('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)',)

Kungl. Maj:ts proposition nr iil år 1970 1

Nr 111

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given Stockholms slott den 20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). Enligt Vårt nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att vissa avgångsersättningar till friställd arbets­ tagare skall vara delvis skattefria liksom nu gäller för avgångsersättningar enligt s. k. kollektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB). Förslaget avser er­ sättningar som utbetalas av staten efter liknande grunder som bidrag enligt AGB-försäkring. Bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. 1970 års taxering och få retroaktiv tillämpning även i fråga om 1967—1969 års taxering. Vidare föreslås att arbetstagare, som något av åren 1967—1969 taxerats för avgångsersättning från staten, skall få rätt att anföra besvär i särskild ordning för att få restitution av skatten på en del av ersättningsbeloppet. Slutligen föreslås att den skattefrihet som nu gäller i fråga om vissa för­ måner till värnpliktiga utsträcks att gälla även motsvarande ersättningar till hemvärnspersonal m. fl., som genomgår frivillig utbildning inom totalför­ svaret. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 111

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970

Förslag

till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 32 § 1 mom samt punkterna 6 och 11 av anvis­ ningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angiv­ na lydelse.

1 m o m.1 Till intäkt------------- ------- § avses. Som intäkt-------------------------------- ------------med tjänst. Sådan ersättning på grund av kol­ Sådan ersättning på grund av kol­ lektiv avgångsbidragsförsäkring som lektiv avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare och som bestämmes för arbetstagare och som bestämmes med hänsyn även till andra omstän­ med hänsyn även till andra omstän­ digheter än den försäkrades levnads­ digheter än den försäkrades levnads­ ålder och anställningstid räknas en­ ålder och anställningstid räknas en­ dast delvis som intäkt av tjänst på dast delvis som intäkt av tjänst på sätt närmare angives i punkt 11 av sätt närmare angives i punkt 11 av anvisningarna. anvisningarna. Motsvarande gäller i fråga om sådan avgångsersättning som annorledes än på grund av kol­ lektiv avgångsbidragsförsäkring ut­ betalas av staten till arbetstagare. Har tjänsteinnehavare — annan fastighet.

Anvisningar till 32 §. 6.2 Värnpliktig för--------------- — — skattepliktig intäkt. För annan----------------------------------------— § krigsavlöningsreglementet. Den för----------------------------------- --------deras bestridande. Familjebidrag, vilket —------------------------------- -— i fråga. 1 Senaste lydelse 1967: 159. 2 Senaste lydelse 1966: 274.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970 3

Vad ovan i första och fjärde styc­ Vad ovan i första och fjärde styc­ kena sägs skall äga motsvarande kena sägs skall äga motsvarande tilltillämpning i fråga om annan per­ lämpning i fråga om annan personal sonal vid krigsmakten som avlönas vid krigsmakten som avlönas enligt enligt de för värnpliktiga gällande de för värnpliktiga gällande grun­ grunder, vapenfri tjänstepliktig, ci- der, vapenfri tjänstepliktig, hemvilförsvarspliktig som inkallats till värnspersonal och annan personal tjänstgöring enligt 12 § civilför­ som frivilligt fullgör utbildning för svarslagen och annan som avlönas att nå eller bibehålla kompetens för enligt för civilförsvarspliktiga gäl­ placering inom totalförsvaret, civillande grunder. Civilförsvarspenning försvarspliktig som inkallats till likställes med penningbidrag. tjänstgöring enligt 12 § civilför­ svarslagen och annan som avlönas enligt för civilförsvarspliktiga gäl­ lande grunder. Civilförsvarspenning likställes med penningbidrag. It.1 Med bestämmelsen i 32 § 1 11. Med bestämmelsen i 32 § 1 mom. tredje stycket avses sådan mom. tredje stycket om kollektiv av­ kollektiv avgångsbidragsförsäkring gångsbidragsförsäkring avses sådan som meddelas av Arbetsmarknadens försäkring som meddelas av Arbets­ försäkringsaktiebolag. Ersättning på marknadens försäkringsaktiebolag. grund av dylik försäkring utgår dels Ersättning på grund av dylik försäk­ med ett s. k. A-belopp, som bestäm­ ring utgår dels med ett s. k. A-be­ mes med hänsyn endast till den för­ lopp, som bestämmes med hänsyn säkrades levnadsålder och anställ­ endast till den försäkrades levnads­ ningstid, dels med ett s. k. B-belopp, ålder och anställningstid, dels med som bestämmes med hänsyn även ett s. k. B-beiopp, som bestämmes till övriga omständigheter i det en­ med hänsyn även till övriga omstän­ skilda fallet. Som intäkt av tjänst digheter i det enskilda fallet. Som räknas dels ersättningens A-belopp, intäkt av tjänst räknas dels ersätt­ dels den del av ersättningens B-be­ ningens A-belopp, dels den del av er­ lopp som överstiger ett belopp, mot­ sättningens B-belopp som överstiger svarande två gånger det basbelopp ett belopp, motsvarande två gånger som fastställts för januari månad det basbelopp som fastställts för ja­ under taxeringsåret med stöd av 1 nuari månad under taxeringsåret med kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr stöd av 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 381) om allmän försäkring. 1962 (nr 381) om allmän försäkring. Bestämmelserna i —-------------------- ------- Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag.

1 Senaste lydelse 1967: 159.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1970

Med bestämmelsen i 32 § 1 mom.

tredje stycket om avgångsersättning

som utgår annorledes än på grund

av kollektiv avgångsbidragsförsäk­

ring avses sådan avgångsersättning

som staten utbetalar till arbetstaga­

re och som utgår enligt motsvarande

grunder som ersättning på grund av

kollektiv avgångsbidragsförsäkring i

Arbetsmarknadens försäkringsaktie­

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya be­ stämmelserna tillämpas, såvitt gäller statlig avgångsersättning, på ersätt­ ning av detta slag som utbetalats efter utgången av år 1965. I övrigt tilläm­ pas de nya bestämmelserna första gången vid 1970 års taxering. Har någon under något av åren 1967—1969 taxerats för statlig avgångs­ ersättning som avses i 32 § 1 mom. tredje stycket får han anföra besvär över taxeringen i särskild ordning. I sådant fall får besvär anföras även av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. Rörande besvär enligt detta stycke gäller 100, 101, 103 och 104 §§ taxeringsförordningen (1956: 623) i tillämpliga delar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970 5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 20 mars 1970.

Närvarande: Statsministern P alme , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , H olmqvist , A spling , L undkvist , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg , B engtsson , N orling , L idbom , C arlsson .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattning av viss statlig avgångsersättning m. m. och anför.

Inledning

Den sedan länge pågående strukturrationaliseringen inom det svenska näringslivet medför på längre sikt otvivelaktigt fördelar för de anställda. Driftinskränkning eller nedläggning utgör emellertid ofta ett ofrånkomligt led vid driftmässig ändring av en verksamhet. För de anställda uppkom­ mer då ej sällan svårigheter och påfrestningar av ekonomisk och annan natur. Den som avskedas i samband med rationaliseringen kan ha svårt att få ny anställning. Särskilt gäller detta i fråga om äldre arbetstagare och fysiskt eller psykiskt handikappade personer. Mot denna bakgrund har träffats särskilda överenskommelser mellan Landsorganisationen i Sverige (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) samt mellan LO och Kooperationens förhandlingsorganisation (KFO). På grund härav är arbetstagare under vissa förutsättningar berät­ tigad till avgångsbi drag om han avskedas utan egen för skylian. Detta möj­ liggörs genom att alla arbetsgivare som är anslutna till SAF tecknar kol­ lektiv avgångsbidragsförsäkring (AGB-försäkring) i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) till förmån för sina anställda. Arbetsgivare tillhörande KFO tecknar motsvarande försäkring i Folksam. Annan AGBförsäkring än den nu nämnda har hittills inte meddelats av dessa anstalter. I övriga försäkringsanstalter förekommer f. n. ej alls någon AGB-försäk­ ring. För bl. a. statsanställd arbetskraft som friställs på grund av struktur­ rationalisering tillämpas andra former av avgångsersättning än sådana som

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970

bygger på försäkring. I vissa fall innebär detta att ersättning utgår under villkor och med belopp som nära ansluter till AGB-försäkringens. Detta kan gälla även i fråga om sådan avgångsersättning av statsmedel som un­ der särskilda förutsättningar utgått och framdeles kan komma att utgå till avskedad icke statsanställd personal. I kommunalskattelagen (1928 : 370), KL, finns specialbestämmelser om beskattning av avgångsersättning som utgår på grund av försäkring till fri­ ställd arbetstagare. Dessa bestämmelser gäller endast kollektiv avgångsbi­ dragsförsäkring, dvs. AGB-försäkring. KL innehåller också särskilda be­ stämmelser om beskattning av viss statlig avgångsersättning till småbru­ kare. Gemensamt för dessa skattebestämmelser är att de innebär en inte oväsentlig skattelindring för mottagaren av bidrag eller ersättning genom att viss del av beloppet är skattefri. För alla andra former av avgångser­ sättning gäller däremot KL:s generella regler om inkomstbeskattning. I och för sig beloppsmässigt och i övrigt likartade ersättningar i samband med avskedanden på grund av driftmässig ändring beskattas således inte enligt enhetliga regler. Dessa förhållanden uppmärksammas av 1968 års bevillningsutskott som i sitt av riksdagen godkända betänkande BeU 1968: 60 (rskr 347) framhöll att vissa avgångsersättningar av statsmedel till anställda vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i Laholm skattemässigt borde bedömas enligt KL:s bestämmelser rörande AGB-försäkring. Enligt utskot­ tets mening borde sålunda denna skattelagstiftning anses omfatta även statliga avgångsersättningar som inte utgår efter gynnsammare grunder än ersättning på grund av AGB-försäkring. I ett av regeringsrätten den 9 september 1969 avgjort skattemål har av­ gångsersättning av statsmedel till arbetstagare vid linberedningsverket i Laholm i sin helhet ansetts utgöra skattepliktig inkomst. KL:s bestämmel­ ser om beskattning av ersättning på grund av AGB-försäkring har således inte ansetts tillämpliga på annan avgångsersättning. Eftersom jag inte anser det uppkomna läget tillfredsställande har jag som svar på en enkel fråga den 30 oktober 1969 i riksdagens andra kam­ mare förklarat mig beredd att anmäla denna fråga för Kungl. Maj :t och föreslå åtgärder för att tillgodose riksdagens intentioner beträffande be­ skattningen av statlig avgångsersättning.

Gällande skatterätt

För den skatterättsliga behandlingen av avgångsersättning gäller som jag

nyss framhållit i princip KL:s generella bestämmelser om beskattning av

inkomst från förvärvskälla. Utgör ersättningen någon form av kompensa­ tion för förlorad arbetsförtjänst är sålunda bestämmelserna i 32 § KL till­

Kungl. Maj:ts proposition nr ltl år 1970 7

lämpliga. Ersättningen utgör intäkt av tjänst och är i sin helhet skatteplik­ tig. I fråga om sådan avgångsersättning till avskedad arbetstagare som ut­ går på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring gäller emellertid sär­ skilda regler. Dessa är intagna i 32 § tredje stycket KL och punkt It av anvisningarna till paragrafen. Bestämmelserna avser dock endast AGB-försäkring av den typ som meddelas av AFA och Folksam. Ersättning på grund av AGB-försäkring är uppdelad på ett A-belopp och ett B-belopp. Skattebestämmelserna innebär att hela A-beloppet utgör in­ täkt av tjänst. Detta belopp, som bestäms med hänsyn till den avskedades levnadsålder och anställningstid, är sålunda i sin helhet skattepliktigt. Bbeloppet är beroende även av andra omständigheter i det enskilda fallet än levnadsålder och anställningstid. För detta senare belopp gäller en begrän­ sad skatteplikt. B-beloppet räknas nämligen som intäkt av tjänst endast till den del det överstiger ett belopp motsvarande två gånger basbeloppet enligt lagen (1962 : 381) om allmän försäkring. Beräkningen skall grundas på det basbelopp som fastställs för januari månad under taxeringsåret och kan leda till skattefrihet för B-belopp upp till f. n. 12 000 kr. Förutom dessa specialbestämmelser som rör inkomst av tjänst finns lik­ nande bestämmelser i fråga om inkomst av jordbruksfastighet. Dessa är in­ tagna i punkt 10 av anvisningarna till 21 § KL. Anvisningspunkten innebär att statlig avgångsersättning, här kallad avgångsbidrag, till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk visserligen i princip utgör intäkt av jord­ bruksfastighet men i vissa fall är skattefri. Skattefrihet föreligger sålunda när ersättning utgår till småbrukare som är födda år 1912 eller tidigare eller till sådana yngre småbrukare som av sociala skäl ansetts böra jäm­ ställas med de äldre. Detta kommer i författningstexten till uttryck genom att skattefriheten för avgångsersättningen görs beroende av om jordbruka­ ren fått eller haft rätt att få ett särskilt övergångsbidrag av statsmedel. Det särskilda övergångsbidraget utbetalas till vissa småbrukare såsom en av stödåtgärderna i samband med jordbrukets rationalisering. Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller KL inga liknande special­ bestämmelser om avgångsersättning. Fråga i vad mån ömmande omständig­ heter skall anses föreligga i det enskilda fallet till följd av friställning får bedömas enligt bestämmelserna i skattelag om avdrag för nedsatt skatteförmåga.

AGB -f örsäkring

Genom AGB-försäkringen har en form av avgångsersättning tillskapats som med hänsyn till försäkringsvillkor och övriga omständigheter ansetts kunna motivera speciella hänsyn vid beskattningen. Utformningen av den­

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970

na försäkring är därför av särskilt intresse i förevarande sammanhang. I prop. 1967: 39 lämnas en närmare redogörelse för försäkringens innebörd och tillkomst. Jag kan därför hänvisa till denna redogörelse och här be­ gränsa mig till att i korthet redovisa vad som f. n. gäller på detta område. Ersättning på grund av AGB-försäkring utgår till försäkrad arbetstagare som utan egen förskyllan avskedas i samband med driftmässig ändring av den verksamhet, där han är anställd. Försäkringsskyddet inträder den dag då arbetstagaren varit oavbrutet anställd och utfört avlönat arbete under fem år hos arbetsgivare med gällande försäkring. Arbetstagaren skall ha fyllt 50 år. Är han yngre krävs att hans anställningsår och levnadsår sam­ manlagda uppgår till minst 60 år. Sedan försäkringsskyddet inträtt täcker det tiden fram till dess den försäkrade arbetstagaren fyller 67 år under förutsättning att han utan längre avbrott under denna tid utfört avlönat arbete hos arbetsgivaren. Försäkringsskyddet är vidare utformat så, att det täcker även arbetstagare inom branscher där arbete normalt utförs hos fle­ ra än en arbetsgivare. Ersättning på grund av AGB-försäkring består av två delbelopp, A-be­ lopp och B-belopp. A-beloppet utgår med 100 kr. för varje fullt anställ­ ningsår av den tid som arbetstagaren varit anställd och utfört avlönat arbete. Bätt att få ut A-belopp föreligger för försäkrad arbetstagare om de nyss nämnda förutsättningarna beträffande levnadsålder och anställnings­ tid är uppfyllda. I vissa fall, exempelvis vid inträffad arbetsoförmåga, kan A-belopp utgå även om de krav inte är uppfyllda som annars ställs på bl. a. levnadsålder och anställningstid. A-belopp utgår då med belopp som försäkringsanstalten finner skäligt. A-belopp utgår vid tidpunkten för avskedandet och bestäms som fram­ gått i princip med hänsyn till den avskedades levnadsålder och anställ­ ningstid. Ersättningens B-belopp utgår med högst 6 000 kr. Arbetstagare som fått fullt eller reducerat A-belopp har rätt till B-belopp, om han fyllt 62 men ej 67 år. Mellan 62 och 65 år kan fullt B-belopp utgå. Därefter reduceras B-beloppet först till 5 500 kr. och slutligen till högst 5 000 kr. Också av­ skedad som inte fyllt 62 år men fått A-belopp kan erhålla B-belopp. Detta är dock reducerat enligt en särskild tabell som är intagen i försäkringsvillkoren. Enligt tabellen är lägsta ålder som kan komma i fråga i sam­ band med B-belopp 50 år. B-belopp kan utgå vid tidpunkt som ligger inom fem år räknat från av­ skedandet. Särskilda omständigheter i det enskilda fallet måste emellertid ha framkommit och den avskedade får inte ha fyllt 62 år när han friställdes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970 9

Statlig avgångsersättning

De statliga aktiebolagen är som arbetsgivare anslutna till AGB-systemet i AFA. Kollektivanställd arbetskraft omfattas därför också i dessa bolag av det nyss redovisade försäkringsskyddet. Inom statliga verksamheter i övrigt tillämpas däremot andra system för avgångsersättning, olika i skilda verksamheter. Det skall dock understrykas att man inom exempelvis de affärsdrivande verken i första hand söker und­ vika avskedanden vid driftmässig ändring. Man söker i stället omplacera övertalig personal antingen inom annan statlig verksamhet eller inom pri­ vat verksamhet. Spärr mot nyanställning under längre eller kortare över­ gångsperioder är en annan utväg som gör det möjligt att låta i och för sig övertalig personal kvarstå som anställda inom verksamheten. Visar sig des­ sa åtgärder otillräckliga eller inte genomförbara utgår emellertid avgångs­ ersättning. Denna kan för äldre arbetskraft utgöras av årlig ersättning mot­ svarande full ålderspension. För yngre avskedade kan i stället tillämpas ett system med engångsbelopp som motsvarar en eller flera verkliga eller, i frå­ ga om timavlönade, beräknade månadslöner. Exempel på en annan typ av avgångsersättning inom statlig verksamhet finns inom skogsbruket. Mellan skogsstyrelsen samt civilförvaltningens personalorganisation och Svenska skogsarbetareförbundet gäller sålunda en överenskommelse om avgångsersättning, kallad avgångsbidrag, till kollek­ tivanställda arbetare. Styrelsen förbinder sig att under ett antal år avsätta medel till en särskild avgångsbidragsfond. Under förutsättningar och vill­ kor i övrigt som i mycket överensstämmer med vad som gäller inom AFA:s AGB-försäkring utbetalas från fonden ersättning till avskedad arbetskraft. En överenskommelse av samma innebörd reglerar avgångsersättningarna till kollektivanställd arbetskraft hos domänverket. I vissa fall förekommer att statlig avgångsersättning utgår också till av­ skedade som inte är anställda i statlig verksamhet. Det kan gälla avskedade i enskild statsunderstödd verksamhet. Exempel på sådan avgångsersätt­ ning utgör de ersättningar av statsmedel som vid årsskiftet 1966/67 utgick till avskedade vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i Laholm. Dessa ersättningar bestod av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Storleken av dessa belopp överensstämde liksom förutsättningarna för ut­ betalning av ersättningen i stora drag med vad som gäller i fråga om ersätt­ ning på grund av AGB-försäkring. Grundbeloppet utgjorde lägst 1 000 och högst 2 000 kr. beroende på anställningstidens längd. Tilläggsbeloppet var minst 1 000 och högst 6 000 kr., avvägt med hänsyn till den avskedades lev­ nadsålder vid tidpunkten för avskedandet. För handikappad avskedad ut­ gjorde avgångsersättningen högst 8 000 kr. oberoende av ålder och anställ­ ningstid.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970

Departementschefen

Det torde inte kunna undvikas att strukturförändringarna inom närings­ livet i vissa fall medför besvärliga ekonomiska och andra problem för arbetstagarna. Särskilt hårt kan äldre eller handikappade personer träffas om de friställs i samband med driftomläggningar på arbetsplatsen. Det kan ofta vara svårt att få ny eller likvärdig anställning. I syfte att ekonomiskt lindra verkningarna härav utgår avgångsersätt­ ning till de avskedade under förutsättningar som jag berört i det föregå­ ende. Denna är av skiftande slag, såsom ersättning på grund av AGB-försäkring i AFA eller Folksam, bidrag från skogsstyrelsens eller domänver­ kets avgångsbidragsfond eller avgångsersättning av statsmedel av den typ som vid årsskiftet 1966/67 utbetalades till avskedade vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i Laholm. Vid beskattning av avgångsersättning till avskedad gäller som huvudre­ gel att hela ersättningen utgör intäkt av tjänst för mottagaren. Skatteplik­ ten är i princip oberoende av om arbetsgivare eller annat organ utbetalar ersättningen och det saknar även betydelse hur stor ersättningen är och hur den är utformad. Frågan i vad mån hänsyn i beskattningshänseende skall tas till ömmande omständigheter i det enskilda fallet får i princip be­ dömas endast enligt skattelagarnas bestämmelser om avdrag för nedsatt skatteförmåga. Eftersom den avskedade under beskattningsår då han uppbär avgångsersättning ofta har även annan skattepliktig inkomst, får tilllämpningen av dessa bestämmelser dock en mera begränsad räckvidd. I stäl­ let kan viss skattelindring oberoende av ömmande omständigheter komma den avskedade till godo genom tillämpning av förordningen (1951: 763) an­ gående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst. För egen del vill jag understryka dessa huvudprincipers betydelse i beskattningssystemet. Starka skäl krävs för att motivera undantagsbestämmelser. De speciella undantagsbestämmelserna om beskattning av AGB-ersättning från AFA eller Folksam bör ses mot denna bakgrund. Fullständig skatteirihet för AGB-ersättningen har därför inte kunnat ifrågakomma. Detta gäller även med hänsyn till det krav som taxeringsförordningen (1956 : 623) uppställer på en i görlig mån likformig och rättvis taxering. Skulle skattefrihet ha införts för hela AGB-ersättningen skulle detta krav inte kunna uppfyllas. Av de grunder som gäller för AGB-ersättningens Bbelopp får emellertid anses framgå att en utbetalning av B-belopp i motsats till utbetalning av A-belopp förutsätter att ömmande omständigheter finns i det enskilda fallet. Med hänsyn härtill har skattefrihet för B-belopp i och för sig ansetts utgöra en principiellt sett försvarbar och i materiella hänseenden godtagbar väg att bereda den avskedade en lättnad också vid beskattningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970 11

Även om B-belopp f. n. inte utgår med belopp som överstiger 6 000 kr. har dock en begränsning av skattefriheten ansetts motiverad. Begränsning­ en motsvarar ett belopp av två gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Beräkningen av det skattefria beloppet skall göras på grundval av det basbelopp som fastställs för januari månad under taxeringsåret. Detta basbelopp utgör för januari 1970 6 000 kr. och gränsen för skattefri­ heten för B-belopp ligger därför nu vid 12 000 kr. Jag finner ingen anledning att frångå de värderingar som utgör grun­ den för bestämmelserna om beskattning av ersättning på grund av AGB-försäkring. Att dessa endast är tillämpliga på avgångsersättning som utgår på grund av försäkring och då endast kollektiv avgångsbidragsförsäkring av den nuvarande AFA- eller Folksamtypen måste från tillämpningssynpunkt anses fördelaktigt. Därigenom underlättas nämligen bedömningen av ersätt­ ningens behandling i beskattningshänseende för både skattskyldiga och skat­ temyndigheter. Givna förutsättningar för skattefrihet är klara. Enligt min meningen är nuvarande gränsdragning i fråga om AGB-ersättningens skatte­ fria del tillfredsställande också beloppsmässigt sett. För den övervägande delen av näringslivet synes vidare kollektiv avgångsbidragsförsäkring av AFA- och Folksam-typ utgöra en från olika synpunkter väl avpassad metod att på ett fullt betryggande sätt åstadkomma lindring av ekonomiska svå­ righeter för dem som drabbas av friställning. Vad jag nu sagt innebär bl. a. att en utvidgning av nuvarande ram för skattefriheten på området skulle kunna medföra praktiska svårigheter. Detta talar emot en sådan utvidgning. Vad som vidare talar häremot är, att det för större delen av näringslivet måste anses naturligt att begagna sig av AGB-försäkringen. En utvidgad ram för skattefriheten kan därför enligt min mening inte anses motiverad allmänt sett. Trots att gällande rätt medger skattefrihet endast för särskild avgångsersättning på grund av speciell för­ säkring, anser jag sålunda nuvarande ram för skattefrihet på området i princip riktig och väl anpassad för behoven inom den övervägande delen av näringslivet. Inom vissa delar av näringslivet framstår AGB-försäkringen emellertid inte som den mest naturliga lösningen. Detta gäller särskilt inom statlig verksamhet som inte drivs i form av aktiebolag. Exempel utgör här skogs­ styrelsens och domänverkets verksamhetsområden, där ett annat system tillämpas för avgångsersättningar till friställd kollektivanställd arbetskraft. Villkoren och ersättningsbeloppen överensstämmer emellertid nära med AGB-försäkringens. Det är dock inte fråga om någon försäkring utan om i särskild ordning uppbyggda avgångsbidragsfonder. Ersättningar från fon­ derna utbetalas med ett A-belopp och ett B-belopp. A-beloppet utgår med 100 kr. för varje anställningsår som omfattar en tjänstgöringstid av minst 250 dagar. B-beloppet kan utgå med högst 6 000 kr. Inom dessa och andra grenar av statlig verksamhet kan staten sägas stå

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1970

självrisk beträffande ekonomisk gottgörelse i form av avgångsersättning. Enligt gällande skatterätt är som framgått dessa avgångsersättningar skatte­ pliktiga i sin helhet och oberoende av om uppdelning av ersättningarna görs på A-belopp och B-belopp eller på annat liknande sätt. De kan också utgå i form av ett större eller mindre antal månadslöner i ett för allt eller i form av förtidspension. Att här närmare redogöra för dessa olika ersätt­ ningsformer för emellertid för långt. Det bör dock ånyo understrykas att samtliga dessa ersättningar i princip är skattepliktiga. Statens självrisk i fråga om sådan avgångsersättning bör enligt min mening ses som den naturliga lösningen inom de områden det här gäller. Med hänsyn härtill måste det anses mindre lämpligt att AGB-ersättning från AFA, Folksam eller annan försäkringsanstalt i beskattningshänseende be­ handlas på ett sätt och statlig, materiellt sett likvärdig avgångsersättning på ett annat. Direkt otillfredsställande är detta förhållande när den statliga avgångsersättningen till sin allmänna uppbyggnad direkt anpassats efter de villkor som gäller för AGB-ersättningen. Också i fråga om viss annan statlig avgångsersättning leder nuvarande skatteregler till otillfredsställande resultat. Jag syftar i första hand på er­ sättning av statsmedel av det slag som vid årsskiftet 1966/67 utgick till avskedade vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i La­ holm. Ersättningen i Visby- och Laholmsfallen bestod av ett grundbelopp om lägst 1 000 och högst 2 000 kr. samt ett tilläggsbelopp om lägst 1 000 och högst 6 000 kr. Grundbeloppet var beroende av anställningstidens längd. Tilläggsbeloppet anknöt däremot till den avskedades levnadsålder vid tid­ punkten för avskedandet. Till handikappade utgick högst 8 000 kr., obe­ roende av ålder och anställningstid. Dessa ersättningar utbetalades på grund av särskilt beslut av Kungl. Maj :t. Motsvarande statlig avgångsersätt­ ning kan tänkas komma i fråga även inom annan verksamhet som staten anser sig böra främja genom speciella bidragsformer. Mot bakgrunden av dessa förhållanden anser jag att samma möjligheter till skattelindring bör finnas för den som får statlig avgångsersättning som för den som får AGB-ersättning från AFA eller Folksam. Jag föreslår att beskattningsreglerna kompletteras i sådant syfte. En lösning kan då vara att genom uppräkning i KL ange de statliga avgångsersättningar som bör lik­ ställas med AGB-ersättningen. Formerna för de statliga avgångsersättning­ arna är emellertid inte givna en gång för alla. Nya sådana kan tillkomma och äldre avvecklas. Självfallet sker också ändringar från tid till annan i vill­ koren för AGB-försäkringen. Då gäller det emellertid en enda försäkrings­ form och det är inte svårt att anpassa skattebestämmelserna till denna eller en utbyggd AGB-försäkring till skattebestämmelserna. Rent praktiska skäl talar därför för att nya bestämmelser om statliga avgångsersättningar i KL utformas så, att de direkt hänvisar till vad som gäller för ersättning på grund av AGB-försäkring. Därigenom bibehålls huvudprincipen om skatteplikt för

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970 13

uppburen avgångsersättning och skattefrihet i det enskilda fallet för viss del av ersättningsbeloppet. Bestämmelserna bör innebära att vad som gäl­ ler i fråga om AGB-ersättning från AFA eller Folksom skall gälla också be­ träffande sådan avgångsersättning som utbetalas av staten till arbetstagare och som inte utgår efter förmånligare grunder än AGB-ersättningen. Med en sådan utformning kommer bestämmelserna att innefatta avgångsersätt­ ningar av statsmedel till anställda såväl i statlig som i annan verksamhet. I praktiken torde inte kunna undvikas att svårigheter emellanåt kan före­ ligga att bedöma i vad mån viss statlig avgångsersättning är jämförbar med AGB-ersättning. Det synes böra ankomma på riksskatteverket att ge­ nom anvisningar vägleda taxeringsmyndigheter och skattskyldiga i sådana frågor. Jag föreslår lagstiftning i enlighet med vad jag nu anfört. Detta innebär ändring av 32 § 1 mom. KL och punkt 11 av anvisningarna till paragrafen. De nya bestämmelserna bör gälla fr. o. m. 1970 års taxering. I likhet med vad bevillningsutskottet uttalat i sitt av riksdagen godkända betänkande BeU 1968: 60 anser jag vidare att de avgångsersättningar av statsmedel som vid årsskiftet 1966/67 utbetalades till avskedande vid hampberedningsverket i Visby och linberedningsverket i Laholm bör vara delvis skattefria. Skatte­ friheten bör här avse ersättningens s. k. tilläggsbelopp. Enligt min mening motsvarar detta tilläggsbelopp i stort sett AGB-försäkringens skattefria B-belopp. Vidare bör av handikappbelopp om 8 000 kr. viss del jämställas med tilläggsbelopp och således vara skattefri. Denna skattefria del bör skäligen kunna bestämmas till 6 000 kr. Motsvarande skattefrihet bör gälla även beträffande annan statlig av­ gångsersättning som inte utgått enligt förmånligare grunder än AGB-ersättningens B-belopp men som beskattats vid taxering något av åren 1967— 1969. De nya bestämmelserna bör sålunda ges retroaktiv verkan beträffande 1967—1969 års taxeringar. Har arbetstagare något av de nämnda åren taxe­ rats för sådan statlig avgångsersättning som enligt vad jag nyss sagt bör vara skattefri till viss del bör detta enligt min mening kunna rättas till genom att den skattskyldige och taxeringsintendenten får rätt att anföra besvär över taxeringen i särskild ordning. Jag förordar att regler som gör det möjligt att vidta sådan rättelse in­ förs i form av övergångsbestämmelser till den föreslagna lagändringen i KL. I övergångsbestämmelserna bör hänvisning göras till 100, 101, 103 och 104 §§ taxeringsförordningen.

Slutligen vill jag föreslå en ändring av punkt 6 av anvisningarna till 32 § KL som inte har något samband med det föregående. Genom prop. 1970: 18 har Kungl. Maj :t föreslagit årets riksdag att god­ känna nya grunder för hemvärnets, de frivilliga försvarsorganisationernas

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1970

och vissa andra till totalförsvaret knutna organisationers utbildning och verksamhet. Enligt förslaget ansluter bl. a. den frivilliga personalens eko­ nomiska förmåner i princip till vad som gäller för värnpliktig personal. För­ utom utökning av s. k. värnpliktssociala förmåner såsom exempelvis fa­ miljebidrag föreslås införande av premier för genomgången frivillig utbild­ ning. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1970. Punkt 6 av anvisningarna till 32 § KL innehåller bestämmelser om skat­ tefrihet för en rad förmåner som värnpliktig erhåller. Skattefria är bl. a. värnpliktigas naturaförmåner, det under fredstjänstgöring utgående pen­ ningbidraget, utbildningspremie, tjänstgöringspremie och utryckningsbi­ drag. Även familjebidrag är skattefritt, när det inte är fråga om närings­ bidrag. Enligt uttrycklig bestämmelse gäller motsvarande skattefrihet för såväl vapenfria tjänstepliktigas som civilförsvarspliktigas förmåner. Jag vill därför föreslå sådan ändring av nämnda anvisningspunkt att den skattefrihet som gäller förmåner som utgår till värnpliktig, vapenfri tjäns­ teplikt^ och civilförsvarspliktig utsträcks till att gälla även motsvarande ersättningar till hemvärnspersonal och annan personal som frivilligt full­ gör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för placering inom to­ talförsvaret.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upp­ rättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928 :370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 7C02C5