('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m.m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969 1

Nr 95

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m.m.; given Stockholms slott den 28 mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), 2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändrade regler för folkpensionärers rätt till av­ drag för nedsatt skatteförmåga. Förslaget innebär ökad avdragsrätt för folkpensionärer med inkomster vid sidan av folkpension. Genom förslaget an­ passas de särskilda skatteavdragsreglerna för folkpensionärer till den i prop. 1969:38 föreslagna uppmjukningen av reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg och kommunala bostadstillägg till folkpension. De nya bestämmelserna föreslås gälla första gången vid 1970 års taxering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 95

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969

Förslag till Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 50 § 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen den 28 september 19281 skall erhålla ändrad ly­ delse på sätt nedan anges.

2 mom. För fysisk------------------ ---------------kronor, bortfaller. Finnes skattskyldigs —-— ------- -—■- --— ------ jämkning medgivits. Om skattskyldigs------ -------- ■ ——■- ---------motsvarande tillämpning. Skattskyldig, vars inkomst helt el­ Skattskyldig, vars inkomst till ler till huvudsaklig del utgjorts av icke obetydlig del utgjorts av folk­ folkpension, skall — om särskilda pension, skall — om särskilda om­ omständigheter icke föranleda annat ständigheter icke föranleda annat — — anses ha haft nedsatt skatteför- anses ha haft nedsatt skatteförmåga måga enligt andra stycket. Att be­ enligt andra stycket. Att bestämmel­ stämmelsen i andra stycket om visst sen i andra stycket om visst högsta högsta avdragsbelopp icke gäller vid avdragsbelopp icke gäller vid fast­ fastställandet av avdrag i detta fall ställandet av avdrag i detta fall framgår av punkt 2 av anvisningar­ framgår av punkt 2 av anvisning­ na. arna. Vad härefter------------------------------ — beskattningsbar inkomst.

Anvisningar

till 50 §. 2. Därest skattskyldig varit för sin 2. För skattskyldig, som varit för försörjning helt beroende av vad sin försörjning helt beroende av vad han i form av folkpension uppburit, han uppburit i form av folkpension, bör den taxerade inkomsten regel­ bör den taxerade inkomsten regel­ mässigt minskas med vad han så­ mässigt minskas med vad han så­ lunda pppburit, även om det belopp lunda uppburit, även om det belopp som angives i 50 § 2 mom. andra som angives i 50 § 2 mom. andra stycket därigenom överskrides. Om stycket därigenom överskrides. Om den skattskyldige mot låg avgift den skattskyldige mot låg avgift vis­ vistats å sjukhus eller annan anstalt tats å sjukhus eller annan anstalt eller om hans levnadskostnader rönt eller om hans levnadskostnader rönt inverkan av annan därmed jämförlig inverkan av annan därmed jämförlig

1 Senaste lydelse av 50 § 2 mom. och punkt 2 av anvisningarna till 50 § se 1968: 718.

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1969 3

omständighet, bör det belopp, var­ omständighet, bör det belopp, var­ med den taxerade inkomsten enligt med den taxerade inkomsten enligt vad nyss sagts må minskas, jämkas vad nyss sagts må minskas, jämkas med hänsyn därtill. med hänsyn därtill. Om skattskyldig åtnjutit jämväl Om skattskyldig åtnjutit jämväl annan inkomst än folkpension, men annan inkomst än folkpension, bör pensionen likväl utgjort den h u- den skattskyldige medgivas ett med v udsakliga delen av hans in­ hänsyn till omständigheterna jäm­ komst, bör den skattskyldige regel­ kat avdrag för nedsatt skatteförmå­ mässigt medgivas ett med hänsyn ga. Även i detta fall får det i 50 § 2 till omständigheterna jämkat avdrag mom. andra stycket angivna maxi­ för nedsatt skatteförmåga. Även i mibeloppet överskridas. detta fall får det i 50 § 2 mom. and­ ra stycket angivna maximibeloppet överskridas. Därest folkpensionen icke uppgått Vid tillämpningen av denna anvis­ till minst hälften av den sammanlag­ ningspunkt skall som folkpension da inkomsten, bör avdrag, som ovan behandlas även tilläggspension i den sägs, medgivas allenast då särskilda mån den enligt lagen om pensions­ skäl därtill föranleda. tillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 95

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)

om statlig inkomstskatt

Härigenom förordnas, att 9 § 2 mom. förordningen den 26 juli 1947 om statlig inkomstskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

2 mom. För skattskyldig—-—-- — •—--—-—- kronor, bortfaller. Finnes skattskyldigs skatteförmå- Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av ga hava varit väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 § 2 mom. and­ anledning, varom i 50 § 2 mom. and­ ra, tredje eller fjärde stycket kom­ ra, tredje eller fjärde stycket kom­ munalskattelagen förmäles, må efter munalskattelagen förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställ­ anförts eller ock särskild framställ­ ning därom gjorts senast den 30 juni ning därom gjorts senast den 30 ju­ året näst efter taxeringsåret, pröv- ni året näst efter taxeringsåret, prövningsnämndens beprövande den ningsnämndens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt orts- minskas, förutom med statligt ortsavdrag, med ytterligare ett efter om­ avdrag, med ytterligare ett efter om­ ständigheterna avpassat belopp, dock ständigheterna avpassat belopp, dock högst med belopp som stadgas i 50 § högst med belopp som stadgas i 50 § 2 mom. andra och tredje styckena 2 mom. andra och tredje styckena kommunalskattelagen. Detta belopp kommunalskattelagen. Detta belopp får dock överskridas, om skattskyl­ får dock överskridas, om skattskyl­ dig varit för sin försörjning helt eller dig varit för sin försörjning till icke huvudsakligen beroende av vad han obetydlig del beroende av vad han uppburit i form av folkpension. Har uppburit i form av folkpension. Har skattskyldig på grund av jämkning skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åt­ vid beräkning av sjömansskatt åt­ njutit avdrag för nedsatt skatteför- njutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som nu sagts, måga, skall avdrag, som nu sagts, minskas med det belopp, varmed minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits. jämkning medgivits. Vad härefter —------------- — —------ — beskattningsbar inkomst.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Äldre bestämmelser äger dock alltjämt tillämpning vid eftertaxering för år 1969 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 9 § 2 mom. se 1968:719.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969 5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 mars 1969.

Närvarande: Ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om folkpensionärers avdrag för nedsatt skatteförmåga och anför.

Inledning

I prop. 1967: 7 lades fram bl. a. förslag om upphävande av den maximi­ gräns för extra avdrag som vid inkomsttaxeringen medges folkpensionär vilkens inkomst helt eller huvudsakligen utgörs av folkpension. Jag anförde i propositionen bl. a. (s. 22) att jag var medveten om att den ordning som rådde för folkpensionärer i avdragshänseende inte var tillfredsställande och att en ändring var påkallad. Jag nämnde vidare att det inom finansdeparte­ mentet pågick vissa undersökningar i syfte att så långt möjligt råda bot på de åsyftade bristerna i pensionärernas beskattning. Frågan var emellertid komplicerad, påpekade jag, och måste ses i samband med ställningstagan­ dena beträffande de inkomstprövade förmånerna som då sågs över av pensionsförsäkringskommittén. Mitt förslag till höjning av det extra avdraget för folkpensionärerna var avsett som ett provisorium i avvaktan på resulta­ tet av denna undersökning. Bevillningsutskottet (BeU 1967:2) hemställde att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skulle hemställa om skyndsam utredning av frågan om be­ skattning av folkpensionärernas sidoinkomster, varvid särskilt borde över­ vägas möjligheten att införa definitiv källskatt för folkpensionärer. Riksdagen fattade beslut i överensstämmelse med bevillningsutskottets hemställan (rskr 1967: 51). I prop. 1969: 38 till årets riksdag har föreslagits bl. a. ändrade regler i inkomstprövningshänseende för hustrutillägg och kommunalt bostadstill-

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år J969

lägg till folkpension. De ändrade reglerna påverkar bestämmelserna om skattelättnader för folkpensionärer. I nämnda proposition (s. 49) har för ut­ skickats att chefen för finansdepartementet skall anmäla frågan om folk­ pensionärernas beskattning. Min avsikt är nu att ta upp denna fråga.

Nuvarande ordning

Enligt 31 § andra stycket kommunalskattelagen (KL) den 28 september 1928 (nr 370) likställs med tjänst bl. a. rätt till pension. Med pension för­ stås, enligt punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf, belopp som på grund av lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring utgår i form av folkpension. Tilläggsförmån till folkpension är enligt 9 kap. 5 § nämnda lag hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg. De närmare reglerna om sådana tillägg finns intagna i lagen den 25 maj 1962 (nr 392) om hustrutilllägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Hustrutillägg och kom­ munalt bostadstillägg är underkastade inkomstprövning. Reglerna för nämn­ da förmåner skall strax beröras ytterligare. Enligt 50 § 2 mom. andra stycket KL föreligger rätt till avdrag utöver kommunalt ortsavdrag om den skattskyldiges skatteförmåga under beskatt­ ningsåret varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olycks­ händelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige varit berättigad till allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet. Avdragsbeloppet skall avpassas efter omständig­ heterna men är maximerat till f. n. 6 000 kr. Skattskyldig vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folk­ pension skall — om särskilda omständigheter inte föranleder annat — enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket KL anses ha haft nedsatt skatteförmåga enligt de nyss återgivna bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra stycket. Vid fast­ ställandet av avdrag gäller i detta fall inte någon maximering. Om den skattskyldige varit för sin försörjning helt beroende av sin folkpension, bör den taxerade inkomsten enligt punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL regel­ mässigt minskas med ett belopp motsvarande hela folkpensionen. Har den skattskyldige haft även annan inkomst än folkpension men folkpensionen ändå utgjort den huvudsakliga delen av hans inkomst, bör den skattskyldige, enligt samma anvisningspunkt, regelmässigt medges ett med hänsyn till om­ ständigheterna jämkat avdrag för nedsatt skatteförmåga. För det fall att folkpensionen inte uppgått till minst hälften av den sammanlagda inkoms­ ten, bör däremot extra avdrag medges endast när särskilda skäl föranleder det. De regler för vilka nu redogjorts gäller även vid taxering till statlig in­ komstskatt, se 9 § 2 mom. andra stycket förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969 7

Riksskattenämnden har meddelat anvisningar till ledning för bestämman­ det av det extra avdraget för folkpensionärer, senast den 29 januari 1969.

Hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg är, som nyss framhållits, un­ derkastade inkomstprövning. Bestämmelserna härom innebär att dessa för­ måner på visst sätt minskar med hänsyn till pensionärens inkomster vid sidan av folkpensionen. Överstiger sidoinkomsten 1 700 kr. för ensamståen­ de, sker minskning med en tredjedel av inkomst som ligger mellan 1 700 och 2 400 kr. och med två tredjedelar av inkomst därutöver. För man och hustru är motsvarande gränsbelopp sammanlagt 2 400 och 3 400 kr. Årsin­ komst under 1 700 kr. för ensam och 2 400 kr. för makar medför ej något avdrag. Med årsinkomst avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Som inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen enligt 9 kap. 1 § sista stycket nämnda lag föranlett minskning av barntillägg, som där avses, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i den mån den enligt samma lagrum dragits av från pension, ersättning på grund av sjukförsäkring i allmän försäkrings­ kassa eller understöd som någon kan vara föranledd att utge på grund av skyldskap eller svågerlag. Vid uppskattning av avkastning på förmögenhet skall avkastningen höjas med 10 % av det belopp varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 30 000 kr. För sammanlevande makar beräk­ nas vardera makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda års­ inkomst och värdet av förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmö­ genhet. I prop. 1969: 38 föreslås en ytterligare tilläggsförmån till folkpension, nämligen pensionstillskott. Pensionstillskott avses utgå, på grundval av 9 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, enligt en särskild lag om pensionstill­ skott. Pensionstillskottet avses under en tioårsperiod höja den nuvarande folkpensionsnivån med sammanlagt 30 % av basbeloppet. Från pensions­ tillskottet avräknas allmän tilläggspension i den mån tilläggspensionen till­ sammans med det pensionstillskott som skall utgå under ett visst år över­ stiger pensionstillskottets nivå vid tioårsperiodens slut. Pensionstillskottet och allmän tilläggspension till den del sådan pension föranleder minskning av pensionstillskott skall enligt förslaget i prop. 1969: 38 inte anses utgöra årsinkomst som minskar de inkomstprövade förmånerna. I prop. 1969: 38 föreslås, som förut nämnts, även en ändring i inkomstprövningsreglerna för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk­ pension. Den föreslagna ändringen innebär att det belopp som inte medför avdrag höjs till 2 000 kr. för ensam pensionär och till 3 000 kr. för makar tillsammans samt att reduktionen för inkomster över nämnda belopp görs enhetlig och bestäms till 50 % av den överskjutande inkomsten.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969

Departementschefen

Nuvarande regler i inkomstskattehänseende för den vars inkomst helt eller till huvudsaklig del utgjorts av folkpension innebär bl. a. att utöver ortsavdraget skall medges avdrag för nedsatt skatteförmåga, ett s. k. extra avdrag. Om den skattskyldige varit för sin försörjning helt beroende av folk­ pensionen, bör den taxerade inkomsten regelmässigt minskas med hela be­ loppet av folkpensionen. Om han har haft även annan inkomst, men pensio­ nen utgjort den huvudsakliga delen av hans inkomst, bör han medges ett jämkat extra avdrag. Har folkpensionen inte uppgått till minst hälften av den sammanlagda inkomsten, bör avdrag medges endast om särskilda om­ ständigheter föreligger. I de fall jag nu nämnt är det extra avdraget inte maximerat. Riksskattenämnden har meddelat anvisningar till ledning för beräkning av avdragets storlek och dess avtrappning vid ökande inkomster vid sidan av folkpensionen. Bestämmelserna om extra avdrag för skattskyldig, som varit för sin för­ sörjning helt eller till den huvudsakliga delen beroende av folkpension, är att betrakta som ett provisorium. Beskattningsreglerna för nämnda katego­ rier av skattskyldiga måste anses som gynnsamma vid en jämförelse med vad som gäller för andra skattskyldiga i motsvarande inkomstlägen. Den samlade ekonomiska effekten för vederbörande folkpensionär påverkas emellertid inte enbart av reglerna i skattesystemet utan även av reglerna i pensionssystemet. Den nuvarande konstruktionen av reglerna i de båda systemen leder i vissa situationer fram till verkningar som inte är avsedda. De situationer jag här har i tankarna gäller de fall då pensionärer, som har inkomster understigande folkpensionsförmånerna och som sålunda fortfarande åtnjuter det extra avdraget, får en ökning av sidoinkomsterna. Jag vill belysa det anförda med följande. F. n. utgår kommunalt bostads­ tillägg i varje kommun i landet. Som jag framhållit i det föregående är det kommunala bostadstillägget inkomstprövat. En folkpensionär med sidoinkomster, som når över den gräns vid vilken det kommunala bostadstillägget börjar avtrappas, får lägre kommunalt bostadstillägg. Samtidigt bortfaller emellertid med nuvarande regler också en del av underlaget för beräkning av det extra avdragets storlek. Detta avdrag skall ju, som jag nyss påpekat, jämkas efter förhållandet mellan sidoinkomsten och folkpensionen. Den sammanlagda effekten av pensions- och skattereglerna blir sålunda att pen­ sionärens bruttoinkomstökning i vissa inkomstlägen kommer att motsvaras av en mycket blygsam ökning av hans nettobehållning. I vissa andra inkomst­ lägen inträder ingen ökning alls och ibland t. o. m. en minskning. Tröskel- eller marginaleffekter av den art jag har antytt är ofrånkomliga både i ett inkomstprövat bidragssystem och i ett system som innehåller av­

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969 9

trappade skattelindringsavdrag. Övergångarna kan emellertid göras mju­ kare än vad de f. n. är. En åtgärd i detta syfte är det förslag om uppmjuk­ ning av inkomstprövningsreglerna som lagts fram i prop. 1969: 38. Som framgår av min redogörelse i det föregående, hindrar bestämmelser­ na i 50 § 2 mom. fjärde stycket KL och i anvisningarna till nämnda författningsrum f. n. vanligen extra avdrag när folkpensionen — inklusive således hustrutillägg eller kommunalt bostadstillägg och, efter ett genomförande av förslaget i prop. 1969: 38, även pensionstillskott — till sitt belopp inte når upp till minst samma belopp som inkomsten vid sidan av folkpensionen. Denna bestämmelse är i sin nuvarande utformning en av orsakerna till de ojämna ekonomiska effekterna vid successivt stigande si doinkomster och bör därför ändras. Självfallet kan, i likhet med hittills gällande principer, det extra avdraget inte få åtnjutas oavkortat vid stigande sidoinkomster. Ändras nyssnämnda regler i KL kan emellertid den successiva minskningen av det extra avdraget vid stigande inkomster avpassas så, att den samlade effekten av bortfall av folkpensionsförmåner och minskat extra avdrag blir mindre kännbar för den enskilde folkpensionären. Det bör ankomma på riks­ skattenämnden att, såsom hittills, lämna anvisningar och upprätta tabeller för de extra avdragens storlek vid ökande sidoinkomster. Utgångspunkten bör givetvis vara att ökade sidoinkomster inte helt konsumeras. Jag vill fram­ hålla att, för det fall att sidoinkomsten är så låg att den inte leder till minsk­ ning av den inlcomstprövade folkpensionsförmånen, den nuvarande tillämp­ ning som riksskattenämnden anvisat synes böra bibehållas. Fastän de nu föreslagna ändringarna leder till avsevärda förbättringar kan det även i fortsättningen förekomma höga marginaleffekter. Som jag framhållit i det föregående är hela systemet med ett särskilt, i princip till sitt belopp obegränsat extra avdrag för folkpensionärer ett provisorium. Jag finner det angeläget att betona att man inte kan nå tillfredsställande resultat genom att betrakta folkpensionärernas situation i skattehänseende skilt från övriga skattskyldigas. Redan nu är folkpensionärerna gynnade i förhållande till andra kategorier skattskyldiga i motsvarande bruttoinkomst­ läge. De här föreslagna ändringarna kommer att innebära ett ytterligare gynnande av folkpensionärerna i detta avseende. Jag vill i detta samman­ hang meddela att jag har för avsikt att låta se över skattereglerna för alla kategorier av lägre inkomsttagare och således även folkpensionärer, var­ efter förslag kommer att föreläggas riksdagen. Med hänsyn härtill finns det ingen anledning att föreslå några ytterligare ändringar i beskattningsregler­ na för folkpensionärer än dem jag här behandlat. I rskr 1967: 51 har riksdagen antytt möjligheten att införa en definitiv källskatt för folkpensionärer. Jag kan inte inse att problemet med beskatt­ ningen av folkpensionärernas sidoinkomster skulle få en bättre lösning på den vägen. Enligt min mening bör den ytterligt komplicerade frågan om en

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1969

definitiv källskatt prövas generellt, vilket f. n. görs av källskatteutredningen. Jag är därför inte beredd att nu ta upp frågan om definitiv källskatt för folkpensionärer särskilt.

För att mitt förslag skall kunna genomföras krävs ändring av KL. I 50 § 2 mom. fjärde stycket bör, med hänsyn till att enligt vad jag framhållit i det föregående det extra avdraget skall kunna medges även när sidoinkomsten är större än folkpensionen, således uttrycket »till huvudsaklig del» bytas mot uttrycket »till icke obetydlig del». Som konsekvens härav bör göras motsvarande ändring i 9 § 2 mom. andra stycket förordningen om statlig inkomstskatt. Vidare bör punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL omarbetas. På grund av 3 § i den föreslagna lagen om pensionstillskott skall i vissa fall tilläggspension avräknas från pensionstillskott. För detta fall vill jag förorda en regel, som innebär att tilläggspension får räknas som folkpen­ sion vid beräkning av det extra avdraget i den mån den föranlett sådan av­ räkning. De nya inkomstprövningsreglerna för hustrutillägget och det kommunala bostadstillägget avses träda i kraft den 1 juli 1969. De beskattningsregler jag nu föreslagit bör således tillämpas första gången vid 1970 års taxering. Ett genomförande av förslaget till ändrade bestämmelser för det extra avdraget kan, med de förutsättningar som här angetts, beräknas medföra ett skattebortfall för statsverket på ca 10 milj. kr. och för kommunerna på ca 20 milj. kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät­ tade förslag till 1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), 2) förordning om ändring i förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­ tokoll utvisar. Ur protokollet: Gunnel Anderson MARCUS BOKTR. STHLM 1969 6 9 0 2 1 2