om ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet

Regeringens proposition 1992/93:120

om ändring i sekretesslagen (1980:100) med p

anledning av EES-avtalet 1992/93:120

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oktober 1992.

På regeringens vägnar

Cad Bildt

Gun Hellsvik

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas i vilken mån EES-avtalet innehåller sekretessbestämmelser samt lämnas förslag till de ändringar i sekretesslagen som dessa bestämmelser föranleder.

Beträffande övervakningen av att företag och andra följer de gemensamma konkurrensreglema föresläs atf sådana uppgifter som en svensk tillsynsmyndighet på grund av avtalet erhållit från en utländsk tillsynsmyndighet eller inhämtat inom landet skall omfiattas av s.k. absolut sekretess.

Det konstateras att sekretesslagens regler om sekretess hos andra tillsynsoi;gan redan uppfyller de krav avtalet ställer cxh att några lagändringar i deima del därför inte krävs.

Beträffande ömsesidigt bistånd i tullfrågor föreslås att den bestämmelse i sekretesslagen som föreskriver sekretess för uppgifter som en svensk myndighet erhållit enligt avtal med en främmande stat cxkså skall gälla beträffande avtal med en mellanfolklig organisation.

Inom området provning och kontroll föreslås en teknisk anpassning av sekretesslagen till följd av den nya lag om teknisk kontroll regeringen föreslagit riksdagen att anta.

Lagändringama avses träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Riksdagen 1992193. I saml. Nr 120

Propositionens lagförslag Prop. 1992/93:120

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 §, 16 kap. 1 § cxh bilagan till sekretesslagen (1980:1(X))' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 6§

Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksainhet, som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om

1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forsknings resultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet, som avses i första stycket, för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över pä grund av avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet. Regeringen kan för särskilt fell förordna om undantag från sekretess

som har föreskrivits med stöd av första stycket 1, om den fiimer det vara

av vikt att uppgiften lämnas. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Lagen omtryckt 1989:713.

Nuvarande lydelse

9 kap. 3§

Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:120

Sekretess enligt 1 och 2 §§

Sekretess enligt 1 och 2 §§

gäller cxkså, i den mån riks-

gäller cxkså, i den mån riks-

dagen har godkänt avtal härom

dagen har godkänt avtal härom

med främmande stat, i ärende

med främmande stat eller mel-

om handräckning eller bistånd

lanfolklig organisation, i ärende

som myndighet lämnar ät myn-

om handräckning eller bistånd

dighet eller aimat oigan i den

som myndighet lämnar åt myn-

staten i verksainhet som mot-

dighet eller aimat organ i den

svarar den som avses i nämnda

staten eller mellanfolkliga orga-

paragrafer.

nisationen i verksamhet som

motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har gcxikänt avtal härom med främmande stat, hos myndighet i verksamhet som avses i 1, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit enligt avtalet. Föreskriftema i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har gcxikänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 1, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet. Föreskriftema i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om detma sekretess tillämpas i strid med avtalet. I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.

16 kap. 1§

Nuvarande lydelse

Att friheten enligt I kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgmndlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fäll är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen cxh av 5 kap. 1 § första

' Senaste lydelse 1992:350.

stycket samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgnmdlagen. De fell av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 cxh 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket cxh 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgnmdlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av

Prop. 1992/93:120

3. denna lag enligt

7 kap. 29 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2, 7 § första stycket 2 eller 8 § första stycket

8 kap. 8 § andra stycket

såvitt avser uppgift som hänför sig till myndighets affärsmässiga utlåningsverksamhet

Föreslagen lydebe

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen cxh 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgnmdlagen att meddela cxh offentliggöra uppgifter i vissa fell är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen cxh av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket I txh 2 yttrandefrihetsgnmdlagen. De fell av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 cxh 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgmndlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av

3. denna lag enligt

7 kap. 29 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2

8 kap. 6 § aruira stycket

såvitt avser uppgift om atidra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet

8 kap. 7 § första stycket 2 eller 8 § första stycket 8 kap. 8 § andra stycket

Prop. 1992/93:120

såvitt avser uppgift som hänför sig till myndighets affärsmässiga utlåningsverks;imhet

Bilaga

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i I kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingaraa hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksaniheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

obUgatorisk kontroll (SFS 1985:1105)

Föreslagen lydelse

1 enlighet med vad som anges i I kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla cxkså handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingaraa hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning

kontroll som riksprovplats (SFS 1992:000)

' Senaste lydelse 1992:319.

1* Riksdageii 1992193. I saml. Nr 120

och Apoteksbolaget Aktiebolag Prop. 1992/93:120

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Justitiedepartementet Prop. 1992/93:120

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992

Närvarande: statsministem Bildt, ordförande, txh statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Höralund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Hellsvik

Proposition om ändring i sekretesslagen (1980:100) med anledning av EES-avtalet

1 Inledning

Sverige har tillsammans med övriga sex EFTA-länder undertecknat ett omfettande avtal med Europeiska Gemenskaperaa (EG) txh dess medlemsländer om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). I anslutning till EES-avtalet har EFTA-ländema imdertecknat tre avtal sinsemellan, nämligen ett om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, ett om en ständig kommitté och ett om parlamentarikersamverkan på EFTA-sidan.

I prop. 1991/92:170 har regeringen föreslagit riksdagen att godkänna de undertecknade avtalen samt anta förslag till en lag om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES-lagen) med gmndläggande bestämmelser om införlivande av avtalsåtagandena med svensk rätt. Avtalen irmehåller vissa krav på sekretess som Sverige skall uppfylla i sin lagstiftning. Regeringen har i propositionen (bil. 1, s. 182) aviserat att den i annat sammanhang ämnar återkomma med förslag till nödvändiga lagändringar i denna del. Med anledning av detta har inom Justitiedepartementet upprättats en promemoria (Ds 1992:84) som behandlar denna fråga och vari föreslås vissa ändringar i sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1989:713). Promemorian behandlar bara de sekretessbestämmelser som till följd av EES-avtalet skall gälla från avtalets ikraftträdande. De bestämmelser om sekretess i avtalet som kommer att gälla från en senare tidpunkt kommer, som anges i promemorian, att tas upp i annat sammanhang. Det gäller bl.a. föreskrifter om konfidentiell behandling av vissa uppgifter avseende klassificering, förpackning cxh märkning av farliga ämnen och preparat. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av Sveriges riksbank. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Sundsvall, Generaltullstyrelsen, Finansinspektionen, Boverket, Juridiska fekultetsnämnden vid Stockholms universitet. Juridiska fekultetsstyrelsens forskningsnämnd vid Lunds universitet, Statens jordbmksverk. Statens

växtsortnämnd. Statens livsmedelsverk. Konkurrensverket, Statens Prop. 1992/93:120 provningsanstalt. Styrelsen för teknisk ackreditering, justitieombudsmannen Stina Wahlström (JO), Stcxkholms fondbörs. Svenska kommunförbundet, Sveriges Industriförbund, Företagaraas Riksorganisation, Sveriges Radio AB, Publicistklubben, Svenska Jouraalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen, Svenska Bankföreningen, Sparbankemas Bank och Finansbolagens Förening. Remissyttrandena fums tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 92-3060).

Regeringen beslutade den I oktober 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som upprättats inom Justitiedepartementet. Det till Lagrådet remitterade lagförslaget överensstämmer frånsett vissa redaktionella ändringar, med det lagförslag jag avser att lägga fram nu. Det till Lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Lagrådet har den 15 oktober 1992 lämnat det remitterade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.

2 Offentlighetsprincipen och EES

Offentlighetsprincipen kan defmieras som den gmndsats enligt vilken samhällsorganens verksamhet skall ske under allmän insyn och kontroll. För att en offentlighetsprincip skall anses råda i samhället räcker det inte med att myndighetema lämnar medborgama en vidsträckt information om sitt arbete. Den offentliga verksaniheten måste i stället ligga öppen för medborgaraa och de nyhetsförmedlande organen på sådant sätt att dessa kan inhämta upplysningar i skilda angelägenheter efter eget val, oberoende av myndighetemas informationsgivning (prop. 1975/76:160 s. 69). Sammanfattningsvis bmkar man säga att offentlighetsprincipen fyller tre huvudändamål. Den utgör en garanti för rättssäkerheten, effektivitet i förvaltningen och effektivitet i folkstyret.

1 första hand förknippas offentlighetsprincipen med den i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) festiagda gmndsatsen om allmänna handUiigais offentlighet. Det sägs där att varje medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Härigenom markeras att handlingsoffentligheten utgör ett inslag i den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten cxh därmed en av betingelsema för den fria demokratiska åsiktsbildningen.

Ett annat inslag i offentlighetsprincipen utgör den medborgerliga yttrandefiihet som gäller också som gmndsats för de tjänstemän och andra som är verksamma hos det allmärma och som omfattar också den information som dessa offentliga funktionärer förfogar över i denna verksamhet.

Av intresse i detta sammanhang är också reglema om meddelarfiihet, dvs. rätten för var och en att utom i vissa undantagsfell lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering. Dessa regler kan ses som en del av det regelverk genom vilket offentlighetsprincipen förverkligas.

Det finns anledning att framhålla att de offentliga funktionäreraas Prop. 1992/93:120 yttrandefrihet och meddelarfriheten inte innebär att uppgifter blir offentliga i den meningen att de blir tillgängliga för allmänheten utan i princip endast en frihet för den enskilde att utan risk för straff, skadeståndsskyldighet eller andra sanktioner lämna ut uppgifter för publicering. Någon rätt till insyn i det allmännas verksamhet är det alltså inte frågan om utan en möjUghet för offentliga funktionärer att informera t.ex. massmedieraa om förhållanden som angår deras verksamhet.

Även om offentlighetsprincipen, de offentliga funktionäremas yttrandefrihet och meddelarfriheten är omistliga inslag i vår rättsordning kan de dock inte vara utan undantag. Inskränkningar i rätten att ta del av allmänna handlingar får därför göras om det är påkallat av hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF angivna intressen, där behovet av sekretess är särskilt starkt. Föreskrifter om dessa begränsningar är samlade i sekretesslagen som också reglerar den tystnadsplikt som utgör undantag från de offentliga funktionäreraas yttrandefrihet. Sekretess används i lagen som en gemensam beteckning på begränsning i handlingsoffentligheten cxh tystnadsplikt. Och i 16 kap. sekretesslagen anges vissa tystnadspliktsföreskrifter som gäller som undantag från principen om meddelarfrihet medan denna princip tar över övriga tystnadspliktsbestämmelser.

Vid varje bedömning av om offentlighetsprincipen skall få vika för ett sekretessbehov måste en intresseavvägning göras. När ett beaktansvärt intresse av allmän insyn kan antas föreligga bör offentlighetsprincipen få vika endast om det framstår som nödvändigt av hänsyn till viktiga motstående intressen. Enbart den omständigheten att sekretess skulle underlätta myndigheteraas arbete inom landet eller samarbetet med utländska myndigheter kan aldrig vara ett tillräckligt skäl för sekretess.

Principen om fri tillgång till de allmänna organens handlingar lades första gången fest i 1766 års TF och har således - om än inte utan avbrott - gällt i vårt land i över 200 år. Den har därigenom satt sin prägel på den svenska förvaltningen och påverkat attityder och värderingar i samhället. Sverige cxh Finland har länge varit ensamma om att tillämpa denna princip men på senare år har även andra länder, t.ex. Danmark, Frankrike cxh Nederländeraa, anlagt samma synsätt. Sverige är dcxk såvitt bekant fortferande ensamt om att ha principen gmndlagsfäst. Det svenska regelverket på området framstår som mycket detaljerat vilket har föranletts av ett önskemål att i lagstiftningen så noga som möjligt reglera undantagen från offentlighetsprincipen för att inte lämna myndigheteraa ett utrymme för att skönsmässigt avgöra vilken insyn som skall finnas i deras verksamhet.

I andra länder är utgångspunkten den omvända. Särskilt tydligt är detta i t.ex. Storbritannien där principen i stället är att alla allmänna handlingar är hemliga om inte ett särskilt beslut om offentliggörande fettas.

Även om några av EG:s medlemsländer alltså tillämpar en offentlighets princip tillämpas den inte av EG som sådant. EG-institutionema bestämmer själva om en handling skall lämnas ut eller inte. Om handlingen har sekretessbelagts är institutionen förhindrad att lämna ut den. Handlingar hos EG:s institutioner blir som regel offentliga först efter 30 år. För att en sekretessbelagd handling skall kunna lämnas ut 9

krävs dessutom ett särskilt beslut om att häva sekretessen. Prop. 1992/93:120

Av denna genomgäng framgår att offentlighetsregleraa ser olika ut i EG och dess medlemsländer. EG ställer heller inte krav på att dessa regler skall harmoniseras utan varje medlemsland får ha den lagstiftning som passar förhållandena i det landet bäst.

På vissa håll i EG:s regelverk fums emellertid sekretessregler som medlemsländeraa - utifrån sina skilda utgångspimkter - måste anpassa sin lagstiftning till. Det gäller framför allt sekretess för övervägandena vid EG-rådets möten och för uppgifter som enskilda enligt dessa regler skall lämna till EG-kommissionen eller till nationella myndigheter om sina ekonomiska förhållanden.

Sådana sekretessregler återfinns cxkså i några av de EG-rättsakter som Sverige genom EES-avtalet åtagit sig att införliva med svensk rätt. En rättsakt som motsvarar en EG-förordning skall därvid i enlighet med artikel 7 i EES-avtalet som sådan göras till en del av vår rättsordning, dvs. inkorporeras, medan EG-direktiven ger oss rätt att välja form cxh metod för genomförandet.

Det är självklart att Sverige skall uppfylla de åtaganden som följer av EES-avtalet. Detta innebär emellertid inte att vi måste göra på precis samma sätt som man gjort i något av EG:s medlemsländer. Införlivandet bör i stället ske på ett sådant sätt som passar vår rättssystematik, cxkså när det gäller offentlighet och sekretess.

Begränsningar av rätten att ta del av allmänna handlingar skall enligt 2 kap. 2 § TF noga anges i en särskild lag eller i annan lag som den särskilda lagen hänvisar till. Den särskilda lag som avses är sekretesslagen. Detta innebär att det i sekretesslagen i så precisa ordalag som möjligt anges för vilka slag av uppgifter som det skall gälla sekretess. Eftersom sekretess i gemenskapsrätten inte utgör ett undantag från en generell offentlighetsprincip har sekretessregleraa där inte sainma grad av precision. Ett typiskt exempel på en sådan från EG-rätten hämtad sekretessregel fmns i artikel 9.2 i protokoll 24 till EES-avtalet, som behandlar hur övervakningen av att företag cxh andra följer de gemensamma konkurrensregleraa skall organiseras. Där åläggs ansvariga myndigheter cxh deras tjänstemän att inte avslöja upplysningar som de har inhämtat med stöd av det protokollet cxh som är av sådant slag att de omfettas av sekretess. Vilka upplysningar som är av sådant slag sägs däremot inte. Det blir därigenom en uppgift för varje land att närmare ange detta.

Det är min uppfettning att den svenska anpassningen till EES-avtalet skall bedrivas på ett sätt som är förenligt med den tradition av betydande öppenhet som så länge präglat svensk förvaltning. En alltför stor beredvillighet att gå sekretessintressena till mötes kan leda till att principen om öppenhet förbyts i sin motsats.

En ytterligare anledning till återhållsamhet i detta hänseende är att EG som organisation kan bedömas vara på väg mot en ökad öppenhet. Till Maastrichtavtalet finns t.ex. fogad en förklaring om rätten till tillgång till information. Där framhålls att insyn i beslutsprcxessen stärker institutioneraas demokratiska karaktär cxh allmänhetens förtroende för förvaltningen. Kommissionen har därför ombetts att senast år 1993 lägga fram en rapport för rådet om åtgärder för att förbättra allmänhetens

tillgäng till den information som institutioneraa har tillgång till. Prop. 1992/93:120

Det bör i sartimanhanget också framhållas att allt förhandlingsarbete, också det interaationella, som regel ställer krav på viss sekretess så att t.ex. egna föfhartdlingspositioner inte blir tillgängliga för motparter i arbetet, vilket skulle göra att svenska intressen inte kan drivas på bästa sätt. Också ett sådant förferande som det hos kommissionen cxh domstolen föf mänskliga rättigheter i Strasbourg är kringgärcfet med sekretess som kan te sig främmande för vår traditionella öppenhet. Det är emellertid svårt att hävda att Sverige skall avstå från interaationellt samarbete därför att detta är förknippat med krav på sekretess i verksamheten. En annan sak är att Sverige med kraft bör driva uppfettningen att offentlighet är ett viktigt värde cxkså i det mellanfolkliga samarbetet. Detta är ingen orealistisk linje med tanke pä att den svenska offentlighetsprincipen - liksom bl.a. justitieombudsmannaämbetet - tillhör de från början unika svenska rättsliga företeelser som sprider sig till allt fler länder.

Meddelarfriheten är en helt unik svensk rättslig princip, även om det i andra länder fitms regler om skydd för källor för information till massmedier som i praktiken kan sägas ha en liknande funktion att "privilegiera" uppgiftslämnande i publiceringssyfte. I detta ligger att det visserligen kan vara vanskligt att avgöra vilket utrymme som internationella sekretessregler ger åt uppgiftslämnande i sådant syfte. Jag ser det emellertid som möjligt att i detta som i liknande mellanfolkliga sammanhang hävda uppfettningen att det finns utrymme för källskydd i den form som vår svenska meddelarfrihet innebär. Min uppfettning är alltså att ett krav på sekretess i t.ex. EES-avtalet inte nödvändiggör undantag från principen om meddelarfrihet utan att den frågan får avgöras efter den typ av intresseavvägning som görs också i andra fell.

Jag har med denna bakgrtindsteckning velat ange den gmndåskådning som jag menar bör prägla lagstiftningsarbetet i dessa frågor.

3 Allmänt om införlivandet av EES-avtalet med svensk rätt

EES-avtalet omfettar en huvuddel om 129 artiklar, 49 protokoll cxh 22 bilagor. I bilagoraa görs hänvisning till ca 1 5(X) EG-rättsakter som med nödvändiga anpassningar har integrerats i avtalet. Till avtalet är fogade ett antal protokollsanteckningar cxh deklarationer jämte viss brevväxling.

Övervakningsavtalet omfettar en huvuddel med 53 artiklar cxh sju protokoll jämte två bilagor. Kommittéavtalet omfettar likaså en huvuddel med 14 artiklar samt därutöver två protokoll cxh en bilaga med tillhörande bihang. Även till dessa avfel är fogade protokollsanteckningar m.m.

I prop. 1991/92:170 föreslår regeringen att huvuddelen av EES-avtalet skall införlivas med svensk rätt genom inkorporering. Detta skall ske genom en lag om ett europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES- lagen). Enligt 2-4 §§ EES-lagen skall huvudbestämmelseraa (artiklaraa 1-129) cxh vissa protokoll till EES-avtalet, huvudbestämmelseraa 11

(artiklaraa 1-53) i övervakningsavtalet cxh protokollen 1-4 till detta avtal samt protokoll I till kommittéavtalet gälla som svensk lag.

De avtalsbestämmelser som upptas i bilagoma till EES-avtalet och de bindande rättsakter det hänvisas till i bilagoraa föreslås bli införlivade med svensk rätt genom förfettningar på resp. sakområde.

Prop.-1992/93:120

4 Sekretessbestämmelser i EES-avtalets huvuddel

Min bedömning: Frågan om införlivande av de sekretessregler som EES-kommittén skall fastställa enligt artikel 83 i EES-avtalets huvuddel får tas upp när EES-kommittén har fastställt regleraa.

När det gäller den tystnadsplikt som följer av artikel 122 i EES-avtalets huvuddel fmns redan en motsvarande bestämmelse i 1 kap. 6 § sekretesslagen.

Promemorians överväganden överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna: Endast Hovrätten över Skåne och Blekinge har yttrat sig i denna fråga cxh förklarat sig dela promemorians överväganden.

Skälen för min bedömning: Enligt artikel 83 i EES-avtalets huvuddel skall vid informationsutbytet mellan offentliga myndigheter, EFTA-stateraa ha samma rättigheter att ta emot cxh samma skyldigheter att ge inforniation som EG-medlemsstatema samt vara underkastade de sekretessregler som skall festställas av Gemensamma EES-kommittén.

Som anges i prop. 1991/92:170 innebär inte denna bestämmelse att EES-kommittén träder istället för svenska organ med normgivningskompetens. De sekretesskrav som enligt artikel 83 skall festställas av EES-kommittén är att anse som folkrättsligt bindande beslut som såvitt avser svenska myndigheter måste införlivas i den svenska sekretesslagstiftningen för att bli gällande här i landet (bil. I, s. 127). Jag anser att frågan om sådant införlivande får tas upp senare när EES-kommittén har festställt regleraa.

Enligt artikel 122 i EES-avtalets huvuddel skall de avtalsslutande parteraas ombud, delegater cxh experter samt tjänstemän och övriga anställda som är verksamma enligt detta avtal även efter det att deras uppdrag upphört vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar som omfettas av sekretess. En motsvarande bestämmelse finns redan i I kap. 6 § sekretesslagen. Jag anser därför att någon lagstiftning i detta avseende inte är påkallad.

5 Sekretessen hos de konkurrensövervakande Prop. 1992/93:120 organen

Mitt förslag: Absolut sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet på konkurrensområdet för sådana uppgifter om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden som en myndighet förfogar över på gmnd av ett med främmande stat eller mellanfolklig organisation slutet avtal, som har gcxlkänts av riksdagen.

De bestämmelser som finns i 14 kap. 1-3 §§ sekretesslagen om begränsning i sekretessen mellan olika myndigheter i Sverige får inte tillämpas i den män det skulle strida mot avtalet.

Vissa sådana uppgifter som rör tredje man undantas från meddelarfrihet.

Promemorians Förslag överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Det stora fiertalet av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller godtar förslaget. Bland dessa remissinstanser anser Hovrätten över Skåne och Blekinge det dcxk vara tveksamt om förslaget är tillräckligt för att åstadkomma den sekretess som Sverige är skyldigt att iaktta enligt de interaationella åtagandena cxh anser att frägan bör analyseras under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Kammarrätten i Sundsvall har ifrågasatt om det inte i det föreslagna nya andra stycket i 8 kap. 6 § sekretesslagen mera bör knytas an till ordalydelsen i första stycket punktema 1 cxh 2. Andra remissinstanser har anfört att förhållandet mellan 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen cxh det föreslagna nya stycket behöver närmare preciseras. Så anser t.ex. Statens jordbruksverk det vara tveksamt om det är tillräckligt med en sekretessprövning enligt paragrafens första stycke punkt 1 eller om man måste gå vidare och undersöka om det kan föreligga en starkare sekretess till följd av paragrafens nya andra stycke. Statens livsmedels\'erk anser att det av lagtexten bör klart framgå att tillsynsmyndigheterna på livsmedelsområdet inte skall tillämpa det nya föreslagna andra stycket. Enligt Sveriges Industriförbund blir det inte helt enkelt att tillämpa bestämmelsen om den nuvarande sekretessen bibehålls cxh det kan därför bli svårt att bedöma vilken typ av sekretess som gäller för vilka uppgifter samt att problemet blir än större om myndigheten använder ADB-teknik vid hanteringen av uppgifteraa.

Konkurrensverket har avvisat förslaget eftersom det enligt verkets uppfattning inte fullt ut överensstämmer med de avtalsbestämmelser som Sverige åtagit sig att införa.

Ett antal remissinstanser har avstyrkt förslaget. Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet cxh Svenska Tidningsutgivareföreningen avstyrker helt förslaget eftersom det innebär att ytterligare en bestämmelse om absolut sekretess införs i sekretesslagen.

Det stora flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna del tar också upp frågan om förslagets förhållande till meddelarfriheten.

1*' Riksdagen 1992/93. I .saml. Nr 120

Enligt bl.a. JO, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Kammarrätten i Prop. 1992/93:120 Sundsvall och Sveriges Industriförbund måste, om en sekretessbelagd uppgift inte skall omfettas av meddelarfriheten, den ifrågavarande sekretessregeln finnas upptagen i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Om avsikten är att uppgifter om tredje man skall ha detta strängare sekretesskydd måste därför enligt remissinstanseraa 16 kap. 1 § kompletteras genom att det nya andra stycket i 8 kap. 6 §, såvitt avser uppgift rörande tredje man, tas upp där. Några remissinstanser föreslår dessutom, att ytterligare inskränkningar i meddelarfriheten görs för att detta undantag inte enbart skall gälla uppgifter beträffende tredje man.

Bakgrunden till mitt förslag

Allmänt

En fömtsättning för att EES-avtalet skall fungera på ett riktigt sätt är att de avtalade regleraa följs. Därför har i EES-avtalet skapats ett system för övervakning av reglemas efterlevnad. Detta stämmer så långt som möjligt överens med EG:s övervakningsstmktur. Övervakningen kommer att ske enligt ett s.k. tvåpelarsystem; EES-regleraas efterlevnad kommer att övervakas av EG-kommissionen såvitt avser EG:s medlemsstater cxh av EFTA:s särskilda övervakningsmyndighet såvitt avser EFTA:s medlemsstater. Övervakningsmyndigheten, som skall vara oberoende, kommer på detta område att ha motsvarande kompxtens som kommissionen. För att detta system skall bli rättsligt enhetligt cxh fungera väl krävs ett nära och förtroendefullt samarbete mellan EG-kommissionen cxh över\'akningsmyndigheten.

EES-a\talets bestämmelser på konkurrensområdet

Den fria rörlighet för varor och tjänster som föreskrivs i EES-avtalet förutsätter enhetliga och ostörda fömtsättningar för konkurrens inom hela samarbetsområdet. Det krävs därför att de gemensamma konkurrens-bestämmelseraa tillämpas likformigt cxh effektivt inom hela området.

Uppgiften att övervaka och tillämpa konkurrensbestämmelseraa inom EES fördelas enligt avtalet mellan EG-kommissionen och EFTA:s särskilda övervakningsmyndighet. Denna myndighet skall enligt protokoll 21 till EES-avtalet vid tillämpningen av konkurrensreglema ha samma befogenheter som EG-kommissionen i dag har enligt EG:s regler. Dessa befogenheter är av överaationell karaktär.

EG-kommissionen och övervakningsmyndigheten skall vidta sina åtgärder i ständig txh nära samverkan med medlemsstatemas behöriga myndigheter. Såvitt gäller övervakningsmyndighetens samarbete med EFTA-statemas myndigheter framgår detta av protokoll 4 till övervakningsavtalet.

På det nationella planet fömtsätter EES-avtalet att Sverige utser en myndighet att vara behörig myndighet med de uppgifter som framgår av de gemensamma konkurrensbestämmelseraa. Myndigheten skall bl.a. på begäran av EFTA:s övervakningsmyndighet vidta undersökningar hos företag här i landet. Enligt 11 § förslaget till EES-lag skall regeringen I'*

bestämma vilken svensk myndighet som skall vara behörig vid tillämp- Prop. 1992/93:120 ning av konkurrensregleraa i EES-avtalet och övervakningsavtalet.

I protokoll 23 cxh 24 till EES-avtalet cxh protokoll 4 till övervakningsavtalet finns bestämmelser om informationsutbyte mellan EG-kommissionen, EFTA:s övervakningsmyndighet och de nationella tillsynsorganen. Protokollen innehåller cxkså bestämmelser om tystnadsplikt.

Protokoll 23 till EES-avtalet innehåller regler om samarbetet mellan övervakningsmyndigheteraa. Protokoll 24 till avtalet innehåller regler om samarbete vid kontroll av företagskoncentrationer. Tystnadspliktsbestäm-melseraa återfinns i protokoll 23 artikel 9 cxh i protokoll 24 artikel 9.

Protokoll 4 till övervakningsavtalet innehåller regler om de befogenheter som EFTA:s övervakningsmyndighet har på konkurrensområdet. I protokollet har bestämmelser i ett antal EG-rättsakter (förordningar) på konkurrensområdet anpassats och gjorts tillämpliga på övervakningsmyndigheten. En förteckning över förordningama finns i prop. 1991/92:-170, bil. I, s. 173 f.

Bestämmelseraa om sekretess m.m. i protokoll 4 återfinns under följande kapitelmbriker;

- kap. II Allmänna prcxedurregler för tillämpning av artiklama 53 och 54 i EES-avtalet (artikel 20),

- kap. VI Tillämpning av konkurrensregler på transporter på järaväg, landsväg cxh inre vattenvägar (artikel 27),

- kap. IX Regler för tillämpning av artiklama 53 cxh 54 i EES-avtalet på sjöfarten (artikel 24),

- kap. XI Proceduren för tillämpning av konkurrensreglema på företag inom luftfertssektom (artikel 17),

- kap. XIII Regler för kontroll av företagskoncentrationer (artikel 17) cxh

- kap. XV Bestämmelser tillämpliga på företag på kol- cxh stålområdet, avsnitt I Allmänna bestämmelser om avtal och koncentrationer (artikel 3.2).

1 bestämmelseraa föreskrivs att tillsynsorganen, tjänstemän cxh övriga anställda vid dessa organ inte skall avslöja uppgifter som de inhämtat med stöd av protokollet och som är av sådant slag att de omfettas av sekretess.

Sekretessen skall inte hindra det informationsutbyte som fömtsätts skall äga mm mellan de olika organen. Utbyte av information får därför ske oberoende av tystnadsplikten. Den inhämtade informationen får emellertid inte användas för andra ändamål än vad den inhämtats för. I vissa fell utgör sekretessen inte hinder för offentliggörande av allmän information eller undersökningar som inte innehåller uppgifter om enskilda företag eller företagssammanslutningar.

Enligt artikel 122 i EES-avtalet gäller tystnadsplikten även för dem som varit anstallcfe vid tillsynsorganen.

Regeringen beslutade vid regeringssammanträde den 11 juni 1992 att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till ny konkurrenslag. Den nya lagen föreslås ersätta den nuvarande konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om 15

jordbmksprodukter. Vidare föreslås följdändringar i viss annan lag- Prop. 1992/93:120 stiftning. Förslaget till ny konkurrenslag innebär bl.a. att de materiella konkurrensreglema i lagen utformas efter förebild från EG:s konkurrensregler i Romfördraget cxh EES-avtalets konkurrensregler. Den nya lagen föreslås träda i kraft den I juli 1993. Lagrådet avgav sitt yttrande den 26 juni 1992 och en projx)sition utarbetas för närvarande i Näringsdepartementet.

Skälen för mitt förslag

I 2 och 3 §§ förslaget till EES-lag föreskrivs att huvudbestämmelseraa i EES-avtalet cxh bl.a. de till avtalet hörande protokollen 21-25 samt övervakningsavtalet och de till det avtalet hörande protokollen 1-4 skall gälla som lag här i landet. Det innebär i cxh för sig att de tidigare i detta avsnitt nämnda sekretessbestämmelseraa införlivas med svensk rätt genom EES-lagen. Som anges i 2 kap. 2 § TF om begränsningaraa i rätten att ta del av allmänna handlingar skall emellertid sådana begränsningar framgå av sekretesslagen eller i annan lag som denna hänvisar till.

Huvudregeln om sekretess för statliga myndigheters verksamhet som består i bl.a. tillsyn med avseende på näringslivet finns i 8 kap. 6 § sekretesslagen. Bestämmelsen ger inte i sig själv upphov till någon sekretess utan fömtsätter att regeringen föreskriver om sekretess. De närmare bestämmelseraa om vilka verksamheter som omfettas av sekretess hos olika myndigheter firms angivna i bilagan till sekretessförordningen (1980:657, omtryckt 1991:1756). Enligt 8 kap. 6 § första stycket I sekretesslagen gäller sekretessen för uppgift om enskilds affärs-eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat om det kan antas att den en.skilde lider skada om uppgiften röjs; ett s.k. rakt skaderekvisit gäller alltså enligt punkt 1, dvs. en presumtion för att uppgifteraa är offentliga. Enligt första stycket 2 i nämnda paragraf gäller sekretess även för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftförhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksainhet. Sekretesskyddet för sådana uppgifter är starkare än i punkt 1, eftersom det inte uppställs något skaderekvisit; här gäller s.k. absolut sekretess.

På gmnd av den tveksamhet som kommit till uttryck hos flera remissinstanser när det gäller frågan om promemorians förslag uppfyller de krav på sekretess som skall gälla enligt avtalet, vill jag särskilt understryka det förhållandet att det i avtalets bestämmelser endast anges vara fråga om uppgifter som är av sådant slag att de omfattas av sekretess. Bestämmelseraa om tystnadsplikt som firms i protokollen till EES- och övervakningsavtalen anger alltså inte att sekretess skall gälla för alla slag av uppgifter. Men av detta följer att ett tillsynsorgan som mottar sekretessbelagd information från ett annat tillsynsorgan skall se till att sekretessen för dessa uppgifter består. Det är då snarare fråga om att berörda parter skall respektera den sekretess som kan förekomma hos andra organ cxh stater cxh som sålunda kan komma att gälla för uppgift som man erhåller från den andra parten, även om uppgiften enligt den 16

egna rättsordningen inte skulle omfettas av sekretess. För att uppfylla Prop. 1992/93:120

avtalsbestämmelseraa på detta område måste därför sekretesslagen

ändras. Mot bakgmnd av vad som redogjorts för i avsnitt 2 om den

svenska offentlighetsprincipen cxh vad som gäller utomlands, har jag

inte ftmnit att någon annan typ av sekretess än den s.k. absoluta kan

komma i fråga för att vi såluncfe skall uppfylla de krav som följer enligt

avtalet. Med absolut sekretess avses sådan sekretess som gäller för

uppgifter oberoende av en prövning av den risk för skada som ett

utlämnande kan medföra.

Frågan om möjligheteraa att i svensk rätt införa regler om sekretess som föreskrivits i avtal med andra stater om utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan olika länder behandlades av dåvarande chefen för Justitiedepartementet i samband med att särskilt långt gående sekretess infördes för uppgifter från utlandet i beskattnings- cxh indrivningsverksamhet (9 kap. 3 § sekretesslagen). Departementschefen konstaterade då att man för att uppnå en tillräckligt sträng sekretess för uppgifter som härrör från utlandet kan vara hänvisad till att dels föreskriva om sekretess utan skaderekvisit, dels i klarhetens intresse göra undantag från tillämpligheten av i vart fell 14 kap. 2 § sekretesslagen, om och i den utsträckning det skulle strida mot ett interaationellt avtal som Sverige är bundet av cxh som inte tillåter sådant uppgiftsutbyte som avses i paragrafen. För att det inte skall leda till nägra missförstånd borde enligt departementschefen i tydlighetens intresse även 14 kap. I cxh 3 §§ tas med i en sådan undantagsregel (prop. 1987/88:41 s. 14 ff). Mots-varande regler om absolut sekretess har senare införts cxkså för sådana uppgifter i statlig myndighets tillsynsverksamhet på bl.a. värdepappersområdet som myndigheten erhållit enligt avtal med främmande stat eller mellanfolklig organisation (8 kap. 5 § sekretesslagen, prop. 1990/91:42, SFS 1990:1345). Av förarbetena till bestämmelseraa framgår att sekretessen omfettar endast uppgifter som erhållits från utlandet (se bl.a. prop. 1990/91:42 s. 71).

De krav på sekretess som föreskrivs i protokollen är inte begränsade till uppgifter som erhållits från utlandet utan gäller också för uppgifter som inhämtats inom landet. För att uppfylla det krav på starkare sekretess som alltså kan bli aktuellt i samarbetet med de andra tillsynsmyndigheterna bör därför sekretesslagen ändras på så sätt som promemorian föreslår. Enligt min mening uttrycker emellertid orden "förfogar över på gmnd av avtalet" bättre att det är fråga cxkså om uppgifter som inhämtats inom landet, till skillnad frän vad som gäller enligt t.ex. 8 kap, 5 § tredje stycket sekretesslagen.

En fömtsättning för denna starka sekretess måste vara att handlingama eller uppgifteraa erhållits eller inhämtats på gmnd av ett intemationellt avtal som riksdagen gcxikänt. En annan fömtsättning för sådan sekretess är att avtalet iimehåller en klausul om att uppgiftema inte får lämnas vidare i det aktuella fellet. På gmnd härav måste särskilt anges att de sekretessbrytande bestämmelseraa i 14 kap. 1-3 §§ i detta sammanhang inte får tillämpas i strid med ett interaationellt avtal.

När det gäller lagtextens utformning anser jag att det är tillräckligt att sekretessföremålet anges vara uppgifter om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. Med denna lydelse kommer enligt min mening 17

i stort sett alla slag av uppgifter som kan ha skyddsintresse att omfettas Prop. 1992/93:120 av sekretess, alltså även uppgifter om affärs- cxh driftförhållanden, uppfinningar cxh fors!:ningsresultat vilka får anses innefettas i begreppet ekonomiska förhållanden.

När det gäller placeringen av den nya bestämmelsen i 8 kap. sekretesslagen har endast Konkurrensverket haft invändningar. Enligt verket skapar den i promemorian valda lösningen, med ett nytt stycke i 8 kap. 6 § sekretesslagen, risk för att sekretessen på konkurrensområdet inte kommer att motsvara de bestämmelser som Sverige åtagit sig att införa i svensk rätt. EES-avtalets sekretessbestämmelser har ju också till syfte att skydda intresset av att förebygga eller beivra överträdelser av konkurrensbestämmelsema cxh EES-avtalets konkurrensbestämmelser är förenade med långtgående befogenheter. Om ett företag genom att få ut handlingar från konkurrensmyndigheten skulle få förvaming om en förestående undersökning uppkommer givetvis risk för att undersökningen blir helt förfelad. Därför kan enligt verket placeringen av den föreslagna bestämmelsen ifrågasättas.

För min del vill jag peka på att det i 4 kap. sekretesslagen redan finns sekretessbestämmelser med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn, som bl.a. gör det möjligt att hålla uppgifter hemliga om syftet med verksamheten motverkas om uppgiften röjs. Dessa bestämmelser motverkar en sådan risk som Konkurrensverket beferar, nämligen att ett företag skulle kunna få förvaraing om en förestående granskning. Mot denna bakgrund anserjag att den föreslagna bestämmelsen bör införas i 8 kap, 6 § sekretesslagen.

Om de nuvarande sekretessregleraa för den del av tillsynsmyndighetens verksamhet som inte omfettas av protokollen bibehålls, innebär det att myndigheten kommer att få tillämpa olika sekretessregler för samma typ av uppgifter beroende på enligt vilket regelverk uppgifteraa inhämtats. Detta kan, som påpekats i promemorian cxh av några remissinstanser, tyckas mindre lämpligt bl.a. med hänsyn till de svårigheter som kan uppstå när det gäller att avgöra vilken typ av sekretess som skall gälla för en viss uppgift. Det finns dock starka skäl för att inte låta den strängare sekretessen omfetta fler uppgifter än vad som krävs enligt protokollen. Enligt min mening torde de svårigheter som kan uppstå vid bedömningen av vilken typ av sekretess som skall gälla för cn viss uppgift vara hanterliga. Någon närmare precisering när det gäller tillämpligheten av paragrafens två första stycken, som vissa remissinstanser föreslagit, anser jag inte heller vara erforderlig. Som också Hovrätten över Skåne och Blekinge anfört, är det inte något ovanligt att en myndighet får tillämpa olika sekretessregler på samma typ av uppgifter. Beträffende önskemålet att i lagtexten särskilt ange viss myndighet, eller att viss myndighet inte skall tillämpa den aktuella bestämmelsen, vill jag bara framhålla att avgörande för bestämmelsens tillämpning är om det hos myndigheten finns uppgifter som inhämtats på grand av ett interaationellt avtal.

En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretess lagen. En uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen får enligt bestämmelsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig 18

organisation i annat fell än om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till svensk myndighet cxh det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen. Denna bestämmelse ger utrymme för det uppgiftslämnande från Sverige som kan vara föreskrivet i ett avtal med en annan stat eller mellanfolklig organisation. Den kan cxkså vara tillämplig på uppgifter som Sverige har fått enligt ett sådant avtal, när det är fråga om att sprida uppgifteraa vidare till utlandet. Bestämmelsen öppnar således möjligheter för den svenska tillsynsmyndigheten att medverka vid sådant utbyte av sekretessbelagda uppgifter som fömtsätts skall äga mm med EFTA:s övervakningsmyndighet cxh utländska nationella tillsynsmyndigheter.

Prop. 1992/93:120

Frägan om meddelarfriheten

Meddelarfrihet råder för uppgifter som avser den som är föremål för myndighetens verksamhet men inte för uppgifter om annat än aflärs-eller driftförhållanden för en tredje man som gjort affärer med eller på annat liknande sätt trätt i förbindelse med denne (8 kap. 6 § första stycket 2 och 16 kap. I § 3 sekretesslagen).

Med mitt förslag beträffande 8 kap. 6 § kommer uppgifter om tredje man som fiims hos tillsynsmyndigheten - och som erhållits eller inhämtats med stöd av ett interaationellt avtal - att omfettas av den absoluta sekretessen enligt det nya stycket. Det finns enligt min mening inte skäl att behandla uppgifter som tillsynsmyndigheten här i landet inhämtar på gmnd av avtalet på annat sätt än som redan gäller för uppgifter enligt första stycket 2. Jag föreslår därför att i 16 kap, sekretesslagen I § 3 ändras i överensstämmelse härmed. Att - som några remissinstanser anfört - inskränka meddelarfriheten cxkså för andra uppgifter än sådana som berör tredje man anser jag inte vara erforderligt för att uppfylla avtalet. Jag vill här hänvisa till vad jag sagt om meddelarfriheten i avsnitt 2.

6 Sekretessen hos andra tillsynsorgan

Min bedömning: Sekretesslagens regler om sekretess hos tillsynsorgan för områdena banker cxh andra kreditinstitut, värdepapper, livsmedel samt växter cxh utsäde uppfyller redan de krav avtalet ställer cxh några lagändringar i dessa avseenden behövs inte.

Promemorians överväganden överensstämmer i huvudsak med min bedömning.

Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som yttrat sig har inte haft någon erinran mot de överväganden som framförs i

promemorian, Prop. 1992/93:120

Flera remissinstanser har emellertid inte hillt ut kunnat ansluta sig till promemorians överväganden. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Sveriges Industriförbund anser t.ex, att det underlag som presenterats i promemorian är alltför knapphändigt för antagandet att de aktuella direktivens krav på sekretess för "förtrolig information" är tillgcxlosett genom reglema i 8 kap. 5 § första stycket 1 sekretesslagen. Industriförbundet har cxkså ifrågasatt om den tystnadsplikt som skall gälla enligt direktivet om offentlig kontroll av livsmedel möjliggör sådana undantag från sekretessen för vissa allmäima intressen som gäller enligt 8 kap. 7 § sekretesslagen. Finansinspektionen, Sparbankernas Bank, Svenska Bankföreiungen cxh Finansbolagens Förening anser att förslaget inte uppfyller de krav som direktiven ställer cxh föreslär därför att 8 kap, 5 § första stycket 1 ändras på så sätt att någon skadeprövning inte längre skall gälla. Enligt Finansinspektionens mening är det en avgörande skillnad mellan den sekretess som direktivbestämmelsen föreskriver cxh den som 8 kap, 5 § sekretesslagen innehåller. Sekretesslagens bestämmelse innebär nämligen enligt inspektionen i motsats till direktivet en presumtion för att de uppgifter om affärs- cxh driftförhållanden som ett institut lämnar är offentliga. Vad som betraktas som förtrolig information i andra länder cxh därför är föremål för sekretess där skulle alltså med den uppläggning som föreslås i promemorian kunna komma att bli offentlig genom att den svenska tillsynsmyndigheten får uppgiften, I sitt samarbete med andra tillsynsmyndigheter skulle Finansinspektionen följaktligen inte kunna garantera sekretess för uppgifter som överlämnas till inspektionen.

Också i nu nämnda remissvar berörs frågan om meddelarfriheten cxh ifrågasätts skyddet för uppgifter om tredje man på samma sätt som redogjorts för i avsnitt 5.

Bakgrunden till min bedömning

Sekretessregler i bindande EG-rättsakter

Sverige har genom EES-avtalet åtagit sig att från avtalets ikraftträdande den 1 januari 1993 följa sekretessbestämmelser beträffende olika tillsynsorgan inom följande områden.

Banker och andra kreditinstitut

- Det s.k. första banksamordningsdirektivet (77/780/EEG) artikel 12. Bestämmelsen har fått sin nuvarande lydelse genom artikel 16 i det s.k. andra banksamordningsdirektivet (89/646/EEG).

- Direktivet om gmppbaserad tillsyn av kreditinstitut (83/350/EEG) artikel 5.3. Bestämmelsen hänvisar till artikel 12 i första banksamordningsdirektivet.

Bestämmelsema har följande innebörd. Personer som är eller har varit anställda hos tillsynsmyndigheter samt revisorer cxh experter som är verksamma för myndighetens räkning skall vara bundna av tystnadsplikt.

20 Tystnadsplikten innebär att förtrolig informafion som erhållits i tjänsten Prop. 1992/93:120 inte får röjas till någon annan person eller myndighet utom i sammandrag som omöjliggör identifikation av enskilcfe institut, med förbehåll för fell som omfettas av straffrättslig lagstiftning. Tystnadsplikten skall inte hindra det informationsutbyte som fömtsätts äga mm mellan medlemsländeraas tillsynsmyndigheter. Utbyte av information får därför ske oberoende av tystnadsplikten. En tillsynsmyndighet som tar emot sekretessbelagd information från ett annat lands tillsynsmyndighet skall dcxk se till att sekretessen för dessa uppgifter består. Den mottagna informationen får inte heller använcfes annat än för vissa begränsade ändamål. I vissa undantagsfell får sekretessbelagd infonnation yppas oavsett om den inhämtats inom landet eller härrör från en medlemstats tillsynsmyndighet. Undantag från sekretessen gäller vid civilrättsliga eller kommersiella förferanden när ett kreditinstitut försatts i konkurs eller underkastats tvångslikvidation. Vidare gäller undantag från sekretessen i processam-manhang, om något av tillsynsmyndighetens beslut har överklagats eller på annat sätt blivit föremål för rättslig åtgärd. Sekretessbelagd information får cxkså i vissa fell lämnas till andra tillsynsmyndigheter inom samma sektor, till organ som handhar ett kreditinstituts konkurs eller likvicfetion, till personer som är ansvariga för obligatorisk revision av finansiella instituts räkenskaper cxh till centralbanker.

En proposition om EES-anpassad lagstiftning om banker cxh kreditmarknadsbolag m.m. med förslag till ändringar i lagstiftningen för banker, kreditaktiebolag cxh finansbolag i anledning av bl.a. det andra banksamordningsdirektivet utarbetas fn. i Finansdepartementet. Lagändringaraa avses träcfe i kraft i den 1 januari 1993.

Värdepappersområdet

- Direktivet om samordning av lagar cxh andra förfettningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (85/611/EEG) artikel 50.

- Direktivet med ändring av direktiv 80/390/EEG om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras vid upptagande av värdepapper till officiell notering vid fondbörs (87/345/EEG) artikel 25.

- Direktivet om sådana uppgifter som skall offentliggöras vid förvärv eller avyttring av ett större innehav i ett börsnoterat företag (88/627/EEG) artikel 14,

- Direktivet om samordning av kraven på upprättande, granskning och spridning av prospekt som skall offentliggöras när överlåtbara värdepapper erbjuds fill allmänheten (89/298/EEG) artikel 23.

- Direktivet om samordning av föreskrifter avseende insiderhandel (89/592/EEG) artikel 9.

Dessa bestämmelser har i stort sett samma innehåll som artikel 16 i andra banksamordningsdirektivet. Antalet specificerade undantag från sekretessen i bestämmelserna är dock färre, I stället anges att undanlag från sekretessen får göras om det anges i lag. Detta undantag gäller dcxk inte uppgifter som erhållits från ett annat lands tillsynsmyndigheter. 21

Livsmedelskontroll Prop. 1992/93:120

- Direktivet om offentlig kontroll av livsmedel (89/397/EEG) artikel 12.

Direktivet lägger fest de allmänna principer som skall vara vägledande för all kontroll av livsmedel samt av material som kommer i kontakt med livsmedel. Syftet med kontrollen är att skydcfe folkhälsan, redligheten i handeln cxh information till konsumenterna. Enligt direktivet skall inspektion cxh kontroll ske i hela kedjan från prcxlucent fram till konsument cxh genomföras utan föregående varaing. I artikel 12,2 sägs att inspektöreraa skall vara bundna av tystnadsplikt.

Växter - utsäde

- Direktivet om en gemensam sortlista för arter av lantbmksväxter (70/457/EEG) artikel 7,3 och 10,3-4.

- Direktivet om marknadsföring av utsäde av köksväxter (70/458/EEG) artikel 7.3 och 11.3-4,

Direktivet om en gemensam sortlista för arter av lantbmksväxter innehåller regler om sortgodkännande och upprättandet av en gemensam sortlista inom EG. EG:s regler om den gemensamma sortlistan innebär att svenska sorter skall gcxlkännas enligt EG:s bestämmelser cxh att EFTA-länderaa cxh EG skall utarbeta en gemensam sortlista. Enligt EES-avtalets anpassningsregler till direktivet är det en strävan att den gemensamma sortlistan skall vara färdigställd vid utgången av år 1995. I övrigt skall direktivet tillämpas från EES-avtalets ikraftträdande.

1 artikel 7.3 föreskrivs att i de fell en undersökning av genetiska beståndsdelar krävs för att studera hybrider cxh syntetiska sorter skall resultaten från undersökningen cxh beskrivningen av de genetiska beståndsdelaraa behandlas konfidentiellt om förädlaren begär detta. Artikel 10.3 föreskriver att uppgifter i sådan dokumentation om gcxlkända sorter som erhållits från ett armat medlemsland skall behandlas konfidentiellt. Enligt artikel 10.4 skall, med imdantag av uppgifter som avses i 7.3, dokumentation avseende godkännande göras tillgängligt för personligt bmk för personer som kan styrka att de har rätt att ta del av den.

I direktivet om marknadsföring av utsäde för köksväxter, som innehåller motsvarande bestämmelser om sortgodkännande m.m., finns likalydande sekretessbestämmelser.

Skälen för min bedömning

Banker och andra kreditinstitut

Den tillsynsmyndighet som avses i första txh andra banksamordnings direktiven är för svensk del Finansinspektionen. Bestämmelser om sekretess hos bl.a. Finansinspektionen finns i 8 kap, 5 § sekretesslagen, I bestämmelsen föreskrivs att sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som står under inspektionens tillsyn om det kan 22

antas att den enskilde lider skacfe om uppgiften röjs, dvs, sekretess med Prop. 1992/93:120 rakt skaderekvisit. För uppgift om ekonoiniska eller personliga förhållanden för annan som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för Finansinspektionens verksamhet gäller absolut sekretess. Enligt tredje stycket gäller absolut sekretess även för sådana uppgifter om affärs- eller driftförhållanden cxh ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhållit enligt avtal med främmande stat eller mellanfolklig organisation vilket godkänts av riksdagen. Som nämnts i avsnitt 5, framgår av förarbetena till bestämmelsen att sekretess enligt tredje stycket encfest omfettar uppgifter som erhållits från utlandet (prop, 1990/91:42 s.71). För sådana uppgifter får de sekretessbrytande bestämmelseraa i 14 kap. 1-3 §§ inte tillämpas i strid med avtalet.

Den tystnadsplikt som skall gälla enligt EG:s banksamordningsdirektiv iimebär att förtrolig information som erhållits i tjänsten inte får röjas annat än under vissa fömtsättningar. När det i den svenska sekretesslagen talas om uppgifter som lämnats i förtroende avses med detta en situation som skiljer sig från den som banksamordningsdirektiven reglerar. Enligt 7 kap, 4 § andra stycket gäller absolut sekretess inom kommunal femiljerådgivning för uppgifter som en enskild lämnat i förtroende. Motsvarande sekretess gäller enligt 9 kap. 9 § hos allmän advokatbyrå i ärende om rättsligt biträde för uppgift som det kan antas att den rättssökande har fömtsatt skall bli behandlad förtroligt. Dessa situationer präglas av att en enskild hjälpbehövande anförtror sig till en femiljeråd-givare eller advokat.

När det gäller att för svenska förhållanden söka en motsvarighet till vad som i banksamordningsdirektivet avses med förtrolig inforniation kan jag inte se annat än att det bör gälla sådan information vars spridande skulle vara till skada för den uppgiften rör. Den skadeprövning som skall göras enligt 8 kap, 5 § första stycket 1 syftar just till att sädan information inte skall lämnas ut. Enligt min mening uppfyller således sekretesslagen redan de krav direktiven ställer cxh någon lagändring i sak anser jag därför inte vara påkallad.

Jag vill i detta sammanhang framhålla att vad jag nu sagt har tillämpning på sådana uppgifter som t.ex. Finansinspektionen här i landet inhämtar från banker m.fl. med stöd av den svenska lagstiftningen. I den mån inspektionen får del av sekretessbelagda uppgifter från tillsynsorgan i andra länder, EG-kommissionen eller EFTA:s övervakningsmyndighet, kan 8 kap. 5 § tredje stycket bli tillämpligt. Då gäller absolut sekretess.

Meddelarfrihet råder för uppgifter om banker cxh andra som står under Finansinspektionens tillsyn men inte för uppgifter om kunderaas ekonomiska eller personliga förhållanden (8 kap, 5 § första stycket 2 cxh 16 kap, 1 § 3 sekretesslagen). Jag gör här samma bedömning som beträffende de konkurrensövervakande organen (avsnitt 5) och finner alltså inte anledning att ytterligare begränsa meddelarfriheten.

Värdepappersområdet

Bestämmelseraa i 8 kap. 5 § sekretesslagen gäller även för myndighets verksamhet som består i tillsyn cxh tillståndsgivning avseende värde pappersmarknaden, dvs. i första hand värdepappersinstitut och fondbörs- 23

väsendet. Enligt bestämmelsens andra stycke gäller sekretess i myndig- Pron 1992/93'120 hets verksamhet, som består i övervakning enligt insiderlagen (1990:1342), för uppgift som på begäran har lämnats av någon som är uppgiftsskyldig.

Genom dessa bestämmelser kan de krav på sekretess som föreskrivs i direktiven på värdepappersområdet anses vara tillgodosedcfe. Enligt min mening fordras inte heller här någon lagändring.

Livsmedelskontroll

Bestämmelser om sekretess för livsmedelskontrollen på det statliga området regleras i 8 kap. 6 § sekretesslagen jämfört med punkt 28 i bilagan till sekretessförordningen. Enligt bestämmelseraa gäller sekretess i verksamhet som består i tillståndsgivning cxh tillsyn enligt bl.a. livsmedelslagen (1971:511). Sekretessen för den livsmedelskontroll som bedrivs på det lokala planet av miljö- cxh hälsoskyddsnämnderaa regleras i 8 kap. 7 § sekretesslagen. Denna bestämmelse innehåller regler om sekretess i verksamhet som består i tillsyn eller stödverksamhet som annan än statlig myndighet bedriver med avseende på näringslivet. Sekretessen enligt dessa bestämmelser gäller för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Dcxk gäller deima sekretess inte för uppgift i tillsynsverksamheten inom miljö- cxh hälsoskyddsområdena när vissa allmänintressen har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Syftet med detta uncfentag från sekretessen är att sekretessen skall kunna vika t.ex. i fell då det föreligger miljö- och hälsorisker som kan motverkas genom information till allmänheten.

Direktivet föreskriver att inspektörer som handhar livsmedelskontroll skall vara bundna av tystnadsplikt. Avtalet innefettar som jag tidigare framhållit inte något krav på att i alla länder införa en identisk tystnadsplikt. Även med beaktande av de sekretessbrytande bestämmelseraa när det gäller vissa allmänintressen, anserjag att gällande sekretessregler på området redan uppfyller direktivets krav på tystnadsplikt. Någon lagändring är enligt min mening därför inte heller här påkallad.

Växter - utsäde

Statens jordbmksverk cxh Statens växtsortnämnd är de svenska myndig heter som kommer att handha frågor enligt direktiven om den gemen samma sortlistan för lantbruksväxter cxh om marknadsföring av utsäde för köksväxter. För jordbruksverkets verksamhet som består i utredning, planering, tillståndsgivning, tillsyn cxh stöd inom jordbmkets cxh trädgårdsnäringens områden gäller sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretess lagen jämfört med 2 § sekretessförordningen cxh punkt 28 i bilagan till den förordningen. Enligt punkt 66 i bilagan till sekretessförordningen gäller sekretess för myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning och fillsyn enligt bl.a, utsädesförordningen (1980:438). Enligt dessa bestämmelser gäller sekretess för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden cxh uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. 24

Enligt min mening uppfyller redan nuvarande sekretessbestämmelser på området direktivens krav på konfidentiell behandling av vissa uppgifter, varför någon lagändring inte kan anses vara påkallad.

Prop. 1992/93:120

7 Ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Mitt förslag: Den bestämmelse i 9 kap. 3 § sekretesslagen som föreskriver sekretess för uppgifter som en svensk myndighet erhållit enligt avtal med en främmande stat skall gälla cxkså beträffande avtal med en mellanfolklig organisation.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig under detta avsnitt godtar eller tillstyrker förslaget.

Bakgrunden till mitt förslag

1 protokoll 11 till EES-avtalet regleras frågor om bistånd i tullfrågor mellan EFTA-länderaa, EG cxh dess medlemsstater. Protokollet föreskriver att bistånd skall lämnas för att säkerställa en korrekt tillämpning av tullagstiftningen samt att förhindra, upptäcka cxh utreda överträdelser av denna lagstiftning. Bistånd skall ges bl.a. vid utbyte av information och upplysningar mellan länderaa cxh EG.

1 artiklaraa lO-ll regleras hur mottagen information skall behandlas från sekretessynpunkt samt användningen av upplysningar. Informationen skall vara av förtrolig natur cxh omfettas av sekretesskydd hos de berörda stateraa, men även i tillämpliga gemenskapsorgan - dvs, EG-kommissionen. Erhållen information får användas för armat ändamål än protokollets syften endast efter skriftligt samtycke från den myndighet som lämnat uppgiften. Förbehållsregeln gäller dock inte information om brott rörande narkotika eller psykotropa ämnen. Sådana uppgifter kan meddelas andra myndigheter som är direkt verksamma i narkotikabekämpningen. Sekretessen hindrar heller inte att information används i processammanhang då tullagstiftningen överträtts.

Skälen för mitt förslag

När det gäller bestämmelser om sekretess inom bl.a. tullområdet finns regler i 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen, vilka tar sikte på sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur. Enligt 1 § gäller sekretess i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller övrigt fästställande av underlag för bestämmande av skatt. Med skatt avses även bl.a. tull. Enligt 2 § gäller sekretess cxkså bl.a. ärenden om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i samband med kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll cxh som inte feller under I §.

25 Av 3 § första stycket följer att sekretessen, enligt I cxh 2 §§, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, också gäller i ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt myndighet eller annat organ i den staten i verksainhet som motsvarar den som avses i nämncfe paragrafer.

Sekretess gäller enligt 3 § andra stycket i beskattnings- cxh indrivningsverksamhet för uppgift som svenska myndigheter erhållit enligt avtal med främmande stat vilket har godkänts av rikscfegen. I fråga om sådan sekretess får bestämmelseraa om uppgiftsutbyte mellan myndigheter i 14 kap, 1-3 §§ inte tiUämpas i strid med avtalet.

Eftersom 9 kap. 3 § avser endast överenskommelser med främmande stat anser jag att bestämmelsen för att bli tillämplig på avtal med EG måste utvidgas till att även omfetta överenskommelser med mellanfolklig organisation och att i andra stycket anges att sekretess gäller för uppgifter som en myndighet förfogar över på gmnd av sådant avtal.

Prop. 1992/93:120

8 Sekretessen inom området provning och kontroll

Mitt förslag: Bestämmelseraa i sekretesslagens bilaga anpassas till de nya bestämmelseraa om teknisk kontroll.

Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig under detta avsnitt godtar eller tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag

Rikspro\platserna

1 prop. 1991/92:170, bil. 11, har regeringen föreslagit att lagen (1989:164) om teknisk provning och om mätning skall ersättas med en ny lag om teknisk kontroll. Den nya lagen avses träda i kraft vid samma tidpunkt som EES-lagen.

I propositionen anförs att EES-avtalet medför att Sverige måste anpassa sin ordning för obligatorisk provning cxh kontroll till den ordning som tillämpas inom EG. I stället för det nuvarande riksprovplatssystemet med statligt monopol införs inom de områden där det finns gemensamma EG-regler ett öppet system med konkurrens mellan kompetensprövade aktörer, s.k. anmälcfe organ. Den kontroll dessa kommer att utföra innefattar inte myndighetsutövning. Även i övrigt skall provningsmonopol upphöra. Både offentliga och enskilcfe organ som uppfyller kraven på kompetens skall kunna medverka inom systemet för bl.a. återkommande provning, såsom t.ex. av fordon eller hissar, cxh konkurrera om uppdragen. Det nuvarande systemet med riksprovplatser föreslås vara avvecklat senast den 1 januari 1994 (prop. 1991/92:170, bil. 11 s. 6 och 51 ff).

26 De nuvarande riksprovplatseraa bl.a. Aktiebolaget Svensk Anlägg- Prop. 1992/93:120 ningsprovning (tidigare Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning), Aktiebolaget Svensk Bilprovning cxh Apoteksbolaget Aktiebolag kommer säledes enligt förslaget att mista sin monopolställning cxh verka på en konkurrensutsatt marknad. Under en övergångstid kommer dcxk dessa organ att som riksprovplatser behålla viss kontrollverksamhet som irmefattar myndighetsutövning.

Eftersom den nuvarande verksamheten vid riksprovplatseraa Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag i cfeg har inslag av myndighetsutövning finns de upptagna i den bilaga det hänvisas till i 1 kap, 8 § sekretesslagen. Innebörden av detta är att handlingar som gäller obligatorisk kontroll hos dessa riksprovplatser skall anses som allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen och därmed omfattas av offentlighetsprincipen. Jag anser därför att bestämmelsema i sekretesslagens bilaga bör anpassas till de nya förhållandena. I den föreslagna lagen om teknisk kontroll återfinns inte begreppet obligatorisk kontroll. Den verksamhet som skall omfettas av offentlighetsprincipen bör beskrivas som "kontroll som riksprovplats" med hänvisning till den nya lagen.

När funktionen som riksprovplats upphör kan dessa bestämmelser upphävas.

Atidra organ

Vissa sekretessfrågor uppkommer i samband med att oian anmäls eller ackrediteras enligt den föreslagna lagen om teknisk kontroll. Lagförslaget innehåller en särskild sekretessbestämmelse (22 §) som gäller befattningen med ärenden enligt lagen cxh som syftar till att skydda kommersiellt känsliga uppgifter i samband med att ett organ anmäls eller ackrediteras. En motsvarande bestämmelse fmns i den i dag gällande lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning cxh mätning; i det allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen.

När det gäller det kommersiella skyddet för de anmälda cxh ackrediterade organens klienter gäller som villkor för ackreditering att organet iakttar gällande europeisk standard för den verksamhet som organet bedriver. Motsvarande avses gälla för anmälda organ. I standarderaa behandlas också skyldigheten att iaktta sekretess i förhållande till klienteraa. För provningslaboratorier gäller standarden EN 45(X)l. 1 det allmännas verksamhet ger 8 kap. 9 § sekretesslagen skydd för dem som anlitar en myndighet för uppdrag om provning m.m.

Nuvarande sekretessbestämmelser på området kan anses redan ge ett tillfredsställande sekretesskydd. Någon lagändring i detfe avseende är därför enligt min mening inte påkallad.

9 Övriga frågor

Sveriges Industriförbund har påpekat att handlingar hos EG:s institutioner blir offiäntliga först efter 30 år. De tider som gäller för sekretess i Sverige är beroende av uppgifteraas art. Avtalet innehåller inte några '

bestämmelser om sekretesstid. Jag anser det därför inte erforderligt med Prop. 1992/93:120

några ändringar i detta avseende. Förbundet har vicfere påpekat att, i

fråga om utlämnande av uppgifter till utlandet på ADB-medium, det

föreligger förslag till direktiv från EG-kommissionen angående skydd

för enskilda på ADB-området, Jag hänvisar i detta sammanhang till att

Datalagsutredningen (Ju 1989:02) kommer att beröra denna fråga.

Utredningen beräknas komma med sitt slutbetänkande i början av år

1993,

Styrelsen för teknisk ackreditering har påpekat att AB Statens Anläggningsprovning numera heter AB Svensk Anläggningsprovning, vilket bör leda till en justering av lagtexten.

10 Ikraftträdande

EES-avtalet skall (art. 129.3) träda i kraft den I januari 1993, under fömtsättning att alla avtalsslutande parter har deponerat sina ratifikations-eller godkannandeinstmment. Det kan emellertid inte uteslutas att avtalet träder i kraft senare än den I januari 1993 och i prop, 1991/92:170 (bil, I s, 190) har därför föreslagits att regeringen skall bestänmia ikraftträdandet av den föreslagna EES-lagen, På motsvarande sätt bör därför regeringen bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av de nya sekretessbestämmelser som här föreslås.

11 Upprättat lagförslag

l enlighet med vad jag nu anfört har inom Justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förlaget har granskats av Lagrådet.

12 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

13 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden cxh beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

28

Promemorians lagförslag Prop. 1992/93:120

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 § och bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 6§

Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om

1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet, som avses i första srycket, för uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhåUit eller inhämtat på grund av avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 får inte ifråga om denna sekretess tillätnpas i strid med avtalet. Regeringen kan för särskilt fell förordna om undantag från sekretess

som har föreskrivits med stöd av första stycket I, om den finner det

vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo

år.

' Lagen omtryckt 1989:713. 29

Nuvararuie lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:120

9 kap, 3§

Sekretess enligt 1 cxh 2 §§ gäller också, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, i ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt myndighet eller annat organ i den staten i verksamhet som motsvarar den som avses i nämncfe paragrafer.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, hos myndighet i verksamhet som avses i 1, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit enUgt avtalet. Föreskriftema i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

I fråga om uppgift i allmän stycket i högst tjugo år.

Sekretess enligt I cxh 2 §§ gäller cxkså, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt myndighet eller annat organ i den staten eller mellanfolkliga organisationen i verksainhet som motsvarar den som avses i nämncfe paragrafer.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 1, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit eller inhämtat på grund av avtalet, Föreskrifteraa i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet, handling gäller sekretessen enligt andra

Bilaga

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap, 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingama hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

'Senaste lydelse 1992:319.

30

Organ

Verksamhet

Prop. 1992/93:120

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

obligatorisk kontroll (SFS 1985:1105)

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla cxkså handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingaraa hör till cfer angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning cxh Apoteksbolaget Aktiebolag

kontroll sotn riksprovplats (SFS 1992:000)

Detma lag träder i kraft den cfeg regeringen bestämmer.

31 Lagrådsremissens lagförslag Pp. 1992/93:120

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 §, 9 kap. 3 §, 16 kap. 1 § och bilagan till sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 6§

Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet, som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om

1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskning sresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,

2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolkUg organisation, hos myndighet i verksamhet, som avses i första stycket, för uppgift om enskilds personUga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit eller inhämtat på grund av aMalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 får inte ifråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet. Regeringen kan för särskilt fell förordna om undantag från sekretess

som har föreskrivits med stöd av första stycket 1, om den finner det vara

av vikt att uppgiften lämnas, I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

32

Lagen omtryckt 1989:713.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1992/93:120

9 kap. 3§

Sekretess enligt 1 och 2 §§ gäller också, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, i ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt myndighet eller annat organ i den staten i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, hos myndighet i verksamhet som avses i I, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit eldigt avtalet. Föreskriftema i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet.

I fråga om uppgift i allmän handl stycket i högst tjugo år.

Sekretess enligt I cxh 2 §§ gäller cxkså, i den mån rikscfegen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som myndighet lämnar åt myndighet eller annat organ i den staten eller mellanfolkUga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

Sekretess gäller, i den mån rikscfegen har godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolkUg orgaiusation, hos myndighet i verksamhet som avses i 1, 2 eller 19 § för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten har erhållit eller inhämtat på grund av avtalet. Föreskrifteraa i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess tillämpas i strid med avtalet, ing gäller sekretessen enligt andra

16 kap. 1§

Nuvarande lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgmndlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fäll är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket I och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen cxh av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1 cxh 2 yttrandefrihetsgmndlagen. De fall

■ Senaste lydelse 1992:350.

33

av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämncfe frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 cxh 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. I § första stycket cxh 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgmndlagen i övrigt är begränsad, är de cfer tystnadsplikt följer av

Prop. 1992/93:120

3. denna lag enligt

7 kap. 29 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2, 7 § första stycket 2 eller 8 § första stycket

8 kap. 8 § andra stycket

såvitt avser uppgift som hänför sig till myndighets affärsmässiga uflåningsverksamhet

Föreslagen lydelse

Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen cxh I kap. 2 § yttrandefrihetsgmndlagen att meddela cxh offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 cxh 2, 4 § 1-8 samt 5 § I och 3 tryckfrihetsförordningen cxh av 5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket I cxh 2 yttrandefrihetsgmndlagen. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 cxh 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. I § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikt följer av

3. denna lag enligt

7 kap. 29 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 § första stycket 2

8 kap. 6 § andra stycket

såvitt avser uppgift om andra ekonomiska eller personUga förhållanden än affärs- eller driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller Uknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet

34

8 kap. 7 § första stycket 2 eller 8 § första stycket 8 kap. 8 § andra stycket

såvitt avser uppgift som hänför sig till myndighets affärsmässiga utlåningsverksamhet

Prop. 1992/93:120

Bilaga

Nuvarande lydelse

1 enlighet med vad som anges i I kap, 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla cxkså handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingaraa hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksaniheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Statens Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag

obUgatorisk kontroll (SFS 1985:1105)

Fö/Teslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i I kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingaraa hör till där angiven verksainhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ

Verksamhet

Riksprovplatseraa Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning,

kontroll som riksprovplats (SFS 1992:000)

' Senaste lydelse 1992:319.

35 Aktiebolaget Svensk Bilprovning Prop. 1992/93:120

och Apoteksbolaget Aktiebolag

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

36 Lagrådet Prop. 1992/93:120

Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1992-10-15

Närvarande: f.d, justitierädet Böret Palm, justitierådet Lars-Åke Beckman, regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 1 oktober 1992 har regeringen på hemställan av statsrådet Reidunn Laurén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessom Gunnar Lavett.

Lagrådet har ingen erinran mot förslaget.

37

Innehåll p™p- 1992/93:120

Regeringens proposition ....................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ...................... ... 1

Propositionens lagförslag......................................... ... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1992 7

1 Inledning............................................................ ... 7

2 Offentlighetsprincipen cxh EES............................... ... 8

3 Allmänt om införlivandet av EES-avtalet med svensk rätt 11

4 Sekretessbestämmelser i EES-avtalets huvuddel........ ... 12

5 Sekretessen hos de konkurrensövervakande organen.. 13

6 Sekretessen hos andra tillsynsorgan........................ 19

7 ömsesidigt bistånd i tullfrågor................................. 25

8 Sekretessen inom området för provning cxh kontroll.... ... 26

9 Övriga frågor...................................................... 27

10 Ikraftträdande.................................................. ... 28

11 Upprättat lagförslag........................................... ... 28

12 Hemställan ...................................................... 28

13 Beslut ....:...................................................... 28

Bilaga 1 Lagförslag i promemorian (Ds 1992:84) Ändringar i

sekretesslagen i anledning av EES-avtalet.......... ... 29

Bilaga 2 Det till Lagrådet remitterade lagförslaget........ 32

Bilaga 3 Utdrag ur protokoll vid Lagrådets sammanträde den 15

oktober 1992................................................ ... 37