel föör den aavgiftsskyldigge.

66.4 Föörslaget till lag om ändriing i vägtraffikskattelageen (20006:227)

22 kap.

99 §

ÄÄndringen av paragrafens fförsta stycke innebär att ggränsvärdet föör när kkoldioxidbelopppet vid fordoonsbeskattninggen tas ut sänknks från 120 till 117 ggram koldioxiid per kilometter vid blandaad körning. MMotsvarande änndring ggörs i paragrafens andra styycke som gälller för bilar soom kan drivass med t.ex. etanolbräänsle eller gasbbränslen föruttom gasol. Kooldioxidbelopppen är ooförändrade.

111 a §

ÄÄndringen avv paragrafenss första styckke innebär aatt skattebefrrielsen uutvidgas att fförutom persoonbilar (klass I) även omffatta husbilar,, lätta lastbilar och läätta bussar. KKraven för skaattebefrielse skkärps och sammtidigt bblir kraven på bilars kooldioxidutsläppp relateradee till bilens vikt. KKoldioxidutslääppskraven ggäller för sammtliga bilar som omfattaas av sskattebefrielseen förutom elbilar. För laddhybriderr införs kraav på fförbrukning avv elektrisk ennergi. För elbilar ställs fortssättningsvis saamma kkrav på förbruukningen av eelektrisk energgi som tidigarre. Den uppgiift om fförbrukningenn av elektrisk energi som avvses användass vid tillämpnningen aav skattebefrieelsen är för elbbilar ett blanddat värde och fför laddhybridder ett vviktat värde. För elhybridder uppställs inte krav på förbrukningeen av eelektrisk energgi. I övrigt stäälls för skattebefrielse fortssättningsvis saamma kkrav på bilarss utsläpp somm tidigare, ävven om hänvvisningarna i första sstycket har änndrats. Bilar ssom har byggts om efter attt bilen har taagits i bbruk för föförsta gången (efterkonvventerats) oomfattas intee av sskattebefrielseen.

Till paragrrafen tillkommmer ett andrra stycke somm beskriver hhur de vviktrelaterade koldioxidutslläppskraven fför en bil besttäms. Bilar soom är uutrustade för tteknik med drrift med till exxempel bensinn och dieselollja får hhögst ha ett koldioxidutslläpp som bestäms genomm beräkning enligt fformeln; (955 + 0,0457 x ((bilens tjänstevikt i kilogramm - 1372)). Även bbilar som harr utrustas medd teknik för drift med anndra drivmedeel kan oomfattas av skkattebefrielsenn om kraven uppfylls. Dettta innebär attt bilar ssom har utruustats med teeknik för drifft med till eexempel gasool kan oomfattas av skattebefrielssen om kraaven på kolldioxidutsläppp och mmiljöklassificeering uppfyllls, till skillnad från de nu gälllande bbestämmelsernna om skattebefrielse.

Bilar som är utrustade mmed teknik förr drift med etatanolbränsle (EE 85), nnaturgas och bbiogas tillåts ssläppa ut mer koldioxidutslääpp än bilar som är uutrustade medd teknik för aandra drivmeddel. För dessaa bilar bestämms det hhögsta tillåtna koldioxiduutsläppet genom beräkninng enligt forrmeln; ((150 + 0,0457 x (bilens tjännstevikt i kiloggram - 1372))). Till skillnadd mot dde nu gällandde kraven förr skattebefriellse, ställs intee krav på sppecifik

tändning för att omfattas av de lindriigare kraven. Detta innebär att eeventuella bilaar som är utruustade med tekknik för drift med dieseloljja och ggasbränsle kann omfattas avv de lindrigaree kraven för sskattebefrielsee. Vid tillämpningen av skattebefrfrielsen avses Bio-dimetyleeter behandlass som eett gasbränsle och därmed ääven omfattas av de lindrigaare kraven.

De koldioxxidutsläppskraav som gällerr för hybridbiilar bestäms uutifrån dden teknik somm bilen har utrrustats med föör drift med drrivmedel. Omm bilen till exempel har utrustats mmed både teknik för drift mmed bensin ochh med teknik för driift med el gääller således dde koldioxidkkrav som upppställs eenligt huvudreegeln. Beräknningen av bileens högsta kolldioxidutsläppp görs mmed ett genoomsnittligt kooldioxidutsläppp om 95 grram koldioxid per kkilometer. Omm det är en laddhybrid krävs dessuttom att bilenn inte fförbrukar merr elektrisk eneergi än 37 kWWh per 100 kiilometer. Om bilen till exempel hhar utrustats med både teeknik för drifft med bensinn och bbiogas gäller dde generösaree koldioxidkraaven som upppställs för bilaar som uutrustats med teknik för drift med etanolbbränsle eller aannat gasbrännsle än ggasol. Beräknningen av bileens högsta kooldioxidutsläppp görs då meed ett ggenomsnittligtt koldioxidutsläpp om 150 ggram koldioxiid per kilometter.

Vid beräknningen av deet högsta tillååtna koldioxiddutsläppet annvänds bbilens tjänstevvikt enligt upppgift i vägtrafikkregistret.

Till paragrrafen tillkommmer ett tredje stycke som annger vilken upppgift oom bilens kolldioxidutsläppp som avses aanvändas vid en jämförelsee med ddet högsta tilllåtna koldioxiidutsläpp somm gäller för een bil, om billen är uutrustad med fflera driftsteknniker.

IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser

ÄÄndringarna fföreslås träda i kraft den 1 jjanuari 2013. De ändrade kkraven fför fordonsskaattebefrielse sska endast gällla för bilar soom tas i brukk efter ikraftträdandett. Bilar som hhar anskaffats innan ändringgen har trätt ii kraft ooch som eventtuellt uppfylleer kraven för skattebefrielsee enligt de änndrade bbestämmelsernna omfattas sååledes inte avv skattebefriellsen. En ändriing av kkraven för skaattebefrielse skka emellertid inte påverka de personbilaar som rredan omfattaas av skattebbefrielsen enliigt de nuvaraande reglernaa. För ddessa gäller sååledes skattebeefrielsen till ddess att femårssperioden löptt ut.

66.5 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22007:1398) om koommunal fasstighetsavgifft

33 §

FFörsta styckett c ändras på så sätt att denn procentsats av taxeringsvvärdet mmed vilken beeloppet per boostadslägenheet jämförs sännks från 0,4 tiill 0,3 pprocent av taxxeringsvärdet samtidigt somm det belopp pper bostadsläggenhet fför 2008 somm för varje eefterföljande kalenderår sska indexerass med inkomstbasbelloppets föränddring sänks till 1 024 kronorr.

66 §

NNedsättningenn av kommuunal fastighetsavgift för nnybyggda bostäder äändras så att fastighetsavggiften är helt nedsatt i ställlet för nedsaatt till

hhälften år 6–110 efter byggnnadens beräknnade värdeår och dessutomm helt nnedsatt år 11––15 efter värrdeåret. Paraggrafen ändras även redaktiionellt ggenom att ordet ”åsatts” bytts ut mot moddernare uttryckk. Sistnämndaa ändrring innebär innte någon föräändring i sak.

IIkraftträdandde- och överggångsbestämmmelser

LLagändringarnna träder i kraaft den 1 januuari 2013. Sännkningen av ffastighhetsavgiften föör hyreshusennheter tillämpaas första gånggen för kalendderåret 22013. Den utöökade nedsättnningen av fasttighetsavgiftenn vid nybyggnnation tillämpas på byyggnader där det beräknadee värdeåret är 2012 eller sennare.

66.6 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1469) om ändring i vägtrrafikskattelaagen (2006:2227)

22 kap.

110 §

ÄÄndringen av paragrafens föförsta stycke innnebär att denn bränslefaktoor som sska multipliceeras med summman av forrdonsskattenss grundbeloppp och kkoldioxidbelopppet minskar från 2,4 till 2,,33.

IIkraftträdandde

ÄÄndringen trädder i kraft denn 1 januari 20113.

66.7 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1472) om ändring i lagenn (2006:228) med särskikilda bestämmelser om fordonsskatt

BBilagan

ÄÄndringen innnebär att foordonsskatten i det viktbbaserade sysstemet ggenomgående höjs med 60 kronor för personbilar, lättta lastbilar ochh lätta bbussar som omfattas av det viktbaseradee systemet vid ffordonsbeskatttningen. Dennna ändring gäller således för de personbilar ssom är av foordonsår 20005 eller äldree, förutom dee personbilarr som uuppfyller avgaaskraven för miljöklass 20005, samt förr de husbilar,, lätta lastbilar och läätta bussar somm har tagits i bbruk före 1 jannuari 2011.

IIkraftträdandde

ÄÄndringen trädder i kraft denn 1 januari 20113.

66.8 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1496) om ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi

66 a kap.

11 § II punkten 17 regleras skaattebefrielse fför bränslen som förbrukaas för fframställning av värme i en anläggniing som omffattas av hanndelsssystemet. Befrrielsen medgees endast i den mån skattebbefrielse inte följer aav tidigare ppunkter. I puunkten 17 aa ändras nivvån för koldioxidsskattebefrielseen för förbrukkning i kraftväärmeproduktioon i en anlägggning ssom ingår i haandelssystemet.

66.9 Föörslaget till lag om ändriing i lagen (22009:1497) om ändring i lagenn (1994:1776) om skatt på energi

66 a kap.

11 § SSe kommentarren till detta laagrum under aavsnitt 0.

22 § SSe kommentarren till detta laagrum under aavsnitt 0.

99 kap.

55 § SSe kommentarren till detta laagrum under aavsnitt0.

66.10 Föörslaget till lag om ändriing i skatteföörfarandelaggen (20011:1244)

331 kap.

UUpphävande aav 26 §

FFörslaget inneebär att paraggrafen upphävvs och är en fföljd av förslaget i 33 kap. 18 § soccialavgiftslageen (2000:980)).

558 kap.

22 §

ÄÄndringen i aandra stycket är en följd avv att den statlliga inkomstskkatten fför juridiska personer säänks från 266,3 procent till 25,3 proocent. MMotsvarande ändring gjordes i 11 kap. 11 a § skkattebetalningsslagen ((1997:483) vid den tidigare bolagsskattessänkningen (bet. 22008/09:SkU119, bilaga 3, rsskr. 2008/09:1114, SFS 20088:1345).

Övergångsbestämmelser till SFS 2011:1244

Punkten 22

Enligt denna punkt gäller den upphävda lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter alltjämt för 2013 och tidigare års taxeringar. Enligt 3 kap. 17 a § nämnda lag ska den som begär avdrag vid beräkningen av egenavgifter enligt 3 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980) lämna uppgift om vissa stöd av mindre betydelse som beviljats den uppgiftsskyldige samt de övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma om den uppgiftsskyldige har rätt till avdrag. Förslaget i denna promemoria innebär att denna uppgiftsskyldighet i självdeklarationen upphävs vid 2013 års taxering. En ändring av denna punkt av övergångsbestämmelserna behöver därför göras.

Ändringen innebär att ett nytt femte stycke införs och som anger att 3 kap. 17 a § nämnda lag inte ska gälla vid 2013 års taxering.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Punkten 1. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2013.

Punkten 2. Bestämmelserna i 58 kap. 2 § i sin nya lydelse tillämpas i fråga om avyttringar av andelar i skalbolag som sker efter utgången av år 2012. Om skalbolagsdeklarationen till någon del avser tid före ikraftträdandet, ska dock vid beräkningen av säkerhetens storlek enligt 58 kap. 2 § andra stycket procenttalet 26,3 användas i stället för 25,3. Äldre bestämmelser i 58 kap. 2 § tillämpas i fråga om avyttringar som har skett före ikraftträdandet.