Rättslig handlingsförmåga för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa samt immunitet privilegier
Prop.
1993/94:192
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Margaretha af Ugglas(Utrikesdepartementet)
I propositionen föreslås den lagstiftning som krävs för att Sverige skall upp-fylla de rekommendationer som följer av ett beslut om rättskapacitet samtimmunitet och privilegier i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet ochsamarbete i Europa (ESK). Beslutet innebär att samtliga ESK-stater åtar sigatt vidta åtgärder i enlighet med sina respektive konstitutionella krav för atttillerkänna vissa institutioner inom ESK rättslig handlingsförmåga. Dess-utom skall bl.a. institutionerna, deras tjänstemän, staternas representantervid ESK:s möten samt undersöknings- och rapportörsgrupper på offentligauppdrag (s.k. missioner), ges immunitet och privilegier i deltagarstatema.
För att Sverige skall kunna uppfylla åtagandet krävs lagstiftning. I propo-sitionen föreslås dels att en särskild lag införs som tillerkänner institutionerinom ESK rättslig handlingsförmåga, dels att en ändring görs i lagen(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att kunna tillgodoseministerrådets beslut om immunitet och privilegier för institutioner och per-soner med anknytning till ESK.
1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 192
1 Förslag till riksdagsbeslut............................... 3
2 Lagtext............................................... 4
2.1 Förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 4
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni-
tet och privilegier i vissa fall......................... 6
3 Ärendet och dess beredning............................. 7
4 Bakgrund............................................. 7
4.1 Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa..... 7
4.2 Rombeslutet...................................... 11
4.3 Gällande bestämmelser om immunitet och privilegier... 15
5 Överväganden......................................... 15
5.1 Inledning......................................... 15
5.2 Rättslig ställning för institutioner inom ESK.......... 16
5.3 Immunitet och privilegier........................... 18
6 Kostnader............................................. 20
7 Ikraftträdande......................................... 20
8 Författningskommentar................................. 21
8.1 Förslaget till lag om rättslig ställning för institutioner inom
Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) 21
8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immu-nitet och privilegier i vissa fall....................... 21
Bilaga 1 Rombeslutet med bilaga, i svensk och engelsk lydelse... 22
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian..................... 36
Bilaga 3 Promemorians lagförslag............................ 37
Bilaga 4 Remissammanställning.............................. 39
Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 43
Bilaga 6 Lagrådets yttrande ................................. 46
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................. 47
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1 lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhetoch samarbete i Europa (ESK)
2 lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissafall.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa(ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sigskyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns ilagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Bilaga Prop. 1993/94:192
De institutioner som avses i denna lag är:
1. ESK-sekretariatet.
2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter(ODIHR).
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privile-gier i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
2b§
Sådan immunitet och sådana privi-legier, som följer av punkterna 3-16i bilagan till det av ministerrådetinom Konferensen om säkerhet ochsamarbete i Europa (ESK) den 1 de-cember 1993 fattade beslutet omrättskapacitet samt immunitet ochprivilegier, skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK somanges i bilagan till lagen (1994:000)om rättslig ställning för institutionerinom Konferensen om säkerhet ochsamarbete i Europa (ESK),
2. de permanenta delegationer, depersoner och den egendom som an-ges i de nämnda punkterna i bilagantill ministerrådets beslut, tjänstemändock endast om de är tjänstemän vidde institutioner som anges i bilagantill den nyssnämnda lagen.
Ministerrådets beslut skall publice-ras i Sveriges internationella överens-kommelser.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1987:341.
I en departementspromemoria (Ds 1994:10) som har utarbetats inom Utri-kesdepartementet, Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom Kon-ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) behandlas de lagstift-ningsåtgärder som anses vara nödvändiga för att uppfylla de åtaganden somföljer av beslutet i ESK:s ministerråd i Rom den 1 december 1993 om rätts-kapacitet samt immunitet och privilegier inom ESK (det s.k. Rombeslutet).Rombeslutet, i svensk och engelsk lydelse, finns i bilaga 1. En sammanfatt-ning av promemorian finns i bilaga 2. De lagförslag som läggs fram i prome-morian finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckningöver remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns ibilaga 4.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande överde lagförslag som finns i bilaga 5.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.
Lagrådet har föreslagit en redaktionell ändring i förslaget till ny 2b § i la-gen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, se bilaga 6.
Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.
Helsingforsdokumentet
Den 1 augusti 1975 undertecknades slutakten från Konferensen om säkerhetoch samarbete i Europa (ESK) i Helsingfors. Slutakten blev början till denpolitiska förhandlingsprocess över blockgränserna som kom att bli ESK:skännetecken.
Slutakten innehöll tre huvudavsnitt. Dessa kallades för ESK:s tre ”kor-gar” och bestod i en politisk och militär del, en del ägnad ekonomiskt ochvetenskapligt samarbete samt en del som rörde samarbete på det humanitäraoch andra områden. Idag har ESK:s olika verksamhetsområden kommit attbli alltmer integrerade - korgtanken är därför numera något föråldrad.
Åtaganden efter Helsingforsdokumentet
De åtaganden som gjordes i slutakten från Helsingfors har successivt utvid-gats vid senare möten. De nya åtagandena har i vissa fall kombinerats medövervakningsmekanismer. Detta gäller särskilt de förtroende- och säkerhets-skapande åtgärder som etablerades på det militära området genom det s.k.Stockholmsdokumentet år 1986 och de s.k. Wiendokumenten från åren 1990och 1992.
Beteckningen ”konferens” har med tiden blivit missvisande. ESK:s allt vi-dare verksamhetsområde har lett till ett växande behov av institutioner och
organ. Fortfarande finns i flera deltagarstater ett motstånd mot att omvandlaESK till en internationell organisation av traditionellt snitt. De beslut somfattas inom ESK:s ram är därför alltjämt politiskt, men inte juridiskt bin-dande. Under senare år har emellertid på ett par områden folkrättsligt bin-dande internationella överenskommelser ingåtts inom ramen för ESK.Detta gäller dels CFE-avtalet om konventionella styrkor i Europa (Treaty onConventional Armed Forces in Europé), dels den konvention om förlikningoch skiljedom inom ESK som antogs år 1992, även kallad ”Stockholmskon-ventionen”.
Fastare institutionella strukturer
Utvecklingen av fastare institutionella strukturer inleddes vid ESK:s möte iParis år 1990. Antagandet av den s.k. Parisstadgan för ett nytt Europa inne-bar att ESK tog steget in i det blocklösa Europa efter kalla krigets slut. IParis fattades också beslut om att inrätta och formalisera en rad organ inomESK.
Det beslutades att deltagarstaternas utrikesministrar regelbundet skullesammanträda som ESK:s ministerråd. Rådets möten skulle föregås och för-beredas av möten med en ämbetsmannakommitté.
För första gången skapades också permanenta institutioner inom ESK.Tre institutioner bildades: ett sekretariat i Prag, ett centrum i Wien för före-byggande av konflikter (CPC) samt ett kontor för fria val, beläget i War-szawa. Mandatet för det sistnämnda utvidgades senare. Institutionen heternu Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter(ODIHR). Slutligen etablerades också ESK:s parlamentariska församling.
Vid uppföljningsmötet i Helsingfors år 1992 utvecklades de strukturer somskapats i Paris. Institutionernas och de olika organens roller specificerades.Den roll som ordföranden i ESK:s ministerråd har idag som samordnare avoch initiativtagare till ESK:s verksamhet slogs fast. Det bestämdes att ordfö-randeskapet på eget initiativ kunde fatta beslut om att utse personliga repre-sentanter för att söka lösa en kris eller en konflikt.
Ett av de viktigaste besluten i Helsingfors var inrättandet av ämbetet somhögkommissarie för nationella minoriteter. Denne fick i uppgift att genombl.a. preventiv diplomati söka förebygga konflikter med minoritetsanknyt-ning. Högkommissarien har för närvarande en liten stab med säte i Haag.
Genom besluten i Helsingfors år 1992 kom ESK alltmer att likna en inter-nationell organisation. Utvecklingen i denna riktning har fortsatt. Vid ESK:sministerrådsmöte i Stockholm i december 1992 inrättades posten som gene-ralsekreterare för ESK, med uppgift att i samråd med ordförandeskapet styraESK:s aktiviteter och se till att ESK:s olika beslut genomförs. Han eller honär administrativ chef i ESK och skall också övervaka sekretariatets ochODIHR:s arbete samt inför ordförandeskapet svara för att ESK:s personalutför sina uppgifter på ett effektivt sätt. Generalsekreteraren rapporterar tillministerrådet. Vidare har ESK:s parlamentariska församling upprättat ettsekretariat i Köpenhamn.
Juridisk status, immunitet och privilegier
Allt eftersom antalet institutioner ökar, har behovet av att närmare studeraESK:s framtida organisation och status blivit allt större. ESK har trots deinrättade permanenta institutionerna inte generellt haft status som juridiskperson i de deltagande staterna. Eftersom ESK inte baseras på en traktat,har konferensen inte heller ställning som folkrättssubjekt. Övergripande be-stämmelser om privilegier och immunitet för institutionerna och deras perso-nal saknas också.
Parisbeslutet
Tidigare har ESK endast gett allmänna riktlinjer för hur personer med an-knytning till konferensen i deltagarstaterna skall behandlas i immunitetshän-seende. Vid Parismötet konstaterades att institutionerna, för att kunna fun-gera effektivt, behövde en gemensam administrativ, finansiell och personal-administrativ ram. En expertgrupp inrättades under ämbetsmannakommit-tén för att utarbeta rekommendationer på dessa områden.
I ett beslut i ämbetsmannakommittén den 29januari 1991 (dokumentCSCE/HB/Dec.l) antogs expertgruppens rekommendationer. I dessa upp-manades institutionernas värdländer att ge dessa institutioner rättslig statussamt att ge institutionerna och deras personal privilegier och immunitet mot-svarande vad som gäller för FN och FN:s tjänstemän. Övriga deltagarstaterrekommenderades att, i enlighet med nationell rätt, ge institutionernas per-sonal privilegier och immunitet motsvarande vad som gäller för FN-tjänste-män på resa i tjänsten.
Beslutet i Paris har införlivats i nationell lag i de tre stater, Österrike,Tjeckien och Polen, som står värdar för ESK:s institutioner. I Danmark harett särskilt högkvartersavtal med bestämmelser om privilegier och immuni-tet ingåtts mellan regeringen och den parlamentariska församlingens sekre-tariat.
I övriga ESK-stater har däremot ämbetsmannakommitténs beslut enligtuppgift ännu inte resulterat i nationella rättsregler.
Behovet av en närmare reglering
Behovet av att närmare reglera frågan om ESK:s institutionella struktur ochrättsliga status kvarstod således när Helsingforsmötet hölls sommaren 1992.Detta ledde till att man i Helsingforsdokumentet dels tillsatte en arbetsgruppför ESK:s institutioner, dels gav ämbetsmannakommittén i uppdrag att stu-dera hur ESK:s institutioner skulle kunna fullgöra sina uppgifter på ettbättre sätt. Ämbetsmannakommittén skulle i detta sammanhang övervägalämpligheten av en internationell överenskommelse om rättslig status för in-stitutionerna.
Som ett resultat av beslutet i Helsingfors inrättades en expertgrupp för ut-redande av ESK:s rättsliga status samt privilegier och immunitet. Under fyramöten sommaren och hösten 1993 utarbetade gruppen ett förslag till ett poli-tiskt beslut i ESK:s ministerråd, innehållande bestämmelser om rättskapaci-tet för ESK:s två återstående institutioner samt immunitet och privilegier. 9
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 192
Gruppens arbete gick ut på att dels kartlägga behovet av gemensamma Prop. 1993/94:192regler om rättskapacitet samt immunitet och privilegier, dels finna den lämp-liga formen för eventuella nya åtaganden på området. En utgångspunkt förgruppens arbete var de befintliga åtaganden på privilegieområdet som fannsinom ESK. En viktig fråga var i vad mån dessa behövde kompletteras.
Tidigare åtaganden
ESK-staterna har tidigare endast gjort ett fåtal konkreta åtaganden på privi-legieområdet. Ett sådant följer av det ovan nämnda Wiendokumentet från1992 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. De inspektörer, ob-servatörer och utvärderingsgrupper som skall övervaka tillämpningen av deförtroende- och säkerhetsskapande åtgärderna enligt dokumentet skall åt-njuta immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention om diploma-tiska förbindelser. Bestämmelserna har införlivats med svensk rätt genom enändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Änd-ringen innebar att immunitet och privilegier för dessa grupper reglerades ien särskild paragraf, 2a§.
Enligt Stockholmskonventionen om förlikning och skiljedom inom ESKskall förlikningsmän och skiljedomare m.fl. ges immunitet och privilegiermotsvarande vad som gäller för personer knutna till Internationella domsto-len i Haag. Riksdagen har nyligen beslutat att åtagandet skall genomförasgenom en ändring i 1976 års lag, som träder i kraft den dag regeringen be-stämmer (SFS 1993:1299).
CFE-avtalet, i vilket NATO:s samt Warszawapaktens forna medlemssta-ter, men inte Sverige, är parter, innehåller vissa bestämmelser om immunitetoch privilegier.
Av en bilaga till Parisstadgan framgår att institutionernas värdländer skallmöjliggöra för de institutioner som upprättats enligt stadgan att göra kon-traktsmässiga och finansiella åtaganden och tillerkänna dem lämplig diplo-matisk status.
Utöver dessa konkreta åtaganden gäller enligt flera ESK-dokument en ut-trycklig eller underförstådd skyldighet för stater att aktivt underlätta elleråtminstone möjliggöra en viss verksamhet. Detta har emellertid inte föran-lett någon lagstiftning i Sverige.
Som exempel kan nämnas att högkommissarien skall ha möjlighet att be-söka alla deltagarstater samt ha rätt att ta emot förstahandsinformation frånberörda parter, inkl, frivilligorganisationer. Han eller hon skall få resa ochkommunicera fritt. Detsamma gäller för eventuella experter som reser till-sammans med högkommissarien.
ESK har genom slutdokumenten från mötena i Moskva år 1991 och Hel-singfors år 1992 fått möjlighet att sända undersöknings- och rapportörsgrup-per på officiella uppdrag till deltagarländer. Inom ESK benämns sådanagrupper missioner. Dessa grupper kan skickas ut för att övervaka att tillämp-ningen av de åtaganden inom den mänskliga dimensionen, som de uttrycks ide s.k. Köpenhamns- och Moskvadokumenten, efterlevs (övervaknings- ochrapportörsmissioner). Missionerna åtnjuter inte immunitet och privilegier iegentlig mening. Enligt punkt 6 i Moskvadokumentet skall stater möjliggöra 10
för dessa övervakningsgrupper att fullgöra sina uppgifter på ett självständigt Prop. 1993/94:192sätt (”grant all the facilities necessary for the independent exercise of itsfunctions”). Konkret har staterna en skyldighet att tillåta inresa utan dröjs-mål, låta gruppen resa fritt samt ge den rätt att fritt träffa och samla informa-tion från individer och organisationer inom landet.
De grupper för insamlande av fakta samt rapportering som kan utses en-ligt Helsingforsdokumentets tredje kapitel omfattas endast av en allmänskyldighet för ESK-staterna att samarbeta fullt ut och underlätta deras ar-bete. Gruppernas säkerhet måste också garanteras.
Expertgruppen för utredande av ESK:s rättsliga status
Mandatet för expertgruppen för utredande av ESK:s rättsliga status omfat-tade formellt endast ESK:s dåvarande tre institutioner: sekretariatet,ODIHR och CPC. ESK:s allt bredare och mera omfattande institutionellastruktur hade gjort behovet av enhetliga regler om institutionernas och orga-nens rättsliga ställning uppenbar. För att kunna fungera effektivt måste insti-tutionerna tillerkännas samma rättskapacitet i alla deltagarstater. Mot bak-grund av avsaknaden av enhetliga och bindande åtaganden för deltagarsta-terna vad gällde ESK:s rättsliga status och de olika organens privilegier ochimmunitet, stod det emellertid snart klart att behovet av en regleringsträckte sig längre än till de tre institutionerna. Inte minst högkommissarienoch ESK:s olika övervaknings- och rapporteringsgrupper var vid resor tillolika konfliktområden i stort behov av ett immunitetsrättsligt skydd. Vidaremåste de personer som i olika egenskaper arbetade för ESK och utövadeuppdrag för ESK åtnjuta samma skydd och förmåner i form av immunitetoch privilegier varhelst de agerade inom ESK-området. Samtidigt var detviktigt att inte dubblera eller undergräva existerande åtaganden på privile-gieområdet inom ESK samt att ge utrymme för en fortsatt tillämpning avhögkvartersavtal och nationell lagstiftning rörande värdländernas åtagandeni förhållande till institutionerna.
Olika uppfattningar förelåg inom expertgruppen om vilken form åtagan-dena borde ta. Vissa länder ansåg det nödvändigt med ett juridiskt bindandeavtal om ESK:s rättsliga status och immunitet. Andra menade att ett juri-diskt bindande avtal aldrig skulle komma att ratificeras av alla ESK-staterna,vilket skulle leda till en tudelad reglering av frågan, där några stater varbundna av ett avtal medan andra genom att inte ratificera kunde avstå frånatt tillerkänna ESK motsvarande status. Dessa senare länder ansåg att ettpolitiskt beslut i stället borde fattas av ministerrådet.
I ett stort antal länder, däribland Sverige, förutsätter åtaganden på privile-gieområdet ändringar i nationell lagstiftning. Det förslag till politiskt beslutsom till slut förelädes ämbetsmannakommittén av expertgruppen, och somantogs av Rommötet, förutsätter därför ett nationellt införlivande i enlighetmed respektive lands konstitutionella krav.
Det beslut om ESK:s rättskapacitet och immunitet och privilegier som fatta- ] ]
des vid ministerrådsmötet i Rom fogas till denna remiss som bilaga 1. Som
framgår består beslutet av en huvuddel och en bilaga. I huvuddelen slås fast Prop. 1993/94:192att det behövs en gemensam reglering av institutionernas rättskapacitet samtav immunitet och privilegier. Samtidigt konstateras att denna typ av bestäm-melser kräver lagstiftning i de flesta deltagarstater. Genom beslutet antardärför ministerrådet detaljerade bestämmelser på området, vilka framgår avbilagan till beslutet och uppmanar staterna att genomföra dessa i enlighetmed sina respektive konstitutionella bestämmelser. Senast den 31 december1994 skall staterna informera ESK:s generalsekreterare om de åtgärder manvidtagit med anledning av beslutet.
Rättskapacitet
Bilagan inleds med en bestämmelse om rättskapacitet för ESK:s institutio-ner. Deltagarstaterna skall tillerkänna ESK:s sekretariat och Kontoret fördemokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) samt varjeannan institution som ministerrådet beslutar, den rättskapacitet som behövsför att de skall kunna utföra sina uppgifter. Rättskapaciteten skall särskiltomfatta förmågan att ingå avtal, att förvärva och avyttra fast och lös egen-dom samt att delta i rättegångar. Denna omfattning av institutionernas rätts-kapacitet motsvarar vad som gäller för andra internationella organisationer,t.ex. Förenta nationernas fackorgan.
Det kan i detta sammanhang noteras att sekretariatet för ESKts parlamen-tariska församling inte omfattas av Rombeslutet. Som nämnts ovan åtnjutersekretariatet och dess personal privilegier och immunitet i värdlandet Dan-mark enligt ett särskilt högkvartersavtal. Sekretariatet har inrättats av parla-mentariska församlingen och är inte på samma sätt som sekretariatet i Wieneller ODIHR en del av ESK:s egen institutionella struktur. Ministerrådsmö-tet i Rom beslutade emellertid att uppdra åt ESK:s ämbetsmannakommittéatt utreda frågan om den parlamentariska församlingens rättskapacitet, vil-ket inte legat inom ramen för expertgruppens mandat.
Immunitet och privilegier
Bilagans privilegiedel har, för att underlätta för respektive lands lagstiftandeoch rättstilllämpande myndigheter, medvetet gjorts så detaljerad som möj-ligt. Eftersom beslutet skulle tillämpas i stater med vitt skilda rättssystem varexpertgruppen överens om att det krävdes tydliga bestämmelser som klartangav ramarna för den immunitet och de privilegier som skulle komma insti-tutionerna och de aktuella personkretsarna till del. Det ansågs i detta sam-manhang inte tillräckligt att bara hänvisa till bestämmelser i andra konven-tioner på privilegieområdet.
Beslutet ersätter punkten 1.1 i ämbetsmannakommitténs tidigare nämndaParisbeslut från den 29 januari 1991. Andra existerande åtaganden på privi-legieområdet inom ramen för ESK påverkas inte av beslutet i Rom. Beslutetpåverkar inte heller de åtaganden som gjorts av institutionernas värdländerenligt 1991 års beslut med avseende på privilegier och immunitet för institu-tionerna, deras tjänstemän samt staternas representanter i ESK.
I bilagan till Rombeslutet konstateras inledningsvis att privilegierna och
immuniteten inte tillerkänns för institutionernas eller individernas egen vin- Prop. 1993/94:192ning, utan för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett självständigtsätt. Immuniteten skall därför hävas i fall då dess åberopande skulle för-hindra rättvisan och ett hävande kan ske utan men för immunitetens syfte.
Beslut att häva immunitet för institutionerna, personalen vid institutionernaeller deltagarna i ESK:s övervaknings- och rapporteringsgrupper fattas avESK:s generalsekreterare i samråd med ordföranden i ESK:s ministerråd.Beslut om att häva generalsekreterarens egen immunitet, eller immunitet förhögkommissarien för nationella minoriteter, fattas av ordförandeskapet. Im-munitet för regeringsrepresentanter hävs i förekommande fall av respektivelands regering.
ESK:s institutioner, deras tillgångar och egendom, skall åtnjuta samma im-munitet från domsrätt som främmande stater. För stater gäller enligt immu-nitetsrätten i de flesta västländer immunitet för offentligrättsliga handlingar,s.k. handlingar jure imperii. Beslutet innebär alltså att ESK:s institutionerskall åtnjuta immunitet för andra än rent kommersiella handlingar.
Institutionerna skall åtnjuta samma rätt till fri kommunikation i officiellasyften som diplomatiska beskickningar.
Institutionernas lokaler och arkiv skall vara okränkbara. Tillgångar ochegendom skall vara immuna mot husrannsakan, rekvisition, konfiskationoch expropriation. Institutionerna skall vidare utan inskränkning i form avfinansiella kontrollåtgärder, förordningar eller moratoria ges rätt att ägapenningmedel och valutor i den utsträckning som behövs för att de skallkunna utföra sina uppdrag. De skall också kunna föra över medel och valu-tor mellan och inom länder och växla valutor.
Institutionerna, deras tillgångar, inkomster och annan egendom skall un-dantas från direkt beskattning. Undantaget gäller dock inte skatter som ipraktiken är avgifter för offentliga tjänster. De skall också undantas från ex-port- och importtullar på artiklar som importerats eller exporterats av insti-tutionerna i officiellt syfte. Sådana artiklar får sedan inte säljas i importlan-det utan tillstånd från regeringen i det landet. Om priset för varor eller tjäns-ter som används eller tillverkas för stora värden för institutionernas officiellaverksamhet inkluderar skatter eller avgifter, skall staten antingen beviljaskattefrihet eller återbetala skatten eller avgiften.
Deltagarstatemas permanenta delegationer vid ESK och dessa delegatio-ners medlemmar skall i stationeringslandet åtnjuta privilegier enligt Wien-konventionen om diplomatiska förbindelser.
Deltagarstatemas representanter vid ESK:s möten eller i arbetet vid ESK:sinstitutioner skall åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier medan de full-gör sina uppgifter och under resor till och från möten. Med representanteravses i detta sammanhang delegater, biträdande delegater, rådgivare, tek-niska experter och sekreterare. De uppräknade förmånerna gäller emeller-tid inte mellan en representant och den stat vars representant han eller honär eller har varit.
Representanterna skall åtnjuta immunitet från domsrätt för handlingar itjänsten. Deras handlingar och dokument skall vara okränkbara. De och de-ras makar skall på samma sätt som diplomatiska företrädare undantas fråninvandringsrestriktioner och bestämmelser om utlänningsregistrering. 13
Samma privilegier vad gäller valutaväxling skall gälla för dem som för diplo-mater. De förmåner och den immunitet som gäller för diplomaters person-liga bagage skall även gälla för representanter vid ESK:s möten.
Tjänstemän vid institutionerna åtnjuter något vidare privilegier och immu-nitet än representanter. Med tjänstemän avses, förutom generalsekreterarenoch högkommissarien för nationella minoriteter, även de personer som be-stäms eller beslutas av vederbörande beslutande ESK-organ. Frågan omskattefrihet för inkomster från verksamhet i ESK omfattas inte av Rombe-slutet.
Förutom att tjänstemännen skall ha immunitet från domsrätt för officiellahandlingar, inklusive sådant som skrivits eller sagts, skall de undantas frånvärnplikt samt, på samma sätt som representanterna, från invandringsrest-riktioner och utlänningsregistrering. De åtnjuter vidare samma valutaförmå-ner som diplomatiska företrädare av motsvarande rang. I internationella kri-ser skall de, tillsammans med makar och släktingar som är beroende av dem,åtnjuta samma möjligheter till repatriering som diplomater.
I samband med stationeringen skall en tjänsteman ha rätt att importerasitt bohag utan att betala tullar. Bohaget skall även kunna föras ut utan tull-avgifter när posten lämnas.
Beträffande tjänstemännens immunitet och privilegier bör noteras att sta-ter i förhållande till sina egna medborgare eller till personer som har perma-nent uppehållstillstånd i landet, endast är skyldiga att tillerkänna immunitetfrån domsrätt.
Anställda vid ESK:s institutioner skall undantas från socialförsäkringssys-temet i värdlandet, förutsatt att de i stället omfattas av socialförsäkringsrät-ten i hemlandet eller är medlemmar i ett frivilligt försäkringssystem med till-räckliga förmåner.
Personer som på officiellt uppdrag av ESK deltar i övervaknings- och rap-portörsgrupper eller övriga s.k. missioner som utses av ESK:s beslutandeorgan samt personer som utövar uppdrag som personliga representanter förESK:s ordförandeskap åtnjuter privilegier och immunitet som i stort mot-svarar dem som gäller för experter på uppdrag av FN. Arbetet i krisområdengör det särskilt viktigt med ett fungerande immunitetsskydd, både för perso-nen och för dennes dokument.
Medlemmar av sådana grupper liksom personliga representanter skalldärför tillerkännas immunitet från anhållande eller häktning. Under och ef-ter ett uppdrag skall de åtnjuta immunitet från domsrätt för handlingar, inkl,skriftliga och muntliga uttalanden, som de utfört i officiell kapacitet. Derasdokument och papper skall vara okränkbara. De skall ha rätt att användakoder och att motta handlingar med kurir eller i förseglade säckar, vilka skallåtnjuta samma immunitet och privilegier som diplomatsäckar. Medlemmari övervaknings- och rapportörsgrupper och personliga representanter får vi-dare använda särskilda symboler och flaggor på sina lokaler och fordon. Deåtnjuter samma förmåner vad gäller invandringsrestriktioner, valutaväxling,personligt bagage samt repatriering som tjänstemän inom ESK.
Beträffande utrustning som dessa grupper behöver för att fullgöra sinauppgifter gäller följande. Den skall vara immun från domsrätt, husrannsa-kan, rekvisition, konfiskation och expropriation på samma sätt som institu-
tionernas tillgångar. Tillgångarna skall också undantas från skatter och avgif- Prop. 1993/94:192ter i samma omfattning som institutionernas egendom.
Som framgår innehåller bilagan också regler om identitetskort för ESK-personal. Dessa föranleder inte några ändrade föreskrifter i Sverige och be-rörs därför inte vidare i detta sammanhang.
Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelserhar införlivats i svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privi-legier i vissa fall (1976 års lag). Bestämmelser härom finns i 2 och 3 §§. I
4 § finns bestämmelser om immunitet och privilegier för vissa internationellaorgan samt för personer med anknytning till dessa organ, som räknas upp ien bilaga till lagen. Av bestämmelsen framgår att de i bilagan uppräknadesubjekten åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts istadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. De konkreta be-stämmelserna om vilka immuniteter och privilegier som avses finns alltsåinte i 1976 års lag, utan i den aktuella stadgan eller avtalet.
År 1986 antogs inom ESK det s.k. Stockholmsdokumentet. Enligt dettaskall de deltagande staterna inbjuda observatörer till vissa militära övningar.Vidare skall varje deltagande stat tillåtas utföra inspektioner på varje annandeltagande stats territorium för kontroll av efterlevnaden av överenskomnaförtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. I dokumentet anges bl.a. attobservatörer och inspektörer samt biträdande personal till inspektörernaskall tillerkännas privilegier och immunitet enligt 1961 års Wienkonventionom diplomatiska förbindelser.
När bestämmelsen skulle införas i svensk rätt innehöll 1976 års lag intenågra bestämmelser om immunitet och privilegier för de aktuella personka-tegorierna. För att åtagandena enligt Stockholmsdokumentet skulle bli gäl-lande inför svenska domstolar och myndigheter valdes i stället lösningen attinförliva åtagandena genom särskild lagstiftning, 2a§.
Genom sin konfliktförebyggande roll har ESK blivit en av grundpelarna idet europeiska säkerhetssystemet efter det kalla kriget. Beslutsfattandet ärflexibelt i jämförelse med vad som gäller för andra internationella organisa-tioner. Tack vare detta har ESK kunnat agera snabbt i konfliktsituationer.Att stärka ESK:s institutioner samtidigt som deras flexibilitet bibehålls harvarit en viktig utgångspunkt för Sveriges arbete i ESK.
För att ESK skall kunna fungera effektivt måste det finnas ett grundläg-gande rättsligt skydd för dess verksamhet i samtliga deltagarstater. Att depersoner som verkar inom ESK skall ges ett tillfredsställande skydd har där-vid synnerlig betydelse.
Den rättsliga handlingsförmåga som gäller för institutionerna enligt bila-
gan till Rombeslutet syftar till att ge en rättslig ram för deras agerande som Prop. 1993/94:192motsvarar den som gäller för andra internationella organ.
Sverige fäster särskild vikt vid att ESK kan fortsätta att spela en centralroll i den europeiska säkerhetsordningen. Det följer av vårt engagemang iESK att vi så snart som möjligt i svensk rätt bör införliva de åtaganden somföljer av ESK:s Rombeslut.
Regeringens förslag: En lag om rättslig ställning för institutioner inomESK införs. De institutioner inom ESK som anges i en bilaga till lagenskall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra ta-lan inför domstolar och andra myndigheter. I lagen anges också attföreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finnsi lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att organen efter beslutav ESK:s ministerråd skulle åtnjuta rättskapacitet motsvarande vad som gäl-ler för Förenta nationernas fackorgan.
Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om inte deni promemorian föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslu-tanderätt i strid med 10 kap. 5§ regeringsformen (RF) och anför att dennafråga förtjänar en mer ingående analys i propositionen. Riksåklagaren (RÅ)anför att lagen skulle vinna i tydlighet om det direkt angavs vilken rättskapa-citet som avses. Den valda lösningen inger också vissa andra betänkligheterenligt RÅ, nämligen att ändringar i konventionen om FN:s fackorgan ochden praxis som utbildas på området kan komma att direkt påverka innehålleti lagen. RÅ skulle föredra att rättskapaciteten direkt framgår av lagen ellergenom en hänvisning till bilagan till ESK:s ministerråds beslut. Uppsala uni-versitet tillstyrker förslaget att ge de aktuella institutionerna rättskapacitet iSverige trots den osäkra folkrättssubjektiviteten. Universitetet anför vidareatt Sverige och andra ESK-staters praxis i form av genomförande av minis-terrådets beslut antagligen kommer att generera en faktisk folkrättssubjekti-vitet för ESK och dess institutioner, en utveckling universitetet finner natur-lig och behovsframkallad.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om rättskapacitet ingår of-tast i de avtal och stadgor enligt vilka internationella organisationer och or-gan upprättas. Så är t.ex. fallet med FN och de flesta andra organisationersom omfattas av immunitet och privilegier i Sverige. En stadga eller ett avtalär folkrättsligt bindande för Sverige sedan regeringen, i förekommande fallefter beslut av riksdagen, har ingått överenskommelsen. Bestämmelser omrättslig handlingsförmåga i en sådan stadga är därefter folkrättsligt bindandeför Sverige också utan särskild lagstiftning härom. Något praktiskt behov avlagstiftning har inte ansetts föreligga.
16 ESK är inte en internationell organisation i denna mening. Dess verksam- Prop. 1993/94:192het grundas inte på en stadga eller ett avtal. Beslutet att tillerkänna ESK:spermanenta institutioner rättslig handlingsförmåga kan därför inte kopplastill en övergripande rättslig status hos ESK. Mot bakgrund härav föreslårregeringen att en särskild lagstiftning införs som uttryckligen slår fast attvissa institutioner inom konferensen skall ha rättslig handlingsförmåga här.På så sätt säkerställs att Sverige motsvarar den standard som följer av Rom-beslutet.
I departementspromemorian föreslogs att institutioner som enligt beslutav ministerrådet skall tillerkännas rättskapacitet inom ESK här skulle gesrättskapacitet motsvarande den som gäller för FN:s fackorgan. I promemo-rian föreslogs vidare att regeringen skulle tillkännage vilka institutioner somenligt rådets beslut skulle åtnjuta rättskapacitet i Sverige. Hovrätten förVästra Sverige har ifrågasatt om inte detta innebär ett avhändande av beslu-tanderätt i strid med 10 kap. 5 § RF.
Av 10 kap. 5 § RF framgår att t.ex. lagstiftning i begränsad omfattning kanöverlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete till vilkenriket är eller skall bli anslutet. Regeringen finner att det i detta fall torderöra sig om lagstiftning i sådan begränsad omfattning och att hinder motöverlåtande av beslutanderätten inte föreligger på denna grund. Emellertidär inte ESK en mellanfolklig organisation i vedertagen folkrättslig mening.Grundlagsenligheten i ett överlåtande av beslutanderätten kan därför ansesvara tveksam i detta fall. Regeringen avstår därför från att föreslå att minis-terrådets beslut skall vara tillämpliga i Sverige utan lagstiftning i det enskildafallet.
Med den nu föreslagna lösningen måste regeringen, efter beslut i minister-rådet att ytterligare någon institution skall ha rättslig handlingsförmåga, fö-reslå riksdagen att lagen skall utvidgas till att även avse denna institution.Regeringen föreslår att de institutioner som skall åtnjuta rättslig handlings-förmåga skall anges i en bilaga till den föreslagna lagen. Den föreslagna lös-ningen innebär att Sveriges röst vid ministerrådets beslut i dessa samman-hang måste avges med reservation för riksdagens efterföljande godkän-nande. Ministerrådets beslut blir inte omedelbart bindande för staterna, vil-ket innebär ett avsteg från hittills tillämpade principer.
Bestämmelsen i Rombeslutet liknar i sak de bestämmelser som gäller förandra internationella organs rättsliga handlingsförmåga. Innehållet tordemotsvara det som kan anses nödvändigt för att institutionerna skall kunnafullgöra sina uppgifter.
I promemorian föreslås att de institutioner inom ESK som ministerrådetbestämmer skall tillerkännas rättskapacitet motsvarande den som gäller iSverige för Förenta nationernas fackorgan. Riksåklagaren anför i sitt remiss-yttrande att det direkt av lagen bör framgå vilken rättslig handlingsförmågasom ges.
Enligt 1947 års konvention rörande immunitet och privilegier för FN:sfackorgan åtnjuter dessa ställning som juridisk person. Härutöver anges attde har rätt att ingå avtal, förvärva fast och lös egendom samt inleda rättsligaåtgärder. I sak motsvarar bestämmelsen vad som enligt Rombeslutets bilagaskall gälla för ESK:s institutioner. 17
1** Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 192
Vid införlivandet av Rombeslutet i svensk rätt står regeringen inför fleraalternativa metoder med olika för- och nackdelar.
Enligt Rombeslutet skall organen ges den rättskapacitet som behövs föratt de skall kunna fullgöra sina uppgifter, vilket följs av en exemplifierandeuppräkning som innehåller samma moment som uppräkningen i konventio-nen om FN:s fackorgan.
Det närmast till hands liggande alternativet är att direkt citera Rombeslu-tet i lagen. Nackdelen är att beslutet innehåller en inte uttömmande uppräk-ning av den rättsliga handlingsförmåga vari rättskapaciteten ”särskilt” skallbestå. Regeringen anser att lagstiftning som innehåller icke uttömmandeuppräkningar så långt det är möjligt bör undvikas.
Av vad som anförts tidigare framgår att avsikten är att ge ESK-organenen rättskapacitet som motsvarar den som gäller för FN:s fackorgan. Ett al-ternativ är därför att utforma bestämmelsen i överensstämmelse med denaktuella artikeln i 1947 års konvention. Lagen skulle då dels ange att organenåtnjuter rättskapacitet som juridiska personer, dels räkna upp vissa förfaran-den som innefattas i rättskapaciteten. Inte heller detta är enligt regeringensmening en tillfredsställande lösning eftersom den innehåller en viss oklarhetgenom att ange att organen utgör juridiska personer samtidigt som bestäm-melsen innehåller en uppräkning av de åtgärder institutionen kan vidta.
Regeringen delar Riksåklagarens uppfattning att omfattningen av denrättsliga handlingsförmågan bör framgå av lagen. Den lösning som enligt re-geringens mening ger störst rättssäkerhet såväl för de aktuella organen somför deras affärskontakter här i landet är därför att i lagen göra en uttöm-mande uppräkning av handlingsförmågans utsträckning och att anknytadenna till existerande svenska bestämmelser som tillerkänner juridiska per-soner rättslig handlingsförmåga. Såväl i aktiebolagslagen (1975:1385) somlagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag anges denna som en för-måga att förvärva rättigheter och skyldigheter samt att föra talan inför dom-stolar och andra myndigheter. Regeringen anser att denna formulering böranvändas också i detta sammanhang.
Regeringens förslag: En ny bestämmelse som särskilt avser immunitetoch privilegier för ESK:s institutioner och personer som verkar inomESK införs i 1976 års lag om immunitet och privilegier till följd av mi-nisterrådets beslut. I paragrafen anges vilka organ och personer somomfattas av bestämmelserna. Ministerrådets beslut skall publiceras iSveriges internationella överenskommelser.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige och Kammarrätten iStockholm föreslår att andra stycket i den föreslagna bestämmelsen skallomformuleras. Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) anser inteatt de krav som kan ställas på så ingripande lagregler som bestämmelser om
immunitet och privilegier uppfylls genom en hänvisning till en bilaga i minis-terrådets beslut. FMO förordar i stället att en särskild bilaga till 1976 års laginförs. Generaltullstyrelsen påpekar att gränsdragningen mellan 2 a och2 b §§ måste göras så klar som möjligt. Uppsala universitet anser att den före-slagna bestämmelsen i 2b § faller väl in i lagens system, men påpekar ocksåatt en publicering av ministerrådets beslut i Sveriges internationella överens-kommelser inte synes förenlig med bestämmelserna i förordningen(1990:1070) om publicering av Sveriges internationella överenskommelser,eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommelserna eller beslu-ten är folkrättsligt bindande för Sverige.
Skälen för regeringens förslag: För att bestämmelserna i Rombeslutet omimmunitet och privilegier skall bli gällande inför svenska myndigheter måstede införlivas med svensk rätt. Immunitet och privilegier för internationellaorgan och personer med anknytning till dessa regleras i lagen (1976:661) omimmunitet och privilegier i vissa fall. De organisationer som tillerkänns im-munitet och privilegier i Sverige omfattas med ett par undantag av 4 § i lagen.Av den bestämmelsen följer att internationella organ och personer med an-knytning till dessa organ skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt avtaleller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. ESK:s Rombeslut är inteatt betrakta som ett avtal eller en stadga som är i kraft i förhållande till Sve-rige. Beslutet är, liksom andra beslut i ESK:s ministerråd, visserligen poli-tiskt bindande för deltagarstaterna, men är inte en folkrättslig överenskom-melse som faller inom ramen för 4§.
För att bestämmelserna i Rombeslutet skall bli gällande i Sverige bör där-för enligt regeringens mening en ny paragraf som särskilt avser immunitetoch privilegier för ESK:s institutioner och personer verksamma inom ESKinföras i lagen. I lagens 2 a § finns redan en bestämmelse som avser immuni-tet och privilegier för observatörer och inspektörer samt biträdande perso-nal. Regeringen föreslår att en ny bestämmelse, 2 b §, förs in i lagen. I para-grafen bör anges vilka organ och personer som omfattas av immunitet ochprivilegier. Paragrafens första stycke bör i förhållande till departementspro-memorian och i enlighet med Lagrådets förslag omformuleras så att de grup-per som omfattas anges i punktform. Hänvisningen till beslut i ESK:s minis-terråd stryks såvitt gäller vilka institutioner som skall omfattas av bestäm-melserna (jfr avsnitt 5.2). Departementspromemorians förslag till tredjestycke bör utgå, eftersom hänvisningen till den nya lagen om institutionernasrättsliga ställning i föreliggande förslag finns redan i paragrafens förstastycke.
Generaltullstyrelsen har påpekat att gränsdragningen mellan 2 a och 2 b §§måste vara klar och entydig. De två bestämmelserna grundas på olika doku-ment och rör olika personkategorier. Någon konkret risk för gränsdragnings-problem föreligger inte enligt regeringens mening.
Bestämmelser om immunitet och privilegier i internationella överenskom-melser som är i kraft i förhållande till Sverige införlivas som anförts ovannormalt genom att en ny punkt tas in i bilagan till 1976 års lag. Texterna tilldessa överenskommelser publiceras i Sveriges internationella överenskom-melser (SÖ). Regeringen tillkännager SÖ-nummer för de överenskommel-ser till vilka hänvisning sker i lagens bilaga (se SFS 1987:342).
19 Enligt 3 § förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internatio- Prop. 1993/94:192nella överenskommelser, m.m. (SÖ-förordningen) skall internationellaöverenskommelser som ingåtts av regeringen publiceras i SÖ. Även beslutav mellanfolkliga organisationer kan publiceras i SÖ, om de är bindande förSverige. ESK:s Rombeslut faller knappast inom ramen för sådana beslutsom skall publiceras i SÖ. Trots att det varken är att betrakta som en interna-tionell överenskommelse eller ett beslut av en mellanfolklig organisation,har det dock flera likheter med den senare typen av internationella instru-ment.
I motiven till SÖ-förordningen (1990:3) anför föredraganden att även in-ternationella organs resolutioner kan omfattas av 3 § om de är folkrättsligtbindande. Däremot skall inte resolutioner, vilka endast är att anse som re-kommendationer, publiceras. Att inte SÖ i onödan skall belastas med doku-ment som inte har någon internationell rättsverkan bör fortfarande vara denvägledande principen i dessa sammanhang.
Beslut inom ESK är dock, som anförts ovan, politiskt bindande. I prakti-ken kan de deltagande länderna inte med bibehållen trovärdighet undandrasig skyldigheten att uppfylla bestämmelserna i ett sådant beslut. Den mestpraktiska lösningen är därför att behandla ESK:s Rombeslut på samma sättsom de internationella överenskommelser till vilka hänvisning sker i bilagantill 1976 års lag. Denna lösning stämmer också väl med grunderna för be-stämmelserna i 14 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra för-fattningar. I privilegielagen bör därför anges att Rombeslutet skall publice-ras i SÖ.
Alternativet är att som Försvarsmaktens organisationsmyndighet föresla-git publicera Rombeslutet som en särskild bilaga till 1976 års lag. Den valdalösningen korresponderar med den metod som valts i 1976 års lag, nämligenatt hänvisa till den aktuella stadgan eller avtalet för att införliva de konkretabestämmelserna med svensk rätt. En publicering av Rombeslutet i en bilagatill lagen skulle också ge beslutet en alltför framträdande roll och skulle dess-utom markant bryta mot systematiken i lagen.
Rombeslutet bedöms inte leda till några direkta kostnader för Sverige. Privi-legierna i skatte- och tullhänseende kan dock medföra att vissa inkomstersom annars skulle ha influtit till statskassan, uteblir. Inkomstbortfallet tordevara minimalt.
De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994. Några sär-skilda övergångsbestämmelser behövs inte.
20 I lagens första stycke anges att de institutioner som anges i en bilaga till lagenskall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan infördomstolar och andra myndigheter. Bestämmelsen motsvarar således i sakvad som enligt Rombeslutets bilaga skall gälla för ESK:s institutioner. Be-stämmelsen skall tolkas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i ak-tiebolagslagen (1975:1385).
I lagens andra stycke konstateras att frågan om immunitet och privilegierför ESK:s institutioner regleras i 1976 års privilegielag.
2b§
I paragrafens första stycke anges att sådan immunitet och sådana privilegiersom följer av punkterna 3 -16 i bilagan till ministerrådets beslut skall åtnju-tas av dels de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen om rättsligställning för institutionerna inom Konferensen om säkerhet och samarbete iEuropa (ESK), dels de permanenta delegationer, de personer och den egen-dom som anges i de nämnda punkterna i Rombeslutet, tjänstemän dock en-dast om de är tjänstemän vid sådana institutioner som anges i bilagan tilllagen om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhetoch samarbete i Europa.
Andra stycket anger att Rombeslutet skall publiceras i Sveriges internatio-nella överenskommelser.
1. Vid sitt möte i Rom från den 30 november till den 1 december 1993 be-handlade ESK-rådet den rapport som av ESK:s ad hoc-grupp av juridiskaoch andra experter överlämnats till det 24:e mötet med ämbetskommitténom lämpligheten av ett avtal som ger ESK:s institutioner en internationellterkänd rättslig ställning.
2. Ministrarna bekräftade på nytt vikten av att öka institutionernas möjlighe-ter att bättre kunna fullgöra sina uppdrag och att samtidigt bevara ESK-pro-cessens flexibilitet och öppenhet. De var överens om att ESK, för att kunnamedverka till att uppnå en fastare grund för säkerhet i och samarbete mellanalla stater som deltar i ESK, borde ha klarare administrativa strukturer ochen väldefinierad ram för sin verksamhet.
3. Ministrarna kände sig stimulerade av att de regeringar som var värdar förESK-sekretariatet, centret för förebyggande av konflikter (CPC) samt kon-toret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) harvidtagit åtgärder i enlighet med sina lagar för att ge dessa institutioner ochESK:s anställda samt representanterna för de i ESK deltagande staterna enbehandling som är jämförbar med den som ges Förenta nationerna och dessanställda samt representanterna vid denna organisation.
4. Ministrarna noterade ESK-institutionernas och deras anställdas samtESK-missionernas utökade verksamhet i de stater som deltar i ESK samtvikten av att alla deltagande stater ger dessa institutioner och enskilda perso-ner en lämplig behandling.
5. Ministrarna var överens om fördelarna med att bevilja ESK-institutio-nerna på alla i ESK deltagande staters territorier rättskapacitet, särskilt be-fogenhet att sluta avtal, att förvärva och avyttra lös och fast egendom samtatt inleda och delta i rättsliga förfaranden.
6. Ministrarna var vidare överens om att det var lämpligt att vissa privilegieroch viss immunitet beviljades ESK:s institutioner samt deras tjänstemän ochövrig personal samt ESK:s generalsekreterare och högkommissarie för na-tionella minoriteter samt deras personal, medlemmar av ESK-missionersamt representanter för de deltagande staterna i den utsträckning som krävsför att de skall kunna fullgöra sina uppdrag.
7.1 de flesta deltagande stater ligger dock behörigheten att instifta regler omESK-institutionernas rättsliga ställning samt om immunitet och privilegierhos den lagstiftande församlingen.
8. Med anledning av dessa synpunkter och i syfte att bidra till harmonise-ringen av de regler som skall tillämpas, antog ministrarna bestämmelsernai bilaga 1. De rekommenderar att de deltagande staterna genomför dessabestämmelser med iakttagande av sina konstitutionella och andra krav.
De deltagande staterna kommer att informera ESK:s generalsekreterareom de åtgärder som vidtagits i detta hänseende senast den 31 december 1994.
Bilaga 1
Översättning
9. Ministrarna enades om att detta beslut ersätter punkt 1.1. (rättslig grund)i rekommendationerna från de deltagande staternas ad Aoc-expertgrupp omarrangemang vad avser administrativa och finansiella frågor samt personal-frågor i samband med ESK:s institutionella strukturer tillkomna vid topp-konferensen i Paris och antagna av högre tjänstemannakommittén den 29januari 1991 (dokument ESK/HB/Dec.l) samt om att beslutet inte kan till-lämpas på andra åtaganden som avser immunitet och privilegier inom ramenför ESK.
Detta beslut berör dock inte den behandling som, genom lagstiftning elleradministrativa åtgärder i värdstaterna i enlighet med ovanstående beslut avämbetsmannakommittén (dokument ESK/HB/Dec.l), ges de ESK-institu-tioner som avses i punkt 3 ovan, ESK-anställda samt representanter för destater som deltar i ESK.
Bilaga 1
ESK-INSTITUTIONERNAS RÄTTSKAPACITET
1. De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella,legislativa och härtill relaterade krav, ge den rättskapacitet som behövs förfullgörande av deras uppgifter, särskilt behörighet att sluta avtal, att förvärvaoch avyttra lös och fast egendom samt att inleda och delta i rättsliga förfaran-den, åt följande ESK-institutioner:
- ESK-sekretariatet,
-Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter(ODIHR),
- alla andra ESK-institutioner enligt ESK-rådets beslut.
IMMUNITET OCH PRIVILEGIER
Allmänt
2. De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella,legislativa och härtill relaterade krav, bevilja den immunitet och de privile-gier som anges i punkterna 4-16 nedan.
3. Immunitet och privilegier skall beviljas ESK:s institutioner i dessa institu-tioners intresse. Immuniteten får hävas av ESK:s generalsekreterare i sam-råd med den sittande ordföranden.
Immunitet och privilegier skall inte beviljas enskilda personer för deraspersonliga fördel utan för att säkerställa att de skall kunna fullgöra sina upp-gifter på ett oberoende sätt. Immuniteten skall hävas i alla de fall då denskulle hindra rättvisan från att ha sin gång och kan hävas utan hinder av detsyfte för vilket den har beviljats. Beslut om att häva immunitet skall fattas
-vad gäller tjänstemän och andra anställda i ESK-institutionerna samt
Bilaga 1
Översättning
medlemmar i ESK-missioner, av ESK:s generalsekreterare i samråd medden sittande ordföranden,
- vad gäller generalsekreteraren och högkommissarien för nationella mi-noriteter, av den sittande ordföranden.
Den berörda regeringen får häva immunitet vad gäller dess representan-ter.
ESK:s institutioner
4. ESK:s institutioner, deras egendom och tillgångar, var de än finns och avvem de än innehas, skall åtnjuta samma immunitet mot rättsligt förfarandesom främmande stater.
5. ESK-institutionernas lokaler skall vara okränkbara. ESK-institutionernasegendom och tillgångar, var de än finns och av vem de än innehas, skall åt-njuta immunitet vad gäller visitation, rekvisition, konfiskation och expro-priation.
6. ESK-institutionernas arkiv skall vara okränkbara.
7. Utan att vara begränsade genom finansiella kontroller, regleringar ellermoratorier av något slag skall
a) ESK:s institutioner kunna inneha penningmedel och hålla sig med be-lopp i alla valutor i den utsträckning som detta är nödvändigt för att bedrivaden verksamhet som stämmer överens med deras målsättningar,
b) ESK:s institutioner vara fria att överföra sina penningmedel eller valu-tor från ett land till ett annat eller inom ett land samt att konvertera en valutasom de innehar till en annan valuta.
8. ESK:s institutioner, deras tillgångar, inkomst och annan egendom skallvara
a) befriade från alla direkta skatter, vilket dock inte innebär att ESK:s in-stitutioner skall kräva befrielse från sådana skatter som i realiteten endastutgör ersättning för samhällsservice,
b) befriade från import- och exporttullar vad avser artiklar som importeraseller exporteras av ESK-institutionema för officiellt bruk, vilket dock inne-bär att artiklar som importerats med stöd av ett sådant undantag inte kom-mer att säljas i det land till vilket de importerats utom på villkor som institu-tionerna kommit överens om med det ifrågavarande landets regering.
9. När varor och tjänster av substantiellt värde, vilka är nödvändiga för ESK-institutionernas officiella verksamhet, görs eller används och när priset påsådana varor och tjänster inkluderar skatter eller avgifter, skall den stat somhar uppburit dessa skatter eller avgifter bevilja befrielse eller tillhandahållaersättning för tull- eller skattebeloppet.
10. ESK-institutionerna skall för sina tjänstemeddelanden åtnjuta sammabehandling som den som beviljas diplomatiska beskickningar.
Bilaga 1
Översättning
24 Deltagande staters permanenta delegationer
11. Deltagande stater på vilkas territorium permanenta delegationer vidESK är belägna skall bevilja dessa delegationer och deras medlemmar diplo-matisk immunitet och diplomatiska privilegier i enlighet med 1961 års Wien-konvention om diplomatiska förbindelser.
De deltagande staternas representanter
12. De representanter för de deltagande staterna som är närvarande vidESK-möten eller deltar i arbetet i ESK:s institutioner skall, då de fullgör sinauppgifter eller reser till eller från platsen för mötet, åtnjuta följande immuni-tet och privilegier:
a) immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder vidtagna i tjäns-ten,
b) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,
c) de undantag, vad avser dem själva och deras äkta make/maka, från be-gränsning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främ-mande länders diplomater,
d) samma privilegier vad avser valutalättnader som beviljas främmandeländers diplomater,
e) samma immunitet och samma möjligheter vad gäller personligt resgodssom beviljas främmande länders diplomater.
Bestämmelserna i denna punkt skall inte tillämpas mellan en representantoch den stat för vilken han eller hon är eller har varit representant.
I denna punkt avses med uttrycket ”representant” alla delegater, ställföre-trädande delegater, konsulter, tekniska experter och sekreterare vid delega-tioner.
ESK-tjänstemän
13. ESK-tjänstemännen skall åtnjuta följande immunitet och privilegier:
a) immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder, inklusive skrift-liga och muntliga uttalanden, som de vidtagit i tjänsten,
b) befrielse från värnplikt,
c) de undantag, vad avser dem själva och deras make/maka, från begräns-ning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främmandeländers diplomater,
d) samma privilegier, vad avser valutalättnader, som beviljas tjänstemäni motsvarande ställning vilka är medlemmar av diplomatiska beskickningarhos den berörda regeringen,
e) samma möjligheter till repatriering i en internationell krissituation, fördem själva och för deras maka/make samt för anhöriga som ingår i hushållet,som diplomatiska sändebud har,
f) rätten att tullfritt föra in sina möbler och personliga tillhörigheter närde tillträder sin befattning i landet i fråga samt att föra ut dessa tullfritt närde lämnar sin befattning.
Ingen deltagande stat skall vara skyldig att bevilja sina egna medborgare
Bilaga 1
Översättning
eller personer med ständigt hemvist i den ifrågavarande staten immunitetoch privilegier enligt b) - f) ovan.
Frågan om befrielse från inkomstskatt för ESK-tjänstemän täcks inte avdenna punkt.
I denna punkt avses med termen ”ESK-tjänsteman” generalsekreteraren,högkommissarien för nationella minoriteter och personer som innehar be-fattningar om vilka beslut har fattats av ESK:s lämpliga beslutsfattande or-gan eller som har utsetts av detta.
14. De anställda vid ESK:s institutioner skall vara befriade från värdstatensbestämmelser om socialförsäkring under förutsättning att de är underställdasocialförsäkringslagstiftningen i sin egen stat eller deltar i ett frivilligt social-försäkringssystem med motsvarande förmåner.
Förutsatt att de anställda i ESK:s institutioner täcks av den ifrågavarandeinstitutionens socialförsäkringssystem eller av ett system som institutionenär ansluten till, vilket tillhandahåller samma förmåner, skall de vara befriadefrån obligatoriska nationella socialförsäkringssystem.
Medlemmar av ESK-missioner
15. Medlemmar av ESK-missioner upprättade av ESKrs beslutsfattande or-gan samt personliga representanter för den sittande ordföranden skall, me-dan de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta följande immunitet och privile-gier:
a) immunitet mot anhållande eller häktning,
b) immunitet mot rättsligt förfarande, även sedan deras mission avslutats,vad avser åtgärder, inklusive talade eller skrivna ord, i samband med fullgö-randet av uppgifterna,
c) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,
d) rätt att använda kryptering och att ta emot handlingar och korrespon-dens med kurir eller i förseglade säckar, som skall ha samma immunitet ochprivilegier som diplomatiska kurirer och säckar,
e) samma undantag från alla åtgärder för begränsning av invandring samtformaliteter för registrering av utlänningar som beviljas främmande statersdiplomater,
f) samma privilegier vad avser möjligheter till valutaväxling som beviljasfrämmande staters diplomater,
g) samma immunitet och lättnader vad avser deras personliga resgods sombeviljas främmande staters diplomater,
h) samma möjligheter till hemsändning i en internationell krissituationsom beviljas främmande staters diplomater,
i) rätt att använda speciella symboler eller flaggor på sina lokaler och for-don. Utrustning som används av ESK-missionerna för att dessa skall kunnafullgöra sina mandat skall åtnjuta samma behandling som den som anges ipunkt 4, 5, 8 och 9.
16. Medlemmar av andra missioner under ESK:s överhöghet än de som an-ges i punkt 15 skall, när de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta den immu-nitet och de privilegier som anges i punkt 15 b), c), e) och f). Den sittande
Bilaga 1
Översättning
ordföranden kan begära att dessa medlemmar beviljas den immunitet ochde privilegier som anges i punkt 15 a), d), g), h) och i) i situationer när dessamedlemmar kan stöta på speciella svårigheter.
ESK:S IDENTITETSKORT
17. ESK får utfärda ett ESK-identitetskort för personer på tjänsteresa förESK:s räkning. Dokumentet, som inte ersätter ordinarie resehandlingar,skall utfärdas i enlighet med det formulär som finns i bilaga A och berättigainnehavaren till den i dokumentet närmare angivna behandlingen.
18. Ansökan om visum (när så krävs) från innehavare av ESK:s identitets-kort skall handläggas så snabbt som möjligt.
Bilaga 1
Översättning
27 Bilaga A
Förnamn:
Efternamn:
Födelsedatum:
Medborgare i:
Innehavare av pass/diplomatpass nr............................ ,
utfärdat den ..................... av......................
Bilaga 1
Översättning
Härmed intygas att den person vars namn anges i detta dokument är påtjänsteresa för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (”ESK”)från den ....... till den .......i följande ESK-stat(er) .......
ESK ber härmed alla som berörs att här namngivna person
- tillåts passera utan dröjsmål eller hinder,
-vid behov beviljas allt nödvändigt lagenligt bistånd och skydd.
Detta dokument ersätter inte de resehandlingar som kan krävas för inresaeller utresa.
Utfärdat i ...... den ...... av...... (relevant ESK-myndighet)
Namnteckning:
Titel:
Anm. Detta dokument skall utfärdas på ESK:s sex officiella språk. Det skallockså innehålla en översättning till språket/en i det land/de länder som inne-havaren av dokumentet skall besöka samt en översättning till det/de språksom används av de militära eller polisiära styrkor som kan finnas i områdetsom omfattas av tjänsteresan.
28 CSCE CSCE/4-C/Dec.2
FOURTH MEETING OF THE COUNCIL Rome, 1 December 1993
ROME 1993 Original: ENGLISH
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
1. At its Rome Meeting from 30 November to 1 December 1993, the CSCECouncil considered the report submitted to the 24th CSO Meeting by theCSCE ad hoc Group of Legal and Other Experts on the relevance of an ag-reement granting internationally recognized status to the CSCE institutions.
2. The Ministers reaffirmed the importance of enhancing the ability of theinstitutions to better accomplish their functions, while preserving the flexibi-lity and openness of the CSCE process. They agreed that, in order to helpachieve a firmer basis for security and co-operation among all CSCE partici-pating States, the CSCE would benefit from clearer administrative structuresand a well defined operational framework.
3. The Ministers were encouraged by the fact that the Governments hostingthe CSCE Secretariat, the Conflict Prevention Centre (CPC) and the Officefor Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR) have taken stepsunder their laws to confer upon these institutions and CSCE personnel aswell as representatives of the CSCE participating States treatment compa-rable to that accorded to the United Nations and its personnel and to therepresentatives to it.
4. The Ministers noted the expanded operations within CSCE participatingStates of CSCE institutions and their personnel and of CSCE missions andthe importance that all participating States provide for those institutions andindividuals appropriate treatment.
5. The Ministers agreed on the usefulness of legal capacity being granted tothe CSCE institutions in the territories of all the CSCE participating States,in particular the capacity to contract, to acquire and dispose of movable andimmovable property, and to institute and participate in legal proceedings.
6. The Ministers further agreed that it was appropriate that certain privilegesand immunities be granted to the CSCE institutions and their officers andstaffs, as well as to the Secretary General of the CSCE and the High Com-missioner on National Minorities and their staffs, members of CSCE mis-sions and the representatives of the participating States to the extent neces-sary to the exercise of their duties.
7. In most participating States, however, the competence to make rules con-cerning the legal status of the CSCE institutions and privileges and immuni-ties rests with the legislature.
8. In view of these considerations and in order to assist in harmonizing therules to be applied, the Ministers adopted the provisions set out in Annex 1.
29 They recommend that participating States implement these provisions, sub-ject to their constitutional and related requirements.
The participating States will inform the Secretary General of the CSCE ofthe steps taken in this respect no later than 31 December 1994.
9. The Ministers agreed that the present decision supersedes paragraph 1.1.(Legal Basis) of Recommendations of the ad hoc Group of Experts of theparticipating States on administrative, financial and personnel arrangementsfor the CSCE institutional structures created by the Paris Summit, adoptedby the Committee of Senior Officials on 29 January 1991 (documentCSCE/HB/Dec.l), and that it does not apply to other undertakings with re-spect to privileges and immunities made within the framework of the CSCE.
It is understood, however, that this decision does not affect the treatmentconferred upon the CSCE institutions referred to in paragraph 3 above, tothe CSCE personnel as well as to the representatives of the CSCE participa-ting States by legislation or administrative measures taken by the host Statesin accordance with the above decision adopted by the Committee of SeniorOfficials (document CSCE/HB/Dec.l).
LEGAL CAPACITY OF THE CSCE INSTITUTIONS
1. The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-tive and related requirements, confer such legal capacity as is necessary forthe exercise of their functions, and in particular the capacity to contract, toacquire and dispose of movable and immovable property, and to instituteand participate in legal proceedings, on the following CSCE institutions:
- The CSCE Secretariat,
- The Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR),
- Any other CSCE institution determined by the CSCE Council.
PRIVILEGES AND IMMUNITIES
General
2. The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-tive and related requirements, confer the privileges and immunities as setout in paragraphs 4-16 below.
3. Privileges and immunities will be accorded to the CSCE institutions in theinterests of those institutions. Immunity may be waived by the Secretary Ge-neral of the CSCE in consultation with the Chairman-in-Office.
Privileges and immunities will be accorded to individuals not for the perso-nal benefit of the individuals concerned, but in order to safeguard the inde-pendent exercise of their functions. Immunity will be waived in any casewhere the immunity would impede the course of justice and can be waived
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
without prejudice to the purpose for which the immunity is accorded. Deci-sion to waive immunity will be taken:
- with respect to officers and staff of the CSCE institutions and to mem-bers of CSCE missions, by the Secretary General of the CSCE in consulta-tion with the Chairman-in-Office;
- with respect to the Secretary General and the High Commissioner onNational Minorities, by the Chairman-in-Office.
The Government concerned may waive immunity with respect to its repre-sentatives.
CSCE Institutions
4. The CSCE institutions, their property and assets, wherever located andby whomsoever held, will enjoy the same immunity from legal process as isenjoyed by foreign States.
5. The premises of the CSCE institutions will be inviolable. The propertyand assets of the CSCE institutions, wherever located and by whomsoeverheld, will be immune from search, requisition, confiscation and expropria-tion.
6. The archives of the CSCE institutions will be inviolable.
7. Without being restricted by financial Controls, regulations or moratoria ofany kind:
(a) the CSCE institutions will be able to hold funds and keep amountsin all currencies to the extent necessary for the exercise of operationscorresponding to their objectives;
(b) the CSCE institutions will be free to transfer their funds or currencyfrom one country to another or within any country and to convert anycurrency held by them into another currency.
8. The CSCE institutions, their assets, income and other property will be:
(a) exempt from all direct taxes; it being understood, however, that theCSCE institutions will not claim exemption from taxes which are, infact, no more than charges for public utility services;
(b) exempt from customs duties on import and exports in respect of artic-les imported or exported by the CSCE institutions for their officialuse; it being understood, however, that artides imported under suchexemption will not be sold in the country into which they were impor-ted except under conditions agreed with the Government of thatcountry.
9. Where goods or services of substantial value necessary for the exercise ofthe official activities of the CSCE institutions are made or used, and whenthe price of such goods and services includes taxes or duties, the State thathas levied taxes or duties will grant exemption or provide reimbursement ofthe amount of duty or tax.
10. The CSCE institutions will enjoy for their official Communications thesame treatment as that accorded to diplomatic missions.
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
31 Permanent Missions of the participating States
11. Participating States in whose territory permanent missions to the CSCEare located will accord diplomatic privileges and immunities in conformitywith the Vienna Convention on Diplomatic Relations of 1961 to those mis-sions and their members.
Representatives of participating States
12. Representatives of participating States attending CSCE meetings or ta-king part in the work of the CSCE institutions will, while exercising theirfunctions and during their journey to and from the place of meeting, enjoythe following privileges and immunities:
(a) immunity from legal process relating to acts performed by them intheir official capacity;
(b) inviolability for all papers and documents;
(c) exemption in respect of themselves and their spouses from immigra-tion restrictions and aliens registration as accorded to diplomaticagents of foreign States;
(d) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded todiplomatic agents of foreign States;
(e) the same immunities and facilities in respect of their personal baggageas are accorded to diplomatic agents of foreign States.
The provisions of this paragraph will not apply as between a representativeand the State of which he or she is or has been the representative.
In this paragraph the expression ”representative” means all delegates, de-puty delegates, advisers, technical experts and secretaries of delegations.
CSCE Officials
13. CSCE officials will enjoy the following privileges and immunities:
(a) immunity from legal process, in respect of acts, including words writ-ten and spöken, performed by them in their official capacity;
(b) exemption from national service obligations;
(c) exemption in respect of themselves and their spouses and relatives de-pendent on them from immigration restrictions and aliens registrationas accorded to diplomatic agents of foreign States;
(d) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded tothe officials of comparable ranks forming part of diplomatic missionsto the Government concerned;
(e) the same repatriation facilities in time of international crisis in respectof themselves and their spouses and relatives dependent on them asdiplomatic envoys;
(f) the right to import free of duty their furniture and effects at the timeof first taking up their post in the country in question and to export thesame free of duty when they leave their post.
No participating State will be obliged to accord the privileges and immuni-ties referred to under items (b)-(f) above to its own nationals or to perma-nent residents of that State.
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
32 The question of exemption from income tax for CSCE officials is not cove-red by this paragraph.
In this paragraph the term ”CSCE officials” means the Secretary General,the High Commissioner on National Minorities and persons holding posi-tions determined by the appropriate CSCE decision-making body or desig-nated by it.
14. The employees of the CSCE institutions will be exempt from the socialsecurity regulations of the host State provided that they are subject to thesocial security law of their home State, or participate in a voluntary insurancescheme with adequate benefits.
Provided that the employees of the CSCE institutions are covered by asocial security scheme of the CSCE institutions, or by a scheme to which theCSCE institution adheres, providing adequate benefits, they will be exemptfrom compulsory national security schemes.
Members of CSCE Missions
15. Members of CSCE missions, established by the CSCE decision-makingbodies, as well as personal representatives of the Chairman-in-Office, willenjoy the following privileges and immunities while performing their dutiesfor the CSCE:
(a) immunity from personal arrest or detention;
(b) immunity from legal process, even after the termination of their mis-sion, in respect of acts, including words spöken or written, performedby them in the exercise of their functions;
(c) inviolability for all papers and documents;
(d) the right to use codes and to receive papers or correspondence by cou-rier or in sealed bags, which will have the same immunities and privile-ges as diplomatic couriers and bags;
(e) the same exemption from all measures restricting immigration andfrom aliens registration formalities as are accorded to diplomaticagents of foreign States;
(f) the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded todiplomatic agents of foreign States;
(g) the same immunities and facilities in respect of their personal baggageas are accorded to diplomatic agents;
(h) the same repatriation facilities in time of international crises as diplo-matic agents;
(i) the right to use specific symbols or flags on their premises and vehicles.Equipment used by the CSCE missions to accomplish their mandate shall
enjoy the same treatment as provided for in paragraphs 4, 5, 8 and 9.
16. Members of other missions under the auspices of the CSCE than thosementioned in paragraph 15 will, while performing their duties for the CSCE,enjoy the privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (b), (c), (e)and (f). The Chairman-in-Office may request that these members be grantedthe privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (a), (d), (g), (h)and (i) in situations where such members may encounter specific diffieulties.
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
33 CSCE IDENTITY CARD
17. The CSCE may issue a CSCE Identity Card to persons on official dutytravel for the CSCE. The document, which will not substitute for ordinarytravel documents, will be issued in accordance with the form set out in An-nex A and will entitle the bearer to the treatment specified herein.
18. Applications for visas (where required) from the holders of CSCE Iden-tity Cards will be dealt with as speedily as possible.
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
34 Name:
Surname:
Date of Birth:
National of:
Holder of passport/diplomatic passport no. ... , issued on ... by ...
It is hereby certified that the person named in the present document is onofficial business of the Conference on Security and Co-operation in Europé(”CSCE”) during the period from .... to .... in the following CSCEparticipating State(s)........................................
The CSCE hereby requests all whom it may concern that the person namedherein
- be allowed to pass without delay or hindrance,
- in case of need be accorded all necessary lawful assistance and protec-tion.
This document does not replace travel documents that may be required forentry or exit.
Issued in.......on .......by ...... (relevant CSCE authority)
Signature:
Title:
Note: The document will be issued in the six official CSCE languages. It willalso contain a translation into the language or languages of the country orcountries which the holder of the document will visit as well as a translationinto the language or languages used by those military or police forces whichmight be present in the area of the duty travel.
Bilaga 1
CSCE/4-C/Dec. 2
Annex 1
Annex A
35 I denna promemoria behandlas de åtgärder som bör vidtas med anledningav ett beslut i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samarbetei Europa (ESK) i Rom den 1 december 1993 om rättskapacitet och immuni-tet och privilegier inom ESK (i promemorian kallat Rombeslutet). Av beslu-tet framgår att samtliga ESK-stater åtar sig att vidta åtgärder i enlighet medsina respektive konstitutionella krav för att tillerkänna vissa institutionerinom ESK rättskapacitet. Dessutom skall bl.a. institutionerna, deras tjänste-män, staternas representanter vid ESK:s möten samt medlemmar av missio-ner som skickats ut av ESK, ges immunitet och privilegier i deltagarstaterna.
För att Sverige skall kunna uppfylla dessa åtaganden krävs viss lagstift-ning. I denna promemoria föreslås dels att en särskild lag införs som tiller-känner institutioner inom ESK rättskapacitet, dels att en ändring görs i lagen(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att tillgodose beslutetskrav i detta hänseende.
Bilaga 2
36 Prop. 1993/94:192
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs följande.
Institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),som enligt beslut av konferensens ministerråd skall tillerkännas rättskapaci-tet i ESK:s deltagarstater, skall i Sverige ges rättskapacitet motsvarande densom gäller för Förenta nationernas fackorgan.
Regeringen skall tillkännage vilka institutioner som avses i denna lag.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns ilagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
37 Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2b§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2§b
De institutioner inom Konferensenom säkerhet och samarbete i Europa(ESK) som konferensens ministerrådbestämmer, främmande staters per-manenta delegationer vid ESK ochderas medlemmar, staternas repre-sentanter i ESK, tjänstemän vidovannämnda institutioner samt per-soner på officiellt uppdrag av ESKeller som utövar uppdrag som per-sonliga representanter för ESK:sordförandeskap, samt den egendomsom som utnyttjas på officiellt upp-drag åtnjuter den immunitet och deprivilegier som anges i paragraferna3-16 i bilagan till ESK:s minister-råds beslut i ämnet den 1 december1993.
Ministerrådets beslutskall publice-ras i Sveriges internationella överens-kommelser och skall i de delar somföljer av första stycket gälla somsvensk lag.
Regeringen skall tillkännage vilkainstitutioner som avses i förstastycket.
Föreskrifter om rättskapacitet förESK:s institutioner finns i lagen(1994:000) om rättskapacitet för in-stitutioner inom Konferensen om sä-kerhet och samarbete i Europa(ESK).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Lagen omtryckt 1987:341.
38 Följande remissinstanser har anmodats avge yttrande: Hovrätten för VästraSverige, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Riks-polisstyrelsen, Nedrustnings- och folkrättsdelegationen, Försvarsmaktensorganisationsmyndighet, Militärhögskolan, Försvarets forskningsanstalt,Generaltullstyrelsen, Skattemyndigheten i Stockholms län, Universitetet iUppsala, Universitetet i Göteborg och Statens invandrarverk.
Följande remissinstanser har beretts tillfälle att avge yttrande: Stockholmshandelskammare, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut(SIPRI), Sveriges advokatsamfund, Svenska freds- och skiljedomsföre-ningen, Svenska röda korset och Utrikespolitiska institutet.
Hovrätten för Västra Sverige, som anför att lagstiftningsärendet har en sådankaraktär att hovrätten endast gör en lagteknisk granskning, ifrågasätter ominte den föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslutande-rätt i strid med 10 kap. 5 § regeringsformen (RF). Hovrätten anför att enligt10 kap. 5 § RF kan beslutanderätt som grundar sig på RF i begränsad omfatt-ning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, tillvilken riket är eller skall bli anslutet. ESK utgör inte en sådan organisation.
Riksåklagaren (RÅ) har ingen erinran mot förslagen i materiellt hän-seende. Beträffande utformningen av lagen om rättskapacitet för institutio-ner inom ESK anför han att de aktuella institutionerna i Sverige skall gesrättskapacitet som motsvarar den som gäller för Förenta nationernas fackor-gan, men i lagtexten ges ingen ledning angående vad denna rättskapacitetomfattar, vilket däremot framgår av specialmotiveringen. Enligt RÅ skullelagen vinna i tydlighet genom att det i denna direkt anges vilken rättskapaci-tet som avses. Han anser det opåkallat att behöva gå via förarbetena för attutröna vad rättskapaciteten innefattar. Vidare inger den valda lösningen en-ligt RÅ betänkligheter i ett annat avseende. Ändringar kan tänkas före-komma i FN-konventionen och också i den praxis som utbildas på området.Sådana ändringar skulle komma att direkt påverka innehållet i lagen angå-ende ESK, vilket han inte finner tillfredsställande. Sammanfattningsvis an-ser RÅ att rättskapaciteten skulle kunna anges antingen direkt i lagtexteneller möjligen genom en hänvisning till paragraf 1 bilagan till ESK:s minis-terråds beslut. Detta skulle dessutom enligt RÅ överensstämma med denlösning som valts i förslaget till ändring i 1976 års lag.
Nedrustnings- och folkrättsdelegationen tillstyrker förslaget till lag omrättskapacitet och delar promemorians uppfattning att det är lämpligast attinte specifikt i lagen ange vilka institutioner som avses, utan låta regeringenefter framtida beslut i ESK:s ministerråd tillkännage detta.
Uppsala universitet anför att det måhända framstår som märkligt att insti-tutioner inom ramen för en konferens, som ännu inte kommit att betraktassom ett fullödigt folkrättssubjekt, nu i Sverige skall betraktas som fullödiga
Prop, 1993/94:192
Bilaga 4
folkrättssubjekt. Enligt lagförslaget skall ESK-institutionerna tillerkännasrättskapacitet motsvarande den som gäller för FN:s fackorgan, dvs. organsom otvetydigt har status av folkrättssubjekt. Universitetet påpekar ocksåatt denna förmånliga behandling f.n. inte skall gälla ESK-centret i Wien, vil-ket inte förklaras i promemorian. Tanken att de föreslagna institutionernaskall ges rättskapacitet i Sverige bör enligt universitetet - trots den osäkrafolkrättssubjektiviteten - bejakas. Sveriges och andra ESK-staters praxis iform av genomförande av ministerrådets beslut (Rombeslutet) kommer en-ligt universitetet antagligen att generera en faktisk folkrättssubjektivitet förESK och dess institutioner. Att ministerrådets beslut inte är av formellt juri-diskt bindande karaktär bör enligt universitetet inte föranleda någon tvek-samhet beträffande förslaget att Sverige genom lagstiftning lever upp tilldenna rekommendation.
Immunitet och privilegier
Hovrätten för Västra Sverige finner formuleringen av andra stycket i denföreslagna 2b § mindre lyckad och föreslår i stället följande lydelse: ”Minis-terrådets beslut av den 1 december 1993 skall publiceras i Sveriges interna-tionella överenskommelser och skall i de delar som anges i paragraferna3 -16 i dess bilaga gälla som svensk lag”.
Också Kammarrätten i Stockholm har invändningar mot formuleringen avlagrummet och anser att detta bör omformuleras, förslagsvis på följandesätt. ”Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges internationella över-enskommelser och skall beträffande paragraferna 3-16 i nämnda bilaga gällasom svensk lag.”
Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) har ingen erinran mot demateriella förslagen till ändring i lagen. Däremot anser inte FMO att denföreslagna lydelsen av 2 b § fyller de krav som kan ställas på så ingripandelagregler som immunitet och privilegier för aktuell personkategori genom atthänvisa till ett antal paragrafer i en bilaga till ESK:s ministerråds beslut iämnet, särskilt som ett beslut i ministerrådet inte är att anse som en folkrätts-lig överenskommelse. FMO förordar därför att en annan lagteknisk lösning,t.ex. i form av en särskild bilaga till privilegielagen, väljs för att uppnå detönskvärda resultatet.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) bejakar behovet att företrädare förESK erhåller samma immunitet m.m. som andra diplomatiska tjänstemän.FOA påpekar att utredningen väcker en fråga som inte besvaras, nämligenom militärer som deltar i av ESK sanktionerad fredsbevarande verksamhetenligt Helsingforsdokumentet skall anses omfattas av immunitetsbestäm-melserna. FOA anser att det torde stå klart av den föreslagna texten att im-munitetsreglerna skall gälla även för militära s.k. fact finders, monitorer el-ler liknande men att frågan huruvida detta gäller även militärer som uppträ-der i reguljärt organiserade förband inte berörs. FOA anför vidare att be-stämmelserna i Helsingforsdokumentet innehåller ett antal rekvisit för ESK-beslut om fredsbevarande insatser, bl.a. att parterna till konflikten är över-ens om den fredsbevarande insatsen och att MoU undertecknas. Dessa för-hållanden skulle kunna tolkas så att immunitetsreglerna även skulle omfatta
Bilaga 4
soldater som deltar i en av ESK sanktionerad fredsbevarande operation.Denna fråga bör enligt FOA möjligen bli föremål för ytterligare övervägan-den.
Generaltullstyrelsen (GTS) anför att de institutioner/personer som skallkomma i åtnjutande av tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) om tullfrihetm.m. måste klart framgå av lagtexten. GTS anför vidare att det i 1976 årslag sedan tidigare finns föreskrifter om bl.a. främmande stats observatörer,inspektörer och medlemmar av en utvärderingsgrupp som utövar uppdragsom avses i Wiendokumentet den 4 mars 1992 om förtroende- och säkerhets-skapande åtgärder i Europa samt deras familjemedlemmar. Dessa katego-rier skall enligt 2a § åtnjuta den immunitet och de privilegier som enligt 2§tillkommer diplomatiska företrädare och deras familjer. Biträdande perso-nal till dessa grupper skall också åtnjuta samma immunitet och privilegier.Den i departementspromemorian föreslagna 2b § föreskriver att den immu-nitet och de privilegier som anges i paragraferna 3-16 i bilagan till ESK:sministerråds beslut den 1 december 1993 (Rombeslutet) skall åtnjutas avbl.a. ESK:s institutioner, de permanenta delegationerna och deras familje-medlemmar, staternas representanter, tjänstemän, personer på officiellauppdrag etc. GTS anser att det ligger i sakens natur att det kan vara svårtatt göra gränsdragningen mellan de fall som avses i 2 a § och 2 b § så klar ochentydig som vore önskvärt. GTS har dock inte funnit skäl till erinran motdet föreslagna lagrummet.
Riksskatteverket (RSV) anför beträffande hänvisningen i 2b § till paragra-ferna 3-16 i bilagan till ESK:s ministerråds beslut i ämnet den 1 december1993 att främst paragraferna 8 punkten a) och 9 är av intresse för skatteför-valtningen. Enligt 8 § a) skall ESK:s institutioner, deras tillgångar, inkomsteroch annan egendom vara befriade från alla direkta skatter. Dock skall di-rekta skatter som i realiteten endast utgör ersättning för samhällsservice inteomfattas av befrielsen. Begreppet direkt skatt torde emellertid för svenskdel inte innefatta skatter som i praktiken är avgifter för offentliga tjänster.Den angivna undantagsregeln torde därmed inte bli aktuell i Sverige. RSVanför vidare att enligt 9 § varor och tjänster som behövs för en ESK-institu-tions officiella verksamhet befrias från de eventuella skatter eller avgifter iverksamhetslandet som ingår i priset. Det kan för svensk del bli aktuellt attbefria från mervärdeskatt och punktskatt. Som framgår av 1 § i 1976 års laggäller bestämmelserna i denna lag utan hinder av bestämmelser i andra för-fattningar. RSV anför att befrielse således i förekommande fall kan medde-las direkt med stöd av den föreslagna nya lydelsen av 1976 års lag.
Också Skattemyndigheten i Stockholms län anför att det är paragraferna8 a och 9 i bilagan till Rombeslutet som berör skatteförvaltningen. Skatte-myndigheten har inga erinringar mot förslaget som man konstaterar är iöverensstämmelse med 1947 års konvention rörande immunitet och privile-gier för FN:s fackorgan. Utöver vad som anförts av RSV anför skattemyn-digheten bl.a. följande. Då Rombeslutet inte omfattar frågan om skattefri-het för inkomster från verksamhet i ESK kommer intern svensk skattelag-stiftning och i förekommande fall internationella dubbelbeskattningsavtalatt tillämpas på sedvanligt vis för de svenska medborgare som arbetar somrepresentanter, ESK-tjänstemän eller som medlem i ESK-mission i Sverige
Bilaga 4
eller utomlands. I nuvarande 76 a § lagen (1968:430) om mervärdeskatt stad-gas uttryckligen att utländsk beskickning, diplomatisk personal eller interna-tionell organisation kan medges återbetalning av mervärdeskatt som erlagtsvid förvärv av vara eller tjänst. Bestämmelsen kompletteras av förordningen(1978:833) om mervärdeskatt i vissa fall. 1 förordningen stadgas att återbe-talning av mervärdeskatt kan ske till utländsk beskickning eller lönat konsu-lat i Sverige eller sådan internationell organisation som avses i 1976 års lag.Den nuvarande mervärdeskattelagen skall enligt förslag i propositionen1993/94:99 från och med den 1 juli 1994 ersättas av en ny mervärdeskattelag.Den nya lagen träder således i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarnai 1976 års lag. De senare ändringarna torde enligt skattemyndighetens me-ning inte kräva att någon närmare specificering görs av vilka som har rätt tillåterbetalning av mervärdeskatt.
Uppsala universitet anför att det är uppenbart att de tänkta ESK-privile-gierna inte kan insorteras under 4 § i 1976 års lag, eftersom denna bestäm-melse laborerar med folkrättslig bundenhet som en förutsättning för privile-gierna i fråga. Den föreslagna 2b § faller emellertid enligt universitetet välin i det enumerativa system som lagens inledande bestämmelser uppställer.Enligt den nya paragrafens andra stycke skall ministerrådets beslut, där rå-det ”rekommenderar” ESK-staterna att införa erforderliga privilegie- ochimmunitetsbestämmelser, publiceras i Sveriges internationella överenskom-melser (SÖ). Detta synes enligt universitetet inte förenligt med ordalydelseni förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internationella över-enskommelser, eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommel-serna eller besluten är folkrättsligt bindande för Sverige. Enligt motiven tillförordningen utgör dess 3 § snarast hinder för publicering av beslut av enbartrekommenderande natur. Mot den bakgrunden hade man enligt universi-tetet förväntat sig att departementspromemorian även skulle överväga beho-vet av en ändring i SÖ-förordningen.
Bilaga 4
42 Härigenom föreskrivs följande.
De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa(ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sigskyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.
Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns ilagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Bilaga 5
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
43 Bilaga Prop. 1993/94:192
De institutioner som avses i denna lag är:
1. ESK-sekretariatet.
2. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter(ODIHR).
44 Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:661) om immunitet och privilegieri vissa fall1 skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.
2b§
Sådan immunitet och sådana privi-legier som anges i punkterna 3-16 ibilagan till ministerrådets inom Kon-ferensen om säkerhet och samarbetei Europa (ESK) beslut i ämnet den 1december 1993 skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK somanges i bilaga till lagen (1994:000)om rättslig ställning för institutionerinom Konferensen om säkerhet ochsamarbete i Europa,
2. främmande staters permanentadelegationer vid ESK och deras med-lemmar,
3. staternas representanter vid mö-ten med ESK,
4. tjänstemän vid de institutionersom anges under 1,
5. personer på fältuppdrag förESK eller som utövar uppdrag sompersonliga representanter för ESK:sordförandeskap, samt
6. den egendom som utnyttjas påfaltuppdrag.
Ministerrådets beslut skall publice-ras i Sveriges internationella överens-kommelser och skall i de delar somanges i punkterna 3-16 i nämnda bi-laga gälla som svensk lag.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
1 Lagen omtryckt 1987:341
Bilaga 5
45 Prop. 1993/94:192
Bilaga 6
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Utrikesdepartementet) har rege-ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om rättsligställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbeteinom Europa (ESK) samt till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni-tet och privilegier i vissa fall.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn LisbethPetersson.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Det förstnämnda förslaget lämnas utan erinran.
I lagen om immunitet och privilegier i vissa fall förordar Lagrådet att 2b §får följande lydelse.
”Sådan immunitet och sådana privilegier, som följer av punkterna 3- 16 ibilagan till det av ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samar-bete i Europa (ESK) den 1 december 1993 fattade beslutet om rättskapacitetsamt immunitet och privilegier, skall åtnjutas av
1. de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen (1994:000) omrättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samar-bete i Europa (ESK),
2. de permanenta delegationer, de personer och den egendom som angesi de nämnda punkterna i bilagan till ministerrådets beslut, tjänstemän dockendast om de är tjänstemän vid de institutioner som anges i bilagan till dennyssnämnda lagen. Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges interna-tionella överenskommelser”.
46 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren,Unckel, P Westerberg
Föredragande: statsrådet af Ugglas
Regeringen beslutar proposition 1993/94:192 Rättslig ställning för institu-tioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa samt immuni-tet och privilegier.
gotab 46205, Stockholm 1994