('angående godkännande av konsularkonvention mellan Sverige och De Socia\xad listiska Rådsrepublikernas Union',)
Hänvisat till av
- Prop. 1973:172: Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, m.m., avsnitt 2
- Prop. 1988/89:74: om underrättelseskyldighet m. m. när utlänningar är berövade friheten., avsnitt 3.1
- Prop. 1970:19: ('med förslag till lag om befrielse för utländsk konsul från skyldighet att av\xad lägga vittnesmål m. m.',), avsnitt 1 och 3
- SOU 1970:74: Registrering av fartyg. Sjöpanträtt och fartygshypotek. Partrederi : förslag, avsnitt 1
- SOU 1972:42: Vägtrafikbeskattningen, avsnitt 164
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 1
Nr 28
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av konsularkonvention mellan Sverige och De Socia listiska Rådsrepublikernas Union; given Stockholms slott den 2 februari 1968.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag, föreslå riks dagen att på sätt, varom föredragande departementschefen hemställt, god känna en konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsre publikernas Union.
GUSTAF ADOLF
Torsten Nilsson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner en konsularkonvention mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union. Konventio nen reglerar i förhållandet mellan de båda länderna bl. a. vilken immunitet och vilka privilegier som skall tillkomma konsuler samt omfattningen av konsulers behörighet i olika hänseenden.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 28
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 februari 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , W ickman , M oberg .
Ministern för utrikes ärendena anmäler efter gemensam beredning med
statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av en den 30 november
1967 undertecknad svensk-sovjetisk konsularkonvention och anför.
Efter förhandlingar mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepubliker nas Union, som ägt rum i Moskva och Stockholm under år 1967, har en kon sularkonvention mellan de båda länderna undertecknats i Moskva den 30 november 1967. Konventionen skall ratificeras och träder i kraft 30 dagar efter utväxling av ratifikationsinstrumenten. Den svenska och den ryska texten till konventionen jämte två tillhörande signaturprotokoll torde få fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Konventionen Angående innehållet i konventionen får jag anföra följande.
Kap. 1 (art. 1) innehåller definitioner. Personalen vid ett konsulat upp
delas i konsuler och konsulattjänstemän. Med konsul förstås, förutom kon sulatchef, tjänsteman med konsulära uppgifter som anmälts som konsul. Dessutom inbegrips i detta uttryck person som tjänstgör vid konsulat för att utbildas i den konsulära tjänsten. Med konsulattjänsteman avses person som tillhör den administrativa eller tekniska personalen vid ett konsulat eller dess betjäning.
Kap. II handlar om upprättande av konsulat och tillsättning av konsuler och konsulattjänstemän. Enligt art. 2 erfordras den mottagande statens
samtycke för öppnande av konsulat, och konsulatets säte och distrikt fast
ställs genom överenskommelse mellan de båda staterna. I art. 3 föreskrivs
att konsulatchef skall inneha exekvatur eller annat erkännande och att den mottagande statens samtycke till hans utnämning skall på förhand ha in
hämtats. Annan konsul än konsulatchef kan enligt art. 4 tillsättas, sedan
den mottagande statens utrikesministerium underrättats om hans namn,
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 3
medborgarskap, rang och tjänst. I art. 5 fastslås att konsul skall vara med borgare i den sändande staten. Art. 6 ålägger den sändande staten att på för
hand underrätta utrikesministeriet i den mottagande staten om tillsättning av konsulattjänsteman och anmäla tjänstemannens namn, medborgarskap
och befattning vid konsulatet. Art. 7 ger den mottagande staten rätt att åter
kalla exekvatur för konsulatchef och att förklara annan konsul eller kon sulattjänsteman ej vara önskvärd, varav följer skyldighet för den sändande
staten att hemkalla konsuln eller tjänstemannen. I art. 8 fastslås den motta
gande statens skyldighet att ge konsuler sitt skydd och bereda dem möjlig
het att fullgöra sina uppgifter. Art. 9 medger att ledningen av ett konsulat,
när konsulatchefen är förhindrad att tjänstgöra eller befattningen tillfälligt är obesatt, anförtros åt annan konsul vid konsulatet eller åt medlem av den
diplomatiska personalen vid den sändande statens beskickning. I art. 10
fastställs att medlem av nyssnämnda diplomatiska personal, vilken enligt anmälan till den mottagande statens utrikesministerium fullgör konsulära uppgifter vid beskickningen, skall ha samma rättigheter och skyldigheter
som konsul enligt konventionen. Art. 11 ålägger den mottagande staten att
bistå den sändande staten vid anskaffning av konsulatslokaler och bostäder för den utsända konsulatspersonalen.
Kap. III reglerar konsulats och konsulatpersonals privilegier och immunitetsförmåner. Enligt art. 12 får den sändande statens riksvapen anbringas
på den byggnad i vilken konsulatslokalerna är inrymda, och den sändande
statens flagga får hissas där liksom även på konsulatchefens bostad. Art. 13
föreskriver att konsulatslokalerna och konsulatchefens bostad skall vara okränkbara. Polis eller annan myndighet i den mottagande staten får ej be reda sig tillträde till dem utan att ha fått tillstånd därtill av konsulatchefen, chefen för den sändande statens beskickning eller person som utsetts av en
dera av dem. I art. 14 fastslås att konsulatsarkivet alltid skall vara okränk-
bart, oavsett var det befinner sig. Likaså skall konsulatets officiella korre
spondens enligt art. 15 vara okränkbar, och såväl chiffer som diplomatisk
kurir får begagnas för konsulatets skriftväxling med sin regering och med
den beskickning under vilken konsulatet lyder. I art. 16 stadgas vidare att
konsul skall tillåtas resa fritt inom konsulatsdistriktet för fullgörande av tjänsteåligganden, såvitt ej annat följer av lagar och förordningar i den mot tagande staten rörande områden, till vilka tillträde är förbjudet eller under kastat inskränkningar av hänsyn till statens säkerhet.
Art. 17 föreskriver att konsul och konsulattjänsteman som ej är medbor
gare i den mottagande staten ej får ställas till ansvar inför den mottagande statens domstolar eller administrativa myndigheter för handlingar utförda i
tjänsten. För konsul föreskrivs vidare i art. 18 en viss personlig oluänkbar-
het, som innebär att han ej kan anhållas eller häktas för handling som han begått utom tjänsten, såvida det ej gäller grovt brott, varå kan följa frihets straff i minst fem år. I samma utsträckning som konsul skall också medlem
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
mar av hans familj, som bor hos honom och ej är medborgare i den mot
tagande staten, åtnjuta sådan okränkbarhet. Art. 19 fritar konsuler och
konsulattjänstemän från skyldighet att avlägga vittnesmål inför domstol eller administrativ myndighet rörande sådant som ligger inom ramen för deras tjänsteåligganden. Även när fråga är om vittnesmål rörande annat än nyss sagts, skall inga tvångsåtgärder få vidtas mot konsul för att förmå honom att vittna eller inställa sig i domstol som vittne. Detsamma gäller medlemmar av konsuls familj, som bor hos honom och ej är medborgare i den mottagande staten. Vidare föreskrivs i denna artikel, att konsul och konsulattjänsteman som ej är medborgare i den mottagande staten skall få avge
vittnesförsäkran i stället för ed vid avläggande av vittnesmål. Enligt art. 20
skall konsul vara befriad från allmän värnplikt och all annan tjänsteplikt i den mottagande staten, vilket även skall gälla konsulattjänstemän och med lemmar av konsuls eller konsulattjänstemans familj som bor hos honom, förutsatt att de ej är medborgare i den mottagande staten. Samma personal
kategorier skall enligt art. 21 vara fritagna från tillämpningen av gällande
lagar och andra författningar i den mottagande staten rörande registrering av utlänningar, uppehållstillstånd och liknande frågor.
Beträffande finansiella privilegier föreskrivs till en början i art. 22, att
den sändande staten är befriad från alla skatter och avgifter avseende fast egendom som ägs eller hyrs av den sändande staten och används uteslutande för ett konsulats verksamhet eller som bostad för konsulatchefen. Undantaggäller dock för skatter och avgifter som utgör vederlag för lämnade särskil da tjänster. Befrielsen omfattar inte heller skatter och avgifter som enligt lag åvilar den som ingått avtalet med den sändande staten eller med dennas ombud. Den här nämnda skattebefrielsen beträffande konsulatslokaler och konsulatchefs bostad skall enligt art. 22 mom. 1 b) under förutsättning av ömsesidighet utvidgas till att också gälla bostad för annan konsul än kon sulatchefen eller för konsulattjänsteman, i den utsträckning som skattebe frielse för sådana personalbostäder av den mottagande staten beviljats en
tredje stat. I art. 23 tillerkänns den sändande staten viss befrielse från skat
ter eller pålagor som utgår för förvärv, ägande, innehav eller nyttjande av lös egendom. Förutsättningarna för denna befrielse är dels att egendomen i fråga är avsedd för ett konsulats verksamhet, dels att skatten eller pålagan ej enligt lag åvilar annan skattskyldig än den sändande staten. Vad angår de skatteprivilegier som tillkommer personalen vid ett konsu
lat föreskrivs i art. 2b, att konsuler och konsulattjänstemän och medlemmar
av deras familjer som bor hos dem, under förutsättning att de ej är med borgare eller stadigvarande bosatta i den mottagande staten och ej utövar privat förvärvsverksamhet i denna stat, skall åtnjuta samma befrielse från skatter och andra liknande pålagor som motsvarande personal vid den sän dande statens beskickning. För det fall att konsul eller konsulattjänsteman
eller medlem av hans familj avlider föreskrivs i art. 25, att ingen skatt eller
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 5
liknande pålaga får påföras lös egendom efter den avlidne, som befinner sig i den mottagande staten uteslutande till följd av att den avlidne vistades där i egenskap av konsul eller konsulattjänsteman eller som medlem av sådan persons familj.
I art. 26 föreskrivs tullfrihet dels för varor som införs för ett konsulats
officiella bruk, dels för varor som införs för personligt bruk av konsuler eller konsulattjänstemän eller deras familjemedlemmar, allt i den utsträckning som gäller vid motsvarande införsel vid den sändande statens beskickning.
I art. 27 fastslås att medlemmar av ett konsulats personal, såvitt ej annat
följer av dem tillerkända privilegier och immunitetsförmåner, är skyldiga att iaktta gällande lagar och förordningar i den mottagande staten, inbe gripet bestämmelser rörande vägtrafik och försäkring av motorfordon.
Kap. IV innehåller bestämmelser om konsulers uppgifter. Av art. 28 fram
går att uppräkningen i detta kapitel av de befogenheter som tillkommer konsul i tjänsteutövningen ej är uttömmande. Konsul får inom sitt distrikt fullgöra även andra officiella konsulära funktioner än de i konventionen an givna, förutsatt att de ej strider mot lagen i den mottagande staten. I artikeln föreskrivs vidare att konsul för fullgörande av sina uppgifter får göra munt liga och skriftliga framställningar till myndigheter inom konsulatsdistrik tet.
I art. 29 definieras konsuls allmänna uppgifter. Dessa är att tillvarataga
sitt lands och dess medborgares rättigheter och intressen, att främja utveck lingen av de kommersiella, ekonomiska, kulturella och vetenskapliga för bindelserna mellan de båda länderna och att i övrigt befordra de vänskap liga relationerna dem emellan.
Till konsuls befogenheter hör enligt art. 30 att föra register över lands män och utfärda pass och viseringar. Art. 31 tillerkänner konsul rätt att
upprätta födelse- och dödsbevis för landsmän samt förrätta vigslar och re gistrera skilsmässor mellan kontrahenter som båda är medborgare i den sändande staten. Giltigheten i den mottagande staten av de konsulära åt gärder som vidtas enligt denna artikel är emellertid helt beroende av la
gen i denna stat. Enligt art. 32 får konsul utfärda bestyrkanden och le-
galiseringar samt vidta andra erforderliga åtgärder för att bekräfta gil tigheten av handlingar av rättslig natur, när det är fråga om antingen handlingar avsedda att användas i den sändande staten eller handlingar som medborgare i den sändande staten avser att använda utanför denna stat. Artikeln ger konsul också rätt att översätta handlingar och bestyrka översättningar samt att mottaga depositioner från medborgare i den sän dande staten. Om handlingar, som bestyrkts eller utfärdats av konsul enligt denna artikel, är avsedda att användas i den mottagande staten, skall denna
stats myndigheter enligt art. 33 erkänna handlingarnas giltighet i den ut
sträckning som det är förenligt med lagen i den mottagande staten. De närmast följande artiklarna avser konsuls befattning med ärenden
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
rörande dödsfall och kvarlåtenskapsfrågor. I art. 34 föreskrivs skyldighet
för vederbörande myndigheter i den mottagande staten att snarast möjligt underrätta konsul, när person som är medborgare i den sändande staten av lidit. Dödsbevis för sådan avliden skall kostnadsfritt tillställas konsulatet.
Oavsett avliden persons medborgarskap skall konsul enligt art. 35 vara be
hörig att vid boutredning företräda medborgare i den sändande staten som ej befinner sig i den mottagande staten och ej är på annat sätt represente rad där, om den avlidne efterlämnat egendom till vilken ifrågavarande med borgare i den sändande staten har rätt eller på vilken han reser anspråk. Om den bortovarande senare själv skulle bevaka sina intressen eller utse eget ombud, skall emellertid konsulns behörighet att företräda honom upp höra. För det fall att den avlidne var medborgare i den sändande staten och vid dödsfallet endast tillfälligt uppehöll sig i den mottagande staten i sam band med resa, föreskrivs i art. 35 att konsul skall vara behörig att i enlighet med lagen i den mottagande staten omhändertaga penningar och lösören som den avlidne innehade för personligt bruk. I artikeln föreskrivs vidare att konsul, då han gör bruk av den behörighet i fråga om ett dödsbo som artikeln tillerkänner honom, skall med avseende därå vara underkastad
den mottagande statens domstolars civilrättsliga jurisdiktion. Art. 36 inne
håller kompletterande bestämmelser, enligt vilka konsul har befogenhet att för överförande till medborgare i den sändande staten, som ej befinner sig i den mottagande staten, mottaga penningar eller annan egendom som tillfaller denne till följd av någons död. Som exempel nämns bl. a. livför säkringsbelopp och ersättning på grund av olycksfall i arbete.
Art. 37 ger konsul rätt att till domstol eller annan behörig myndighet i
den mottagande staten framföra förslag i ärenden angående utseende av förmyndare, vårdnadshavare eller god man för medborgare i den sändande staten eller för sådan medborgares egendom, när den står utan tillsyn.
I art. 38 fastslås konsuls rätt att inom konsulatsdistriktet sätta sig i för
bindelse med och träffa landsmän och ge dem råd och bistånd, t. ex. vid behov föranstalta om att de får rättsligt biträde. Vidare föreskrivs att den mottagande staten ej får på något sätt inskränka den sändande statens med borgares tillträde till konsulatet eller sådan medborgares möjligheter att meddela sig med konsulatet. I anslutning till dessa allmänna bestämmelser
lämnas i art. 39 särskilda föreskrifter rörande det fall att någon som är med
borgare i den sändande staten arresterats eller anhållits i annan form i den mottagande staten. I sådant fall åligger det vederbörande myndigheter att omedelbart underrätta konsuln om anhållandet. Konsul skall vidare ha rätt att utan dröjsmål besöka och meddela sig med den anhållne. Samma besöksoch kommunikationsrätt skall också tillkomma konsul i fall då någon som är medborgare i den sändande staten avtjänar fängelsestraff i den mottagande staten. De här berörda rättigheterna skall utövas i enlighet med gällande lagar och förordningar i den mottagande staten, under förutsättning dock
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 7
att dessa ej omintetgör nämnda rättigheter. Ytterligare bestämmelser rö rande de fall som avses i art. 39 meddelas i det till konventionen hörande
första protokollet. Däri föreskrivs att konsul skall underrättas inom loppet
av en till tre dagar efter anhållandet, beroende på kommunikationsförhål landena, och att konsul skall få besöka och meddela sig med den anhållne inom två till fyra dagar efter anhållandet, beroende på den anhållnes vis telseort. Vidare förklaras i protokollet att konsuls rätt att besöka och med dela sig med anhållen landsman och landsman som avtjänar fängelsestraff skall få utövas kontinuerligt. Beträffande konsuls befattning med ärenden rörande sjöfarten fastslås
till en början i art. 40, att konsul får lämna allt slags bistånd åt fartyg
hemmahörande i den sändande staten som angör hamn eller annan ankar plats inom konsulatsdistriktet. Konsuln skall få gå ombord på fartyget se dan detta inklarerats, och befälhavaren och besättningen skall tillåtas att meddela sig med konsuln. Vidare föreskrivs i denna artikel att konsul, för fullgörande av sina åligganden med avseende på fartyg eller medlemmar av dess besättning, får påkalla bistånd av vederbörande myndigheter i den mottagande staten.
I art. H uppräknas de förrättningar som konsul får företa i fråga om far
tyg och dess besättning. Sålunda skall konsul äga undersöka händelser som inträffat ombord under fartygs resa, förhöra befälhavaren och medlem mar av besättningen, undersöka skeppspapperen och uppta förklaringar rörande fartygs resa och bestämmelseort samt i allmänhet underlätta far tygets inlöpande, uppehåll och avgång ävensom avgöra tvister mellan be fälhavaren och medlemmar av besättningen, däribland tvister rörande löner eller eljest rörande arbetsavtal. I artikeln förklaras uttryckligen att dessa bestämmelser ej innebär någon inskränkning av de befogneheter som kan tillkomma den mottagande statens myndigheter. Vidare föreskrivs att kon sul får förmedla anställning och avskedande av befälhavare och besättnings medlem, såvitt det ej strider mot lagen i den mottagande staten, och vid behov föranstalta om sjukhusvård och hemsändning av befälhavare eller medlem av besättningen samt att konsul får mottaga, upprätta och bestyrka förklaringar och andra handlingar föreskrivna i den sändande statens lag stiftning såvitt gäller fartyg. Slutligen föreskrivs att konsul, i den utsträck ning som lagen i den mottagande staten tillåter det, får inställa sig inför ortens myndigheter och domstolar tillsammans med befälhavaren eller medlem av besättningen och även i övrigt lämna dem bistånd och tjänst göra som tolk i deras mellanhavanden med myndigheterna.
I art. 42 föreskrivs att domstolar eller andra behöriga myndigheter i den
mottagande staten, om de skulle ha för avsikt att företa tvångsåtgärder eller verkställa undersökning ombord på fartyg hemmahörande i den sän dande staten, skall underrätta konsuln härom. Denna underrättelse skall, utom när det på grund av ärendets brådskande natur ej kan ske, lämnas i
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
så god tid att konsuln eller företrädare för honom kan närvara. Skulle kon suln ej ha varit närvarande eller företrädd, skall han på begäran få full ständiga upplysningar från vederbörande myndigheter om vad som föreva rit. Dessa bestämmelser skall också tillämpas i fall då myndigheterna avser förhöra befälhavaren eller någon besättningsmedlem i land. Under bestäm melserna i denna artikel faller emellertid ej sedvanliga tull-, pass- och hälso kontroller och ej heller åtgärder som vidtas på begäran av fartygets befäl havare eller med hans samtycke.
Art. 43 innehåller regler för det fall att fartyg hemmahörande i den sän
dande slaten förliser, strandar eller på annat sätt lider skada inom den mot tagande statens område. Det skall då åligga vederbörande myndigheter i denna stat att utan dröjsmål underrätta konsul. Myndigheterna skall också underrätta konsuln om vilka åtgärder som vidtagits för alt rädda fartyget, ombordvarande personer, last och annan egendom ombord samt föremål till hörande fartyget eller dess last, som blivit skilda från fartyget. Konsul skall på allt sätt bistå fartyget, dess passagerare och medlemmar av dess be sättning och skall i övrigt ha rätt att föranstalta om erforderliga åtgärder med anledning av fartygets haveri. Myndigheterna i den mottagande staten skall lämna konsuln erforderligt biträde i samband därmed. För det fall att varken fartygets befälhavare, dess ägare eller hans ombud eller vederbö rande försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärder för omhändertagan de av fartyget eller föremål tillhörande fartyget, som påträffats på eller nära den mottagande statens kust eller införts till hamn i denna stat, skall konsuln anses behörig att på ägarens vägnar träffa de anstalter som ägaren själv skulle ha kunnat träffa. Denna bestämmelse skall äga motsvarande tillämp ning i fråga om föremål som utgör del av fartygets last och tillhör medborgare i den sändande staten. Vidare föreskrivs i art. 43 att fartyget, dess last, ut rustning och inredning samt förråd och andra föremål från fartyget ej får påföras tullavgifter eller andra skatter utgående på eller med anledning av varuinförsel, om inte föremålen förs i land för att användas eller förbrukas i den mottagande staten. Därutöver innehåller art. 43 vissa bestämmelser om konsuls behörighet beträffande föremål som utgör del av lasten på förlist fartyg hemmahöran de i en tredje stat och isom tillhör medborgare i den sändande staten och påträffats på eller nära den mottagande statens kust eller införts till hamn i denna stat. Även i sådant fall skall konsul anses behörig att på ägarens vägnar vidta åtgärder för omhändertagande av föremålen, om varken farty gets befälhavare, föremålens ägare eller hans ombud eller vederbörande försäkringsgivare är i tillfälle att vidta åtgärderna.
I art. 44 föreskrivs att bestämmelserna i art. 40—43 i tillämpliga delar
även skall gälla civila luftfartyg.
Slutligen föreskrivs i art. 45 att konventionen skall ratificeras och att den
träder i kraft på den trettionde dagen efter ratifikationsinstrumentens ut-
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
växling. Konventionen skall förbli i kraft till dess endera parten uppsäger den, varvid sex månaders uppsägningstid skall gälla. Till konventionen hör två protokoll, vilka utgör integrerande delar avkonventionen. För innehållet i det första protokollet har redogjorts i
samband med art. 39 i konventionen. Genom det andra protokollet upp
hävs den genom ministeriella noter ingångna överenskommelsen den 2 februari 1927 mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union om de ömsesidiga rättigheter, privilegier och immuniteter som till kommer konsuler och konsulattjänstemän (SO 1927: 2). Den i denna över enskommelse fastställda regeln om behandling som mest gynnad nation på förevarande område skall emellertid i viss mån fortsätta att gälla. I proto kollet förklaras sålunda, alt vardera fördragsslutande partens konsuler och konsulattjänstemän, utöver vad som föreskrivits i kap. II i konsularkonventmnen, skall under förutsättning av ömsesidighet åtnjuta de ytterligare privi legier och immuniteter, som av den andra parten beviljats eller kan komma att beviljas motsvarande personal från en tredje stat.
Departementschefen
Såsom framgått av den föregående redogörelsen, innehåller den förelig gande konventionen bl. a. utförliga bestämmelser om konsulers immunitet och privilegier och om de befogenheter som tillkommer konsuler i tjänsteut övningen. Liknande konsularkonventioner har av Sverige ingåtts med Stor britannien den 14 mars 1952 (prop. 1952: 169) och med Frankrike den 5 mars 1955 (prop. 1955: 157). Även Sovjetunionen har efter andra världs kriget ingått bilaterala avtal av detta slag med ett antal länder. Till dessa länder hör, förutom flertalet öststater, bl. a. Förbundsrepubliken Tysk land, Österrike och Finland. Fn den 1 juni 1964 undertecknad konsularkonvention mellan Sovjetunionen och Amerikas Förenta Stater ratificerades nyligen av sistnämnda land. Under de senaste åren har Sovjetunionen vidare undertecknat konsularkonventioner med Storbritannien, Frankrike, Italien och Japan. Den nu undertecknade svensk-sovjetiska konventionen är avsedd att reg lera konsulats ställning och verksamhet. Konsulat kan dock öppnas först sedan särskild överenskommelse därom träffats mellan parterna. De be stämmelser i konventionen som avser konsuls uppgifter och tjänsteutöv ning (kap. IV) kommer emellertid att bli av omedelbar betydelse, eftersom konventionen i denna del även är tillämplig på den konsulära verksamhet som utövas genom vardera landets beskickning i det andra landet. Konventionens immunitets- och privilegiebestämmelser (kap. III) är i stor utsträckning baserade på reglerna i den konvention om konsulära förbin delser, som utarbetades vid 1963 års internationella konferens i Wien på grundval av ett förslag av Förenta Nationernas kommission för internationell
Kungl. Maj :ts proposition nr 28 år 1968
rätt. 1963 års Wienkonvention har undertecknats av ett stort antal stater, däribland Sverige, men ej Sovjetunionen. Fastän denna Wienkonvention hittills — till skillnad mot 1961 års Wienkonvention om diplomatiska för bindelser —• ratificerats endast av jämförelsevis få stater, torde dess legler om den immunitet och de privilegier som tillkommer ett konsulat och dess personal få anses motsvara en ganska allmänt godtagen uppfattning om de minimikrav som kan ställas på staternas lagstiftning och praxis i detta avseende. I immunitets- och privilegiehänseende har honorärkonsuler ej samma ställning som karriärkonsuler (lönade konsuler). Bestämmelserna i den svensk-sovjetiska konsularkonventionen avser endast konsuler av det sena re slaget, då Sovjetunionen ej anlitar honorärkonsuler i sin utrikesrepre sentation och det ej heller kan väntas bli aktuellt för Sverige att utse hono rärkonsuler i Sovjetunionen.
Enligt konventionens art. 17 skall konsuler och andra medlemmar av ett
konsulats personal, som ej är medborgare i den mottagande staten, åtnjuta immunitet från den mottagande statens jurisdiktion för handlingar i tjäns
ten. Konsul åtnjuter därutöver enligt art. 18 en viss personlig okränkbarhet,
som innebär att han kan anhållas endast om han anklagas för grovt brott. De här berörda bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med reglerna i 1963 års Wienkonvention. Liknande bestämmelser finns i de ovannämnda svenska konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike.
Även bestämmelserna i art. 19 om befrielse för konsul från skyldighet att
avlägga vittnesmål ansluter sig till Wienkonventionens regler. Tidigare svenska konsularkonventioner medger endast vissa mera begränsade lätt nader i fråga om konsuls avläggande av vittnesmål inom ramen för lagen den 3 februari 1911 (nr. 2). En ändring av denna lag torde bli ofrånkomlig i samband med en eventuell svensk-sovjetisk överenskommelse om ömsesi digt öppnande av konsulat och synes oberoende härav böra övervägas för att uppnå bättre överensstämmelse med Wienkonventionen.
Beträffande bestämmelsen i art. 13 mom. 1 om konsulatlokalers okränk
barhet kan påpekas, att tidigare svenska konsularkonventioner ej heller på denna punkt motsvarar Wienkonventionens krav. Regeln om att den mot tagande statens myndigheter ej får bereda sig tillträde till konsulatslokaler utan tillstånd är enligt såväl det svensk-brittiska som det svensk-franska avtalet underkastad vissa undantag, som avser dels det fall att brott begåtts eller håller på att begås i dessa lokaler, dels det fall att någon tagit sin till flykt dit för att undkomma de rättsvårdande myndigheterna. Dessa undan tag saknar motsvarighet i Wienkonventionen och har ej upptagits i konven tionen med Sovjetunionen. Wienkonventionen innehåller däremot en ut trycklig bestämmelse om att erforderligt tillstånd för beträdande av kon sulatslokaler får presumeras föreligga i händelse av eldsvåda eller annan all varlig olyckshändelse som kräver omedelbara skyddsåtgärder. Denna regel
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 1 ]
fåi anses gälla även enligt den svensk-sovjetiska konventionen, fastän någon uttrycklig bestämmelse härom ej tagits in i konventionstexten.
Enligt ari. 13 mom. 2 skall bestämmelsen om konsulatlokalers okränltbar-
het gälla även konsulatchefs bostad. På denna punkt innebär den svensk sovjetiska konventionen en utvidgning av Wienkonventionens immunitetsbestämmelser. Sovjetunionens konsularkonventioner med andra länder tiller känner genomgående konsulatchefs hostad och i de flesta fall även andra konsulatmedlemmars bostäder samma okränkbarhet som konsulatslokaler na.
I art. 18 och 19 har intagits bestämmelser, enligt vilka konsuls fa
miljemedlemmar som bor hos honom och ej är medborgare i den mottagan de staten skall åtnjuta samma personliga okränkbarhet och befrielse från vittnesplikt som konsul. Familjemedlemmarnas ställning i dessa hänseen den har ej reglerats i vare sig 1963 års Wienkonvention eller tidigare svens ka konsularkonventioner. En annan nyhet i den föreliggande konventionen
äi bestämmelsen i art. 19 mom. 4, enligt vilken konsul och konsulattjänste
man som ej är medborgare i den mottagande staten skall vid avläggande av vittnesmål kunna avge vittnesförsäkran i stället för ed. Stadgandet torde ej kräva någon ändring av svensk lag, då 36 kap. 12 § rättegångsbalken med ger utbyte av ed mot försäkran under sådana omständigheter som får an tagas föreligga i det fall att sovjetisk konsul eller konsulattjänsteman skulle höras som vittne inför svensk domstol. I fråga om privilegier på skatte- och tullområdet innebär konventionens
bestämmelser (art. 22 — 26) att konsulat och konsulatspersonal skall vara
likställda med beskickning och beskickningspersonal. Eftersom både Sverige ocli Sovjetunionen ratificerat 1961 års Wienkonvention om diplomatiska för bindelser, följer härav att de båda länderna ömsesidigt tillförsäkrar konsu lat och konsulatspersonal samma skatte- och tullförmåner som enligt 1961 års Wienkonvention tillkommer beskickningarna och deras personal. Det bör här anmärkas att skatte- och tullbestämmelserna i 1963 års Wienkon vention om konsulära förbindelser, såvitt angår lönade konsulat och deras Personal, i stor utsträckning är identiska med motsvarande bestämmelser i 1961 års Wienkonvention. I gällande svenska skatteförfattningar jämställs genomgående lönade konsulat med beskickningar och lönade konsuler med diplomatiska tjänstemän. På tullområdet synes däremot sådan likställdhet ej vara fullt genomförd. Vissa ändringar torde därför få vidtas i tulltaxeförordningen och tulltaxeringskungörelsen. Genom noteväxling i Moskva den 2 februari 1927 (SO 1927: 2) träffades mellan Sverige och Sovjetunionen en överenskommelse om ömsesidig be handling som mest gynnad nation i fråga om konsulers och konsulattjänstemäns immunitet och privilegier in. m. överenskommelsen avses skola upp höra att gälla vid ikraftträdandet av den nya konsularkonventionen. Det till
konventionen hörande andra protokollet innebär emellertid att principen om
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
behandling som mest gynnad nation i viss mån skall gälla även i fortsättning en. Utöver vad som föreskrivs i konsularkonventionen skall således vardera parten under förutsättning av ömsesidighet kunna göra anspråk på de even tuella ytterligare privilegier eller immunitetsförmåner som av den andra par ten beviljats eller kan komma att beviljas ett tredje lands konsuler eller konsulattjänstemän. Kravet på ömsesidighet innebär alt vardera parten en dast kan göra anspråk på sådana ytterligare förmåner som den själv är be redd att bevilja den andra parten. Samma regler skall enligt konventionens
art. 22 gälla i fråga om befrielse från skatter på fast egendom som ägs av den
sändande staten. Det bör uppmärksammas att de svenska konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike tillerkänner den sändande sta ten skattelättnader ej endast, såsom Wienkonventionen, för kanslilokaler och konsulatchefs bostad utan även för bostad avsedd för karriärkonsul som ej är konsulatchef. Genom bestämmelsen i art. 22 mom. 1 b) bur So\jetunionen berättigad till en på motsvarande sätt utvidgad skattebefrielse, förutsatt att ömsesidighetskravet är uppfyllt från sovjetisk sida.
Bestämmelserna i kap. IV om konsuls befogenheter i tjänsteutövningen
faller i huvudsak inom ramen för motsvarande bestämmelser i de svenska konsularkonventionerna med Storbritannien och Frankrike. En nyhet i för
hållande till dessa avtal är bestämmelsen i art. H, enligt vilken artik
larna angående konsuls befattning med ärenden som rör sjöfarten (art. 40__43) skall äga motsvarande tillämpning på civil luftfart. Beträffande sjöfartsartiklarna bör å andra sidan observeras, att dessa är mindre ut förliga än i nyssnämnda tidigare konsularkonventioner. Den nu föreliggan de konventionen innehåller t. ex. ej några motsvarigheter till de bestäm melser i konventionerna med Storbritannien och Frankrike, som reglerar jurisdiktionsfrågor beträffande tvister mellan fartygs befälhavare och be sättning och inskränker de lokala myndigheternas rätt att ingripa med an ledning av brott och andra händelser ombord på fartyg.
Art. 3i ålägger vederbörande myndigheter i den mottagande staten att
underrätta konsul när person som är medborgare i den sändande staten av
lidit inom konsulatsdistriktet. Art. 38 föreskriver liknande underrättelse
skyldighet för det fall att sådan person arresterats eller anhållits i annan
form. I det till konventionen hörande första protokollet preciseras inom vil
ken tidsfrist (eu till tre dagar) sistnämnda skyldighet skall fullgöras. Vidare anges inom vilken tid (två till fyra dagar) konsul senast skall få besöka och
meddela sig med den arresterade eller anhållne. Enligt art. 10 skall vederbör
ligen anmäld diplomatisk tjänsteman som fullgör konsulära uppgifter vid beskickning åtnjuta samma rättigheter som konsul. Härav torde följa att föreskriven underrättelse, när konsulat ej finns eller den ifrågavarande händelsen inträffat utom konsulatsdistriktet, skall lämnas till den sändande statens beskickning. De här berörda bestämmelserna torde föranleda vissa
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 13
administrativa tillämpningsföreskrifter för vederbörande svenska myndig heter. Slutligen kan nämnas att konventionen ej reglerar asylrättsliga frågor. För dessa får allmänna folkrättsliga principer tillämpas. Genom förevarande konvention har uppnåtts en från svensk synpunkt till fredsställande reglering av ett stort antal frågor på det konsulära området. Konventionen bör vara ägnad att ömsesidigt underlätta ett friktionsfritt ut övande av konsulär verksamhet och därmed främja utvecklingen av förbin delserna mellan de båda länderna.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att godkänna konsularkonventionen mellan Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
Konsularkonvention KoHcyjn»cKaa kohbchhhh mellan Sverige och de Socialistiska Me*ay UlBeuHeä ii ComoM CoseTCKHX Rådsrepublikernas Union CouHaJiHCTHHecKiix PecnyÖJiHK
Sveriges regering och De Socia HpaBHTejiscTO IIlBeuira h 14 pa b h listiska Rådsrepublikernas Unions TejIbCTBO CoK>3a COBeTCKHX Counaregering, jmcTHHecKHx PecnyöJiHK,
vilka i avsikt att gemensamt stär b HHTepecax coTpyzuraaecTBa b yxpeka vänskapsbanden mellan de båda ruieiiHH apy^ecTBCHHbix oTHonieHiiit länderna Meacay oöohmh rocynapcTBaMH, önskar reglera förbindelserna på acejiaa yperyjmpoBaTb KOHcyjibCKue det konsulära området mellan Sve OTuomeHHB Meacfly lilBemieK h C ok > rige och De Socialistiska Rådsrepu 3 om CoBeTCKHx CouuajiHCTHHecKHx Pecblikernas Union, nyöJiHK, har beslutat avsluta en konsular peunuiH aaKjTiosHTb KoHcyjibCKyio konvention och för detta ändamål KoitBeimiiio h c 3 toh pejibio corjiacHöverenskommit om följande: jincb o iiH'/KecjieayiomeM:
Kapitel I. Definitioner Pa3aea I. OnpeflejieHiia
Artikel 1 CTaTbH 1 I denna konvention förstås med: B HacToamcM K ohbchhhh noHHMaeTca: 1. »konsulat» ett generalkonsulat, 1. ITofl TepMHHOM «KOHCyBbCTBO» --konsulat eller vicekonsulat; reHepajibHoe KOHcyjibCTBO, kohcvjibctbo , BHUe-KOHCyJIbCTBO. 2. »konsul» envar, inbegripet che 2. UOA TepMHHOM«KOHCyjIbCKOe flOJDKfen för ett konsulat (vare sig gene HOCTHOe JIHHO» ---- Jlioöoe JIHHO, BKJ1K)ralkonsul, konsul eller vicekonsul), aaa rjiaBy KOHcyjibCTBa (renepajibHbiH som ålagts att fullgöra konsulära KOHCyn, KOHCyJI HJIH BHUC-KOHCyjl), KOTOuppgifter och tillsatts eller anmälts poMy nopyaeHO BbinojiHeHHe KOHcyjibsom sådan i enlighet med artikel 3 CKHX (})VHKHHH H KOTOpOe ÖbIJIO Ha3Harespektive artikel 4; uttrycket inne HeHO HJIH O KOTOpOM ÖbIJIO COOÖmeHO B fattar även den som tjänstgör vid KaaecTBC xaicoBoro b cooTBeTCTBHH co konsulat för att utbildas i den kon CTaTbHMH 3 hjih 4; b onpenejicHiie « koh sulära tjänsten. cyjibCKoe HOJiacHOCTHoe jihho » BKjiiowa- IOTCH TaKHCe JIHHa, n p H K O M a HHH p O B a n - Hbie k KOHcyjibCTBy hjih oöyaeHHH koh cyjibCKoii cjiyncöe. 3. »konsulattjänsteman» envar 3. noa TepMHHOM «COTpy,HHHK KOHsom är anställd för att fullgöra ad cyjibCTBa» — Jiioöoe jihho , 3awrroe bh ministrativa eller tekniska uppgif nOJIHeHHeM aHMHHHCTpaTHBHblX HJIH ter eller som betjäning vid ett kon TexHHHecKHX (JiynKHHH hjih (j)yHKHiiw no sulat och anmälts som sådan i en o6cjiy>i<HBannio KOHcyjibCTBa h o koto lighet med artikel 6. poM b KanecTBe TaicoBoro cooömeHO B COOTBeTCTHH CO CTaTbefi 6.
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 15
Kapitel II. Upprättande av konsulat Pavie.i II. yMpe/K.iemie KOHcyjibcxB h och tillsättning av konsuler och na3HaHeune KoncyjibCKHX AonafnocxHbix konsulatt j änstemän Jinq H COTpyflHHKOB KOHCyJlbCXBa
Artikel 2 Cxaxba 2 1. Öppnandet av ett konsulat i den 1. KOHCyjIbCTBO MOXCeT 6bIXb OTKpbITO mottagande staten skall vara beroen b rocy^apcTBe npeöbiBaHHH tojibko c de av denna stats samtycke. corjiacHH 'JToro rocy/iapcxBa. 2. Den sändande staten och den 2. MecTOHaxoacfleHHe KOHcyjibcxBa h mottagande staten skall genom över rpanHObi ero KOHcyjibCKoro oicpyra onpeenskommelse bestämma konsulatets flejiaioTcx no cornameamo MC/xny npensäte och gränserna för konsulatsdi craBJiaeMbiM rocyAapcxBOM h rocystriktet. AapcTBOM npeöbiBaHHa.
Artikel 3 CxaTjm 3 1. Före utnämning av konsulat- 1. iia3naxeHna rnaBbi KOHcyjibcxBa chef skall den sändande staten på iipepcxaBjXHCMoe rocyaapcxBo ncnpocnx diplomatisk väg inhämta den mot flnnjiOMaxHxecKHM nyxeM cornacne rotagande statens samtycke till ut cy/rapcxBa npeöbiBainm Ha xaxoe Ha3Hanämningen. Hemie. 2. Sedan sådant samtycke erhål 2. Ilocjie xoro xax nonyneno xaxoe lits, skall den sändande statens be cornacHe, AnnnoMaxHnecxoe npeflcxaskickning till den mottagande sta BHxejibcxBo np encx a b jt si om o ro rocynaptens utrikesministerium överlämna cxBa HanpaBjiaex MHHHcxepcxBy hho fullmakt eller annan handling om cxpaHHbix flen rocynapcxBa npeobiBauHH tillsättningen. Fullmakten eller hand KOHcyjibcxHH naxeHX hjih npyroit floxylingen skall ange konsulatchefens Menx o iia3HaxeHHii rnaBbi xoncyjibcxBa. fullständiga namn, medborgarskap, B naxenxe hjih npyrovi noKVMeuxe yxarang, det konsulatsdistrikt i vilket 3biBaexca nojinoe hmh h (paMHJiHg rnaBbi han kommer att tjänstgöra och kon xoncyjibcxBa, ero rpaxxxaHCXBO, paHr, sulatets säte. xoHcyjibcxHH oxpyr, b xoxopoM oh 6vnex HcnojiHaxb cboh o6n3aHHOCXH, MecxoHaxoac^eHHe KOHcyjibcxBa. 3. När fullmakten eller handling 3. Ilo npextcxaBJieHHH naxeHxa hjih en om konsulatchefens tillsättning Apyroxo AoxyMeHxa o Ha3iiaMeiiHH rnaBbi överlämnats, skall exekvatur eller xoHcynbcxBa rocyuapcrBo npeöbiBaHHii annat erkännande så snart som möj Bbipae r eMy b bo 3 mo ) kho xopoxxHH cpox ligt beviljas av den mottagande sta 3K3exBaxypy huh HHoe pa3pemeHHe. ten. 4. Konsulatchef må börja utöva 4. FuaBa KoncynbcxBa Moacex npnsin tjänst så snart den mottagande cxynnxb x HcnonneHino cbohx o6»3aHstaten beviljat honom exekvatur el Hocxeii nocne xoro, xax rocynapcxBo ler annat erkännande. npcObiBaniia Bbinacx eMy 3K3exBaxypy hhh HHoe pa3pemeHHe.
Artikel 4 Cxaxba 4
1. Då konsul tillsätts vid konsulat 1. Fl pencraBjraeMoe rocyflapcxBO 3ai annan egenskap än som konsulat panee cooöiiiaex MHHHcxepcxBy hho chef, skall den sändande staten på cxpaHHbix aen rocynapcxBa npeGbiBamra förhand underrätta den mottagande nonHoe hmh h (})aMHHHK>, rpaxcnaHcxBO,
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
statens utrikesministerium om kon paHr H AOJDKHOCTb KOHCyjIbCKOrO flOJI/Ksulns fullständiga namn, medborgar HoeTHoro jiana, HasnaacHHoro b koh skap, rang och befattning. cyjibCTBO He b Kaaccrue rnaBbi koh cyjibCTBa. 2. Den mottagande staten skall 2. focyaapcTBo npeöbiBaHHH Bbi/iaex förse konsuln med en lämplig hand KOHCyjIbCKOMy flOJDKHOCTHOMy jinuy coling som bekräftar hans rätt att full OTBeTCTBVIOmHH flOKyMeHT, nOATBepgöra konsulära uppgifter i den mot jKpaioipHH ero npaBO ocyipecTBjiHTb tagande staten. KOHcyjibCKHe (})yiiKUHH b rocyaapcTBe npeöbiBaiimi. Artikel 5 CTaTbH 5 Ivonsul skall vara medborgare i KOHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIHPOM den sändande staten. MoaceT öbiTb TOJibKO rpaacAaHHH npeacxaujraeMoro rocypapcTBa.
Artikel 6 CTaTba 6 Då konsulattjänsteman tillsätts IIpeACTaBAfleMoe rocypapCTBO 3apavid konsulat, skall den sändande sta Hee cooomaex MHiincxepcTBy nnocTpaHten på förhand underrätta den mot Hbix jieji rocyflapcTBa npcobiBaiiMH tagande statens utrikesministerium nojinoe hmh , (jiaMHjiHio, rpaacflaHCTBO h om vederbörandes fullständiga namn, AOJDKHOCTb COTpyAHHKa KOHCyjIbCTBa, medborgarskap och befattning. Ha3HaneHHoro b KOHcyjibCTBO.
Artikel 7 CTaTbH 7 Den mottagande staten må när FocypapcTBO npeöbiBaHHH MO-Kex b som helst, och utan att behöva ange jnoöoe BpeMH,He öypyHH oönaannbiM mo skälen för sitt beslut, på diplomatisk THBHpoBaTb cBoe pemeHHe, yBepoMHTb väg underrätta den sändande staten npeAcraBJiHeMoe rocy/iapcxno /xsiruioom att exekvatur eller annat erkän MaTHHeCKHM nyTeM o TOM, TIO 3K3enande av konsulatchef återkallats KBaxypa hjih HHoe pa3pemeHHe rnaBbi eller att en konsul eller konsulat- KOHCyjIbCTBa B3HTO OOpaTHO HJIH HT O tjänsteman ej är önskvärd. Den sän KOHcyjibCKoe pojiacHocTHoe jihuo iijih dande staten skall då hemkalla ve COTpyAHHK KOHCVjlbCTBa HBJIHeTCH Hederbörande konsul eller konsulat npHeMJieMbiM. B TaxoM cjiyaae npeptjänsteman, om han redan inträtt i CTaBJiaeMoe rocyuapcxBO / iojdkho coot tjänst. Skulle den ej inom rimlig tid BeTCTBeHHO 0T03BaTb Taxoe KOHCyjIbfullgöra denna sin skyldighet, må CKOe AOJKKHOCTHOe JIHUO HJIH COipyjIHKa den mottagande staten vägra att KOHcyjibCTBa, ecjiH oh ynce npHCTynHJi k längre erkänna vederbörande som CBoeö paöoTe. E cjih npcACiaBJiHe.vioe konsul respektive konsulattjänste rocy/iapcTBO He bbihojihht b xeneHue man. pa3yMHoro cpoxa ototo o6H3aTejibCTBa, to rocyiiapcxBO npeöbiBaHHH MoaceT OTKa3aTbCH npH3HaBaTb Taxoe jihuo KOHCyjIbCKHM AOJIHCHOCTHbIM JIHPOM HJIH COTpyAHHKOM KOHCyJIbCTBa.
Artikel 8 CTaTbH 8 Den mottagande staten skall ge en FocynapcTBO npeöbiBaHHH oöecneinkonsul sitt skydd och vidtaga erfor BaeT KOHCyjIbCKOMy AOJHKHOCTHOMy JIHderliga åtgärder för att konsuln py cbok ) aaipnxy h npHHHMaeT hcoöxo skall kunna fullgöra sina åligganden AHMbie Mepbi ajih Toro, htoöm KOHcyjib-
Knngl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 17
och komma i åtnjutande av de rät CKOe AOJDKHOCTHOe J1HUO MOrJIO Bbinojltigheter och privilegier och den im HHTb CBOH 005T3äHfI0CTH H H0JIb30BaTbCH munitet som tillkommer honom en TeMH npaBaMH, npHBHJierraMH n hm ligt denna konvention och lagen i MyHMTeTaMH, KOToptie npeziycMarpiiBaden mottagande staten. iotc '51 b othohiciihh ero HacToameii K oh - BCHHHeH h 3 a K O H O/UlTejl bCT b o m rocy- AapcTBa npeobiBaHHji. Artikel 9 CraTba 9
1. Om konsulatchef av något skäl 1. E cjih rjiaBa KOHcyjibCTBa b cnjiy
är förhindrad att tjänstgöra eller om KaKOH-JIHÖO npHHHHbl He MO/Kex Bbinojlbefattningen tillfälligt är obesatt, HHTb CBOH (jmiKHHH HJIH eCJIH AOJIvKmå den sändande staten utse kon HocTb rjxaBbi KOHcyjibCTBa BpeMeHHo Basul tillhörande samma konsulat eller KaHTHa, npexxcTaBjiHeMoc rocyaapcTBo annat konsulat i den mottagande MOHCCT ynOJIHOMOHHTb KOHCyjIbCICOe staten eller medlem av den diploma ÄOjnKHOCTHoe . bhiio Aaiiiioio HJiHApyroro tiska personalen vid sin beskickning KOHcyjibCTBa b rocyuapcTBe npeöbiBamiH i denna stat att tillfälligt förestå HJIH OAHOrO H3 HJieHOB AHIlJIOMaTUTCkonsulatet. Vederbörandes fullstän CKoro nepcoHajia cBoero AHnjioMaTHaediga namn skall på förhand anmälas CKoro ripejiCTaBHTejibcxBa b rocynapcxBe till den mottagande statens utrikes npeöbiBanna ahh BpeMeHHoro pyxoministerium. BOflCTBa KOHCyjIbCTBOM. IloJIHOe HM 51 H (jiaMHJina 3Toro jiHiia npejiBapHicjibHO COOOIIiaiOTCa MHHHCTepCTBy HHOCTpaH- Hbix Aeji rocyjiapcxBa npeGbiBanna. 2. Den som sålunda tjänstgör i 2. JT hho , ynojiHOMoaeHHoe ajiii Bpe konsulatchefens ställe skall äga ut MeHHoro pyKOBOACTBa KOHCyjIbCTBOM, föra dennes åligganden. Han skall HMeeT npaBo HcnojiHHTb oöinaimocTH vara underkastad samma skyldig rjiaBbi KOHcyjibCTBa, BMecTO KOToporo heter och tillerkännas samma rättig oho Ha3Halieuo. Ha Hero pacnpocTpaheter, privilegier och immunitet som hhiotch Te »ce oGinaimocTH h oho nojibom han hade tillsatts i enlighet med 3yex c5i TeMH »ce npaBaMH, npHBHJierHHMH artikel 3. H HMMyHHTeTaMH, KaK eCJIH 6bl OHO Sbuio Ha3HaneHO b cootb 6 tctbhh co CTaTbeft 3. 3. Om ej annat följer av bestäm 3.3a HCKjHoneHHeM nojio»ceHHH, npejiymelserna i artikel 35 mom. 3, skall CMOTpeHHbix b nyHKTe 3 CTaTbH 35, medlem av den sändande statens be JiaxiiaieHue Mjiena AHnjioMaTHHecKoro skickning som enligt förevarande ar nepcoHajia a h n jt ombt nae c k o r o npejicxatikel mom. 1 förordnats att tjänstgö BHTejibCTBa npeacTaBjiaeMoro rocyaapra vid konsulat bibehålla de privile CTBa B KOHCyjlbCTBO B COOTBeTCTBHH C gier och den immunitet som till nyiiKTOM 1 HacTosimeH CTaTbH He 3aTpakommer honom på grund av hans FHBaeT npiIBHJierHH H HMMyHHTeTOB, ställning som diplomatisk tjänste KOTopbie npeaocTaBjieHbi eMy b cnjiy man. ero AHnjioMaTHnecKoro CTaTyea. Artikel 10 CTaTbH 10 1. Medlemmar av den diplomatis 1. Ha HJieHOB AHnjioMaTHnecKoro nep ka personalen vid den sändande sta coHajia AHnnoMaTHHecKoro iipeacTaBHtens beskickning som enligt anmä TejibCTBa iipeacTaBjijieMoro rocyaapcTBa lan till den mottagande statens ut b rocyaapcTBe npeobiBanHir, Ha KOTopbix rikesministerium ålagts att fullgöra B03Jio»ceHo ocymecTBjieHHe KOHcyjibCKHx 2 —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 28
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
konsulära uppgifter vid beskick (JjyHKPHH B 3TOM npeflCTaBHTeJIbCTBe, ningen skall tillerkännas samma rät HMeHa n cj)aMHJiHH KOToptix cooömenbi tigheter och vara underkastade sam MHHHCTepcTBy HHOcTpaHHbix neji rocyma skyldigheter som konsuler en aapcTBa npeöbiBaHHH, pacnpocTpaiialigt denna konvention. iotch ripeaycMOTpeHHbie HacToampfi KoHBeHU,Heii npaBa n oöa3aHHOCTH koh - CyjIbCKHX flOJDKHOCTHblX JIHH. 2. Personer som avses i denna ar 2.3a ncKjnoHeHneM nojioacemm, npeaytikel mom. 1 skall vid fullgörandet CMOTpeHHbix b nyHKTe 3 CTaTbn 35, av konsulära uppgifter, om ej annat ocymecTBJieHne KOHcyjibCKnx (jjyHKUHH följer av bestämmelserna i artikel jiauaMH, yKa3aHHbiMH b nyHKTe 1 HacTO- 35 mom. 3, bibehålla de privilegier amen CTaTbn, He 3aTparnBaeT npHBHJieoch immuniteter som tillkommer rnn n HMMyHHTeTOB, KOTopbie npeflodem på grund av deras diplomatiska CTaBJieHbl HM B CHJiy HX HHnjIOMaTHställning. necKoro cTaTyca.
Artikel 11 Crarna 11 1. Den mottagande staten skall 1. FocynapcTBo npeöbiBaHua Hojiamo underlätta för den sändande staten jihöo 0Ka3aTb coaeHCTBHC npescTaBJiaeatt förvärva erforderliga konsulats- MOMy rocynapcTBy b npHOÖpeTeHHH Ha lokaler på den mottagande statens CBoeii TeppHTOpHH, comacHO cbohm område inom ramen för denna stats 3aKOHaM h npaBHJiaM, noMemeHHii, Helagar och förordningar eller bistå oöxoahmmx hjih ero KOHcyjibCTBa, jihöo den sändande staten med att anskaf 0Ka3aTb noMomb npencTaBJiaeMOMy rofa lokaler på annat sätt. cyaapcTBy b noJiyaeHHH noMemeHHii HHbiM nyTeM. 2. Den skall även vid behov bistå 2. O ho flOJiacHo Taxace, b cjiyaae Heoöden sändande staten med att an xohhmocth , 0Ka3biBaTb noMomb npeflskaffa lämpliga bostäder för konsu CTäB.TseMOMy rocyflapcTBy b noJiyneHHH ler och för konsulattjänstemän som noflxoHamHX hchjibix noMemeHHii HJia är medborgare i den sändande sta KOHCyjIbCKHX HOJIHCHOCTHblX JIHH H COTten. pyflHHKOB KOHCyJIbCTBa, eCJIH OHH aB- JiaiOTca rpaac^aHaMH npeacraBiiaeMoro rocynapcxBa.
Kapitel III. Privilegier och Pa3ne.i III. npiiBHJieniH h immunitet HMMyHHTeTbI
Artikel 12 CTaTba 12 1. Den sändande statens riksvapen 1. Ha 3HaHHH, B KOTOpOM pa3Meiu,eHO eller konsulära vapenplåt med lämp KOHcyjibCTBO, MoryT öbiTb yKpenjieHbi lig inskrift för att utmärka konsu hiht c repöoM npe^cTaBJiaeMoro rocylatet må anbringas på den byggnad flapCTBa HJ1H KOHCyJlbCKHii LHHT H HaHMedär konsulatet har sina lokaler. HOBaHHe KOHcyjibCTBa. 2. Den sändande statens flagga må 2. <l)Jiar npeacTaBjiaeMoro rocynaphissas på konsulatet och även på CTBa MoaceT BbiBemHBaTbca Ha KOHcyjibkonsulatchefens bostad. Flaggan må CTBe, Ha pe3HfleHUHH rjiaBbi KOHcyjiblikaså anbringas på konsulatchefens CTBa. <l>jiar MoaceT TaKace BbiBemHBaTbca transportmedel (motorfordon och Ha TpaHcnopTHbix cpezicTBax ncpeziBHbåtar), när de används av honom i aceHHa (aBTOMOÖHJiax, KaTepax), ncnojib-
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 19
hans tjänsteutövning. 3yeMbix rjiaBou KOHcyjibCTBa npn ncnojmeHHH cjiyjKeÖHbix 0ÖH3anH0CTeM.
Artikel 13 CraTbH 13 1. Mark, byggnader och delar av 1. 3eMejibHbin yaacTOK, 3flaHHfl hjih byggnader som används uteslutande nacTH 3aaHHH, ucnojib3yeMbie hckjiio för ett konsulats verksamhet skall HHTejIbHO flJIH HejICH KOHCyjIbCTBa, Hevara okränkbara. Polis eller annan npuKOCHOBeHHbi. nojinuna h npyrHe Bjiamyndighet i den mottagande staten cth rocyflapcTBa npeöbiBaHHH He Moryr må ej beträda nämnda mark, bygg BCTynaTb Ha yica3aHHbie 3eMCJibHbiii nader eller delar av byggnader utom yaacTOK, b 3flaiuui hjih Mac™ 3 na mm när medgivande därtill lämnats av 6e3 corjiacHsi na 3 to maBbi KOHcyjibkonsulatets chef, chefen för den sän CTBa, rjiaBbi flHnjioMaTHHecicoro npe/tdande statens beskickning eller per CTaBHTejibCTBa npeflcraBJifleMoro rocyson som utsetts av endera av dem. HapcTBa hjih JiHua, HasHanenHoro ojihhm H3 hhx . 2. Bestämmelserna i mom. 1 i den 2. nojioaceHHH nyHKTa 1 HacTonmeii na artikel skall även gälla konsulat CTaTbH npn MeHaiOTca Taoce k auuioMy chefens bostad. noMeuieHHio maBbi KOHcyjibCTBa.
Artikel 14 CTaTba 14 Konsulatsarkivet skall alltid vara KoHcyjibCKHe apxHBbi hbjihiotch Heokränkbart, varhelst det befinner npHKOCHOBeHHblMH B JIIOÖOC BpeMH H sig. Handlingar som ej hänför sig till He3aBHCHMO OT HX MeCTOHaXOHCfleHHH.
tjänsten må ej förvaras i arkivet. HecjiyaceÖHbie öyviarn He flOJDKHbi xpa-
HHTbCH B KOHCyjIbCKHX apXHBaX.
Artikel 15 CTaTbH 15 1. a) Konsulat äger utbyta med 1. a) KoHcyjibCTBo HMeeT npaBo delanden med den sändande statens CHOCHTbCH CO CBOHM npaBHTeJIbCTBOM regering och med dess beskickning hjih c HHnjiOMaTHHecKHM npejiCTaBHTejiboch övriga konsulat i den mottagan CTBOM H KOHCyjIbCTBaMH npeflCTaBJIHde staten. För sådant ändamål må eMoro rocynapcTBa b rocyflapcrae konsulatet använda alla allmänna npeobiBaHHH. C 3 toh uejibio KOHcyjibkommunikationsmedel liksom även CTBO MOKeT nOJIb30BaTbCH BCeMH OÖblHdiplomatiska kurirer och förseglade HblMH CpenCTBaMH CBH3H, mH(j)paMH, försändelser och må begagna chiffer. HHnnoMaTHHecKHMH KypbepaMH h one- HaTHHHblMH BaJIH3aMH. b) Vid användning av allmänna b) Hpn n0JIb30BaHHH OÖbIHHbIMH CpCHkommunikationsmedel skall samma CTBaMH CBH3H K KOHCyjIbCTBy npHMeHHtariffer tillämpas för konsulat som IOTCH Te >Ke TapH(})bI, HT O H K flHHJIOMaför beskickningen. THHecKOMy npeflCTaBHTejibCTBy. 2. Konsulats officiella korrespon 2. CjiyaceÖHaH nepenHCKa KOHcyjibdens, oavsett vilket kommunika CTBa, He3aBHCHMO OT TOTO, KaKHe cpejitionsmedel som begagnas, och de för ctbh cbh 3 h hm Hcnojib3yiOTCH, ii oneseglade försändelser som avses i naTaHHbie BajiH3bi, ynoMHHyTbie b nyHKTe denna artikel mom. 1, förutsatt att 1 HaCTOHIHeH CTaTbH, npH ycjIOBHH, HTO de är försedda med synliga, yttre OHH HMeiOT BHflHMbie BHemHHe 3HHKH, märken angivande deras officiella yKa3biBaiomHe Ha hx o([)imnajibiibiii xakaraktär, skall vara okränkbara och paKTep, HBJIHIOTCH HenpHKOCHOBeHHbIMH får ej av den mottagande statens h He noHBepraioTCH Kompojno hjih
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
myndigheter undersökas eller kvar- 3aaep>K;uiHio co CTopoHbi Buacxeii rocyhållas. Hapcrna npeöbiBaHHa.
Artikel 16 Cxaxba 16 Om ej annat följer av lag och för nOCKOJIbKy 3X0 He npOTHBOpeBHT fattning i den mottagande staten 3aKOHaM h npaBimaM rocynapcTBa nperörande områden, till vilka tillträde öbiBaiiHH o paiioHax, Bbe3H b KOTOpbie är förbjudet eller underkastat in 3anpemaexca hhh orpaHHHHBaexca no skränkningar av hänsyn till statens cooöpaxeHHBM rocyflapCTBeHHOH öe30säkerhet, skall konsul tillåtas att re naCHOCTH, KOHCyjlbCKOMy flOJDKHOCTHO-
sa fritt inom konsulatsdistriktet för My jnmy AOJnKiro pa3pemaTbca eBoöoa-
fullgörande av sina tjänsteåliggan ho nepeuBHraxbca b npeaeaax ero koh den. eyjibCKoro onpyra ana BbinojineHiia hm cbohx cjiyaceÖHbix oöasaHHOcreH.
Artikel 17 CTaTba 17 1. Konsul och konsulattjänsteman 1. KoHcyjibCKoe aoaacHocxHoe jihuo som ej är medborgare i den motta H COTpynHMK KOHCyjlbCTBa, KOTOpbie He gande staten må ej inför den motta aBJiaioTca rpa^aanaMH rocyaapcxBa npegande statens domstolar eller admi öbiBaHHa, He noajieacax iophchhkhhh hh nistrativa myndigheter ställas till CyaeÖHbIX, HH aflMHHHCXpaXHBHbIX BJiasvars för handlingar utförda i tjäns cxeö rocyaapcxBa npeöbiBaHHa 3a neöten. cxBna, coBepuiaeMbie hmh npH BBinoa- HeHHH cjiyaceÖHbix cjiyiiKHHH. 2. a) Den sändande staten äger 2. a) npeacxaBJiaeMoe rocyaapcxBO häva konsuls eller konsulattjänste Moacex oxKa3axbca ox HMMyHHxexa ox mans immunitet i vad avser lagfö- lOpHCflHKPHH KOHCyJIbCKHX HOJDKHOCXring. Sådant hävande skall alltid va HblX JIHU HJIH COXpyflHHKOB KOHCyjIbCXBa; ra uttryckligt. h xaKOH oxKa3 bo Bcex cjiyaaax aoroiceH öbixb onpeaejieHHO b bi p a jk en h bi m . b) Hävande av immunitet i vad b) Oxxa3 ox HMMyHHxexa ox lOpHCHHKavser lagföring i tvistemål eller ad n,HH no rpaacaaHCKHM h ajiMHHHCxpaxnBministrativa mål skall ej anses inne hwm aeJiaM He 03Haiaex oxKa3a ox bära hävande av immuniteten i vad HMMyHHxexa b oxHomeHHH ncnojiHeHHa avser verkställighet av domen, för pemeHHa, ana a ero xpeöyexca ocoöbin vilket särskilt hävande fordras. OXKa3.
Artikel 18 Cxaxba 18 1. Konsul må ej inom den mot 1. KoHcyjibCKoe aoJUKHOCXHoe jihuo tagande statens område hållas i häk He nouJie>KHX Ha xeppHxopHH rocyaapte eller berövas sin frihet i någon cxBa npeöbiBaHHa hh apecxy, hh Jiiimeannan form i avbidan på eller under HHIO CBOÖOabl B JIIOÖOH apyrOH (})OpMe rättegång rörande handling, som ao huh b xeHCHMC cyaeÖHoro nponecca b han begått utom tjänsten, såvida han oxHomeHHH aeäcxBHH, coBepmeHHbix hm ej anklagas för grovt brott, varå en He npn HcnoaHeHHH cayaceÖHbix oöa3aHligt den mottagande statens lag kan Hocxefi, ecnn oho He oÖBHHaexca b följa frihetsstraff i minst fem år. coBepineHHH xhjkkoxo npecxynaeHna, BaeKyiuero b cooxBexcxBHH c 3aKOHoaaxejibcxBOM rocyaapcxBa npeöbiBaHHa jiuineHHe eBoöoabi cpoKOM He MeHee naxH Jiex.
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968 21
Undantag från denna bestämmelse McKjiKvieiuie H3 axoro nojioaceuHa är möjligt på begäran av den sän bo 3 mo 2 cho no npocböe npencxaBjiaedande staten eller med dess sam Moro rocynapcxBa hjih c ero corjiacua. tycke. 2. Medlemmar av konsuls familj 2. Hjienbi ceMbH KOHcyjibCKoro nojiacsom bor hos lionom skall, förutsatt HocTHoro Jiupa, ecjiu ohh ne aBJiaioxcH att de ej är medborgare i den mot rpaacnanaMH cTpaHbi npeöbiBainia u tagande staten, åtnjuta personlig npoKHBaiOT BMecTe c hhm , nojib3yioxcH okränkbarhet i samma utsträckning JIHHHOH HenpHKOCHOBeHHOCTbK), KaK H som konsuln. KOHcyjibCKoe nojiaoiocxHoe jihuo .
Artikel 19 Cxaxba 19 1. Konsul må i rättsvårdens in 1 . KoHcyjibCKoe nojiamocxHoe jihuo b tresse villfara en begäran av domstol HHTepecax npaBOcynna, no npocböe atl han skall avlägga vittnesmål. cyaa, Moacex jiarb cBHAerejibCKHe noica- Därvid må han dock avböja att vitt 3 aHHH. Ilpil 3XOM, OflHaKO, OHO MOJKeX na om något som ligger inom ramen OTKa 3 aibca uaBarb noKa 3 anmi oxhoch -
för hans tjänsteåligganden eller i TejibHo Tor o, hto HaxouHTca b paMKax ero
egenskap av sakkunnig uttala sig cjiyxeÖHOH /ieaTejiLnocxn, a TaioKe naom innehållet i den sändande sta BaTb noKaaauHH b KaaecxBe aiccnepxa no tens lag. Inga tvångsåtgärder må 3 aKOHonaTejibCTBy npencTaBjiaeMoro rovidtagas för att förmå konsul att cynapcTBa. Opinmue KaKHx-Jinho Mep vittna eller inställa sig i domstol för b nejiax npHHyacneHHa KOHcyjibCKoro detta ändamål, och ingen påföljd nojDKHOCTHoro JiHua /lanaxb noKaaamia
skall åläggas honom för underlåten hjih HBHTbca juni 3 toh nejrn b cyn, a
het att vittna eller att inställa sig i xaioice npHBjieaeHHe ero k oxBexcxBeHdomstol. hocth b cjiyaae onca 3 a ot nain noica 3 ahhh hjih ueMBKH b cyn He AOnyCKalOTCH. 2. När konsul efterkommer en an 2. B cjiynae corjiacHa KOHcyjibCKoro modan att avlägga vittnesmål, skall AOJiHCHOCTHoro JiHua nar b cBHnexejiballa skäliga åtgärder vidtagas för att CKiie noKa3anHa npennpHHHMaioxca Bce undvika att hans tjänsteutövning pa3yMHbie inaru b nejiax H 36 eacaHHa störs. I fall där det är tillåtligt och noMex b paooxe KOHcyjibCKoro aojixc möjligt må vittnesmålet avges, munt HoeTHoro Jinna. B cjiyaaax, Korna axo ligen eller skriftligen, på konsulatet AOnyCTHMO H B03M05KH0, yCTHbie HJIH eller i konsulns bostad. nHCbMeiiHbie CBHnexejibCKHe noKa3aHHH MoryT 6 biTb naHbi b KOHcyjibCTBe hjih Ha KBapTHpe KOHcyjibCKoro nojDKHocxHoro jinna.
3. Konsulattjänsteman äger avbö 3. COTpyAHHK KOHCyjIbCTBa MOHCeT
ja att avlägga vittnesmål rörande så OTKa 3 aTbca naBaxb cBunexejibCKHe noicadant som ligger inom ramen för 3 aHHa oxHocHxejibHo xoro, nxo Kacaexca tjänsteåligganden. cjiyaceÖHOH /leaxejibiiocxH. 4. Konsul och konsulattjänste 4. KoHcyjibCKoe nojiacHoexHoe jihuo man, som ej är medborgare i den HJIH COXpyflHHK KOHCyjIbCXBa, eCJIH OH He mottagande staten, skall vid avläg HBJiaexca rpaacnaHHHOM rocynapcxBa gande av vittnesmål ha rätt att av npeöbiBaHHH, naBan cBHnexejibCKHe nogiva vittnesförsäkran i stället för ed. Ka3aHHH, MOJKex BMecxo npucara naxb 3aBepeHHe. 5. Bestämmelserna i denna artikel 5. IIojioKeHHH HacxoaiueH cxaxbH skall äga tillämpning på såväl rätte- oxhochxch Ka k k cynoiipoH3BOflcxBy, 2f —Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 28
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
gång inför domstol som förfarande TaK n k npoH3BOACTBy, coBepmaeMOMy
inför administrativ instans. aflMHHHCTpaTHBHbIMH BJiaCTHMH. 6. Bestämmelserna i denna artikel 6. IIojioaceHHa HacToamen CTaTbH coskall i tillämpliga delar gälla även OTBeTCTBeHHO npHMCHHIOTCH H K HJieHaM medlemmar av konsuls eller konsu ceMeii KOHcyjibCKiix /lojDKHocxnbrx jihh lattjänstemans familj som bor hos HJIH COXpyflHHKOB KOHCyilbCTBa. eCJIH OHH honom, förutsatt att de ej är med npoacHBaioT BMecTe c hhmh h He hbjih borgare i den mottagande staten. iotch rpa5K,n;aHaMH rocy.xapcxBa ripeöbi- BaHHH. Artikel 20 OraTbH 20 1. Konsul skall i den mottagande 1. KoHcyjibCKoe aojoKHocxHoe jihho staten vara befriad från skyldighet ocBo6o>KflaeTca b rocyziapcTBe npeöbiatt göra tjänst vid försvaret och från BaHHH ot cjiyncöbi b BoopynceHHbix
allmän tjänsteplikt av varje slag. CHJiaX H OT Bcex BHflOB npHHyHHTeJIbHblX
noBHHHOcTeii. 2. Bestämmelserna i denna artikel 2. IIojioaceHHH nyHKTa 1 iiaciosmen mom. 1 skall även gälla konsulat CTaTbH pacnpocipanaioxcH TaioKe Ha tjänstemän och medlemmar av kon COTpyHHHKOB KOHCyjIbCTBa H HJieHOB suls eller konsulattjänstemans fa ceMeii KOHcyjibCKoro hojukhocthoto jih milj som bor hos honom, förutsatt ua h coTpyflHHKOB KOHcyjibCTBa, npoacnatt de ej är medborgare i den mot BaionrHx BMecTe c hhmh , npn ycjioBHH, tagande staten. HTO OHH He HBJ1HIOTCH rpaiK/iaHaMH rocyziapcTBa npeSbiBanna.
Artikel 21 CTaTbH 21 Konsul eller konsulattjänsteman KoHcyjibCKoe flOJIKHOCTHOe J1HU0 HJIH och medlemmar av hans familj som coTpyjjHHK KOHcyjibCTBa, a TaKHte HJieHbi bor hos honom skall ej vara under hx ceMeii, npo>KHBaiomHe BMecTe c kastade i den mottagande staten gäl HHMH, OCBOÖOHCflaiOTCH OT BbinOJIHeHHH lande lagar och förordningar röran Bcex TpeöoBaHHii, npejiycMoxpeHHbix 3ade registrering av utlänningar, uppe KOHaMH h npaBHJiaMH rocyjiapcTBa npehållstillstånd och andra liknande öbiBaHHH, OTHOcHTejibHO perHCTpaiiHH, frågor. nojiyaeHHH pa3pemeHHH Ha HCHTejibCTBO h HHbix nofloÖHbix TpeöoBaHHii, npezib- HBJiaeMblX K HHOCTpaHHaM.
Artikel 22 CTaTbH 22 1. Den sändande staten skall vara 1. IlpejicTaBjiHeMoe rocyaapcTBO ocbo befriad från skatter och avgifter av öoHCjraeTCH rocyjiapcxBOM npeöbiBaHHH alla slag avseende mark, byggnader OT KEKHX-JIHÖO HaJlOTOB HJIH HHbIX nofloöeller delar av byggnader, som ägs Hbix cöopoB jnoöoro BHjja Ha 3eMejibeller hyrs av den sändande staten Hbiö yaacxoK, 3/iaHHH hjih nacTH 3#aHH0, och som används uteslutande KOTOpbie HBJIHIOTCH COÖCTBeHHOCTbK) npeflCTaBJiHeMoro rocynapcTBa hjih apeHnyioTCH hm h Hcnojib3yK)TCH hc - KJIIOHHTeJIbHO a) för konsulatets verksamhet el a) flJIfl HejTCH KOHcyjibCTBa HJIH jkhjioto ler såsom bostad för konsulatchefen; noMemeHHH raaBbi KOHcyjibCTBa; b) såsom bostad för annan kon b) flJiH >KHJibix noMemeiraii ppyrux sul än konsulatchefen eller konsu- KOHCyjIbCKHX JIOJIHCHOCTHblX JIHH, KpOMe lattjänsteman, i den utsträckning TJiaBbl KOHcyjibCTBa, H COTpyjIHHKOB
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 23
som sådan befrielse av den motta KOHCyjIbCTBa B TaKOM >K‘C OÖBCMe, B gande staten beviljats eller kan kom KaxoM TaKoe ocBoöoacneHHe npe/iocxaBma att beviljas en tredje stat och JiaeTca hjih MoaceT 6bm> npeAOCTaBJieHO under förutsättning av ömsesidighet. rocy/iapTCBOM npe6biBanu5i TpeTbeMy rocyaapcTBy, — Ha ochobc B3aHMHOCTH. 2. Bestämmelserna i denna artikel 2. IIojio>KeHHH nyHKTa 1 nacroameii mom. 1 gäller ej skatter eller avgif CTaTBH He othochtch k yiuiaTe 3a KOHter som utgör vederlag för lämnade KpeTHbie BHflbl OÖCJiyjKHBaHHH. särskilda tjänster.
3. Skattebefrielse som avses i 3. OcBoöoacAeHHe ot HanoroB, koto denna artikel mom. 1 gäller ej såda poe npenycMaTpuBacToi b nyHKTe 1 na skatter och avgifter, som enligt HacToameö CTaTBH, He pacnpocxpaHaden mottagande statens lag skall er eTca Ha TaKHe iiajiorH h cöopti, koto läggas av den som ingått avtalet med pblMH B COOTBeTCTBHH C 3aKOHOJiareHbden sändande staten eller med den ctbom rocyaapcTBa npeöbiBamiH oöjianas ombud. raiOTca Jinua, aaKJUoxaioimie coraame- Hue c npeacTa b . x ae mmm rocy^apcTBOM HJIH JIHIIOM, /ICHCIByjOLIIMM OT eTO HMeHH. Artikel 23 CTaTba 23 Ingen skatt eller liknande pålaga, Focynapci bo npeöbmaHua He oöjiaför vilken skattskyldighet enligt lag raeT h He B3HMaeT HHKaKnx HajioroB eljest skulle åvila den sändande sta HJIH HHbIX rioaoÖHbix cöopoB Jiioöoro ten, må uttagas eller uppbäras i den BHHa C HBHHCHMOrO HMyHICCTBa, HBJIHIOmottagande staten för den sändande IJiexOCH COOCTBCHHOCTblO npe#cTaBjiaestatens förvärv, ägande, innehav el moto rocyaapcTBa hjih naxoaameroca b ler nyttjande av lös egendom som ero BjiafleHHH hjih nojib30BaHHH h är avsedd för konsulatets verksam Hcnojib3yeMoro ajih iiejieö KOHcyjibCTBa, het. a TaKHce b cbh 3 h c npiroGpeTeHueM Taicoro HMymecTBa, BbinjiaauBaTb Koxopbie b hhom cjiyaae npencraBJiaeMoe rocy- AapcTBO 6buio 6bi o6a3aHo Ha 3aKOHHOM OCHOBaHHH.
Artikel 24 CTaTba 24 Konsuler och konsulattjänstemän KoiieyjIbCKHM flOJIHCHOCTHblM JIHIiaM, och medlemmar av deras familjer coTpyAHHKaM KOHcyjibCTBa h npoacHBasom bor hos dem skall, om de ej är kjiiihm BMecTe c hhmh HJicuaM hx ceMeii, medborgare eller stadigvarande bo KOTopwe He aBjiaiOTca xpajKaauaMH satta i den mottagande staten och ej rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocToaHHO utövar privat förvärvsverksamhet i He npo/KHBaior b xocyjiapcxBe npeöwdenna stat, åtnjuta samma befrielse BaHna h KOTopwe He 3aHHMaioTca aacTfrån skatter och andra liknande på hoh AeaTejiBHocTbio c uejibio nojiyaeHHa lagor som motsvarande personal vid npnöbuui b 3 tom rocynapcxBe, npefloden sändande statens beskickning. CTaBjiaeTca TaKoe ace ocb o6oacAeHHe ot HajioroB hjih apyrnx nonoÖHbix cöopoB, KOTopoe npeaociaBjiaercH cooTBeTCTBylomeMy nepcoHajiy juxnjioMafHHecKoro npeACTaBHTejibCTBa npeacTaBjiaeMoro rocyaapcTBa.
24 Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968
Artikel 25 CraTba 25 Om konsul eller konsulattjänste B cjiyaae CMcpxn KOHcyjibCKoro jiojt /Kman eller medlem av hans familj HocTHoro jinua hjih coxpymiHKa koh som bor hos honom avlider och ef cyjibCTBa, hjih ijieiia ero ceMbH, npoacnterlämnar lös egendom i den motta isatomero BMecTe c hhm , ocxaBmeeca b gande staten, skall ingen skatt eller rocyxiapcxBe npeöbiBaHHa nocjie ero liknande pålaga av något slag utta CMepTH flBHHCHMOe HMymeCTBO OCBOÖOaCgas eller uppbäras i den mottagan aaeTCH rocyaapcTBOM npeöbiBaHHa ot de staten för sådan egendom, förut OÖjIOXeHHS H B'3H ViaiiHXI KaKHX-JIHÖO satt att den avlidne ej var medbor HajIOrOB HJIH HHbIX HO/IOÖHblX CÖOpOB gare i den mottagande staten och att jiioöoro Biuia, ecjiH yMepniHH He HBjiajica egendomen finns i denna stat uteslu rpaiKflaHHHOM rocy/xapcxBa npeöbiBaHHa tande till följd av att den avlidne h ecnn yKa3aHHoe HMymecTBo naxoHHTCH vistades där i egenskap av konsul b rocynapcTBe npeöbiBaHHa hckjiiohh eller konsulat tjänsteman eller som TejIbHO B CB33H c npeöbiBaHHeM B 310 M medlem av konsuls eller konsulat rocyaapcTBe yMepmero b KaaecTBe koh tjänstemans familj. cyjibCKoro nojiacHOCTHoro jinua hjih coTpyaHHKa KOHcyjibCTBa, hjih xjiena ceMbH KOHcyjibCKoro flOJiauiocTHoro jih ua HJIH COTpyflHHKa KOHcyjibCTBa.
Artikel 26 CraTba 26 1. Samma befrielse från tullar och 1. Bce npeiiMCTbi, BKjnoaaa aBTOMOandra skatter av varje slag utgående 6 HJIH, BB03HMbie HCKJ1 lOHHTejlbHO HJIH på eller med anledning av varuinför- cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa KOHcyjibCTBa, sel, som beviljas för föremål inför ocBoöojKjiaioTca ot TaMoaceHHbix nomda av den sändande statens beskick jihh h HHbix HajioroB jiioöoro BHAa, ning i den mottagande staten för dess HajiaraeMbix b cbh 3 h c bbo 3 om hjih no officiella bruk, skall beviljas för alla npHHHHe BB03a, TaK ace Ka k h npejiMexbi, föremål, inbegripet motorfordon, som BB03HMbie ana cjiyaceÖHoro nojib30BaHHa införs uteslutande för konsulatets nHnjioMaTHHecKoro npeacTaBHTe.xbCTBa officiella bruk. npeflCTaBjiaeMoro rocynapCTBa b rocynapcTBe npeöbiBaHHa. 2. Konsuler och konsulattjänste 2. KoHCyjIbCKHM AOJiaCHOCTHblM JIHmän och medlemmar av deras famil naM, coTpynHHKaM KOHcyjibCTBa h HJiejer som bor hos dem skall, om de ej HaM hx ce Me ii , ripoacHBaiomHM BMecTe c är medborgare eller stadigvarande hhmh , ecjiH ohh He aBJiaioTca rpaacnabosatta i den mottagande staten och HaMH rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih ej utövar privat förvärvsverksamhet nocTOHHHO He npoacHBaioT b rocynapi denna stat, åtnjuta befrielse från cTBe npeöbiBaHHa h ne 3aHHMaiOTca tullar och andra skatter av varje nacTHOH neaTejibHocTbio c nejibio nojiyslag i samband med varuinförsel i xeHus npHÖbuiH b 3 tom rocynapcTBe, den utsträckning som sådan befriel npeaocraB.xaeTca ocBoöoacneHHe ot Tase beviljas motsvarande personal vid MoaceHHbix nouuiHH hjih npyrax najioroB den sändande statens beskickning. jiioöoro BHjia, HajiaraeMbix b CB33H c BB030M npeflMeTOB B tom oöbeMe, B KaKOM Taxoe ocBoöoacneHHe npenocTaBnaeTca cooTBeTCTByiomeH KaTeropHH nepcoHana n h n j r o m a t h h e ck o r o npencTa- BHTejibCTBa npencTaBjiaeMoro rocy/iap- CTBa.
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968 25
Artikel 27 CTaTba 27 Det åligger alla som tillerkänns Bce anu,a, KOTopwM coraacno HacToprivilegier eller immunitet enligt amefi KoHBenuHM npeaocTaBaaioTca npudenna konvention att, om det ej in BHJieruH h HMMyHHTeTbi, o6a3aHbi 6e3 kräktar på deras privilegier och yipepöa aaa hx npuBi-uicruH h HMMymiimmunitet, iakttaga den mottagande TeTOB yBaacaTb 3aKOHbi h npaBHaa rocystatens lagar och förordningar, inbe aapcTBa rrpeöbiBaiiHa, BKJUoaaa 3aKOHbi gripet dem som angår reglering av h npaBHJia peryjiupoBaHHa ABnacemiH trafik och försäkring av motorfor TpaHcnopia h CTpaxoBairaa aBTOModon. ÖHjieii.
Kapitel IV. Konsulära uppgifter Pa3fleji IV. Koiicy.ibCKHe cjjyiiKpiiii
Artikel 28 CTaTba 28 1. Konsul har rätt att inom kon 1. KoHcyjibCKoe aoaacHocraoe ai-mo sulatsdistriktet fullgöra de i detta HMeeT npaBO b npeaeaax KOHcyjibCKoro kapitel angivna uppgifterna. Konsul oxpyra BbinojiHaTb (jjyHKpuH, yKa3aHHbie må dessutom fullgöra andra offi b nacToameM pa3aeae. KoHcyjibCKoe
ciella konsulära uppgifter, förutsatt AOJiacHocTHoe anno MoaceT, KpoMe Toro,
att de ej strider mot lagen i den Bbinojiiiarb u HHbie oiJmuHaabHbie koh mottagande staten. cyjibCKKe (jiynKmm, ecaa ohh He riporn- BopeaaT 3aKOHoaaTeabCTBy rocyaapcTBa npeöbiBaHna. 2. För fullgörandet av sina upp 2. B CBa3H c HcnojraeHHeM cbohx gifter må konsul muntligen och (jryHKpHH KOHcyabCKoe aonamocTiroe an skriftligen göra framställningar till no MoaceT oöpamaTbca nncbMemio Man vederbörande myndigheter inom yCTHO K KOMneTeHTHbIM BaaCTAM KOHkonsulatsdistriktet. cyabCKoro oxpyra.
Artikel 29 CTaTba 29 Konsul har rätt att KoHcyabCKoe aoaacHocTHoe amro HMe eT npaBo: a) skydda den sändande statens a) 3anr,HinaTb npaBa h HHTepecbi npeaoch dess medborgares rättigheter CTaBaaeMoro rocyaapcTBa, a Taicace ero och intressen, såväl individers som rpaacaaH, Biuiioraa ropHAHaecKHx ann; juridiska personers; b) främja utvecklingen av de b) coneHCTBOBaTb pa 3 BHTHio Toprokommersiella, ekonomiska, kulturel BblX, 3 KOHOMHHCCKHX, KyabTypHbIX H la och vetenskapliga förbindelserna HayaHbix CBB 3 CH Meacay npeacTaBaaeMbiM mellan den sändande och den mot rocyaapcTBOM h rocyaapcTBOM npeöbitagande staten; BaHHa; c) i övrigt befordra utvecklingen c) HHbIM 0Öpa30M CITOCOÖCTBOSaTb av de vänskapliga förbindelserna pa3BHTHK) apyacecTBeuHbix OTHomemm mellan den sändande och den mot Meacay npeacTaBaaeMbiM rocyaapcTBOM tagande staten. h rocyaapcTBOM npeöbiBaHna.
Artikel 30 CTaTba 30 Konsul har rätt att KoucyabCKoe aoaacHocTHoe anno HMe eT npaBo:
26 Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968
a) föra register över sitt lands a) BecTH yieT rpax^an CBoero rocymedborgare och utfärda och för napcxBa h BbinaBaTb hm hjih npo.no nr h länga pass och andra identitetshand poBaTb nacnopTa h mibie ynocTOBeperoia lingar för dem; uhmhocth ; b) för egna och andra länders b) BblflaBaTb CBOHM HJIH HHOCTpaHHbIM
medborgare samt statslösa utfärda rpaxcnanaM, a TäK>Ke jinpaM 6e3 rpaac-
inrese-, utrese- och genomresevise- AaHCTBa Bbe3flHbie, Bbie3aHbie h TpaHringar till den sändande staten. 3HTHbie BH3bi npeacTaBjiaeMoro rocyaap- CTBa. Artikel 31 CraTba 31 1. Såvitt den sändande statens 1 . KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe jämo, lagstiftning det medger har konsul nocKojibKy 3aKOHoaaTejibCTBO rocyaaprätt att CTBa npeébiBaiiHH ynonHOMOHHBaeT ero Ha 3 to , HMeeT npaBo: a) upprätta födelse- och dödsbevis a) cocTaBJiHTb aKTbi poacaeHHH h för sitt lands medborgare; CMepTH rpaacaaH cBoeii CTpaHbi;
b) förrätta vigslar och registrera b) perHCTpnpoBaTb öpaKH, a TatoKC skilsmässor, när båda personerna är pacTopaceHHe öpaKOB b cnyaaax, k o ra a medborgare i den sändande staten. oöa Jirma siB.njuoxca rpax<aanaMH ripeacraB.nneMoro rocyaapcTBa.
2. Giltigheten av de av konsul 2. fleHCTBHTejibHOCTb coBepmeHHbix vidtagna, i mom. 1 i denna artikel KOHCyabCKHM aOJI/KHOCTHbIM JIHH 0 M aK-
nämnda åtgärderna bestämmes i tob , nepeaHCJieHHbix b nyHKTe 1 nacron-
den mottagande staten uteslutande ineä CTaTbH, b CTpaHe npeöbiBaHHa koh -
av lagen i denna stat. cyabcicoro aoniKHOCTHoro jnma onpenen-
aeTca HCK.noHnreabHO 3 aK 0 HaMH CTpa-
hh npeöbiBaHHa.
Artikel 32 CraTba’32 Konsul har rätt att KoHCyjIbCKOe aOTOKHOCTHOe jihho HMeeT npaBo: 1. upprätta, bevittna, identifiera, 1 . CocTäBjiaTb, yaocTOBeparb, HaeHbestyrka, legalisera eller eljest vid THtJjHpHpoBaTb, 3 aBepaTb, jierajiH 30 BaTb taga erforderliga åtgärder för att be h cosepmaTb apyine aeHCTBHs, KOTopbie kräfta giltigheten av handlingar av MoryT 0 Ka 3 axbcn HeoöxoaHMbiMH, ana rättslig natur eller kopior därav, in Toro, HTOöbi caeaaTb aeiicTBHTeabHbiMH
begripet kommersiella handlingar, aoKyMeHTbi lopnaHnecKoro xapaKTepa
förklaringar, registreringar, testa- HJIH HX KOnHH, BKHIOHaa KOMMepaecKHe mentariska förordnanden och avtal, aoKyMeHTbi, 3 a»BJieHHa, pcrHcrpamnf,
på begäran av 3 aBeiu,aTejibHbie pacnopaacemia h koh -
TpaKTbi no npocböe:
a) person, oavsett medborgarskap, a) HHua nioöoro rpaacaaHCTBa ana för användning i den sändande sta Hcnonb30BaHHH b npeacTaBJiaeMOM ro-
ten eller enligt denna stats lag, eller cyaapcTBe nan coraacHo 3aKOHoaaTenb-
CTBy 3Toro rocyaapcTBa; b) medborgare i den sändande b) rpa>KaanHHa npeacTaBjiaeMoro ro
staten för användning utanför den cyaapcTBa ana Hcnonb30BaHHa BHe ototo
na stat; rocyaapcTBa. 2. översätta handlingar och be 2. IlepeBoaHTb aoKyMeHTbi h yaocTOstyrka översättningar; BepaTb npaBHnbHocTb nepeBoaoB.
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968 27
3. från medborgare i den sändan 3 . ripHHHMäTb Ha xpaHeHue ot rpaac-
de staten för förvaring mottaga flaH np e;iCT a b ji hc m o r o rocynapciBa po-
handlingar, pengar, värdeföremål KyMeHTbi, flenbru, neniiocTH h npyroe och andra tillhörigheter . npunan.rie>Kaujee hm HMymecTBO.
Artikel 33 CTaTbH 33
1. Då handlingar som avses i ar 1. Korna /lOKyMenxBi, ynoMHuvi bie
tikel 32 mom. 1 och 2 erfordras för b nyHKTax 1 h 2 CTaTbH 32 , xpeGyioxcn
användning i den mottagande staten fljra ncnojib30Bamifl b rocynapci Be npeeller enligt denna stats lag, skall öbiBaHua hjih coraacHO 3aKOHonaxe.xbdenna stats myndigheter erkänna CTBy 3Toro rocynapcxBa, to anacTH deras giltighet i den utsträckning 3Toro rocynapcxBa aojdkhm npH3naBaTb som det är förenligt med lagen i den hx /xeHciBHTejibMOC'ib b toh Mepe, b mottagande staten. KaKoii 3 to coBMecTHMo c aaKOHonaxejXbctbom rocynapcTBa npeöbiBaHHH. 2. Dokument, kopior, översätt
ningar eller utdrag som är avsedda 2 . JdoKyMenibi, kohhh , iiepeBO/ibi hjih
att företes för myndigheter i den BbimicKH, KOTopbie oynyx npenbHBJiHTbmottagande staten, skall vara legali ch BjiacxsM rocynapcTBa npeöbiBanHH,
serade, om så erfordras enligt lagen HOJDKHbl ÖbITb JierajIH 30 BaHbI, eCJIH 3 TO mottagande staten. Tpeöyexca no 3 aKOHaM rocynapciBa
npeöbiBaHHH.
Artikel 34 CTaTbH 34
Vederbörande myndigheter i den KoMneTeHTHbie BJicaTH rocyaapciBa mottagande staten skall snarast npeöbiBanHH yBenoMjiHioT, Ka k m o jk no möjligt underrätta konsulatet när CKopee, KOHcyjibCTBO o CMepTH rpaacnaperson som är medborgare i den sän HHHa TipencTaBjiHeMoro rocy/iapcxBa; dande staten avlidit; dödsbevis för cBHfleTejibCTBO o CMepTH rpa/KnaiJHHa den avlidne skall kostnadsfritt till npenci äBjTHC-Moro rocy/iapcxBa hojthcho ställas konsulatet. SecnJiaTHO ri penociaBjuiTbca KOHcyjib- CTBy.
Artikel 35 CTaTbH 35 1. Då medborgare i den sändande 1 . B cjiyiae, ecnn rpaacflaHHH npencxaB-
staten har rätt till eller gör anspråk jiaeMoro rocynapcxBa HMeeT npaBo hjih på andel i egendom som avliden per npeTeHflyeT Ha no nio b HMymecTBe, son, oavsett medborgarskap, efter ocTaBmeMCH b rocynapcxBC npeöbiBanHH lämnat i den mottagande staten, och nocjie CMepTH jiima moöoro rpaxcnaHom nämnda medborgare ej befinner ctbb , h ecnn oh He naxoHHTCH b rocysig i den mottagande staten eller är flapcTBe npeöbiBaHHH h He npe/icTaBJieii på annat sätt representerad i denna HHbiM o6pa30M b 3 tom rocynapcxne, TO stat, skall vederbörande konsul vara KOHCyjIbCKOe nOJDKHOCTHOe JIHIIO HMeeT behörig att företräda medborgaren i npaBo npencTaBJiHTb HHTepecbi Taxoro samma utsträckning som om full rpa>KHanHfia b toh »ce Mepe, xaic ecnn makt av honom utfärdats för kon 6bi hm 6buia Bbrnana KOHcyjibCKOMy suln. Sådant ställföreträdarskap upp flOJiHCHocTHOMy jiHuy noBepeHHOCTb. Tahör att gälla från den tidpunkt då Koe npencTaBHTejibCTBo npeKpamaeTCH konsuln underrättats om att veder c toto MOMeHTa, KaK KOHcyjibCKoe nojiacbörande bevakar sina intressen i HOCTHOe J1HHO nOJiyHHT CBefleHHH o den mottagande staten antingen tom , hto naHHbrä rpaacnaHHH 3ain,HmaeT själv eller genom ett vederbörligen cboh HHTepecbi b TocynapcTBe npeöbiBa-
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
utsett ombud. HHfl JIHÖO JIHHHO, J1HÖO Hepe3 COOTBeTCT-
ByiomHM oöpa30M Haanaiemioro /ioBepeHHoro Jinpa.
2. Om medborgare i den sändande 2. E cjih rpaacflamm npcAcraBJise.Moro staten, som ej har hemvist i den mot rocyaapcTBa, He hmcbiiihh MecTOÄHTejibtagande staten, avlider i den senare CTBa b rocyflapcTBe npeöbiBaHHH, yiviep staten under resa, skall konsuln va b 3 tom rocypapcTBe bo BpeMH noeiincn, ra behörig att i enlighet med lagen TO KOHCyjIbCKOe AOJl/KHOCTHOC JIHUO i den mottagande staten omhänder HMeeT npaBO pacnopaacaTbca npniiaptaga den avlidne tillhöriga penning jieacaBinHMH eMy zienbraMH h Bema.viH, ar och lösören, som den avlidne in KOTOpbie yMepiIIHH MMejI UJIH JIHHHOTO nehade för personligt bruk. !T0JIb30BaHHH, B COOTBeTCTBHH C 3aKOHO- AaTejibCTBOM rocyuapcxBa npeöbiBaHua. 3. Om konsul gör bruk av den be 3. E cjih KOHcyjibCKoe pojBKHOCTHoe hörighet ifråga om ett dödsbo som jihuo ocymecTBJiaeT npaBa, npepycMOTstadgas i denna artikel skall han peHHbie nacTosmjeii cTaTbeii, b oTHornemed avseende härå, utan hinder av hhii HacjTCACTBCHHoro HMymecTBa, TO bestämmelserna i artiklarna 17 och Ha Hero b uacTH, KacaiomcMca ocymecT- 19, vara underkastad den mottagan BjieHHH 3 thx npaB, p a c n p o er p a h a e t c a, de statens domstolars civilrättsliga HecMOTpa Ha nojioaceHHH cTaTeii 17 h 19, jurisdiktion. rpaiKpaucKaa lopucjuiKUHa cypoB rocy- AapcTBa npeobiBaiiHa.
Artikel 36 CTaTba 36 Konsul må för medborgare i den KOHcyjibCKoe poJBKHOCTHoe jihuo mo sändande staten, som ej befinner sig >KeT ot HMeHH rpaxcuaHHHa npeflCTaBJiai den mottagande staten, från dom eMoro rocyaapcTBa, ecjia TaKOH rpaacstol, myndighet eller person mottaga AaHHH He HaxoAHTca b rocy/iapcTBe penningmedel eller annan egendom npeöbiBaHHa, npHHHMaTb ot cypa, BJiasom tillkommer sådan medborgare CTeM hjih OTfleiibiioro jinpa pen bni iijih till följd av någons död, inbegripet HHoe HMyipecTBO, npniiHTaiomnec>i sto andel i dödsbo, utbetalning enligt My rpaacpaHHHy BCPepcTBHe CMepTH lagstiftning om ersättning för olycks KaKoro-JiHÖo jiHira, BKJUonaa pojiio b fall i arbete och behållning av livför HacjiepcTBe, BbimiaTy KOMneHcamui b säkring. Vederbörande domstol, COOTBeTCTBHH C 3aKOHOpaTePbCTBOM O myndighet eller person må kräva att HecnacTHBix cjiyaaax Ha npoMBOpcTBc h konsuln skall efterkomma de före cyMMbi, npHBHTaioiHMecH no CTpaxoBaskrifter som den må ha meddelat HHK> 3KH3HH. CoOTBeTCTByiOmHH CyP, angående opraH BjiacTH hjih OTpejibHoe jihuo MoryT TpeöoBaTb, htoöh KOHcyjibCKoe UOJDKHOCTHOe JIHUO BbinOJIHHJIO ycjiobhh , KOTOpbie MoryT 6 bi t b npeunncaHbi b oTHomeHHH: a) företeende av fullmakt eller a) npepcTaBjieHHa poBepeHHOCTH hjih annat bemyndigande från ifrågava HHOTO nOJIHOMOHHH OT COOTBeTCTByiOrande medborgare i den sändande mero rpaxcpaHHHa npepcTaBjiaeMoro rostaten; cypapcTBa; b) förebringande av bevisning för b) npepbHBjieHHfl poKasaTejibCTB noatt penningmedlen eller egendomen jiyneHHH pener hjih hhoto HMyiuecTBa mottagits av nämnda person; yica3aHHbiM jihuom ;
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968
c) återställande av penningmed c) B 03 BpameHHa neiier hhh hhofo len eller egendomen i händelse av att HMymecTBa b cjiywae OTcyrcTBHH Taicoro sådan bevisning ej förebringas. AOKa 3 aTejn>cTBa.
Artikel 37 CTaTbH 37
1. Konsul skall ha rätt att föreslå 1. KoHcyjibCKoe nonnoiocTHoe hhho domstol eller annan behörig myndig HMeeT npaBo npe^jiaraib cynaM hjih het i den mottagande staten lämpli hhmm KOMneTeHTHMM BjiacTHM rocyga personer som förmyndare, vård flapCTBE npeöbiBaHHH JIHH, nOflXOHHIHHX nadshavare eller god man för med b KaiecxBe oneicyHOB hjih noneHHTejieii borgare i den sändande staten eller hjih rpa/Kiian npcjiCTaBJiHeMoro rocyför sådan medborgares egendom, när HapcTBa hjih hjih HMymecTBa tbkhx den står utan tillsyn. rpancflaH, Korna 3 to HMymecTBo ocTa- Jiocb 6 e 3 Han 3 opa. 2. Om domstolen eller myndighe 2. E chh cyn hjih KOMneTeHTHbie BJiacTH ten anser att föreslagen person av coHTyT, HTO npeHHoaceHHoe hhho no någon anledning ej är lämplig, må KaKHM-jiHÖo npHHHHaM HenpHeMJieMo, konsuln föreslå annan kandidat. TO KOHCyjIbCKOe HOJIHCHOCTHOe JIHHO
MoiKeT npeflJiaraTb npyryio Kannuna- Typy. Artikel 38 CTaTbH 38
1. Konsul har rätt att inom kon 1. KoHcyjibCKoe aonacHOCTHoe hhho sulatsdistriktet sätta sig i förbindel HMeeT npaBo b npenenax CBoero KOHcynbse med och träffa medborgare i den ckoto OKpyra BCTpenaTbCH h chochtbch sändande staten och att ge sådan C HIOÖbIM rpajKHaHHHOM IipeflCTaBHHmedborgare råd och allt slags bi eMoro rocynapcTBa, naBaib Tai<OMyrpa>Kstånd, däri inbegripet att vid behov HaHHHy coBeTbi h OKa3biBaTb BCHHecKoe föranstalta om att han erhåller rätts coHencTBHe, b union an b iieoöxonHMbix ligt biträde. cnynaHX npimarae Mep hjih oica3aHHH eMy npaBOBoii noMonin. 2. Den mottagande staten får ej 2. FocynapcTBo npeöbiBaHHH hhkohm på något sätt inskränka den sändan oöpa30M He orpaHHHHBaeT cHomenne de statens medborgares tillträde till rpaiKflaHHHa npeHCTaBHaeMoro rocynapkonsulatet eller sådan medborgares CTBa c KOHcynbCTBOM h HocTyn ero b möjligheter att meddela sig med KOHCyHbCTBO. konsulatet.
CTaTbH 39 Artikel 39
1 . KoMneTeHTHbie Bjiaci u rocynapcTBa
1. I fall då en medborgare i den
npeöbiBaHHH HeMenJieHHo yBenoMjiHioT
sändande staten arresterats eller an
KOHcyHbCKoe HOHHCHOCTHoe hhho npen-
hållits i annan form skall vederbö
CTaBHneMoro rocynapcTBa oö apecTe
rande myndigheter i den mottagan
hhh 3anep>KaHHH b hhoh (jiopMe rpaacna-
de staten omedelbart underrätta kon
HHHa npen,CTaBHHeMoro l ocynapcTBa.
suln därom. 2. I fall då en medborgare i den 2. KoHcynbCKoe nonacHOCTHoe hhho sändande staten arresterats eller an HMeeT npaBo iie3aMcnnrnenbHo nocehållits i annan form eller avtjänar THTb H CHeCTHCb C FpaHCHaHHHOM IipeHfängelsestraff skall konsuln ha rätt
CTaBHHeMoro rocynapci Ba, HaxoflHiHHM-
att besöka och meddela sig med ho ch non apecTOM hhh 3 anepHcaHHbiM b nom utan dröjsmål. De i detta mo
HHOH (jiopMe HHH OTÖblBaiOIHHM CpOK
ment nämnda rättigheterna skall ut- TiopeMHoro 3 äKnioiieHHH. ITpaBa, yrnnai!-
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
övas i enlighet med den mottagande Htie b nacTOfimeM nymcTe, flOJUKHbi statens lagar och förordningar, för OCymeCTBJIHTbCH B COOTBCTCTBHH C 3aKO-
utsatt dock att dessa lagar och för HaMH h npaBHJiaMH rocyuapcTBa npeordningar icke omintetgör dessa rät öbiBamiH npii ycjiOBHH, oäeuiko , ht o ynoMHHVTbie 3 aK 0 Hbi h npaBHJia He uojek -
tigheter.
hw aHHyjinpoBaTb sthx npaB.
Artikel 40 OraTba 40
1. Konsul äger lämna allt slags 1 . KoHcyjibcicoe flonacHocTHoe jämo bistånd och hjälp åt fartyg hemma HMeeT npaBO 0 Ka 3 biBaTb BcanecKoe cohörande i den sändande staten som /jeHCTBSie ii noMoiub cy/my npeacTaBjiaangör hamn eller annan ankarplats eMoro rocyaapcTBa, 3 ameame\iy b nopT inom konsulatsdistriktet. min upyroe mccto HKopnon ctohhkh cyaoB b npeflenax ero KOHcyjibCKoro
oKpyra. 2. Konsul må gå ombord på far 2. KoHcyjibCKoe / iojivkhocthoc jihuo jvameT noaHHTbca Ha 6opT cyflHa, kbk tyget så snart detta inklarerats. Be fälhavaren och besättningen skall TOJibKO cyflHy pa3pemeHO cBoöonHoe tillåtas meddela sig med konsuln. CHomeHHe c öeperoM, a KanKTan cyzma h H.rieHbi sKmiaxca MoryT CHOCHTbca c KOHCyjlbCKHM aOJiaCHOCTHHM JIHUOM.
3. Konsul äger påkalla bistånd av 3. KoHcyjibCKoe uojDKHOCTHoe jihho vederbörande myndigheter i den mot MoaceT oöpamaTbca 3 a noMombio k tagande staten vid fullgörande av si KOMneTeHTHbiM BJiacTBM rocynapcTBa na åligganden med avseende på far npeöbiBaHHH no BonpocaM, KacaiomnMca tyg hemmahörande i den sändande BbinojiHeHHa ero (jiyHKUHH b OTHomeHHH staten eller befälhavare och besätt cy^oB npeflCTaBJiaeMoro rocyuapcxBa, ningsmedlemmar på sådant fartyg. KanmaHa h hjtchob amnaaca sthx cyaoB. 4. Med fartyg hemmahörande i 4. rioa TepMHHOM «cyziHO» npeacTaB-
den sändande staten förstås i denna jiaeMoro rocyuapcTBa b HacToameii konvention fartyg som är registrerat KoHBemmH noHMMacxcH jnoöoe cyuHo, i hamn belägen i den sändande sta 3aperHCTpnpoBaHHoe b nopTy npeflcraBten; uttrycket inbegriper dock ej ör- jiaeMoro rocyuapcxBa; oxnaKO b nonalogsfartyg. THe «cyflHO» He bxouht BoeHHbie cyua.
Artikel 41 Crarna 41 1. Konsul äger inom konsulatsdi 1 . KoHcyjibCKoe aojnKHOCXHoe jihuo striktet : HMeeT npaBO b npexenax KOHcyjibCKoro oxpyra:
a) utan att därav följer någon in a) 6e3 ymepöa AJia npaB BJiacTen roskränkning av de befogenheter som cyuapcTBa npeöbiBaHHH paccxexoBaxb tillkommer den mottagande statens jnoöbie npoHcmecTBHa, HMeBnine MecTO myndigheter, undersöka händelser b nyTH Ha cyziax npexcxaBjiaeMoro rocysom inträffat ombord på fartyg flapcTBa, onpamHBaTb Kairaxaiia h hjic hemmahörande i den sändande sta hob 3KHiia‘/Ka cy/ina npexcTanjnieMoro ten under dess resa, förhöra befäl rocyuapcTBa, npoBepaxb cyflOBbie flOKyhavaren och medlemmar av besätt MeHTbi, npHHHMaTb jaHBTieiina othoch ningen, granska fartygets handling TejibHO njiaBaHHa cy/ma n MecTa Ha3Haar, upptaga förklaringar rörande far neHHa, a Taxace cnocoöcTBOBaTb Bxoay, tygets resa och destination och i öv Bbixony h npeöbiBaHHK) cyxna b nopTy; rigt underlätta fartygets angörande av, uppehåll i och avgång från hamn;
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968
b) förmedla anställning och av b) npHHHMaTi, Mepui no VBo/ibHemno skedande av befälhavare och med n nativiy KaniiTaHa hjih uren o b 3Kuna>Ka, lemmar av besättningen, förutsatt ecnn 3 to He npoinBopeHHT 3aKonoaaatt det ej är stridande mot lagen i TejibciBy rocyaapcTBa npeöbiBamiH; den mottagande staten; c) utan att därav följer någon in c) 6e3 yipepöa hjih npaB BjiacTeit skränkning i de befogenheter som rocyaapcxBa npeSbiBamia pa3pemaTb tillkommer den mottagande statens enopbi Meacfly KannTanoM n MuenaMH myndigheter, avgöra tvister mellan 3Knna>Ka, BKJiionaa enopbi, Kacaiomnebefälhavaren och medlemmar av be ch 3apaöoTHon nnaTbi n noroBopa o sättningen, inbegripet tvister röran HanMe, nocKoubKy sto npe/iycMaxpHde löner och arbetsavtal i övrigt, i BaeTca 3aK0H0flaTejibCTB0M npeacTaBden utsträckning som lagen i den JiaeMoro rocynapcTBa; sändande staten det medger; d) föranstalta om sjukhusvård och d) npimHMaTb Mepw no nenemno b liemsändning av befälhavare eller öojibHime m no penaTpnapnn KannTaHa medlem av besättningen; hjih njieHOB amnaaca cy;nia; e i mottaga, upprätta och bestyrka e) nonyaaTb, cocraBJiHTb hjih aaBcpaib förklaringar och andra handlingar fleKjiapapHH hjih ,apyrnc HOKyMeHTM, som föreskrivs i den sändande sta 11 peziy c m oxpei niiiie 3 a ko h o,aaTe ji bcx bom tens lag i vad avser fartyg. npencxaBjiaeMoro rocynapcxBa b otho - UieHHH CyAOB. 2. Konsul må, i den utsträckning 2. KoncyjibCKoe nojDKHOCTHoe jihho som lagen i den mottagande staten mojkbt , ecjiH sto no3BOJiaiOT 3aKOHbi det tillåter, inställa sig tillsammans iocynapcxBa npeöbiBaHiia, BwcTynaTb med befälhavaren eller medlemmar coBMecTHo c KanHTaHOM cyjnia hjih av besättningen inför denna stats HJieHaMH 3Knna»ca nepen cynavin h domstolar och myndigheter samt BjracTHMH 3Toro rocynapcTBa, OKa3bilämna dem allt slags bistånd och BaTb hm BCHxecKyio noMonjb, a TaKHce tjänstgöra som tolk i deras mellan- BbicTynaTb b KaieciBe nepeBoniHKa no liavanden med nämnda myndighe XiejiaM 3 thx jihh ne pen ynoManyxbiMH ter. BJiaCTHMH.
Artikel 42 CTaTba 42
1. I det fall att domstolar eller 1. B cjiynae, ecnn cyzibi hjih npyrne
andra behöriga myndigheter i den KOMneTeHTHbie BjiacTH rocynapcTBa npemottagande staten har för avsikt att öbiBaHHa HaMepeHbi iipennpunaTb KaKHeföretaga tvångsåtgärder eller att i jihöo npHHyjiHiejibHbie neHCTBMH hjih laga form verkställa undersökning Hanaib saKoe-jinöo ocjiHnHajibiroc pacombord på fartyg hemmahörande "i cjienoBanHe Ha öopxy cyzma npepcTaBden sändande staten, skall de härom JiaeMoro rocynapcTBa, to KOMneTeHTHbie underrätta vederbörande konsul. Ut BjiacTH rocynapcTBa npeöbiBaHHH yBenoom när det är omöjligt på grund av mjihiot 06 3 tom eooTBeTCTByioniee koh ärendets brådskande natur, skall så cyjibCKoe AOJiiKHocTHoe jihho . 3a hckjiio dan underrättelse lämnas i så god tid neHHeM cjiynaeB, Korna sto hcbo 3 mo > kho alt konsuln eller företrädare för ho BBHny cpohhocth nena, TaKoe yBenonom kan närvara. Om konsuln ej MJieHiie neJiaeTca 3aöjiaroBpeMeHHo no varit närvarande eller företrädd, Hanajia TaKHX hchctbhh c TeM, HToöbi skall han på begäran få fullständiga KOHcynbCKoe hojdkhocthoc jihho hjih upplysningar från vederbörande ero npencTaBHTejib Mor npHcyTCTBOBaTb myndigheter om vad som förevarit. npn ocyiHecTBJieHHH thkhx hchctbhh .
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år i968
Ecnn KOHcyjibCKoe nojraHOCTHoe jihuo hjih ero npeacTaBHTejib He ripncyTCTBO- Bau, to no ero npocböe KOMneTeHTHbie BjiacTH rocyaapciBa npeöbiBaHH» npenocTaBJiaioT eMy nojiHyio mnjjopManmo B OTHOLUeHHH TOrO, HTO HMejIO MeCTO. 2. Bestämmelserna i denna arti 2. nojioiceHHH nyHKTa 1 HacToamen kel mom. 1 skall också gälla i det cxaTbH npuMeHaioTca n b tom cjiynae, fall att vederbörande myndigheter ecnn Kan uran hjih HJieHbi 3KHnanca har för avsikt att förhöra befälhava cypna flo.T/KHbi ponpaiiiiiBaTbca Ha öeperen eller någon medlem av besätt ry COOTBeTCTByiOIIIHMM BJiaCTHMH. ningen i land.
3. Bestämmelserna i denna arti 3. llo.no/KeHna HacToameii CTaTbH He
kel skall ej tillämpas på sedvanliga IIDH MeHKKTlCa K OOblHHOMV laMO/KCHtull-, pass- och hälsokontroller eller HOMy, nacnopTHOMy hjih caHHTapHOMy på åtgärder som vidtages på begäran KOHTpojno, a ra K/Ke k jieiicTBiiaM, iipe/ia\ fartygets befälhavare eller med npHHHTbiM no npocböe hjih c ojioöpehans samtycke. hhh KamiTaHa cynna.
Artikel 43 CTaTba 43
1. Om fartyg hemmahörande i den 1. Ecnn cyflHo iipejiCTaBJiaeMoro rocysändande staten förliser, går på jiapciBa noTcpiuiT KopaöJieKpymeHHe, grund, kastas upp på land eller på capeT Ha Mejib hjih öyner BbiöpoineHO Ha annat sätt lider skada i den motta öeper, hjih noTepnur KaKyio-Jinöo apygande staten, skall vederbörande ryio aBapnio b rocyuapcTBe npeöbiBaHHH, myndigheter i den mottagande sta to KOMneTeHTHbie BJiacTH rocynapciBa ten utan dröjsmål därom underrät npcobiBaima nes aM e jiji ht eu b h o ciaBirr ta behörig konsul. De skall också OÖ 3TOM B H3BeCTH0CTb COOTBeTCTByiOunderrätta honom om vilka åtgär inee KOHcyjibCKoe uoji / khocthoc jihuo . der som redan vidtagits för att räd O hh Taioice H3BemaioT KOHcyjibCKoe da fartyget, ombordvarande perso nojiiKHocTHoe jihuo o Mepax, KOTopwe ner, last och annan egendom om y/KC npennpHHHTbi no cnaceHHio jiio.aeii, bord och föremål som tillhör farty cy/jiia, rpy3a h hhoto HMyinecTBa Ha get eller utgör en del av dess last öopTy cyjina h npenMeTOB, npHHauJieiKamen blivit skilda från fartyget. nnix cyjiHy hjih cocTaBiiaiomiix nacTb ero rpy3a, KOTOpbie OTuejrajiHCb ot cynna. 2. a) Konsuln må på allt sätt bi 2. a) KOHcyjibCKoe nojixcHOCTHoe jihuo stå fartyget, dess passagerare och MoiKeT 0Ka3biBaTb BciHiecKyio noMonib medlemmar av dess besättning och TaKOMy cyflHy, ero naccaacHpaM h äger påkalla bistånd av vederböran HJieHaM ero KOMaHflbi. C 3 toh nenbio de myndigheter i den mottagande oho MOiKeT oöpainai bca saconeiicTBHeM staten i detta syfte. Han må vidtaga k KOMneTeHTHbiM BJiacTHM rocynapcTBa de åtgärder som avses i denna arti npeöbiBaHHB. KOHcyjibCKoe hojdkhoct kel mom. 1, liksom även åtgärder Hoe jihuo MO/Ker npeunpnHHMaTb Mepbi, för reparation av fartyget eller an yKa3aHHbie b nyHKTe 1 HacToameu hålla hos den mottagande statens CTaTbH, a Taxace Mepbi no peMonry myndigheter att de vidtar sådana åt cynHa hjih MO/Ker oopaTiri boi k BJiacTHM gärder. rocyuapcTBa npeöbiBanmi c npocböon npHHaTb TaKne Mepbi. b) Vederbörande myndigheter i b) KOMneTeHTHbie BjiacTH rocyuapcrden mottagande staten skall lämna Ba npeöbiBaHHfl 0Ka3biBaK>T KOHcyjib-
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1V68 33
konsuln erforderligt bistånd vid vid CKOMy flOJDKHOCTHOMy jiniiy neoöxoxuftagandet av åtgärder i samband med Moe co.aeiiciBnc b rrp e n n p h h m m a e m bi x fartygets haveri. Mepax, cB»3aHHbix c a Bnp ne fr cynua. 3. a) Då det havererade fartyget 3. a) E cjih noTepneBiuee aBaprno eller föremål som tillhör fartyget på cyniro hjih jiioöoh rrpe/i\ieT, npunaaueträffats på eller nära den mottagan acamnu cy/uiy, ömjih Hahaeiibi Ha öepery de statens kust eller införts till hamn hjih b 6 jih 3 h ot oepera rocynapcTBa i denna stat och varken fartygets be npeobiBaiiHH hjih HOCxaBjieHbi b nopT fälhavare, dess ägare, hans ombud 3Toro rocynapcTBa h hh KamiTaH cyima, eller vederbörande försäkringsgivare hh coöcTBeHHHK, hh ero areHT, hh coot är i tillfälle att vidtaga åtgärder för BeTCTByiOmHe CTpaXOBIipiKH He B COCTOomhändertagande av fartyget eller HHHH npHHHTb MepbI no COXpaHeHHIO HJIH föremålet, skall konsuln anses vara pacnopiDKeHHK) tbkhm cyjiHOM hjih npe/ibehörig att på ägarens vägnar träffa MeTOM, TO KOHCyJIbCKOe flOJUKHOCTHOe enahanda anstalter som ägaren själv jihho CHHTaeTca ynojiHOMoaeHHbiM npenskulle ha kunnat träffa i sådant syf npHHHMaTb OT HMeHH COÖCTBeHHHKa te. cy.Tna Taxne Mepbi, KOTopwe mot 6bi npc/inpMHMib ziJra tbkhx ne.ieii caM COÖCTBeHHHK. b) Bestämmelserna i denna artikel b) flojioaceHHH nyHKTa 3 «a» nacroamom. 3 a) gäller också föremål som men cTaTbH npHMeHaioTca TaiOKe k utgör del av fartygets last och till juoooMy npeHMery, cocTaBjiaiomeMy hör medborgare i den sändande sta HacTb rpy3a Gynna h HBjiatomeMyca coöten. CTBeHHocTbio rpaacnaHHHa npencraB- JiaeMoro rocynapcTBa. 4. a) Det havererade fartyget, 4. a) IToTepneBmee aBapnio cyzmo, dess last, utrustning och inredning rpy3, oöopyjiOBanHe h ocHacTKa, 3anacbi samt förråd eller andra föremål från h HHbie npenMerbi c 3Toro cyniia, ecnn fartyget må ej påföras tullavgifter ohh He flocTaBjieribi mia Hcnojib30BaHHa eller andra skatter av något slag ut hjih noTpeöjieHHa b rocynapcTBe npegående på eller med anledning av va- öbiBaHua, He oÖJiaraioTca t a mo ace hh bi m h ruinförsel, med mindre de förs i nomjiHHaMH h hhhmh HajioraMH h land för att användas eller förbru cöopaMH Jimöoro BHna, HajiaraeMbiMH kas i den mottagande staten. B CBH3H C BB030M HJIH no npHHHHe BB03a. b) Ingenting i denna artikel mom. b) H hhto b nojioaceHHax nyHKTa 4 «a» 4 a) skall tolkas som förbud mot HacToameii CTaTbH He 3aTparHBaeT nputillämpning av lagar och förordning MeHeHHa 3aKOHonaTejibCTBa h npaBHJi ar i den mottagande staten med av rocynapcTBa npeGbiBamia b OTHomeHHH seende på tillfällig förvaring av BpeMeHHoro xpaHeHHa HMymecTBa. egendom. 5. Då föremål som utgör del av 5. E cjih npenviei, cocTaBJiaiomHH lasten på förlist fartyg hemmahö aacTb rpy3a noTepneBiuero Kopaönerande i en tredje stat tillhör med KpymeHne cynna TpeTbero rocynapcTBa, borgare i den sändande staten och aBJiaeTca coöcTBemiocTbio rpajKnaiiHHa påträffas på eller nära den motta npencTaBJiaeMoro rocynapcTBa h Haiigande statens kust eller införs till neH Ha öepery hjih böjih 3 h ot öepera hamn i denna stat, och varken far rocynapcTBa npeöbiBaHHa hjih nocTaBtygets befälhavare, föremålets ägare, jieH b nopT 3Toro rocynapcTBa h hh hans ombud eller vederbörande för KanHTaH cvana, hh coöctbchhhk ripensäkringsgivare är i tillfälle att vidta- MeTa, hh ero areHT, hh eooTBeTCTBy-
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
ga åtgärder för omhändertagande lomne cxpaxoBuiHKH He b coctohhhh av föremålet, skall konsuln anses npHHHTb Mepbi no coxpaHeHHio hjih vara behörig att på ägarens vägnar pacnopaxceHioo TaxnM npe^MeTOM, to träffa sådana anstalter som ägaren KOHCyjIBCKOe ilOJDKHOCTHOe JIHUO CHHsjälv skulle ha kunnat träffa i så TaeTCH ynojiHOMoneHHbiM npennpHHHdant syfte. vraTb ot HMeHH coöcTBeHHHKa Taxiie Mepbi, Kaicne mot 6 bi npeanpHHHTb jijth TaKHx nejieii caM coöctbchhhk .
Artikel 44 CTaTbH 44 Bestämmelserna i artiklarna 40— CTaTbn 40—43 npuMemnoTca coot - 43 skall i tillämpliga delar även gälla BeTCTBeHHO Taxace n k rpaxyiaHCKHM civila luftfartyg. B03pymHbiM cy,naM.
Kapitel V. Slutbestämmelser Pa3;ieji V. 3aKjno*iHTejibHbie
nocTaHOBJieiiHH
Artikel 45 CTaTbn 45 1. Denna konvention skall ratifi 1. HacToamaa K ohbchhhh noflJiexcnT ceras och träder i kraft på den tret paTH(j)HKapHH H BCTynHT B CHJiy Ha tionde dagen efter ratifikationsin TpHauaTbiH nen b nocjie oÖMeHa parastrumentens utväxling som skall äga (JlHKapHOHHblMH TpaMOTaMH, KOTOpblH rum i Stockholm. COCTOHTCH B CTOKTOJIbMe. 2. Konventionen skall förbli i 2. KoHBeHUHH öyyiex ocxanaxbca b kraft intill utgången av sex måna CHjie so HCTeneHHH mecTH MecaueB co der efter den dag då endera För- hhh , Korna oflHa H3 jdoroBapuBaiouinxcH dragsslutande Parten underrättar C topoh cooöih , ht flpyroö ^oroBapnden andra om sin önskan att upp BaiomeHCH CropoHe o cBoeM xcejiaHHH säga konventionen. npexpaTHTb ee neöcTBHe. Till bekräftelse härav har de bå B ynocTOBepeiine nero ynoHHOMOHeiida Parternas befullmäktigade ombud Hbie oöenx floroBapnBaiomHxcH C topoh undertecknat denna konvention och nojinncajiH HacToamyio K ohbchuhio h därå anbragt sina sigill. CKpennjia ee cbohmh neiaTHMH. Som skedde i Moskva den 30 no CoBepmeHo b MocKBe 30 Hoaöpa 1967 vember 1967 i två exemplar på rona b flByx 3K3eMnjmpax, KaxcnbiH Ha svenska och ryska språken, och MBeacKOM h pyccKOM >i3biKax, irpiHieM skall båda texterna äga lika vitsord. oöa TexcTa HvteioT onnuaKOByio cnjiy. För Sveriges Regering: 3a IIpaBHTejibCTBO lllBemm
Torsten Nilsson Torsten Nilsson Sveriges Utrikesminister M hhctp HHOCTpaHHbix ,3,eji IIlBeuHH
För De Socialistiska Rådsrepubliker 3a IIpaBHTejibCTBO Coio3a C obctckhx nas Unions Regering: CopHajiHCTHnecKHX PecnyÖJiHK
A. Gromijko A. TpOMblKO De Socialistiska Rådsrepublikernas M hhhctp HHoeTpaHHbix /fen Unions Utrikesminister Coi03a COBCTCKHX CoHHajIHCTHHeCKHX PecnyÖJiHK
Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968 35
Första protokollet IlepBMH npOTOKOJI till konsularkonventionen K KOHCyjIbCKOH KOHBCHiUIH mellan Sverige och De Socialistiska MC/K/iy IIlBemieii h Comoivi CoBeTCKiix Rådsrepublikernas Union CounajiHCTHHecKHX PecnyöJiHK Vid undertecknandet av konsular Hpu noflnncaHHM cero HHCJia K oh konventionen av denna dag mellan CyjIbCKOH KoiIBCHUHH MC>KAy IIlBeUHCH H Sverige och De Socialistiska Rådsre C0K>30M COBeTCKHX CoyHajIHCTHHeCKHX publikernas Union (här nedan kal PecnyöJiHK (jjajrce HMeHyeMOH «K ohbch lad »konventionen») har de För- unen») /loroBapHBaroiJiHecsi C topohm dragsslutande Parterna överenskom cor;iacnjiHCB o HHXcecjieflyiomeM:
mit om följande:
1. Den underrättelse till konsul
1. yBeaoMiiemie KOHcyjibCKoro flojixc-
om arrestering eller anhållande i
HocTHoro Jinna 06 apecTe hjih 3aflepxca-
annan form av medborgare i den
hhh b hhoh (jiopMe rpaxcaaHHHa npea-
sändande staten, som nämnes i arti
CTaBJiaeMoro rocynapcTBa, ynoManyroe
kel 39 mom. 1 i konventionen, skall
b nyHKTe 1 CTaTbH 39 KoHBeimnn, npo-
lämnas inom loppet av en till tre da
H3BO/IHTCH b rcieiiHc o^Horo-Tpex jmen
gar från tidpunkten för arrestering
co BpeMeHH apecTa hjih 3a,aep>KanHa b
en eller anhållandet i annan form,
HHOH (j)OpMe B 3aBHCHMOCTH OT yCJIOBHH
beroende på kommunikationsförhål
CBB3H.
landena.
2. De i artikel 39 mom. 2 i kon
2. IIpaBa KOHcyjibCKoro aojhkhoct ventionen nämnda rättigheterna för Horo jiHua nocemaTb h chocktbcb c
konsul att besöka och meddela sig
rpaacnaHHHOM npencTaB/iaevroro rocymed medborgare i den sändande napcTBa, Haxo,aainHMca no/i apecTOM
staten, som befinner sig under arrest
hjih 3aaep>KanHbiM b hhoh (|>opMe, yno-
eller anhållits i annan form, skall få
MBHyTbie b nyHKTe 2 CTaTbH 39 K oh -
utövas inom loppet av två till fyra
BeHHHH, iipenocTaBjiaiojca b Tenemie
dagar efter arresteringen eller an
ÄByx-neTbipex juicii co BpeMeHH apecTa
hållandet i annan form av sådan
hjih 3aHepxcaHHH b hhoh (j)opMe TaKoro
medborgare, beroende av hans vis
rpaxmamma b 3aBHCHMOCTH ot ero
telseort.
MeCTOHaXOJKfleHHH.
3. De i artikel 39 mom. 2 i kon
3. IIpaBa KOHcyjibCKoro hojekhoctho -
ventionen angivna rättigheterna för ro jinpa, yKa3aHHbie b nyHKTe 2 CTaTbH konsul att besöka och meddela sig
39 K ohbchhhh , noceipaTb h chochtbch
med medborgare i den sändande c TpaacnaHHHOM npeacTaB.i neMoro rocystaten, som befinner sig under ar
HapcTBa, HaxoflauiHMCH iroji apecTOM
rest eller är anhållen i annan form hjih 3aflepxcaHHbiM b hhoh ([jopvie hjih eller avtjänar fängelsestraff, skall få OTÖblBaiOmHM CpOK TIOpeMHOTO 3aKJIIOutövas kontinuerligt.
neHHH, npeflocTaBjunoTca Ha nepnoflHnecKOH ocHOBe.
4. Förevarande protokoll skall ut 4. HaCTOaiHHH npOTOKOJI HBJIxeTCH göra en integrerande del av konven
HeoTbeMjieMOH aacrbio KoiiBennHn.
tionen.
Till bekräftelse härav har de be- B yflocTOBepeHHe aero YnojiHOMO-
fullmäktigade ombuden för de För- aemibie oöchx HoroBapHBaioiiuixcH C to dagsslutande Parterna undertecknat POH nOflnHCajlH HaCTOmpiH npOTOKOJI detta protokoll och därå anbragt si h CKpennjiH ero cbohmh neaaTHMH. na sigill.
Som skedde i Moskva den 30 no CoBepmeHO b M ockbc 30 Honöpn 1967 vember 1967 i två exemplar på ropa b jibvx 3K3eMHjinpax, KaacflbiH Ha
36 Kungl. Maj:ts proposition nr 28 år 1968
svenska och ryska språken, och UIBe/ICKOM h pyccKOM H3bIKaX, npnaeM skall båda texterna äga lika vitsord. o6a TexcTa HMeiOT oannaKOBy hd cnjiy.
För Sveriges Regering: 3a IIpaBHTejibCTBO IIlBeunn
Torsten Nilsson Torsten Nilsson Sveriges Utrikesminister M hhhctp MHOCTpaHHbix Ren IIlBeunn
För De Socialistiska Rådsrepubliker 3a ITpaBHTejibCTBo Conm CoBeTCKnx nas Unions Regering: CounaJincTHHecKHx PecnyöiiHK
A. Gromyko A. TpOMblKO De Socialistiska Rådsrepublikernas MnHncTp MHOCTpaHHbix Ren
Unions Utrikesminister Coio3a CoBeTCKnx CounajincTHHecKHx PecnyöJiHK
BTopoii npoTOKOJi
Andra protokollet
K KOIICyJIbCKOH KOHB£HUHH
till konsularkonventionen MesKuy IIlBemien ii C01030M C obctckhx mellan Sverige och de Socialistiska
CouHajincTHHecKHX PecnyÖJiHK
Rådsrepublikernas Union
Vid undertecknandet av konsular Ulpn nounncaHHH cero ancua KoHcyjibkonventionen av denna dag mellan ckoh K ohbchuhh Mexcuy IIlBeunen n Sverige och De Socialistiska Rådsre COKBOM COBCTCKHX CoUHajIHCTHHeCKHX publikernas Union (här nedan kal PecnyÖJiHK (uajiee HMeHyeMon «K ohbch lad »konventionen») har de För- unen») floroBapnBaioiUHeca CTopoHbi dragsslutande Parterna överenskom corjiacnjincb o HnacecjieuyioiueM:
mit om följande:
1. Utöver de privilegier och immu 1. KpoMe npHBHJiernn n HMMyHHTeniteter som angetts i konventionens tob , npeuycMOTpeHHbix b pa3/ieJie III K ohbchuhh , KOHcyjibCKne uojraHOCTHbie Kapitel III skall vardera Fördragsjrnua n coipy/ ihhkh KOHcyjibCTBa o / ihoh slutande Partens konsuler och kon sulattjänstemän i den andra För- h 3 /(oroBapHBaiomHxca CropoH hmciot dragsslutande Partens område un npaBO Ha TeppnTopnn upyron floroBapnder förutsättning av ömsesidighet Baromeiics CTopoHbi, Ha ochobc B3anMåtnjuta de ytterligare privilegier och hocth , Ha jiioöbie upyrne npnBHJiernH n immuniteter som av denna Part be HMMyHHTeTbI, KOTopbie npe/iocTaBJieiibi viljats eller kan komma att beviljas njin MoryT öbiTb npeuocTaBJieiibi btoh motsvarande personal från en tredje C topohoh cooTBeTCTByiomHM KaTerostat. pnaM nepcoHaua TpeTbero rocyuap- CTBa. 2. Genom detta protokoll upphävs 2. CorjiameHne, aaKjnoaeHHoe Meacuy den mellan Sverige och De Socialis IIlBeunen n C okoom CoBeTCKnx Countiska Rådsrepublikernas Union ge ajincTnaecKHX PecnyÖJiHK nyTeM 06nom noteväxling i Moskva den 2 feb MeHa HOTaMH ot 2 cjieBpajia 1927 roua ruari 1927 träffade överenskommel OTHOCnTejIbHO B3aHMHbIX npaB, npnBHsen om de ömsesidiga rättigheter, jiernn n HMMyHHTeTOB KOHcyjibCKHX privilegier och immuniteter som till UOJDKHOCTHblX JMU H COTpyflHHKOB KOHkommer konsuler och konsulat CyjIbCTBa, HaCTOaiUHM IIpOTOKOJIOM tjänstemän. npexpamaeT CBoe uencTBne.
Kungl. Maj. ts proposition nr 28 år 1968 37
3. Detta protokoll skall utgöra en 3. HaCTOHIUHH IlpOTOKOJI SBJIfleTCH integrerande del av konventionen. HeoTteMJieMOH nacTbio KoHBeimuH. Till bekräftelse härav har de be- B yaocTOBepeHHe nero YnojiHOMOHeHfullmäktigade ombuden för de För- Hbie /foroBapHBaioiuHxca C topoh nondragsslutande Parterna underteck nncajiH stot IIpoTOKOJi h CKpenn.au ero
nat detta protokoll och därå anbragt CBOHMH IieaaTBMH. sina sigill.
Som skedde i Moskva den 30 no CoBepmeHo b M ockbc 30 Hoaöpa 1967
vember 1967 i två exemplar på rona b AByx 3K3eMnnapax, KaacAUH Ha svenska och ryska språken, och niBencKOM h pyccKOM a3HKax, npuneM skall båda texterna äga lika vitsord. oöa TexcTa HMeior OAHHaKOBVKt CHjry. För Sveriges regering: 3a IIpaBHTejibCTBo UI bcumh
Torsten Nilsson Torsten Nilsson
Sveriges Utrikesminister M hhhctp HHocrpaHHbix /Jen UI bcuhh
För De Socialistiska Rådsrepubliker 3a IIpaBHTejibCTBo Coio3a CoBeTCKHx
nas Unions Regering: CouHajiHCTHHecKHx PecnyöJiHK
A. Gromyko A. TpOMblKO
De Socialistiska Rådsrepublikernas M hhhctp HHOCTpaHHbix flen Unions Utrikesminister
COK>3a CoBeTCKHX CopHaJIHCTHHeCKHX PecnyöJiHK
MARCUS BOKTR. STHLM 1968 670743