om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bilaga 7) föreslås att statens telenämnds nuvarande verksamhet sammanförs med televerkets frekvensförvaltning till en ny myndighet. Avsikten är att den nya myndigheten senast i samband med en bolagisering av televerket skall överta verkets kvarvarande myndighetsuppgifter. Den nya myndigheten skall i princip finansieras genom avgifter. I propositionen föreslås att riksdagen medger att den nya myndigheten får ta ut avgifter för sin verksamhet samt anvisar myndigheten ett förslagsanslag för budgetåret 1992/93.

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 26 mars 1992

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Odell

Proposition om anslag till en ny myndighet på telekommunikationsområdet för budgetåret 1992/93, m.m. 1 Inledning

I årets budgetproposition 1991/92:100, (bilaga 7, s. 149), redovisas behov av en förändrad myndighetsorganisation på teleområdet. Sålunda föreslås att statens telenämnds (STN) nuvarande verksamhet sammanförs med televerkets frekvensförvaltning till en myndighet samt att tillkommande myndighetsuppgifter inordnas i den nya myndigheten. Televerkets huvudsakliga verksamhet är att vara teleoperatör. Den allt mer ökade konkurrensen på den svenska teletjänstmarknaden förutsätter därför att verkets myndighetsfunktioner separeras från operatörsrollen. En eventuell förändring av televerkets associationsform påskyndar behovet av en sådan uppdelning. Myndigheten avses börja sin verksamhet den 1 juli 1992. Utöver de nuvarande arbetsuppgifterna inom frekvensförvaltningen och STN föreslogs i propositionen att myndigheten ges mandat att handlägga vissa telepolitiska frågor så att regeringen ges möjlighet att samråda med en myndighet i sådana frågor. Vidare föreslogs att nya myndighetsuppgifter som kan bli aktuella genom bl.a. den ökande konkurrensen på teletjänstmarknaden samt genom ett samarbete mellan EFTA och EG bör kunna läggas på den nya myndigheten. Telelagsutredningen (dir. 1991:34) har i uppdrag bl.a. att föreslå den författningsreglering som behövs för att televerkets kvarvarande myndighetsuppgifter skall kunna överföras till en annan myndighet. Det har därvid förutsatts att dessa arbetsuppgifter förs över till den nämnda telemyndigheten. Regeringen beslöt den 12 december 1991 att tillkalla en organisationskommitté (K 1992:01) för att utarbeta förslag till en ny myndighetsorganisation inom telekommunikationsområdet. Enligt vad jag inhämtat avser kommittén att komma in med ett förslag till organisation m.m. under maj 1992. Med stöd av 4 § kungörelsen (1967:446) om radiosändare fastställer televerket avgifter för innehav av radiosändare. Avgifter tas ut i form av etableringsavgifter och sändaravgifter. Sändaravgifterna skall betalas i förskott för kalenderår. Avgifterna finansierar frekvensförvaltningens verksamhet. De avgifter som hittills debiterats under innevarande kalenderår har fastställts med hänsyn till frekvensförvaltningens verksamhet under hela år 1992. För STN:s verksamhet tas ut avgifter vilka avses motsvara kostnaderna för verksamheten. Avgifterna redovisas på en särskild inkomsttitel på statsbudgeten. 2 Organisationskommitténs förslag

Organisationskommittén har i en skrivelse till regeringen anfört att vissa arbetsuppgifter som den nya myndigheten föreslås komma att få kräver reglering i lag. Telelagsutredningen beräknas lägga fram ett förslag till en sådan lag i juni 1992. För vissa andra uppgifter som bör utföras av myndigheten kan dock bemyndiganden ges av regeringen i myndighetens instruktion. Mot bakgrund av de uppgifter som kommittén anser bör utföras av myndigheten har kommittén föreslagit att myndigheten får följande organisation när verksamheten påbörjas den 1 juli 1992. Myndigheten kommer att ha både föreskrivande verksamhet och tillståndsprövning. Även annat arbete kräver juridisk kompetens. Den juristkompetens som nu finns hos televerket bör inte utnyttjas av den nya myndigheten. Organisationskommittén anser därför att myndigheten bör ha en rättsenhet som inledningsvis består av tre jurister. Inom EG pågår för närvarande ett intensivt utvecklingsarbete inom telesektorn med inriktning mot en ökad konkurrens. Flera för sektorn väsentliga rättsakter utarbetas för närvarande. EES-avtalet och ett kommande medlemskap i EG gör det nödvändigt att Sverige redan nu aktivt bevakar det pågående arbetet. Resurser för detta bör tillföras den nya myndigheten. Även internationellt arbete som nu utförs för statens räkning av televerket bör föras över till den nya myndigheten. Det är då främst fråga om sådant arbete som påverkar förutsättningarna för televerkets konkurrenter. Kommittén påpekar att det internationella arbetet måste samordnas med den nationella utvecklingen. Myndigheten bör ha ett samordningssekretariat som ansvarar för internationella kontakter och samordning av det internationella och nationella arbetet. Sekretariatet bör inledningsvis bestå av sammanlagt fem personer. För frekvensförvaltningen föreslås i huvudsak oförändrad arbetsinriktning i inledningsskedet. Även tekniska frågor som idag handläggs av STN beräknas vara av oförändrad omfattning. Därvid har hänsyn tagits till den föreslagna dimensioneringen av rättsenheten och samordningssekretariatet. Dock är det nödvändigt att bland annat visst standardiseringsarbete som för närvarande hanteras av televerket övergår till den nya myndigheten. För de tekniska frågorna behövs i inledningsskedet fem handläggare. När en telelag föreligger kommer myndigheten att behöva en avdelning för teletjänster. Avdelningen förutses komma att handlägga frågor om tillstånd för teleoperatörer samt frågor som är relevanta för att säkerställa så att en fungerande konkurrens på telemarknaden möjliggörs. Avdelningen bör utöva tillsyn av operatörernas verksamhet och av att de telepolitiska målen uppnås. Merparten av dessa abetsuppgifter är beroende av en telelag. I inledningsskedet förutser kommittén behov av en person. För de administrativa funktionerna finns resurser i huvudsak inom nuvarande frekvensförvaltningen. Kommittén föreslår en utökning med tre personer för att klara den nya utökade myndighetens behov. Därvid har hänsyn tagits till myndighetens behov av datorstöd. 3 Föredragandens överväganden

Jag har tidigare föreslagit att en ny telemyndighet inrättas den 1 juli 1992. Behovet av en ny myndighet påverkas bland annat av en kommande integrationen med EG och av den önskade konkurrensen på telemarknaden. Detta påverkas inte i sig av att förslag till telelag ännu inte föreligger. Myndigheten bör på sikt få en organisation enligt de riktlinjer som kommittén har föreslagit. Vilken dimensionering myndigheten slutligen bör ha är för dagen svårt att bedöma. Den frågan beror delvis på resultatet av telelagsutredningens arbete. Den nya myndigheten bör, liksom fallet för närvarande är beträffande frekvensförvaltningen och STN, finansieras genom avgifter. De nya uppgifter som myndigheten kan komma att få vid införandet av en ny telelagstiftning bör enligt min mening kunna finansieras av teleoperatörerna, t.ex. genom licensavgifter. Ställning till utformningen av myndighetens slutgiltiga finansiering bör därför tas först när en sådan lagstiftning föreligger. Jag föreslår sålunda att myndigheten skall få ta ut avgifter på oförändrat sätt. Ett bemyndigande i den delen bör ersättas med ett bemyndigande i en kommande telelag. Nuvarande avgifter i frekvensförvaltningens och STN:s verksamheter har beräknats utan hänsyn till de kostnader som uppkommer till följd av sammanslagningen och myndighetens förberedelsearbete inför tillkommande uppgifter. Dessa tillkommande kostnader måste därför övergångsvis finansieras via ett anslag över statsbudgeten. De avgifter som STN uppbär redovisas på särskild inkomsttitel i statsbudgeten. STN har för sin verksamhet ett förslagsanslag. Anslaget för den nya myndigheten bör inkludera nuvarande kostnader för STN samt de kostnader som föranleds av sammanslagningen och de uppgifter som myndigheten bör förbereda i avvaktan på en ny telelagstiftning. Jag beräknar att myndigheten, utöver frekvensförvaltningens bidrag till de gemensamma kostnaderna, behöver ett förslagsanslag om 6 milj. kr. Härav har jag beräknat 2 milj. kr. som en engångsanvisning avseende kostnader för sammanslagningen och förberedelsearbetet under andra halvåret 1992. Jag har därvid beräknat medel för åtta personer utöver dem som ingår i STN:s nuvarande organisation samt för tillkommande förvaltningskostnader. Detta innebär en nettoökning med ca 2 milj. kr. i förhållande till det anslag som STN skulle ha tilldelats för budgetåret 1992/93. Frågan om myndighetens dimensionering när en ny telelagstiftning skall börja tillämpas bör övervägas av den nya myndigheten på grundval av telelagsutredningens kommande betänkande. Jag avser att senare återkomma med förslag till en långsiktig organisation och finansieringsform för myndigheten. En annan fråga som bör övervägas är hur pensionsåtagandena såvitt avser frekvensförvaltningen bör regleras mellan televerket och den nya myndigheten. Anslaget för den nya myndigheten medför att det anslag som i årets budgetproposition beräknats för STN:s verksamhet bortfaller. 4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att föreskriva om avgifter i enlighet med vad jag har anfört,

2. till telemyndigheten för budgetåret 1992/93 under sjätte huvudtiteln -- med återkallande av förslaget i prop. 1991/92:100 bilaga 7 om anslag till statens telenämnd -- anvisa ett förslagsanslag om 6 000 000 kr. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. 5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.