om vissa jordbrukspolitiska frågor

Regeringens proposition 1992/93:130

om vissa jordbrukspolitiska frågor

Prop. 1992/93:130

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992 för de ätgärder och det ändamäl som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Karl Erik Olsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att medel anvisas för 1992 års direktbidrag till jordbruket. Utöver de besparingar pä detta belopp som aviserades i 1992 års budgetproposition föreslås nu ytterligare besparingar. Sammanlagt kommer därmed direktbidragen att uppgä till 1 600 miljoner kronor för budgetåret 1992/93. Det innebären total besparing på drygt 800 miljoner kronor i förhållande till det ursprungliga kompensationsbeloppet som lades fast i 1990 års livsmedelspoUtiska beslut.

I propositionen aviseras också åtgärder för att påbörja en anpassning av den svenska Uvsmedelssektom till de förhållanden som råder inom EG.

1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 130

Jordbruksdepartementet fop. 1992/93:130

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992

Närvarande: statsministem Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hömlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, OdeU, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Olsson

Proposition om vissa jordbrukspolitiska frågor 1 Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10) gjordes bedömningen alten överenskommelse inom ramen för pågående GATT-förhandUngar GJni-guay-randan) var nära förestående. Jag anförde därför att ett stäUningstagande tiU jordbrukets kompensationsbelopp och de s.k. direktbidragen för budgetåret 1992/93 skulle anstå till dess förhandlingama var avslutade. Jag anförde vidare att övervägandena vid ett ställningstagande skuUe ske med beaktande av att anpassningen av svenskt jordbrak och svensk jordbrukspolitik tiU EG inte får försvåras. Samtidigt aviserades en besparing budgetåret 1992/93 med 175 miljoner kronor på direktbidragen.

Även om GATT-förhandlingama skuUe bU klara snart kan inte resultatet av dem verkställas under innevarande budgetår, varför jag nu viU ta upp frågan om direktbidrag för budgetåret 1992/93.

Jag vUl emeUertid inledningsvis kort beröra vissa frågor om en anpassning av svenskt jordbrak till förhållandena inom EG.

1.1 Allmänna utgångspunkter

Förberedelserna för ett svenskt medlemskap i EG är för närvarande en av de viktigaste frägoma pä jordbmksomrädet. Regeringens målsätming är att Sverige skaU bU medlem i EG fr.o.m. den 1 januari 1995. Integration i den gemensamma jordbmkspolitiken blir ett av huvudelementen vid Sveriges inträde som medlem i EG. Arbetet med förhandlingsförberedelser pågår och regeringen har i riksdagen redovisat förhandUngsmål på bl.a. jordbruksområdet. Det övergripande förhandlingsmålet bör vara att en fullständig integrering med EG:s gemensamma jordbrukspolitik skall ske från den dag Sverige blir medlem. Utgångspunkten är att Sverige vid integraUonen skall uppnå så stora ix>-sitiva samhällsekonomiska effekter som möjUgt med hänsyn tagen tiU både behovet av en stark och konkurrenskraftig jordbruksnäring och tiU konsumenter-

nas och skattebetalamas intressen. En ambition bör därvid vara att inga över- Prop. 1992/93:130 gångsåtgärder skaU behöva tUlämpas sedan Sverige bUvit medlem samt att övriga konkurrensbegränsande åtgärder undanröjs, i båda faUen på basis av öm-sesidigheL

Ett mål är ocksä att upprätthälla en fortsatt hög ambitionsnivå på det regionalpolitiska området.

Sverige vUl också behåUa den höga ambitionsnivå som vi har på bl.a. miljö- och djurskydds-/djurhälsoområdeL

Det betyderatt redan pä relativt kort sUrt, dvs. fr.o.m. den 1 januari 1995, blir Sveriges jordbruks, trädgårdsnärings och Uvsmedelsindustris konkurrenskraft i EG avgörande för dess framtida omfattning. En anpassning mot de totalt sett lägre pris-, stöd- och kostnadsnivåer som gäller inom EG måste därför omedelbart påböijas. Även vad gäUer andra vUUcor som styr marknadsförhållandena bör en anpassning tiU EG eftersträvas.

Härigenom minimeras behovet av övergångsåtgärder, viUcet mnebär att de samhällsekonomiska fördelar som ett EG-medlemskap innebär, snabbare uppnäs. Anpassningen till EG:s lägre priser, kostnader och härdare konkurrens föratsätter en fortsatt omstäUning av Uvsmedelssektom för att Sverige skaU ha en konkurrenskraftig jordbmks- och Uvsmedelsnäring vid inträdet i EG. Anpassningen bör också ge ökat marknadstiUttäde, lägre konsumentpriser och en minskad belastning på statsbudgeten. Produktionen inom jordbraket och Uvsmedelsindusöin bör kunna behällas pä ungefår nuvarande nivå om dessa sektorer ges samma vilUcor som motsvarande sektorer inom EG.

Rent allmänt innebär en anpassning i stort sett oförändrad pris- och stödnivä för vegetabiUeproduktionen jämfört med dagens nivå, medan nivåema måste sänkas inom animalieproduktionen. Kosmadsnivån måste sänkas inom samtliga produktionsinriktningar. Med hänsyn till den mycket korta tid som står tiU förfogande för en anpassning av den svenska livsmedelsproduktionen mäste ätgärder vidtas snarast möjligt sä att livsmedelsproducentema får de signaler som krävs för att anpassningen skaU kunna inledas och fuUföljas till tidpunkten för ett svenskt medlemskap. Sedan EG våren 1992 beslutade om en refoim av den gemensamma jordbmkspoUtiken, som bl.a. innebär införandet av ett arealbidrag med ttädeskrav inom vegetabilieodlingen, framstår det som uppenbart att 1990 års beslut om livsmedelspolitiken i sig är otiUräckUgt för att åstadkomma den anpassning som krävs tiU förhåUandena inom EG.

Den särskilda omställningskommission som fått regeringens uppdrag att förbereda en avstämning av 1990 års livsmedelspolitiska beslut har nyUgen avgivit ett delbetänkande som i första hand behandlar vegetabiheproduktio-nens villkor fram till ett EG-medlemskap. 1 viss utsttäckning har kommissionen även beaktat behovet av förändringar inom animaliesektom samtidigt som ytteriigare förslag vad bettäffar denna sektor enligt kommissionen skall behandlas i kommande betänkande. Det skulle enligt min mening vara en fördel om villkoren för såväl vegetabilie- som animalieproduktionen kunde klargöras i ett sammanhang. EnUgt vad jag har erfarit är det möjUgt för Omställningskommissionen att inom kort ocksä redovisa förslag rörande animaUeproduktio-

nen. Därmed bUr det möjUgt att på ert samlat särt ta ställning tiU hela Uvsme- Prop. 1992/93:130 delspolitiken vid ett och samma tillfälle. Jag har därför för avsUct att i min anmälan tiU 1993 års budgetproposition återkomma med förslag om grandema för en successiv anpassning av livsmedelspolitiken där bl.a. frägan om villkoren för vegetabiUe- och animalieproduktionens anpassning kommer att behandlas. Därvid kommer också att tas upp mälsänningama för de sänkningar av konsumentpriser och produktionskosmader som är fömtsättningen för en sådan anpassning. Jag kommer i det sammanhanget även att ta upp frägan om storleken på direktbidrag för budgetåret 1993/94 och därmed också utrymmet för en anpassning tiU EG:s system med arealbidrag och därtUl hörande trädes-vilUcor. Med hänsyn tiU vUcten av en tidigt påbörjad anpassning är det dock nödvändigt att redan nu börja vidta olika ätgärder för art sänka prcxiuktionskostnadema. Detta är av särskilt stor betydelse eftersom det föreligger en naturlig eftersläpning innan sänkta kostnader kan fä genomslag i en näring som jordbruket.

Vad bettäffar OmstäUningskommissionens fortsatta arbete vill jag i detta sammanhang anföra följande. Kommissionen har i uppdrag art lämna förslag tUl erforderUga förändringar i gäUande beslut för att i första hand åstadkomma en smicUg anpassning av svenskt jordbrak och svensk livsmedelsindustri riU EG. Till kommissionens uppdrag hör emellertid ocksä bl.a. att göra en avstämning av besluten avseende mäl och medel för art bevara ett öppet (x:h levande kulturlandskap. Utöver en utvärdering av existerande landskapsvårds-stöd skall kommissionen därvid CKkså pröva frägan om arealersättning som en metcxl att bevara öppna landskap.

Den reformerade gemensamma jordbmkspoUtUcen inom EG har kompletterats med flera åtgärder där inriktningen i viss utsträckning ansluter tiU syftet med det svenska landskapsvårdsstödet. Även dessa kompletterade åtgärder bör beaktas när Omställningskommissionen gör sin avstämning pä detta omräde.

1.2 Sänkt gränsskydd på fodermedel

Som ett första steg i den nödväncUga kostnadsanpassningen, tiU den del den faller pä staten, avser jag att inom kort föreslå regeringen att fr.o.m. den 1 januari 1993 sänka införselavgiften pä proteinfodermedel med 30 %. EG har inget giänsskydd for dessa typer av fodeimedel och de svenska fcxlerkosmader-na ligger därför avsevärt över foderkosmadsnivän inom EG. En sänkning av gränsskyddet och dänned den svenska prisnivån är ett vUctigt steg i anpassningen tUl vUUcoren som gäller inom EG. Animalieproducentema kan därmed sänka sina kosmader, vilket i sin tur ger utrymme för en sänkt stödnivå inom denna sektor.

Effektema av en gränsskyddssänkning på proteinfcxiermedel är en ökad användning av dessa fcxiermedel inom animalieprcxiuktionen på bekosmad av framför aUt spannmålen. Undanträngningen av spannmål är dcx;k beroende av

spannmålspriset. Även användningen av andra inhemska fodermedel, som Prop. 1992/93:130 t.ex. foder frän raps, kommer att påverkas. Jag har för avsUct att återkomma också till denna fräga i samband med budgetpropositionen då Omställningskommissionens andra delbetänkande föreligger.

1.3 Avskaffad prisregleringsavgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Den s.k. prisregleringsavgiften på handelsgödsel cx:h bekämpningsmedel, vars syfte är att bidra tiU fmansieringen av överskottsexporten av spannmål, har ingen direkt motsvarighet i EG. Avgiftens storlek och därmed jordbrukets kostnader för denna uppgår tiU ca 400 miljoner kronor per är. I enUghet med vad Omställningskommissionen har föreslagit bör, som ett led i anpassningen tiU de förhåUanden som gäller inom EG, kosmadsnivån inom Sverige reduceras genom att prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel avskaffas. Kommissionen har föreslagit art detta bör ske frän den 1 juU 1993.

Den, tiU följd av torkan, mycket låga skörden är 1992 innebär att exportkostnadema för överskott i det närmaste uteblir för denna skörd budgetåret 1992/93. Därmed är finansieringsbehovet inte längre lUca stort som ticUgare och granden för att belasta jordbraket med denna kostnad bortfaller. Prisregleringsavgiften kan ciärför avskaffas redan fr.o.m. den 1 januari 1993. Jag har för avsikt art inom kort återkomma till regeringen med förslag i denna fräga.

YtterUgare ätgärder för art anpassa växtcxUingen är nödvändiga och jag avseratt återkomma med förslag tiU anpassningsåtgärder i samband med att stäUning tas tUl en anpassning av både animalie- (x;h vegetabilieprcxluktionen.

Enligt min bedömning kommer åtgärderna innebära att fömtsätmingama för en extensifiering inom vegetabiliecxUingen ökar. Intensiteten i vegetabilieodlingen påverkas främst av relationema mellan prisema på prtxlukter och produktionsmedel.

Sänkningen av inlösenpriset från 139 öre i 1989 ärs priser till 90 öre är 1993, som gäUande beslut innebär, utgör ett mycket starkt incitament för en extensifiering av odlingen. Förändringen innebären mycket kraftig sänkning av det reala inlösenpriset på spannmål meUan åren 1989 cx;h 1993. Sänkningen av prisema på handelsgödsel cx:h bekämpningsmedel tUl följd av ett borttagande av prisregleringsavgiftema är relativt sett väsentiigt lägre.

1.4 Åtgärder för vidareföring av kostnadssänkningar

Kostnadsnivån inom den svenska livsmedelssektom är, som jag tidigare nämnt, för hög inom samtUga produktionssektorer.

Den sänkning av den svenska kostnadsnivån i jordbruket som nu påbörjas mäste också, mot bakgrand av den totalt sett högre stödnivån i Sverige, följas

av sänkningar av kosmadsnivån i Uvsmedelskedjans övriga led Jag är överty- Prop. 1992/93:130 gad om art denna insUct finns hos alla som strävar efter att vara konkurrenskraftiga inom en gemensam europeisk marknad.

Så länge stödnivån i Sverige är högre än den i EG måste CKksä kosmads-sänkningama vidareföras genom en sänkt stödnivä. En sädan sänkning kan åstadkommas säväl genom en sänkning av cUrektbidragen som genom sänkta referenspriser cx;h därmed sänkt gränsskydd.

Fördelama av en sänkt kostnadsnivå kommer säledes oss aUa tillgodo antingen som ett minskat behov av skartefinansiering eller som sänkningar av konsumentpriseraa. Vadgäller budgetåret 1993/94 återkommer jag tiU dessa frågor i samband med 1993 års budgetproposition. För budgetåret 1992/93 föreslår jag i det följande att vidareföringen av de kostnadssänkningar som jag berört i det föregående i sin helhet sker som en sänkning av direktbidragen tUl primärledeL

2 Direktbidrag till jordbruket

RUcsdagen beslutade vären 1989 art 1 170 miljoner kronor skulle tillföras jordbmket under regleringsäret 1989/90 som kompensation för kostnadsökningar m.m. Till följd av en överenskommelse i GATF i april 1989, som bl.a. innebar att stödprisema tiU jordbruket inte skuUe höjas fram tUl dess att förhandlingama avslutats, beslutades att jordbrukets ersättning i huvudsak skulle lämnas genom direktbidrag per djur av oUka slag eUer per hektar av oUka grödor i StäUet för genomen gränsskyddshöjning. Som en del i 1990 års livsmedelspolitiska beslut höjdes det totala kompensationsbeloppet i form av direktbidrag tiU 2 443,4 miljoner kronor budgetåret 1990/91. Detta innebar art ca 10 % av jordbnUcets bmttointäkter inte längre skulle komma från konsumentema utan från statsbudgeten. Hur ersätmingen skulle utgä efter detta budgetår skuUe enligt riksdagens beslut avgöras med hänsyn till resultatet av GATT-förhandlingama.

För budgetåret 1991/92 beslutade riksdagen att 755 miljoner kronor av direktbidragen skall cUsponeras för att amortera av den rörliga krecUt m.m. som ställts till Statens jordbraksnämnds förfogande för att finansiera 1990 års spannmälsexport m.m. Enligt riksdagens beslut skulle resterande bidrag för budgetåret 1991/92 utgå på i princip samma sätt som budgetåret 1990/91 och utbetalas under år 1991, allt under föratsätming att GATT-förhandlingama inte motiverade förändringar i systemet. Då GATT-förhandlingama inte kunde avslutas föreslog regeringen i prop. 1991/92:25 om tUläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1991/92 att resterande direktbidrag för budgetåret 1991/92 skall anvisas cx;h utbetalas i huvudsak i form av djurbidrag. Regeringen föreslog därvid också att en besparing skuUe göras med 50 mUjoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 1991/92:JoU7, rskr. 1991/92:49). För budgetåret 1991/92 uppgick således

kompensationsbeloppet till 2 393,5 miljoner kronor, varav I 478 miljoner Prop, 1992/93:130 kronor betalades ut som djurbidrag.

11992 års budgetproposition (prop. 1991/92:100 bil. 10) gjordes bedömningen art GATT-förhancUingama befann sig i ett slutskede. Vidare anfördes art "ett stälhimgstagande till kompensationsbeloppet för budgetåret 1992/93 får anstå till dess förhandlingama i GATT är avslutade. Övervägandena bör dä cx;ksä göras med beaktande av att anpassningen av svenskt jordbrak cx:h svensk jordbrakspolitUc tiU EG inte fär försvåras". Samtidigt anfördes att direktbidragen som ett led i besparingsarbetet skuUe reduceras med 175 miljoner kronor för budgetåret 1992/93.

Mot bakgrand av det ekonomiska läget i landet och behovet av att stärka statsbudgeten hören ytteriigare besparing göras på direktbidragen tiU jortibra-ket utöver den som aviserades i 1992 ärs budgetproposition. Således bör bidragen för budgetåret 1992/93 reduceras med ytterligare 618,5 miljoner kronor. Besparingen bör inte tillåtas slä igenom pä konsumentprisema. Nägon höjning av gränsskyddet bör därför inte genomföras. Därmed måste det kom-pensarionsbelopp tiU jordbmket som lades fast i 1990 års livsmedelspolitiska beslut sänkas med motsvarande belopp.

För budgetåret 1992/93 kommer direktbidragen således att uppgä tiU sammanlagt 1 6(X) miljoner kronor. Medlen bör fä disponeras pä samma sätt som under tidigare år.

Till viss del kompenseras jordbruket genom de kostnadssänkande åtgärder som jag har berört tidigare. Dessutom kommer även den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften som regeringen har föreslagit att påverka jordbmket i en kostnadssänkande riktning.

Det bör lUcsom ticUgare år få ankomma pä regeringen att fastställa gmnder-na för och fördelningen av direktbidragen pä olika produktionsgrenar.

I detta sammanhang viU jag emellertid nämna att jag har for avsUct art av anvisat belopp föreslä regeringen att medel tillförs skördeskadefonden. Avsättningen tiU fonden innebär att den överenskommelse mellan LRF cx;h tidigare regering om avsätmingar till skördeskadefonden nu kan fullföljas.

Till följd av arets skördeskador beräknas fonden behöva utbetala större belopp än vad som beräknats. Genom att avsätta medel från direktbidragen kan fonden ttots detta byggas upp tiU avsedd nivl

Förändringen av kompensationsbelopp och direktbidrag måste cx;ksä ses som ett steg i den nödvändiga anpassning av stödnivån som mäste ske inför ett EG-medlemskap. Som jag nyss nämnt avser jag att senare ätericomma tiU regeringen med ytterligare förslag som syftar tUl att Sverige vid inordet i EG skaU ha en stark och konkuirenskraftig jordbmksnäring.

3 Hemställan Prop. 1992/93:130

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. gcxlkänna vad jag har förordat om en sänkning av kompensationsbeloppet till jordbmket,

2. godkänna vad jag har förordat om utbetalning av cUrektbidrag tiU joidbraket för budgetåret 1992/93,

3. till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. pä tilläggsbudget tUl statsbudgeten för budgetåret 1992/93 anvisa ett förslagsanslag pä 1 600 000 000 kr.

Vidare hemställer jag art regeringen bereder riksdagen tiUfälle att ta del av vad jag har anfört om ätgärder för attpäbörja en anpassning av svenskt jordbmk till de förhållanden som råder inom EG.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens öven-äganden och beslutar art genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och det ändamäl som han har hemställt om.

gotab 42228, Slockholm 1992