om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756) m.m.
Prop.
1990/91:94
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 31 januari 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Laila Freivalds
I propositionen föreslås en ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)som innebär att lagen skall omfatta även radioprogram från andra svenskaprogramföretag än dem som ingår i Sveriges Radio-koncernen när pro-grammen förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige. Vida-re inarbetas förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarig-hetslagen (1966:756) i radioansvarighetslagen. Vissa följdändringar före-slås även i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- ochbildupptagningar.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 94
Härigenom föreskrivs i fråga om radioansvarighetslagen (1966:756)
dels att 1, 3, 4 och 10§§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 a, 3 b och 11 §§, avföljande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheteni ljudradio- och televisionsprogam(radioprogram) som svenskt pro-gramföretag får sända med stöd avtillstånd enligt 5 § första eller andrastycket radiolagen (1966:755).
Föreslagen lydelse
§'
Denna lag gäller yttrandefriheteni ljudradio- och televisionsprogram(radioprogram) som svenskt pro-gramföretag får sända med stöd avtillstånd enligt 5§ första eller andrastycket radiolagen (1966:755).Lagen gäller också yttrandefriheteni radioprogram till allmänhetensom förmedlas från annat svensktprogramföretag genom satellitsänd-ning som utgår från Sverige.
Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande föroffentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretagsamt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggö-rande. Bestämmelserna i 2 § första stycket samt 4, 5 och 7 — 9 a §§ äro ejtillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning avdagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning somanordnas av annan än programföretaget.
I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelatsmed stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.
3§2
För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift attförebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgiva-rens vilja.
Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får jjitg vara underårigeller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Programutgivare förordnas avprogramföretagets chef eller av an-nan tjänsteman hos programföreta-get enligt bestämmelser som medde-las av regeringen. Uppgift om vemsom är programutgivare skall föresändningen av program antecknas iregister, som föres hos programföre-taget och är tillgängligt för allmän-heten.
Programutgivare förordnas avprogramföretagets chef eller av an-nan tjänsteman hos företaget somdenne har bemyndigat. Den somhar sådant bemyndigande får dockinte meddela förordnande för annanän den som programföretagets cheftidigare förordnat till programut-givare.
1 Senaste lydelse 1986:1211.
2 Senaste lydelse 1988: 1317.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 94
3a§
Till programutgivare bör förord-nas endast person som har sådanainsikter i rättsordningen och sådanerfarenhet av programverksamhetatt han självständigt kan bedömafrågor om missbruk av yttrandefri-heten i radioprogram. Programut-givarna bör ej vara flera än som ärnödvändigt för att de skall kunnafolja programverksamheten och imån av behov kontrollera program-men.
Förordnande för programutgivareskall avse visst program eller en vissgrupp av program.
3b§
Hos programföretaget skall detföras ett eller flera register, där detföre sändningen av program skallantecknas vem som är programut-givare. Vidare skall för varje särskiltprogram antecknas beräknad tid-punkt för sändningens början ochformen för sändningen (direktsänd-ning eller sändning av inspelat pro-gram). Har beslut meddelats enligt4§ andra stycket, skall också an-tecknas namn, födelsetid och bo-stadsadress beträffande var och ensom avses med beslutet.
I registret skall även antecknasbemyndigande enligt 3 § tredje styc-ket att förordna programutgivare.Av anteckningen skall tydligt fram-gå vilken omfattning bemyndigan-det har.
Vid varje anteckning i registretskall anmärkas när anteckningenhar gjorts.
Register som avses i första stycketskall hållas tillgängligt för allmän-heten.
4§
Programutgivare är ansvarig för yttrandefrihetsbrott i radioprogramvilket han är förordnad.
Beträffande program som direkt-sändes kan dock den som skall för-ordna programutgivare besluta, atti stället var och en som framträder iprogrammet själv skall bära ansva-
Beträffande program som direkt-sändes kan dock den som skall för-ordna programutgivare besluta, atti stället var och en som framträder iprogrammet själv skall bära ansva-
ret för yttrandefrihetsbrott som hanbegår. Om beslutet skall före sänd-ningen underrättelse lämnas till deberörda och anteckning göras i re-gister som avses i 3 § tredje stycket.Har sådan åtgärd försummats be-träffande någon av dem som skolaframträda i programmet, är beslu-tet utan verkan mot honom.
ret för yttrandefrihetsbrott som hanbegår. Om beslutet skall före sänd-ningen underrättelse lämnas till deberörda och anteckning göras i ettsådant register som avses i 3b§.Har sådana åtgärder försummatsbeträffande någon av dem somskall framträda i programmet, ärbeslutet utan verkan mot honom.
Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registreratsföre sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmetsom program utgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att förordnaprogramutgivare.
10§3
Närmare bestämmelser för til-lämpningen av denna lag meddelasav regeringen.
Regeringen meddelar även be-stämmelser om skyldighet för pro-gramföretaget att vidtaga åtgärderför att säkerställa framtida bevis-ning om innehållet i radioprogramoch fastställer villkoren för att en-skild skall få taga del av sådan be-visning.
För att säkerställa framtida bevis-ning om en sändnings innehåll skallprogramföretaget göra en upptag-ning av varje program som sändsoch bevara denna minst sex måna-der från sändningen. Rätt att kost-nadsfritt ta del av en sådan upptag-ning och få en utskrift av vad somhar yttrats i programmet har
1. justitiekanslern,
2. en enskild som anser att ett ytt-randefrihetsbrott mot honom harbegåtts i programmet eller att hanhar lidit skada på grund av ett ytt-randefrihetsbrott i programmet, omdet inte är uppenbart att han inteberörs av programmet på sådantsätt att han kan vara målsägande.
I lagen (1978:487) om pliktex-emplar av skrifter och ljud- och bild-upptagningar finns föreskrifter omskyldighet för programföretaget attlämna upptagningar till arkivet förljud och bild.
H§
Den som uppsåtligen eller avoaktsamhet underlåter att fullgöranågon av sina skyldigheter enligt3b§ fjärde stycket eller 10§ förstastycket döms till böter eller fängelsei högst ett år.
3 Senaste lydelse 1977: 1018.
Justitiekanslern är åklagare i målom ansvar för brott som avses i för-sta stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
2. Genom lagen upphävs förordningen (1967:226) om tillämpningen avradioansvarighetslagen (1966:756).
3. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts efterikraftträdandet.
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 94
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar avskrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
H§
Av upptagning av ljudradio- ochtelevisionsprogram, som har säntsav sådant programföretag som harsändningsrätt på grund av tillståndenligt 5§ första eller andra stycketradiolagen (1966: 755), skall pro-gramföretaget lämna ett pliktex-emplar till arkivet för ljud och bild.
Pliktexemplar enligt första styc-ket skall utgöras av sådan upptag-ning, som programföretaget enligtsärskilda föreskrifter skall göra föratt säkerställa framtida bevisningom innehållet i program. Pliktex-emplaret skall lämnas inom en må-nad från den dag då programföreta-gets skyldighet att bevara upptag-ningen enligt dessa föreskrifter upp-hörde.
Föreslagen lydelse
I fråga om ljudradio- och televi-sionsprogram, som avses i 1 § radio-ansvarighetslagen (1966: 756), skallprogramföretaget till arkivet för ljudoch bild lämna ett pliktexemplar iform av en sådan upptagning somprogramföretaget skall göra enligt10§ första stycket nämnda lag.Pliktexemplaret skall lämnas inomen månad från den dag då program-företagets skyldighet att bevaraupptagningen upphörde.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
Senaste lydelse 1986: 1212.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 31 januari 1991.
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-ström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, R.Carlsson, Hellström, Johans-son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Freivalds
Nordisk Television AB påbörjade den 15 september 1990 sändningar ikanalen TV 4.
I en framställning till justitiedepartementet den 3 augusti 1990 harbolaget hemställt att regeringen snarast vidtar åtgärder för att för riksda-gen föreslå en lagstiftning som innebär att sändningar från TV 4 omfattasav de yttrandefrihetsrättsliga regler som gäller för programföretag sombedriver sändningar med stöd av radiolagen. Bolaget har framhållit att detvore olyckligt om frågan fick sin lösning först i samband med en framtidamer övergripande revidering av den yttrandefrihetsrättsliga lagstiftningen.
Svenska journalistförbundet har i en framställning till justitiedeparte-mentet den 29 augusti 1990 också framfört krav om lagstiftning i ämnet.
Med anledning av framställningarna har inom justitiedepartementetupprättats en promemoria den 2 december 1990 med förslag till ändringari radioansvarighetslagen (1966:756) och lagen (1978:487) om pliktex-emplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar. Synpunkter på prome-morians innehåll har inhämtats vid ett möte i justitiedepartementet medföreträdare för vissa myndigheter samt företag och organisationer den 12december 1990. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i dettaärende som bilaga 1. En förteckning över vilka som deltog i mötet börfogas till protokollet som bilaga 2. En utskrift av deltagarnas anförandenfinns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 90—1891).
Regeringen beslutade den 24 januari 1991 att inhämta lagrådets yttran-de över justitiedepartementets förslag till ändringar i radioansvarighets-lagen och lagen om pliktexemplar av ljud- och bildupptagningar. De tilllagrådet överlämnade förslagen överensstämmer med de förslag som jagavser att lägga fram nu.
Lagrådet har den 25 januari 1991 lämnat de remitterade förslagen utanerinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende sombilaga 3.
Jag skall nu ta upp den lagstiftningsfråga som har aktualiserats genom de
nyss nämnda skrivelserna. I samråd med chefen for utbildningsdeparte- Prop. 1990/91:94mentet behandlar jag också en annan fråga som har samband med satellit-sändningarna.
I radiolagen (1966:755) och i radioansvarighetslagen (1966:756) finnsbestämmelser som reglerar yttrandefriheten i radiosändningar. Reglering-en är i väsentliga delar utformad i enlighet med de tryckfrihetsrättsligaprinciperna. Samma principer ligger också till grund for det yttrandefri-hetsrättsliga skyddet enligt lagarna om ansvarighet för närradio(1982:460) och för lokala kabelsändningar (1985:1057). Det kan därförsägas att tryckfrihetsrättsliga principer har fått bli vägledande för använd-ningen av radio och TV i vårt land.
Enligt 5 § radiolagen krävs det tillstånd av regeringen för att någon skallha rätt att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning. Med”rundradiosändning” avses enligt 1 § en radiosändning som är avsedd atttas emot direkt av allmänheten. Även vissa andra krav ställs på en sänd-ning för att den skall vara att anse som en rundradiosändning. Då dessasaknar intresse i detta sammanhang bortses i det följande från dem. Att ensändning är avsedd att tas emot ”direkt” av allmänheten anses innebäraatt sändningen skall överföras från sändaren till mottagaren utan att passe-ra en mellanliggande sändare (prop. 1966:149 s. 36).
En telesatellit är i radiolagens mening en radiosändare. Som uttrycket”direkt” i definitionen på rundradiosändning får förstås är en upplänkningtill en satellit inte avsedd att tas emot direkt av allmänheten; sändningenkan ju inte tas emot förrän den med hjälp av satelliten har så att sägakastats tillbaka mot jorden. Upplänkningen är därmed inte underkastadkravet på tillstånd av regeringen för rundradiosändningar. Och sändning-en från satelliten, dvs. nedlänkningen, faller inte heller under tillstånds-kravet. Den sker inte från en sändare här i landet.
Det sagda innebär att radiolagens tillståndskrav i fråga om rundradio-sändningar endast gäller markbundna sådana och inte rundradiosändning-ar från en satellit.
De sändningar som Nordisk Television AB gör i kanalen TV 4 sker medhjälp av satellit. Satelliten är den svenska Tele-X. TV 4 omfattas alltså inteav radiolagens krav på tillstånd för rundradiosändningar.
Enligt 8§ radiolagen får myndigheter och andra allmänna organ inte iförväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av radiosändningarsinnehåll och inte heller förbjuda en radiosändning på grund av dess inne-håll. En radiosändning är enligt 1 § ljud, bild eller annat meddelande somsänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilkas frekvenser är lägre än3000 gigahertz och vilka utbreder sig i rymden utan särskilt anordnadledare. Radiolagens censurförbud gäller således även till förmån för TV 4.
Radioansvarighetslagens bestämmelser gäller enligt lagens 1 § yttrande-friheten i ljudradio- och televisionsprogram som ett svenskt programföre-tag får sända med stöd av tillstånd enligt 5§ första eller andra stycket
radiolagen. Detta innebär att TV 4-verksamheten inte faller under radio- Prop. 1990/91: 94ansvarighetslagen. Inte heller finns det någon annan lagstiftning som ut-tryckligen ger TV 4 något motsvarande skydd. Varken lagen (1985:1057)om ansvarighet for lokala kabelsändningar eller någon annan av de radio-rättsliga ansvarighetslagarna innehåller föreskrifter som ger ett yttrandefri-hetsrättsligt skydd åt sändningar som utgår från Sverige och som nårallmänheten här i landet genom förmedling av en satellit. Man måste alltsåkonstatera att inte samma föreskrifter gäller till skydd for TV 4 och andrasatellitsändningar från Sverige som för andra ”svenska” radio- och televi-sionsprogram.
Regeringen beslutade den 22 november 1990 proposition om yttrandefri-hetsgrundlag m. m. (prop. 1990/91: 64).
Yttrandefrihetsgrundlagen skall, enligt 1 kap. 6§ första stycket i försla-get, bl. a. vara tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade tillallmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Grundla-gens föreskrifter om sändningar av radioprogram gäller, enligt paragrafensandra stycke, också i fråga om radioprogram som förmedlas genom satel-litsändning som utgår från Sverige.
Detta innebär att för upplänkar som är svenska i den i grundlagenavsedda bemärkelsen blir censurförbudet, ensamansvaret, meddelarskyd-det och de övriga tryckfrihetsrättsliga principerna tillämpliga. Av motive-ringen till bestämmelsen (prop. 1990/91:64 s. 110) framgår att meningenär att en satellitsändning skall anses utgå från Sverige om upplänkningenäger rum från svenskt jurisdiktionsområde eller från utlandet efter pro-gramtransport från Sverige genom tråd eller radiolänk. En upplänkningsom sker i form av en samtidig och oförändrad vidaresändning av ensändning som nått Sverige från utlandet är inte en sändning som utgår frånSverige i den i förslaget till yttrandefrihetsgrundlag avsedda bemärkelsen.Det bör tilläggas att enligt motiveringen till yttrandefrihetsgrundlagens nuavsedda bestämmelse om svenska radioprogram en sändning också efteromständigheterna bör kunna anses ha utgått från Sverige om program-transporten avsett ett färdiginspelat program i form av en upptagning sominte är avsedd för mångfaldigande eller eljest för spridning i annan form ängenom upplänkningen och den efterföljande utsändningen.
Det sagda innebär att sändningarna i bl. a. TV 4-kanalen skyddas avyttrandefrihetsgrundlagen om och när denna träder i kraft. Yttrandefri-hetsgrundlagen skall enligt förslaget i propositionen börja gälla den 1januari 1992.
Den nya yttrandefrihetsgrundlagen ger anledning till ganska omfattandeändringar av den nu gällande radiorättsliga lagstiftningen. Bl. a. kommerstora delar av ansvarighetsreglerna att kunna upphävas. Jag kommer där-för inom kort att för regeringen anmäla frågan om följdlagstiftning tillyttrandefrihetsgrundlagen.
De satellitsända TV-kanaler som särskilt är avsedda att tas emot i Sverigeeller annars i Norden torde i första hand vara TV 3, TV 4 och NordicChannel.
TV 3:s sändningar startade år 1988. Det sändande företaget är brittiskt,Scansat Broadcasting Ltd, verksamt i London. Därifrån länkas program-men upp till medeleffektsatelliten Astra, för vilken den ansvariga staten ärLuxemburg.
TV 4 startade sina sändningar i september 1990. Den s. k. program-avvecklingen görs från Nordisk Televisions lokaler i Stockholm. Därifrånsänds programsignalen med en radiolänkförbindelse till Nittedal näraOslo. Från Nittedal upplänkas signalen till Tele-X, som från TV-synpunktär en direktsändande satellit.
Nordic Channel sänds via den nystartade medeleffektsatelliten EutelsatII, som den europeiska telesatellitorganisationen Eutelsat är huvudmanför. 1 motsats till TV 3 och TV 4 upplåter Nordic Channel också sänd-ningstid åt företag, organisationer m. fl. som själva vill göra TV-program.Nordic Channel har sina lokaler i Stocksund nära Stockholm. Program-men länkas till Kaknästornet på Djurgården i Stockholm och går sedan ikabel till televerkets upplänksstation i Ågesta söder om Stockholm. Där-ifrån sker upplänkningen till satelliten.
Under lång tid har det funnits en strävan att ge ljudradio och TV sommassmedier ett yttrandefrihetsrättsligt skydd liknande det som sedan gam-malt gäller for tryckta skrifter. Förslaget om den nya yttrandefrihetsgrund-lagen är det senaste uttrycket för detta. Yttrandefrihetsgrundlagen är av-sedd att ge alla program i ljudradio och television ett konstitutionelltskydd efter tryckfrihetsrättsligt mönster.
Som nämnts krävs det tillstånd av regeringen for att någon skall ha rättatt här i landet sända radioprogram i rundradiosändning. Sådant tillståndhar givits till de fyra programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen.För företagens sändningar gäller därmed också bestämmelserna om yttran-defrihetsrättsligt skydd i radioansvarighetslagen.
Den tekniska utvecklingen har emellertid nu medfört att vissa sändning-ar, nämligen de från Nordisk Television och andra satellitsändande pro-gramföretag, faller utanför det skydd som finns i dag. Detta är inte till-fredsställande. Det finns ingen anledning att dessa företags sändningarskall sakna sådant yttrandefrihetsrättsligt skydd som Sveriges Televisionssändningar sedan länge har.
Det sagda leder till att de önskemål som framförts av Nordisk TelevisionAB bör tillgodoses. Detta gäller även om det i praktiken — med hänsyn tillatt yttrandefrihetsgrundlagen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1992— rör sig om en lagstiftning som sannolikt kommer att ha giltighet underkortare tid än ett år. Det är inte tillfredsställande att helt olika regler skall
gälla för yttrandefriheten i radioprogram enbart beroende på de tekniska Prop. 1990/91:94förutsättningarna. Detta skapar osäkerhet om vad som gäller for medver-kan i radioprogram både för journalister och övriga, t. ex. meddelare.
En naturlig utgångspunkt är att en sådan lagstiftning i fråga om sänd-ningar från satelliter skall utformas i anslutning till yttrandefrihetsgrund-lagen. Givetvis skall lagen vara generell.
Den åtgärd som behövs är i första hand en ändring av radioansvarighets-lagen så att också sändningar av satellitsändande programföretag omfattasav lagen. Samtidigt bör man emellertid, av skäl som jag kommer attredovisa senare, arbeta in radioansvarighetslagens tillämpningsförordningi själva lagen. Hur det kan göras har radiolagsutredningen visat i betänkan-det (SOU 1990:7) Lagstiftning för reklam i svensk TV. I övrigt börändringarna emellertid i allt väsentligt begränsas till vad som behövs föratt nå syftet att utan dröjsmål få till stånd ett yttrandefrihetsrättsligt skyddför de nya satellitförmedlade svenska televisionskanalerna. De ytterligareändringar som kan vara påkallade med anledning av förslaget om yttran-defrihetsgrundlag bör övervägas i samband med följdlagstiftningen. Dåkommer också frågan om den nya lagstiftningens upphörande upp tillbehandling.
Utvidgningen av radioansvarighetslagens tillämpningsområde
Som framgått gäller radioansvarighetslagen enligt sin 1 § yttrandefriheten iljudradio- och televisionsprogram (radioprogram) som svenskt programfö-retag får sända med stöd av tillstånd enligt 5 § första eller andra stycketradiolagen. Härutöver gäller det nu att göra lagen tillämplig på vissasatellitsändande programföretags sändningar.
En nära till hands liggande lösning är naturligtvis att i radioansvarig-hetslagen införa aktuella delar av den bestämmelse i yttrandefrihetsgrund-lagen som är avsedd att för framtiden reglera ansvarigheten för satellit-sändningar. Det rör sig närmare bestämt om 1 kap. 6§ andra stycketyttrandefrihetsgrundlagen. Enligt förslaget till yttrandefrihetsgrundlag harbestämmelsen följande lydelse.
I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändningsom utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivsom radioprogram i allmänhet.
En lagstiftning av detta slag skulle komma att gälla alla sändningar somsker via satellit och som är underkastade den svenska statens jurisdiktion.
Av vad som förut anförts har framgått att det praktiska behovet avskydd för yttrandefriheten i satellitsändningar nu gäller sådana TV-kana-ler som på senare tid har inlett sändningsverksamhet i Sverige. Ett skyddför yttrandefriheten i deras verksamhet kan åstadkommas genom att ra-dioansvarighetslagen görs tillämplig på sändningar via satellit från andraprogramföretag än sådana som sänder med stöd av tillstånd enligt 5§första eller andra stycket radiolagen (1966:755). Det torde därvid varatillräckligt att skyddet får omfatta svenska programföretag. Jag förordaratt den nu aktuella regleringen utformas på det sätt jag sålunda angett.
11 Införandet av tillämpningsförordningen i radioansvarighetslagen Prop. 1990/91: 94
Radiolagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:7) Lagstiftning forreklam i svensk TV föreslagit att förordningen (1967:226) om tillämpning-en av radioansvarighetslagen (1966: 756) skall tas in i själva lagen. Skälethärför är att radioansvarighetslagen bör gälla också för sändningar av etteventuellt nytt reklamsändande TV-företag. I en sådan situation bör be-stämmelserna enligt utredningen ha formen av lag.
Radiolagsutredningens förslag innebär dels att vissa bestämmelser fråntillämpningsförordningen överförs till själva lagen, dels att vissa bestäm-melser slopas. Förslaget medför att tillämpningsförordningen upphör attgälla.
Radiolagsutredningens förslag har remissbehandiats. I de hänseendensom nu är aktuella har remissinstanserna i princip godtagit utredningensförslag.
Förutom det nyss angivna föreslår radiolagsutredningen att det införs enstraffbestämmelse som tar sikte på underlåtenhet att göra upptagningar avprogram som sänds. Sådana straffbestämmelser finns i lagarna om ansva-righet för närradio (9§) resp, om ansvarighet för lokala kabelsändningar(10§). Som radiolagsutredningen anför (betänkandet s. 253) är det natur-ligt att, när bestämmelserna är föremål för omarbetning, rätta till den bristi regelverket som får anses ligga i att detta — i motsats till vad som gällerför närradio och kabelsändningar — inte upptar någon straffbestämmelseför underlåtenhet att göra upptagningar av program som sänds med stödav tillstånd enligt 5§ radiolagen.
Bland de bestämmelser i tillämpningsförordningen som enligt radiolags-utredningen kan undvaras märks 2 § andra stycket. Bestämmelsen utsägeratt till programutgivare bör förordnas endast person som har sådanainsikter i rättsordningen och sådan erfarenhet av programverksamhet atthan självständigt kan bedöma frågor om missbruk av yttrandefriheten iradioprogram. Enligt radiolagsutredningen får det anses självklart att en-dast personer som har tillräckliga insikter utses till programutgivare.
Radiolagsutredningens förslag har även i detta hänseende i principgodtagits av remissinstanserna. Enligt min mening bör frågan övervägas isamband med de mera omfattande ändringar i det radiorättsliga regelver-ket som jag i enlighet med det förut anförda ämnar föreslå inom kort.Föreskriften bör alltså inte slopas i detta sammanhang. Eftersom det ärfråga om åligganden för enskilda — dessutom inom fri- och rättighetsom-rådet — måste reglerna enligt regeringsformen ges i lag. Jag föreslår attradioansvarighetslagen kompletteras med bestämmelser i enlighet med detanförda.
I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom justitiedepartementetupprättats förslag till
1. lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och Prop. 1990/91: 94ljud- och bildupptagningar.
Förslagen har granskats av lagrådet.
Förslaget under 2 har upprättats i samråd med chefen för utbildningsde-partementet.
I paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts som innebär att radioansva-righetslagens bestämmelser gäller också för yttrandefriheten i radiopro-gram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige. Orda-lydelsen ansluter till uttryckssättet i den föreslagna yttrandefrihetsgrund-lagen.
Uttrycket radioprogram används här i den betydelse som framgår av 1 §radiolagen. Det innebär att uttrycket inte innefattar s. k. enkla meddelan-den. I detta avseende skiljer sig förslaget till yttrandefrihetsgrundlag någotfrån den reglering som nu föreslås tillfälligt bli gällande för de nya satellit-kanalerna. Enligt grundlagsförslaget skall med radioprogram förstås alltinnehåll i bl. a. ljudradio och television (1 kap. 1 § tredje stycket yttrandef-rihetsgrundlagen). Skillnaden beror på att radiolagen i dag i huvudsak inteomfattar de enkla meddelandena. Någon anledning att i det nu förevaran-de lagstiftningsärendet ta upp denna fråga har inte ansetts föreligga.
Uttrycket svenska programföretag anknyter till användningen av sam-ma uttryck i första meningen. Ledning för förståelsen ger också använd-ningen av uttrycket utländskt programföretag i andra stycket. I övrigt blirbedömningen av om ett visst företag är ett svenskt programföretag i denbemärkelse som åsyftas i den föreslagna lagtexten beroende främst avhuruvida företaget bedriver sin redaktionella verksamhet i Sverige, riktarsina sändningar till en svensk publik och har sitt säte här.
Programföretag är det företag som har utsett utgivare för programmet.Var ett program har producerats är utan betydelse i detta sammanhang.Ett programföretag som antar ett program för att distribuera det i sin egenkanal och i kanalens namn svarar enligt 3 § för att en utgivare utses och bärenligt 6§ andra stycket ett skadeståndsansvar vid sidan av utgivaren.
Det yttrandefrihetsrättsliga skydd som regleringen innebär tillkommersvenska programföretag i fråga om radioprogram som förmedlas genomsatellitsändning som utgår från Sverige.
Bestämmelsen omfattar förmedling av radioprogram genom satellit-sändningar av alla slag, dvs. utan någon skillnad t. ex. mellan direktsänd-ning och s. k. fast trafik. Den avser endast program som förmedlas tillallmänheten. Härav framgår att det yttrandefrihetsrättsliga skyddet äravsett att gälla för sändningar som i likhet med rundradiosändningarna idetta uttrycks nuvarande bemärkelse har karaktär av massmedium. En
mera slutgiltig terminologisk anpassning till yttrandefrihetsgrundlagen tor- Prop. 1990/91: 94de böra göras i samband med följdlagstiftningen till grundlagen.
I den allmänna motiveringen har berörts vad som åsyftas med att ensatellitsändning utgår från Sverige.
En sändning som länkas upp från Sverige genom samtidig och oföränd-rad vidaresändning av en sändning från utlandet utgår inte från Sverige iden bemärkelse som avses i lagförslaget. Sådana fall omfattas alltså inte avden föreslagna lagstiftningen. För dem kan det skydd som framgår av 1kap. 7 § i den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (prop. 1990/91:64) blitillämpligt.
3§
Ändringarna i paragrafens tredje stycke hänger samman med att det vä-sentliga i radioansvarighetslagens tillämpningsförordning tas in i självalagen. Med anledning av detta kan regleringen i stycket förenklas.
Programutgivare förordnas av programföretagets chef eller av annantjänsteman hos företaget som denne har bemyndigat. I regel vållar det ingasvårigheter att med denna reglering avgöra vem som skyldigheten att utseprogramutgivare åvilar. Men situationer kan uppstå då det inte är alldeleslätt att avgöra vem som är ”programföretagets” chef t. ex. då ett företagupplåter sändningstid till ett annat företag.
Frågan diskuteras i propositionen med förslag till yttrandefrihetsgrund-lag (s. 122 f.). Slutsatsen där är att det är lämpligast att frågan får avgörasefter omständigheterna av det inbördes förhållandet mellan parterna iupplåtelseavtalet. I propositionen påpekas att frågan då får betydelse förstom skyldigheten att utse en utgivare har försummats och att den i sådantfall kommer att avgöras med ledning av allmänna straffrättsliga principer.En viktig ledtråd för avgörandet kan enligt propositionen komma att gesgenom att det i vanlig lag föreskrivs skyldighet för den som skall bedrivasändningsverksamhet att anmäla sig för registrering hos en myndighet. Ensådan skyldighet kan föreskrivas med stöd av 3 kap. 2§ förslaget tillyttrandefrihetsgrundlag och torde enligt propositionen vara erforderlig föratt Sverige skall kunna åta sig de förpliktelser som följer med en anslutningtill den europeiska konventionen om gränsöverskridande television.
Det sagda innebär att frågan om vem som är skyldig att utse programut-givare, chefen för ett sändarföretag eller chefen för det företag som hyrsändningstid hos det första företaget, får avgöras efter vad avtalet medhänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet får sägas innebära. I dettaligger att det främst vilar på sändarföretaget, som typiskt sett är den partsom har kännedom om reglerna och är van vid deras tillämpning, att se tillatt frågan i det enskilda fallet får sin lösning. Det torde kunna förväntas atten avtalspraxis utvecklas som tar hänsyn också till behovet av att utse enutgivare.
3a§
Paragrafen är ny. Den motsvaras i dag av bestämmelser i 2 § andra ochtredje styckena samt 3 § första stycket tillämpningsförordningen. 14
3b§
Paragrafen är ny. Den motsvaras i dag av bestämmelser i 3§ tredje stycketradioansvarighetslagen samt 4 och 5 §§ tillämpningsförordningen.
4§
I andra stycket har en följdändring till införandet av den nya 3 b§ gjorts. Iövrigt har i det stycket en del redaktionella förändringar gjorts.
10§
Paragrafen är ny men motsvarar till sitt innehåll 6 och 7 §§ radioansvarig-hetslagens tillämpningsförordning.
Genom att lagen nu föreslås gälla också satellitsändande programföre-tags sändningar uppkommer även för dessa företag en skyldighet att göras. k. referensupptagningar av programmen och att bevara dessa minst sexmånader.
Första stycket har utformats efter mönster av 8§ lagen (1982:460) omansvarighet för närradio och 9§ lagen (1985:1057) om ansvarighet förlokala kabelsändningar. I dessa lagrum används inte ordet ”upptagning”utan i stället ”inspelning”. Ordet ”upptagning” har emellertid den förde-len att det förekommer i rubriken till lagen (1978:487) om pliktexemplarav skrifter och ljud- och bildupptagningar.
Vid remissbehandlingen av radiolagsutredningens betänkande har kon-sumentverket framfört att det i radioansvarighetslagen bör föreskrivas attockså verket har rätt att utan kostnad ta del av upptagningar av ettprogramföretags program och få utskrifter av vad som har yttrats. Någonsådan regel finns dock inte i 10 §.
Radioansvarighetslagen är en lag med speciella straffrättsliga och ska-deståndsrättsliga regler. Dessa skall tillämpas bl. a. i rättegång om yttran-defrihetsbrott. Förslaget att ge justitiekanslern en i lag reglerad rätt att tadel av upptagningar av program hänger samman med att han är den somväcker allmänt åtal i förevarande fall (8 § fjärde stycket första meningenradioansvarighetslagen). Det är således justitiekanslerns åklagarroll i dessamål som motiverar att hans rätt i detta hänseende lagfästs i radioansvarig-hetslagen. Däremot finns det inte anledning att i denna lag behandlafrågan om en eventuell rätt att ta del av upptagningar för t. ex. konsu-mentverket och enskilda näringsidkare som har ett till sin marknadsföringknutet intresse för vad som förekommer i ett programföretags sändningar.Den frågan har också upphövsrättsliga aspekter.
Den skyldighet att tillhandahålla tjänster i fråga om upptagningar avsända program som föreskrivs i paragrafen sanktioneras enligt 11 § genomstraff. Från JK har påpekats att det någon gång kan finnas ett behov av attotvetydigt kunna konstatera när bristande uppfyllelse av skyldighetenutgör ett fullbordat brott.
Frågan torde få bedömas i enlighet med allmänna straffrättsliga grund-satser. En upptagning skall på begäran kunna tillhandahållas omgående. I
fråga om utskrifter ligger det i sakens natur att någon kortare tid kan Prop. 1990/91:94behövas för att fullgöra skyldigheten.
Det är tänkbart att sändningar av text-TV via satellit kommer att kunnainledas inom kort. Kostnaderna for att bevara upptagningar av materialsom gäller text-TV är större än för andra referensupptagningar. Samtidigtkan behovet av dokumentation tillgodoses genom en utskrift av innehålleti programmet. Det skulle därför i sådana fall kunna vara tillräckligt att enutskrift bevaras och kan tillhandahållas. Denna fråga torde dock krävamer ingående överväganden än som är möjliga i nu förevarande samman-hang, där syftet är begränsat. Den ordning som nu är föreskriven i frågaom referensupptagningar av program som omfattas av radioansvarighets-lagen bör därför nu i sak oförändrad föras över till denna lag.
Andra stycket är en av praktiska skäl betingad hänvisning till pliktex-emplarslagen.
Paragrafen är ny. Skälen för den har berörts i den allmänna motiveringen.Den har utformats efter mönster av 9§ lagen om ansvarighet for närradiooch 10 § lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar. Avfattningeninnebär vidare att också skyldigheten att hålla föreskrivna register tillgäng-liga för allmänheten straffsanktioneras.
Alla företag som enligt radioansvarighetslagen är skyldiga att göra refe-rensupptagningar av program — dvs. programföretagen inom Sveriges Ra-dio-koncernen — är också skyldiga att lämna dessa som pliktexemplar tillarkivet för ljud och bild (ALB).
Radiolagsutredningens förslag går ut på att radioansvarighetslagen börgälla också för sändningar av ”ett eventuellt reklamsändande TV-företag”,dvs. ett företag med sändningsrätt enligt radiolagen. I konsekvens med detskulle även ett sådant företag bli skyldigt att lämna pliktexemplar till ALB.
Under dessa omständigheter får det anses vara lämpligast att inte nubryta det i dag föreliggande sambandet mellan radioansvarighetslagen ochpliktexemplarslagen. Även satellitsändande programföretag som måstegöra referensupptagningar bör därför vara skyldiga att — sedan de bevaratreferensupptagningarna i sex månader — lämna dessa som pliktexemplartill ALB. En sådan skyldighet framgår av den föreslagna lydelsen avparagrafen. Svenska programföretag kan bedriva sändningsverksamhet iutlandet och då inte vara underkastade radioansvarighetslagen. Skyldighe-ten att bevara pliktexemplar omfattar inte sådana situationer.
Den ökade lagringen av inspelat material kan leda till ett behov av ökaderesurser hos ALB. Denna fråga kommer chefen för utbildningsdeparte-mentet att ta upp i annat sammanhang. I övrigt har i paragrafen endast 16
gjorts följdändringar till ändringarna i radioansvarighetslagen. Ändringar- Prop. 1990/91: 94na medför att styckeindelningen upphör.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
1.lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966:756)
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter ochljud- och bildupptagningar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden harlagt fram.
17 Prop. 1990/91:94
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om radioansvarighetslagen (1966:756)dels att 1, 3, 4 och 10§§ skall ha följande lydelse,dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 3 a , 3 b och 11 §§, avföljande lydelse.
Nuvarande lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheteni ljudradio- och televisionsprogram(radioprogram) som svenskt pro-gramföretag får sända med stöd avtillstånd enligt 5 § första eller andrastycket radiolagen (1966: 755).
Föreslagen lydelse
Denna lag gäller yttrandefriheteni ljudradio- och televisionsprogram(radioprogram) som svenskt pro-gramföretag får sända med stöd avtillstånd enligt 5 § första eller andrastycket radiolagen (1966:755).Lagen gäller också yttrandefriheteni radioprogram som förmedlas frånannat svenskt programföretag ge-nom satellitsändning som utgårfrån Sverige.
Bestämmelsen i 5 § andra stycket är tillämplig även på meddelande föroffentliggörande i program som anordnas av utländskt programföretagsamt anskaffande av uppgifter och underrättelser för sådant offentliggö-rande. Bestämmelserna i 2§ första stycket samt 4, 5 och 7 — 9 a§§ äro ejtillämpliga på program eller del av program som består i direktsändning avdagshändelse eller av sådan gudstjänst eller offentlig tillställning somanordnas av annan än programföretaget.
I frågor, som ej behandlas i denna lag eller i bestämmelse som meddelatsmed stöd av lagen, gäller vad som föreskrives i annan författning.
3§
För varje radioprogram skall finnas en programutgivare med uppgift attförebygga yttrandefrihetsbrott. Ingenting får sändas mot programutgiva-rens vilja.
Programutgivare skall ha hemvist i Sverige. Han får inte vara underårigeller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Programutgivare förordnas avprogramföretagets chef eller av an-nan tjänsteman hos programföreta-get enligt bestämmelser som medde-las av regeringen. Uppgift om vemsom är programutgivare skall föresändningen av program antecknas iregister, som föres hos programföre-taget och är tillgängligt för allmän-heten.
Programutgivare förordnas av,förutom programföretagets chef,annan tjänsteman hos företagetsom denne har bemyndigat. Densom har sådant bemyndigande fårdock inte meddela förordnande förannan än den som programföreta-gets chef tidigare förordnat till pro-gramutgivare.
1 Senaste lydelse 1986:1211.
2 Senaste lydelse 1988: 1317.
18 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3a§
Till programutgivare bör förord-nas endast person som har sådanainsikter i rättsordningen och sådanerfarenhet av programverksamhetatt han självständigt kan bedömafrågor om missbruk av yttrandefri-heten i radioprogram. Programut-givarna bör ej vara flera än som ärnödvändigt för att de skall kunnafölja programverksamheten och imån av behov kontrollera program-men.
Förordnande för programutgivareskall avse visst program eller en vissgrupp av program.
Bilaga 1
3b§
Hos programföretaget skall detföras ett eller flera register, där detföre sändningen av program skallantecknas vem som är programut-givare. Vidare skall för varje särskiltprogram antecknas beräknad tid-punkt för sändningens början ochformen för sändningen (direktsänd-ning eller sändning av inspelat pro-gram). Har beslut meddelats enligt4§ andra stycket, skall också an-tecknas namn, födelsetid och bo-stadsadress beträffande var och ensom avses med beslutet.
/ registret skall även antecknasbemyndigande enligt 3§ tredje styc-ket att förordna programutgivare.Av anteckningen skall tydligt fram-gå vilken omfattning bemyndigan-det har.
Vid varje anteckning i registretskall anmärkas när anteckningenhar gjorts.
Register som avses i första stycketskall hållas tillgängligt för allmän-heten.
4§
Programutgivare är ansvarig for yttrandefrihetsbrott i radioprogram för
vilket han är förordnad.
Beträffande program som direkt-sändes kan dock den som skall för-ordna programutgivare besluta, atti stället var och en som framträder iprogrammet själv skall bära ansva-ret för yttrandefrihetsbrott som han
Beträffande program som direkt-sändes kan dock den som skall för-ordna programutgivare besluta, atti stället var och en som framträder iprogrammet själv skall bära ansva-ret för yttrandefrihetsbrott som han
19 Nuvarande lydelse
begår. Om beslutet skall före sänd-ningen underrättelse lämnas till deberörda och anteckning göras i re-gister som avses i 3 § tredje stycket.Har sådan åtgärd försummats be-träffande någon av dem som skolaframträda i programmet, är beslu-tet utan verkan mot honom.
Föreslagen lydelse Prop. 1990/91:94
begår. Om beslutet skall före sänd- Bilaga 1ningen underrättelse lämnas till deberörda och anteckning göras i ettsådant register som avses i 3 b§.
Har sådana åtgärder försummatsbeträffande någon av dem somskall framträda i programmet, ärbeslutet utan verkan mot honom.
Har programutgivare ej förordnats eller uppgift härom ej registreratsföre sändningen, vilar det ansvar för yttrandefrihetsbrott i programmetsom programutgivaren skulle ha burit i stället på den som haft att förordnaprogramutgivare.
10§’
Närmare bestämmelser för til-lämpningen av denna lag meddelasav regeringen.
Regeringen meddelar även be-stämmelser om skyldighet for pro-gramföretaget att vidtaga åtgärderför att säkerställa framtida bevis-ning om innehållet i radioprogramoch fastställer villkoren för att en-skild skall få taga del av sådan be-visning.
För att säkerställa framtida bevis-ning om en sändnings innehåll skallprogramföretaget göra en upptag-ning av varje program som sändsoch bevara denna minst sex måna-der från sändningen. Rätt att kost-nadsfritt ta del av en sådan upptag-ning och få en utskrift av vad somhar yttrats i programmet har
1. justitiekanslern.
2. en enskild som anser att ettyttrandefrihetsbrott mot honom harbegåtts i programmet eller att hanhar lidit skada på grund av ett ytt-randefrihetsbrott i programmet, omdet inte är uppenbart att han inteberörs av programmet på sådantsätt att han kan vara målsägande.
I lagen (1978:487) om pliktex-emplar av skrifter och ljud- och bild-upptagningar finns föreskrifter omskyldighet för programföretaget attlämna upptagningar till arkivet förljud och bild.
H§
Den som uppsåtligen eller avoaktsamhet underlåter att fullgöranågon av sina skyldigheter enligt10§ första stycket döms till bötereller fängelse i högst ett år.
Justitiekanslern är åklagare i målom ansvar för brott som avses i för-sta stycket.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
2. 1 § tillämpas i sin nya lydelse endast på radioprogram som sänts efterikraftträdandet.
3 Senaste lydelse 1977: 1018.
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1978:487) om pliktexemplar avskrifter och ljud- och bildupptagningar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
H§*
Bilaga 1
Av upptagning av ljudradio- ochtelevisionsprogram, som har säntsav sådant programföretag som harsändningsrätt på grund av tillståndenligt 5 § första eller andra stycketradiolagen (1966:755), skall prog-ramföretaget lämna ett pliktex-emplar till arkivet för ljud och bild.
Pliktexemplar enligt första styc-ket skall utgöras av sådan upptag-ning, som programföretaget enligtsärskilda föreskrifter skall göra föratt säkerställa framtida bevisningom innehållet i program. Pliktex-emplaret skall lämnas inom en må-nad från den dag då programföreta-gets skyldighet att bevara upptag-ningen enligt dessa föreskrifter upp-hörde.
Av upptagning av ljudradio- ochtelevisionsprogram, som har säntsav programföretag /or vars sänd-ningar radioansvarighetslagen gäl-ler, skall programföretaget lämnaett pliktexemplar till arkivet förljud och bild.
Ett pliktexemplar enligt förstastycket är en sådan upptagning,som programföretaget skall göra en-ligt 10 § första stycket radioansva-righetslagen (1966:756). Pliktex-emplaret skall lämnas inom en må-nad från den dag då programföreta-gets skyldighet att bevara upptag-ningen enligt denna föreskrift upp-hörde.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991.
Senaste lydelse 1986:1212.
21 Prop. 1990/91:94
Möte i Geijerska rummet, Rosenbad, den 12 december 1990 kl. 09.30, Bilaga 2angående ändring i radioansvarighetslagen
DELTAGARE
byråchefen Göran Persson, justitiekanslernhovrättsrådet Jan-Olov Swahn, Svea hovrättrådmannen Lars Ivarsson, Stockholms tingsrättkammarrättsrådet Klas Westling, kammarrätten i Stockholmdirektören Frank Orton, radionämndendirektören Wolfgang Riidel, kabelnämnden
Hans-Gunnar Axberger, allmänhetens pressombudsman
Outi Leijon, Esselte Entertainmentadvokaten Per Eric Alvsing, för Industriförvaltnings AB Kinnevikadvokaten Staffan Eklöw, för Nordisk Television ABadvokaten Per Björkman, för Sanna Satellite ABChrister Arvsten, Svenska Journalistförbundet
f. d. chefredaktören Hans Schöier, Svenska Tidningsutgivareföreningenkanslichefen Britt-Marie Blanck, Sveriges Television ABbyrådirektören Britt-Marie Lundahl, arkivet för ljud och bildOlle Stenholm, publicistklubbenhovrättsassessorn Carin Wiklund Jörgensen, radiolagsutredningen
FRÅN REGERINGSKANSLIETrättschefen Göran Regner, justitiedepartementetdepartementsrådet Marianne Eliason, justitiedepartementetkanslirådet Bertil Wennberg, justitiedepartementethovrättsassessorn Tor Bergman, utbildningsdepartementethovrättsassessorn Per Kjellsson, justitiedepartementet
22 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-01-25
Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet FredrikSterzel,regeringsrådet Björn Sjöberg.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 januari 1991 har rege-ringen på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådetsyttrande över förslag till
l.lag om ändring i radioansvarighetslagen (1966: 756)
2. lag om ändring i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud-och bildupptagningar.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av kanslirådet Bertil Wennberg.
Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991
Bilaga 3