om förändringar i de kommunala bostadstillägg för år 1993 m.m.
Prop.
1992/93:134
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bi-fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 10 november 1992.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Könberg
I propositionen föreslås en höjning av inkomstavdraget för kommunaltbostadstillägg till folkpension (KBT). KBT:t minskas med 35 % av dendel av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 750 kronorför den som är gift och 1 000 kronor för annan. För årsinkomst somöverstiger ett och ett halvt basbelopp minskas KBT: t med 40 % av in-komsten.
Vidare redovisas ändrade regler för statsbidrag för KBT under år1993. En kommun skall fr.o.m. den 1 mars 1993 få statsbidrag med70 % av sina kostnader för KBT inom den statsbidragsberättigade delenav KBT (150 - 2 800 kronor per månad) under förutsättning att kom-munen enligt sina grunder för KBT ersätter minst 85 % av pensionärenskostnader inom detta intervall. Statsbidrag utges inte för sådana delar avpensionärens bostadskostnad som överstiger 95 % av bostadskostnadeni det angivna intervallet.
I propositionen föreslås slutligen att pensionstillskottet höjs till 55,5 %av det särskilda basbeloppet om det utges som tillägg till folkpension iform av ålderspension, omställningspension, särskild efterlevandepen-sion eller änkepension och till 105,5 % av samma belopp om det utgessom tillägg till folkpension i form av förtidspension.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 134
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1962:392) om hustrutillägg ochkommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop.
1992/93:7
Föreslagen lydelse
Hustrutillägg minskas med sextioprocent och kommunalt bostads-tillägg med trettiofem procent avden del av den pensionsberätti-gades årsinkomst som överstiger750 kr för den som är gift och1 000 kr för annan.
Hustrutillägg minskas med sextioprocent och kommunalt bostads-tillägg med trettiofem procent avden del av den pensionsberätti-gades årsinkomst som överstiger750 kr för den som är gift och1 000 kr för annan. Till den delårsinkomsten överstiger ett och etthalvt basbelopp enligt 1 kap. 6 §lagen (1962:381) om allmän för-säkring minskas dock bostadstill-lägget med fyrtio procent av in-komsten.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunalt bo-stadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter åhustrutillägget.
Om hustrutillägg med tillämpning av 1 § tredje stycket skall utges medviss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn tillårsinkomst beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningenligt 1 § tredje stycket göras först på det belopp som framkommer efterdenna minskning.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1993.
1 Lagen omtryckt 1976:1014.
Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensions-tillskott skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:116’
Pensionstillskottet till ålderspen-sion, omställningspension, särskildefterlevandepension eller änkepen-sion är femtiofyra procent av detsärskilda basbeloppet enligt 1 kap.6 § lagen (1962:381) om allmänförsäkring, om inte annat följer avbestämmelserna i andra och tredjestyckena.
§
Pensionstillskottet till ålderspen-sion, omställningspension, särskildefterlevandepension eller änkepen-sion är femtiofem och en halvprocent av det särskilda basbe-loppet enligt 1 kap. 6 § lagen(1962:381) om allmän försäkring,om inte annat följer av bestäm-melserna i andra och tredje styck-ena.
För den som har böljat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senareän den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottetdet belopp som framkommer om det i första stycket angivna procent-talet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskaseller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra ellertredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vidutgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp somframkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas i mot-svarande mån. Pensionstillskottet till halv respektive en fjärdedels ål-derspension är hälften av respektive en fjärdedel av det pensionstillskottsom angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelarav hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller haränkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelser-na till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-säkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, ärpensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angettsi första stycket.
2 a
Pensionstillskottet till förtidspen-sion är etthundrafyra procent avdet särskilda basbeloppet enligt1 kap. 6 § lagen (1962:381) omallmän försäkring, om inte annatföljer av bestämmelserna i andrastycket.
§
Pensionstillskottet till förtidspen-sion är etthundrafem och en halvprocent av det särskilda basbe-loppet enligt 1 kap. 6 § lagen(1962:381) om allmän försäkring,om inte annat följer av bestäm-melserna i andra stycket.
För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtids-pension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott
1 Se även prop. 1992/93:7.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efterdet att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen omallmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande månsom förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen omallmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Äldre föreskrifter gällerfortfarande i fråga om pensionstillskott för tid före ikraftträdandet.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § lagen (1990:325) om självdeklara-tion och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:127
2 kap.6 §
För den som inte haft inkomstav aktiv näringsverksamhet ellerannan inkomst av tjänst än folk-pension och pensionstillskott en-ligt 2 § lagen (1969:205) ompensionstillskott eller allmän till-läggspension som föranlett avräk-ning av sådant pensionstillskottgäller i stället för vad som sägs i4 § första stycket 1 följande.Skyldighet att lämna självdeklara-tion föreligger endast om denuppburna pensionen överstiger förgift skattskyldig som inte undernågon del av året uppburit pensionmed belopp som tillkommer giftvars make saknar folkpension1,325 särskilt basbelopp enligt1 kap. 6 § lagen (1962:381) omallmän försäkring och för annanskattskyldig 7,5 särskilt bas-belopp.
För den som inte haft inkomstav aktiv näringsverksamhet ellerannan inkomst av tjänst än folk-pension och pensionstillskott en-ligt 2 § lagen (1969:205) ompensionstillskott eller allmän till-läggspension som föranlett avräk-ning av sådant pensionstillskottgäller i stället för vad som sägs i4 § första stycket 1 följande.Skyldighet att lämna självdeklara-tion föreligger endast om denuppburna pensionen överstiger förgift skattskyldig som inte undernågon del av året uppburit pensionmed belopp som tillkommer giftvars make saknar folkpension1,340 särskilt basbelopp enligt1 kap. 6 § lagen (1962:381) omallmän försäkring och för annanskattskyldig 1,515 särskilt bas-belopp.
Som folkpension räknas inte barnpension och vårdbidrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gångenvid 1994 års taxering.
4 Förslag till Prop. 1992/93:134
Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 48 § kommunal-
skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. Föreslagen lydelse
1992/93:127
till 48 §
1. Vid tillämpningen av 48 § 4 mom. och denna anvisningspunkt iakt-tas följande. Som folkpension räknas inte barnpension eller vårdbidrag.Folkpension skall anses utgöra en inte obetydlig del av den skattskyldi-ges inkomst, om den uppgått till minst 6 000 kronor eller minst en fem-tedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension behandlasäven tilläggspension i den mån den enligt lagen (1969:205) om pen-sionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Har folkpensionenligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäk-ring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrumangiven livränta skall vid tillämpning av första, andra respektive tredjestycket första meningen b det särskilda grundavdraget beräknas medledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordninginte skett.
För gift skattskyldig, somuppburit folkpension med beloppsom tillkommer gift vars makeuppbär folkpension, uppgår detsärskilda grundavdraget till 1,325särskilt basbelopp enligt 1 kap.6 § lagen (1962:381) om allmänförsäkring. För övriga skattskyl-diga uppgår avdraget till 7,5 sär-skilt basbelopp. För gift skattskyl-dig, som under viss del av be-skattningsåret uppburit folkpen-sion med belopp som tillkommergift vars make uppbär folkpen-sion och under återstoden av åretuppburit folkpension med beloppsom tillkommer gift vars makesaknar folkpension, uppgår avdra-get till 7,5 särskilt basbelopp.
För gift skattskyldig, somuppburit folkpension med beloppsom tillkommer gift vars makeuppbär folkpension, uppgår detsärskilda grundavdraget till 1,340särskilt basbelopp enligt 1 kap.6 § lagen (1962:381) om allmänförsäkring. För övriga skattskyl-diga uppgår avdraget till 1,515särskilt basbelopp. För gift skatt-skyldig, som under viss del av be-skattningsåret uppburit folkpen-sion med belopp som tillkommergift vars make uppbär folkpen-sion och under återstoden av åretuppburit folkpension med beloppsom tillkommer gift vars makesaknar folkpension, uppgår avdra-get till 1,515 särskilt basbelopp.
Det särskilda grundavdraget får dock inte överstiga
a) för skattskyldig som vid utgången av året före beskattningsåret ochutgången av beskattningsåret uppbar folkpension samt under hela be-skattningsåret bott i Sverige: summan av uppburen sådan pension somenligt fjärde stycket reducerar det särskilda grundavdraget samt
b) för skattskyldig som inte avses i a eller som under beskattningsåretuppburit folkpension i form av förtidspension, halv eller en fjärdedelsålderspension enligt lagen om allmän försäkring eller som avlidit: upp-buren folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § eller2 a § lagen om pensionstillskott. För skattskyldig som har livränta somavses i första stycket sista meningen tillämpas i stället för bestämmelsen
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
i föregående mening a bestämmelsen i föregående meningen b om det ärtill fördel för den skattskyldige.
Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del avuppburen pension som överstiger det for den skattskyldige enligt andrastycket gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annanpensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte detsärskilda grundavdraget.
För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbarfolkpension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 pro-cent av den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyl-dige enligt andra stycket gällande avdragsbeloppet.
Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltidrätt till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldigeskulle ha fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa be-stämmelser i stället hade tillämpats.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gångenvid 1994 års taxering.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 november 1992
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden Laurén,Hörnlund, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren
Föredragande: statsrådet Könberg
Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som kanutges till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtids-pension, omställningspension eller särskild efterlevandepension och somär folkbokförd inom kommunen eller till där folkbokförd hustru somuppbär hustrutillägg.
Det kommunala bostadstillägget utbetalas enligt grunder som den en-skilda kommunen själv bestämmer. Det varierar därför storleksmässigtkommunerna emellan. Inkomstprövningen sker dock enligt regler somfinns fastställda i lag. Vidare krävs att KBT utges med lägst det beloppsom uppfyller kriterierna för statsbidrag.
I förordningen (1979:830) om statsbidrag för KBT föreskrivs att stats-bidrag utges under förutsättning att KBT, före inkomstprövning ochoberoende av bostadens storlek, täcker minst 80 % av den del av denmånatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 och 1 900 kronor fören ensam pensionstagare samt mellan 80 och 2 050 kronor för makar.Kommunen erhåller statsbidrag med 25 % av sina kostnader för KBTinom de nämnda kostnadsgränsema. Kommunerna har möjlighet att låtaKBT utges även för högre bostadskostnader än 1 900 resp. 2 050 kronorper månad, men dessa merkostnader ingår inte i underlaget för stats-bidrag. Statsbidrag lämnas inte heller för kostnader för KBT som inte ärknutna till bostadskostnaden. Statsbidrag kan också utges för KBT tillpersoner som bor på ålderdomshem eller sjukhem under förutsättning attKBT:t inte täcker bostadskostnader som utgör en del av en avgift förvars bestämmande endast pensionärens inkomst får läggas till grund. Iprop. 1992/93:26 har lagts förslag om nytt avgiftssystem för dessa boen-deformer.
KBT är inkomstprövat. Reglerna för inkomstprövning innebär att för-månen minskas med viss andel av den försäkrades inkomster vid sidanav folkpension och pensionstillskott. Även förmögenhet beaktas vid
inkomstprövningen. Om den årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kro-nor för en ensamstående pensionär resp. 1 500 kronor för ett pensio-närspar minskas KBT:t med 35 % av den del av sidoinkomsten somöverstiger de nämnda summorna.
Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kanantas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som inkomst räknasdock inte allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del pension-en föranlett minskning av pensionstillskottet. För en pensionär somuppbär folkpension i form av ålderspension tas vid inkomstprövningeninte heller hänsyn till inkomster av anställning eller intäkt av aktiv nä-ringsverksamhet.
Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt föreskrif-ter som utfärdas av Riksförsäkringsverket (RFFS 1979:5, omtryckt1989:16). Enligt dessa regler beaktas vid beräkning av avkastning avförmögenhet tillgångar som aktier, obligationer, banktillgodohavanden,kontanter utöver kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter,fordringar, andelar i ekonomiska föreningar och näringsfastigheter. Fördessa tillgångar beräknas avkastningen till 5 % av det beräknade värdet.Till förmögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp varmedförmögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor (för makarsåledes tillsammans 120 000 kronor, och för en ensamstående 75 000kronor). Vid inkomstprövningen tas inte hänsyn till förmögenhet elleravkastning av förmögenhet i form av privatbostadsfastighet eller privat-bostad.
För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgörahälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögen-heten hälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Till ålderspension som uppbärs för tid före den månad då den pen-sionsberättigade fyller 65 år kan inte KBT eller hustrutillägg utges.
I mars år 1992 betalades KBT ut till 550 279 pensionärer med igenomsnitt ca 1 200 kronor per månad.
Den 1 januari 1991 infördes en ny socialförsäkringsförmån, särskiltkommunalt bostadstillägg (SKBT) som komplement till KBT. SKBTkompenserar de pensionärer som har låg eller ingen ATP för höga boen-dekostnader upp till Socialstyrelsens norm för skälig högsta boendekost-nad. SKBT fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pensionsberättiga-des allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna för beräk-ning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan social-bidragsnormen i den pensionsberättigades kommun. Kostnaderna förSKBT bestrids av kommunerna med bidrag från staten med 40 % avkostnaderna.
I mars år 1992 betalades det ut SKBT till 30 081 pensionärer med igenomsnitt 370 kronor per månad.
En särskild parlamentarisk kommitté har genomfört en översyn av sys-temet med KBT och SKBT för att åstadkomma enhetligare och enklareregler för bostadsstödet till pensionärer. Kommittén avlämnade undervåren 1992 sitt betänkande (SOU 1992:21) Bostadsstöd till pensionärer.Utredningen föreslog bl.a. ett förstatligande av KBT fr.o.m. den 1 juli
1993. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har emellertid iproposition 1992/93:36 om vissa frågor om den kommunala ekonominbedömt att ett förstatligande av KBT inte kan ske under år 1993.
Regeringen har vidare i proposition 1992/93:50 om åtgärder för attstabilisera den svenska ekonomin aviserat olika åtgärder på pensions-området i syfte att minska kostnaderna för det allmänna pensions-systemet. Propositionen bygger på den överenskommelse som träffatsmellan regeringen och det socialdemokratiska arbetarepartiet. Regering-en har i proposition 1992/93:116 om ersättningsnivåer för vissa pen-sionsförmåner m.m. föreslagit bl.a. införande av ett särskilt basbelopp,som utgörs av det ordinarie basbeloppet minskat med två procent ochsom skall användas när pensionerna beräknas. Härigenom uppnås engenerell reducering av pensionsutbetalningama. För att mildra effekternaför de pensionärer som har det sämst ställt tillförs denna grupp 500 mil-joner kronor som skall användas för riktade åtgärder.
Folkpension i form av ålderspension, förtidspension, omställningspen-sion och särskild efterlevandepension kan kompletteras med pensions-tillskott om den försäkrade har låg ATP eller ingen ATP alls. Pensions-tillskott till ålderspension och efterlevandepension uppgår f.n. till högst54 % av basbeloppet. Tillskottet till hel förtidspension utgör högst104 % av basbeloppet. Pensionstillskott utbetalas med samma belopp tillgift och ogift pensionstagare.
Pensionstillskott till halv ålderspension eller till förtidspension ellersärskild efterlevandepension som utgår med två tredjedelar eller hälftenav hel pension utgör motsvarande andel av helt pensionstillskott. Omålderspension på grund av förtida eller uppskjutet uttag har minskatseller ökats med visst procenttal minskas eller ökas pensionstillskottet imotsvarande mån.
Pensionstillskott är inkomstprövat mot tilläggspension i alla former ochavräkning mot utbetalad ATP sker krona för krona. Detta innebär attden som har en ATP som motsvarar eller är större än pensionstillskottetinte har rätt till sådant tillskott.
De kommunala bostadstilläggen (KBT) har, som tidigare anförts (av-snitt 1), varit föremål för en statlig utredning, som avlämnat sitt betänk-ande under våren 1992. I betänkandet föreslogs omfattande förändringarav bostadsstödet till pensionärer, både vad avser inkomstberäkningenoch ersättningsnivåerna. Den principiellt viktigaste förändringen somkommittén föreslog var dock, att bostadsstödet skulle förstatligas och attenhetliga regler för bostadsstödet skulle tillämpas i riket. Från mångahåll har framförts krav på ett förstatligande - framför allt mot bakgrundav de stora skillnader i ersättningsnivåerna som föreligger mellan olikakommuner.
Som jag anfört har regeringen bedömt att ett förstatligande av KBTinte kan ske under år 1993. Avsikten är att ett förstatligande skall ske
fr.o.m. år 1995. De förändringar i pensionssystemet som regeringennyligen föreslagit i kostnadsminskande syfte innebär minskade pensioner(prop. 1992/93:116). Sådana minskningar är svårast att bära för depensionärer som har det sämst ställt. Regeringen har därför som jagnämnt aviserat att 500 miljoner kronor skall avsättas för särskilda åt-gärder för dessa grupper. Vid en bedömning av hur dessa medel skall fåbästa möjliga effekt har jag funnit, att viss del av dessa medel bör av-sättas för förstärkningar av KBT. Jag kommer därför i det följande attföreslå vissa förändringar i reglerna för KBT under år 1993.
Förändringarna har till syfte dels att fördela de tillgängliga medlen påett rättvist sätt, dels att i största möjliga mån minska skillnaderna i KBTmellan olika kommuner. På så sätt underlättas samtidigt ett framtidaförstatligande av bostadsstödet, vilket är den slutliga ambitionen på dethär området. Några viktiga principer bör därvid slås fast för bostads-stödets utformning. En sådan princip är att åstadkomma en väsentligtstörre enhetlighet över landet av bostadsstödet till pensionärerna. Vidarebör stödet vara så utformat, att pensionären vid valet av bostad har ettekonomiskt incitament, dvs. förbättrar sin ekonomi genom att välja enbilligare bostad. En typ av egenavgift med detta syfte bör därför införasi KBT-systemet. Detta kan lämpligen lösas på så sätt, att statsbidrag inteutges till sådana delar av bostadsstödet som överstiger 95 % av bostads-kostnaden.
Mitt förslag: Det kommunala bostadstillägget minskas med 35 %av den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger750 kronor för den som är gift och 1 000 för annan. För in-komster överstigande ett och ett halvt basbelopp minskas bostads-tillägget dock med 40 % av årsinkomsten.
Den nya bestämmelsen skall träda i kraft den 1 mars 1993.
Skälen för mitt förslag: KBT är en inkomstprövad pensionsförmån.Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med denförsäkrades inkomster vid sidan av folkpension och pensionstillskott.Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Om den årliga in-komsten överstiger 750 kronor för den som är gift och 1 000 kronor förannan minskas KBT:t med 35 % på inkomstdelar över denna summa.
Inkomstavdraget har stor betydelse när det gäller att avgöra vid vilkainkomster bostadsstöd kan beviljas. I en situation där försäkringenskostnader måste minskas, anser jag det naturligt, att detta också påver-kar inkomstnivån för en behovsprövad pensionsförmån som KBT.
Jag föreslår därför, att inkomstavdraget höjs för att ytterligare för-stärka den fördelningspolitiska effekten av KBT:t. Höjningen bör ske påså sätt, att inkomstavdraget uppgår till 35 % för KBT-inkomster upp tillvad som motsvarar ett och ett halvt basbelopp. För inkomster däröverbör inkomstavdraget uppgå till 40 %.
11 Förslaget föranleder ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och Prop. 1992/93:134kommunalt bostadstillägg till folkpension. Den nya bestämmelsen börträda i kraft den 1 mars 1993.
Mitt förslag: En kommun skall erhålla statsbidrag med 70 % avsina kostnader för den statsbidragsberättigade delen av KBT underförutsättning att kommunen enligt sina grunder för KBT ersätterminst 85 % av pensionärens bostadskostnader inom intervallet 150- 2 800 kr/månad. Statsbidrag utges inte för sådana delar av pen-sionärens kostnad som överstiger 95 % av bostadskostnaden.Statsbidraget utbetalas månadsvis med en tolftedel vaije månad.På motsvarande sätt skall en kommun, utöver ordinarie statsbidragpå 40 % till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension(SKBT), erhålla statsbidrag med 60 % av kommunens kostnaderför SKBT.
Dessa regler bör träda i kraft den 1 mars 1993.
Skälen för mitt förslag: Under förra riksmötet beslutade riksdagenom ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna (prop.1991/92:150 del II, bet. 1991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Härvidförutsattes bl.a. att bostadsstödet till pensionärer skulle överföras tillstatligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 januari 1993. För att ekonomisktreglera denna förändring minskades den totala statsbidragsramen tillkommunerna med ett belopp motsvarande kommunernas statsbidragsbe-rättigade nettokostnad för KBT under året. Detta belopp beräknades till4 860 miljoner kronor för år 1993.
Enligt gällande regler får kommunerna statsbidrag med 25 % av sinastatsbidragsberättigade kostnader för KBT. Som förutsättning för attstatsbidrag skall lämnas gäller att bostadstilläggen enligt kommunensgrunder, oberoende av bostadens storlek, täcker minst 80 % av vaije delav den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kronor men inte1 900 kronor för en ogift pensionär och 2 050 kronor för ett pensionärs-par. Statsbidrag lämnas inte för kommunens kostnader utanför de an-givna intervallen. Statsbidrag för ett visst år utanordnas med en tolftedelden 18 vaije månad. Statsbidrag lämnas vidare till en kommun med40 % av kommunens kostnader för SKBT. Statsbidraget för SKBT ut-anordnas samtidigt som statsbidraget för KBT.
Ett förstatligande av bostadsstödet till pensionärerna bedöms, som jaganfört, inte kunna ske under år 1993. Till följd av den reglering jagredovisat måste reglerna för statsbidrag kompletteras för år 1993. Detbelopp som lyfts av kommunerna för år 1993 måste således återföras tillkommunerna. Regeringen har i proposition 1992/93:116 om ersättnings-nivåer för vissa pensionsförmåner m.m. beskrivit hur denna reglering äravsedd att ske. De regler jag här redovisar kommer att gälla fr.o.m. den
1 mars 1993 och kommer därmed att ersätta de regler som beskrivs iprop. 1992/93:116.
I propositionen 1992/93:116 om ersättningsnivåer för vissa pensions-förmåner m.m. har jag föreslagit en sänkning av ersättningsnivåernamed två procentenheter. För att mildra effekterna av denna sänkning förde pensionärer som har det sämst ställt föreslogs att särskilda medelskulle avsättas för åtgärder för att stärka dessa gruppers ekonomi. Defördelningspolitiskt mest rättvisa effekterna av ett sådant tillskott fårman enligt min uppfattning genom att förbättra de kommunala bo-stadstilläggen och höja pensionstillskotten. Jag avser därför föreslå rege-ringen att de särskilda medlen används för dels förändringar och för-bättringar av KBT-systemet, dels höjda pensionstillskott. Jag återkom-mer strax till pensionstillskotten.
De förändringar jag föreslår beträffande KBT-systemet avser för detförsta en höjning av den högsta bostadskostnad per månad som be-rättigar till statsbidrag för KBT. Vidare föreslår jag en ökning av denegenavgift per månad som pensionären skall betala för sin bostad. Dettaavser såväl det grundbelopp pensionären måste svara för i sitt boendesom den procentsats av bostadskostnaden inom det statsbidragsgrund-ande intervallet som pensionären själv måste svara för. Denna ökningkompenseras av att kommunerna för rätt till statsbidrag för KBT måstetäcka minst 85 % av den månatliga bostadskostnaden inom samma inter-vall. Statsbidrag utges inte för sådana delar av pensionärens bo-stadskostnad som överstiger 95 % av bostadskostnaden i det nedan an-givna intervallet.
Den högsta månatliga bostadskostnad som berättigar till statsbidragenligt nuvarande regler, det s.k. taket i systemet, utgör i dag 1 900kronor för en ensam pensionär resp. 2 050 kronor för ett pensionärspar.Detta tak bör höjas till 2 800 kronor och vara det samma för såväl en-samma pensionärer som för pensionärspar. Samtidigt bör det grund-belopp pensionären skall svara för per månad, det s.k. golvet i systemet,höjas. Beloppet, som för närvarande uppgår till 80 kronor, har varit detsamma sedan år 1981. En höjning av beloppet i förhållande tillpenningvärdesförändringen skulle föranleda en höjning av beloppet till200 kronor. En så kraftig höjning av beloppet i ett enda steg bedömerjag emellertid inte vara rimlig. Jag föreslår därför att beloppet nu höjstill 150 kronor. De minskningar av kostnaderna för KBT som det höjdagolvet innebär bidrar till att göra det möjligt att höja taket i systemet pådet sätt jag angett. Detta bedömer jag som önskvärt i ett läge med allthögre boendekostnader.
Enligt nuvarande grunder for KBT i ett antal kommuner ersätts 100 %av pensionärens bostadskostnader upp till det tak for bostadskostnadensstorlek som finns i den aktuella kommunen. En sådan regel får till följdatt pensionärens inkomster inte påverkas av ett byte till en annan bostad,så länge han håller sig inom de ramar som fastställts enligt kommunensgrunder. Enligt min mening är det önskvärt att ett byte av bostad för enpensionär skall medföra effekter på pensionärens ekonomi. Framför alltär det angeläget att ett byte till en billigare bostad skall kunna påverka
pensionärens inkomster positivt. Samtidigt får inte ändrade regler ledatill att en pensionär tvingas lämna sin bostad. En rimlig avvägning be-dömer jag vara att KBT enligt kommunens grunder begränsas till atttäcka 95 % av den månatliga bostadskostnaden. Det är emellertid denenskilda kommunen som beslutar om vilka grunder för KBT som skallgälla i kommunen. I syfte att åstadkomma en utveckling i den riktningjag angivit, bör statsbidragsreglerna anpassas till denna inriktning.
Statsbidrag bör således lämnas till kommunerna med 70 % av kommu-nens kostnader för KBT inom den statsbidragsberättigande delen av KBTunder förutsättning att kommunen enligt sina grunder täcker minst 85 %av vaije del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 150 meninte 2 800 kr för en ensam pensionär eller ett pensionärspar. Statsbidragbör inte utges för sådan del av kostnaden som överstiger 95 % av pen-sionärens bostadskostnad. Procentsatsen för statsbidraget är så beräknadatt statsbidraget motsvarar statens kostnader för KBT enligt nu gällanderegler, återläggning av de 4 860 miljoner kronor som tidigare lyfts avkommunerna samt de särskilda medel som avsatts för åtgärder på KBT-området för de pensionärer som har det sämst ställt. Den kostnad somskall betalas av kommunerna motsvarar dels den kostnad kommunernahar enligt nuvarande regelsystem, dels ytterligare 600 miljoner kronorsom tas ur det utrymme om 700 - 900 miljoner kronor för ökat avgifts-uttag som kommunerna ges genom förslagen i proposition 1992/93:129om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen. Statsbidraget utbetalasmånadsvis med en tolftedel vaije månad.
Det finns idag kommuner enligt vars grunder en KBT-tagares stats-bidragsgrundande bostadskostnad täcks till 85 - 95 %. För att säker-ställa att pensionärerna i dessa kommuner inte drabbas av minskadeKBT till följd av de ändrade statsbidragsreglerna bör det i statsbidrags-förordningen införas en bestämmelse av innebörd att kommuner medsådana bidragsgrunder förhindras att sänka nivåerna för sina KBT.
De förändringar i KBT-systemet som jag föreslår beräknas minskakostnaderna för särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension(SKBT) enligt lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg tillfolkpension med ca 140 miljoner kronor för år räknat.
Statens kostnader för KBT och SKBT under år 1993 beräknas motbakgrund av de förändringar i regelsystemet jag föreslagit öka med200 miljoner kronor. På anslaget för budgetåret 1992/93 kommer ut-giften att öka med 2 500 miljoner kronor.
Med hänsyn till att kommunerna behöver viss tid för att kunna anpassasina KBT-grunder till de nya förutsättningar för statsbidrag som jagbeskrivit bör de nya reglerna träda i kraft den 1 mars 1993.
14 Prop. 1992/93:134
Mitt förslag: Pensionstillskott skall fr.o.m. den 1 januari 1993enligt huvudregeln utgöra 55,5 % av det särskilda basbeloppetenligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring om detutges som tillägg till folkpension i form av ålderspension, om-ställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepensionoch 105,5 % av det särskilda basbeloppet om det utges som till-lägg till folkpension i form av förtidspension. Ändringen av pen-sionstillskottet föranleder ändringar i det särskilda grundavdraget.
Skälen för mitt förslag: Pensionstillskott utges enligt lagen (1969:205)om pensionstillskott. Pensionstillskotten har till syfte att ge en pensionärmed ingen eller liten ATP en viss lägsta garanterad nivå på sina pen-sionsförmåner. Tillskottet avräknas därför krona för krona mot utbetaldATP. Pensionstillskottet är således riktat till de pensionärer som har delägsta pensionerna.
Som jag tidigare nämnt har regeringen avsatt särskilda medel för attförstärka ekonomin för de pensionärer som har det sämst ställt. En delav de särskilda medlen är som jag beskrivit avsedda att användas förförbättringar i KBT-systemet. Återstoden bör användas för en höjning avpensionstillskottet. En sådan åtgärd är direkt riktad mot den grupp pen-sionärer som har de lägsta pensionerna. Jag föreslår därför att pensions-tillskotten höjs från 54 till 55,5 % av det särskilda basbelopp som före-slås i proposition 1992/93:116 om tillskottet utgör ett tillägg till folk-pension i form av ålderspension, omställningspension, särskild efter-levandepension eller änkepension och från 104 till 105,5 % av sammabasbelopp om det utgör ett tillägg till folkpension i form av förtidspen-sion.
Mitt förslag beräknas medföra en ökning av kostnaderna för pensions-tillskott med 300 miljoner kronor för år räknat. Detta innebär, om höj-ningen av pensionstillskotten genomförs per den 1 januari 1993, enkostnadsökning under budgetåret 1992/93 för anslaget D 2. Förtidspen-sioner med 29 miljoner kronor, för anslaget D 6. Ålderspensioner med119 miljoner kronor och för anslaget D 9. Efterlevandepensioner tillvuxna med 2 miljoner kronor utöver statsbudgetens anslagsbelopp. Jagåterkommer i samband med 1993 års budgetproposition om medels-behovet för budgetåret 1993/94.
Förslaget förutsätter ändringar i 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) ompensionstillskott. Andringar i dessa paragrafer föreslås även i prop.1992/93:7 och prop. 1992/93:116 per den 1 januari 1993 och i prop.1992/93:31 per den 1 juli 1993. Förslaget föranleder konsekvens-ändringar vad beträffar det särskilda grundavdraget i dels lagen(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, dels kommunal-skattelagen (1928:370). De nya bestämmelserna bör träda i kraft den1 januari 1993.
15 I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-rättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunaltbostadstillägg till folkpension,
2. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-uppgifter,
4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
I lagförslag 2 har inte beaktats den ändrade lydelse som föreslagits iprop. 1992/93:7.
Lagförslag 3 och 4 har upprättats i samråd med statsrådet Lundgren.Dessa förslag faller i och för sig inom Lagrådets granskningsområde.Förslagen är emellertid av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörandeskulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
dels att
1. anta lagförslagen,
dels att
2. godkänna vad jag anfört om statsbidrag till kommunalt bo-stadstillägg till folkpension för tid fr.o.m. den 1 mars 1993,
dels att
3. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension påtilläggsbudget 1 till statsbudgeten for budgetåret 1992/93 under femtehuvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 2 500 000 000 kronor,
4. till Förtidspensioner på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags-anslag på 29 000 000 kronor,
5. till Ålderspensioner på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten förbudgetåret 1992/93 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags-anslag på 119 000 000 kronor,
6. till Efterlevandepensioner till vuxna på tilläggsbudget 1 tillstatsbudgeten för budgetåret 1992/93 under femte huvudtitelnanvisa ett förslagsanslag på 2 000 000 kronor.
Ärendet bör behandlas av riksdagen under år 1992.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutaratt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-draganden lagt fram.
gotab 42320, Stockholm 1992