med förslag till lag an¬ gående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
1 Nr 155
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms slott den 22 april 1960.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16 :o) och 17 ro) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås — i likhet med vad som skett tidigare år — vissa ändringar i regeringsrättslagen, föranledda av ändrad eller ny lagstiftning. 1
1 Bihang Ull riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
2 §•
2:o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes beslut i anledning av sökt fastställelse å generalplan, stadsplan eller utomplansbestämmelser eller å ändring av fastställd sådan plan eller sådana bestämmelser eller å grunder för beräkning av avgift som avses i lagen om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. m. eller ock målet angår skolväsendets ordnande;
2:o) mål om beslut av landsting, av kommun, annan menighet eller deras representationer, så framt ej klagan föres över Konungens befallningshavandes beslut i anledning av sökt fastställelse å generalplan, stadsplan, byggnadsplan eller utomplansbestämmelser eller å ändring av fastställd sådan plan eller sådana bestämmelser eller å grunder för beräkning av avgift som avses i lagen om rätt för kommun att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats, m. in.;
mål om nybyggnad---likställt hem;
mål angående samhällets barna- mål
vård och ungdomsskydd, så framt ej klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i il § 1,2 el- 57 § första eller tredje stycket; ler 4 mom. barnavårdslagen;
mål om barnavårdsnämnds---vissa underhållsbidrag;
enligt barnavårdslagen, så framt ej klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i
16:o) mål om meddelande i sär- 16:o) mål om meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller skilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt författningar föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande den allmän- och föreskrifter rörande den allmänna hälsovården och motverkande av na hälsovården och motverkande av
1 Senaste lydelse av 2 § 2:o) och 17:o) se SFS 1957:266 samt av 2 § 16:o) se SFS 1958:454.
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960
(Gällande lydelse)
vattenförorening, rörande brandförsvaret, med undantag av mål som avse kommuns skyldigheter enligt brandlagen, rörande civilförsvaret i A'ad angår inrättandet av enskilda skyddsrum samt rörande städernas eller andra orters byggnadsväsen i övrigt, så framt ej klagan föres över beslut i anledning av ansökan hos Konungens befallningshavande om tillstånd att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadsförbud;
mål om föreläggande---eller
mål om fördelning av kostnaderna för gemensamt hemskydd, verkskydd eller skyddsrum;
(Föreslagen lydelse)
vattenförorening, rörande brandförsvaret, med undantag av mål som avse kommuns skyldigheter enligt brandlagen, rörande civilförsvaret i vad angår inrättandet av enskilda skyddsrum samt rörande städernas eller andra orters byggnadsväsen i övrigt, så framt ej klagan föres över beslut i anledning av ansökan hos Konungens befallningshavande om tillstånd att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadsförbud eller i anledning av dylik ansökan hos byggnadsnämnd beträffande fråga, som det enligt förordnande av Konungens befallningshavande ankommit på nämnden att pröva;
12 § första stycket;
mål om fördelning av kostnaderna gemensamt verkskydd eller
för
skyddsrum;
mål om fastighetsägarbidrag---och behandling;
17 :o) mål om kyrkotukt,
mål om inskrivning,--
mål om bötesansvar; mål om annat föreläggande vid vite än sådant, som må givas enligt författningar rörande banker eller andra penninginrättningar, författningar rörande yrkesmässigt utövande av köp och försäljning i kommission av aktier, obligationer och liknande värdepapper, författningar rörande fondbörsverksamhet, lagen om polisväsendet i riket, lagen om uppsikt å jordbruk, lagen om rätt till fiske, lagen med särskilda bestämmelser om uppfinning-
— -— eller målsmän;
mål om befrielse från skolgång för skolpliktigt barn som åtnjuter enskild undervisning, om hämtning av skolpliktigt barn med biträde av polismyndighet;
— veterinärstyrelsens inseende; mål om bötesansvar; mål om annat föreläggande vid vite än sådant, som må givas enligt författningar rörande banker eller andra penninginrättningar, författningar rörande yrkesmässigt utövande av köp och försäljning i kommission av aktier, obligationer och liknande värdepapper, författningar rörande fondbörsverksamhet, lagen om polisväsendet i riket, lagen om uppsikt å jordbruk, lagen om rätt till fiske, lagen med särskilda bestämmelser om uppfinning-
lf Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 155
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
(Gällande lydelse)
ar av betydelse för rikets försvar eller folkförsörjningen m. m., brandlagen, såvitt angår kommuns skyldigheter enligt samma lag, civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum, lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar eller författningar rörande åtgärder för att trygga tillgången inom riket på mineralolja; mål om utdömande av vite enligt andra än nämnda författningar;
mål om häktads-----—
(Föreslagen lydelse)
ar av betydelse för rikets försvar eller folkförsörjningen m. m., brandlagen, såvitt angår kommuns skyldigheter enligt samma lag, civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum, lagen med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m., lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanlägningar eller författningar rörande åtgärder för att trygga tillgången inom riket på mineralolja; mål om utdömande av vite enligt andra än nämnda författningar;
- i brottmål;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1961, såvitt avser den i 2 § 2:o) vidtagna ändringen angående mål enligt barnavårdslagen, och i övrigt den 1 juli 1960.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
5 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 april 1960.
N ärvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,
Lange, Lindholm, Kung, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson,
af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring i lagen om Kungl. Maj:ts regeringsrätt samt anför därvid följande.
Den 15 april 1959 avgav f. d. justitierådet Seve Ekberg såsom särskild tillkallad sakkunnig betänkande angående kompetensfördelningen av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten, innehållande förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 3 §§ lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt. Sedan yttranden över betänkandet avgivits av ett stort antal myndigheter och organisationer är detsamma f. n. föremål för bearbetning inom justitiedepartementet. Denna bearbetning är ännu icke slutförd. I avbidan härpå torde nu — utan principiellt ställningstagande till det av den sakkunnige framlagda förslaget — böra genomföras de ändringar som är omedelbart påkallade av ny lagstiftning.
1. Den 1 juli 1960 träder på byggnadsväsendets område två författningar i kraft, nämligen dels lagen den 30 december 1959 (nr 611) om ändring i byggnadslagen den 30 juni 1947 (nr 385), dels ock byggnadsstadgan den 30 december 1959 (nr 612). Samtidigt upphör — med visst undantag varom här ej är fråga — byggnadsstadgan den 30 juni 1947 (nr 390) att gälla.
Enligt byggnadslagen i dess äldre lydelse ankommer det på länsstyrelse att vid behov upprätta och fastställa byggnadsplan. Talan mot länsstyrelses beslut om fastställande av byggnadsplan föres hos Kungl. Maj :t (107 och 150 §§ byggnadslagen). De år 1959 vidtagna lagändringarna innebär bland annat att nya regler kommer att gälla om proceduren vid tillkomsten av en byggnadsplan. Enligt dessa regler (107 och 108 §§ byggnadslagen) skall byggnadsplan i allmänhet upprättas genom kommunens försorg. Även länsstyrelse kan emellertid under vissa förutsättningar låta upprätta sådan plan. Byggnadsplan, som upprättats genom kommunens försorg, skall antagas av kommunens fullmäktige eller i vissa fall av byggnadsnämnden samt skall för att bli gällande fastställas av länsstyrelsen. Detsamma gäller med avseende å ändring av byggnadsplan. Liksom tidigare kan talan mot
6 Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1960
länsstyrelses beslut i fastställelsefrågan föras genom besvär hos Kungl. Maj:t (150 § byggnadslagen).
Besvärsmål, som rör länsstyrelses beslut om fastställelse eller ändring av byggnadsplan enligt hittills gällande regler, är icke omnämnda i regeringsrättslagen bland de mål, som tillhör regeringsrättens upptagande och prövande, och skall följaktligen prövas av Kungl. Maj:t i statsrådet. Enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen har regeringsrätten emellertid att upptaga och avgöra bland annat mål om beslut av kommun, annan menighet eller dess representationer, såframt ej klagan föres över länsstyrelses beslut i anledning av sökt fastställelse å generalplan, stadsplan eller utomplansbestämmelser eller å ändring av fastställd sådan plan eller sådana bestämmelser. I de fall då länsstyrelses beslut angående fastställelse eller ändring av byggnadsplan enligt de nya reglerna i byggnadslagen föregås av kommunalt beslut att antaga planen eller planändringen skulle prövningen av besvärsmålen således ankomma på regeringsrätten. Genom de vidtagna ändringarna i byggnadsförfatlningarna har dock icke avsetts att jämväl ändra principerna för fördelningen av besvärsmål mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten. Samtliga sådana mål, vilka rör fastställelse eller ändring av byggnadsplan, bör även i fortsättningen vara undandragna regeringsrättens prövning. Sistnämnda lagrum synes böra ändras i enlighet härmed.
Byggnadsförbud enligt byggnadslagen (13—16, 34—38, 45, 79—82, 86, 87, 91, 100, 101, 106, 108, 109, 122, 123, 125, 134, 136 och 169 §§) är i regel dispensabelt. Dispensgivningen ankommer för närvarande i de flesta fall på Kungl. Maj :t eller länsstyrelsen, men genom bestämmelser i 1947 års byggnadsstadga har det anförtrotts byggnadsnämnderna att i samband med byggnadslovsgivningen även handha dispensgivning i viss begränsad omfattning (49, 50 och 170 §§ byggnadsstadgan). Mot byggnadsnämnds beslut kan talan föras hos länsstyrelsen, och mot länsstyrelses beslut hos Kungl. Maj:t (150 § byggnadslagen och 167 § byggnadsstadgan). De år 1959 vidtagna ändringarna i byggnadslagen ger möjlighet alt i större omfattning än förut delegera Kungl. Maj :ts och länsstyrelsernas dispensbefogenhet till byggnadsnämnderna (14, 15, 34, 38, 109 och 110 §§ byggnadslagen). I 1959 års byggnadsstadga har i anslutning härtill upptagits bestämmelser, vilka närmare reglerar omfattningen av byggnadsnämndernas dispensbefogenhet. Viss sådan befogenhet skall tillkomma samtliga byggnadsnämnder (41 § samt 56 § 2 inom. byggnadsstadgan). Härjämte kan länsstyrelsen under vissa närmare angivna förutsättningar till byggnadsnämnden delegera huvudparten av de dispensbefogenheter, som eljest tillkommer länsstyrelsen (67 § byggnadsstadgan), över byggnadsnämndens beslut kan — med vissa angivna undantag — besvär anföras hos länsstyrelsen, över länsstyrelsens beslut kan talan föras hos Kungl. Maj:t (71 § byggnadsstadgan och 150 § byggnad sia gen).
Med avseende å prövningen av besvärsmål, som angår dispens från byggnadsförbud, hos Kungl. Maj:t framgår av 2 § 16:o) regeringsrättslagen att till regeringsrättens upptagande och avgörande hör mål om meddelande i
7 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
särskilda fall av tillstånd, föreläggande och förbnd jämlikt författningar och föreskrifter rörande städernas och andra orters byggnadsväsen, såframt ej klagan föres över beslut i anledning av ansökan hos länsstyrelse om tillstånd att företaga nybyggnad utan hinder av gällande byggnadslörbud. Detta innebär att förevarande mål fördelas mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten med hänsyn till huruvida dispensansökan gjorts hos länsstyrelse eller byggnadsnämnd. Den vidtagna avsevärda utökningen av den dispensbefogenhet, som kan anförtros byggnadsnämnd, kommer att få till följd att till regeringsrätten överföres åtskilliga typer av dispensmål, som för närvarande handlägges av Kungl. Maj :t i statsrådet. För alt motverka en sådan rubbning av fördelningen av dessa mal torde nyssberörda stadgande i regeringsrättslagen böra kompletteras med en bestämmelse av innebörd att från regeringsrättens kompetens undantages jämväl mål, i vilka klagan föres över beslut i anledning av dispensansökan hos byggnadsnämnd beträffande fråga, som det enligt förordnande av länsstyrelsen ankommit på nämnden att pröva.
Här föreslagna, av de nya byggnadsförfattningarna föranledda ändringar i regeringsrättslagen bör träda i kraft samtidigt som dessa föi fattningar.
2. Enligt 2 § 2:o) regeringsrättslagen skall regeringsrätten upptaga och avgöra mål angående samhällets barnavård och ungdomsskydd, såframt ej klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i 41 § 1, 2 eller 4 mom. barnavårdslagen.
I proposition till årets riksdag (nr 10) har framlagts förslag till lag om samhällets vård av barn och ungdom (barnavårdslag), vilken fr. o. m. den 1 januari 1961 skall ersätta 1924 års barnavårdslag. Lagförslaget har med en mindre jämkning antagits av riksdagen. Den nya lagen vilar i väsentliga delar på samma principer som den nuvarande lagen och ansluter sig vad angår klagan över länsstyrelses beslut i sak nära till gällande rätt. Klagan skall sålunda föras hos kammarrätten i mål om ersättning för barnavårdskostnad, hos hovrätt i mål om tvångsarbete samt i övrigt hos Kungl. Maj :t. Omfattningen av besvärsrätten har i den nya lagen närmare preciserats genom att de beslut av barnavårdsnämnd, som skall kunna överklagas genom förvaltningsbesvär, angivits genom en uttömmande uppräkning. Bland nytillkommande frågor, som skall kunna genom besvär tagas under Kungl. Maj:ts prövning, märkes särskilt beslut angående omhändertagande för utredning, om vissa förebyggande åtgärder, om förbud för den som bar vårdnaden om ett barn att skilja detta från fosterhem samt om utdömande av vite, avvisande av biträde och ersättning för inställelse inför länsstyrelse. Socialstyrelsens beslut skall liksom för närvarande kunna överklagas hos Kungl. Maj:t. Bestämmelserna i 41 § 1, 2 och 4 mom. gällande barnavårdslag har fått motsvarighet i 57 § första och tredje styckena nya lagen. Första stycket innehåller bestämmelser om inrättande av barnhem. Om kommun eller landstingskommun ämnar inrätta barnhem, skall plan för hemmet och dess verksamhet underställas Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Önskar annan än kommun eller landstingskommun inrätta barnhem, skall tillstånd sökas hos Konungen eller, om Konungen så bestämmer, socialstyrelsen. Enligt tredje stycket skall dessa bestämmelser äga motsvarande tilllämpning, när den som driver barnhem vill flytta eller utvidga anstalten eller vidtaga större förändring beträffande dess anordningar, personal eller verksamhet eller när ombyte av innehavare skall ske. Vidare må nämnas, att nya barnavårdslagen i 58 § innehåller den nyheten, att socialstyrelsen beträffande varje barnavårdsanstalt skall äga meddela föreskrift om det högsta antal barn och unga som samtidigt får vårdas där.
Såsom anförts i berörda proposition bör till Kungl. Maj :t fullföljda mål enligt barnavårdslagen även i fortsättningen med samma undantag som för närvarande avgöras av regeringsrätten. Med hänsyn härtill bör det förenämnda stadgandet i regeringsrättslagen från och med den 1 januari 1961 erhålla den avfattningen att till regeringsrättens upptagande och avgörande hör mål enligt barnavårdslagen, såframt ej klagan föres över socialstyrelsens beslut i fråga, som avses i 57 § första eller tredje stycket sistnämnda lag.
3. I 2 § 2:o) regeringsrättslagen undantages från regeringsrättens kompetensområde bland annat sådana kommunala besvärsmål som angår skolväsendets ordnande. Grunden till detta undantag var ursprungligen den tillsynsrätt som domkapitlen utövade över folkskoleväsendet. Med begagnande av denna rätt företog domkapitlen understundom en prövning som gick utöver eller vid sidan av de hos domkapitlet anförda kommunalbesvären. Det ansågs därför lämpligt att målen om skolväsendets ordnande behandlades på samma sätt som mål om fastställande av menighets beslut. (Jfr prop. 1909: 11 s. 32 och 1928: 232 s. 9.)
Från och med den 1 juli 1958, då skolstyrelselagen den 21 december 1956 trädde i kraft, har domkapitlens befattning med skolväsendet upphört. Kommunalbesvärsmålen rörande skolväsendet har därvid helt överflyttats från domkapitlen till länsstyrelserna (jfr prop. 1956: 182 s. 236 och s. 290 samt 1958: 85 s. 26). I sådana besvärsmål kan icke vidare förekomma någon på skolmyndighets till synsrätt grundad lämplighetsprövning. Den särställning som målen om skolväsendets ordnande intagit i förevarande hänseende bör därför nu upphöra och föreskriften härom i 2 § 2:o) regeringsrättslagen utgå. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1960.
4. Enligt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen hör, utom mål om kyrkotukt, även mål om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän till regeringsrättens upptagande. Denna bestämmelse går tillbaka på föreskrifter, som fanns redan i 1842 års folkskolestadga och som innebar att, om föräldrar tredskades och trots varning försummade att hålla sina barn i skola, barnen kunde skiljas från föräldrarna och överlämnas till vård av andra personer samt kostnaderna härför uttagas av föräldrarna. Liknande föreskrifter fanns kvar i folkskolestadgorna ända till år 1932, då de utbyttes
9 Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1960
mot bestämmelser om hämtning av skolpliktiga barn med biträde av polismyndighet och om föreläggande av vite. Nu gällande bestämmelser i ämnet är meddelade i 24 § folkskolestadgan den 23 maj 1958 (nr 399, jfr prop. 1958: 93 s. 35). Om skolpliktig elev i obligatorisk skola underlåter att fullgöra sin skolgång och detta beror på tredska av den som har honom i sin vård, kan länsskolnämnden enligt dessa bestämmelser förelägga den tredskande vid vite att regelbundet hålla eleven i skolan. Och om sådan åtgärd ej har åsyftad verkan eller eljest särskilda skäl föreligger, kan länsskolnämnden förordna att eleven skall hämtas till skolan med biträde av polismyndighet.
Polishämtning av skolbarn kan tänkas förekomma huvudsakligen i två typfall, nämligen dels då föräldrar håller sina barn hemma från skolan i syfte att därigenom påverka skolmyndigheterna till någon viss åtgärd, dels då föräldrar önskar bereda sina barn enskild undervisning i hemmet eller annorstädes men skolmyndigheterna ej medger befrielse från skolgången. Beträffande sistnämnda fall är att märka att, om ett skolpliktigt barn erhåller enskild undervisning som väsentligen motsvarar undervisningen i vanlig skola, barnet enligt 16 § folkskolestadgan har rätt att få befrielse från att gå i skolan (jfr prop. 1958: 93 s. 32). Kontroll över ett barn, som åtnjuter enskild undervisning, kan utövas på det sättet att skolstyrelsen kallar barnet till prövning. Om barnet då uteblir eller det befinnes att barnet ej fått tillfredsställande undervisning och rättelse ej vinnes på annat sätt, skall styrelsen ålägga barnet skolgång.
Uppenbarligen bör mål om besvär över länsskolnämnds beslut rörande polishämtning av skolbarn höra till regeringsrättens upptagande; även besvärsmål om befrielse från skolgång för skolpliktigt barn, som åtnjuter enskild undervisning, synes böra hänföras dit. Föreskrift härom kan lämpligen införas i 2 § 17 :o) regeringsrättslagen. Den här avsedda lagändringen bör träda i kraft den 1 juli 1960.
5. I proposition till årets riksdag (nr 5) har framlagts förslag till ny civilförsvarslag och till lag om ändring i lagen den 17 maj 1940 (nr 358) med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. in. Lagförslagen har godkänts av riksdagen, med en mindre ändring i förslaget till civilförsvarslag.
Den antagna nya civilförsvarslagen saknar bestämmelser om hemskydd. Föreskriften i 2 § 16:o) regeringsrättslagen att mål om fördelning av kostnaderna för gemensamt hemskydd tillhör regeringsrättens upptagande och avgörande bör därför utgå.
Den nya civilförsvarslagen upptar ej heller motsvarighet till stadgandena under 57 § i 1944 års civilförsvarslag om vidtagande av särskilda åtgärder till förhindrande av spioneri och sabotage eller eljest till säkerställande av driften och förebyggande av skada vid anläggning eller byggnad för industriell eller annan verksamhet av väsentlig betydelse för försvaret eller folkförsörjningen. Motsvarighet till dessa regler skall i stället enligt det av riksdagen antagna förslaget till ändring i 1940 års lag med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m. intagas i nämnda lag.
10 Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
För att tillgodose det särskilda skyddet kan enligt 1944 års civilförsvarslag vitesföreläggande ifrågakomma enligt vissa bestämmelser i lagen. I samband med överflyttningen till 1940 års lag av reglerna om detta särskilda skydd införes i samma lag motsvarande möjligheter att förelägga och utdöma vite.
Enligt 2 § 17:o) regeringsrättslagen tillhör mål om vitesföreläggande och utdömande av vite regeringsrättens upptagande och avgörande. Undantag göres emellertid bland annat för mål, som hänför sig till civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum. De skäl, som föranlett att mål om vitesföreläggande och utdömande av vite i samband med vidtagande av särskilda skyddsåtgärder av nu förevarande slag hittills undantagits från regeringsrättens kompetens, kvarstår även sedan reglerna om skyddet brutits ut ur civilförsvarslagen och intagits i 1940 års lag. Ifrågavarande mål bör således även fortsättningsvis undantagas från regeringsrättens kompetens. Härför kräves en ändring i nyssnämnda stadgande i regeringsrättslagen.
I likhet med den nya civilförsvarslagen och lagen om ändring i 1940 års lag bör nu föreslagna ändringar i regeringsrättslagen träda i kraft den 1 juli 1960.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj.ts regeringsrätt.1
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan bifaller Hans Maj :t Konungen.
Ur protokollet: Clas Amilon
1 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen togade lagförslaget, har här uteslutits.
Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
11 Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 20 april 1960.
Närvarande:
justi tieråden Beckman,
E. Söderlund,
Tammelin, regeringsrådet Nevrell.
Enligt lagrådet den 19 april 1960 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 8 april 1960, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17 :o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av lagbyråchefen Bengt Hjern.
Lagrådet yttrade:
Lagrådet anser sig i detta sammanhang icke ha att ingå på frågan om ändringar av den vidare innebörd som avses i det av f. d. justitierådet Seve Ekberg framlagda förslaget om kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj :t i statsrådet och regeringsrätten. Vid prövning av sistnämnda förslag bör övervägas att med de nu reglerade besluten enligt 57 § första och tredje styckena barnavårdslagen likställa fall som avses i 58 § samma lag. Lagrådet förutsätter, att även frågan om besvärsmål rörande skolplikt då kommer under förnyad prövning.
Med denna reservation lämnar lagrådet nu förevarande förslag utan erinran.
Ur protokollet: Clas Amilon
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1960
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 april 1960.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 20 april 1960 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 i samma månad remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Efter redogörelse för lagrådets utlåtande hemställer föredraganden, att lagförslaget måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Margit Hirén