Sveriges anslutning till

Regeringens proposition 1994/95:35

Sveriges anslutmng till '"P-

1 C\C\A /C\ ÄT

Världshandelsorganisationen m.m. iyy4/y3:33

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Mats Hellström (Uttikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste multilaterala handelsförhandlingama inom ramen för Allmänna mil- och handelsavtelet (GATT), den s.k. Uraguayrandan, avslutedes i december 1993, efter mer än sju års förhandlingar. Förhandlingama resulterade bl.a. i ett avtol om upprättande av Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO), vilket inbegriper ett stort antol avtel och överenskommelser på de olika områden som omfattote av förhandlingama. WTO skall utgöra en institutionell ram för detta samlade multilaterala regelverk, vilket med några undantog bettaktes som en odelbar enhet. Avtolet och slutekten undertecknades vid ett ministermöte i Manakech, Marocko, den 15 april 1994. Vidare har särskilda undertecknanden skett av vissa i avtolet ingående överenskommelser, nämligen avtelet om offentiig upphandling, det internationella mejerivaraavtelet och det internationella nötköttsavtelet. Avsikten är att det samlade regelverket, med några undantog, skall ttäda i kraft den 1 januari 1995.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtelet om upprättonde av Världshandelsorganisationen med de till avtelet knutoa handelsavtelen samt slutakten innefattande resultoten av Uruguay rundan. Genomförandet av förhandlingsresultotet för svenskt vidkommande föranleder vissa ändringar eller kompletteringar av svensk lagstiftning. I ett par fall, offentiig upphandling och handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trade related aspecte of intellecmal property righte, TRIPs), behöver sådana lagändringar inte ttäda i kraft fönän den 1 januari 1996. Regeringen avser att i annat sammanhang lägga förslag till riksdagen om sådan lagstiftning som kan behövas på dessa områden.

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

Genomförandet av resulteten för svensk del kommer på ett avgörande Prop. 1994/95:35 sätt att påverkas av ett evenmellt svenskt medlemskap i Europeiska Unionen.

De områden som förhandlingama i Uraguayrandan omfattet ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige blir medlem av EU blir det därför inte akmellt att nationellt genomföra förhandlingsresulteten, annat än i vissa begränsade avseenden. Vid ett negativt utelag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser regeringen art återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som krävs för att särskilt resultetet av mllförhandlingaraa skall kunna träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som överenskommite.

Prop. 1994/95:35 Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994

Närvarande: steteministem Carlsson.ordförande, och steteråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallsttöm, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundsttöm, Lindh, Johansson

Föredragande: stoterådet Hellsttöm

Regeringen beslutor propositionen 1994/95:35 Sveriges anslutoing till Världshandelsorganisationen m.m.

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:35

1 Förslag till riksdagsbeslut................................ 6

2 Ärendet och dess beredning m.m...................... 7

2.1 Inledning.............................................. 7

2.2 Propositionens disposition ..................... 8

3 Avtolet om upprättande av Världshandelsorganisationen

m.m............................................................ 9

4 Allmänna överväganden .............................. 12

5 Närmare om förhandlingsresultotet i Uraguay-randan 18

5.1 Världshandelsorganisationen (WTO)........... 18

5.2 GATT 1994 och förändringar i GATT........... 22

5.3 Marrakechprotokollet till GATT 1994. Förhandlingarna om marknadstillträde för industtivaror......................................... 25

5.4 Avtolet om tillämpning av sanitära och fytosanilära åtgärder (Sanitery and Phytosanitery Measures, SPS).................. 30

5.5 Avtelet om Jordbrak................................ 32

5.6 Avtolet om textil och konfektion (TEKO) .. 37

5.7 Avtolet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT) 39

5.8 Avtolet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures, TRIMs) ............................... 41

5.9...................................................... Avtelet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning) ................................... 43

5.10 Avtelet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (mllvärdeberäkning) .......................................................... 45

5.11 Avtolet om kontroll före skeppning (Preshipment Inspection, PSI) .......................................................... 47

5.12 Avtolet om ursprangsregler...................... . 49

5.13 Avtelet om importiicensförfaranden............ 51

5.14 Avtelet om subventioner och utjämningsåtgärder .... 52

5.15 Avtelet om skyddsåtgärder .................... 55

5.16 Allmänna tjänstehandelsavtolet (General Agreement

on Trade in Services, GATS).................... 57

5.17 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trade-Related Aspects of Intellecmal Property Righte, TRIPs) 64

5.18 Överenskommelsen om regler och förferanden för tvistlösning 70

5.19 Avtolet om handelspolitisk granskning (Trade Policy Review Mechanism, TPRM).......................................................... 72

5.20 Plurilaterala handelsavtol ................. . 74 Prop. 1994/95:35

5.20.1 Avtolet om offentiig upphandling. . 74

5.20.2 Intemationella mejerivaraavtelet och interaationella nöticötteavtolet .......................... . 77

5.20.3.......................................... Avtolet om handel med civila flygplan........................................ 78

5.21 Ministerbeslut .................................... . 79

Bilaga 1 Allmän redogörelse för förhandlingama

i Uraguayrandan.................................... 81

1. Bakgrand och förhandlingsförlopp

2. Nordiskt samarbete i Uraguayrandan

3. U-ländema i Uraguayrandan

4. Miljöaspekter i Uraguayrandan

Bilaga 2 Sammanstollning av remissytttanden..... 104

Bilaga 3 Svenska milmedgivanden i Uraguayrandan avseende jordbraks- och industrivaror samt övriga medgivanden för Jordbraksvaror (bindningsliste)................ 112

Bilaga 4 Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt svenska milmedgivanden i Uraguayrandan 411

Bilaga 5 Tjänstehandel - listo över särskilda åteganden som gjorte av Sverige i tjänsteförhandlingarna (bindningsliste) . . 420

Bilaga 6 Medgivanden av betydelse för svensk tjänsteexport samt svenska medgivanden beträffande tjänstehandel . . . 458

Bilaga 7' Resultotet av Uraguayrandan - samtiiga avtolstexter i engelsk version jämte svensk översätming

'Bilaga 7 är intagen i del B och C

Prop. 1994/95:35

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner avtelet om upprättende av Världshandelsorganisationen med de till detto avtol i bilagan lA fogade multilaterala varahandelsavtolen, det i bilagan IB fogade Allmänna tjänstehandelsavtolet, det i bilagan IC fogade avtolet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilagan 2 fogade avtolet om regler och förfaranden för tvistiösning samt det i bilagan 3 fogade avtolet om handelspolitisk granskning. Jämte slutekten innefattonde resulteten av Uraguayrandan.

2. godkänner avtelet om offentlig upphandling, det intemationella mejerivaraavtelet och det internationella nötkötteavtolet i bilagan 4 till avtelet om upprättonde av Världshandelsorganisationen.

2 Ärendet och dess beredning m.m. Prop. 1994/95:35

2.1 Inledning

De multilaterala handelsförhandlingama inom ramen för Allmänna mll-och handelsavtelet (GATT) i den s.k. Uraguayrandan avslutedes i december 1993 och undertecknades under högtidliga former vid ett ministermöte i Manakech, Marocko, den 15 april 1994. Förhandlingama inleddes vid ett ministermöte i Punte del Este i Uraguay i september 1986. Vid dette tillfälle antogs en ministerdeklaration, den s.k. Punte del Este-deklarationen, som festiade målsättningar och riktlinjer för förhandlingarna. Förhandlingama har därefter allmänt omtolate under benämningen Uraguayrandan.

Vid ministermötet i Manakech den 15 april 1994 undertecknades avtolet om upprättonde av Världshandelsorganisationen, benänmt WTO-avtolet, och slutokten till avtolet av flertolet deltogande länder Däratöver undertecknade vissa länder de s.k. plurilaterala avtolen om offentiig upphandling, mejerivaror och nötkött. Ytterligare länder har därefter skrivit på avtolen. För svensk del har undertecknandena av avtolen och slutokten skett med förbehåll för riksdagens godkännande.

Den förhandlingsranda som nu slutförte - den åttonde i GATT:s historia - är den mest omfattande som någonsin genomförte inom GATT. Sverige har genomgående deltogit aktivt i förhandlingama och var även en av de pådrivande kraftema för att förhandlingarna skulle komma till stånd. Det svenska engagemanget i förhandlingama har krävt omfettonde förberedelser och utredningsarbete. En särskild beredningsgrapp för förhandlingarna tillsattes år 1986. I beredningsgrappen har underlag för svenska stollningstoganden i förhandlingama kontinuerligt utorbetete och förankrate under förhandlingarnas gång. I grappen, som under ledning av Utrikesdepartementete handelsavdelning har verkat fram till förhandlingarnas slutförande, har ingått förettädare för Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Jordbraksdepartementet, Näringsdepartementet, Miljödepartementet, Kommunikationsdepartementet, Kulmrdepartementet, Arbetemarknadsdepartementet, Kommerskollegium, Generalmllstyrelsen, Jordbraksverket, Sjöfartsverket och den svenska delegationen i Geneve.

Utöver beredningsgrappen har också fUnnite en referensgrapp för förhandlingarna bestoende av stotesekreterama i berörda departement, chefer för vissa underlydande verk och myndigheter samt förettädare på hög nivå för fackliga organisationer och näringslivsorganisationer.

Kommerskollegium har från förberedelsefesen och fortlöpande under förhandlingamas gång genomfört ett mycket stort antol uttedningar. Kollegiete utredningar har gällt grandläggande kartläggningar av svenska förhandlingsintressen och uppföljande uttedningar allt eftersom förhandlingarna fortskridit. Kollegiete uttedningsverksamhet har bedrivite i nära samråd med näringslivet och dess organisationer, feckliga organisationer och den akademiska världen. Detto har bl.a. skett inom ramen för ett antol kontektgrapper som knutite till kollegiet.

Efter det att förhandlingama avslutote har Kommerskollegium efter '

remiss avgett yttrande angående konsekvenserna av förhandlingsresultetet Prop. 1994/95:35 för svensk del. Kollegiet har därvid inhämtet synpunkter från Industriförbundet, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Jernkontoret, Kemikontoret, Läkemedelsindustriföreningen, Skogsindusttiema, TEKO-industrierna, Sveriges verkstedsindustrier, Lantbrakaraas riksförbund. Tjänsteförbundet, Grossistförbundet svensk handel, TextiUmportörema, ICC:s svenska nationalkommitté, Stockholms handelskammare, Exportrådet, Sveriges konsumenttåd. Exportkreditnämnden, Generalmllstyrelsen, Konkunensverket, Konsumentverket, Nämnden för offentiig upphandling. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent-och registteringsverket, Riksrevisionsverket, Stendardiseringskom-missionen, Stetens jordbraksverk, Stotens namrvårdsverk, Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC), Telestyrelsen, en akademisk referensgrapp samt slutligen från Svenska namrskyddsföreningen.

Kommerskollegium har däratöver också gjort en kompletterande utvärdering av förhandlingsresultotet (rapport 1994:1 från Kommerskollegium), vilken legat till grand för ett av kollegiet tillsammans med Stiftelsen Näringsliv och Samhälle (SNS) organiserat seminarium om utfallet av Uraguayrandan, vilket riktode sig till företrädare för riksdag, departement, myndigheter och företog.

Utöver kollegiete insateer har Generalmllstyrelsen efter remiss inkommit med ett kompletterande yttrande angående genomförandet av resultetet av mllförhandlingaraa för svensk del.

Genom Justitiedepartementete försorg har företegite en hearing angående genomförandet för svensk del av TRIPs-avtolet.

2.2 Propositionens disposition

Propositionen är indelad i tre delar. Den första delen (del A) redovisar regeringens allmänna överväganden och motivering till varför Sverige bör ansluto sig till Världshandelsorganisationen. I denna del redogörs också närmare för resultotet på de olika förhandlingsområdena i Uraguayrandan. Del A innehåller däratöver bilagorna 1-6. I bilaga 1 lämnas en översiktlig redogörelse för förhandlingsförloppet, det nordiska samarbetet i förhandlingama, resultotet för u-ländemas del och vissa miljöaspekter av förhandlingama. En sammanstellning av remissyttranden finns i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas de svenska milmedgivandena i förhandlingarna och övriga medgivanden för jordbraksvaror (den svenska bindningsliston). Bilaga 4 redogör översiktiigl för milmedgivanden i förhandlingama av betydelse för svensk export och sammanfattor Sveriges egna milmedgivanden. Bilaga 5 innehåller en listo över Sveriges särskilda åteganden i förhandlingaraa om tjänster. I bilaga 6 görs en motevarande redovisning som i bilaga 4 i fråga om medgivandena beträffande tjänstehandel.

Den andra och tredje delen (del B och C) innefatter bilaga 7 med samtiiga avtelstexter, i engelsk version och i inofficiell svensk översättning.

3 Avtalet om upprättande av Prop. 1994/95:35

Världshandelsorganisationen m.m.

Allmänna mil- och handelsavtolet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) tillkom år 1947 som ett led i återappbyggnaden av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-samarbetet deltor numera etthundratjugofyra stoter som s.k. avtolsslutonde parter. Däratöver tillämpas avtolet på s.k. de facto-basis av ett trettiotol länder. Tillsammans svarar dessa länder för omkring nittio procent av världshandeln. Sverige inttädde som avtolsslutonde part år 1950.

Inom ramen för GATT har under åren 1947-1967 genomförte sex allmänna mllförhandlingan Under åren 1973-1979 genomfördes ännu en förhandlingsomgång, den s.k. Tokyorandan. Dessa förhandlingsomgångar resulterade i betydande sänkningar av mllama och stebilitet på mllområdet. Tokyorandan resulterade utöver mllsänkningar även i en rad nya multilaterala överenskommelser som reglerar olika former av icke-toriffära åtgärder

Bl.a. mot bakgrand av ökade protektionistiska tendenser och bilaterala handelskonflikter mellan de ledande handelsnationerna, kom tenken på att inleda en ny förhandlingsranda att växa sig allt storkare under åren efter Tokyorandans avslutning. En sterkt bidragande faktor var också det intresse som USA visade för multilaterala förhandlingar i frågor som hittills varit oreglerade inom GATT, som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor. Informella förberedelser för den nya förhandlingsrandan inleddes under år 1984. Den formella förhandlingsstorten för vad som kom att allmänt kallas Uraguayrandan skedde vid ministermötet i Punto del Este i Uraguay i september 1986.

Förhandlingarna i Uraguayrandan har omfattot fler sakområden än någon av de tidigare GATT-randoma. Förhandlingaraa har haft tte övergripande mål, vilka definierate i Punto del Este-deklarationen. Dessa har varit att:

- vidareutveckla liberaliseringen av världshandeln genom mllsänkningar och genom att minska eller avskaffa icke-toriffära handelshinder,

- försterka GATT:s regelverk och utettäcka detto till områden som hittills varit föremål för omfattonde undantog, som Jordbrak, teko och vidare till nya och inom GATT hittills oreglerade områden som tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor,

- sterka GATT:s roll i utformningen av intemationell ekonomisk politik genom att befrämja strakmranpassning och genom närmare samarbete med andra internationella organisationer som Världsbanken och Internationella valutefonden.

Resultotet av förhandlingaraa innefettos i avtolet om upprättonde av Världshandelsorganisationen (WTO). WTO utgör den gemensamma institutionella ramen för det reviderade Allmänna mil- och handelsavtelet (GATT 1994) och de övriga avtol och överenskommelser som slutite i förhandlingarna. Dessa avtel och överenskommelser är fogade till WTO- avtolet i ett antol bilagor till detto. Bilaga lA till WTO-avtelet innefattor de s.k. multilaterala handelsavtelen, 9

nämligen: Prop. 1994/95:35

-GATT 1994, dvs. Allmänna mil- och handelsavtolet (GATT 1947) kompletterat med överenskommelser om tolkningen av vissa GATT-artiklar,

-Marrakechprotokollet till GATT 1994, med därtill fogade nationella listor över milmedgivanden. Dessa dokument utgör det samlade resultetet av mllförhandlingarna i Uraguayrandan, -avtelet om Jordbrak,

-avtelet om tillämpning av sanitora och fytosanitora åtgärder (Sanitery and Phytosanitery Measures, SPS), -avtelet om textil och konfektion,

-avtelet om tekniska handelshinder (Technical Baniers to Trade, TBT), -avtelet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures, TRIMs),

-avtelet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning), -avtelet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (mllvärdeberäkning), -avtelet om kontroll före skeppning (Preshipment Inspection, PSI), -avtelet om ursprangsregler, -avtolet om importiicensförfaranden, -avtelet om subventioner och utjämningsåtgärder, -avtolet om skyddsåtgärder.

Vissa av avtolen i bilaga I A, nämligen de som avser tekniska handelshinder, antidumpning, subventioner och utjämningsåtgärder, mllvärdeberäkning och importlicensförfaranden, förhandlades ursprangligen fram i Tokyorandan åren 1973-1979 (jfr prop. 1979/80:24) och har i olika omfattoing reviderate och vidareutvecklate i Uraguayrandan.

Bilaga IB till WTO-avtelet innehåller det nytillkomna Allmänna tjänstehandelsavtolet (General Agreement on Trade in Services, GATS). Bilaga IC innehåller avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs), vilket också är ett nytt avtolsområde i GATT-sammanhang. I bilaga 2 återfinns överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistiösning. Överenskommelsen innebär en försterkt och integrerad tvistlösningsordning för det samlade WTO-regelverket. Bilaga 3 iimehåller överenskommelsen om handelspolitisk granskning (Trade Policy Review Mechanism, TPRM).

I förhandlingsresultetet ingår också ett drygt tjugotel ministerbeslut och deklarationer. Dessa knyter i flertelet fall an till nämnda avtel och överenskommelser En slutekt finns också till WTO-avtelet.

Ovan angivna avtel och överenskommelser utgör en i förhandlingama överenskommen odelbar enhet. Godkännande av WTO-avtelet innebär således samtidigt också ett godkännande av samtliga dessa avtel och överenskommelser.

Däratöver ingår ytteriigare fyra avtol i förhandlingsresultetet. Dessa är s.k. plurilaterala avtol, dvs. de är inte obligatoriskt bindande för samtiiga medlemmar i WTO-avtelet.

Dessa avtol är: -avtolet om offentlig upphandling, 10

-intemationella mejerivaraavtolet.

-internationella nötköttsavtelet, Prop. 1994/95:35

-avtelet om handeln med civila flygplan.

Förhandlingsresultetet redovisas område för område i avsnitt 5 i propositionen.

11 Allmänna överväganden

Prop. 1994/95:35

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtelet om upprättonde av Världshandelsorganisationen med de till detta avtol knutoa multilaterala handelsavtolen, de plurilaterala handelsavtelen om offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött samt slutekten innefattende resulteten av Uraguayrandan.

Remissinstansema: Bedönmingaraa från det ttettiotel remissinstonser som genom Kommerskollegiets försorg yttrat sig över förhandlingsresultotet är genomgående positiva. Flera remissinstonser uttrycker tillfredsstellelse över att de utdragna förhandlingama kunnat slutföras. Sammanfattningsvis bedöms resultotet som helhet som positivt särskilt vad beträffar upprättondet av Världshandelsorganisationen, det avsevärt utvidgade och försterkte regelverket, vilket innefattar så gott som alla tillhörande avtel och överenskommelser, nya och effektivare regler för tvistlösning samt förateättningar för en sundare global Jordbrakspolitik.

Flera remissinstenser menar att. Sverige uppnår betydelsefulla förbättringar främst genom mllfrihet för viktiga exportvaror på betydelsefulla exportmarknader utenför Europa, genom avtelet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs) som innebär ett förbätttat immaterialrätteligt skydd i framför allt u-länderna samt på sikt också genom kommande liberaliseringar på tjänstehandelsområdet. Avtelet om offentlig upphandling öppnar exporttnöjligheter på nya stora marknader

Några remissinstenser har pekat på vissa risker för ett negativt utfall på vissa enskilda områden, beroende på hur avtelen på områdena för skyddsåtgärder, subventioner och antidumpning kommer att tillämpas i praktiken samt möjligen i fråga om hur avvecklingen av tekorestriktioneraa kommer att ske.

Skälen för regeringens förslag: Uraguayrandan har utgjort den i alla avseenden mest omfattande förhandlingen i GATT:s historia. Det gäller såväl i fråga om omfattningen som svårighetegraden av de frågor som förhandingama omfettet, antelet länder som aktivt deltegit i förhandlingaraa, men också i fråga om den tid det tegit att slutföra förhandlingarna.

Att förhandlingama, ttote flera svåra motgångar under årens lopp och periodvis totela blockeringar, kunnat slutföras med ett gott resultot är en viktig seger för multilateralt handelssamarbete. Marginalen mellan misslyckande och framgång var emellertid in i det sisto minste möjliga. Uten avgörande kompromisser i slutekedet mellan huvudkonttahentema USA och EU i frågor om Jordbrak, tjänstehandel och marknadstillträde hade randan inte kunnat slutföras. De avgörande bilaterala uppgörelserna i slutekedet får dock inte skymma det fakmm att den helt övervägande delen av förhandlingsresultetet är produkten av ett mödosamt kollektivt

arbete, i vilket både i-länder och u-länder deltegit och lämnat viktiga Prop. 1994/95:35 bidrag.

Vårt eget sterka utrikeshandelsberoende har gjort det namriigt för Sverige att spela en aktiv och pådrivande roll i förhandlingaraa. Även i den förberedande fasen före ministermötet i Punte del Este tillhörde Sverige den krete av länder som aktivt verkade för att randan skulle komma till stend.

Den svenska målsättoingen har generellt sett varit att verka for så långtgående resultet som möjligt på de områden som förhandlingama omfattet. Även på ttaditionellt känsliga områden som Jordbrak och teko har Sverige kunnat driva en offensiv linje, mot bakgrand av den avreglering resp. avskaffande av tidigare importtesttiktioner som skett i Sverige på dessa områden under förhandlingaraas gång.

Genom ett mycket nära och långt drivet samarbete och koordinering med de andra nordiska ländema, framför allt Norge, Finland och Island, har Sverige och Norden kunnat få ett stöne inflytende och genomslagskraft i förhandlingaraa än vad som skulle varit möjligt om varje land agerat ensamt. Den nordiska grappen har varit en självskriven deltegare i de formella och informella grapper som löpande arbetot under förhandlingarna.

Ur svensk synvinkel måste det resultet som åstodkommite i förhandlingarna sammantoget anses mycket tillfredssteUande. Mot bakgrand av den allmänt liberala linje Sverige drivit i förhandlingarna, finns det namrligtvis områden där vi i och för sig gäma sett längre gående resultot. Men med hänsyn till att det rör sig om förhandlingskompromisser som innefattet mer än hundra deltegande länder, är det ändå anmärkningsvärt goda resultet som uppnåtte på flertelet onuåden.

Genom de betydande mllsänkningar som överenskommite i förhandlingarna, genomsnittligt omkring 38% i i-länderaa, kommer svensk export att ges ökat marknadstillträde på viktiga utomeuropeiska marknader. På flera varaområden av stort svenskt exportinttesse avvecklas mllaraa helt bland industtiländeraa. Marknadstillttädet förbättras även genom att icke-teriffära handelshinder minskas i omfattning och underkastes sttiktere uppföranderegler, vilka också kommer att gälla för fler länder än vad som är fellet i dag. Dette uppnås bl.a. genom att Tokyorandans s.k. uppförandekoder om icke-teriffära handelshinder vidareutvecklate och nu införlivas i WTO. Därmed blir dessa bindande för alla WTO-medlemmar.

Det nya Jordbraksavtelet är banbrytende i GATT-sammanhang genom att man för förste gången på allvar integrerar jordbrakshandeln i det multilaterala regelverket. Redan genom de marknadsöppningar som nu sker och genom minskade exportstöd skapas förateättningar för en sundare internationell Jordbrakshandel och minskade interaationella konflikter. En grandval har också lagte för forteatt liberalisering på

Jfr prop, 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingama inom ramen 13

för Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) m.m.

Jordbraksområdet. Prop. 1994/95:35

Totolt sett innebär förhandlingsresultotet att det nuvarande GATT-regelverket skärps och utvidgas på ett stort antol områden. Det gäller åtgärder alltifrån ökad insyn och övervakning av handelspolitiska åtgärder, skärpto uppföranderegler på viktiga områden som antidumpning, subventioner m.m., nya regelverk i fråga om ursprangsregler och konttollåtgärder före skeppning till reviderade regler för skyddsåtgärder som bl.a. skall leda till en avveckling av olika former av handelsbegränsande gråzonsåtgärder.

Utvidgningen av det multilaterala regelverket med avtol om tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor är en betydande framgång och speglar det fekmm att internationell handel och därmed handelspolitiken numera omfettor ett allt stöne område utonför de mer traditionella handelsfrågoma.

TJänsteförhandlingama kunde inte slutföras på områdena för finans-, telekommunikations-, sjöfarte- och personrörlighetetjänster, vilket i sig var en besvikelse. Det finns dock hopp om att de forteatto förhandlingarna inom dessa områden skall leda till tillfredssteUande resultot.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsad förhandlingsstyrka i bilaterala sammanhang är det av stor betydelse att kunna förlito sig på ett storkt och respekterat multilateralt regelverk. I det sammanhanget bör särskilt framhållas den försterkning av regleraa för tvistlösning som förhandlate fram i randan. De nya reglema borgar för ett snabbare och effektivare tvistlösningsförfarande, något som bör vara särskilt välkommet för mindre handelsnationer

Tillskapandet av Världshandelsorganisationen markerar begynnelsen av en ny era i det multilaterala handelssamarbetet. GATT, som fungerat som ett provisorium i mer än fyrtio år, omvandlas nu till en regelrätt organisation. WTO innebär att det nya och utvidgade regelverk som utgör resultetet av förhandlingaraa nu får en festere och mer enhetiig organisatorisk ram. En av de viktigaste konsekvensema av att WTO etebleras är att regelverket blir en odelbar enhet ("one singie underteking"). Dette innebär att ett land som ansluter sig till WTO automatiskt blir bundet av hela det samlade regelverket, med undanteg för de s.k. plurilaterala handelsavtelen. Härigenom åstedkommer man ett betydligt mer enhetligt regelverk än vad som är fellet i dag i GATT.

Genom WTO kommer handelspolitikens roll allmänt sett att framhävas genom ett regelbundet ministerengagemang i den styrande Ministerkonferensen. Genom närmare samarbete mellan WTO, Världsbanken och Internationella valutefonden bör handelspolitiken också kunna få ett större genomslag i formuleringen och samordningen av global ekonomisk politik.

Välfärdsvinsterna av det samlade resultetet av Uraguayrandan går inte att beräkna med någon exaktiiet. Många av avtelen är av sådan karakter att effekterna inte går att mate i konkrete termer. Därtill kommer att de positiva effektema i flera fall kommer att visa sig först på längre sikt.

De preliminära uppskattningar som hittills gjorte av organisationer som 14

OECD och Världsbanken pekar ändå på väsentliga välfärdsvinster i

storleksordningen 200-265 miljarder amerikanska dollar årligen i ökad Prop. 1994/95:35

global BNP i början på 2000-telet, då resulteten kommer att vara helt

genomförda. Ändå torde dessa uppskatmingar vara i underkant, genorn

att de endast grandas på de uppskattede effektema av förbätttat

marknadstillträde för industti- och Jordbraksvaror och inte tor hänsyn till

de dynamiska effekterna av det samlade resultotet över en längre

tidsperiod.

Välfärdsvinsterna av minskade handelshinder och ett försterkt regelverk kommer även utvecklingsländema till del, även om förateättoingaraa att kunna dra nytto av de möjligheter som nu ges givetvis kommer att variera med hänsyn till resp. lands utvecklingsgrad och dess deltogande i intemationell handel. Hänsyn till utvecklingsländemas särskilda problem har varit en av ledstjämoma i förhandlingarna och resultetet medger i flera viktiga avseenden en särbehandling av dessa länder. Det är samtidigt viktigt att notera att, i tekt med en i många regioner snabb ekonomisk utveckling, insikten om betydelsen av ett storkt och respekterat regelverk också ökat markant bland utvecklingsländerna. Dessa har följaktiigen deltegit i förhandlingaraa på ett betydligt mer aktivt sätt än i någon tidigare GATT-förhandling.

Det lyckade resultetet i Uraguayrandan är också viktigt för att balansera den fortgående regionaliseringen av världshandeln. Den parallella frigörelse av handeln på global basis och försterkning av det multilaterala regelverket som nu sker bör motverka att regionala sammanslutningar utvecklas i riktoing mot inåtvända handelsblock.

Resulteten av Uraguayrandan väntor nu på att sättos i kraft, vilket enligt planerna skall ske den 1 januari 1995. Parallellt med nationell ratificering pågår arbetet med förberedelser för ikraftttädandet av WTO i en förberedande kommitté i Geneve. En konferens beträffande genomförandet av förhandlingsresultotet är planerad att hållas i Geneve i början av december innevarande år. Då skall bl.a. avgöras om tillräckligt många länder ratificerat avtolet för att det skall kunna träda i kraft planenligt. Utvecklingen i viktigare länder ger anledning att tro att så skall kunna bli fallet.

Även om ikraftträdandet av WTO sker planenligt, är detto i sig ingen garanti för att den nya handelsorganisationen blir framgångsrik. Det kommer att krävas ett storkt engagemang, såväl från medlemmarnas som WTO-ledningens sida, för att de möjligheter som nu öppnas genom WTO-avtelet skall kunna utnyttjas till fullo och för att WTO skall kunna bli ett effektivt insttument för att bekämpa protektionism och forteätta liberaliseringsarbetet. Det är regeringens avsikt att Sverige skall fortsatte att aktivt driva frihandelsinttessena inom WTO. Dette gäller närmast inom de områden av tjänstehandeln som länmades olöste i Uraguayrandan, nämligen telekommunikations-, finans-, sjöfarte- och personrörlighetetjänster Samtidigt är det viktigt att de framtida förhandlingsfrågor som redan börjar utkristelliseras ges tillräcklig uppmärksamhet. Här kan särskilt framhållas sambandet mellan handelspolitik och miljöpolitik. På dette område har Sverige tillsammans med bl.a. EFTA-länderaa varit aktivt pådrivande för att få till stend en 15

seriös diskussion i GATT. Det är en framgång att det vid den avslutende

ministerkonferensen i Manakech togs beslut om att upprätta ett fast Prop. 1994/95:35 foram för den forteatte hanteringen av miljöaspekterna inom WTO.

Sammanfattningsvis anser regeringen att de resultet som uppnåtts i Uraguayrandan utgör mycket viktiga bidrag till ett försterkt och vidareutvecklat globalt samarbete och regelverk på utrikeshandelns område. Den mycket snabba utvecklingen av vår uttikeshandel under efterkrigstiden har kunnat ske mycket teck vare ett öppet handelssystem, baserat på grandläggande GATT-regler och med stöd av den fortlöpande handelsliberalisering som skett inom ramen för GATT under årens lopp. Det har därför varit namriigt för Sverige att inte en aktivt pådrivande roll i GATT-samarbetet. Även om Sveriges utrikeshandel är sterkt koncentrerad till Europa är svensk industti närvarande på de fleste exportmarknader i världen och har behov av stebila och respekterade regler för handelsutbytet. Av det skälet har Sverige också ett sterkt inttesse av att den globala frigörelsen av handeln kan ske parallellt och helst hålla jänma steg med det regionala ekonomiska samarbetet som fortekrider i många delar av världen.

Som ovan nämnte och som redovisas närmare i avsnitt 5 i propositionen, innebär förhandlingsresultetet viktiga marknadsöppningar för svensk exportindustti. Samtidigt innebär resultetet att svenska konsumenter kommer att gynnas genom lägre priser på importerade varor. Även på jordbraksområdet bör konsumentintressena gynnas av ett sänkt gränsskydd och därmed ett större utbud av importerade livsmedel. De nya områdena tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar irmebär historiskt sett viktiga landvinningar i GATT-sanunanhang.

Det i viktiga avseenden försterkte och utvidgade regelverk som WTO bildar är av särskilt stor betydelse för ett land som Sverige för att kunna hävda nationella handelsinttessen gentemot ekonomiskt sterkare handelsparter. Det innebär också ett viktigt steg för att hålla tillbaka protektionistiska krafter. Sammantoget har viktiga framsteg gjorte för att lösa handelskonflikter i multilateralt överenskomna former Detto bör medföra minskade friktioner i bilaterala handelsrelationer

Mot denna bakgrand anser regeringen att riksdagen bör godkänna avtolet om upprättonde av Världshandelsorganisationen med de till detto avtel i bilagan lA fogade multilaterala varahandelsavtelen, nämligen Allmänna mil- och handelsavtolet 1994 (GATT 1994), avtolet om Jordbrak, avtelet om tillämpning av sanitora och fysiosanitora åtgärder, avtelet om textil och konfektion, avtelet om tekniska handelshinder, avtelet om handelsrelaterade investeringsåtgärder, avtelet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning), avtelet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (mllvärdeberäkning), avtolet om konttoll före skeppning, avtalet om ursprungsregler, avtalet om importiicensförfaranden, avtelet om subventioner och utjämningsåtgärder samt avtelet om skyddsåtgärder, det i bilagan IB fogade Allmänna tjänstehandelsavtelet, det i bilagan IC fogade avtelet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilagan 2 fogade avtelet om regler och förfaranden för tvistlösning, det i bilagan 3 fogade avtolet om handelspolitisk granskning, samt slutiigen de i bilagan 4 till 16

avtelet fogade plurilaterala handelsavtelen, nämligen avtelet om offentiig

upphandling, det intemationella mejerivaraavtolet och det intemationella Prop. 1994/95:35 nötkötteavtolet jämte slutekten innefattende resulteten av Uraguayrandan. Överenskommelsen om handel med civila flygplan från år 1979 undergick inte några förändringar i förhandlingama, varför dette avtel inte behöver understellas riksdagen för godkännande.

De områden som förhandlingama i Uraguayrandan omfattot ligger till övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige blir medlem av EU blir det därför inte akmellt att nationellt genomföra förhandlingsresultoten, annat än i vissa begränsade avseenden. Regeringen har, i propositionen 1994/95:34 Den svenska mllagstiftningen vid ett EU-medlemskap, lagt fram förslag till sådan svensk lagstiftoing som behövs för att komplettera EU:s regler på mllområdet. Vid ett negativt utelag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som krävs för att särskilt resultetet av mllförhandlingaraa skail kunna träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som överenskommite.

I det följande lämnas en redogörelse för förhandlingsresultetet område för område.

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

5 Närmare om förhandlingsresultatet i Uruguayrundan

5.1 Världshandelsorganisationen (WTO)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Genom upprättandet av den nya Världshandelsorganisationen (Worid Trade Organization, WTO) inleds en ny epok i det multilaterala handelssamarbetet. WTO bildar den instimtionella ramen för det nya och sammanhållna regelverket, vilket omfatter såväl det reviderade Allmänna mil- och handelsavtelet (GATT 1994) som de andra avtel och överenskommelser som slutite i Uraguayrandan. WTO skapar förateättningar för ett mer enhetiigt och effektivt multilateralt regelverk. Det fakmm att en anslutning till WTO samtidigt irmebär ett godtegande av samtliga multilaterala avtel som slutite i förhandlingarna, innebär mer likvärdiga åteganden för olika handelsnationer Därmed befrämjas en utjämning av konkurrensvillkoren i internationell handel. Genom WTO ges också handelspolitiken en stöne intemationell tyngd, bl.a. genom ett fortlöpande ministerengagemang i WTO:s styrorgan och genom WTO:s närmare relationer med Världsbanken och IMF. I WTO-avtelet erkänns också för förste gången miljöfrågomas betydelse i globala handelspolitiska sammanhang. Därmed skapas en inkörsport till framtida förhandlingar om handel och miljö.

Bakgrund

Allmänna mil- och handelsavtolet (GATT) har allt sedan sin tillkomst år 1947 utgjort ett provisorium i awakten på att den då tilltenkte Internationella handelsorganisationen (Interaational Trade Organization, ITO) skulle inrättes. Av olika skäl kom ITO aldrig att ratificeras och därmed har GATT kommit att forteätta att tillämpas provisoriskt under årens lopp. GATT:s i formellt hänseende lösliga organisatoriska sttiikmr har haft både för- och nackdelar GATT har genom sin karakter kunnat tongera pragmatiskt och med ett förhållandevis litet sekreteriat. Just dette pragmatiska sätt att tongera sägs ofte vara en av förklaringama till att GATT sedan sin tillkomst varit så pass framgångsrikt i att liberalisera världshandeln.

Nackdelama med den lösliga sttiikmren har bl.a. varit att GATT formellt forteatt att tillämpate provisoriskt. Dette innebär i praktiken att vissa länder kunnat upprätthålla en del handelshinder och regleringar som är oförenliga med avtelet, men som landet i fråga av olika skäl inte ansett det möjligt att avskaffa eller anpassa till GATT-reglema i samband med anslutningen till avtelet.

GATT-regelverket har också, allt eftersom det tillförts nya överenskommelser, kommit att bli alltmer heterogent. Bl.a. är

länderanslutningen till de olika uppförandekoder om icke-teriffära Prop. 1994/95:35 åtgärder som förhandlades fram i Tokyorandan åren 1973-1979 inte tillfredsställande. Det brister också i överensstemmelsen och samordningen mellan själva GATT och senare tillkomna överenskommelser och avtel vad gäller t.ex. regleraa för tvistlösning.

Organisationsfrågan stod emellertid inte på dagordningen i början av förhandlingama. Något förhandlingsmandat på dette område gavs inte vid ministermötet i Punte del Este i september 1986. Det var först inför det ministermöte i Bryssel i december 1990, som skulle ha avslutet randan, som frågan akmaliserades, främst av EG och Kanada. Motiven varierade, men inte minst uteikten att förhandlingama skulle leda till nya omfettonde regelverk för tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor gjorde att behovet av ett mer effektivt sammanhållet regelverk framstod som alltmer angeläget.

Det fenns även andra bevekelsegrander för att driva WTO-frågan. EG hade ett storkt intresse av att på olika sätt, bl.a. genom åstodkommande av en fast organisation och skärpto tvistlösningsregler, söka bekämpa USA:s tendenser att agera utonför det multilaterala regelverket för att lösa handelsproblem. USA moteatte sig bl.a. Just av detto skäl i det längsto tenken på att upprätto en ny organisation och förespråkade i stellet en mindre långtgående organisatorisk försterkning av GATT. Bakom det amerikanska motetendet låg också en rädsla för att WTO skulle ges långtgående överstetiiga befogenheter och att det skulle bli svårt att hävda amerikanska intressen i besluteprocessen i WTO.

Inflytelserika u-länder som Indien och Brasilien genomdrev i WTO-förhandlingarna att ansvaret för den organisatoriska hanteringen av avtelen rörande varor, tjänster resp. immaterialrätt skulle fördelas på tre råd. Dette var ett sätt att politiskt markera den särsteUning många u-länder ända från början av förhandlingama velat ge särskilt tjänstehandeln men också de immaterialrätteliga frågoma.

Sverige och de nordiska ländema stödde målsättningen om en effektiv administtation av det nya regelverket och deltog aktivt i WTO-förhandlingaraa.

Genom intensiva förhandlingar i randans slutekede, som bl.a. resulterade i att USA fick igenom krav på ändringar av de föreslagna WTO-reglema rörande bl.a. beslutefattende, ändringar, undanteg och s.k. icke-tillämpning, kunde man slutligen enas om det avtel som nu föreligger.

Förhandlingsresultatet

Genom WTO-avtelet inleds en ny epok i det multilaterala samarbetet på utrikeshandelns område. Det drygt fyrtioåriga provisoriet GATT omvandlas till en regelrätt organisation.

Genom WTO-avtelet upprättes således Världshandelsorganisationen. I avtolet finns bestemmelser om organisationens uppbyggnad och organisatoriska strakmr, dess stellning, verksamheteområde och

uppgifter Vidare finns bestemmelser om bl.a. ursprangligt medlemskap, Prop. 1994/95:35 anslutning, ikraftträdande, frånttäde, beslutefettonde, ändringar i och undantog från regelverket, sekretoriat, och budget.

Den nya Världshandelsorganisationen skall utgöra en instimtionell ram, en paraplyorganisation, som skall hålla samman och administtera Uraguayrandans samlade och mycket omfattende förhandlingsresultet. Följaktligen skall WTO enligt avtolet underlätto genomförandet, tillämpningen och funktionen av avtelet och främja dess målsätmingar WTO har även andra viktiga uppgifter. WTO skall utgöra ett foram för framtida handelsförhandlingar mellan medlemmama. Vidare skall WTO administrera överenskommelsen om tvistiösning och ett genom avtelet inrättet handelspolitiskt granskningsorgan.

Ett godkännande av WTO-avtolet och därmed ett medlemskap i WTO innebär samtidigt också ett godkännande av de i bilagoma 1, 2 och 3 till WTO-avtolet fogade s.k. multilaterala handelsavtolen. Samtliga dessa avtol och överenskommelser betraktos i avtolet som en odelbar enhet och utgör integrerade delar av själva WTO-avtolet. Detto omfettonde regelverk innefattor först och främst det reviderade Allmänna mil- och handelsavtalet jämte samtliga uppförandekoder och andra överenskommelser som tidigare överenskommite inom GATT och som i varierande utettäckning kompletterate och byggte ut genom Uraguayrandan. Vidare omfattor regelverket de betydelsemila nya avtol som framförhandlate om tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar. Till WTO-avtolet är slutligen också fogade de s.k. plurilaterala handelsavtolen, nämligen avtolen om offentlig upphandling, mejerivaror, nötkött och handel med civila flygplan. WTO skall också i fråga om dessa avtol utgöra den instimtionella ramen för genomförande, tillämpning och funktion. Till skillnad från de multilaterala handelsavtolen är dessa plurilaterala avtol inte obligatoriskt bindande för samtliga WTO-medlemmar. 1 stellet kan medlemmama ansluto sig till dessa efter eget val. Det bör nämnas att överenskommelsen om handel med civila flygplan från år 1979 inte undergick några förändringar i randan. I avtolen om mejerivaror och nötkött har endast företogite vissa tekniska och redaktionella ändringar

Organisatoriskt konmier WTO att ledas av en ministerkonferens, som skall mötos minst en gång vartennat år. Den löpande verksamheten leds av Allmänna rådet, som också blir det sammanhållande organet för det enhetliga tvistlösningssystem som beslutete i randan. Rådet ansvarar också för de handelspolitiska ländergranskningaraa. Under Allmänna rådet lyder ytterligare tte råd, ett råd för varahandeln, ett för tjänstehandeln och ett för immaterialrätt. Uppdelningen av ansvaret för verksamheten i tte delar var en eftergift till tongivande u-länder, vilka sedan förhandlingamas början krävt att framför allt tjänstehandeln skulle separeras från förhandlingama om varor Det separate rådet för immaterialrätt kan också ses som en spegling av många u-länders önskan att markera en viss särsteUning också för immaterialrättefrågoraa, som man länge aktivt motsatte sig att de överhuvud teget skulle ingå i förhandlingama. Som motprestetion fick u-ländema acceptera att 20

möjlighet till motåtgärder mellan olika avtelsområden, s.k.

korsretoliation, infördes. Sådana åtgärder kan vidtos mellan områdena för Prop. 1994/95:35 varor, tjänster resp. immaterialrätt. Detto innebär t.ex. att om en tvist på tjänstehandelsområdet inte kan lösas uton motetgärder, kan sådana drabba handeln på varaområdet.

Genom upprättondet av WTO omvandlas GATT till en regelrätt organisation. WTO kommer dock knappast att innebära några radikala förändringar i förhållande till GATT:s nuvarande sätt att arbete, i vart fall inte på kortere sikt. GATT har under sin drygt 40-åriga existens i praktiken kommit att mngera som en organisation. WTO upprätthåller t.ex. GATT:s hittillsvarande praxis med konsensusbeslut. WTO-beslutet borgar dock för en rationellare och mer enhetlig administtation av regelkomplexet än hittills. Dessutom skärps disciplinen genom att den hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT-regelverket nu upphör Skärpte regler och krav för att medge undanteg från regelverket är ett annat exempel på en striktere disciplin genom WTO. Ett viktigt resultet är också att WTO i kraft av sin paraplymnktion bör befrämja integreringen av u-länderna i handelssystemet och allmänt sterka principen om ett gemensamt och globalt handelssystem. Jämfört med GATT bör WTO vidare få en högre stems i intemationella sammanhang, och på så sätt lättore kunna utöva sin roll att främja en bättre samverkan mellan ekonomisk politik och handelspolitik. I en särskild ministerdeklaration framhålls betydelsen av ökad samverkan mellan handelspolitik och andra ekonomisk-politiska områden och WTO:s generaldirektör uppmanas att tillsammans med cheferna för IMF och Världsbanken smdera vilka krav WTO:s nya uppgifter steller när det gäller samarbetet mellan organisationeraa.

Det ökade ministerengagemanget i WTO är i det sammanhanget viktigt. Dette kan ses som en bekräftelse på handelsfrågomas ökade allmänpolitiska betydelse. Det bör också underlätto att både inleda och avsluto framtida handelsförhandlingar Möjligen kommer WTO att utvecklas till ett organ för löpande förhandlingar i enskilda frågor i stellet för den förhandlingstekniskt komplicerade ordningen med samlade förhandlingar i s.k. randor

I WTO-avtelete ingress erkänns miljöfrågomas ökande betydelse och att handelspolitiken bör utformas med hänsynstegande till principen om en hållbar utveckling och att skydda och bevara miljön. Det var därför följdriktigt att beslut togs vid det avslutende ministermötet i Manakech att konstimera en kommitté för handel och miljö. Denna kommer att forteatte sin verksamhet i WTO, med sikte på att så småningom inleda förhandlingar om nya regler inom WTO på dette område. Sverige har varit en av de mest aktiva tillskyndama i dette arbete.

Den närmare organisatoriska utformningen av WTO, sekreteriatete organisation och storlek, budget m.m. förhandlas för närvarande om i en förberedande kommitté under ledning av GATT:s generaldirektör. WTO:s sekreteriat behöver sannolikt utökas något i förhållande till det nuvarande GATT-sekreteriatet, bl.a. för att kunna hantera de nya regelverk som tillförs på områden som tjänster och immaterialrätt.

Det finns också viktiga utesteende rättsliga och instimtionella frågor 21

som behöver lösas innan WTO träder i kraft. Till dessa hör frågan om

de framtida relationema mellan det nuvarande GATT-regelverket (GATT 1947) och WTO. Det stor klart att WTO och det nuvarande GATT-regelverket utgör rätteligt åtekilda avtol. Det existerande GATT-regelverket sätte därför inte ur spel genom ikraftttädandet av WTO, utom för de länder som begär utträde ur GATT 1947. För att det inte skall uppste ett helt avtolslöst tillstend mellan sådana länder och GATT-medlemmar som av någon anledning inte omedelbart blir medlemmar av WTO kan någon form av övergångsarrangemang bli nödvändigt. Det kan tilläggas vad gäller medlemsskapet i WTO, att både EU och dess medlemsländer kommer att vara milvärdiga medlemmar i den nya organisationen. Alla medlemsländer i EU har undertecknat WTO-avtolet.

Prop. 1994/95:35

Resultatet för svensk del

Sverige, som varit aktivt pådrivande i WTO-förhandlingama, har haft som primärt intresse att skapa en så rationell och effektiv administration som möjligt av det samlade resultotet av förhandlingarna. Den organisation som nu förverkligas svarar väl mot dessa önskemål. Tillskapandet av särskilda råd för tjänster och immaterialrätt är något vi sökt motverka eftersom det finns risk för att dette leder till fragmentering av regelverket. I någon mån bör dette kuima motverkas av den försterkte roll det överordnade Allmänna rådet gavs i slutförhandlingarna efter påttyckningar från bl.a. nordisk sida.

Sammanfattningsvis ligger det för ett uttikeshandelsberoende land som Sverige ett stort värde i att det multilaterala regelverket storks och utvidgas och ges en effektiv instimtionell ram.

Det kommer dock att krävas en kraftfull ledning av den nya Världshandelsorganisationen och ett aktivt engagemang från medlemmarnas sida för att fullt ut tillvarate de möjligheter som nu öppnas genom tillkomsten av WTO. Det är regeringens avsikt att Sverige skall forteatte att aktivt driva frihandelsinttessena även inom den nya organisationen.

Det är ännu för tidigt att avgöra när ett evenmellt utttäde ur GATT 1947 för svenskt vidkommande bör ske. Beslut härom bör anste tills klarhet vunnite om övriga GATT-medlemmars intentioner härvidlag i det förberedande arbete som pågår.

5.2 GATT 1994 och förändringar i GATT

Sammanfattning: Bland de avtel och överenskommelser som är knutna till WTO-avtelet utgör GATT 1994 ett av huvudelementen. GATT 1994 bester av det ursprangliga Allmänna mil- och handelsavtelet (GATT 1947) Jämte tillhörande anslutoingsprotokoll m.m. samt ett antel överenskommelser om tolkningar av vissa GATT-artiklar GATT 1994 är rättsligt åtekilt från GATT 1947.

22

Prop. 1994/95:35 Bakgrund

I förhandlingsmandatet för Uraguayrandan ingick att se över vissa artiklar i GATT. Det har inte varit fråga om en samlad översyn av GATT-regelverket, uten en förhandling om ensteka artiklar på förslag av deltegande länder Resultetet av denna översyn ingår i vad som nu kallas GATT 1994.

Förhandlingsresultatet

Översynen av olika GATT-artiklar resulterade i följande överenskommelser.

Artikel II.Ib, andra avgifter och skatter. Överenskommelsen föreskriver en skyldighet att i mllbindningslistor föratom bundna mllar också registrera andra förekommande avgifter och skatter som utgår på import. Överenskommelsen gäller andra avgifter och skatter än sådana som är neutrala enligt GATT:s artikel III. Syftet med överenskommelsen är att skapa insyn och förateebarhet i fråga om berörda avgifter och förhindra att de höjs uten att kompensation lämnas. På sikt bör överenskommelsen befrämja en avveckling av sådana avgifter Bestemmelserna torde i praktiken främst komma att beröra vissa u-länder som tillämpar avgifter och skatter av dette slag, t. ex. hamnavgifter, stetistikavgifter och stempelavgifter.

Artikel XVII, statshandel. Försterkt övervakning kommer att ske av stetehandelsföreteg, dvs. företeg som har monopol i fråga om utrikeshandel. Dette åstedkoms genom skärpte regler och procedurer för information och översyn av sådana företeg inom ramen för Världshandelsorganisationen.

Artikel XII och XVIII, betalningsbalansåtgärder. Användandet av importrestriktioner av betelningsbalansskäl har minskat med åren. Ett antel viktigare u-länder, t.ex. Sydkorea, har till följd av snabb ekonomisk utveckling upphört att åberopa GATT:s betelningsbalansregler under senare år. Det har trote dette ansette nödvändigt att sttama upp nuvarande regler Överenskommelsen i Uraguayrandan bygger på riktlinjer från Tokyorandan. Bl. a. slås fast att i de fall handelsresttiktioner tillgrips för att skydda betelningsbalansen, skall dessa utformas så att störaingar i internationell handel minimeras. Överenskommelsen betonar sterkare än tidigare att prisbaserade åtgärder, t.ex. importevgifter eller import-depositionssystem skall ges förettäde framför kvantitetiva restriktioner Förfarandena för anmälan och konsultetion i GATT om betolningsbalansåtgärder stramas upp. Således skall nu avges årliga rapporter om samtliga restriktioner som är i kraft och tidsfristeraa för konsultetioner skärps.

Resultetet får anses uppfylla svenska målsätmingar, vilka varit relativt begränsade mot bakgrand av att användningen av handelsåtgärder till skydd för betelningsbalansen har minskat under den tid randan pågått. En 23

något bättte disciplin bör kunna uppnås på grandval av den

överenskommelse som nu träffate. Prop. 1994/95:35

Art XXTV, frihandelsområden och tullunioner. Överenskommelsen rörande artikel XXIV klargör och försterker kriterier och förferanden för granskning och översyn av mllunioner och frihandelsområden. Det har varit ett svenskt intresse att väraa om den tolkning av artikel XXIV som hittills gjorte för att inte undergräva GATT-förenligheten av de frihandelsarrangemang Sverige ingått inom ramen för EFTA och med EG. Å andra sidan har vi ur exporteynpunkt också ett inttesse av objektiva och fungerande GATT-regler för granskning av andra regionala avtel som t.ex. det nordamerikanska frihandelsavtelet (NAFTA) mellan USA, Kanada och Mexico. De uttolkningar som görs av artikel XXIV är relativt försiktiga och får sägas ligga i linje med svenska målsättningar.

Bl.a. klargörs att utvärderingen om huravida ett frihandelsavtel överensstemmer med kriteriet enligt artikel XXIV.5, dvs. att den allmänna nivån för mllar och andra handelshinder inte får höjas till följd av frihandelsavtelet eller mllunionen, skall ske på grandval av handelsvägd stotistik och uppgifter om miluppbörd. Om dette har rått stor oenighet tidigare, bl.a. i samband med granskningen i GATT av EG:s utvidgning med Storbritennien, Irland och Danmark.

Vad gäller beräkningen av kompensation till tredje land enligt artikel XXIV.6, bekräftas i stort gällande praxis genom de ytterligare Uttolkningar av artikel XXVIII som gjorte i Uraguayrandan. Rapporteringsskyldigheten beträffande utvecklingen inom regionala frihandelsområden och mllunioner skärps. Däratöver innehåller artikel XXIV-överenskommelsen skärpte regler om federala regeringars skyldighet att se till att delsteteregeringar och myndigheter lever upp till GATT-förpliktelser som ingåtte på regeringsnivå.

Artikel XXV, undantag. Många länder, däribland Sverige, har verkat för klarare och mer enhetliga regler på dette område, i syfte att minska den nuvarande användningen av undanteg och skapa klarare regler för evenmella framtida undanteg. Resultetet innebär att undanteg som är i kraft vid tidpunkten för ikraftträdandet av WTO automatiskt upphör att gälla, såvida de inte kan förlängas enligt de nya och striktere regler som gäller enligt WTO-avtolet. Bristende efterlevnad av villkoren i ett beslut om undanteg kan leda till tvistiösning.

Artikel XXVIII, omförhandlingar av tullmedgivanden. De uttolkningar som görs av artikel XXVIII syfter bl.a. till vissa försterkningar av mindre länders rättigheter att erhålla kompensation vid omförhandlingar av milmedgivanden, något som i princip också varit ett svenskt intresse. Kriteriema för att festetella extta förhandlingsrättigheter för sådana länder är dock rätt allmänt utformade. Av det skälet har man kommit överens om att se över dem efter fem år i ljuset av vunna praktiska erfarenheter Vidare innehåller uttolkningen bl. a. regler för omförhandling av milmedgivanden för "nya" produkter och regler för omförhandlingar i fall då mllkvoter införs.

Artikel XXXV, "icke-tillämpning". Liksom beträffande undanteg från regelverket finns huvudregleraa om s.k. icke-tillämpning nu i själva WTO-avtelet. För att överbrygga skillnadema mellan det gamla GATT 24

och WTO-avtelet har överenskommite att bestemmelsema om icke-

tillämpning enligt GATT kan åberopas, även om mllförhandlingar i samband med GATT-anslutoing inlette mellan berörda parter

I övrigt innebär införlivandet av GATT-regelverket i WTO att den hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT med stöd av protokollet om provisorisk tillämpning upphör. Dette innebär att åtgärder som är oförenliga med GATT och som upprätthållite med stöd av dette protokoll nu måste avskaffas. Undanteg görs endast för den amerikanska sjöfertelagstiftning, som går under namnet "Jones Act", vilket var ett oeftergivligt amerikanskt krav i förhandlingama.

Prop. 1994/95:35

Resultatet för svensk del

Även om förhandlingama om vissa GATT-artiklar inte tillhört Sveriges främste prioriteringar, innebär det sammantegna resultetet inte oväsentliga försterkningar av GATT-regelverket. Det fakmm att den provisoriska tillämpningen av GATT nu dessutom upphör innebär också att regelverket som sådant blir mer förateebart och enhetligt och att en del handelshinder avvecklas.

5.3 Marrakechprotokollet till GATT 1994. Förhandlingama om marknadstillträde för industrivaror

Sammanfattning: Resultetet av marknadstillttädesförhandlingaraa innebär att industti|ändema sänker sina industtivaramllar med nära 40 % till en genomsnittlig milnivå på ca 4 %. Drygt 90 % av medlemmarnas mllar omfattes nu av åteganden i GATT. De svenska exportinttessena i viktiga industtisektorer är mycket väl tillgodosedda, framför allt vad bettäffar USA, Japan och Kanada. Sveriges egna åteganden om en ttedjedels mllsänkning motevarar väl den allmänna målsättningen för förhandlingen. Sveriges åteganden har utformate så att de kan underlätte en anpassning till EU:s åteganden vid ett svenskt medlemskap i EU.

Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947-1979 förte sju allmänna mllförhandlingar, av vilka Sverige deltegit i samtiiga utom den förste. De deltegande ländema gjorde därvid ömsesidiga åteganden om mllsänkningar Tullförhandlingsresulteten var betydande. Efter den senaste förhandlingen, Tokyorandan, som avslutedes år 1979 var den genomsnittliga mllsateen i i-länderaa ca 7 %.

I Uraguayrandan önskade inledningsvis ett flertal deltegande länder sammanföra mllförhandlingaraa med förhandlingar om minskning eller eliminering av icke-teriffära åtgärder, vilka tillsammans kom att

innefattas under rubriken marknadstillträdesförhandlingar. Prop. 1994/95:35 Förhandlingama om icke-teriffära åtgärder i Uraguayrandan kom dock att i praktiken äga ram i andra sammanhang, varför huvuddelen av marknadstillträdesförhandlingama kom att gälla mllar

Målsätmingama för mllförhandlingaraa fastlades vid ett ministermöte i Montreal år 1988 och innebar bl.a. att mllaraa skulle sänkas med minst en tredjedel, att sänkningar skulle genomföras av både låga och höga mllar samt att den s.k. mllbindningsgraden, dvs. den andel av mllaraa som omfattes av GATT-åteganden om maximimll, skulle ökas avsevärt.

De deltegande länderaa kunde dock inte nå en överenskommelse om vilken mllsänkningsmetod som skulle användas. EG, Japan, Kanada, de nordiska länderna m.fl. förespråkade en harmoniserande mllsänkningsformel. En sådan hade använte i Tokyorandan och innebär att höga mllar sänks mer än låga. USA avvisade dock en formel och förordade i stollet förhandlingar om sektorsvis mllfrihet kompletterade med bilaterala förhandlingar enligt vara-för-vara-metoden. En allmän formel förhandling omöjliggjordes därmed.

Under år 1990 inleddes sektorsvisa förhandlingar om mllfrihet och mllharmonisering parallellt med bilaterala förhandlingar vara för vara. Även om framsteg gjordes både i de bilaterala förhandlingama och i sektorsförhandlingarna förhindrade den grandläggande oenigheten om förhandlingsmetodiken mellan USA och EG länge ett genombrott. Först vid de s. k. G7-ländernas toppmöte ijuli 1993 kunde USA, EG, Japan och Kanada enas om en kombination av de olika metodema, dock med betoning på sektorsvisa lösningar Sverige och de fleste andra i-länder stödde denna ansate. U-ländema, med undanteg av Sydkorea, ansåg dock att de sektorer som i överenskommelsen prioriterate för långtgående mllsänkningar inte var av stöne exportintresse för dem.

Slutförhandlingama mellan EG och USA i början av december 1993 resulterade i ytterligare uppgörelser om sektorsvis mllfrihet till vilka Japan, Kanada m. fl. länder anslöt sig. Viktigast var att man i ljuset av misslyckandet med att nå en överenskommelse om ett multilateralt stelavtel (Multilateral Steel Agreement, MSA) enades om att oavsett dette eliminera stelmllama. I två fall, nämligen trävaror och icke-Järnhaltiga meteller, uteblev dock Japanskt stöd varvid förslagen föll.

Förhandlingsresultatet

Industriländernas mllsänkningar uppgår i genomsnitt till 38%. Utfallet överträffar således den allmänna målsättning som uppstellte för mllförhandlingarna, dvs. en ttedjedels mllsänkning. Efter genomförda mllsänkningar hamnar därmed den genomsnittiiga mllmvån i industriländerna på 3,9%. USA sänker sina mllar med i genomsnitt 35 %, EG med 37 %, Japan med 56 % och Kanada med 47 %. De svenska medgivandena motevarar en mllsänkning med 33 %. Efter ett genomförande av åtegandena skulle den svenska genomsnittliga milnivån bli 3,1 % att Jämföras med EU:s 3,6%, USA:s 3,5 %, Japans 1,7 % och 26

Kanadas 4,8%. Prop. 1994/95:35

Förhandlingsresultetet innebär att de fleste i-länder helt avvecklar mllama på tio vamområden: läkemedel, papper, stel, byggmaskiner, Jordbraksmaskiner, medicinsk utrastoing, möbler och leksaker samt på jordbraksområdet i fråga om öl och vissa spritdrycker. En kraftig ökning sker därmed av andelen mllfri import i i-länderaa, från 20 % till 43 %. Tullaraa på kemiska produkter harmoniseras på låga nivåer (högst 6,5%). Med undanteg av Sydkorea delter u-länderaa enbart i begränsad omfattning i sektorsuppgörelseraa.

USA sökte häratöver med stöd av flera andra länder att uppnå mlleliminering även för elekttonik, vetenskapliga insttument, ttävaror, icke-Järnhaltiga meteller och fisk. Enighet kunde dock inte uppnås mellan nyckelländeraa. För elektronik och vetenskapliga insttument blir resultotet ändå betydande med sänkningar rant 50 %, i Japan hela 100 %. För trävaror blev sänkningaraa 43 % medan utfallet för icke-Järnhaltiga metoller såsom koppar, aluminium och nickel blev mellan 20 % och 50 %. För fisk och fiskprodukter stormar sänkningen vid 26 %.

På vissa andra varaområden är resultoten betydligt mindre långtgående. EG sökte få till stend en överenskommelse om mllharmonisering på tekoområdet och däratöver långtgående mllsänkningar för skor, glas och keramik. Förslagen föll dock efter storkt motetend från framför allt USA. Sänkningaraa för teko blir genomsnittligt 22 %, för skor och läder 18 %. Även efter Uraguayrandan kommer således de högsto i-landsmllarna återfinnas i dessa sektorer med genomsnittiigt 12,1% resp. 7,3 %. En annan sektor för vilken resultotet blev blygsamt är motorfordon med 23 % genomsnittiig mllsänkning.

Resultotet innebär att också u-länderaa nu binder sina mllar i stor uteträckning. Även om u-länderaas medgivanden i flertolet fell innebär s. k. tekbindningar, dvs. mllama maximeras vid en högre nivå än den som gäller för utgående mllar, uppnås betydligt ökad säkerhet och förateebarhet för exportörer vad gäller marknadstillträdesvillkoren. Eftersom i-länderna och de central- och östeuropeiska länderaa samtidigt binder nästen samtliga sina mllar, ökar andelen av GATT-medlemmaraas handel som omfattes av bundna mllar från ca 60 % till drygt 90 %. Målsättningen om en väsentlig ökning av bindningsgraden får därför anses vara uppfylld.

För två varaområden, ttopiska produkter och s.k. namnesursbaserade produkter (fisk, trä och icke-Järnhaltiga metaller), var förhandlingsmålsättoingama från Montteal-mötet mer ambitiösa. För tropiska produkter genomfördes betydande mllsänkningar redan år 1989, även från svensk sida (prop. 1988/89:135). Tillsammans med senare gjorda åteganden innebär resultetet för tropiska produkter mllsänkningar i i-länderna uppgående till 43 %, dvs. mer än genomsnittet. Utfallet för namrresursbaserade produkter blev däremot något under genomsnittet, en mllsänkning med 33 %.

27

Genomförandet Prop. 1994/95:35

De mllsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt Marrakech-protokollet genomföras i fem lika stora steg med början den dag då WTO-avtelet ttäder i kraft. Slutmllama kommer enligt huvudregeln därmed att sättes i kraft senast fyra år efter WTO-avtelete ikraftträdande. På vissa områden har längre genomförandeperioder överenskommite. För stol, papper, teko och leksaker skall mllsänkningama ske under en tioårsperiod. På läkemedelsområdet har däremot berörda länder enate om en omedelbar mllavveckling från den förste dag då WTO-avtelet träder i kraft. Enligt milprotokollet är det inget som hindrar att sänkningama görs snabbare eller i fåne steg.

Till mllprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen fogat sina resp. listor över medgivanden. Hittills har 89 länder lämnat sina industrivaralistor, varav några återster att slutgiltigt verifiera. Den svenska listen framgår av bilaga 4. De minst utvecklade länderaa har givite möjlighet att fram till april 1995 foga sina listor över medgivanden till milprotokollet.

Resultatet för svensk del

Det svenska intresset för förhandlingaraa får ses mot bakgrand av de frihandelsavtel som reglerar Sveriges industtivarahandel med de fleste europeiska länden Av Sveriges totela export av industrivaror går ca 75 % till länderna i EU, EFTA eller centtal- och Östeuropa. Dessa varor åtnjuter mllfrihet, med några ensteka tidsbestemda undanteg. Det betyder att mllförhandlingaraa för svensk del i praktiken har berört de återsteende ca 25 % av exporten. De avsättningsmarknader som i förste hand har varit av intresse för Sverige är USA, Japan, Kanada, Austtalien, Nya Zeeland, Sydkorea, ASEAN-länderaa, Indien samt de viktigaste ekonomiema i Latinamerika. Sverige riktede i förhandlingaraa önskemål om specifika mllsänkningar av intresse för svenskt näringsliv till ett tjugotel länder Bilaterala förhandlingar fördes med ett drygt femtontel länder.

Resultetet av förhandlingama är mycket positivt för svensk del. De störste milsänkningarna görs i varasektorer av sterkt eller mycket sterkt svenskt exportintresse, medan de varasektorer för vilka sänkningama blir begränsade i samtliga fall utom ett, nämligen motorfordon, är av mindre betydelse för den svenska exporten. I motorfordonsektom är dock mllaraa på de viktigaste marknadema, USA och Japan, redan avvecklade eller mycket låga.

Sektorsuppgörelseraa innebär att en betydande andel av den svenska exporten till viktiga marknader som USA (35 %), Japan (85 %), Kanada (39 %) och Sydkorea (32 %) nu blir helt befriade från mllar. Tullavvecklingen i fråga om stel, läkemedel, medicinsk uttustning, byggmaskiner och papper kan särskilt framhållas. Däratöver har betydande mllsänkningar uppnåtte för andra varor av sterkt svenskt 28

exportintresse. Sammanteget kommer mllaraa för den svenska exporten

till USA att genomsnittligt sänkas med 45 %, till Japan med 84 %, till Prop. 1994/95:35 Kanada med 56 % och till Sydkorea med 52 %. De kvarsteende genomsnittliga mllnivåema för svensk export blir mycket låga, i USA 1,8 %, i Japan 0,4 % och i Kanada 3,9 %.

I Australien och Nya Zeeland blir 13 % resp. 43 % av den svenska exporten mllfri och dessa länder binder för förste gången större delen av sina mllar i GATT.

På de viktigaste u-landsmarknadema, ASEAN-ländema, Indien och Latinamerika, binds nu mllaraa för den övervägande delen av den svenska exporten. På de störste latinamerikanska marknaderna, såsom Brasilien, Argentina och Mexico, binds t.o.m. samtiiga mllar

Resulteten av förhandlingaraa redovisas mer deteljerat i fråga om de viktigaste länderna i bilaga 5.

För svensk del har på motevarande sätt som för exporten enbart ca 25 % av totelimporten berörte av mllförhandlingarna. En stor del av u-landsimporten är dessutom redan befriad från mllar genom den mllfrihet Sverige beviljar enligt det allmänna systemet för mllpreferenser till u-länderna (Generalized System of Preferences, GSP). Sverige delter fullt ut i överenskommelsema om mlleliminering för läkemedel, stål, byggmaskiner, Jordbraksmaskiner, medicinsk uttTistoing, möbler och leksaker På kemiområdet delter Sverige i överenskommelsen om mllharmonisering och genomför däratöver de ytterligare sänkningar för vissa enskilda kemivaror som EG enate om i förhandlingar med USA. Sverige anslöt sig inte till överenskommelsen om mlleliminering för papper Det svenska medgivandet i denna sektor blev i stellet en tredjedels mllsänkning från en redan låg mllnivå.

För övriga varor är i de fleste fall den svenska erbjudna slutmllnivån identisk med den som EG erbjudit. Dette gäller exempelvis tekosektora, för vilken den genomsnittiiga milnivån sänks från 12,2 till 9,7 %. Andra sektorer där mllsänkningama blir betydande är skor och läder där mllaraa sänks från 8,5 % till 5,0 % i genomsnitt. I de fall EG heU avstett från erbjudanden om mllsänkningar, exempelvis bettäffande personbilar, de fleste fiskprodukter samt viss konsumentelektronik, har heller inga svenska åteganden gjorte. I övriga fall har milen vanligen sänkte med en tredjedel i enlighet med målsättoingen för förhandlingama. Sammanteget motevarar de svenska åtegandena en sänkning av den genomsnittliga milnivån med 33 %, från 4,6 % till 3,1 %, således helt i enlighet med förhandlingsmålsättningen.

Genomförandet för svensk del

Genomförandet för svensk del av förhandlingsresultetet i fråga om marknadstillträde för industtivaror blir avhängigt av utelaget i folkomröstningen om ett medlemskap i Europeiska unionen. Om Sverige blir medlem i EU, kommer de svenska mllsänkningsåtegandena inte att genomföras i den nationella lagstiftningen. I stellet kommer Sverige vid inträdet att bli bundet av EU:s då gällande mllregim och de

mllsänkningar som därefter sker på grand av EU:s åteganden i Uraguayrandan. De svenska mllåtegandena i Uraguayrandan kommer dock att ligga till grand för den granskning av EU:s utvidgning som kommer att äga ram i WTO enligt GATT:s artikel XXIV och för de kompensationsförhandlingar med tredje land enligt artikel XXIV.6, som kan väntes följa för EU:s del i samband därmed.

Om folkomröstningen om ett svenskt EU-medlemskap skulle resultera i ett negativt utelag avser regeringen återkomma till riksdagen med förslag till hur genomförandet av mllsänkningsåtegandena i GATT skall ske för svensk del.

Prop. 1994/95:35

5.4 Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanilära åtgärder (Sanitary and Phytosanitary Measures, SPS)

Sammanfattning: Sveriges målsätming i förhandlingaraa om tillämpningen av sanitera och fytosanitera regler har varit att säkerstella ett upprättiiållande av höga gränsvärden och stendarder på detta område. Dette mål har uppnåtts genom SPS-avtelete utformning. Samtidigt innebär avtelet att SPS-åtgärder inte kan utnyttjas för protektionistiska syften. En högre grad av insyn och förateägbarhet har skapate, vilket är till fördel för såväl exportörer som importörer.

Bakgrund

Inom ramen för jordbraksförhandlingaraa i Uraguayrandan tillsattes tidigt en arbetegrapp för att smdera frågan om särskilda regler för användningen av säkerhete- och hälsoföreskrifter avseende handeln med livsmedel, djur och växter Regler på detta område har tidigare saknate, utöver ett allmänt undantegsmedgivande i GATT:s artikel XX eller i den mån berörda åtgärder faller under koden om tekniska handelshinder (TBT). TBT-koden ansågs emellertid inte tillräcklig, då skyddsbestommelser på djur- och växtekyddsområdet i praktiken skiljer sig avsevärt från motevarande bestommelser på industrivaraområdet.

Åtgärder på dette område har gett upphov till alltfler svårlöste handelstvister och det fanns därför ett uttelat behov av att skapa klara regler för tillämpningen av sanitera och fytosanitora åtgärder. Såväl export- som importländer hade ett inttesse av tydligare regler. Exportörer, som ansåg att många SPS-krav var för höga och snarast dolde protektionism och att en substentiell sänkning av gränsskyddet skulle leda till ett ökat missbrak i dette avseende, önskade ökad öppenhet, förateägbarhet och disciplin. Importländer önskade klara regler till stöd för att vidmakthålla berättigade höga krav, när dessa hade betydelse för hälsa och säkerhet.

Förhandlingaraa fördes, på grand av sin tekniska komplexitet, fristeende från den egentiiga jordbraksförhandlingen. I många delar har

30

lösningar och formuleringar i avtelet kunnat hämtes från TBT-koden. Prop. 1994/95:35

Avtelet färdigförhandlades i princip vid ett ministermöte i Bryssel i

december 1990. I slutet av år 1992 kom emellertid USA med ett antel

krav på ändringar i den text som fastlagte i utkastet till slutiig avtelstext

från år 1991. Frågoraa löstes av en teknisk expertgrapp under år 1993

uten att substensen i avtelet nämnvärt ändrades.

Förhandlingsresultatet

Avtelet om tillämpning av sanitera och fytosanitera åtgärder innebär en disciplin för livsmedelsbestemmelser samt veterinärbestemmelser och växtekyddsregler Disciplinen rör åtgärder för att skydda människors, växters eller djurs liv och hälsa och omfatter inte bestemmelser som grandas på etiska normer, djurskyddshänsyn eller dylikt.

Sanitera och fytosanitera åtgärder skall så långt som möjligt grandas på internationellt erkända gränsvärden eller normer Avtelet hänvisar således till arbetet inom Codex Alimenterius-kommissionen beträffande livsmedelsstondarder, och till Intemationella växtekyddskonventionen samt Internationella byrån för smitteamma husdjurssjukdomar Medlemmarna uppmanas att så långt som möjligt harmonisera sina sanitera och fytosanitera åtgärder enligt dessa internationella normer och rekommendationer, vilket på sikt förväntos leda till en höjning av SPS-stondarden bland medlemmaraa. Högre krav är dock tillåtna om ett land bedömer att en högre skyddsnivå är nödvändig. Avtelet kräver dock att sådana högre krav grandas på vetenskapliga underlag och enhetliga riskvärderingsprinciper Avsikten är att förhindra att högre krav används som förteckte handelshinder och att säkerstella att en konsekvent riskbedömningsnivå tillämpas.

I avtelet sägs emellertid också att länder ömsesidigt skall erkänna varandras sanitera och fytosanitera åtgärder även om de avviker från intemationellt fastetällda normer, om den exporterande medlemmen kan visa att de erbjuder ett tillräckligt skydd. Områden som är fria från växtekadegörare eller sjukdomar skall erkännas, även om de inte omfettor hela exportiandet, och export tillätes om exportlandet kan visa att området i fråga möter importlandete krav på lämplig skyddsnivå.

Tvister under SPS-avtelet skall lösas inom ramen för den allmänna tvistiösningsmekanismen. Vid tvister som omfetter tekniska eller vetenskapliga frågor skall dock panelen rådgöra med experter som uteetts i samråd med de tvistende partema.

U-ländema tillhör den grapp av länder som ofte sett sanitera och fytosanitera krav som hinder för marknadstillttäde. Dessa har därför sett ett värde i att skapa ökad insyn och skärpte regler för användandet av SPS-åtgärder. Importrestriktioner med hänvisning till SPS-krav kan nu inte tillämpas godtyckligt, uten skall vara grandade på interaationellt erkända normer och rekommendationer eller, som ovan nämnte, vetenskapligt underlag och konsekvente riskbedömningsprinciper.

I SPS-avtelet sägs dessutom att medlemmaraa i sin tillämpning av SPS- åtgärder skall te hänsyn till u-länderaas, och då i synnerhet de minst

utvecklades, särskilda behov. I de fall avtelet medger infesningsperioder för nya SPS-åtgärder, skall längre övergångsperioder medges för produkter som är av särskilt intresse för u-ländema. Den SPS-kommitté som skall upprättes bemyndigas också medge de u-länder som så begär specificerade och tidsbegränsade undanteg från samtiiga eller delar av åtegandena i avtelet. Därvid skall vederbörlig hänsyn tes till det berörda landete handels- och utvecklingsmässiga samt finansiella behov.

Prop. 1994/95:35

Resultatet för svensk del

Sverige har, inom ramen för det nordiska samarbetet, engagerat sig aktivt i SPS-förhandlingen. Vår målsättning har varit att åstodkomma en så tydlig och omfattende överenskommelse som möjligt för att undvika tvister och skapa förateägbarhet beträffande skyldigheter och åteganden. En viktig aspekt var att säkerstella att SPS-åtgärder inte kan användas på ett protektionistiskt sätt. Eftersom Sverige traditionellt har tillämpat höga sanitora och fytosanitera skyddskrav för importerade produkter, var det samtidigt viktigt för Sverige att ha möjlighet att upprätthålla högre stendarder och gränsvärden än vad som gäller intemationellt på vissa områden.

Generellt kan sägas att SPS-avtelet väl uppfyller de svenska målsättningarna. Avtelet gör det möjligt för Sverige att upprätthålla höga SPS- krav bettäffande människors, djurs eller växters liv eller hälsa även i framtiden. Avtelet kommer inte att innebära några stöne förändringar för svensk industti, föratom att riskeraa för att drabbas av godtyckliga SPS-krav vid export radikalt begränsate.

5.5 Avtalet om Jordbruk

Sammanfattning: Jordbraksavtelet är banbrytende i det att handeln med Jordbraksprodukter införlivas i GATT-regelverket. Den begynnande avreglering och liberalisering av handeln med jordbraksprodukter dette innebär är välkommen. En viktig grand för forteatte reformer har lagte. För svensk del har en stor del av åtegandena som följer av avtelet uppfyllte genom 1990 års Jordbraksreform. Effektema kommer för svensk del främst att märkas på gränsskyddssidan. För u-ländema kommer de striktere stödregleraa, främst beträffande exportsubventioner, att öka deras möjligheter att konkunera på världsmarknaden.

Bakgrund

Även om Jordbrak formellt sett har omfattate av GATT-regelverket, har

32

jordbrakssektora i praktiken varit föremål för omfettande undanteg från Prop. 1994/95:35 regler om subventioner och gränsskydd. Försök har gjorte under tidigare förhandlingsrandor i GATT att integrera Jordbraket i det generella regelsystemet, dock uten stöne framgång. Resultetet av Tokyorandan blev på jordbraksområdet, föratom vissa begränsade mllsänkningar, att internationella avtel slöte för mejerivaror respektive nöttkött. Avtelen, som administreras av GATT, syftar till att genom övervakning, informationsutbyte och konsultetioner verka för en ökad liberalisermg och stebilisering av världshandeln med berörda produkter. Medlemskreteen omfattar viktigare exportörer av de akmella produktema. Mejerivaraavtelet har dessutom haft ett system med minimipriser vid export. Avtelet har därigenom haft drag av kartellbildning.

Simationen inför inledningen av Uraguayrandan kännetecknades av ett kraftigt ökande antel handelskonflikter på Jordbraksområdet. Subventionema till Jordbraket och gränsskydd i form av kvantitetiva resttiktioner ifrågasattes i allt högre grad i flera tvistlösningspaneler i GATT. Kostoadema för konsumentema och budgetbelastoingen av de interna stödsystemen blev allttner uppmärksammade. Stödsystemen gav i ökande grad upphov till en överproduktion som med hjälp av exporteubventioner fick avsättas på världsmarknaden. Denna dumpning av jordbraksprodukter på världsmarknaden skapade en osund konkunenssimation och sterk initetion bland Jordbraksexporterande länder, en del av dem u-länder. Dessa u-länder samt stora Jordbraksexportörer som Australien och Nya Zeeland stellde därför krav på att en reform av Jordbrakshandeln skulle ingå i förhandlingspaketet. Från u-landssidan var detta ett av kraven för att man i sin mr skulle acceptera förhandlingar om t.ex. investeringsregler, immaterialrätt och tjänstehandel.

Jordbraksförhandlingen har utgjort en av de mest mrbulente delaraa i randan. Moteättoingaraa har varit sterkast mellan huvudaktöreraa EG och USA, där USA från början verkade för en mycket långtgående reform på jordbraksområdet med bl.a. totelt avskaffande av exporteubventioner EG intog emellertid, mot bakgrand av att den gemensamma jordbrakspolitiken utgör en centtal bestendsdel i EG-samarbetet, en betydligt mindre reformvänlig och snarast avvisande attityd. En storkt pådrivande kraft i liberaliserande riktoing har varit den s.k. Caimsgrappen, som bester av Qorton Jordbraksexporterande u- och i-länder Japan intog, på grand av sin önskan att bevara sitt mycket höga jordbraksstöd och det stora politiska problemet att tillåto import av ris, en mycket återhållsam attityd under hela förhandlingen.

Moteättningaraa mellan EG och USA ledde vid ett flertol tillfällen till blockeringar av förhandlingaraa. När utkastet till slumppgörelse i randan presenterades i slutet av år 1991, deklarerade EG att förslaget till jordbraksavtol inte var acceptobelt. Det fakmm att EG våren 1992 kunde fatta beslut om reform av den gemensamma Jordbrakspolitiken (Common Agriculmral Policy, CAP) innebar emellertid att möjligheten att nå en uppgörelse på Jordbraksområdet ökade. En stor del av år 1992 ägnades åt bilaterala förhandlingar mellan USA och EG om hur en uppgörelse 33

skulle kunna utformas. Den störsto stötestenen utgjordes av

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

exporteubventionema. EG (och då främst Frankrike) kunde inte acceptera Prop. 1994/95:35 att minska de subventionerade exportvolymerna med 24% enligt förslaget till slumppgörelse. Det var också viktigt för EG att få erkänt att de arealbidrag som införts med CAP-reformen skulle bettaktos som "gröna" stöd, dvs. inte omfettos av krav på nedskämingar Förhandlingama ledde i november 1992 till den s.k. Blair House-överenskommelsen. Denna innebar att åtogandet att minska exporteubventioner ändrades från 24% till 21%, att arealstödet undantogs från reduktion under reformperioden och att den s.k. fredsklausulen infördes. Frankrike moteatte sig dock fortferande åtegandet beträffande exporteubventioner Efter Blair House-överenskommelsen kunde processen emellertid återigen multilateraliseras och Jordbraket utgjorde inte längre den främste stötestenen i förhandlingarna. På grandval av de preliminära bindningslistor som deltegarna presenterat i mars 1992 ägnades stöne delen av år 1993 åt bilaterala förhandlingar om åteganden och medgivanden i dessa listor Det franska motetendet mot Blair House-överenskommelsen övervanns i slutekedet, bl.a. genom att en möjlighet skapades att fasa in minskningen av den subventionerade exportvolymen under reformperioden och Jordbraksuppgörelsen i sin slutgiltiga form kunde därmed antes den 15 december 1993.

Förhandlingsresultatet

Jordbraksöverenskommelsen innebär att det för förste gången inom GATT etebleras deteljerade regler för subventioner (interat stöd och exporteubventioner) och gränsskydd även för jordbraksvaror Genom omvandling av alla former av gränsskydd till mllar, den s.k. terifferingen, har man också kommit tillrätte med den djungel av variabla avgifter, kvantitetiva restriktioner, importförbud, licenser etc. som tidigare varit vanligt förekommande på jordbraksområdet. I avtelet ingår dessutom ett åtegande om att fem år efter avtelete ikraftttädande påbörja förhandlingar om en forteättning av reformprocessen.

Åtegandet om intemt stöd innebär att det sammanlagda intema stödet skall minskas med 20% under sex år (åren 1995-2000). Neddragningen behöver inte ske produktvis, uten beräknas på den sammanlagda stödnivån (Aggregate Measurement of Support, AMS). Utgångspunkt för neddragningen är stödvolymen under basperioden 1986-1988. Från denna neddragning undantes sådant stöd som klassificerate som icke handelsstörande, s.k. grönt stöd, samt vissa typer av areal- och djurbidrag som ingår i produktionsbegränsningsprogram.

Allt gränsskydd skall omvandlas till mllar (teriffering). Tullama har beräknate som skillnaden mellan det inhemska priset och världsmarknadspriset under basperioden 1986-1988. I många fell har dette resulterat i mllar på flera hundra procent. På grand av en del länders mycket kraftiga motetend mot en allomfattande teriffering, har införte en möjlighet att uppskjuto torifferingen till reformperiodens slut. Kostnaden för att utoyttja denna möjlighet blir att det nedan beskrivna åtogandet om minimitillttäde ökas till 4% respektive 8%.

De s.k. mllkoefiicienterna binds vid de framräknade nivåerna. Dette Prop. 1994/95:35 innebär att på samma sätt som gäller på industtivaraområdet, kan dessa mllar inte höjas uten förhandlingar om kompensation. Tullaraa skall under reformperioden, dvs. fram till år 2001, minskas med i genomsnitt 36%. För varje enskild produkt måste milen minskas med minst 15%.

För att inte de i vissa fall mycket höga milnivåer som blir resultetet av terifferingen skall medföra att marknadstillträdesmöjligheter minskar, har införte åteganden om ett bibehållet resp. minimimarknadstillttäde. Det försto innebär att man genom kvoter eller på annat sätt garanterar samma tillträdesmöjligheter till sin marknad som farms under basperioden. Dette kompletteras med åteganden om minimitillträde, som innebär att det måste finnas möjlighet att importera kvantiteter som motevarar 3% av den inhemska konsumtionen. Denna siffra skall öka till 5% under reformperioden.

Exporteubventionema skall minskas med 36% i värde och 21% i kvantitet. Neddragningarna skall ske med utgångspunkt från den subventionerade exporten under basperioden 1986-1990. För att undvika att exportetödsåtegandet får alltför kraftiga effekter i början av reformperioden, finns möjlighet att i beräkningen inkludera även 1991 och 1992 års exportvolymer. Vid reformperiodens slut skall dock volymen på den subventionerade exporten ha minskat med 21% jämfört med volymen under basperioden.

Som ett resultot av Blair House-överenskommelsen finns också en s.k. fredsklausul i Jordbraksavtolet. Denna gäller i hela nio år, dvs. t.o.m. år 2003 och skyddar det gröna stödet mot utjämningsmllar eller tvistlösningsförfaranden. Den typ av arealstöd och djurbidrag som undantogite från reduceringsåtogandet är också, i princip, skyddat från utjämningsmllar och tvistiösningsförfaranden, så länge det håller sig inom 1992 års stödnivåer. Exporteubventioner skall endast vid påvisande av skada kunna beläggas med antidumpnings- eller utjämningsmllar I samtliga fall uppmanas dessutom parterna att visa återhållsamhet med inledande av undersökningar om utjämningsmllar.

U-länderna medges mildare discipliner när det gäller stödneddragningar och har dessutom möjlighet att uteträcka avtrappningen till tio år De minst utvecklade u-länderaa undantos helt från skyldigheten att minska sina subventioner. Minskningen av subventioner till Jordbraket i utvecklade länder bör innebära att det blir lättore för u-länderna att konkurrera på världsmarknaden. Framför allt bör minskade exporteubventioner minska risken för att u-landsproducenter konkuneras ut på sina egna marknader av dumpad överskotteproduktion.

Samtidigt kan just minskningen av exporteubventioner innebära vissa svårigheter för u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. Minskade exporteubventioner förväntos på sikt leda till ökade världsmarknadspriser, vilket innebär att dessa länders import av livsmedel kan fördyras. Ett särskilt ministerbeslut har därför fattate att inom ramen för den nya jordbrakskommittén övervaka effektema av Jordbraksreformen just för de u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. I beslutet fastelås bl.a. målsättningar om bibehållet livsmedelsbistend och möjligheter till hjälp 35

från Internationella valutefonden, Världsbanken m.m.

Resultatet för svensk del

För Sveriges del är jordbraksavtelet mycket välkommet. Genom 1990 års Jordbraksreform har Sverige redan klarat av mycket av det som Jordbraksavtelet ålägger oss. Effektema kommer främst att märkas på gränsskyddssidan. De mllar som nu har bundite i vår bindningsliste sätter ett tok för hur mycket våra interna Jordbrakspriser kan överstiga världsmarknadens. Detto tok sänks dessutom under reformperioden med i genomsnitt 36%. I praktiken innebär detta att nuvarande system med variabla införselavgifter kommer att kunna forteatte tillämpas, dock inom de gränser våra milbindningar sätter Effekteraa för enskilda produkter beror således på världsmarknadspriserna och på nivån på vårt nuvarande tillämpade gränsskydd i förhållande till det som bundite, dvs. den variabla avgiften under basperioden 1986-1988. För en del produkter ligger dagens gränsskydd under den slutnivå vår milbindning anger.

När det gäller det interna stödet kommer jordbraksavtelete disciplin baserad på administrativa priser i princip inte att påverka oss. Genom 1990 års reform avskaffades de svenska regleringama och därmed merparten av våra administrativa priser 1 förhållande till basperioden har således redan i dagsläget en väsentlig stödneddragning gjorte. Dette innebär bl.a. att vårt Norrlandsstöd ryms inom den tillåma stödvolymen och inte behöver förändras till följd av avtelet.

I den mån Sverige har kvar exporteubventioner sätter namrligtvis Jordbraksavtelet gränser för storleken på och omfattoingen av dessa. Det blir t.ex. inte möjligt att införa exportetöd för produkter som inte hade sådant stöd under basperioden. I dagsläget utgår exporteubventioner bl.a. för kött, fläsk och spannmål. Dessa subventioner skall enligt gällande riksdagsbeslut vara avvecklade till år 1995. Exporteubventioner enligt GATT:s definition utgår i Sverige även för livsmedelsindustriprodukter genom råvarakostnadsutjämningssystemet. Åtegandena om minskning av basperiodens budgemtiägg med 36%, resp. subventionerade exportvolymer med 21%, medför i huvudsak inga åtgärder för svensk del. För livsmedelsindustriproduktema är dagens exportstöd stöne än under basperioden till följd av ökade exportvolymer GATT-åtegandet kan, trote en förväntod minskning av bidragen som en följd av EES-avtelet, medföra en begränsning av exportetödet i denna sektor.

I mllförhandlingaraa har Sveriges drivit offensiva exportinttessen, bl.a. rörande vodka. Dessa redovisas under avsnitt 5.3 och i bilaga 4. Svenska exportintressen beaktos också genom att USA öppnar en kvot med reducerat gränsskydd för vissa typer av svensk ost i utbyte mot att Sverige öppnar en global kvot för viss typ av ost.

Prop. 1994/95:35

5.6 Avtalet om textil och konfektion (TEKO)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya avtolet om textil och konfektion innebär att alla kvantitotiva importbegränsningar för teko-varor avskaffas successivt under en tioårig övergångsperiod och att handeln med dessa produkter kommer att regleras av de normala GATT-reglerna. Övergångsperioden är indelad i tte etopper och under varje etopp införlivas en bestemd andel varor under de allmänna GATT-reglerna samtidigt som kvoteraa ökas för de varor som kvarster under begränsning. Eftersom Sverige avskaffade alla sina begränsningar redan år 1991 får avtolet bara direkto effekter för vår del vid ett evenmellt EU-medlemskap med återföljande återreglering av tekoimporten. För u-länderaas del innebär avtolet successivt ökade exportmöjligheter

Bakgrund

Handeln med textil- och konfektionsvaror har varit föremål för regleringar under mycket lång tid. Begränsningaraa var till en början ensidiga eller rent bilaterala. Under 1960-tolet och början av 1970-tolet begränsades viss import enligt det korto respektive det långa bomullstextilavtolet och sedan år 1974 genom multifiberavtolet (Multifibre Arrangement, MFA) som förlängte i olika omgångar. Genom MFA har det således varit möjligt att göra avsteg från de normala GATT-regleraa när det gäller marknadsstörande import av teko-varor. Sverige begränsade sin tekoimport inom MFA:s ram fram till dess MFA IV löpte ut den 31 juli 1991. I Uraguayrandan var det försto gången som man genom förhandlingar sökte införliva denna sektor under de allmänna GATT-reglerna.

Förhandlingama präglades av moteättoingar mellan exportör- och importörländer De svåraste förhandlingsfrågoma gällde hur övergången skulle ske, övergångstidens längd samt villkoren, dvs. tillväxttokter och flexibilitetebestemmelser Det var inte enbart importörländer uten även vissa exportörländer som argumenterade för en lång övergångsperiod. Det gällde utvecklingsländer som relativt nyligen stertet tekotillverkning och som önskade bygga upp sin tekoindustti i skydd av den stebilitet i fråga om marknadstillträde som tekokvoter ansågs ge. Sverige drev en liberal linje i förhandlingama i ett försök att agera brobyggare mellan exportör- och importörländer.

37

Förhandlingsresultatet Prop. 1994/95:35

Avtolet innebär att handeln med textil och konfektion nu inordnas i det allmänna WTO-regelverket efter en övergångsperiod om 10 år uppdelad i tre etepper. Avvecklingen sker enligt två parallella spår En bestemd andel av 1990 års import förs under varje etepp över till de allmänna WTO-reglerna, vilket innebär att resttiktionema i multifiberavtelet gradvis avvecklas. För dessa varor gäller således inte den speciella skyddsklausulen i övergångsarrangemanget. Under övergångsperioden måste minst 51% av ett lands import av dessa varor liberaliseras enligt dette schema. För de varor som kvarster under begränsning ökas kvoterna successivt genom en formel som innebär att kvoteraa för de känsligaste varoma, dvs. de med lägst ökningstekter, ökas långsammare än för andra varor där ökningstekteraa redan i dag är högre. Avtelet innehåller sedvanliga regler om flexibilitet, dvs. utbytbarhet mellan avtelsår och mellan begränsade varor. Avtelet ger också möjlighet till avsteg gentemot medlemmar som inte milföljer sina förpliktelser Avtelet innehåller även regler om kringgående av begränsningsavtel. Till skillnad från MFA kan dette avtel inte förlängas. Därmed kommer samtliga MFA-begränsningar att upphöra definitivt år 2005.

Resultatet för svensk del

I förhandlingarna drev Sverige och Norden en liberal linje och sttävade efter ett avtel med kortere övergångsperiod och högre ökningstekter Det visade sig dock svårt att få gehör för denna linje, då viktiga importör-och exportörländers positioner var alltför långt ifrån varandra i dessa centrala frågor Det viktigaste resultetet är ändå att man genom dette avtel införlivar sektora i det allmänna GATT-regelverket och att tekorestriktionerna efter övergångsperiodens utgång avskaffas. U-länderaas exportmöjligheter förbättras och ett långvarigt irritetionsmoment i handelsrelationerna mellan industriländer och utvecklingsländer försvinner successivt. Eftersom Sverige avskaffade samtliga importbegränsningar på tekoområdet redan år 1991 får avtelet i rådande läge enbart marginell betydelse ur strikt nationell synvinkel. Däremot får givetvis avtelet stor betydelse också för Sverige för att begränsa verkningarna av den återreglering av tekoimporten som följer av ett evenmellt svenskt EU-medlemskap.

38

5.7 Avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya TBT-avtalet är en utbyggnad av det avtel som framförhandlades under Tokyorandan. Huvuddragen i det tidigare avtelet har bibehållite, men texten i det nya avtelet har disponerate klarare och vissa avsnitt har utvidgate och preciserate. Den viktigaste förändringen är att tekniska föreskrifter och stendarder har omdefinierate till att omfatte inte enbart en varas egenskaper utan även relaterade processer och tillverkningsmetoder. Det nya avtelet skapar förateättoingar för en minskning av onödiga handelshinder Genom införlivandet i WTO kommer antelet länder som omfattes av TBT-disciplinen att öka kraftigt.

Bakgrund

Liksom de fleste andra avtol inom GATT som reglerar icke-toriffära handelshinder framförhandlades det nuvarande TBT-avtelet under den s.k. Tokyorandan i slutet av 1970-telet. Liksom i GATT gäller principen om icke-diskriminering som en huvudregel i TBT-avtelet. Avtelet, som omfatter såväl industri- som jordbraksvaror, föreskriver att tekniska föreskrifter och stendarder inte får uterbetes, antes eller tillämpas med avsikt att skapa hinder för internationell handel. Inte heller får sådana föreskrifter eller stendarder eller deras tillämpning leda till att oberättigade hinder för interaationell handel skapas. Anmälningsplikt råder för sådana förslag till tekniska föreskrifter och förferanden som skiljer sig från internationella stendarder och som bedöms få en väsentiig inverkan på handeln. I avtelet återfinns även definitioner av vad som i avtelete mening utgör tekniska föreskrifter och stendarder

Förhandlingama inom Uraguayrandans ram har syftet till att göra avtelstexten mera överskådlig samt dessutom att skärpa regelverket, t.ex. med avseende på processer och tillverkningsmetoder, s.k. PPMs (Process and Production Metiiods).

Förhandlingsresultatet

Huvuddragen i det nya TBT-avtelet överensstemmer med det nuvarande avtelet. Avtelstexten har dock vunnit i klarhet och vissa avsnitt har utvidgate och preciserate. En del begrepp har definierate och andra omdefinierate. Beträffande tekniska föreskrifter sägs att dessa inte skall vara mera handelshindrande än vad som är nödvändigt för att tillgodose en legitimt syfte, varvid man skall beakte de risker som skulle kunna uppsto om syftet inte tillgodosågs. Som exempel på legitimt syfte nämns

bl.a. skydd för hälsa, säkerhet och miljö. Prop. 1994/95:35

Den viktigaste förändringen jämfört med det nuvarande avtelet är att termerna teknisk föreskrift och stendard omdefinierate till att omfette inte enbart en varas egenskaper uten även relaterade processer och tillverkningsmetoder Sådana regler kommer att bli allt viktigare, framför allt på miljöområdet.

Avsnitten om provning och certifiering har utökate till att omfette alla slags förfaranden för bedömning av överensstemmelse med tekniska föreskrifter och stendarder Skyldigheten att anmäla förslag till tekmska föreskrifter har utvidgate till att omfatte även vissa lokala myndigheteorgan, t.ex. inom delsteter i federala steter.

Det nya avtelete uppförandekod för stendardisering är en nyhet jämfört med Tokyorandans avtel. Avtelet är öppet för anslutoing av stetiiga och private stendardiseringsorgan men är endast obligatoriskt för centtala stetiiga organ.

Som ett resultet av Uraguayrandan och tillskapandet av den nya Världshandelsorganisationen kommer alla WTO-medlemmar att omfettes av det nya avtelet. Det nu gällande TBT-avtelet har enbart drygt fyrtio medlemmar, merparten i-länder Liksom det existerande TBT-avtelet, innehåller det nya avtelet ett antol bestemmelser om särbehandling av u-länder, t.ex. genom teknisk rådgivning och genom att på olika sätt te hänsyn till urvecklingsländeraas särskilda problem vid uterbetendet och tillämpningen av tekniska föreskrifter och stendarder.

Resultat för svensk del

TBT-avtelete tillämpningsområde vidgas och omfattar fler tekniska förekrifter och stendarder. Dessutom kommer fler länder och flera myndigheter att omfattes. Genom att tekniska handelshinder i framtiden kan undvikas i högre grad skapas bäme förateättoingar för intemationell handel, vilket är en stor fördel för svenska företeg.

För Sveriges del kommer den utökade länderteckningen inledningsvis att få relativt liten betydelse eftersom vår export till de 40-tel länder som redan i dag är anslutna utgör drygt 90% av Sveriges totelexport.

40

5.8 Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related Investment Measures, TRIMs)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: TRIMs-avtelet utgör ett förste steg att reglera handelsrelaterade investeringsåtgärder inom GATT/WTO. Avtelet slår fast att ingen åtgärd får vidtos som ster i strid med WTO-avtelete artiklar om icke-diskriminering eller förbud mot kvantitetiva restriktioner Till avtelet är fogat en förteckning över de åtgärder som är förbjudna. För svenska företeg som är eteblerade utomlands innebär det nya avtelet att man kommer att kunna undgå många av de krav som man möter i dag. Dette kommer att gynna såväl dessa företog som den svenska exportindustrin i stort.

Bakgrund

I de multilaterala förhandlingama som ursprangligen ledde fram till Havanna-stedgan och det ursprangliga GATT från år 1947 framgick tydligt att de deltegande regeringama då inte var beredda att late villkor beträffande utländska investeringar bli föremål för internationella regien Denna simation bestod i stort sett ända fram till tidigt 1980-tel, då investeringsfrågorna började tilldra sig ökad uppmärksamhet.

I USA företogs smdier av industrin och fackföreningsrörelsen som påvisade handelssnedvridande effekter av investeringsvillkor som t.ex. krav på köp av lokalt tillverkade komponenter som villkor för utländska direktinvesteringar.

Även inom intemationella organisationer som OECD och Världsbanken företogs smdier i början på 1980-telet av förekommande investeringsfrämjande medel och krav och hur sådana påverkar utländska investeringar Smdieraa visade att många värdländer konkunerade intensivt om utiändska investeringar genom att erbjuda olika incitement. Enligt OECD-smdier från år 1983 var de vanligaste handelsrelaterade investeringsvillkoren krav på lokalt innehåll, begränsning av importerade insatevaror, minimiexport och teknologiöverföring.

Det var också främst USA som drev frågan om TRIMs som ett handelspolitiskt problem i GATT och det var på amerikanskt initiativ som dessa frågor kom att ingå i förhandlingama i Uraguayrandan. Förhandlingaraa präglades under lång tid av en sterk nord-syd polarisering. USA var pådrivande medan u-ländema agerade defensivt och lade tonvikten på varje lands suveräna rätt att utforma sin investeringspolitik som ett redskap i urveckJingsansttängningama. U-ländemas motetend skall ses mot bakgrand av att det Just är främst u-länder som tillämpar investeringsvillkor av de slag förhandlingaraa gällt.

41 Förhandlingsresultatet Prop. 1994/95:35

Det nya TRIMs-avtelet föreskriver att ingen part får vidte någon åtgärd som står i strid med GATT:s artikel III om s.k. nationell behandling, dvs. förbudet mot att diskriminera import i förhållande till inhemsk produktion, eller med artikel XI om förbud mot kvantitetiva restriktioner Till avtelet är fogat en förteckning på de TRIMs-villkor som är förbjudna, vare sig de är formellt beordrade eller inte, och som kan genomdrivas av regeringen eller måste efterlevas av investerande företeg. Bland förbjudna TRIMs finns krav på lokalt innehåll i produktionen, krav på en viss relation mellan import och export eller begränsning av import för lokal produktion i förhållande till företegete export. Alla sådana villkor som ster i strid med avtelet skall anmälas till WTO och skall avvecklas under en övergångsperiod på två år för i-länder, fem år för u-länder och sju år för minst utvecklade länder (MUL) räknat från avtelete ikraftträdande. Utvecklingsländer ges också möjlighet att tillfälligt avvika från förbudet. Övergångstiderna för u-Iänder kan under särskilt svåra omstendigheter föriängas. Avtelet skall ses över inom fem år. I samband med denna översyn skall man överväga om avtelet skall kompletteras med regler om investerings- och konkurrenspolitik.

Resultatet för svensk del

Den svenska industrin har angivit olika typer av TRIMs som ett reellt problem vid investeringar utomlands. Samtidigt har man konsteterat att TRIMs bara utgör en av många faktorer att te hänsyn till vid ett investeringsbeslut och man har ofte lärt sig att leva med den simation som föreligger. Det är emellertid angeläget att TRIMs-villkor avvecklas i länder där svenska företeg är eteblerade. När kravet på lokalt innehåll avskaffas kan dette t.ex. leda till att ökade exportmöjligheter skapas för svenska moderföreteg liksom för andra svenska leverantörer och allmänt sett kan mer neutrala investeringsförhållanden skapas. Den framförhandlade TRIMs-texten tillfredsteller offensiva svenska inttessen på dette område och får allmänt sett betraktes som bra. Det är också viktigt att det i avtelet klargörs att handelsrelaterade investeringsvillkor inte blir tillåtna genom att de kombineras med förmåner av skilda slag. Det lär visserligen dröja några år innan avtolet får avsedd effekt, men på sikt kommer dock svenska företeg att slippa många av de krav man möter i dag. Därmed bör man kunna konkunera på bättte villkor Det är vidare positivt att man i själva avtelet förateer möjligheter att bredda avtelet till att även omfatte investeringspolitik och konkunenspolitik. Investeringsfrågorna i bredare bemärkelse framster redan nu som ett tänkbart framtida förhandlingsområde i WTO och är också föremål för förhandlingar i OECD.

42

5.9 Avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya antidumpningsavtolet innehåller flera viktiga förbättringar på centrala punkter i förhållande till tidigare avtelslydelse. De reviderade bestemmelsema bör leda till ett minskat utrymme för godtyckliga antidumpningsåtgärder och en förbättrad användardisciplin. Sammanteget bör avtelet innebära minskade risker för svensk industti att uteättes för antidumpningsåtgärder.

Bakgrurui

En antidumpningsmll är en extramll som får tes ut när ett importiand, efter vederbörlig undersökning, har fastetellt att en imponerad vara är dumpad och därför orsakar skada på importiandete inhemska industti. Med dumpning avses det förhållandet att priset på varan är lägre vid export än på det exporterande landets hemmamarknad. Antidumpningsavtelet lägger fast den närmare tillämpningen av artikel VI i GATT. Avtelet är en utbyggnad av den s.k. antidumpningskoden från år 1979 och reglerar i detelj under vilka förateättoingar antidumpningsåtgärder får vidtes.

Vid tidpunkten för ministermötet i Punte del Este år 1986 var frågan om antidumpning inte bland de prioriterade förhandlingsfrågoma. Efterhand ökade inttesset, men det dröjde ända till våren 1990 innan förhandlingar kom igång på allvar. Förhandlingama kom att präglas av stora moteättningar mellan å ena sidan USA och EG, vilka moteatte sig striktere regler och å andra sidan övriga länder som förespråkade dette. Trote mycket intensiva diskussioner och två kompromissförslag under hösten 1990 kunde man inte enas om ett gemensamt förhandlingsunderlag. Ytterligare tre försök gjordes inför ministermötet i Bryssel i december samma år men uten framgång. Förhandlingarna återapptogs därefter under hösten 1991 med en ny ordförande som i sin mr gjorde ett flertal fraktlösa försök att medla mellan de olika intressena. Samtliga uticast förkastedes och det siste enbart en månad innan förhandlingama skulle vara slutförda i december 1991. Den 20 december sainma år presenterades ett förslag av GATT:s dåvarande generaldirektör Dunkel som kom att utgöra underlaget för det slutiiga avtelet. Inför slutförhandlingama i Geneve i december 1993 framlade USA ett stort antel ändringsförslag, men fick enbart gehör för ett begränsat antel av dessa i den slutliga avtelstexten.

Anledningen till de sterka moteättningaraa i förhandlingaraa kan spåras i en ökad användnmg av antidumpningsinsomentel av i förste hand USA, EG, Kanada och Australien under 90-telet. Kritiken från drabbade länder har smndtels varit mycket hård och användarländema har

43

anklagate för att införa åtgärder med protektionistiska förtecken. Prop. 1994/95:35

Även Sverige har vid ett flertol tillfällen drabbate av åtgärder, främst i USA och i förste hand avseende stelprodukter. Sverige drev, tillsammans med övriga nordiska ländema, mot den bakgranden en konsekvent linje att braket av antidumpningsvapnet måste stevjas.

I Sverige utför Kommerskollegium, efter beslut av regeringen, undersökningar om påstedd dumpning enligt förordningen (1985:738) om dumpnings- och subventionsundersökningar. Efter slutförd uttedning överlämnar kollegiet sina sluteateer och förslag till åtgärder till regeringen. Om förateättningar förelegat har regeringen därefter meddelat föreskrifter om antidumpnings- och utjämningsmllar enligt lagen (1987:1069) om mllfrihet m.m. Det bör framhållas att sedan år 1980 har sådana föreskrifter endast meddelate vid ett par ensteka tillfällen.

Förhandlingsresultatet

Även om det nya antidumpningsavtelet till stora delar bygger på Tokyorandans regelverk innebär det ändringar av de fleste centrala bestemmelser. Vad gäller beräkning av dumpningsmarginalema har gjorte ett antel deteljerade förtydliganden vars samlade innebörd är att dumpningsmarginalema bör bli lägre i framtida undersökningar Dock har vissa av användarländeraas ibland tveksamma metoder blivit explicit godkända genom avtelet. Förändringarna avseende skaderekvisiten är betydligt färre, men det kan nämnas att sammanslagning av undersökte länders importendelar vid skadeanalysen nu blir tillåten. Dette kan få till följd att tröskeln för att bevisa skada sänks för ett enskilt land. Däremot har kraven för att inleda en undersökning höjte och en undersökning måste omedelbart avslutes om det visar sig atl omfattningen av den dumpade importvolymen eller dumpningsmarginalens storlek understiger en viss miniminivå. Reglema för hur en undersökning skall genomföras och för hur bevismaterial skall behandlas och värderas har skärpte.

Den kanske viktigaste förändringen är att en antidumpningsmll inte får vara i kraft i mer än högst fem år. Dock kan åtgärden förlängas om det kan påvisas att ett borttegande av antidumpningsmllen skulle innebära att skadevållande dumpning återappster En nyhet är att länder som har antidumpningslagstiftning i kraft måste ge berörda parter möjlighet att överklaga antidumpningsbeslut. Vad gäller tvistiösning kommer WTO:s generella regler härom att vara tillämpliga, dock med en viss inskränkning gällande en panels rättighet att deteljgranska ett nationellt beslute överensstemmelse med avtelet.

Resultatet för svensk del

Då Sverige tillhör den ländergrapp som främst drabbate av

44

antidumpningsåtgärder och inte själv aktivt utnyttjat antidumpningsvapnet, var förhandlingsmålet att öka användardisciplinen genom ett stramare regelverk. Denna målsättning är i viss utettäckning uppfylld, om än inte milt ut. Det finns anledning att tro att de nya regleraa leder till färre antidumpningsfell. När åtgärder införs kommer troligtvis effektema att bli mindre kännbara än tidigare. Det nya avtelet kan förhoppningsvis också bidra till att bromsa tendensen att fler och fler länder vidter antidumpningsåtgärder Mycket kommer dock att hänga på hur det nya avtelet genomförs och tillämpas i praktiken av de mer framträdande användarländema.

Som ovan anförte är det i Sverige regeringen som meddelar föreskrifter om antidumpnings- och utjänmingsmllar enligt den nuvarande lagen (1987:1069) om mllfrihet m.m. Det nya antidumpningsavtelet föreskriver att medlemmarna skall tillhandahålla möjligheter för en berörd part att begära överprövning av slutliga beslut i antidumpningsärenden hos en oberoende rättelig eller administtativ instens. Regeringerte beslut att meddela föreskrifter om antidumpnings- och utjämningsmllar kan emellertid inte överklagas eller bli föremål för s.k. rätteprövning enligt lagen (1988:205) om rätteprövning av vissa förvaltningsbeslut. Om Sverige blir medlem i EU kommer dumpningsfrågoma att hanteras gemensamt av Sverige och övriga medlemssteter inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik. Inga lagändringar såvitt gäller ovan berörda överprövningsförfarande torde då behövas. Vid ett negativt utelag i folkomröstoingen om ett svenskt medlemskap i EU kan vissa ändringar bli akmella i lagen (1987:1069) om mllfrihet m.m. Regeringen avser i sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som kan behövas.

Prop. 1994/95:35

5.10 Avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (tullvärdeberäkning)

Sammanfattning: På begäran av vissa u-länder har gjorte vissa uttolkningar av GATT:s mllvärderegler. Härigenom har GATT-reglema om mllvärdeberäkning också kommit att införlivas i WTO. En följd av dette bör bli att anslutningen av utenförsteende länder till GATT:s milvärderegler bör öka. Dette överensstemmer med svenska intressen på området.

Bakgmnd

De gemensamma milvärderegler som överenskoms i Tokyorandan år 1979 var ett av de viktigaste resulteten i den förhandlingsrandan. Genom den s.k. mllvärdekoden åstedkoms ett harmoniserat interaationellt system för beräkning av varors mllvärde. Tullvärdekoden har mngerat väl i

45

praktiken och det fenns därför inget inttesse, åtminstone inte från i- Prop. 1994/95:35 ländernas sida, att omförhandla mllvärdereglema i Uraguayrandan.

Anslutningen av u-länder till GATT:s milvärderegler har dock gått långsamt. Fortfarande ster många u-länder utenför mllvärdekoden, då man på grand av olika brister i de egna mllförvaltningama inte anser sig ha möjlighet att leva upp till de relativt sttikto GATT-reglerna för beräkning av mllvärde.

Trote ett länge kompakt motetend från i-landshåll att to upp koden i förhandlingama, kom så småningom ändå vissa diskussioner till stend. Dessa initierades av en grapp u-länder, som genom uttolkningar av de gällande reglerna ville skapa ett stöne utrymme för sina milmyndigheter att i vissa fall kunna ifrågasatto deklarerade mllvärden än vad mllvärdereglema normalt sett medger

Förhandlingsresultatet

Den kompromiss man till slut kunde enas om innebär att man genom ett ministerbeslut gör vissa ytterligare uttolkningar av mllvärdekoden till vägledning då mllmyndigheter har grandad anledning att ifrågasatte en varas transaktionsvärde. Beslutet går i sak knappast utöver vad som redan gäller enligt mllvärdekoden. Dessutom antogs två andra texter om s.k. minimimllvärden respektive mllvärdeberäkning vid import genom ensamagenter Även dessa texter tillkom på initiativ av vissa u-länder. Den förstnämnda texten bekräftar i sak gällande praxis vad gäller möjligheten att göra reservationer i fråga om minimimllvärden. Den andra texten innebär en rekommendation att via Tullsamarbeterådete (Customs Co-operation Council, CCC) tekniska mllvärdekommitté biste u-länder med teknisk rådgivning och smdier om konkrete mllvärdeproblem uppstår.

Resultatet för svensk del

Genom att mllvärdekoden till följd av ovan nämnda ministerbeslut anses ha förhandlate i Uraguayrandan kom den också att omfattes av WTO och bli del av det sammanhållna förhandlingsresultetet. En viktig följdeffekt av dette är att man nu bör kunna se fram emot ett betydligt stöne deltegande av u-länder i GATT:s milvärderegler, vilket varit ett svenskt önskemål. Därmed närmar man sig också det ursprangliga målet med mllvärdekoden, nämligen att åstedkomma ett globalt harmoniserat mllvärdesystem.

5.11 Avtalet om kontroll före skeppning (Preshipment Inspection, PSI)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Kontroll före skeppning (PSI) är ett system för kontroll av exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet. Systemet, som huvudsakligen utnyttjas av u-länder, har till syfte att motverka ett kringgående av höga mllar eller valuteregleringar genom vilseledande fakmrering. PSI-avtelet innehåller uppföranderegler för utförandet av exportkontroll i syfte att minimera onödiga förseningar och kostnader för exportföretegen. Sverige har varit aktivt pådrivande för avtelete tillkomst.

Bakgrund

För dette avtelsområde används interaationellt begreppet PSI, en förkortning för Preshipment Inspection. PSI är ett kontrollsystem för exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet i syfte att säkerstella ett lands mllinkomster Konttollen har som mål att motverka kringgåendet av höga mllar eller valutoregleringar genom över- eller underfakmrering. Krav på PSI stells nästen uteslutende av u-länder och kan avse alla produktområden.

Allt fler u-länder har under de senaste årtiondena kommit att kräva PSI-kontroll. För närvarande kräver sammanlagt ett drygt trettiotel u-länder PSI och har träffat avtel med i allmänhet private inspektionsföretog om att utföra kontrollerna.

Frågan om PSI i dess egenskap av handelshinder har sedan lång tid diskuterate i olika interaationella fora. FN:s ekonomiska kommission för Europa har utformat en rekommendation till medlemsländeraa att avste från krav på PSI. I Tullsamarbeterådet (CCC) smderas frågan för närvarande utifrån u-ländernas behov av kontrollmekanism för att säkerstella sina milinkomster Världsbanken har konsteterat att PSI-avtelen ofta innebär stora kostnader för u-ländema och smderar nu kostnads- och intokteaspekten närmare.

Exportörer i flera länder, däribland Sverige, har länge upplevt PSI som ett handelshinder. Ett skäl är att konttollen fördyrar och ibland försenar exporten, ett annat är det sätt på vilket inspektionsföretegens ibland utför kontrollen och handlägger inspektionsärenden. Hanteringen av konfidentiell affärsinformation är givetvis ett känsligt område, men priskontrollen har upplevte som särskilt besvärande.

Förhandlingsresultatet

PSI-avtalet har ingen tidigare motevarighet i GATT. Det är en uppförandekod som reglerar hur ett lands PSI-konttoll ska utföras. Det

47

åligger det land som tillämpar PSI att se till att avtelen med de Prop. 1994/95:35 inspektionsföreteg som skall utföra konttollen ster i överensstemmande med PSl-avtelet.

Avtelet innebär bl.a. att inspektionsföretegen skall utföra inspektionen på icke-diskriminerande sätt. Det reglerar vidare val av plate för inspektion och anger vilken information som skall kunna krävas av exportöreraa för att inspektionen skall kunna genomföras. Ett avsnitt behandlar skydd av konfidentiell affärsinformation. Avtelet omfetter också regler för konflikthantering. För utförande av priskonttoll innehåller avtelet särskilda riktlinjer

För konflikter som parterna inte själva kan lösa, föreskriver avtelet inrättendet av ett oberoende skiljedomsorgan. Dette skall beste av represententer för inspektionsföretegen respektive exportöreraa. Internationella Handelskammaren (International Chamber of Commerce, ICC) och Inspektionsföretegens Interaationella Organisation (Interaational Federation of Inspection Agencies, IFIA) har informerat GATT-sekreteriatet att man har kommit överens om att inrätte ett sådant oberoende skiljedomsorgan. Det kommer att placeras i London på ICC:s Internationella sjöfartebyrå. Överenskommelsen om skiljedomsorganet gäller för tre år i en förste omgång.

De exportörländer som har eller som kommer att införa lagstiftning avseende PSI, t.ex. auktorisering av PSI-företeg, åläggs bl.a. att offentliggöra dessa lagar och regler

Bland i-länderna betraktes avtelet som en uppförandekod som varken ter stellning för eller emot PSI som företeelse. Från u-landshåll hävdar man däremot att avtelet legitimerar rätten att kunna kräva PSI.

Från i-landshåll har hävdate att u-länderna bör anslute sig till och tillämpa WTO:s mllvärderegler för att därigenom angripa evenmella problem. U-länderna har hävdat att reglerna är otillräckliga för deras behov.

Eftersom GATT:s mllvärderegler nu knyte till WTO-avtelet, iimebär medlemskap i WTO också krav på att tillämpa dessa mllvärderegler, om än med övergångsbestemmelser i vissa fall. I vad mån konflikter kan komma att uppsto mellan avtelen om PSI respektive mllvärdeavtelet, med hänsyn till mllvärdeavtelete sterka presumtion att acceptera s.k. ttansaktionsvärden, återster att se.

Resultatet för svensk del

Med hänsyn till att det inte varit politiskt möjligt att förbjuda tillämpningen av PSI, får en uppförandekod ses som en framgång. Sverige var aktivt engagerad i de förhandlingar som ledde fram till PSI-avtelet. Svenska exportföreteg tillförsäkras genom avtelet en effektivare och enklare hantering av PSI-ärenden vilket bör bli tids- och kostnadsbesparande.

Viktigt är att regler skapate för tvistlösning, eftersom avsaknaden av dette tidigare upplevte som en besvärande brist. Direkte missbrak i °

samband med krav på och utförande av PSI får antes minska väsentiigt. Från det att PSI-avtelet färdigförhandlades i december 1990 anses redan en sanering ha ägt ram bland kontrollföretegen. Det är ännu oklart om olika länder framgent kan komma att vilja reglera PSI-verksamhet inom de egna territorierna i ökad uteträckning på ett mer formellt sett, t.ex. genom ett auktorisationsförferande för PSI-företeg. Beroende på utvecklingen kan det evenmellt bli akmellt att överväga ett sådant förfarande även i Sverige.

Prop. 1994/95:35

5.12 Avtalet om ursprungsregler

Sammanfattning: Genom ett nytt avtel införs uppföranderegler for s.k. icke-preferentiella ursprangsregler, dvs. ursprangsregler som används i andra sammanhang än inom t.ex. frihandelsavtel. Avtolet syfter till en global harmonisering av sådana regler inom en treårsperiod från WTO-avtelete ikraftträdande. Ett viktigt syfte med avtelet är att ursprangsregler inte får användas på ett sätt som skapar hinder och störningar i interaationell handel. Avtelet bör leda till ökad förateebarhet och minskade handelshinder till följd av ursprangsregler, även om införandet av harmoniserade regler nationellt kan leda till visst administtativt merarbete.

Bakgrund

Dette förhandlingsområde har tidigare inte omfattete av regelverket inom GATT. För närvarande har olika länder eller ländergrapper egna regelsystem, i vissa fell flera olika system för olika ändamål.

En icke-neutral ursprangsregel kan utgöra ett mycket effektivt handelshinder Sådana regler kan tvinga en producent att välja andra underleverantörer eller att höja priset på en vara, vilket kan leda till att kvaliteten på en vara försämras eller att den fördyras.

Frågoma om ursprangsregler drevs hårdast av USA i förhandlingama. USA:s målsättning var ursprangligen att tillskapa regler för alla typer av ursprangsregler, dvs. även för sådana som tillämpas inom ramen för frihandelsområden och liknande preferensanangemang. EG och EFTA-länderna moteatte sig dette, med hänsyn till att sådana ursprangsregler utgör en del av de konttakteenliga rättigheter och skyldigheter som parterna i sådana överenskommelser ingått. Däremot stödde man den övriga delen av harmoniseringsprogrammet.

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

49 Förhandlingsresultatet Prop. 1994/95:35

Avtelet gäller huvudsakligen s.k. icke-preferentiella ursprangsregler Med dette avses ursprangsregler som används i andra sammanhang än frihandelsavtel och andra fonner av särskild förmånsbehandling. De icke-preferentiella ursprangsreglerna skall harmoniseras och samlas i en regelbok. De globalt enhetiiga regleraa skall uterbetes i samarbete mellan GATT och Tullsamarbeterådet (CCC) under en tid av tte år med början från det att WTO-avtelet träder i kraft.

I avtelet anges att allmänna ursprangsregler inte får användas som handelspolitiska redskap eller leda till resttiktiva, snedvridande eller på annat sätt störande effekter på interaationell handel.

Medlemmaraa åter sig att tillämpa de harmoniserade ursprangsreglema på ett likvärdigt sätt för alla syften vid bestemmande av ursprang. De skall också administreras på ett enhetiigt och neuttalt sätt. Ändringar av reglerna får inte tillämpas rettoaktivt.

Regleraa kommer att grandas på den harmoniserade mllnomenklamren (Harmonized System, HS). Ursprang kommer att bestemmas till det land där en vara i sin helhet är framstelld eller där den genomgick senaste väsentliga bearbetning.

Reglerna skall vara tydligt publicerade. Det skall finnas möjlighet att få förhandsbesked om en varas ursprang och möjlighet att få beslut i ursprangsfrågor prövade av oberoende instens. Information som myndigheter erhåller för ursprangsbestomning skall vara konfidentiell föratom i samband med rätteliga prövningar

Under övergångsperioden fram till dess att de enhetliga regleraa är fastetellda skall nationella system för allmänna ursprangsregler tillämpas enligt motevarande riktiinjer som ovan angivite för de enhetiiga regleraa, dvs. krav på publikation, möjlighet till förhandsbesked etc.

Föratom bestemmelseraa om allmänna ursprangsregler innehåller avtelet även en deklaration om ursprangsregler för preferensändamål. Dette blev den begränsade kompromiss som var nödvändig för att tillgodose något av USA:s förhandlingskrav för sådana ursprangsregler.

För de preferentiella ursprangsregleraa gäller mycket av det som anges ovan för övergångstiden. En väsentiig skillnad är dock att man tillåter handelspolitiska inslag i de preferentiella ursprangsregleraa.

Resultatet för svensk del

Ursprangsregler tillhörde inte de av Sverige främst prioriterade förhandlingsområdena. I fråga om s.k. preferentiella ursprangsregler hade Sverige, tillsammans med EG och övriga EFTA-länder närmast defensiva intressen. Ur exporteynvinkel fanns dock ett allmänt intresse att strömlinjeforma de många varianter av nationella ursprangsregler som tillämpas i t.ex. USA.

Sveriges nuvarande allmänna ursprangsregler är förenliga med avtelete 50

bestemmelser De generella svenska regleraa är i allt väsentiigt samlade

i en enda förfetming, förordningen (1984:59) om varors ursprang. Under övergångsperioden kommer avtelet inte att föranleda ändringar av de svenska regleraa. När de enhetiiga regleraa är uterbetede kommer dock Sveriges nuvarande regler att anpassas till dessa.

Avtelet bidrar allmänt sett till ökad säkerhet i intemationell handel och kan komma att ha effekt på de regler som gäller på våra exportmarknader och därigenom förbättra exportföretagens planeringssäkerhet. Detta gäller även under övergångsperioden genom bestemmelsema om publicering, enhetlighet, förbud mot rettoaktivitet, möjligheterna till förhandsbesked och överprövning. Även bestemmelsen om sekretess i fråga om uppgifter som myndigheter erhåller i samband med ursprangsbestomning är positiv för företegen.

Avtelet kommer främst att ha effekt på de sektorer som ttaditionellt omfattas av protektionistiska åtgärder. I samband med ursprangsmärkningsbestemmelser som vissa länder tillämpar uppfettes ibland ursprangsregleraa som störande. Ett exempel på dette är de regler Sydkorea införde år 1991.

Ur rent administtativ synvinkel kommer införandet av de harmoniserade reglema innebära att svenska myndigheter har att tillämpa mer deteljerade och komplicerade bestemmelser Den myndighet som främst berörs är Tullverket, men även andra myndigheter som inför bestemmelser rörande varors ursprang kommer att beröras, t.ex. Livsmedelsverket. Andra som berörs är handelskamrama och inte minst företegen.

Den evenmella nackdel som detta kan innebära för svenskt vidkommande uppvägs främst av att ursprangsregleraa blir klarare, enhetligare och mer neuttala på våra exportmarknader och att missbrak kan underkastes effektiv tvistiösning.

Om Sverige blir medlem i EU blir EU:s regler om ursprang tillämpliga i Sverige.

Prop. 1994/95:35

5.13 Avtalet om importlicensförfaranden

Sammanfattning: Det reviderade importlicensavtelet mnehåller skärpte procedunegler för importlicensförferanden. Genom integreringen av avtelet i WTO bör också fler länder än vad som är fallet i dag komma att omfettas av regleraa på dette område.

Bakgmnd

Den s.k. importlicenskoden ingick bland de uppförandekoder som överenskoms i Tokyorandan år 1979. Kodens huvudsyfte var att eliminera eller minska handelshindrande effekter av hanteringen av importiicenser. Bl.a. sattes vissa maximitidsgränser inom vilka licenser

skulle utfärdas. I Uraguayrandan har importlicenskoden sette över och reviderate i vissa avseenden.

Prop. 1994/95:35

Förhandlingsresultatet

Det reviderade importiicensavtelet innebär en förstorkning av de nuvarande bestemmelserna. Krav stells på att partema skall publicera tillräcklig infonnation så att exportörer och importörer kan få kännedom om de villkor som gäller för utfärdande av licenser. Skärpte regler för notifikation av importlicenskrav har också införts.

När det gäller s.k. automatisk licensiering eller övervakningslicensiering innehåller det nya avtelet skärpte krav på att gällande tidsgränser måste följas. För icke-automatisk licensiering har reglerna omarbetete i syfte att begränsa handelshindrande effekter. Avtelet slår också fast att den maximala tiden för behandling av licensansökningar är 60 dagar

Resultatet för svensk del

Den uppstramning av regelverket som görs i det nya importlicensavtelet är välkommen. För närvarande har importiicenskoden begränsad anslutning, särskilt när det gäller utvecklingsländer Det ar därför positivt att alla medlemmar i WTO kommer att omfattos av de nya reglema.

5.14 Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder

Samimaofattning: Avtolet innehåller reviderade och preciserade regler avseende subventioner och utjämningsåtgärder Utfallet avseende subventioner överenstommer relativt väl med Sveriges målsättningar även om uttymmet för tillåtoa subventioner kom att bli stöne än önskat. En stor förtjänst är att subventionsbegreppet klarlagte. Vad gäller utjämningsåtgärder är resultotet tillfredssteUande då klarare och tydligare bestommelser uppnåtts.

Bakgmnd

Det nya avtelet, som bygger på den s.k. subventionskoden från Tokyorandan, innehåller allmänna bestemmelser om subventioner och mer deteljerade regler om utjämningsåtgärder De senare är till stora delar identiska med motevarande regler i antidumpningsavtelet.

52 Erfarenheten har visat att Tokyorandans subventionsregler var Prop. 1994/95:35 otillräckliga och alltför vaga. Efter långa diskussioner beslöte vid ministermötet i Montreal år 1988 att förhandlingaraa skulle genomföras på grandval av en "trafikljusmodell", dvs. subventioner skulle delas in i tre kategorier: förbjudna (röda), angripbara (gula) resp. tillåma (gröna). Reglerna om utjämningsåtgärder var för många länder minst lika viktiga. Efter ett antel revideringar lade ordföranden i förhandlingsgrappen fram ett kompromissförslag inför ministermötet i Bryssel i december 1990, som dock förkastedes. Förhandlingama präglades genomgående av stora moteättningar mellan i förste hand USA och EG. USA:s grandinstellning var att samtiiga former av subventioner leder till handelssnedvridningar och därför borde begränsas, medan EG menade att ingen subvention i sig kan antes medföra negativa handelseffekter uten närmare prövning. Samtidigt moteatte sig båda dessa parter, av samma skäl som i antidumpningsförhandlingarna, alltför strikte regler för införande av utjämningsåtgärder Trote intensiva förhandlingar hösten 1991 var GATT:s dåvarande generaldirektör Dunkel nödsakad att lägga fram en egen kompromisstext som kom att uteättes för sterk kritik.

Det amerikanska synsättet på subventioner ändrades påtegligt som en följd av Clintonadministtationens tillträde. Från att tidigare ha moterbetet varje form av tillåtet stöd förespråkades nu utvidgning av den gröna kategorin. Den nya amerikanska förhandlingspositionen fick stora återverkningar i den slutliga utformningen av avtelstexten.

Förhandlingaraa om utjämningsåtgärder kom i praktiken att anpassas till och följa antidumpningsförhandlingaraa. Frågan var dock av central betydelse då många länder villkorade sin accept av stränga subventionsregler till införandet av stramare regler för utjämningsåtgärder.

Som anförte i avsnitt 5.9 kan regeringen med stöd av lagen (1987:1069) om mllfrihet m.m. meddela föreskrifter om utjämnings- och antidumpningsåtgärder Förfarandet för utjämningsåtgärder är deteamma som för antidumpningsåtgärder. Sverige har aldrig vidtegit några utjämningsåtgärder.

Resultatet av förhandlingarna

Det reviderade avtelet har jämfört med Tokyorandans allmänt hållna bestommelser om subventioner en ny och tydligare sttiikmr I texten fastelås bl.a. vilka slag av stetiiga stödåtgärder som är att betrakte som en subvention, när och hur åtgärder får vidtes mot subventioner samt undantegs- och övergångsregler för u-länder och f d. planekonomier

Exporteubventioner och subventioner som villkoras på så sätt att inhemska insatevaror skall användas före importerade är förbjudna. Stöd till forskning och utveckling, regional utveckling och miljöanpassning är tillåtna under förateättning art ett antel kriterier kan uppfyllas. Övriga stödformer kan angripas. Om de orsakar skada på annat lands industri eller orsakar andra negativa handelseffekter, eller om subventionsnivån "

överstiger 5% av varans värde, kan det drabbade landet införa Prop. 1994/95:35 motetgärder Detta kan antingen ske unilateralt genom

utjänmingsåtgärder eller multilateralt genom att WTO:s medlemmar bemyndigar landet i fråga att vidte sanktioner som ster i proportion till den skada som åsamkate det.

Reglerna om utjänmingsåtgärder är till stora delar identiska med de bestommelser om antidumpning som redovisate i avsnitt 5.9. I undersökningar om utjämningsåtgärder festetolls dock omfattningen av en subvention istellet för dumpningmarginalen. Däratöver är WTO:s allmänna tvistlösningsregler tillämpliga uten några begränsningar Dock föreskrivs i en ministerdeklaration att enhetliga lösningar av tvister vad gäller utjämnings- och antidumpningsåtgärder skall eftersträvas. Subventionsbestemmelseraa för handel med civila flygplan presenteras i ett särskilt avsnitt. Subventionsregleraa avseende Jordbraksområdet regleras genom särskilt avtel.

Resultatet för svensk del

Sverige förespråkade under förhandlingaraa den s.k. trafikljusmodellen, där rätten att ge vissa subventioner som har liten eller obefintiig handelspåverkan skulle balanseras av strikte regler för övriga stödformer Utfallet ligger väl i linje med denna målsättning, även om utrymmet för tillåtna subventioner blev större än vad vi önskat. Framför allt gäller derta subventioner till forskning och utveckling, där de tillåma subventionsnivåeraa är höga. Möjligheten att ge subventioner för anpassning till nya miljökrav är snävt avgränsad och överensstemmer väl med svenska målsätmingar Bestemmelsema om regionalstöd saknar hänvisning till befolkningstethet, men regeringens bedömning är ändå att nuvarande svenska former för regionalstöd konuner att rymmas inom avtelet. För övriga stödformer kommer det nya avtelet att medföra strängare regler och effektivare motetgärder, vilket är positivt. Öppenheten i systemet kommer att förbätttas i och med den ökade anmälningsplikten avseende medlemmarnas subventionssystem. Dette kommer för svensk del att hanteras enligt gällande ordning.

Vad gäller utjämningsåtgärder är utfallet tillfredssteUande. På samma sätt som i fråga om antidumpningsavtelet ligger förtjänsten framför allt i tillkomsten av klarare och tydligare regler Dessa bör minska utrymmet för godtycke i framtida undersökningar. Det är också betydelsefullt att utjämningsåtgärder endast får vara i kraft en begränsad tid. Liksom beträffande antidumpningsåtgärder kommer, om Sverige blir medlem i EU, subventioner och utjämningsåtgärder, att hanteras gemensamt av Sverige och övriga medlemssteter inom ramen för EU:s gemensamma handelspolitik.

Som anförte i avsnitt 5.9 kan det vid ett negativt utelag i folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU bli akmellt med vissa ändringar i lagen (1987:1069) om mllfrihet m.m. Regeringen avser i sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar som kan behövas.

5.15 Avtalet om skyddsåtgärder

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya avtelet om skyddsåtgärder innebär en mycket deteljerad uttolkning och vidareutveckling av GATT:s artikel XIX. Regler för hur och när en skyddsåtgärd får vidtes har förtydligate och tidsgränser har satte för hur länge skyddsåtgärder får vara i kraft. Förbud mot gråzonsåtgärder har införts. Avtelet föreskriver att skyddsåtgärder skall vara icke-diskriminerande, men vissa möjligheter till selektiv tillämpning finns vid införande av kvoter Reteliationsrätten har inskränkte, vilket kan leda till att användningen av skyddsåtgärder ökar

Bakgrund

Artikel XIX är den centrala GATT-regeln för skyddsåtgärder. Den tillåter en medlem att vidte skyddsåtgärder mot plöteliga importökningar som skadar eller hoter skada inhemska producenter av varor av samma slag eller direkt konkurrerande varor. Artikeln är relativt allmänt utformad och anger inga deteljerade bestemmelser för när en skyddsåtgärd får införas. Den praxis om icke-diskriminerande tillämpning som utvecklate har gjort att artikeln har använte relativt sparsamt. Även risken att uteättes för omfattende reteliationsåtgärder torde ha verkat avhållande. Dette har i sin mr lett till ett ökande antel gråzonsåtgärder, dvs. handelsrestriktioner i form av s.k. frivilliga exportbegränsningsavtel o.d. Diskussioner har länge pågått om hur denna artikel skall tolkas. Liksom under Tokyorandan kom förhandlingaraa i Uraguayrandan främst att gälla frågan om selektivitet kontra globalitet, dvs. om en skyddsåtgärd kan införas mot bara ett land eller om den måste göras ickediskriminerande. I Tokyorandan misslyckades man med att lösa denna fråga.

En annan förhandlingsfråga rörde rätten för det land som uteätte för en skyddsåtgärd att själv vidto motåtgärder. I artikelns nuvarande utformning finns denna rätt i form av en rättighet att undandra GATT-koncessioner som motevarar den 'förlust' som man får utete. Reteliationsrätten var främst ägnad ål att höja tröskeln för skyddsåtgärder

I övrigt diskuterades bl.a. frågan om hur länge en skyddsåtgärd får vara i kraft och hur gråzonsåtgärder skall avvecklas.

Förhandlingsresultatet

Uraguayrandans avtel om skyddsåtgärder innebär en mycket deteljerad uttolkning och vidareutveckling av GATT:s artikel XIX. Reglema för när och hur en skyddsåtgärd får vidtes har förtydligate och tidsgränser för

55

hur länge en skyddsåtgärd får vara i kraft har införte. Avtelet föreskriver Prop. 1994/95:35 vidare förbud mot gråzonsåtgärder som sttider mot regleraa om ickediskriminering och lägger också fast tidsgränser för utfesning av existerande åtgärder.

I avtelet föreskrivs att skyddsåtgärder skall vidtes på global och ickediskriminerande basis. Om skyddsåtgärden innebär att kvoter införs och importlandet kan påvisa att importen från vissa länder har ökat oproportionerligt mycket i förhållande till den totela importökningen under en representetiv tidsperiod, ges dock möjlighet till riktede åtgärder.

Den generella tidsgränsen för en skyddsåtgärd har satte till fyra år, med rätt till förlängning i ytterligare fyra år En begränsningsåtgärd får således vara i kraft i högst åtta år Alla åtgärder med längre varaktighet än ett år skall dock successivt trappas ned under löptiden. Vidare har en spän införte mot att vidte nya åtgärder i anslutning till att de gamla löper ut. En lika lång period som begränsningen har gällt, dock minst två år, måste gå innan åtgärden får vidtes på nytt mot samma vara. I sådana fall måste namrligtvis en ny prövning göras innan åtgärden återinförs.

Rätten till motetgärder har inskränkte. Om överenskommelse inte kan nås kvarster rätten att införa motetgärder, men dessa får inte införas under de tre förste åren som åtgärden är i kraft, om skälet till införandet av skyddsåtgärder är en importökning i absolute termer

I det nya avtelet har man även definierat begreppen "allvarlig skada", "hot om allvarlig skada" och "inhemsk industti". Vidare exemplifieras faktorer som man har att beakte vid fastetellande av skada eller hot därom. Genom avtelet ges u-länderaa vissa förmånligare villkor bl.a. genom att de kan ha en skyddsåtgärd i kraft under längre tidsperioder än i-länder U-länder skall också undantes från skyddsåtgärder om deras individuella andel av importen till det land som vidter skyddsåtgärden understiger tte procent, dock på villkor att sådana länders sammantegna andel utgör högst nio procent av totelimporten.

Resultatet för svensk del

Svenskt export kännetecknas av relativt låga importendelar på många marknader, vilket gjort att vi hittills nästen helt har undgått att uteättes för skyddsåtgärder En mycket positiv aspekt av det nya avtelet är att gråzonsåtgärder förbjuds och att existerande åtgärder av dette slag skall avvecklas. Detta bör innebära att den långvariga ttenden att tillgripa handelsresttiktioner utenför det multilaterala regelverket nu kan brytes, vilket bör bidra till att förtroendet för det multilaterala regelverket ökar. Det finns dock en risk att den inskränkning i reteliationsrätten som det nya avtelet innehåller kan komma att leda till att användandet av skyddsåtgärder enligt artikel XIX ökar Det är emellertid först på sikt som man kan få en uppfattning om hur olika länder kommer att tillämpa de nya regleraa.

56 Prop. 1994/95:35

5.16 Allmänna tjänstehandelsavtalet (General Agreement on Trade in Services, GATS)

Sammanfattning: Enligt GATT:s beräkningar var Sverige år 1991 världens I5:e störste tjänsteexportör med ett exportvärde om 15,2 miljarder amerikanska dollar (1,7 % av den totela väridsexporten). Värdet av Sveriges tjänsteexport, så som den kan mätes, utgjorde år 1992 ca 30 % av värdet av varaexporten samma år, och värdet av den svenska tjänsteexporten har under perioden 1985-1991 ökat betydligt snabbare än värdet av varaexporten. Tillskapandet av ett multilateralt regelverk för den interaationella handeln med tjänster har mot den bakgranden varit ett högt prioriterat svenskt inttesse och att tjänstehandelsförhandlingaraa i Uraguayrandan ledde till ett sådant avtel får betraktes som en stor framgång. Avtelet är uppbyggt med GATT som förebild och innehåller föratom ett ramavtel och bilagor med kompletterande regler för vissa tjänstesektorer även nationella bindningslistor över åteganden i fråga om regleringar för handeln med tjänster i olika sektorer Förhandlingarna om finans-, telekommunikations-, sjöfarte- och personrörlighetetjänster kunde inte slutföras inom ramen för Uraguayrandan och forteätter därför med sikte på att avslutes inom två år

Bakgmnd

Det totela värdet av den intemationella handeln med tjänster uppgick år 1992 till ca 1000 miljarder USD. Värdet av tjänstehandeln hade då under en följd av år ökat betydligt snabbare än värdet av varahandeln och en forteatt liknande utveckling föratees. Sverige har integit en framskjuten position bland världens tjänsteexportörer och värdet av den svenska tjänsteexporten var år 1991 15,2 miljarder USD. Det är tjänsteföretegen i Sverige som svarar för den snabbast växande andelen av Sveriges näringsliv, och värdet av tjänsteexporten uppgick år 1992 till ca 30 % av värdet av varaexporten. Liksom i andra stöne industtiländer ökar sysselsättningen i Sverige på tjänsteområdet medan den minskar inom de traditionella varahandelssektorema.

Förhandlingar om tjänstehandel har inte förte i någon av de tidigare GATT-randorna.

Genom tillskapandet av ett allmänt tjänstehandelsavtel har man för förste gången lyckate eteblera ett generellt multilateralt regelverk för handeln med tjänster som även gäller tjänsteföretegs eteblering i utiandet.

57 USA, sterkt uppbackat av egna inflytelserika lobbygrapper inom främst Prop. 1994/95:35 finanssektora, var det land som sterkast drev frågan om att inkludera tjänster i Uraguayrandan. USA fick dock efter hand stöd av EG, som insåg vilken betydelse tjänstehandeln hade för medlemsländeraa, och då i förste hand Frankrike, Storbritennien och Tyskland.

Sverige och de övriga nordiska länderaa gav också från början sitt stöd åt förhandlingar om tjänstehandel, liksom flertelet övriga i-länder. Sverige och övriga Norden har deltegit mycket aktivt i förhandlingaraa om ramavtelet och dess bilagor samt de nationella bindmngslistoma.

Många u-länder, däribland nyckelländer som Indien och Brasilien, var däremot sterkt negativa till att förhandla om tjänstehandel i Uraguayrandan. De ansåg att tjänstesektorn var av begränsat exportinttesse för u-länderaa och att förhandlingar skulle befäste i-landsdominansen i tjänstehandeln och dra uppmärksamheten från förhandlingarna om för u-länderaa prioriterade frågor som marknadstillträde i varasektom (t.ex. teko och Jordbrak). U-länderaas farhågor om att tjänstehandeln skulle dominera den kommande förhandlingsrandan ledde till krav på en formell separering av tjänstehandelsförhandlingaraa från förhandlingaraa om varor, och en speciell förhandlingsgrapp (GNS, Group on Negotiations in Services) tillskapades.

Trote dessa moteättningar kunde ministtaraa i Punte del Este enas om att förhandlingar om handel med tjänster skulle inledas. Målsättningen med förhandlingama var att eteblera ett multilateralt ramverk av principer och regler för tjänstehandel. Dette skulle leda till ökande handel med tjänster parallellt med ökad öppenhet och fortiöpande liberalisering.

Allt eftersom förhandlingama fortekred kom också motetendet från u-ländema mot förhandlingar om tjänstehandel att successivt minska. I tekt med en således allt mer konstraktiv attityd, kunde ambitionen höjas till att omfatte nationella åteganden också av u-länderaa. Denna attitydförändring har motiverate dels av unilaterala liberaliseringsprogram i flera u-länder, dels av att flera u-länder har utvecklat sina tjänstehandelssektorer och fått ökad insikt om egna offensiva förhandlingsinttessen.

På grand av oenighet mellan parteraa i slutekedet av förhandlingaraa om värdet av gjorda åteganden på vissa områden kunde förhandlingama om finans-, sjöfarte- och personrörlighetetjänster inte slutföras. Man beslöt därför att forteatte förhandlingaraa efter Uraguayrandans avslutning. För telekommunikationstjänster hade man redan tidigare beslutet om forteatte förhandlingar Förhandlingarna på ovan nämnda områden har redan inlette och kommer att fortsatte i högst två år framåt.

Förharuilingsresultatet

Tjänstehandelsavtelet, som enligt avtelete definitioner tecker all handel med tjänster, är uppbyggt med GATT-regelverket som förebild och består av tre huvuddelar: °

1. ett ramavtel med allmänna förpliktelser som gäller alla medlemmar Prop. 1994/95:35 och all tjänstehandel,

2. nationella bindningslistor för åteganden om marknadstillttäde och nationell behandling för enskilda tjänstehandelssektorer samt

3. bilagor och ministerbeslut som behandlar speciella förhållanden inom respektive tjänstehandelssektor, inklusive beslut om förlängda förhandlingar inom vissa tjänstehandelssektorer.

Bland de viktigaste tjänstehandelssektorer som omfattas av avtelet kan särskilt nämnas finansiella tjänster, telekommunikationer och transporter Andra viktiga sektorer är t.ex. yrkesmässiga tjänster (advokater, revisorer, arkitekter, ingenjörer, etc.), datotjänster, forsknings- och utvecklingstjänster, fastighetemäkleri, uthyming, olika konsult- och kontorstjänster, posttjänster, disttibution, undervisning, miljötjänster, hälsorelaterade tjänster och mrism.

Tjänstehandelsavtelet innehåller också bestemmelser om forteatto förhandlingar om och utveckling av regler för bl.a. kvalifikationer, licenser, subventioner och stetlig upphandling.

Ramavtalet

Tjänstehandelsavtelet är uppbyggt med GATT som förebild, men med vissa variationer på grand av tjänstehandelns speciella karakter Den kanske viktigaste skillnaden är att tjänstehandelsavtelet gäller såväl handel i traditionell mening som tjänsteföretegs investeringar i utlandet. Nedan anges några av huvudprinciperaa och regleraa i avtelet.

Mest gynnad nations-principen (MGN) innebär att den mest förmånliga behandling av tjänster och tjänsteleverantörer som ett visst land ger till något annat land måste utettäckas till att gälla alla länder som undertecknat tjänstehandelsavtelet på samma villkor. Vissa möjligheter till undanteg från MGN-principen föreskrivs. Sådana får dock inte gälla för längre tid än tio år och skall ses över vart femte år En förteckning över de begärda undantegen (s.k. MGN-undantagsliste) skall bifogas varje lands bindningsliste.

Även principen om nationell behandling, dvs. principen om att en utländsk tjänst eller tjänsteleverantör inte får ges sämre behandling, varken de facto eller de jure, än motevarande inhemska tjänster eller tjänsteleverantörer, finns fastlagd i tjänstehandelsavtelet. Reservationer kan dock, till skillnad från i GATT, göras mot denna princip och skall i så fall särskilt anges i resp. lands bindningsliste.

Avtelet syftar till öppenhet och insyn i fråga om relevante lagar och andra författningar som berör tjänstehandel. Sådana skall offentliggöras på lämpligt sätt.

Regler om ekonomisk integration tillåter länder att under vissa förateättningar ingå avtel om längre gående ekonomisk integration (t.ex. EES, EG och NAFTA). Detta innebär t.ex. att EES-ländema, utöver den nivå som bundite multilateralt i tjänstehandelsavtelet, kan ge sina resp. tjänster och tjänsteleverantörer en bättre behandling än den man ger

utiändska tjänster och tjänsteleverantörer Avtel om full integration av Prop. 1994/95:35 arbete marknader tilläte också. Dette innebär t.ex.att den nordiska gemensamma arbetemarknaden inte behöver utettäckas att gälla enligt MGN-principen.

Undanteg från de generella avtelsförpliktelseraa får, i likhet med vad som gäller enligt GATT, göras när det gäller att skydda den allmänna ordningen, djurs, människors eller växters liv och hälsa, tillämpandet av lagar om bl.a. bedrägeri, konfidentiella handlingar, skatter samt rikete säkerhet, etc.

Tjänstehandelsavtelet innehåller också regler för tvistiösning och konsultetion.

Slutligen innehåller tjänstehandelsavtelet även bestemmelser om inrättende av speciella informations- och kontektpunkter Det ankommer på regeringen att närmare bestemma hur dessa bestommelser skall genomföras för svensk del.

Nationella bindningslistor

Införandet av en viss tjänstesektor (t.ex. miljötjänster) i ett lands nationella bindningslisto innebär att landet i fråga har gjort ett obegränsat åtogande dels i fråga om marknadstillträde (främst med avseende på frånvaron av kvantitotiva begränsningar), dels beträffande nationell behandling för sektorn i fråga. Det är dock tillåtet att inom resp. tjänstesektor bibehålla ev. kvantitotiva restriktioner (t.ex. begränsningar i fråga om värde, volym, etc.) som kan anses begränsa en utiändsk tjänste eller tjänsteleverantörs tillträde till en marknad genom att ange dem i bindningslisten. Begränsningar i fråga om nationell behandling är på samma sätt tillåtna genom angivande i bindningslisten av regler som medför att utiändska tjänster eller tjänsteleverantörer i något avseende ges mindre förmånlig behandling än inhemska tjänster och tjänsteleverantörer på landete hemmamarknad.

Varje land kan allteå välja hur långtgående åteganden man vill göra inom varje sektor och därmed dess liberaliseringsgrad. Efter bilaterala förhandlingar med andra länder har åtegandena införte i landete bindningsliste, vilket innebär att de bundite, dvs. mer restriktiva regler får därefter inte införas. Bindningslisten gäller dock multilateralt - dvs. lika mot alla avtelsparter enligt MGN-principen. Ett bundet åtegande kan inte försämras uten att landet i fråga tvingas betela kompensation till andra avtelsparter i enlighet med tjänstehandelsavtelete bestemmelser

Bindningslistoraa sätter således ert tek för existerande restriktioner I kommande förhandlingsrandor skall restriktionema successivt trappas ned på motevarande särt som successiva förhandlingar i GATT reducerat varamllaraa sedan år 1947.

60 Bilagor och ministerbeslut Prop. 1994/95:35

Bilagan om artikel Il-undanteg fasteteller formerna för hur undanteg från MGN-principen skall göras och deras giltighetetid.

Bilagan om rörlighet för fysiska personer som levererar tjänster under avtelet slår fast att avtelet dels inte tecker personer som individuellt söker tillgång till ett annat avtelsslutende lands arbetemarknad, dels inte gäller permanent anstellning, medborgarskap eller bosätming.

För persoru-örlighetesektom föreligger dessutom ett ministerbeslut om att förhandlingarna om dessa tjänster skall fortsatte i syfte att uppnå längre gående åtoganden. Dessa förhandlingar skall vara avslutode senast 6 månader efter WTO-avtelete ikraftträdande. Visserligen har i stort sett samtliga länder gjort åteganden för att möjliggöra rörlighet över gränseraa för företegsledare och specialister, men dette har av u-ländema betraktete som otillräckligt.

Enligt bilagan om luftttansporttjänster och därtill relaterade aktiviteter ingår reparations- och underhållstjänster, marknadsföring och försäljning samt datereservationssystem i tjänstehandelsavtelet, medan däremot trafikrättigheter är undantegna.

Bilagan om finansiella tjänster reglerar rätten till nationell lagstiftning om försiktigheteåtgärder i syfte att skydda integriteten och stebiliteten i ett lands finansiella system.

1 andra bilagan om finansiella tjänster anges att MGN-undantagen suspenderas och att ändringar av gjorda åteganden får göras i samband med de ovan nämnda förlängda förhandlingama om finansiella tjänster.

Till tjänstehandelsavtelet firms dessutom fogat ett ministerbeslut om förlängda förhandlingar om finanstjänster Frågan om åteganden inom finanssektorn blev i slutförhandlingama i Uraguayrandan en av de allra viktigaste frågorna. Bakgranden var att USA, på grand av missnöje med vissa länders finanserbjudanden, avsåg att gradera sitt finansfjänsteerbjudande i två nivåer, vilket skulle ha undergrävt tjänstehandelsavtelete MGN-förpliktelse.

För art förhindra dette överenskoms i förhandlingamas absolute slutekede att de åteganden som nu görs på MGN-basis inte skall tillämpas fönän de förlängda förhandlingaraa om finansiella tjänster avslutete. Förhandlingaraa skall vara avslutede senast sex månader efter det att WTO-avtelet ttätt i kraft. Vid det tillfället ges de avtelsslutende länderaa rätt att uten krav på kompensation förändra sina åtoganden och MGN-undanteg. Avsikten är art det i samband med de förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster skall gå att uppnå sådana förbärtringar av vissa länders finanserbjudanden art långtgående MGN-undanteg inte blir nödvändiga.

Det fakmm art MGN-undantagen suspenderas fram till december 1995 ledde till att USA endast gjorde åteganden på en lägre nivå. Som en reaktion därpå reducerade några länder, bl.a. Japan, värdet av sina åteganden. Emellertid ansåg sig bl.a. EG, Schweiz, de nordiska länderaa, Australien, Nya Zeeland, Hongkong, Malaysia, Thailand, Mexico och Kanada, trote dette, kunna bibehålla sina ursprangliga högre

åtegandenivåer. Prop. 1994/95:35

Bilagan om förhandlingar om sjötranspomjänster anger ramaraa för de förlängda förhandlingarna om sjötransporttjänster. SJöfarteförhandlingaraa har komplicerate av att en rad länder haft svårigheter med att göra åteganden om marknadstillträde och nationell behandling.

USA har inte gjort åteganden för en av de tre delsektorema, intemationell sjöfart, samtidigt som man genom MGN-undantag har bibehållit möjligheten att vidte unilaterala åtgärder mot länder som man anser föra en ur amerikansk synvinkel orättvis sjöfartepolitik.

Flera andra aktörer, däribland EG och Norden, har emellertid arbetet för ett långtgående resultet och lyckate få många länder att göra betydande åteganden inom sjöfartesektora.

Då läget i slutförhandlingama var fortsatt blockerat, beslöt man att skjute liberaliserande åtoganden på framtiden och förhandlade i stellet fram ett ministerbeslut om förlängda förhandlingar.

Dette medförde att flertalet OECD-länder, däribland EG och de nordiska länderna, helt drog tillbaka sina sjöfarteåteganden. Mot bakgrand av de relativt omfattende åteganden som erbjudite, är resultetet av sjöfarteförhandlingarna en besvikelse, inte minst for de nordiska länderna som engagerat sig för att sjöfarten skulle införas under tjänstehandelsavtelet. Det är dock positivt att sektora inte uteslöte helt, och förhoppningen ster nu till de förlängda förhandlingama, som skall vara avslutede senast i juni 1996.

Telekommunikationsbilagan innehåller bestemmelser om tillgång till och användande av medlemmarnas allmänna teletjänster på skäliga och ickediskriminerande villkor

Bilagan om basteletjänster anger ramama för de forteätta förhandlingarna för basteletjänster (i förste hand s.k. teltelefoni), vilka enligt ett ministerbeslut skall vara avslutede senast den 30 april 1996. Deltegande länder gör i utgångsläget inte några åteganden för basteletjänster, men förbinder sig samtidigt att inte förbättta sin förhandlingssimation under tidsperioden (s.k. fredsklausul).

Sverige har engagerat sig starkt för de förlängda basteleförhandlingama, och beslutet om att dessa nu kommer att äga ram var välkommet ur svensk synvinkel.

Yrkesmässiga tjänster

Även för yrkesmässiga tjänster har upprättete en arbetegrapp, som skall ge prioritet åt frågor om revisorstjänster Grappen har som mål att eteblera multilaterala regler angående kvalifikations- och licenskrav samt tekniska stondarder i syfte art onödiga handelshinder avskaffas.

62 Resultatet för svensk del Prop. 1994/95:35

Tillkomsten av ett avtol som reglerar den interaationella handeln med tjänster har varit ett av Sveriges högst prioriterade förhandlingsmål. Även om det är mindre tillfredssteUande att viktiga sektorer inom tjänstehandeln inte kunnat färdigförhandlas, är det av störste vikt att ett avtel som reglerar den internationella handeln med tjänster nu tillskapate och att ett foram därmed inrättate för forteätta förhandlingar i liberaliserande riktoing om tjänstehandeln. Detta kommer att få stor betydelse inte bara för den gränsöverskridande tjänstehandeln (som sannolikt utgör en mindre del av den handel avtelet tecker) uten även för tjänsteföretegs möjligheter att investera utomlands eller att förflytte vissa kategorier av sina anstellda över gränseraa för att arbete i tjänsteföreteg. Tack vare de nationella bindningslistorna ges nu möjlighet att göra sig undenätted om vilken regim ett visst land upprätthåller med avseende på tjänstehandel. Vidare ges en helt annan förateebarhet än tidigare eftersom den i bindningslisten återspeglade regimen inte kan försämras uten att krav på kompensation kan riktes mot landet i fråga.

Eftersom de åteganden Sverige gjort i tjänsteförhandlingaraa inte går utöver vad som för närvarande gäller i fråga om marknadstillträde etc., föranleder avtelet inte några krav på ändrad eller kompletterad lagstiftning.

Det närmare utfallet av de bilaterala tjänstehandelsförhandlingaraa för Sveriges och viktigare deltegarländers del redovisas i propositionens bilaga 6.

5.17 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, TRIPs)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: TRIPs-avtelet tillför Världshandelsorganisationen ett betydelsemilt regelverk inom ett område som tidigare inte förekommit i GATT-sammanhang. Avtelet behandlar skyddet av de immaterialrätteliga ensamrättema och innefatter bestemmelser om bl.a. upphovsrätt, varamärken, patent, mönster, kretemönster, geografiska kännetecken och företegshemligheter. Avtelet syftar till att främja ett adekvat och effektivt skydd för immaterialrättema och att motverka den omfettande intemationella handeln med förfelskade varor. Av stor betydelse är att avtelet också stoller krav på att medlemmama inför nationella förfaranden som skall säkerstolla skyddet för immaterialrättema. Bristfälligt eller obefintligt immaterialrätteligt skydd i många utvecklingsländer har under lång tid vållat rätteinnehavare avsevärda förluster Avtolet måste mot denna bakgrand anses ha en avsevärd principiell betydelse eftersom åtekilliga utvecklingsländer för försto gången inlemmas i en övergripande och sanktionerad interaationell immaterialrättelig skyddsordning.

Avtolet kommer att underlätta för svenska rätteinnehavare och exportföretog att värja sig mot olika former av inttång i immaterialrättsliga ensamrätter på världsmarknaden. Svensk lagstiftning uppfyller avtelete bestemmelser utom såvitt avser skyddet för geografiska ursprangsbeteckningar och de särskilda kraven i samband med gränsåtgärder. Bestemmelseraa i avtalet behöver inte tillämpas fönän den 1 januari 1996. Regeringen avser att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med förslag till sådan lagstiftoing som kan behövas.

Bakgrund

De immaterialrätteliga ensamrättema är som en allmän utgångspunkt nationella och skyddet för dem därför tenitoriellt begränsat till det land där ensamrätten uppkommit. Dessa ensamrätter kan emellertid i många fell ha ett betydande ekonomiskt värde för rätteinnehavaren på världsmarknaden. Som exempel härpå kan nämnas ensamrätten till välkända varamärken, musikaliska verk eller till patentekyddade industriella uppfinningar Ofta har avsevärda belopp lagte ned på att utveckla patentekyddade uppfinningar inom t.ex. högteknologi- eller läkemedelsområdet eller på att marknadsföra och inarbete varamärken på marknaden.

Rätteinnehavaraas och industtins behov av rätteskydd i andra länder har namriigt nog lett till att ett stort antol intemationella konventioner slutite

64

på immaterialrättens område. Immaterialrätten är därför sedan lång tid Prop. 1994/95:35

i hög grad interaationell till sin karaktor. Särskilt gäller dette

upphovsrätten, patenträtten och varamärkesrätten. Grandläggande är

inom upphovsrätten Bemkonventionen från år 1886 och inom det

industtiella rätteskyddet Pariskonventionen från år 1883. Konventionema

har återkommande reviderate och byggte ut. Deras syfte är att säkerstella

att rätteinnehavare i ett land som är anslutet till konventionen (s.k.

konventionsstet) skall erhålla ett rimligt rätteskydd i övriga

konventionssteter. Konventionema bygger på två grandläggande

principer, principeraa om nationell behandling och om minimiskydd.

Den särskilda internationella organisationen för immaterialrätteliga frågor, World Intellecmal Property Organization (WIPO) administrerar de internationella konventioneraa på immaterialrättens område och verkar för deras vidareutveckling. Sverige är anslutet till Bemkonventionen och Pariskonventionen samt är medlem av WIPO.

Det interaationella regelverket har emellertid visat sig ha mndamentela brister Dette gäller både i materiellt och procedurellt hänseende. Ert effektivt patentekydd i utvecklingsländema har ofta saknate. Vissa länder har använt tvångslicensiering som ert handelspolitiskt insttoiment i stor omfattning. Regelverket har saknat krav på införande av nationella sanktionsbestemmelser och förfaranden för bindande tvistlösning på internationell nivå. Regelverkete efterlevnad har därför på många håll varit närmast obefintlig. Handel med förfalskade varor - i synnerhet varamärkesförfalskade och upphovsrättsligt piratkopierade varor - har trote det internationella regelverket sedan lång tid och i betydande omfattoing förekommit i många delar av världen. Handeln har särskilt varit koncentterad till ett antel utvecklingsländer i Sydostesien och Latinamerika.

Försök inom WIPO:s ram att komma överens om förbättringar av regelverket i nämnda avseenden har hittills inte varit tillräckligt framgångsrika. Unilaterala påtryckningar och bilaterala överenskommelser mellan enskilda i-länder och u-länder har därför förekommit i stor utettäckning. De här redovisade förhåUandena har sammanteget lett till avsevärda ekonomiska förluster för åtekilliga innehavare av immaterialrättsliga ensamrätter. Frågor om handelsrelaterade aspekter beträffande immaterialrätt togs mot denna bakgrand på främst amerikanskt initiativ upp till diskussion redan under förberedelserna för Uraguayrandan och kom efter hårda förhandlingar att ingå i ministerdeklarationen från Punte del Este.

De moteättningar mellan framför allt i-länder och u-länder som konsteterate redan under förberedelsema kom också under lång tid att prägla själva förhandlingarna. Först under år 1990 kom regelrätte multilaterala förhandlingar igång på allvar. Förhandlingarna var ytterst komplicerade. Flera ordförandetexter presenterades och diskuterades under långdragna och tidvis intensiva förhandlingar Under hösten 1991 intensifierades förhandlingaraa ytterligare och den 20 december samma år presenterade GATT-sekreteriatet ett textförslag inom ramen för GATT:s föne generalsekreterare Dunkels s.k. avtelspaket som i allt 65

väsentligt motevarar den slutiiga lydelsen av TRIPs-avtelet. Texten var

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

i moteate till många andra som då lades fram en i allt väsentiigt Prop. 1994/95:35 förhandlad text. Ett mindre antel ändringar och tillägg kom att infogas i den slutgiltiga avtelstexten under slutförhandlingaraa i Geneve i december 1993.

Förhandlingsresultatet

Avtelet inleds med en ingress och innefattar 73 artiklar uppdelade i sju delar

Av avtelete ingress framgår att avtelet bl.a. syftar till att minska störaingar och hinder för den interaationella handeln, särskilt sådana störningar och hinder som följer av handeln med förfelskade varor, att främja ett effektivt och adekvat skydd för immaterialrättema, att säkerstella att effektiva och lämpliga nationella medel firms tillgängliga för skyddete säkerstellande samt att tillse att effektiva och snabba multilaterala förfaranden för förebyggande och lösande av tvister mellan medlemmama finns att tillgå.

Av avtelete inledande del, som innehåller allmänna bestemmelser och grandläggande principer, framgår att bestemmelsema i avtelet är av minimikarakter Medlemmaraa är oförhindrade att införa ett längre gående skydd i sina respektive nationella rätteordningar. Förhållandet till vissa viktigare immaterialrättekonventioner, däribland Bera- och Pariskonventionen klargörs. I förhållande till dessa konventioner innebär avtelet ett på flera viktiga punkter försterkt skydd. Principen om nationell behandling skall iakttes. För förste gången i det multilaterala internationella regelverket om immaterialrätt har införte en bestemmelse om mest-gynnad-nationsbehandling. Denna innebär att alla immaterialrätteliga förmåner som en medlem beviljar en annan medlems rättesubjekt omedelbart och ovillkorligt skall medges alla andra medlemmars rättesubjekt. Vissa undanteg medges, bl.a. för interaationella avtel om skydd för immaterialrätter vilka ttätt i kraft före WTO-avtelete ikraftttädande, förateatt att de anmäls till TRIPs-rådet och inte utgör en godtycklig eller otillbörlig diskriminering av andra medlemmars rättesubjekt. Vidare finns en särskild artikel som hänför sig till avtelete förhållande till nationella bestemmelser om s.k. konsumtion av immaterialrätter.

Avtelete andra del innehåller skyddsnormer i fråga om de enskilda immaterialrättema.

Vad först beträffar upphovsrätt och därmed närsteende rättigheter är av särskild betydelse art datorprogram skall skyddas som litterärt verk i enlighet med vad som föreskrivs i fråga om sådana verk i Bemkonventionen. Datorprogram ges därmed ert fiillgort upphovsrätteligt skydd. Även datebaser som utgör verk skall erhålla sådant skydd. Vidare innehåller avtelet bestemmelser som ger rätteinnehavare tillfredssteUande uthymingsrärtigheter i fråga om datorprogram och filmverk. De upphovsrärten närsteende rärtighetema, dvs. utövande konsmärer.

producenter av fonogram och filmer samt radio- och TV-företeg erhåller Prop. 1994/95:35 genom avtelet ett inbördes balanserat och godtegbart skydd. Mindre tillfredssteUande är att upphovsmännens ideella rättigheter inte regleras i avtelet.

Varamärken, mönster och kretemönster i halvledarprodukter har under förhandlingama utgjort förhållandevis okontroversiella områden. Förhandlingsresultetet är för svenskt vidkommande tillfredssteUande. Särskilt kan nämnas att varamärkesskyddet utettäcks till att omfette även märken som avser tjänster, att tvångslicensiering av varamärken förbjuds och att möjligheten att föreskriva villkor om att utländska varamärken måste användas i kombination med lokala märken begränsas. Vidare innehåller avtelet särskilda bestemmelser om mönsterskydd för textilmönster I fråga om kretemönster har ett mer långtgående skydd kunnat överenskommas än vad som följer av fördraget om rättsligt skydd för kretsmönster i halvledarprodukter (den s.k. Washingtonkonventionen).

Patentekyddet har under förhandlingarna utgjort ett nyckelområde där betydande moteättningar förelegat mellan i-länder och u-länder men också mellan de västeuropeiska länderna och USA. Betydelsetolla framgångar har efter utdragna och komplicerade förhandlingar uppnåtte på patentområdet. Grandstenarna i patentevsnittet är följande. Patent skall kunna beviljas för alla uppfinningar, både produkter och förfaranden, inom alla teknikområden. Medlemmaraa kan i sin nationella lagstiftning föreskriva om vissa undanteg från det patenterbara området. Särskilt kan nämnas att undanteg kan föreskrivas för patent på enskilda exemplar av växter och djur Däremot skall patent kunna meddelas för mikroorganismer och icke-biologiska och mikrobiologiska förfaranden för framstellning av växter och djur En betydelsemil icke-diskrimineringsprincip i fråga om patent är inskriven i avtelet. Således föreskrivs att patent skall kunna meddelas och patenttättigheter åtnjutes oberoende av plateen för uppfinningen, teknikområde och huravida den patentekyddade produkten importeras eller tillverkas lokalt. Bestemmelsen rikter sig såväl mot amerikansk diskriminering av utländska patenteökanden som mot många u-länders krav på lokal tillverkning för erhållande av patent. Såväl produkt- som processpatent erhåller genom avtelet ett tillfredssteUande skydd. Patentekyddete giltighetetid skall vara 20 år. I avtelet finns också deteljerade bestemmelser rörande villkoren för användning av föremålei för patent uten rätteinnehavarens samtycke, främst tvångslicensiering. Möjlighet att erhålla rättelig prövning av beslut om upphävande eller ogiltigförklaring av patent skall finnas. I patentevsnittet finns slutligen en bestemmelse om s.k. omkasted bevisbörda i fråga om processpatent.

I avtelet finns också bestemmelser om skydd mot vilseledande användning av geografiska ursprangsbeteckningar. Vidare ges ett särskilt skydd för geografiska ursprangsbeteckningar med avseende på vin och sprit. Slutiigen finns vissa bestemmmelser om skydd för företegshemligheter. Uppgifter och testresultet som rör läkemedel och lantbrakskemiska produkter ges ett särskilt skydd i samband med 67

nationella förfaranden för marknadsgodkännande.

I avtelete tredje del ges bestemmelser som avser att säkerstella att Prop. 1994/95:35 enskilda rätteinnehavare tillhandahålles medel att värja sig mot olika former av intrång i sina ensamrätter Medlemmaraa åläggs således genom avtelet att i sina nationella rätteordningar införa vissa förfaranden för att möjliggöra att effektiva åtgärder kan vidtes mot immaterialrätteliga intrång, inbegripet förfaranden för att förebygga sådana inttång och sanktionsmöjligheter som avskräcker från vidare inttång. Såväl civilrättsliga som straffrätteliga förferanden och sanktionsmöjligheter berörs. Särskilda bestemmelser om förateättoingaraa för interimistiska åtgärder föreskrivs. Krav uppsteUs om att de rätteliga myndighetema skall vara behöriga att beslute om snabba och effektiva interimistiska åtgärder för att förebygga inttång och för att bevara bevisning om intrång. Slutiigen uppsteUs ett obligatoriskt krav på medlemmaraa om införande av vissa gränsåtgärder i syfte att hindra import och spridning av varamärkesförfalskade eller upphovsrätteligt piratkopierade varor på den inhemska marknaden. Åtgärderna innebär i korthet att skäligen misstenkte varor efter ansökan av rätteinnehavare tillfälligt hålls kvar vid gränsen av mllmyndigheterna i awakten på en närmare prövning av intrångsfrågan.

Avtelete Qärde del innehåller vissa bestemmelser om procedurer och förfaranden för erhållande och upprättiiållande av immaterialrätteliga ensamrätter

Del V berör förebyggande och lösande av tvister Betydelsemilt är att tvister mellan medlemmar i anledning av TRIPs-avtelet skall hanteras inom ramen för WTO:s integrerade ordning för tvistiösning.

Del VI innehåller övergångsbestemmelser för u-länder och behandlas nedan. Generellt gäller att ingen medlem är skyldig att tillämpa bestemmelsema i avtelet före utgången av en period av ett år räknat från dagen för WTO-avtelete ikraftträdande.

Avtelete sjunde del, slutligen, irmehåller vissa instimtionella och avslutende bestemmelser. Ett särskilt TRIPs-råd inrättas. Vidare finns en viktig bestemmelse om skydd för existerande skyddsföremål. U-ländema har i vissa fall erhållit relativt långa övergångsperioder, bl.a. för att införa skydd för produktpatent inom tidigare oskyddade teknikområden. Mot denna bakgrand föreskrivs att berörda u-länder omedelbart skall registrera patentensökningar avseende läkemedel och lantbrakskemiska produkter så art patent kan beviljas så snart övergångsperioden löpt ut. Under vissa förateättningar skall också under övergångsperioden exklusiva marknadsföringsrärtigheter kunna beviljas för sådana produkter under en period av högst fem år

TRIPs-avtelet tillvarater på flera särt u-ländemas speciella intressen. Många bestommelser i avtelet är särskilt utformade för art möte u- ländernas speciella simation och önskemål i samband med genomförandet av förändringar i sin immaterialrättslagsiftning. Redan i avtelete ingress sägs atl medlemmarna är medvetna om de minst utvecklade länderaas behov i dessa avseenden i syfte att skapa en sund och livskraftig teknisk grand. U-länderna har medgivite särskilda övergångsperioder för att genomföra avtelete bestemmelser För u-länder gäller således en allmän 68

övergångsperiod om fem år Vissa östeuropeiska länder under utveckling

från centralstyrda ekonomier till marknadsekonomier medges också en Prop. 1994/95:35 allmän femårig övergångsperiod. För produktpatent inom tidigare oskyddade teknikområden erhåller berörda u-länder ytterligare en femårig övergångsperiod, allteå sammanlagt tio år från WTO-avtelete ikraftträdande.

Avtelet innehåller också bestemmelser om tekniskt och finansiellt samarbete mellan i-länder och u-länder, bl.a. i samband med genomförandet av avtelsbestemmelserna i u-länderaa.

Resultatet för svensk del

Tillskapandet av en sammanhängande immaterialrättelig skyddsordning med global giltighet har från svensk sida utgjort en högt prioriterad fråga i Uraguayrandan. Svenska rätteinnehavare och svensk exportindustti har sterka offensiva inttessen på världsmarknaden framför allt i fråga om skyddet för upphovsrätt, patent, mönster och varamärken. Förhandlingsresultetet får sammanteget betecknas som högst tillfredssteUande, särskilt mot bakgrand av de kraftmila moteättningar mellan i-länder och u-länder som länge präglade förhandlingaraa. Förhandlingsresultotet har närmare kommenterate ovan.

Som anförte är ingen medlem skyldig att tillämpa avtolete bestommelser före utgången av en period av ett år räknat från WTO-avtelete ikraftträdande. För att den svenska lagstiftningen skall uppfylla avtelete bestemmelser fordras vissa ändringar i fråga om skyddet för geografiska ursprangsbeteckningar för vin- och spritprodukter och de särskilda kraven i samband med gränsåtgärder. De ändringar som behövs för att uppfylla kraven på skydd för geografiska ursprangsbeteckningar har övervägte av Marknadsföringsutredningen i dess slutbetenkande Ny marknadsföringslag (SOU 1993:59). För att uppfylla åtegandena i fråga om geografiska ursprangsbeteckningar enligt TRIPs-avtalet och Madridöverenskommelsen angående undertryckande av oriktiga eller vilseledande ursprangsbeteckningar på handelsvaror (SÖ 1969:77) har den föratvarande regeringen i en nyligen besluted lagrådsremiss begärt lagrådete yttrande över en ändring i lagen (1978:763) med vissa bestemmelser om marknadsföring av alkoholdrycker Regeringen har, i propositionen 1994/95:34 Den svenska mllagstiftningen vid ert EU-medlemskap, lagt fram förslag till lagstiftning om mllkonttoll av varamärkesintrång, vilket föranleds av ett svenskt medlemskap i EU.

5.18 Överenskommelsen om regler och förfaranden för tvistlösning

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Den överenskommelse om tvistlösning som träffate i Uraguayrandan innebär påtegliga förbätttingar Jämfört med det rådande systemet. Det nya integrerade systemet blir tillämpligt för hela det regelverk som omfattes av WTO och innebär en högre grad av automatik i förferandet och en snabbare hantering av tvister Överenskommelsen innehåller en uttelad avsikt att medlemmarna skall lösa tvister inom ramen för det multilaterala regelverk som omfattes av WTO uteslutende genom anlitende av det nya enhetliga tvistlösningssystemet. De nya tvistiösningsreglerna utgör en hörnsten i det försterkte multilaterala regelverket och är av stort potentiellt värde inte minst för att sterka mindre handelsnationers möjligheter att hävda sina inttessen i tvister

Bakgrund

GATT:s roll som foram för att lösa handelstvister har alltmer kommit att accenmeras under de senaste decennierna. Det ökade antelet tvister har många förklaringar. Alltfler länder delter i det interaationella handelsutbytet, förekomsten av icke-teriflära handelshinder har ökat och oklarheter eller brister i regelverket på områden som jordbrak har medfört ökande konflikter, inte minst mellan USA och EU. I granden är det namrligtvis positivt att länder väljer att slite tvister inom det multilaterala regelverket i stellet för att tillgripa gråzonsåtgärder som utenförsteende länder inte har insyn i eller kan påverka. Med ett ökande antel tvister i GATT har dock även bristema i det rådande systemet kommit att främste allt tydligare. Tvistlösningen förhalas ofte genom att upprättendet av paneler fördröjs. Det händer också alltför ofte att panelrapporter inte antes i GATT-rådet och att antegna panelrapporter inte efterlevs av den part som felat. Dette har också erfarite från svensk sida. I två panelfell rörande export av stelprodukter från svenska tillverkare till USA har panelerna som undersökt respektive tvister givit Sverige rätt, men dette har ännu inte lett till att USA avvecklat de berörda åtgärderna (antidumpningsmUar).

Ett stärkande av tvistlösningssystemet har varit en förhandlingsmålsättning som omfattete av så gort som alla deltegare i Uraguayrandan. Den har också varit en av de prioriterade frågorna för svenskt och nordiskt vidkommande.

70

Förhandlingsresultatet Prop. 1994/95:35

Överenskommelsen om tvistiösning (Dispute Sertlement Understending, DSU) bygger på och utvecklar både existerande GATT-regler och procedurer och den preliminära överenskommelse om tvistlösning som träffades redan vid halvtidsöversynen av Uraguayrandan i Monttéal år 1988. Ett genomgående drag i de nya tvistiösningsreglerna är ökad snabbhet och automatik i förfarandet. Dette gäller såväl för upprättonde av paneler, antegande av panelrapporter som för det nya överprövningsförfarande som införs angående panelutelag. Tydligt angivna tidsgränser gäller för alla feser av tvistlösningsförfarandet. Ett permanent överprövningsorgan inrättes som överprövningsinstens för panelrapporter som inte accepteras av en part i en tvist. Ett nytt inslag är att det ges utrymme för skiljedomsförfaranden då det råder oenighet om nivån på kompensation i förekommande fall. Detto är några exempel på försterkningar av tvistlösningssystemet som bör leda till ett avsevärt effektiviserat system. Det skapas nu förateättningar för att kunna komma ifrån de flaskhalsar som i dag ofte uppster genom att beslut om upprättonde av paneler förhalas och att vissa panelutelag inte blir antogna i rådet när de framläggs. Det fakmm att det nu etebleras ett enhetligt tvistlösningssystem för hela det nya regelverket i WTO är också en klar fördel. Den hittillsvarande uppsplittringen av tvistiösningsregler mellan olika uppförandekoder och överenskommelser i GATT har orsakat åtekilliga problem.

Ett viktigt element i tvistiösningsöverenskommelsen är också att den slår fast en allmän förpliktelse att lösa tvister angående avtolsenliga rättigheter och skyldigheter inom ramen för DSU och att följa däri fastelagna regler och procedurer Överenskommelsen innehåller således en stork presumtion för att söka lösningar i multilateralt accepterade former i stellet för genom unilateralt agerande.

Resultatet för svensk del

Som ett uttikeshandelsberoende land med begränsad förhandlingsstyrka i bilaterala sammanhang har Sverige ett sterkt inttesse av ett väl mngerande och respekterat tvistiösningssystem. Bristeraa i det rådande systemet har tydligt illustrerate i de tvister Sverige sökt lösa inom GATT under senare år. Det försterkte tvistlösningssystemet som nu överenskommite är därför av stort svenskt inttesse och är ett av de viktigaste resulteten i förhandlingaraa om ett sterkt multilateralt regelverk.

5.19 Avtalet om handelspolitisk granskning (Trade Policy Review Mechanism, TPRM)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Ett system för regelbundna granskningar av WTO-medlemmarnas handelspolitik permanentas inom Världshandelsorganisationen. TPRM-systemet har varit i kraft provisoriskt sedan år 1989. Granskningarna skall särskilt te feste på vilken inverkan enskilda länders handelspolitik har på det multilaterala handelssystemet. Granskningsintervallet bestems av ländernas andel av världshandeln, där de fyra störste handelsnationerna USA, EU, Kanada och Japan granskas vartennat år. Sverige tillhör den grapp länder som skall granskas vart fjärde år Sveriges handelspolitik granskades försto gången år 1990 och den andra granskningen av Sverige äger ram i december 1994.

Bakgrund

I slutet av år 1983 tillsatte GATT:s dåvarande generaldirektör en informell grapp besteende av sju framstående personer för art smdera och rapportera om de problem som det internationella handelssystemet stod inför. Detto arbete kom art bli ert steg i förberedelseraa för Uraguayrandan. Grappen avlade sin rapport i början av år 1985 och rekommenderade bland annat art regeringaraa borde åläggas art regelbundet redogöra för och försvara sin handelspolitik. Detta kunde ske genom att införa regelbundna granskningar i GATT i likhet med de granskningar av den ekonomiska politiken som redan ägde ram inom OECD:s ram. Mot denna bakgrand beslutede ministtaraa i samband med halvtidsöversynen av randan i Montreal år 1988 att inrätte ett system med regelbundna granskningar av enskilda länders handelspolitik i syfte att skapa ökad insyn och kunskap om GATT-länderaas handelsregimer och hur det multilaterala handelssystemet påverkas av dessa.

Förhandlingsresultatet

GATT-medlemmaraa delas in i tre olika grapper beroende på landete andel av världshandeln. I den förste grappen, som omfatter USA, EU, Kanada och Japan sker granskningarna vartennat ån De därpå följande sexton ländema, däribland Sverige, granskas vart fjärde år, medan övriga länder granskas van sjätte år. För de minst utvecklade ländema kan dock granskningarna ske med längre intervaller Granskningarna skall ske på grandval av två rapporter, den ena uterbeted av WTO-sekreteriatet och den andra av det granskade landet.

TPRM-systemet skall enligt överenskommelsen ses över i ljuset av vunnen erfarenhet. En förste preliminär diskussion om de hittiUs vuiina

72

erfarenheterna har nyligen ägt ram i GATT. I maj 1994 beslutedes i Prop. 1994/95:35

GATT:s råd art - för art undvika dubbelarbete - den tidigare

obligatoriska regeringsrapporten inför granskningen kan ersärtas med ett

policyuttolande. De nuvarande granskningsintervallen bibehålls trote att

det visat sig svårt att genomföra det antol granskningar per år som vore

önskvärt.

Resultatet för svensk del

Den svenska handelspolitiken bedrivs under mil allmän insyn. Det ligger i Sveriges intresse att även andra länders handelspolitik ges mil genomlysning. En öppen diskussion och redovisning av handelspolitiken och dess konsekvenser är också viktigt för att hålla tillbaka protektionistiska krafter och belysa kostnader och samhällskonsekvenser av handelsrestriktioner. Det tillskapade systemet med regelbundna granskningar av samtiiga medlemmars handelspolitik är således ett viktigt steg i rätt riktning och det finns skäl att välkomna att detta nu permanentes i och med tillskapandet av WTO.

73

5.20 Plurilaterala handelsavtal

Prop. 1994/95:35

5.20.1

Avtalet om ofifentlig upphandling

Sammanfattning: Det nya avtolet om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 Januari 1996, omfattor samtiiga centtala stetiiga myndigheter, lokala och regionala myndigheter, vissa bolag samt även myndigheter och vissa bolag inom el-, lokaltransport-, flygplate-, hanm- och vattensektora. Avtolet tecker upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader Regelverket har stramate upp och förtydligate. En viktig förbättring är att det nu blir möjligt att genom nationella rättemedel överklaga en upphandling. För svenska företeg medför det nya avtelet att tidigare stongda marknader nu öppnas och uteätte för konkunens. Även om Sverige genom lagen om offentlig upphandling (LOU) redan öppnat sin upphandlingsmarknad för anbudsgivare från övriga delar av världen, kan WTO-avtolet innebära en viss ökad konkunens också på den svenska marknaden. Man har beräknat att det nya avtolet innebär en tiodubbling av upphandlingsmöjlighetema jämfört med den nuvarande överenskommelsen. Värdet av den upphandling som kommer att omfattes av det nya avtelet har beräknate till drygt 400 miljarder amerikanska dollar per år

Bakgrund

När GATT tillkom i slutet av 1940-telet undantogs stetiig upphandling från reglerna om icke-diskriminering och nationell behandling. I tekt med att den allmänna mllnivån drastiskt sänktes genom de efterföljande förhandlingsrandorna i GATT, visade det sig att regeringar i många länder i stellet sökte andra vägar för att gynna den inhemska produktionen. Ett sådant sätt var art favorisera inhemska produkter och företeg vid offentiig upphandling. Mot denna bakgrand blev det alltmer angeläget art skapa interaationella regler även på dette område. Dette skedde under Tokyorandan och en uppförandekod för stetiig upphandling låg färdig år 1979. Bland de länder som undertecknade upphandlingskoden fanns de fleste viktiga i-länder utom Australien och Nya Zeeland. Sverige anslöt sig år 1979 (Prop. 1979/80:24). Bland u-länderna var det dock enbart Hongkong, Singapore och Israel som anslöt sig. Liksom i GATT är hömstenaraa i upphandlingskoden ickediskriminering och nationell behandling, dvs. utiändska och inhemska anbudsgivare skall behandlas lika och det är inte tillåtet art diskriminera mellan utiändska anbudsgivare.

1 upphandlingskoden gavs ert utttyckligt mandat till de anslutoa länderaa att i förhandlingar söka bredda, förbättta och utvidga koden. En

74

förste sådan förhandlingsomgång genomfördes åren 1983-1986, men gav Prop. 1994/95:35

relativt magert resultet. Den andra förhandlingsomgången påbörjades år

1986 och pågick parallellt med Uraguayrandan fram till avslutningen i

december 1993. Många av deltegaraa betraktede dock även dessa

förhandlingar som en del av randan och då särskilt i fråga om

utvärderingen av förhandlingsresultetet i rundan om ökat

marknadstillttäde.

Denna förhandling kom i hög grad att präglas av moteättoingar mellan EG och USA, som har haft olika syn på den nuvarande upphandlingskodens tillämpningsområde. En annan svår stötesten gällde frågan om att införliva sektoreraa för el, vatten, telekommunikationer och transporter (försörjningssektoreraa) under avtelet. Det främste problemet har gällt telekommunikationssektora, där EG och USA haft diametralt olika uppfattningar.

Under långa perioder var förhandlingaraa låste och det var först sedan EG och USA lyckate träffa en bilateral överenskommelse som förhandlingarna på allvar kunde multilateraliseras. EG och USA träffade ytterligare en bilateral uppgörelse i december 1993, strax innan förhandlingarna skulle avslutes. Båda dessa överenskommelser öppnade vägen för slutförhandlingama, som i allt väsentiigt baserades på de bilaterala uppgörelserna.

Förhandlingsresultatet

Det nya avtelet om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1 januari 1996, innebär en rad förbättringar jämfört med den tidigare upphandlingskoden. Avtelet har utvidgate till att föratom varor även omfatte tjänster och byggentreprenader Regelverket har sttamate upp och förtydligate. En viktig förbättring är att anbudsgivare nu ges en möjlighet att nationellt överklaga ett upphandlingsbeslut. Parteraas möjlighet till tvistlösningsordning kvarster och är integrerat med WTO:s nya tvistlösningsordning, med det undanteget att s.k. korsreteliering, dvs. möjlighet att reteliera inom andra områden, inte tilläte. Myndigheteomfattningen har uteträckte till samtliga centtala stetliga myndigheter, myndigheter och vissa bolag på lokal och regional nivå liksom myndigheter och vissa bolag inom några av försörjningssektorerna.

Liksom i den nuvarande överenskommelsen gäller det nya avtelet enbart för de myndigheter och bolag som finns upptegna i resp. lands förteckning, som bifogas avtelet. Flera länder, däribland Sverige, har infört olika undanteg när det gäller tillämpningen av regleraa. Dessa avsteg bygger på reciprociteteprincipen och är direkt hämtede från uppgörelsen i slutekedet av förhandlingama mellan EG och USA. Liksom den tidigare överenskommelsen omfettar det nya avtelet EG, EFTA- ländema utom Island, USA, Kanada, Japan, Israel och Korea. Singapore som är medlem av den nuvarande överenskommelsen deltog inte i de avslutende förhandlingama och har således heller inte undertecknat '

avtelet. Hongkong, som accepterade avtelet i december 1993 beslutade Prop. 1994/95:35 dock därefter art inte underteckna det nya avtelet. Skälet var främst ett starkt missnöje med de många undantegen och avstegen från principen om nationell behandling som gjordes i förhandlingarnas slutekede.

För Sveriges del innebär det nya avtalet att samtiiga centrala statliga myndigheters upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader omfattes av avtelet. När det gäller myndigheter och vissa bolag på lokal och regional nivå gäller åtegandena gentemot alla parter utom USA och Kanada. Inom försörjningssektorerna omfattes el, lokaltransporter, flygplateer, hamnar och vatten. Även här har en rad avvikelser införte. Åtagandena inom elsektorn gäller inte Kanada, Japan och USA. För lokaltransporter undantes Kanada, Israel, Japan, Korea och USA, för flygplateer undantes Kanada, Korea och USA, för hamnar och vatten Kanada och USA.

EG och USA enades också att man fram till undertecknandet av WTO-avtalen i Marrakech skulle söka ytterligare förbättta sina resp. erbjudanden. Dette ledde fram till en skriftvä.\ling i vilken man utvidgar sina åtoganden på bilateral basis, men med avsikt att multilateralisera resultetet inom WTO:s ram. EG och USA har enate om utvidgningar på regional och lokal nivå och inom försörjningssektorerna. En del av denna överenskommelse är dock uteslutande bilateral mellan USA och EG.

Resultatet för svensk del

Trote de inskränkningar som återfinns i det nya avtelet ster det klart art Sverige har en hel del att vinna på den ut\'idgning av avtelete tillämpningsområde som ägt ram. Denna innebär en avsevärd förbättting av svenska företegs möjligheter art konkunera på tidigare stengda marknader på samma villkor som inhemska leverantörer. Utvidgningen till tjänster och byggentreprenader innebär också en klar förbärtring. Det är naturligtvis också positivt art själva regelverket förbättrate och gjorte klarare. Sverige har genom lagen (1992:1528) om offentiig upphandling (LOU), som trädde i kraft i samband med genomförandet av EES-avtelet den 1 Januari 1994, redan öppnat sin upphandlingsmarknad för anbudsgivare från andra länder. Det nya WTO-avtalet om offentlig upphandling kan dock medföra en viss ökad konkunens på den svenska marknaden genom art tröskelvärdena i praktiken sänks något för ert antel stetliga myndigheters upphandling av varor och tjänster Det nya upphandlingsavtelet omfatter värdemässigt ca tio gånger så mycket som det nuvarande och värdet har beräknate till drygt 400 miljarder amerikanska dollar. Detta värde kommer att ytterligare öka när resultatet av skiiftväxlingen mellan EG och USA multilateraliseras.

5.20.2 Internationella mejerivaruavtalet och internationella

uötköttsavtalet

Prop. 1994/95:35

Det internationella mejerivaruavtalet och internationella nötkötteavtelet från år 1979 har genomgått vissa tekniska och redaktionella förändringar och utgör därmed i formellt hänseende nya avtel.

Bakgrund

En omförhandling har skett av GATT:s interaationella mejerivaraavtel och internationella nötkötteavtel, vilka ursprangligen tillkom som ett resultet av Tokyorandan (jfr prop. 1979/80:24). Endast smärre, främst redaktionella, korrigeringar har skett av avtelstextema. Avtelens syfte är att genom övervakning av världshandeln med berörda produkter, informationsutbyte och konsultetioner verka för en stebilisering av densamma.

Det internationella mejerivaruavtolet består av en allmän del och en varaavtelsdel. Den allmänna delen uppter bestemmelser rörande information, konsultetioner, multilaterala uppföranderegler m.m. och omfetter färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtelet deltegande länderna skall regelbundet lämna upplysningar om utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på varaområdet samt för handelspolitiska åtgärder. Varaavtelsdelen, som tidigare omfattede tre protokoll, utgör nu en bilaga till den allmänna delen och har formen av ett avtel om minimipriser vid export av mjölkpulver, mjölkfett och ost.

Det internationella nötkötteavtelet är i stort utformat som mejerivaruavtelete allmänna del. Någon motevarighet till varaavtelsdelen finns inte. Avtelet omfattar nötkött och levande nötkreamr. De avtelsslutende ländema åter sig att regelbundet lämna upplysningar beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel. Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på varaområdet samt för handelspolitiska åtgärder

Resultatet för svensk del

Sverige är anslutet till de resp. ursprungliga avtelen sedan år 1979. Föreliggande avtel är i princip oförändrade i substens men utgör tbrmellt nya avtel genom de tekniska och redaktionella ändringar de genomgått. Regeringen har undertecknat resp. avtol med förbehåll för riksdagens godkännande.

77

5.20.3 Avtalet om handel med civila Bygpian

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Parallellt med Uraguayrundan fördes förhandlingar om en revidering av 1979 års avtel om handeln med civila flygplan. Dessa förhandlingar kunde dock inte slutföras. Trote dette misslyckande innebär ändå resultetet av förhandlingarna i Uraguayrandan försterka subventionsregler även för flygindustrisektorn, eftersom samtliga parter har accepterat att GATT:s generella subventionsregler, med vissa undanteg, skall vara tillämpliga för den civila flygindustrin.

Bakgrund

Det gällande flygindustriavtelet förhandlades fram i Tokyorundan åren 1978-1979. Avtelete huvudsyfte var att bidra till en så stömingsfri internationell handel som möjligt inom den civila flygindustrisektorn, bl.a. genom att avskaffa mllama för civila flygplan, flygplansdelar och reparationer av civila flygplan. Avtelet innehåller också regler om icke-teriffära handelshinder, t.ex. tekniska handelshinder, statiig upphandling och kvantitetiva restriktioner Sverige är anslutet till avtelet sedan år 1979.

Den allt mer ökande konkurrensen mellan USA och EG både vad gäller tillverkning och handel med stora flygplan och en minskad efterfrågan av dessa kom under slutet av 1980-talet att leda till allt allvarligare bilaterala konttoverser. USA anklagade EG för att konkurrera ut de amerikanska flygplanstillverkarna Boeing och McDonnell-Douglas genom art ge subventioner till det europeiska Airbus-projektet. EG ansåg å sin sida att den amerikanska flygindustrin åtnjöt stöd i motevarande omfattning genom indirekte subventionsformer För att lösa denna konflikt kom EG och USA i Juli 1992 överens om ett bilateralt avtel om begränsningar av och ramar för det stetliga stödet till den civila flygindusttm.

Kort därefter begärdes omförhandlingar av GATT:s flygindustriavtel.

Förhandlingsresultatet

Försöken art uppnå ert reviderat flygindusttiavtel har misslyckate trote mycket intensiva förhandlingar och en över tiden förändrad EG-position, som från att eftersträva reviderade GATT-regler enligt mönster från det bilaterala avtalet med USA övergick till art förespråka en lösning baserad på GATT:s subventionsregler USA kunde, som enda land, inte acceptera det kompromissförslag som lades fram av ordföranden i förhandlingsgrappen i december 1993. 1 stellet enades deltagarna om art det nya subventionsavtelete regler skall vara tillämpliga för den civila

flygindustrisektorn, dock med undanteg för vissa av dess bestemmelser. Prop. 1994/95:35

nämligen (a) bestemmelsen art skada förateärts uppste när en subvention

uppgår till fem procent eller mer av en varas värde, (b) bestämmelsen att

skada förateätte uppste vid efterskänkande av lån och (c) bestemmelsen

att vissa subventioner till forskning och utveckling är tillåma.

Förhandlingaraa om ett reviderat flygindustriavtel kommer visserligen att

fortsatte under år 1994 men uteikterna att nå ert avtel får bedömas som

små.

Resultatet för svensk del

För svensk del hade ert nytt flygindustriavtal enligt det ovan nämnda ordförandeförslaget varit att föredra. Utfallet av Uraguayrandan bör ändå komma att medföra en förbättrad subventionsdisciplin inom den civila flygindustrisektom trote art vissa av undantegen innebär en svagare disciplin än med de allmänna subventionsregleraa.

Det kan också konsteteras art EG:s accept av subventionskodens generella regler, med ovannämnda undanteg, inte hade varit möjlig uten den intensiva förhandling som fördes om flygindustriavtelet i Uraguayrandans slutekede. Det bör noteras att 1979 års avtel forteätmingsvis konuner att vara i kraft vilket bl.a. innebär att mllfrihet för den civila flygplanssektora forteart kommer art råda mellan parterna i avtalet.

5.21 Ministerbeslut

I slutekten till WTO-avtelel innefattende Uraguayrandans resultet ingår även ett drygt tjugotel ministerbeslut och deklarationer i det förhandlingsresultat som är knutet till WTO och som utgör en odelbar enliet. Texterna till dessa återfinns i bilaga 7 till propositionen.

Det rör sig i allmänhet om beslut, tolkningsuttelanden o.d. som är direkt knutoa till något av de enskilda avtelen eller överenskommelsema. Dessa texter har berörts ovan i samband med redovisningen av resp. avtel eller överenskommelse.

Utöver dessa ingår två beslut av mer allmänt innehåll. Det ena av dessa fastelår ett antel åtgärder som bör vidtegas för art underlärta anslutningen till WTO av de minst utvecklade länderna (MUL) och för att på olika sätt öka värdet av de resultet som överenskommite i förhandlingarna för denna ländergrapp. MUL ges t.ex. rart till en flexibel anpassning till WTO-regelverket och förlängd tid att slutföra förhandlingar om egna medgivanden för varor och tjänster Andra länder uppmanas att genomföra åteganden snabbare än de tidtebeller som gäller t.ex. på tullområdet för varor av särskilt exportinttesse för MUL.

Det andra av de mer generella besluten behandlar anmälningsförfaranden till WTO och syfter bl.a. till att söka förenkla och 79

skapa överblick över den mängd av information om nationell lagstiftning

etc. som redan nu anmäls till GATT och som kommer att öka betydligt Prop. 1994/95:35

genom WTO:s bredare ansvarsoim'åde. Dette skall bl.a. ske genom

tillskapande av ett centralt register över amnälningar som görs till WTO.

Bland ministerbesluten kan också nämnas de fyra beslut som antogs vid

ministermötet i Marrakech angående anslutningen till WTO, handel och

miljö, organisatoriska och finansiella implikationer av WTO resp.

upprättende av en förberedande kommitté för WTO.

80

Bilaga 1 Allmän redogörelse för förhandlingama i Prop. 1994/95:35

Umguayrundan Bilaga 1

Underbilaga: Punta del Este-deklarationen.

1.1 Bakgmnd och förhandlingsförlopp

Nedan lämnas en kronologisk översikt över förberedelseraa för Uraguayrandan och förhandlingsförloppet under de år randan pågått.

1979-1982. Den föregående förhandlingsrandan inom ramen för GATT (Tokyo-randan) avslutedes i september 1979 efter sex års förhandlingar. Flera av de ledande deltegarländeraa gjorde vid avslutningen bedömningen att dette var den siste stora förhandlingsrandan inom GATT. Visserligen hade förhandlingaraa resulterat i flera viktiga överenskommelser, bl.a. s.k. uppförandekoder rörande icke-teriffära hinder och relativt långtgående mllsänkningar, men Just genom det breda spektram av frågor som omfattete och det stora antelet deltegare hade förhandlingaraa kommit att bli så komplicerade och utdragna att man ansåg det nödvändigt att tenka sig förhandlingar i andra former i framtiden. Inte minst ansåg man randeformatet alltför tidskrävande. Tokyorandan stertedes år 1973 och var tenkt att avslutes två år senare. I realiteten kom det att te sex år att avslute förhandlingarna.

Det dröjde emellertid inte länge förrän ttycket på att forteatte liberaliseringsprocessen började växa. Det var inte minst de ökande konflikterna mellan EG och USA på Jordbraksområdet som drev på denna utveckling. Dock ansågs inte tiden mogen att inleda nya formella förhandlingar För att ändå söka avleda det växande trycket att agera inom GATT, inkallades ett ministermöte i GATT år 1982. Vid detta antogs ett arbeteprogram, vilket var tenkt art utgöra ert alternativ till de traditionella randeförhandlingaraa. Arbeteprogrammet innefettede flera områden som senare kom art ingå i Uraguayrandan (bl.a. tjänstehandel).

1982-1986. Ministermötet år 1982 konsteterades snart vara ert misslyckande. Uten ert politiskt åtegande art verkligen realförhandla, gick arbeteprogrammet snart i ste. Under tiden forteatte protektionistiska tendenser att tillte och bilaterala handelskonflikter blev allt mer svårbemästrade, Mot den bakgranden började tenken på en ny förhandlingsranda att så småningom få grogrand bland i-länderaa. Liksom i tidigare GATT-förhandlingar var USA den främste drivkraften i denna utveckling. I mars 1984 hölls ett informellt mimstermöte i Washington för att diskutera en ny förhandlingsranda. Dette möte blev inledningen till en serie informella ministermöten, som först hölls i en mindre i-landskrete, senare med deltegande av några av de tongivande u- länderaa, och vid vilka planerna på en ny randa tog allt fastere form. Sverige deltog från ett tidigt skede i denna informella process och stod bl.a. som värd för ett ministermöte i Stockholm i juni 1985. gl

Parallellt stertede så småningom en förberedelseprocess inom GATT.

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

En förberedande kommitté tillsattes inom GATT i november 1985. Prop. 1994/95:35

Förberedelseprocessen blev komplicerad och kännetecknades av misstto Bilaga 1

och konfrontetion mellan å ena sidan en växande grapp av länder som

ville få till stend en ny randa och å den andra en militent u-landsgrapp,

ledd av Indien och Brasilien. Den senare grappen verkade framför allt

för att undvika en förhandling om de nya områden som särskilt USA

drev, nämligen tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor I dette

låste läge kom en informell grapp besteende av ett ttettiotel i- och u-

länder (däribland EFTA-ländema) att spela en centtal roll i uppspelet till

ministermötet i Punte del Este. Inom denna grapp lyckades man

förhandla fram ett utkast till en ministerdeklaration som också till stora

delar kom att accepteras i Punte del Este.

September 1986. Ministermötet i Punte del Este, Uraguay, ägde ram i slutet av september 1986. Efter en veckas segslitoa förhandlingar enades man om den ministerdeklaration som blev sterteignalen och angav förhandlingsmålsättningarna för Uruguay rundan. Deklarationen innefattede ett stort antel förhandlingsområden, inklusive de tte nya förhandlingsfrågor som USA givit högste prioritet, men med mindre explicite mandat än vad USA krävt. 105 länder anmälde sig som deltegare i förhandlingaraa, som enligt deklarationen skulle vara slutförda inom fyra år.

1986-1987. Hösten 1986 ägnades främst åt förhandlingar om själva förhandlingsstrakmren, dvs. hur arbetet nännare skulle organiseras. I Januari 1987 fastställdes organisationsplanen. Femton förhandlingsgrapper upprättedes under ledning av TNC (Trade Negotiations Committee). Tjänsteförhandlingaraa fördes inom en separat förhandlingsgrapp under TNC, (Group on Negotiations and Services -GNS).

1987-1988. Substensförhandlingarna inleddes. Förhandlingsarbetet ägnades i förste hand åt grandläggande analyser och fördjupade positionsbestenmingar, upprättende av en datebas för mllförhandlingaraa etc. och generellt åt att närmare definiera ramaraa och metodema för förhandlingarna på olika områden. Arbetet gick långsamt på många områden på grand av djupgående moteättningar, inte mmst mellan i- och u-länder, om såväl angreppssätt som de närmare målsättmngama i olika frågor Under år 1988 inriktede arbetet bl.a. på att åstedkomma vissa delresultet inför den s.k. halvtidsöversyn ("mid-term review") som var förateedd i Punte del Este-deklarationen och som man beslöt hålla i Montreal i december 1988. Monttealmötet blev delvis ett misslyckande. Det förhandlingspaket som preliminärt överenskommite, inklusive marknadsöppningar för tropiska produkter, en preliminär uppgörelse om tvistlösningsregler och om en handelspolitisk granskning (TPRM) blockerades av ett antel latinamerikanska länder som inte kunde acceptera den föreslagna uppläggningen av Jordbraksförhandlingaraa. Denna försto blockering på grand av Jordbraksfrågan kom att följas av flera.

1988-1989. Efter ytterligare förhandlingar och kompromisser, lyckades man vid ett TNC-möte på hög tjänstemannanivå i april 1989 komma överens om pakemppgörelsen från Monttealmötet. Detto innebar att 82

mllmedgivanden m.m. för ttopiska produkter kunde genomföras och att

de preliminära överenskoinmelser som ttäffate om tvistiösning och TPRM Prop. 1994/95:35 började tillämpas. Halvtidsöversynen innebar i övrigt att Bilaga 1 förhandlingsmålsättningaraa på de flesto områden ytterligare preciserades.

1989-1990. Förhandlingama fortekred men gick ttögt på flera av nyckelområdena. Det nödvändiga samspelet saknades mellan huvuddeltegaraa, såväl i fråga om målsättning som metodik på viktiga förhandlingsområden som jordbrak och marknadstillttäde. Beslut fattades om att hålla det avslutende ministermötet i Bryssel i december 1990. Ju närmare dette möte kom, desto klarare framstod det att förhandlingaraa inte skulle kunna avslutos vid denna tidpunkt. Därtill var meningsmoteättningama alltför stora på viktiga områden och förhandlingarna helt enkelt inte tillräckligt långt framskridna för att kunna slutföras. Ändå ansågs det av politiska skäl inte möjligt att stolla in mötet. En intensiv upptrappning av förhandlingaraa skedde månaderaa före Brysselmötet.

Ministermötet i Bryssel den 3-7 december 1990 blev, inte oväntot, ett misslyckande. Återigen smpade förhandlingarna främst på jordbraksfrågan. Även om en politisk uppgörelse hade träffate på Jordbraksområdet, hade ytterligare tid krävte för att tekniskt kunna slutföra förhandlingarna på detta och många andra områden.

GATT:s generaldirektör Dunkel gavs i uppdrag undersöka möjligheterna att återappliva förhandlingarna i Geneve.

1991-1992. Efter konsultetioner kunde TNC i febraari 1991 ante ett program för återapptegande av förhandlingaraa. Även om det skedde framsteg under året på flera områden i förhandlingarna förblev moteättningaraa stora på Jordbraksområdet, förhandlingsuppläggningen i fråga om marknadstillträde, tjänstehandelsavtelete utformning m.m.

I ett läge då avgörande frågor forteatt var blockerade, tog GATT:s generaldirektör på sig ansvaret, därtill uppmunttad av ett antel delegater, att presentera ett förslag till förhandlingsuppgörelse. Dette presenterades som en pakemppgörelse, att antes i sin helhet eller förkastes.). Förslaget, den s.k. "Draft Final Act", framlades i december 1991 och föregicks av ytterligare en intensiv förhandlingsperiod.

I Januari 1992 möttes TNC för att höra deltegaraas reaktioner på den föreslagna pakemppgörelsen.

Flertelet länder, däribland Sverige och de nordiska länderaa, kunde acceptera förslaget som en allomfattande kompromisslösning. Det gjorde däremot inte EG, som på grand av motetend framför allt från Frankrike, inte kunde acceptera Jordbraksförslaget. Även USA hade svårigheter med vissa delar av Dunkel-förslaget, men tonade ned dessa med följd att EG framstod som den part som omöjliggjorde en kompromissuppgörelse.

I detta läge beslöt TNC om att forteatte förhandlingaraa enligt fyra "spår", omfattende marknadstillträde, tjänster, en rättelig granskning av samtiiga texter och .särskild process under TNC:s ansvar för att behandla förslag till ändringar av Draft Final Act.

1992-1993. I den simation som hade uppstett, dvs. att en övervägande majoritet av deltegaraa kunde acceptera Draft Final Act, men däremot 83

inte de två huvuddeltegaraa USA och EG, kom förhandlingsprocessen i

utesteende frågor på ett avgörande sätt att bestemmas av de bilaterala Prop. 1994/95:35

framsteg, eller lika ofte bristen härpå, som gjordes mellan dessa länder Bilaga 1

Tullförhandlingaraa och tjänstehandelsförhandlingarna forteatte parallellt

med bilaterala förhandlingskontekter mellan ett stort antel deltegare men

inte heller i dessa kunde göras några avgörande genombrott i avsaknad

av kompromisser mellan USA och EG. Den informella s.k. "Quad"-

grappen, i vilken föratom EG och USA även Japan och Kanada ingår,

möttes allt oftare för att söka lösa upp knuter i förhandlingaraa, men

oftest med blygsamt resultet. Japan var i dessa sammanhang låst av sin

mycket resttiktiva hållning i Jordbraksfrågan, framför allt frågan om

importen av ris.

EG:s förhandlingsutrymme begränsades länge av de samtidigt pågående förhandlingarna i Bryssel om reform av den intema jordbrakspolitiken (CAP).

När EG i maj 1992 interat kunde enas om CAP-reformen, ledde detta också till intensifierade bilaterala förhandlingar med USA. Dessa resulterade i november samma år i en bilateral uppgörelse mellan de två länderna om Justeringar i det föreslagna Jordbraksavtelet. Samtidigt träffades en bilateral uppgörelse om importen av oljeväxter till EG, en tvist som länge hotet att leda till handelskrig mellan de två partema.

Den bilaterala uppgörelsen (den s.k. Blair House-överenskommelsen) ledde också till att förhandlingama i Geneve kunde multilateraliseras. Trote intensiva förhandlingar i slutet av år 1992, visade det sig omöjligt att nå avgörande kompromisser. Efter det att jordbraksfrågan löste bilateralt mellan huvudkontrahenteraa kom mllförhandlingarna att hamna i fokus och ansträngningaraa inriktodes nu alltmer på art finna en kompromiss mellan USA:s prioriterade mål art eliminera mllama inom vissa varasektorer och EG:s betoning på horisontella mllsänkmngar och att sänka höga mllar mer än låga.

Vid årsskiftet 1992-93 tvingades man dock konstotera att de nödvändiga genombrotten saknades och förhandlingama tycktes driva mot ett osäkert öde, uton politisk styrning.

Problemen försterktes i febraari 1993 då USA:s förhandlingsmandat (det s.k. "fest track"-mandatet) löpte ut. Förhandlingama forteatte att avmättes under de närmast följande månaderaa.

Ytterligare problem tillkom i Juni samma år då Frankrike tillkännagav att man krävde vissa Justeringar av Blair House-överenskommelsen.

I Juli 1993 godkände den amerikanska kongressen president Clintons begäran om en förlängning av förhandlingsmandatet till den 15 april 1994. För att den interaa amerikanska besluteprocessen skulle kunna följas, krävde derta art förhandlingaraa i Geneve kunde slutföras till den 15 december 1993. Dette kom också art bli rikönärket for slutpunkten i förhandlingama.

Ett förste steg mot det slutliga genombrottet togs vid de s.k. G7-ländemas möte i Tokyo i juli 1993. Vid dette tillkännagavs en pakemppgörelse i mllförhandlingaraa mellan de deltegande länderaa, vilken dock inte var tollstendig.

Peter Sutherlands tillträde som ny generaldirektör för GATT under 84

sommaren 1993 kom också att aktivt bidra till att slutförhandlingen tog

fart. Sutiierlands personliga kraftmila agerande i huvudstedema liksom Prop. 1994/95:35 i Geneve skapade ökat ttyck för att nå en uppgörelse i ett läge då många Bilaga 1 redan dödförklarat Uraguayrandan.

Ett intensivt förhandlingsprogram inleddes i augusti 1993. De slutgiltiga avgörandena lät dock vänte på sig in i det siste. I Washington tog kongressbehandlingen av det nordamerikanska frihandelsavtelet (NAFTA) mycket av Clintonadministtationens uppmärksamhet under hösten. När kongressen efter hårda förhandlingar godkände NAFTA-avtelet i november, undanröjdes i praktiken också ett av de siste hindren för att USA skulle kunna koncenttera sina krafter på att slutföra förhandlingama i Uraguayrandan.

Slutförhandlingen, i vilken tull-, tjänstehandels- och antidumpningsfrågor stod i förgranden, ägde ram under en veckas tid i december och kulminerade med en pakemppgörelse den 15 december, samma dag som förhandlingaraa enligt USA:s förhandlingsmandat måste vara slutförda. På tjänsteområdet nådde man inte ända fram. Deltegaraa tvingades acceptera forteatte förhandlingar inom de centtala sektoreraa tele-, finans- och sjöfartetjänster.

1994. Vid den avslutende ministerkonferensen i Manakech i april 1994, undertecknades förhandlingsresultetet under högtidliga former. Vid mötet fattedes också ett antel ministerbeslut bl.a. om upprättande av en förberedande kommitté för WTO. Det förberedande arbetet, som inbegriper organisatoriska frågor, budgetfrågor, rätteliga och institutioneUa frågor, fortsatta förhandlingar om olösta tjänstehandelsfrågor m.m. pågår för närvarande i Geneve.

Parallellt med dessa förberedelser, pågår arbetet med nationell ratificering. Avsikten är att avtelen skall ttäda i kraft den 1 Januari 1995. En s.k. genomförandekonferens är planerad att hållas i början av december 1994. Då skall bl.a. tes slutiig stellning till om tillräckligt många länder ratificerat avtelet för att det skall kunna ttäda i kraft planenligt den 1 Januari 1995.

1.2 Nordiskt samarbete i Uruguay-mndan

De nordiska ländema har en lång tradition av nära samarbete i GATT- sammanhang. Både i den s.k. Kennedyrandan 1964-1967 och Tokyorandan 1973-1979 var dette samarbete mycket framttädande och värdemilt. Det nordiska samarbetet kom ytterligare att fördjupas i förhandlingama i Uraguayrandan. Redan i ett tidigt skede av förhandlingarna genomfördes en nordisk arbetefördelmng där ansvaret för nordiskt telesmarmaskap, förberedelser och avrapportering från möten fördelades mellan Norge, Finland och Sverige. Island har också deltegit i detta samarbete, men har på grand av begränsade egna admimsttativa resurser inte haft något eget koordineringsansvar. Danmark, såsom EG- medlem deltog däremot inte i samarbetet. Genom dette långt drivna samarbete har de nordiska länderaa påtegligt kunnat rationalisera sitt deltegande i förhandlingaraa. Resurser har kunnat frigöras så att Norden varit representerat i alla förhandlingssammanhang, och kunnat tela med

en röst. Dette uppträdande har vunmt stor respekt bland övriga Prop. 1994/95:35 förhandlingsdeltegare och ledde till att Norden som grapp kom att Bilaga 1 betraktas som självskriven deltagare i alla viktigare förhandlingssammanhang, såväl formella som informella. Det gemensamma agerandet har givetvis också medfört att nordiska stendpunkter fått stöne tyngd än vad som skulle ha varit fallet om varje land agerat nationeUt. Möjligheten att följa förhandlingaraa på alla fronter och bidra med konkrete förslag har namrligtvis också ökat betydligt genom det samfällda nordiska agerandet. Alteraativet hade varit att antingen avsätta betydligt stöne nationella resurser för förhandlingama, eller att väsentligt sänka ambitionsnivån. Sverige företrädde de nordiska ländema på områdena marknadstillträde, förhandlingarna om vissa GATT-artiklar, handelsrelaterade investeringsåtgärder (TRIMs), konttoll före skeppning (PSI), ursprangsregler, mllvärde, tjänstehandel, stetiig upphandling, flygindustti och i förhandlingarna om WTO.

1.3 U-länderna i Umguayrundan

Uraguayrandan har inneburit ett tydligt ttendbrott när det gäller u-ländemas deltegande i GATT-samarbetet och klart visat att u-länderaa utgör en i många avseenden alltmer heterogen grapp av stoter TiU skillnad från vad som blev fallet i Uraguayrandan, har u-länderaa i tidigare förhandlingar främst inriktot sig på att utverka särbehandling och undantog från regelverket. Även om också förhandlingama i Uraguayrandan till en början visade liknande tendenser och präglades av hårda konfrontotioner mellan i-länder och vissa grapper av u-Iänder, kom förhandlingsklimatet successivt att bli allt mer konstraktivt. Ett stort antol u-länder kom så småningom att aktivt delte i förhandlingaraa med egna konsöTiktiva bidrag både t.ex. i marknadstillttädesförhandlingaraa och i förhandlingama om regelverket.

En viktig erfarenhet från Uraguayrandan är också att det tidigare grappvisa agerandet i princip upphört. I Tokyorandan förhandlade u-länderaa mestedels gemensamt för att utverka en så långtgående särbehandling som möjligt.

Som ovan nämnte stertede Uraguayrandans förhandlingar i ett konfrontetoriskt klimat. En militent grapp av u-länder, ledd av Indien och Brasilien, sökte i det längste förhindra, om inte att förhandlingama inleddes, så åtminstone att de nya förhandlingsområdena skulle tes med. Derma linje fick dock begränsat stöd av andra u-länder En majoritet av dessa gjorde i stellet gemensam sak med den grapp av moderate länder som förhandlade fram de avgörande kompromisseraa för att Uraguayrandan skulle kunna komma tiU stend.

Uppluckringen i Uraguayrandan av nord/syd-tenkandet och det grappvisa agerandet illustteras också av u-landsdeltegandel i de många informella konstellationer som bildades under förhandlingaraa, i vilka både i- och u-länder drev likartede inttessen. Ett belysande exempel är den s.k. Caims-grappen, som bester av fjorton jordbraksexporterande i- °"

och u-länder och som under förhandlingaraa fungerat som Prop. 1994/95:35

intressesammanslutning och påtryckargrapp för en långtgående Bilaga 1

liberalisering av den interaationella Jordbrakshandeln. U-länder har i

olika grapperingar också gjort gemensam sak med mindre och medelstora

i-länder för att driva vissa inttesseinriktoingar i olika delar av

förhandlingaraa rörande regelverket, t.ex. på områden som tjänstehandel,

antidumpning m.m.

Den alltmer konstraktiva instellning som intogs av u-ländema i förhandlingarna speglar den snabba ekonomiska utveckling som ägt ram i flera u-landsregioner och den genomgripande omläggning och liberalisering av handelspolitiken som skett under den tid Uraguayrandan pågått. Det senare fick också ett påtegligt genomslag i u-länderaas egna medgivanden, särskilt på marknadstillträdesområdet. Handelsliberaliseringen medför avsevärda samhällsekonomiska vinster för dessa länder och underlätter deras exporteateningar

I många av de viktigare u-ländema har mllama sänkte till genomsnittenivåer om 15-20% från tidigare i många fall prohibitiva nivåer. I Uraguayrandan har u-länderaa för förste gången i GATT:s historia bundit sina mllar i betydande grad. På industtivaraområdet har u-länderna nu ökat graden av mllbindningar till drygt 60% från att ha legat på endast omkring 20% före Uraguayrandan. Flera u-länder, bl.a. de latinamerikanska, har bundit sina mllar till 100%. Även om det i allmänhet rör sig om s.k. tekbindningar, dvs. bindningar på en högre nivå än de mllar som utgår i praktiken, innebär resultetet av marknadstillträdesförhandlingaraa att u-länderaa nu påtegh sig väsentiigt ökade förpliktelser på ett område där man tidigare haft mycket stor handlingsfrihet.

På många andra sätt leder resultetet av Uraguayrandan till en närmare integrering av u-ländema i det multilaterala regelverket. Genom anslutning till WTO kommer u-länderaa att omfattes av uppföranderegler på många områden som man hittills kunnat stå utenför. Det gäller inte minst Tokyorandans uppförandekoder på det icke-teriffära området (tekniska handelshinder-TBT, antidumpning, subventioner, mllvärde, importlicenser) som hittills haft begränsad anslutning av u-länder, men som genom införlivandet i WTO blir gällande för alla WTO-medlemmar.

Även på de nya områden som införlivas i WTO - tjänster, immaterialrätt och investeringsåtgärder - har det varit ett sterkt intresse i förhandlingama från i-ländernas sida att förmå u-ländema att acceptera multilaterala regler och discipliner Behovet härav har framstett särskilt tydligt på ett område som immaterialrätt där en stor del av de handelsrelaterade problem som förhandlingaraa sökt lösa Just gällt piratkopiering, patentintrång etc. i olika u-länder Men det rör sig ändå inte om ensidiga eftergifter av u-länderaa. Insikten har efter hand vuxit om art ert sterkt nationellt immaterialrätteligt skydd också är väsentiigt för art kunna attrahera utländska investeringar Införlivandet i WTO-regelverket innebär också bättte möjligheter att försvara nationella inttessen i tvister

Även om förhandlingaraa således på många sätt syftet till närmare 87

integration av u-ländema i GATT/WTO-regelverket har särbehandling i

olika former medgivite för att underiätta denna anpassnmg. Som närmare Prop. 1994/95:35

framgått av redovisningen i avsnitt 5 i propositionen har detta skett på Bilaga 1

många olika sätt. Föratom olika åtgärder för att underlätte u-länderaas

anpassning till WTO:s regelverk, som t.ex. längre övergångstider och

infasningsmöjligheter, har det stellte betydligt mindre långtgående krav

i fråga om u-ländemas medgivanden i förhandlingarna om

marknadstillträde, både på industrivarasidan och på Jordbraksområdet,

Jämfört med vad som varit fallet för i-ländemas vidkommande. De minst

utvecklade ländema har liksom i tidigare GATT-förhandlingar medgivite

långtgående särbehandling, bl.a. med stöd av ett särskilt ministerbeslut,

som berörte i avsnitt 5.21 i propositionen.

Även i tjänsteförhandlingaraa har u-länderna generellt sett gjort mindre långtgående åteganden inom olika tjänstesektorer än i-ländema.

Vad gäller u-länderaas egen export, bör resulteten av Uraguayrandan genom konjunkmrstödjande dynamiska effekter kunna bidra till ökad efterfrågan på råvaror Dessa dynamiska effekter försterks av de viktiga marknadsöppningar som mllförhandlingaraa lett till. Även om många u-länder fortfarande har sina störste exportinttessen inom jordbraks- och teko-områdena, finns också betydande exportintressen på industrivaraområdet i övrigt, där betydelsemila marknadsöppningar nu kommit till stånd. Resultetet av mllförhandlingaraa i Uraguayrandan innebär att mllama sänks för huvuddelen av i-ländemas import från u-länderna och att andelen av denna import som blir helt mllfri på mest gynnad nationsbasis (MGN) ökar från 22% till 45% i genomsnitt.

GATT-sekreteriatet har visserligen beräknat att i-ländemas handelsvägda genomsnittemil efter Uraguayrandan är något högre gentemot u-länder än mot i-länderaa. Dette beror på att mllama för vissa viktiga u-landsprodukter som teko, skor, fisk och fiskeprodukter sänks mindre än genomsnittligt i randan. I sammanhanget bör dock beaktes de kompenserande effekteraa av att kvoter och andra handelshinder avskaffas eller minskas på teko- och jordbraksområdena.

Dessutom bör erinras om att u-länderaa redan åtnjuter omfettende mllpreferenser enligt det allmänna systemet för u-landspreferenser (GSP) eller andra preferensarrangemang i i-länderaa, ofte med särskilt gynnsamma villkor för de minst utvecklade länderaa (MUL). Även om dessa förmåner formellt sett urholkas av mllsänkningaraa på MGN-basis i Uraguayrandan, uppvägs dette av den ökade stebilitet i handelsvillkoren som kontrakteenligt bundna mllar ger

Jordbraksavtelet bäddar genom begränsning av stöd och exporteubventioner för en mer ränA'is konkurrens mellan i- och u- landsbönder. Tullsänkningaraa om genomsnittiigt 36% och åteganden om att garantera ert marknadstillttäde motevarande minst 3 %, sedemera 5 %, av den inhemska konsumtionen ger ökade exporttnöjligheter Särskilda åteganden har gjorte beträffande ttopiska produkter, där i-landsmllaraa sänks med i genomsnirt 42%. Dessa sänkmngar sattes till stöne delen i kraft redan under år 1989. Även om jordbraksavtelet på sikt förväntes leda till ökade världsmarknadspriser på livsmedel, bör det fakmm att dumpningen av i-länderaas överskotteproduktion begränsas, leda till 88

bättte förateättoingar för att bygga upp den inhemska Jordbrakssektora.

Det begränsar också risken för att effektiva u-landsproducenter Prop. 1994/95:35 konkuneras ut på sina närmarknader på grand av europeiska eller Bilaga 1 amerikanska exporteubventioner

Teko-export utgör drygt 20 procent av den totela u-landsexporten. Det fakmm att i-länderaa nu gått med på att avveckla importtesttiktioneraa inom denna sektor, om än på tio år, är därför av stor betydelse. Dette kompletteras med en sänkning av teko-mllama i i-länderaa med i genomsnitt 20%.

Tjänstehandel och tjänsteexport är snabbt växande också i många u-länder För dryga hälften av u-landsdeltogama svarar tjänstehandeln för mer än 20% av exportintokteraa. Det fakmm att även denna sektor nu omfattos av det multilaterala regelverket har därför sitt inttesse även för många u-länder, särskilt vad gäller arbete- och kunskapsintensiva områden som dato, byggnadstjänster och mrism, inom vilka viktiga åtoganden gjorte i förhandlingama.

U-landsreaktionema på sluttesultotet av förhandlingama har varit Övervägande positiva. Man har framför allt togit faste på att det genom WTO nu tillskapas ett sterkare multilateralt regelverk som ger mindre handelsnationer bättre förateättningar att försvara sina inttessen i relationerna med ekonomiskt sterkare handelspartoers bl.a. genom ett effektivare system för tvistiösning.

Kritiken har varit begränsad och främst inriktete på att resultetet av marknadstillträdesförhandlingarna i vissa fall inte ansette tillräckligt långtgående eller att t.ex. avvecklingen av teko-restriktioneraa uteträckte över alltför lång tid.

De fattigaste länderaa som är nettoimportörer av livsmedel utgör en grapp som riskerar att drabbas negativt av höjda livsmedelspriser, som kan bli följd av Jordbraksavtelet. Som framgår av redovisningen i avsnitt 5.5 i propositionen har dette erkänte i ett särskilt ministerbeslut. Dette anvisar också åtgärder för att begränsa sådana evenmella negativa effekter, t.ex. genom livsmedelsbistend och bistend genom Världsbanken och IMF

De positiva omdömena om förhandlingsresultetet dominerar dock och det finns ett påtegligt inttesse bland u-länderaa att bli medlemmar i den nya Världshandelsorganisationen. Realistiskt bör man dock inte räkna med att alla u-länder som för närvarande är avtelsslutende parter i GATT kommer att kunna anslute sig till WTO redan från den I Januari 1995. I många fall, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderaa, lär det komma att stellas krav på omfattende teknisk rådgivning för att möjliggöra en anpassning till det nya regelverket.

1.4 Miljöaspekter i Uruguayrundan

Miljöfrågoma har med all rätt fått en alltmer framttädande plate på den nationella och den intemationella dagordningen, och behovet av snabba och omfattende lösningar på miljöområdet är ofta pressande. Miljöfrågor som sådana har dock inte funnite med som något särskilt förhandlingsområde i Uraguayrandan. När förhandlingsmandatet

fastetelldes i Punte del Este 1986 fenns inte samma sterka förespråkare Prop. 1994/95:35

för miljöintressena som i dag. Röster höjdes visserligen under Bilaga 1

förhandlingamas gång för att miljöfrågor skulle inkluderas i den

pågående randan. Förhandlingspartema var dock eniga om att det snarast

skulle ha varit kontraproduktivt att under pågående randa försöka föra in

en förhandling om regler för handel och miljö. Man ansåg att dette skulle

ha blockerat ett avslutende av randan under överskådlig framtid.

Trote att de miljörelaterade handelsfrågoma inte fonnite med som något förhandlingsområde, avspeglar dock förhandlingsresultetet på flera områden att hänsyn tegite till miljöaspekter. Det främste exemplet är ingressen till avtelet om upprättandet av Världshandelsorganisationen. I denna sägs att medlemmama skall "medge ett optimalt utnyttjande av världens resurser i enlighet med målsättoingen om hållbar utveckling, i syfte att både skydda och bevara miljön och ge ökade möjligheter för dette på sätt som är förenligt med medlemmamas respektive behov och intressen vid skilda nivåer av ekonomisk utveckling". Främjandet av en hållbar utveckling görs härmed till ett rikttnärke för den nya organisation som kommer att ste för hanteringen av samtiiga avtol som slutite i Uraguayrandan.

Uraguayrandan innefattade totolt femton förhandlingsområden och de ändringar i regelverket som dessa resulterat i kan i och för sig tenkas få effekter även på miljöområdet. De förhandlingsområden som närmast berör miljöaspekter är bl.a. avtelet om tekniska handelshinder (TBT) och avtelet om sanitera och fytosanitera åtgärder (SPS). Båda avtelen erkänner uttryckligen medlemmaraas rätt att vidte de åtgärder de anser nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa eller miljön. Dette skall dock ske på ett sätt som inte diskriminerar gentemot eller mellan medlemmama samt på det sätt som är minst handelsstörande. För förste gången i GATT:s regelverk tilläte också handelsåtgärder baserade på processer eller produktionsmetoder som påverkar en varas egenskaper Dette är ett viktigt steg framåt från miljösynpunkt, då tidigare enbart åtgärder baserade på produktens innehåll varit tillåtoa. Som exempel kan nämnas att krav på värmebehandling av timmer nu blir helt legalt som importtesttiktion. I SPS-avtelet hänvisas till intemationella normer eller stendarder på det sanitora och fysosanitera området. Dessa sätter emellertid inte något tok för vilka gränsvärden det enskilda landet kan tillämpa för sin import. Medlemmarna är fria att tillämpa strängare gränsvärden om dessa grundar sig på ett vetenskapligt underlag och enhetiiga riskvärderingsprinciper. Avsikten med dessa krav är att säkerstella att högre gränsvärden inte används som förteckte handelshinder I SPS-avtelet fastetells också att paneler tillsatte för att lösa tvister inom avtelet skall kunna söka råd från vetenskaplig expertis.

Jordbraksavtelet är också högst relevant ur miljösynvinkel. En del av de hittillsvarande stödformerna till jordbraket (främst i i-länder) är utformade så att de driver fram en mycket intensiv produktion. Det har lönat sig att med hjälp av gödnings- och bekämpningsmedel åstedkomma en så stor produktion som möjligt. Uraguayrandans jordbraksreform 90

innebär att det för förste gången skapate interaationella regler för

begränsning av de mest produktionsdrivande stödformema. Denna typ av Prop. 1994/95:35 intensiva Jordbrak blir därmed inte längre lika lönsam. Omläggning till Bilaga 1 mer extensiv och miljövänlig odling uppmunttas. Så är t.ex. stöd kopplade till miljö- eller namrvårdsprogram undantegna från åteganden om stödreducering.

Avtelet om handelsrelaterade immaterialrätter (TRIPs) har kritiserate av flera miljö- och u-landsorganisationer Kritiken har framför allt gällt huravida patent skall kunna beviljas för växter och djur och andra typer av liv. En sådan rätt skulle bl.a. påverka u-landsbönders rätt till utveckling av sitt eget uteäde. I TRIPs-avtelet föreskrivs emellertid uttryckligen att parter till avtelet har rätt att undante växter och djur samt biologiska förfaranden för framstellning av växter och djur från patenteringsskyldighet. På den positiva sidan kan också framhållas att det sterkte rätteliga skydd för uppfinningar och teknologi som avtelet innebär, bör öka möjligheterna för alla länder att få tillgång till bl.a. ny miljövänlig teknologi.

Andra områden som uppmärksammate och kritiserate av miljörörelsen är Världshandelsorganisationen (WTO) som sådan och bristen på insyn i tvistlösningsförfarandet. Kritik har riktete mot WTO för påstedd överstetiighet. Detta bygger dock i mångt och mycket på missuppfattoingar om syftena med det multilaterala handelssamarbetet. WTO kommer inte att få någon högre grad av överstetiighet än nuvarande GATT och beslut kommer också forteätmingsvis fattes med enhällighet. När det gäller den påtelade bristen på insyn i tvistlösningssystemet innebär WTO i sig ingen förändring Jämfört med tidigare regler. Det bör här framhållas att tvistiösningspaneleraas uppgift enbart är att yttra sig över huravida en part i en tvist bratit mot det handelspolitiska regelverket eller ej, inte att uttela sig om olika miljöåtgärders berättigande. Panelmedlemmaraa behöver därför inte själva ha miljökompetens. Skulle de emellertid känna att de behöver vägledning i en tvist finns möjlighet för dem att knyte en expertgrapp till sig. Art det inte finns möjlighet för enskilda inttesseorganisationer eller andra utomstående att närvara som observatörer vid tvistlösningsförfaranden hänger samman med att tvistlösningsförfarandet ofte har som mål att uppnå en förlikning mellan de tvistende parteraa. I slutendan innebär dette många gånger en form av förhandling om hur balansen mellan de inblandade partemas medgivanden och åteganden skall upprättoållas. I denna ofta känsliga process måste av namrliga skäl insynsmöjligheterna för utomsteende begränsas. Det kan tilläggas att inte heller medlemsländer som inte är parter i tvisten har tillttäde till denna del av förfarandet. I den mån enskilda inttesseorganisationer vill försöka påverka ett tvistlösningsförfarande, kan detta ske via hänvändelser till respektive nationella regeringar.

Sluteateen är således att Uraguayrandan inte innebär något som kan tolkas som försämringar ur miljösynpunkt Jämfört med de regler som gällt hittills. GATT:s artikel XX kvarster oförändrad och ger enskilda länder samma möjligheter som tidigare att införa handelsresttiktioner, då sådana anses nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växteras 91

liv eller hälsa. Avtalen i övrigt ger också medlemmaraa stor frihet att

införa miljöregler, så länge dessa uppfyller kraven på icke- Prop. 1994/95:35 diskriminering, dvs. behandlar alla medlemmar lika, och så länge samma Bilaga 1 regler gäller för importerade och inhemska produkter (s.k. nationell behandling).

Ser man mer generellt på effektema av Uraguayrandan är förhoppningen att den liberalisering av världshandeln som denna innebär, skall leda till ett ökat handelsutbyte mellan världens nationer och sterkt ekonomisk tillväxt. En förbättrad ekonomisk tillväxt bör i sin mr innebära att möjligheteraa ökar för att avsätta resurser för miljövårdsinsateer Genom handelsliberalisering utoyttjas komparativa fördelar på den internationella marknaden. Dette leder till att produktionen i ökad utettäckning äger ram där förateättoingaraa är bäst. Den ökade konkurrensen innebär också ett effektivare utnyttjande av världens resurser. Konsekvensema av en avskärmning från intemationell konkunens genom handelshinder eller på annat sätt, har i många länder varit förödande. Detta gäller inte bara för den ekonomiska tillväxten, uten också för miljön genom att föråldrade, mycket energislösande produktionsmetoder konserverate. Speciellt tydligt har detta visat sig i förhållandena i de gamla stetehandelsländeraa.

Det finns emellertid ett stort behov av att se över relationen mellan handels- och miljöregler Det är angeläget att dessa två politikområden samverkar i strävan att uppnå hållbar utveckling. Sverige tog därför redan för flera år sedan initiativ till diskussion och konkret arbete rörande handel och miljö i arbetegrapper i såväl GATT som OECD. Sverige är nordisk telesman för handel och miljö i GATT. Från svensk sida eftersträvas klarare regler bettäffande åtgärder för att skydda den globala miljön. En utgångspunkt är härvidlag att globala miljöproblem bör lösas genom multilateralt samarbete. Det är viktigt att det i GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som överenskommite inom ramen för internationella miljökonventioner Åtgärder som vidtes av ett enskilt land och som inte har stöd i globala överenskommelser (unilaterala åtgärder) har i regel begränsad effekt på globala miljöproblem. Det finns också stor risk för att sådana åtgärder utoyttjas i protektionistiska syften.

Vid ministermötet i Marrakech i april i år beslutedes om att upprätte en speciell miljökommitté i GATT/WTO och ett arbeteprogram för denna antogs. U-ländema har varit och är skeptiska till hela handel- och miljöprocessen. Arbeteprogrammet är därför upplagt så att det inrymmer punkter av inttesse för såväl i- som u-länder Frågan om interaationella miljökonventioner finns med, liksom bl.a. olika miljöreglers effekter på möjligheterna till marknadstillträde och märknings- och förpackningsfrågor Arbeteprogrammet är tillfredssteUande ur svensk synvinkel.

92 Underbilaga Prop. 1994/95:35

Bilaga 1 20 September 1986

Multilateral Trade Negotiations The Uraguay Round

MINISTERIAL DECLARATION ON THE URUGUAY ROUND

Ministers, meeting on tiie occasion of tiie Special Session of tiie CONTRACTING PARTIES at Punte del Este, have decided to launch Multilateral Trade Negotiations (The Uraguay Round). To tiiis end, they have adopted the following Dedaration. The Multilateral Trade Negotiations will be open to me participation of countries as indicated in Parte I and II of tiiis Dedaration. A Trade Negotiations Committee is esteblished to carry out the negotiations. The Trade Negotiations Committee shall hold ite first meeting not låter dian 31 October 1986. It shall meet as appropriate at Ministerial level. The Multilateral Trade Negotiations will be conduded within four years.

PARTI

NEGOTIATIONS ON TRADE IN GOODS

The CONTRACTING PARTIES meeting at Ministerial level

DETERMINED to halt and reverse protectionism and to remove distortions to trade

DETERMINED also to preserve me basic principles and to mrtoer the objectives of me GATT

DETERMINED also to develop a more open, viable and durable multilateral trading system

CONVINCED mat such action would promote growto and development

93 MINDFUL of toe negative effecte of prolonged financial and monetery Prop. 1994/95:35 instebility in toe world economy, me indebtedness of a large number of Bilaga 1 less-developed contracting parties, and considering me linkage between trade, money, finance and development

DECIDE to enter into Multilateral Trade Negotiations on trade ingoods wimin me framework and under me aegis of ihe General Agreement on Tariffs and Trade.

A. OBJECTIVES

Negotiations shall aim to:

(i) bring about mrtiier liberalization and expansion of world trade to toe benefit of all countries, especially less-developed contracting parties, including me improvement of access to markete by the reduction and elimination of teriffs, quantitetive restrictions and other non-teriff measures and obstedes;

(ii) strengmen tiie röle of GATT, improve tiie multilateral ttading system based on me principles and rales of me GATT and bring about a wider coverage of world ttade under agreed, effective and enforceable multilateral disciplines;

(iii) increase the respons i veness of me GATT system to me evolving intemational economic environment, tiirough faciliteting necessary stracmral adjustment, enhancing me relationship of me GATT wim me relevant interaational orgamzations and teking account of changes in trade pattems and prospecte, including the growing importence of trade in high technology producte, serious difficulties in commodity markete and me importence of an improved trading environment providing, inter alia. for the ability of indebted countties to meet mdr financial obligations;

(iv) foster concurrent co-operative action at me national and interaational levels to strengmen me inter-relationship between trade policies and omer economic policies affecting growm and development, and to contribute towards continued, effective and determined efforts to improve me flinctionmg of the interaational monetery system and me flow of financial and real investment resources to developing countries.

94 B. GENERAL PRINCIPLES GOVERNING NEGOTIATIONS Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

(i) Negotiations shall be conducted in a ttansparent manner, and consistent with tiie objectives and committnente agreed in mis Dedaration and wim me principles of me General Agreement in order to ensure mumal advantege and increased benefite to all participante.

(ii) The launching, me conduct and me implementetion of me outcome of me negotiations shall be tteated as parte of a singie undertekmg. However, agreemente reached at an early stege may be implemented on a provisional or a definitive basis by agreement prior to Ae formål conclusion of me negotiations. Early agreemente shall be teken into account in assessing me overall balance of the negotiations.

(iii) Balanced concessions should be sought within broad trading

areas and subjecte to be negotiated in order to avoid unwananted cross-sectoral demands.

(iv) The CONTRACTING PARTIES agree mat me principle of differential and more fevourable treatment embodied in Part IV and other relevant provisions of me General Agreement and in me Decision of me CONTRACTING PARTIES of 28 November 1979 on Differential and More Favourable Treatment, Reciprocity and Fuller Participation of Developing Countties applies to me negotiations. In the implementetion of stendstill and rollback, particular care should be given to avoiding disraptive effecte on me trade of less-developed conttacting parties.

(v) The developed countties do not expect reciprocity for commitmente made by mem in trade negotiations to reduce or remove teriffs and omer baniers to the ttade of developing countties, i.e. me developed countties do not expect me developing countties, in me course of trade negotiations, to make conttibutions which are inconsistent wim meir individual development, financial and ttade needs. Developed conttacting parties shall merefore not seek, neimer shall less-developed conttacting parties be required to make, concessions mat are inconsistent wim me latter's development, financial and trade needs.

(vi) Less-developed conttacting parties expect mat meir capacity to make contributions or negotiated concessions or teke omer mumally agreed action under me provisions and procedures of me General Agreement would improve wim me progressive development of mdr economies and improvement in mdr trade simation and mey would accordingly expect to participate more mily in me framework of righte and obligations under me General 95

Agreement.

(vii) Special attention shall be given to me particular simation and Prop. 1994/95:35 problems of me least-devdoped countties and to toe need to Bilaga 1 encourage positive measures to fadlitete expansion of mdr trading oppormnities. Expeditions implementetion of me relevant provisions of me 1982 Ministerial Dedaration conceming me least-devdoped countties shall also be given appropriate attention.

C. STANDSTILL AND ROLLBACK

Commencing immediately and continuing until me formål completion of me negotiations, each partidpant agrees to apply me following commitmente:

Stendstill

(i) not to teke any trade resttictive or distorting measure inconsistent wim me provisions of me General Agreement or me Instramente negotiated wimin me framework of GATT or under ite auspices;

(ii) not to teke any trade resttictive or distorting measure in me legitimate exercise of ite GATT righte, mat would go beyond mat which is necessary to remedy specific simations, as provided for in me General Agreement and me Instramente refened to in (i) above;

(iii) not to teke any ttade measures in such a manner as to improve ite negotiating positions;

Rollback

(i) mat all trade resttictive or distorting measures inconsistent wim me provisions of me General Agreement or Instramente negotiated wimin me framework of GATT or under ite auspices, shall be phased out or brought into conformity wimm an agreed timeframe not låter toan by the date of me formål completion of me negotiations, teking into account multilateral agreemente, undertekings and understendings, including sttengmened rales and disciplines, reached in pursuance of me Objectives of me Negotiations;

(ii) mere shall be progressive implementetion of mis commitment on an equiteble basis in consultetions among participante conceraed, including all affected participante. This commitment shall take account of me conceras expressed by any partidpant about measures directly affecting ite trade intereste;

(iii) mere shall be no GATT concessions requested for me elimination Prop. 1994/95:35 of mese measures. Bilaga 1

Surveillance of stendstill and rollback

Each partidpant agrees mat me implementetion of mese commitmente on stendstill and rollback shall be subject to multilateral surveillance so as to ensure mat mese commitmente are being met. The Trade Negotiations Committee will decide on me appropriate mechanisms to carry out me surveillance, including periodic reviews and evaluations. Any partidpant may bring to me attention of me appropriate surveillance mechanism any actions or omissions it believes to be relevant to me fulfilment of mese commitmente. These notifications should be addressed to me GATT secreteriat which may also provide furmer relevant information.

D. SUBJECTS FOR NEGOTIATION

Tariffs

Negotiations shall aim, by appropriate memods, to reduce or, as appropriate, diminate teriffs including me reduction or elimination of high teriffs and teriff escalation. Emphasis shall be given to me expansion of me scope of teriff concessions among all participante.

Non-teriff measures

Negotiations shall aim to reduce or diminate non-teriff measures, including quantitetive resttictions, wimout prejudice to any action to be teken in mifilment of me rollback committnente.

Tropical producte

Negotiations shall aim at me fiillest liberalization of ttade in ttopical producte, including in mdr processed and semi-processed forms and shall cover bom teriff and all non-teriff measures affecting ttade in mese producte.

The CONTRACTING PARTIES recognize me importence of trade in ttopical producte to a large number of less-developed conttacting parties and agree mat negotiations in mis area shall receive special attention, including me timing of me negotiations and me implementetion of me resulte as provided for in B(ii).

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml Nr 35. Del A

Namral resource-based producte Prop. 1994/95:35

Bilaga 1 Negotiations shall aim to achieve me fiillest liberalization of ttade m namral resource-based producte, including in mdr processed and semi-processed forms. The negotiations shall aim to reduce or diminate teriff and non-teriff measures, including teriff escalation.

Textiles and cloming

Negotiations in toe area of textiles and cloming shall aim to formulate modalities mat would permit me evenmal integration of mis sector into GATT on me basis of sttengmened GATT rales and disciplines, mereby also conttibuting to me objective of hirther liberalization of ttde.

Agriculmre

The CONTRACTING PARTIES agree that there is an urgent need to bring more disdpline and predictebility to world agriculmral ttade by correcting and preventing restrictions and distortions including mose related to stracmral surpluses so as to reduce me uncerteinty, imbalances and instebility in world agriculmral markete.

Negotiations shall aim to achieve greater liberalization of trade in agriculmre and bring all measures affecting import access and export competition under strengmened and more operationally effective GATT rales and disciplines, teking into account me general principles goveraing toe negotiations, by:

(i) improving märket access through, inter alia. me reduction of import barriers;

(ii) improving me competitive environment by increasing disdpline on me use of all direct and indirect subsidies and omer measures affecting directly or indirectly agriculmral ttade, including me phased reduction of mdr negative effecte and dealing wim mdr causes;

(iii) minimizing the adverse effecte mat sanitery and phytosanitery

regulations and baniers can have on ttade in agriculmre, teking into account me relevant interaational agreemente.

In order to achieve me above objectives, me negotiating group having primary responsibility for all aspecte of agriculmre will use the Recommendations adopted by me CONTRACTING P/>iRTIES at toeir Fortiem Session, which were developed in accordance wim the GATT 1982 Ministerial Work Programme, and teke account of me approaches suggested in me work of me Committee on Trade in Agriculmre wimout prejudice to omer alternatives mat might achieve me objectives of me 98

negotiations.

GATT Artides Prop. 1994/95:35

Bilaga 1 Participante shall review existing GATT Artides, provisions and disciplines as requested by interested conttacting parties, and, as appropriate, undertake negotiations.

Safeguards

(i) A comprehensive agreement on safeguards is of particular importence to me sttengmening of me GATT system and to progress in me Multilateral Trade Negotiations.

(ii) The agreement on safeguards:

- shall be based on me basic principles of me General Agreement;

- shall contein, inter alia. me following demente: ttnsparency, coverage, objective criteria for action including me concept of serious injury or mreat mereof temporary namre, degressivity and stracmral adjustment, compensation and reteliation, notification, consultetion, multilateral surveillance and dispute settiement; and

- shall clarify and reinforce me disciplines of me General Agreement and should apply to all conttacting parties.

MTN Agreemente and Arrangemente

Negotiations shall aim to improve, clarify, or expand, as appropriate, Agreemente and Arrangemente negotiated in me Tokyo Round of Multilateral Negotiations.

Subsidies and countervailing measures

Negotiations on subsidies and countervailing measures shall be based on a review of Artides VI and XVI and me MTN Agreement on subsidies and countervailing measures wim me objective of improving GATT disciplines relating to all subsidies and countervailing measures that affect interaational trade. A negotiatmg group will be esteblished to deal wim mese issues.

Dispute sertlement

In order to ensure prompt and effective resolution of disputes to me benefit of all contracting parties, negotiations shall aim to improve and strengmen me rales and me procedures of me dispute sertlement process, while recognizing me contribution mat would be made by more effective and enforceable GATT rales and disciplines. Negotiations shall include me development of adequate arrangemente for overseeing and monitoring 99

of me procedures mat would fadlitete compliance wim adopted

recommendations. Prop. 1994/95:35

Bilaga 1 Trade-rdated aspecte of intellecmal property righte. including trade in counterfeit goods

In order to reduce me distortions and impedimente to intemational ttade, and teking into account me need to promote effective and adequate protection of intellecmal property righte, and to ensure mat measures and procedures to enforce intellecmal property righte do not memsdves become baniers to legitimate trade, me negotiations shall aim to clarify GATT provisions and daborate as appropriate new rales and disciplines.

Negotiations shall aim to develop a multilateral framework of principles, rales and disciplines dealing wim interaational ttade in counterfeit goods, teking into account work already undertaken in me GATT.

These negotiations shall be wimout prejudice to omer complementery initiatives toat may be teken in the Worid Intellecmal Property Organization and dsewhere to deal wim mese matters.

Trade-rdated investment measures

Following an examination of me operation of GATT Artides related to me trade restrictive and distorting effecte of investment measures, negotiations should daborate, as appropriate, ftirmer provisions mat may be necessary to avoid such adverse effecte on trade.

E. FUNCTIONING OF THE GATT SYSTEM

Negotiations shall aim to develop understendings and anangemente:

(i) to enhance me surveillance in me GATT to enable regular monitoring of trade policies and practices of contracting parties and mdr impact on me fiinctioning of me multilateral trading system;

(ii) to improve me overall effectiveness and dedsion-making of me GATT as an instimtion, including, inter aUa, tiirough involvement of Ministers;

(iii) to increase me conttibution of me GATT to achieving greater coherence in global economic policy-making mrough sttengmenmg ite relationship wim omer interaational organizations responsible for monetery and financial matters.

100 F PARTICIPATION Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

(a) Negotiations will be open to: (i) all conttacting parties,

(ii) countries having acceded provisionally,

(iii) countries applying me GATT on a de fecto basis having

announced, not låter man 30 April 1987, mdr intention tO accede to me GATT and to participate in me negotiations,

(iv) countries mat have already informed me CONTRACTING PARTIES, at a regular meeting of me Council of Representetives, of mdr intention to negotiate me terms of tiieir membership as a conttacting party, and

(v) developing countries mat have, by 30 April 1987, initiated procedures for accession to the GATT, wim me intention of negotiating me terms of mdr accession during me course of me negotiations.

(b) Participation in negotiations relating to me amendment or application of GATT provisions or me negotiation of new provisions will, however, be open only to contracting parties.

G. ORGANIZATION OF THE NEGOTIATIONS

A Group of Negotiations on Goods (GNG) is esteblished to carry out me programme of negotiations conteined in mis Part of me Dedaration. The GNG shall, inter aUa:

(i) daborate and put into effect deteiled trade negotiating plans prior to 19 December 1986;

(ii) designate me appropriate mechanism for surveillance of commitmente to stendstill and rollback;

(iii) esteblish negotiating groups as required. Because of me intendationship of some issues and teking fully into account me general principles goveraing me negotiations as stoted in B(iii) above it is recognized mat aspecte of one issue may be discussed in more man one negotiating group. Therefore each negotiatmg group should as required toke into account relevant aspecte emerging in omer groups; lOi

(iv) also decide upon indusion of additional subject matters in me Prop. 1994/95:35 negotiations; Bilaga 1

(v) co-ordinate me work of tiie negotiating group and supervise me progress of me negotiations. As a guideline not more man two negotiating groups should meet at me same time;

(vi) me GNG shall report to me Trade Negotiations Committee.

In order to ensure effective application of differential and more favourable treattnent me GNG shall, before me formål completion of me negotiations, conduct an evaluation of me resulte attoined merein in terms of the Objectives and me General Principles Goveraing Negotiations as set out in me Dedaration, toking into account all issues of interest to less-developed contracting parties.

PART II NEGOTIATIONS ON TRADE IN SERVICES

Ministers also decide, as part of me Multilateral Trade Negotiations, to launch negotiations on trade in services.

Negotiations in mis area shall aim to esteblish a multilateral framework of principles and rales for trade in services, including elaboration of possible disciplines for individual sectors, wim a view to expansion of such trade under conditions of transparency and progressive liberalization and as a means of promoting economic growm of all ttading parmers and me development of developing countties. Such framework shall respect me policy objectives of national laws and regulations applying to services and shall teke into account me work of relevant intemational organizations.

GATT procedures and practices shall apply to mese negotiations. A Group of Negotiations on services is esteblished to deal wim mese matters. Participation in me negotiations under mis Part of me Dedaration will be open to me same countties as under Part I. GATT secreteriat support will be provided, wim technical support from omer organizations as decided by me Group of Negotiations on Services.

The Group of Negotiations on Services shall report to me Trade Negotiations Committee.

102 IMPLEMENTATION OF RESULTS UNDER PARTS I AND II Prop. 1994/95:35

Bilaga 1 When me resulte of me Multilateral Trade Negotiations m all areas have been esteblished. Ministers meeting also on me occasion of a Special Session of CONTRACTING PARTIES shall decide regarding me intemational implementetion of me respective resulte.

103 Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

Inledning

Remissbehandlingen av förhandlmgsresultetet i Uraguayrandan har skett genom KommerskoUegiete försorg. Kollegiet har presenterat sitt svar i två delar Dels hänvisar man till den sammanfettende utvärdering av förhandlingsresulteten som presenterate i en rapport från Kommerskollegium "Uraguayrandan - avstemp mot en ny världshandelsordning" (Rapport 1994:1 från Kommerskollegium), vilken bifogate remissvaret. Den andra delen av remissvaret utgörs av de inkomna svaren från det trettiotel näringslivsorganisationer och myndigheter som tillstellte avtelstexteraa och vilka onmämns i avsnitt 2.1 i propositionen.

KommerskoUegiete egna sluteateer sammanfettes i inledningen till ovan nämnda rapport. Efter att först ha framhållit de allmänna förddaraa med det utvidgade regelverket under WTO, i vilket grandläggande GATT-prindper som icke-diskriminering och nationell behandling bevaras, konsteterar kollegiet att resultetet av Uraguayrandan mest innebär fördelar för Sverige enligt följande ämnesvisa sammanfetming:

Tullar

När det gäller mllar fanns allt att vinna i förhandlingen och föga att förlora för ett högindusttialiserat lågmlland som Sverige.

Resulteten visar att förhandlingsresultetet nästen är skräddarsytt för svenska exportinttessen. Vi får nu mllfrihet på våra viktigaste exportmarknader för massa/papper, läkemedel, stel och viktiga maskiner och instrament.

I genomsnitt sänks mllaraa i industtiländeraa med närmare 40%. De svenska mllama sänks med ca 33%. Motevarande siffror för våra viktigaste handdsparmers är: EG 37%, USA 33%, Canada 46% och Japan 56%. Skillnadema mellan Sveriges och EG:s mllar minskar generellt, vilket bör underlätte Sveriges ansluming till EU.

Jordbruk

Jordbrakssektom har i praktiken till stora delar varit temligen orörd av GATT:s regelverk. Dette har resulterat i allt annat än fri konkunens på lika villkor. Både gränsskydd i en mångfald former och subventioner av olika slag har skapat en snedvriden konkunenssimation och en helt artificiell prisbild på världsmarknaden.

Det vore fel att påste att vi genom Uraguayrandan helt kommit till rätta med dessa problem, men en god grand för forteatt liberalisering har ändå lagte. Gränsskydden samordnas till enbart prisrdaterade åtgärder. Dessa binds och kan bli föremål för fortsatta förhandlingar. Än så länge utgör 104

många bindningar av Jordbraksmllar s.k. tekbindningar, dvs. det finns en Prop. 1994/95:35 hel del "luft" i systemet. Möjlighetema att subventionera jordbraket. Bilaga 2 såväl interat som vid export begränsas. Allt dette bidrar på sikt till en sundare Jordbrakspolitik och mer realistiska priser på världsmarknaden.

Teko

EU-anslutningen underlättes även i andra avseenden av randans resultet. Exempel på dette är avvecklingen av teko-resttiktioneraa gentemot u-länder efter en övergångstid som gör att Sverige endast temporärt behöver återinföra licenssystem som en följd av anpassningen till EU.

Regelverket

Uppsttamningar av regelverket bidrar också generellt till ökad samsyn mellan olika länder när det gäller nationell handelspolitik. Dette kommer förstes att bli mest märkbart inom områden där det förekommit störningar och avsteg från frihandelslinjen. Eftersom Sverige i eget intresse av tradition förspråkat frihandel och stor restriktivitet när det gällt avsteg från denna linje, är alla uppstramningar av regelverket som kan bidra till ökad återhållsamhet hos våra handelspartners och sterka våra rättigheter vid evenmella tvister av godo.

Antidumpning, skyddsåtgärder

Fördelar kommer förhoppningsvis att märkas när det gäller antidumpning, där både USA och EG kanske kommer att bli något mer restriktiva i sin tillämpning och där Sverige redan har en resttiktiv linje. Risken finns dock att dessa återhållande fektorer kan komma att balanseras av att utrymmet för andra skyddsåtgärder vidgas. Hur dette kommer att se ut i praktiken kan förstes inte bedömas ännu.

Offentlig uppharulling

Utvidgningen av avtelet om offentlig upphandling innebär väsentiigt utökade konkurrensmöjligheter för svenska företeg.

Fortsatta förhandlingar

Inom vissa förhandlingssektorer har man ännu inte lyckate nå slutgiltiga resultet, uten förhandlingama forteätter. Exempel på sektorer av stort intresse för Sverige är finansiella tjänster och bastdefonitjänster samt civil flygindustti och stel. Speciellt när det gäller stelsektora är utgången oviss innan man hunnit utvärdera resulteten av en rad andra avtel i paketet. Det är inte helt uteslutet att man kan komma att lägga planema på ett speciellt sektorsavtel för stel på hyllan tills vidare. 105

Prop. 1994/95:35 Bilaga 2

Miljöfrågor

Ett speciellt arbeteprogram för att hantera de viktiga sambanden mellan miljö- och handelspolitik slås fast. Norden har aktivt deltegit i dette arbete och kommer säkert även i forteättningen att ha en hög profil. Programmet är en kompromiss mellan olika u- och i-landsinttessen men bör lämna uttymme för diskussion av samtliga frågor av handels- och miljöpolitiskt inttesse inom ramen för WTO:s kompetens. En särskild kommitté för dessa frågor inrättes.

En grandläggande princip för arbetet är att det inte ska råda någon konflikt mellan å ena sidan att upprätmålla ett öppet och icke-diskriminatoriskt handelssystem och å andra sidan att väma om miljön och verka för en bärkraftig utveckling.

U-länderna

U-länderna har namrligtvis både givit och tegit i randan liksom alla andra deltegare. Generellt sett verkar resulteten balanserade. U-länderaa vinner långsiktigt på avregleringen av tekosektora och det minskade jordbraksskyddet. Det har mycket riktigt i debatten påpekate att jordbraksuppgörelsen kan innebära höjda livsmedelspriser och ökade nettokostnader för u-länder som är nettoimportörer Att dette skulle vara ett motiv för att inte begränsa jordbraksskyddet måste dock bestemt avvisas. Dessa länder bör i stellet stödjas på andra sän. På sikt får dessutom dessa länders export bättte förateätmingar och nya avsättningsmöjligheter.

I mllförhandlingarna har de fleste u-länder åtegit sig avsevärt fler bindningar än tidigare. Samtidigt bör man känna till att dessa i regel ligger på en högre nivå än de fektiskt tillämpade mllama. Med andra ord har u-ländema generellt fortferande stor handlingsfrihet när det gäller mllar, samtidigt som de kommer i åmjutende av mllsänkningama i i-länderna.

I den andra delen av kommerskollegiete remissvar sammanfattas remissinstensernas synpunkter under nedansteende rabriker:

- Allmänt

- Instimtionella frågor (WTO, tvistlösning m.m.)

- Varahandel - GATT 1994

- Tjänstehandel - GATS

- Immaterialrättigheter - TRIPs

- Tvistiösning

- Upphandling

Vissa av förhandlingsområdena har inte föranlett närmare analys och

kommenterer från remissinstensema. Dette gäller t.ex. ursprangsregler, Prop. 1994/95:35 handelsrelaterade investeringsvillkor (TRIMs) och konttoll före Bilaga 2 skeppning (PSI) som därför saknas i sammanstellningen.

Allmänt

Flera mnga remissinstenser uttrycker tillfredsstellelse över att förhandlingaraa slutförte. Industriförbundet säger att "stebilare förhållanden för den intemationella handeln tillskapas samtidigt som granden läggs för forteatte liberaliseringar på ett antol områden." Grossistförbundet Svensk Handel betraktor den principiella enigheten "som viktigare än detoljer i vissa förhandlingsgrapper" Med en avslutod randa anser man att det finns en gemensam plattform för forteatte diskussioner i internationella handelsfrågor. Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bedömer att "överenskommelsen som helhet bör leda till att handeln blir friare och därmed till positiva effekter för det svenska näringslivet, även om önskade förhandlingsresultet inte natte på alla punkter." Konkurrensverket finner det värdefullt "att GATT:s regelverk har tydliggjorts eller försterkte på en rad områden som är av stor vikt för att främja utvecklingen av den interaationella handeln."

Institutionella frågor

Bettäffande bildandet av WTO anser Industriförbundet att skapandet av en sammanhållen organisation är "ett av de viktigare resulteten av förhandlingama". Genom WTO uppnås ett helhetepaket för randans resultet, ett "one singie undertaking" som enligt förbundet är ett klart plus som förtjänar att lyftas fram.

Förändringama av tvistlösningssystemet och utvidgningen till nya sakområden är enligt förbundete mening en klar förbättting, "särskilt för mindre länder som tidigare ofto varit udämnade åt större länders goda vilja". Jernkontoret anser t.o.m. att de nya reglema "lovar..att avsevärt förbätfra svenska stålföretegs simation". Särskilt välkonmas att panelutelag ska antes automatiskt utom när samtiiga WTO-länder anser det felaktigt.

Viruhandel - GATT 1994

Industrivaror

I det material kollegiet lämnat ut för analys och kommenterer ingick inga

specificerade resultet av förhandlingama om marknadstillttäde för

industtivaror, eftersom de inte förelåg fönän helt nyligen. Några få q

branschorganisationer - Skogsindustriema, Jernkontoret och

Kemikontoret - har ändå uttalat sig i positiv rikming om det preliminära Prop. 1994/95:35 utfall som nänmdes från förhandlingama. Bilaga 2

Samtidigt beklagar Grossistförbundet, Kemikontoret och Textilimportörerna att avvecklingsperioderna för kvantitetiva restriktioner och mllar - upp till tio år - är alltför långa.

Jordbruk

På jordbraksområdet konsteterar Jordbruksverket att avtelete effekter på handdsvolymeraa är svåra att uppskatte men att ökningar får förateättes. Verket ser det som positivt att nya stödregler leder till stebilare och högre prisnivå på världsmarknaden samt att tidigare stengda marknader öppnas när allt gränsskydd omvandlas till mllar. Man slår fast att åtegandena vad gäller gränsskydd/marknadstillträde kommer att få de störste effekteraa för Sverige och att världsmarknadspriserna och kronans växelkurs är sterkt styrande för effekteraa.

Även Lantbmkamas Riksförbund pekar på ett antel faktorer som gör avtelete effekter osäkra: världsmarknadsprisema och infasningen av Sverige i EU:s jordbrakspolitik och GATT-åteganden: Den generella bedömningen av avtelet är positiv även om man menar att medlemskap i EU är av väsentligt stöne betydelse för jordbraket.

Sveriges Livsmedelsindustriförbund bedömer att högre världsmarknadspriser inte är att vänte fönän tidigast i slutet av reformperioden, främst till följd av att både EU och USA väljer en sen basperiod för avvecklingen av exportetöd. Man klargör också att världsmarknadsprisernas svängningar kommer att slå igenom alltmer på de svenska prisema.

Förbundet menar att GATT-avtelet i kombination med ett svenskt medlemskap i EU ger "möjligheter till expansion och intemationell marknad, medan avsaknaden av ett EU-medlemskap medför konttaktion och begränsning till svensk marknad för Jordbraket och den övervägande delen av svensk livsmedelsindustti." Samtidigt menar förbundet att sänkte importmllar genom GATT-avtelet kommer att ge lägre livsmedelspriser och ett mer varierat utbud.

Sanitära och fytosanilära regler

Både Jordbruksverket och Livsmedelsindustriförbundet anser i princip att avtelet inte innebär några förändringar för Sverige och våra höga krav på dette område.

Teko

Även om avregleringsperioden på tio år anses för lång är avtelete sluttnål

positivt enligt Grossistförbundet. Man betonar också att Sverige har en 108

central roll att spela i att bevara ttycket så att avregleringen verkligen Prop. 1994/95:35 genomförs. För Textilimportörema är det viktigaste beslutet att Bilaga 2 integrera teko under normala GATT-regler och att processen har en hög grad av automatik. Man har dock ferhågor att det finns krafter som kan försena arbetet. Enligt Konkurrensverket kan randans resultet väntes leda till vissa prissänkningar Effekteraa på konkunensen av återinförda restriktioner till följd av EU-medlemskap kan ännu inte överblickas. TEKO-industriema har avstått från att lämna synpunkter.

Tekniska handelshinder (TBT)

Flera remissinstenser - främst SIS, SWEDAC, Konkurrensverket och Industriförbundet - ser positivt på det nya avtelet. Det störste inttesset ligger i att produktionsmetoder numera omfettes och att en frivillig uppförandekod inkluderate. Konkunensverket menar att harmonisering av stendarder etc. är en viktig förateätming för ökad konkunens och hoppas att TBT-kommittén kommer att te konkunensmässiga hänsyn i sitt arbete.

Antidumpning

Skärpningen av antidumpningsregleraa kommenteras av ett antel instenser. Industriförbundet hade "gäma sett stöne inskränkningar i möjligheterna att utnyttja AD-regleraa" och menar rentev att randan som one-single-underteking riskerar att aktivera nya länder på dette område. Jernkontoret signalerar en positiv instellning till de nya reglerna, men meddelar samtidigt att det i branschen finns en försiktig attityd innan man sett hur USA kommer att agera. Ett klarare regelverk och ett mer begränsat uttymme för antidumpningsåtgärder är positivt från Konkurrensverkets utgångspunkter, även om visst godtycke vid tolkningen ännu kan föratees.

Subventioner

Industriförbundet anser det vara förvånansvärt höga stödnivåer som tilläte för forskning och utveckling, vilket bör bevakas noga så att svensk industri inte hamnar i en sämre konkunenssimation. Däremot anser man nivåeraa för tillåtet stöd till miljöförbämande åtgärder alltför lågt satte. Förbundet menar också att reglema om motåtgärder i vissa fell uton föregående skadeprövning kan ge omfettonde uttymme för skyddsåtgärder och vara en källa till konflikter. Jernkontoret anser avtelet vara till fördel för svensk stelindustti eftersom det är konkunenter i andra länder som påverkas av de sttiktore reglema. NUTEK bedömer att de nuvarande svenska stotestöden till företeg feller inom de tiUåmas ram. Några av dem kan räknas till den grapp som kan leda till motetgärder, 09

men enligt verket fyller dessa stöd inte avtelete kriterier för att föranleda Prop. 1994/95:35 åtgärder. Konkurrensverket menar att revideringen av GATT:s Bilaga 2 skydsklausul bl.a. kan minska användningen av frivilliga exportbegränsningar (VERs) som fektiskt påverkar konkunensen på berörda nationella marknader.

Skyddsåtgärder

Den maximala skyddstiden åtta år är enligt Industriförbundet alltför lång. En annan svaghet i de nya regleraa är reteliationsförbudet under de förste tte åren av en åtgärd. Förbundet sätter också frågetecken för öppningen mot viss begränsad selektivitet. Konkurrensverket menar att revideringen av GATT:s skyddsklausul bl.a. kan minska användningen av frivilliga exportbegränsningar (VERs) som fektiskt påverkar konkurrensen på berörda nationella marknader.

Tjänster

Även om avtelet inte innehåller så stora liberaliseringar, hälsar Tjänsteförbundet med stor tillfredsstellelse att ett avtel kommit till stånd. Effektema för handeln blir dock märkbara först när man åstedkommer de väsentiiga liberaliseringarna. Telestyrelsen anser att utgången av randan, speciellt i sin förlängning, har positiva effekter för den svenska telemarknaden och teletjänstföretegen. Dette i sin mr kommer att kunna öka efterfrågan på teleutrastoing, vilket kan vara väsentligt också för den svenska tillverkande industrin. Industriförbundet anser att GATS är ett av randans viktigare resultet, trote att den omedelbara praktiska effekten är osäker. En grand för framtida liberaliseringar har lagte.

Handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

Patent- och registreringsverket noterar med tillfredsstellelse att avtelet är ägnat att medföra ett försterkt mteraationellt skydd för innehavare av svenska immaterialrättigheter. Vissa lagändringar krävs och har redan initierate. Enligt Industriförbundet är TRIPs-avtelet randans kanske främste resultet utifrån förateättoingaraa. Den störste bristen anses ligga i de långa övergångsperioder som u-länderaa tillerkänte trote att "merparten av de problem avtelet söker lösa finns i dessa länder" Kemikontoret anför att avtelet har betydelse inom stora delar av den kemiska industtin, särskilt läkemeddsindusttm. Resultetet innebär steg i rätt riktoing, men kritik kan komma mot att u-länderaas åteganden inte går långt nog.

Offentlig upphandling HO

Prop. 1994/95:35 Det nya avtelet om offentlig upphandling medför enligt Nämnden för Bilaga 2 offentlig upphandling inte några stöne förändringar för de svenska upphandlande enheterna jämfört med vad som redan gäller enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Vissa skillnader i systemen finns dock, varför en samordning till ett regelverk förordas. Skillnaden kan hanteras så att det sttängaste alternativet väljs. Riksrevisionsverket konsteterar att det ingångna avtelet kommer att ge svenskt näringsliv stora exportmöjligheter, medan exportbetydelsen för stetiiga myndigheter blir liten. Även importmässigt blir konsekvenseraa små eftersom GATT-reglema till stor dd överensstemmer med LOU som i sin mr är anpassad till EG-direktiv om offentlig upphandling.

Industriförbimdet anser det nya avtelet innehålla "väsentiiga förbättringar och utvidgningar av upphandlingsreglema" bl.a. genom ökad myndigheteomfettning och breddning med tjänsteområdet och byggentreprenader m.m. Om moteättningaraa mellan EG och USA kan lösas anser förbundet att förhandlingsresultetet t.o.m. är mycket bra.

111 Prop. 1994/95:35 Bilaga 3 - Svenska tullmedgivanden (bindningslista) Bilaga 3

Allmänna antnärkningar (jordbmksvaror)

Nuvarande marknadstillttäde

Sverige har baserat beräkningama av mllekvivalenteraa (TE) på de fektiskt tillämpade införselavgifterna under basperioden. Eftersom marknadstillträde gavs över importevgifteraa under basperioden kommer samma möjligheter till marknadstillttäde att kvarste efter terifferingen. Tillämpad skyddsnivå kommer att justeras på lämpligt sätt om sådant marknadstillträde inte skulle uppkomma. Sådana simationer skulle kunna innefatte interaa policyändringar som påverkar möjligheteraa till marknadstillttäde.

I händelse av tillämpning av skyddsmekanismen, kommer Sverige att respektera åtegandena i Artikel 5.2 i avtelet om jordbrak. Dette innebär att nuvarande marknadstillträde, mätt som importkvantiteter under basperioden, inte kommer att påverkas av tillämpningen av skyddsmekanismen.

Vid mätning av nuvarande marknadstillträde skall avvikelser såsom exttemt låg skörd i basperioden beaktes.

Prisutjämning

Produkter som ingår i prisutjämningssystemet är i bindningslisten indikerade med n. Dessa är i allmänhet av högre bearbemingsgrad och är ofte en blandning av två eller fler jordbraksprodukter. Den bundna milen för dessa produkter bester av två komponenter, en fest komponent och en komponent baserad på mllekvivalenteraa (TE) för de obearbetede Jordbraksprodukter som använte i produktionen. Tillämpad mil för den senare komponenten kommer att baseras på faktiskt använda kvantiteter av obearbetede Jordbraksprodukter, men bara upp till den bundna mllnivån.

112 Bilaga 3 Svenska tullmedgivanden (bindningslista)

Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Bastullsatser i forhandl.

Gällande tullsatser

Överenskomna medgivanden

1 st.

JORDBRUKSVAROR

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor: hästar:

ur

110

ur

190

ur

110

ur

190

ur

110

ur

190

ur

110

ur

190

200

föl under ett år ........................... 100 kg

hingstar...................................................

andra:

varmblodiga .............................. 1 st.

andra .

åsnor, mulor och mulåsnor......

ur 100 ur 100

Levande nötkreatur och andra oxdjur: renrasiga avelsdjur:

bufflar.....................................

100 kg

andra .................................

andra:

901 902 903

ur 904 ur 904

nötkreatur:

kalvar ..................................... 100 kg

ungnöt....................................... 100 kg

kor, oxar och tjurar.................. 100 kg

andra oxdjur:

bufflar..................................................

andra...................................................

01.03 Levande svin:

renrasiga avelsdjur ....................... 100 kg

andra:

vägande mindre än 30 kg:

ur

910

ur

910

ur

920

ur

920

100

200

vildsvin .............................................

andra......................................... 100 kg

vägande 50 kg eller mer:

vildsvin .............................................

andra......................................... 100 kg

01.04 Levande får och getter:

får............................... .................. 100 kg

getter ........................................................

01.05 Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns:

vägande högst 185 g: 8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

T 627:-B fri

B 150:-

B50:-

Bfri

B fri T 806:-

T771:-T 806:-T 806:-

B fri Ofri

T 768:-

Bfi-i

fti

T 768:-

fri

Bfri

fri

T 768:-

fri

T 858:-

fri

B fri

fri

489:-fri

117:-

39:-

fri

fri 628:

655:-685:-685:-

fri fri

491:

fri 491:

fri 491:

600:-fri

0L06

110 190

910 990

höns............................................... 100 kg

andra ......................................... 100 kg

andra slag:

höns............................................... 100 kg

andra .......................................... 100 kg

Andra levande djur........................................

T731:-T 803:-

T731:-T 942:-B fri

fri' fri*

fri* fri' fri

467:-513:-

467:-602:-fri

114 Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

1

2

3

4

5

6

02.01

Kön av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar:

ur 100

kön av buffel...............................

B fri

fri

fri

ur 100

annat................................................

styckat kött med ben: av kalv:

. 100 kg

T 1898:-(380 %)

fri»

1320:-(266 %)

ur 201

kön av buffel...........................

B fri

fri

fri

ur 201

annat........................................

. 100 kg

T 3037:-(167 %)

fri»

1974:-(108 %)

202

fjärdedels kroppar av andra nötkreatur än kalv ......................................

andra slag:

. 100 kg

T 1898:-(158 %)

fri»

1320:-(110%)

ur 209

kött av buffel..........................

B fri

fri

fri

ur 209

annat................................................

benfritt kön: av kalv:

. 100 kg

T 3037:-(169 %)

fri*

1974:-(109 %)

ur 301

kön av buffel...........................

B fri

fri

fri

ur 301

annat ...........................................

andra slag:

. 100 kg

T 3037:-(94 %)

fri*

2308:-(71 %)

ur 309

kön av buffel...........................

B fri

fri

fri

ur 309

annat........................................

. 100 kg

T 3037:-(56 %)

fri'

2308:-(42 %)

02.02

Kött av nötkreamr eller andra oxdjur, fryst: hela eller halva kroppar:

ur 100

kön av buffel...............................

B fri

fri

fri

ur 100

annat ...............................................

styckat kött med ben; av kalv:

. 100 kg

T 1898:-(79%)

fri*

1320:-(55 %)

ur 201

kön av buffel...........................

B fri

fri

fri

ur 201

annat........................................

. 100 kg

T 3037:-(122 %)

fri'

1974:-(79 %)

202

fjärdedels kroppar av andra nötkreamr än kalv ......................................

andra slag:

. 100 kg

T 1898:-(189 %)

fri'

1320:-(132 %)

ur 209

kön av buffel...........................

B fri

fri

fri

ur 209

annat...............................................

benfrin kött: av kalv:

. 100 kg

T 3037:-(183 %)

fri'

1974:-(119 %)

fri

2277:-(88 %)

fri

2277:-(72 %)

1271:-(66 %)

1271:-

1650:-(57 %)

1920:-(70 %)

1117:-(61 %)

ur 301 ur 301

ur 309 ur 309

ur 110 ur 110

ur 120 ur 120

ur 190 ur 190

ur 210 ur 210

ur 220 ur 220

ur 290 ur 290

100

210 220 230 300

kött av buffel.....................................

annat......................................... 100 kg

andra slag:

kön av buffel.......................................

annat......................................... 100 kg

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst: färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar:

kött av vildsvin ................................

annat......................................... 100 kg

skinka och bog, med ben:

kön av vildsvin .................................

annat......................................... 100 kg

annat:

kön av vildsvin .................................

annat......................................... 100 kg

fryst:

hela eller halva kroppar:

kön av vildsvin ................................

annat......................................... 100 kg

skinka och bog, med ben:

kön av vildsvin .................................

annat......................................... 100 kg

annat:

kön av vildsvin .................................

annat......................................... 100 kg

Kön av får eller get, färskt, kylt eller fryst: hela eller halva kroppar av lamm, färska eller kylda ...................................... 100 kg

annat kött av fär, färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar............... 100 kg

styckat kött med ben.................. 100 kg

benfritt kön.................................. 100 kg

hela eller halva kroppar av lamm,

frysta ............................................. 100 kg

annat kött av får,fryst:

B fri

fri

T 3037:-

fri*

(117 %)

B fri

fri

T 3037:-

fri'

(96 %)

B fri

fri

fri

T 1242:-

fri'

794:-

(232 %)

(148 %)

B fri

fri

fri

T 1906:-

fri*

1219;-

(86 %)

(55 %)

B fri

fri

fri

T 1906:-

fri'

1219:-

(51 %)

(32 %)

B fri

fri

fri

T 1242:-

fri*

794:-

(169 %)

(108 %)

B fri

fri

fri

T 1906:-

fri*

1219:-

(102 %)

(65 %)

B fri

fri

fri

T 1906:-

fri*

1219:-

(68 %)

(44 %)

T 1746:-

fri*

(91 %)

T 1746:-

fri*

T 2260:-

fri'

(77 %)

T 2260:-

fri*

(83 %)

T 1746:-

fri*

(95 %)

410 420 430 500

001 002

ur 100 ur 100

ur

ur

ur

ur

ur

ur

ur

ur

ur 410 ur 410

ur 490 ur 490 ur 800 ur 800

hela eller halva kroppar............... 100 kg

styckat kött med ben.................. 100 kg

benfrin kött.................................. 100 kg

kött av get ...............................................

Kön av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller fryst:

av häst ........................................... 100 kg

av åsna, mula eller mulåsna ....................

Andra ätbara delar av nötkreamr. andra oxdjur, svin, får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda eller frysta:

av nötkreamr eller andra oxdjur, färska eller kylda: av nötkreamr................................ 100 kg

av andra oxdjur .....................................

av nötkreamr eller andra oxdjur. frysta: mnga:

av nötkreamr............................ 100 kg

av andra oxdjur ................................

lever:

av nötkreamr............................ 100 kg

av andra oxdjur ................................

andra;

av nötkreamr............................ 100 kg

av andra oxdjur ................................

av svin, färska eller kylda;

av tamsvin ................................. 100 kg

andra slag................................................

av svin ,frysta: lever:

av tamsvin ............................ 100 kg

andra slag............................................

andra:

av tamsvin ............................ 100 kg

andra slag............................................

andra slag, färska eller kylda:

av häst eller får............................ 100 kg

av andra djur...........................................

andra slag, frysta;

T 1746;-

fri*

(105 %)

T 2260:-

fri*

(95 %)

T 2260;-

fri*

(83 %)

B fri

fri

T 1521;-(100 %) B fri

T 809:-(41 %) B fri

T 809:-

fri*

(28 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(101 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(60 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(124 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(74 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(61 %)

B fri

fri

T 809:-

fri*

(51 %)

B fri

fri

1117:_ (67 %) 1446:-(61 %) 1762;-(65 %) fri

1186:-(78 %) fri

517;-(26 %) fri

517:-

(18 %)

fri

517;-

(65 %)

fri

517:-

(38 %)

fri

517:-

(79 %)

fri

517:-

(47 %)

fri

517:-

(39 %)

fri

517:-

(32 %)

fri

fri* fri

ur 900 ur 900

100

210 220 230

ur 310 ur 310

ur 390 ur 390

410 420 430

ur 500 ur 500

100 200

901 909

av häst eller fär............................ 100 kg

av andra djur...........................................

Kön och andra ätbara delar av fjäderfä enligt nr 01.05, färska, kylda eller frysta; fjäderfä, ostyckat, färskt eller kylt.. 100 kg

fjäderfä, ostyckat, fryst;

höns............................................... 100 kg

kalkoner........................................ 100 kg

ankor, gäss och pärlhöns ........... 1(X) kg

fjäderfäkön (styckat) samt andra ätbara delar av fjäderfä (inbegripet lever), färska eller kylda: fet gås- eller anklever:

gåslever.................................... 100 kg

annan ..................................... 100 kg

andra slag:

gåslever.................................... 100 kg

andra slag................................. 100 kg

fjäderfäkön (styckat) samt andra ätbara delar av fjäderfä med undantag av lever, frysta;

av höns.......................................... 100 kg

av kalkoner................................... 100 kg

av ankor, gäss eller pärlhöns....... 100 kg

fjäderfälever, fryst:

gåslever........................................ 100 kg

andra slag..................................... 100 kg

Annat kön och andra ätbara djurdelar, fätska, kylda eller frysta:

av kanin eller hare ...................................

grodlår ......................................................

andra slag:

av ren.......................................................

annat........................................................

Svinfett, inte innehållande kött, och fjäderfäfi:n (inte utsmälta), färska, kylda, frysta, saltade, torkade eller rökta.................................................... 100 kg

Kön och andra ätbara djurdelar, saltade.torkade eller rökta; ätbart mjöl av kön eller andra djuidelar:

517:-(52 %) fri

894;-(169 %)

702;-(59 %) 894:-(19 %) 894:-(44%)

128:-/ 6,4 %

697:-(3 %)

128:-/ 6,4 %

1520:-(43 %)

T 809:-(82 %) B fri

T 1397:-

fri*

(264 %)

T 1098:-

fri*

(92%)

T 1397;-

fri*

(30%)

T 1397:-

fri*

(69%)

B 200:-/

fri

10 %

T 1089:-

fri

(5%)

B 200:-/

fri

10 %

T 2376:-

fri

(68 %)

T 1852:-

fri*

1185;-

(111 %)

(71 %)

T 2376:-

fri'

1520:-

(66 %)

(42 %)

T 2376:-

fri'

1520:-

(41 %)

(26 %)

B 200:-/

fri

128:-/

10 %

6,4 %

T 1089:-

fri*

697;-

(5%)

(3 %)

B fri B fri

B fri B fri

T 1906;-(200 %)

fri*

1220;-(128 %)

ur 110 ur 110

ur 120 ur 120

ur 190 ur 190

ur 200 ur 200

901 903

ur 909 ur 909

ur 909

kön av svin:

skinka och bog, med ben:

av vildsvin ........................................

andra slag................................. 100 kg

sidfläsk (randigt):

av vildsvin ........................................

andra slag................................. 100 kg

annat:

av vildsvin ........................................

andra slag................................. 100 kg

kött av nötkreamr eller andra oxdjur:

av buffel ...............................................

andra slag..................................... 100 kg

andra slag, inbegripet ätbart mjöl av kön eller andra djurdelar:

kön av ren .............................................

kön av fjäderfä ......................... 100 kg

annat:

saltad gåslever....................................

andra ätbara djurdelar av andra djur än av häst, nötkreamr, tamsvin, får eller fjäderfä

andra slag................................. 100 kg

B fri

fri

T2113;-

fri*

(46%)

B fri

fri

T 2113:-

fri*

(77 %)

B fri

T21I3;-(39 %)

B fri

T 3038:-(22 %)

B fri T 1468:-(36 %)

fri

B fri

B fri T 1691;-(67 %)

fri

1352:-(29 %)

fri

1352:-(49 %)

fri

1352;-(25 %)

fri

2370:-(17 %)

fri

939:-(23 %)

fri

fri

1438;-(56 %)

119 Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

04.01 Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sömingsmedel:

med en fenhalt av högst 1 viktprocent .... 100 kg

T 438;-(130 %)

fri*

270;-(81 %)

med en fenhalt av mer än 1 viktprocent

men högst 6 viktprocent.................... 100 kg

T 438:-(75 %)

fri*

270:-(46 %)

med en fenhalt av mer än 6

viktprocent.......................................... 100 kg

T 1650:-(82 %)

fri»

1400:-(69 %)

04.02 Mjölk och grädde, koncentrerade eller försana med socker eller annat sömingsmedel:

i form av pulver eller granulat eller i annan fast form, med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent ... 100 kg

i form av pulver eller granulat eller i annan st form, med en fetthalt av mer än 1,5 viktprocent:

T 2096:-(276 %)

fri'

1048:-(138 %)

inte försatta med socker eller annat sötningsmedel ............................. 100 kg

T 2420:-(98 %)

fri*

1258;-(51 %)

andra ................................................ 100 kg

andra slag:

T 2420:-(283 %)

fri*

1258:-(147 %)

inte försatta med socker eller annat sötningsmedel ............................. 100 kg

T 2650:-(351 %)

fri*

1378:-(183 %)

andra ............................................ 100 kg

T 2650:-(378 %)

fri*

1378:-(197 %)

04.03 Kämmjölk, filmjölk, gräddfil. yoghurt, kefir och annan fermenterad eller syrad mjölk och grädde, även koncentrerade, försarta med socker eller annat sömingsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär, nötter eller kakao:

yoghurt .............................................. 100 kg

T 2420:-n (359 %)

fria*

1258:-a (187 %)

andra slag ........................................ 100 kg

T 2420:-° (195 %)

frin'

1258:-° (101 %)

04.04 Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sömingsmedel; produkter bestående av namrliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna nägon annanstans:

vassle och modifierad vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sömingsmedel 100 kg

T 862:-(139 %)

fri*

730:-(118 %)

andra slag ....................................... 100 kg

T 862:-(33 %)

fri*

730:-(28 %)

04.05

04.06

04.08

04.09 04.10

101 109 200

901 909

ur 000 ur 000

110 190

910 990

Smör och andra fetter och oljor framställda av

mjölk.................................................... 100 kg

Ost och ostmassa: färsk (inte mognad) ost (inbegripet mesost) samt ostmassa:

mesost.......................................... 100 kg

annan ......................................... 100 kg

riven eller pulveriserad ost av

alla slag............................................. 100 kg

smältost, inte riven eller

pulveriserad ................................... 100 kg

grönmögelost ................................. 100 kg

annan ost;

annan mögelost än grönmögelost 100 kg

annan ......................................... 100 kg

Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta;

fjäderfäägg...................................... 100 kg

andra .........................................................

Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten, gjuma, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller annat sömingsmedel:

äggula;

torkad........................................... 100 kg

annan ......................................... 100 kg

andra slag:

torkade ...................................... 100 kg

andra ......................................... 100 kg

Namrlig honung................................... 100 kg

Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans...............

1030:-(39 %)

fri*

T 1213:-(46 %)

T 1314:-

fri*

1116:-

(53 %)

(45 %)

T 2243:-

fri*

1650:-

(78 %)

(58 %)

T 2679:-

fri*

1419:-

(105 %)

(56 %)

T 2109;-

fri*

1600:-

(90 %)

(68 %)

T 2419:-

fri*

1210;-

(73 %)

(36 %)

T 2419:-

fri*

1644:-

(74 %)

(50 %)

T 2679;-

fri*

1650:-

(161 %)

(100 %)

386:-(119 %) fri

1895:-(51 %) 785:-(79 %)

2053:-(104 %) 528:-(34 %) 16:-

fri

T 604:-(186 %) B fri

T 2962:-

fri

(80 %)

T 1228:-

fri

(123 %)

T 3208:-

fri

(162 %)

T 826:-

fri

(54 %)

B25:-

25

Ofri

fri

121 Tulltaxe-

Varunummer

Vanislag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

05,01

Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat;

B fri

fri

fri

05.02

Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra

djurhår för borsnillverkning; avfall av sådana borst och

här...................................................................

B fri

fri

fri

05.03

Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag;

001

råtagel; tagelavfall.......................................

B fri

fri

fri

009

andra slag ......................................... 100 kg

B 10:-

10:-

fri

05.04

Tarmar, bläsor och magar av djur (andra än fiskar).

hela eller i bitar..............................................

Bfri

fri

fri

05.05

Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsinande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av

fjädrar.............................................................

B fri

fri

fri

05.06

Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfell av dessa

produkter.........................................................

B fri

fri

fri

05.07

Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, hom, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade: mjöl och

avfell av dessa produkter...............................

B fri

fri

fri

05.08

Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av

dessa produkter ...........................................

B fri

fri

fri

05.09

Namrlig tvättsvamp av animaliskt ursprung .........................................................................

B fri

fri

fri

05.10

Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på

annat sän . . ....

B fri

fri

fri

05.11

Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna

någon annanstans; döda djur av sådana slag som

omfenas av 1 och 3 kap., otjänliga till människoföda

B fri

fri

fri

122 Tulltaxe-

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

konma medgivanden

1

2

3

4

5

6

06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och röner av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 12.12; lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila:

101

inte planterade..........................................

planterade;

B fri

fri

fri

102

av gladiolus och liljekonvalje...............

B fri

fri

fri

109

andra .............................................................

lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och röner av cikoriaarter: inte planterade:

B 8 %

8 %

6,8 %

201

med blommor eller blomknoppar ... 100 kg

B 350:-

350:-

fri

202

andra..........................................................

planterade:

B fri

fri

fri

203

av gladiolus eller liljekonvalje..............

B fri

fri

fri

209

andra......................................................

B8 %

8 %

6,8 %

06.02

Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium:

100

icke rotade sticklingar samt ympkvistar .

fruktträd och bärbuskar, även oförädlade;

Ofri

fri

fri

201

i form av rötter ..............................

Ofri

fri

fri

i annan form;

körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:

202

förädlade .......................................

06 %

6 %

5,1 %

203

oförädlade.........................................

0 3 %

3 %

fri

209

andra fruktträd och bärbuskar ..........

08 %

8 %

6,8 %

rhododendron och azalea, även oförädlade:

ur 300 ur 300

i form av rötter ...........

Ofri B fri

fri fri

fri

i annan form..............................................

fri

rosor, även oförädlade:

401

i form av rötter ........... ...

Ofri

fri

fri

i annan form:

ur 409 ur 409

krukväxter ..........................................

08 % B 10 %

8 % 8 %

6,8 %

andra......................................................

8,5 %

910

0 fri

fri

fri

991

rötter .................

Ofri

fri

fri

andra slag:

992

al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran.

lind, lärk, lönn, poppel och tall ...............

B fri

fri

fri

993

erica och kamelia.......................................

andra slag:

B fri

fri

fri

994 995

08 % 08 %

8 % 8 %

6,8 % fri

akvarieväxter........................................

andra växter:

ur 999

andra prydnadsväxter.......................

B 10 %

8 %

8,5 %

ur 999

andra..................................................

0 8 %

8 %

6,8 %

06.03

Sninblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamäl, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade: friska:

mimosa, ljung, ginst, heliconia och strelitzia:

ur 101

mimosa och ljung........................ 100 kg

B300:-

fri

fri

ur 101

ginst, heliconia och strelitzia under tiden 1 mars -30 november.............................. 100 kg

B 1 000:-

fri

fri

ur 101

ginst, heliconia och strelitzia under tiden 1 december - 29 februari............... 100 kg

B500:-

fri

fri

102

nejlikor och rosor under tiden 1 mars - 30 november........................................ 100 kg

B 1 000:-

1000:-

850;-

103

nejlikor under tiden

1 december - 29 februari ............. 100 kg

B400:-

400:-

340:-

104

gladiolus under tiden 1 maj - 30 september 100 kg gladiolus under tiden 1 oktober - 30 april, rosor under tiden 1 december - 31 januari och mlpaner under tiden 1 juni - 30 september;

B300:-

300:-

255:-

ur 105

gladiolus under tiden 1 oktober - 30 april . . .

Bfri

fri

fti

ur 105

rosor under tiden 1 december - 31 januari . . .

B fri

fri

fri

ur 105

mlpaner under tiden

1 juni - 30 september................. 100 kg

B 1 000:-

fri

fri

106

rosor under tiden 1 februari - 29 februari och mlpaner under tiden

1 december - 29 februari ............. 100 kg

B500:-

500:-

425:-

107

mlpaner under tiden 1 mars - 31 maj och

1 oktober - 30 november ...... 100 kg

B 1 000:-

750:-

850-

andra:

108

under tiden 1 mars - 30

november.................................... 100 kg

B 1000;-

1 000:-

850;-

109

under tiden 1 december - 29

februari ..................................... 100 kg

B500:-

500:-

425:-

900

andra slag ...................................................

Ofri

fri

fri

06.04

Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga lill buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sän preparerade:

100

mossa och lavar . .

Ofri

fri

fri

andra slag:

friska;

911

adianmm och asparagus ........... 100 kg

0 350:-

350:-

fri

919

andra......................................................

Ofri

fri

fri

990

andra .......................................................

Ofri

fri

fri

---- »*

Tulltaxe-

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

07.01 Potatis, färsk eller kyld;

utsädespotatis ................................. 100 kg

annan potatis;

T50:-(23 %)

fri

25:-(11 %)

nyskördad, under tiden 6 juni - 5 juli.......

O20 %

20 %

17 %

Minimimll: per 100 kg

25:-

25;-

21:-

annan ............................................ 100 kg

T50:-

fri

25;-

(37 %)

(18 %)

07.02 Tomater, färska eller kylda:

under tiden 16 april - 15 maj.......................

B 10 %

10 %

8,5 %

Minimimll: per 100 kg

50:-'

50:-

42:-

under tiden 16 maj - 30 juni.........................

B 17 %

17 %

14,4 %

Minimimll: per 100 kg

50:-'

50:-

42:-

under tiden 1 juli - 30 september ..............

B 17 %

17 %

14,4 %

Minimimll: per 100 kg

70:-'

70;-

59:-

under tiden 1 oktober - 31 oktober.............

B 17 % 50:-'

17 % 50:-

14,4 %

Minimimll: per 100 kg

42:-

under tiden 1 november - 15 april...............

B fri

fri

fri

07.03 Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda: kepalök (vanlig lök) och schalottenlök: nyskördad ("buntlök"):

kepalök under tiden 1 juni - 30 november . . . kepalök under tiden 1 december - 31 maj:

0 10 %

10 %

8,5 %

ur 102

under tiden 1 mars - 31 maj ........

B fri

fri

fri

ur 102

under tiden 1 december - 29 februari ....

Ofri

fri

fri

schalottenlök under tiden 1 maj - 30 november

O 10 %

10 %

fri

schalottenlök under tiden 1 december - 30 april annan:

Ofri

fri

fri

under tiden 16 juli - 29 februari...........

0 20 %

20 %

17 %

Minimimll: per 100 kg

25:-

25;-

21:-

under tiden 1 mars - 15 juli:

ur 104

kepalök under tiden 1 mars - 31 maj ....

Bfri

fri

fti

ur 104 200

aiuian ..............................................

Ofri B fri

fri fri

fri

vitlök ...........................................................

fri

purjolök och lök av andra Allium-arter:

under tiden 1 maj - 30 november:

ur 901

purjolök, gräslök och piplök (Welsh onions) . .

B 10 %

10 %

8.5 %

ur 901

andra Allium-arter.......... ..................

O 10 %

10 %

8,5 %

under tiden 1 december - 30 april:

ur 902

purjolök, gräslök och piplök (Welsh onions) . .

B fri

fri

fri

ur 902

andra Allium-arter.................................

Ofri

fri

fri

07.04 Kål. färsk eller kyld:

blomkål (inbegripet broccolo);

ur

101

ur

101

ur

102

ur

102

ur

102

ur

102

ur

102

201

202

901 902

903 904

905

ur 906 ur 906

907 908

111 112

ur 119 ur 119

191

ur 192 ur 192

211

under tiden 1 juni - 30 november;

blomkål .............................................

broccolo ...............................................

under tiden 1 december - 31 maj:

blomkål under tiden 1 december - 30 april . .

blomkål under tiden 1 maj - 31 maj...

broccolo under tiden 1 december - 31

december.............................................

broccolo under tiden 1 mars - 31 maj.

broccolo under tiden 1 januari - 29 februari . . brysselkål:

under tiden I juni - 31 december .........

under tiden I januari - 31 maj................

annan kål:

vitkål och rödkål;

under tiden 1 maj - 30 november ....

under tiden 1 december - 30 april......

grönkål;

under tiden 1 juni - 31 december ....

under tiden 1 januari - 31 maj .........

sallatskål:

under tiden 1 april - 31 december......

under tiden 1 januari - 31 mars:

under tiden 1 januari - 29 februari.

under tiden 1 mars - 31 mars..........

annan (inbegripet broccoli):

under tiden 1 mars - 31 december.......

under tiden 1 januari - 29 februari ......

Trädgårdssallat (Lacmca sativa) och cikoriasallat (arter av släktet Cichorium), färska eller kylda; trädgårdssallat: huvudsallat: isbergssallat:

under tiden 1 maj - 30 november

under tiden 1 december - 30 april..

annan huvudsallat:

under tiden 1 mars - 15 december.

under tiden 16 december - 29 februari: under tiden 1 januari - 29 februari .... under tiden 16 december - 31 december annan trädgårdssallat:

under tiden 1 mars - 15 december......

under tiden 16 december - 29 februari:

under liden 1 januari - 29 februari.

under tiden 16 december - 31 december . . cikoriasallat:

witloofcikoria (Cichorium intybus var. foliosum); under tiden 1 mars - 15 december......

0 10 %

10 %

8,5 %

B 20 %

10%

17 %

B fri

fri

fri

Ofri

fri

fri

B 20 %

fri

17 %

B 20 %

fri

17 %

B fri

fri

fri

O20 %

20 %

17 %

Ofri

fri

fri

10 % 17 %

20 % fri

20 %

fri fri

20 % fri

8,5 % 14,4 %

17 % fri

17 %

fri fri

17 % fri

O 10 % O 17 %

O 20 % Ofri

O 20 %

B fri Ofri

B 20 % B fri

9,3 % fri

9,3 %

fri fri

9,3 %

fri fri

11 % fri

11 %

fri fri

11 %

fri fri

O 11 % B fri

O 11 %

B fri Ofri

O 11 %

B fri Ofri

fri

11 %

O 11 %

10% 5 %

3 %

5 % 5 %

20 % 20 % 50;-

20 % 70:-

fri

20 %

fri fri

07,06

07.08

07.09

ur 212 ur 212

291

ur 292 ur 292

101 102

901

ur 909 ur 909

001 002

004

008

ur 009 ur 009

101 102

201 202

901 902

101 102

under tiden 16 december - 29 februari:

under tiden 1 januari - 29 februari

under tiden 16 december - 31 december . . annan cikoriasallat;

under tiden 1 mars - 15 december.....

under tiden 16 december - 29 februari:

under tiden 1 januari - 29 februari

under tiden 16 december - 31 december . . Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda: morötter och rovor:

morötter..................................................

rovor .......................................................

andra slag:

pepparrot ................................................

andra;

rödbetor...............................................

andra....................................................

Gurkor, färska eller kylda: slanggurkor;

under tiden 16 mars - 30 april................

under tiden 1 maj - 30 juni.....................

Minimimll: per 100 kg

under tiden I juli - 30 september ........

Minimimll: per 100 kg

under tiden 1 oktober - 15 mars.............

andra:

under tiden 16 juni - 30 september.......

under tiden 1 oktober - 15 juni:

under tiden 1 oktob»r - 15 maj..........

under tiden 16 maj - 15 juni ............

Baljfrukter och spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, färska eller kylda: ärter (Pisum sativum);

under tiden 1 mars - 31 december.........

under tiden 1 januari - 29 februari ....

bönor (arter av släktena Vigna och Pfeseolus);

under tiden 1 mars - 31 december.........

under tiden 1 januari - 29 februari ......

andra slag:

under liden 1 mars - 31 december..........

under tiden 1 januari - 29 februari ......

Andra köksväxter, färska eller kylda: kronärtskockor:

under tiden 1 juli - 30 november .........

under tiden 1 december - 30 juni ........

sparris:

fri fri

Il %

fri fri

B fri Ofri

O 11 %

B fri Ofri

O 10 % 05 %

03 %

B5 % 05 %

B 20 % B 20 %

50:-' B 20 %

70:-'

B fri

O 20 %

B fri Ofri

0 5 %

5 %

Ofri

fri

07 %

7 %

Ofri

fri

07 %

7 %

Ofri

fri

B 10 % B fri

8,5 %

4,2 %

2,5 %

4,2 %

4,2 %

17 %

17 % 42;-

17 % 59;-

fri

17 %

fri fri

4.2 % fri

5,9 % fri

5,9 % fri

201 202

301 302

401 402

511 519 520 600

701 702

901

908 909

100

210 220 290

301 302

ur 400

ur 400 801

ur 802

ur 802 ur 802 803

under tiden 1 maj - 30 juni.....................

under tiden 1 juli - 30 april.....................

auberginer;

under tiden 1 maj - 30 november ........

under tiden 1 december - 30 april..........

bladselleri (blekselleri):

under tiden 1 maj - 30 november ........

under tiden 1 december - 30 april..........

svampar och tryffel:

svampar:

champinjoner.......................................

andra ...................................................

tryffel ...................................................

frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta

vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla:

under tiden 1 maj - 30 november ........

under tiden 1 december - 30 april..........

andra slag:

sockermajs..............................................

andra;

under tiden 1 maj - 30 november ....

under tiden 1 december - 30 april......

Köksväxter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta:

potatis.........................................................

Minimimll: per 100 kg

baljfrukter och spritade baljväxtfrön:

ärter (Pisum sativum) .........................

bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus) . . andra ....................................................

vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt

trädgårdsmålla:

vanlig spenat..........................................

nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla

sockermajs:

majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpack ningar, andra än fryst majs som före frysningen undergått förvällning eller liknande beredning . . annan ....................................................

andra köksväxter:

morötter samt kepalök (vanlig lök) och schalottenlök........................................

sparris samt frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta:

frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta....................

sparris..................................................

andra slag............................................

broccoli....................................................

B 14 % B fri

B 10 % B fri

B 10 % B fri

B 10 % B fri B fri B fri

B 10 % B fri

Ofri

B 10 % B fri

O 20 % 25:-

B 16 % B 16 % 07 %

B 16 % O 10 %

B fri Ofri

B 16 %

B fri Ofri Ofri B fri

14 % fri

10 % fri

10 % fri

10 % fri fri fri

10 % fri

fri

10 % fri

20 % 25:-

16 % 16 % 7 %

16 % 10 %

16

11,9 fri

8,5 % fri fri fri

8,5 % fri

fri

8,5 % fri

17 % 21:-

13,6 % 13,6 % fri

13,6 % fri

13,6 %

809

andra

O beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst mllbe-lagda

beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

beläggs under hela året med sanuna mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

901 909

blandningar av köksväxter: morötter och ärter, blandade andra ........................

B 16 %

O beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst mllbelagda

16 % beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

13,6 % beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

07.11

200 300

401

409

ur 900

Köksväxter tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvanen eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

kepalök (vanlig lök) ................................

Minimimll: per 100 kg

oliver .........................................................

kapris...........................................................

gurkor:

slanggurkor..............................................

Minimimll; per 100 kg

andra ....................................................

andra köksväxter; blandningar av köksväxter;

frukter av släktet Capsicum, andra än sötpaprika, och av släktet Pimenta..........................

O 20 %

25;-O 10 % O 10 %

O 20 %

70:-O20 %

B fri

20 % 25:-10 % 10 %

20 % 70:-20 %

fri

17 % 21:-fri fri

17 % 59:-

17 %

fri

9 Riksdagen 1994/95. I saml Nr 35. Del A

ur 900

andra slag

O beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst mllbelagda

beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

301 309

ur 901 ur 901 ur 901

ur 902 ur 902

ur 902

ur 909 ur 909

100 200

Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda:

potatis, även i bitar eller skivad, men inte vidare beredd............................................... 100 kg

kepalök (vanlig lök) ................................

svampar och tryffel:

champinjoner ........................................

andra svampar samt tryffel .................

andra köksväxter: blandningar av köksväxter: vitlök, sparris och sockermajs:

vitlök....................................................

sparris.................................................

sockermajs .......................................

blandningar av köksväxter innehållande potatis, vitlök, sparris, sockermajs, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som karaktärsgivande beståndsdel:

innehållande potatis eller sockermajs som

karaktärsgivande beståndsdel ........

innehållande vitlök, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som karaktärsgivande

beståndsdel.........................................

innehållande sparris som karaktärsgivande beståndsdel.........................................

andra slag;

blandningar av köksväxter andra än de enligl

stat.nr 07.12.902 ............................

andra....................................................

Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade: ärter (Pisum sativum) ...................... 100 kg

kikärter........................................................

bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus);

T 357:-(33 %) B3 %

B 3 % B fri

B fri B3 % Ofri

Ofri

B fri B 3 %

B 3 % B 3 %

T98:-(24 %) Ofri

fri 3 %

3 % fri

3 % 3 %

303:-(28 %) fri

(14 %) fri

07.14

310

320 330

390 400 500

900

100

200 900

bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vigna radiata (L.)

Wilczek ....................................... 100 kg

adzukibönor (Phaseolus eller Vigna

angularis)...................................... 100 kg

trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor, vita bönor etc.) ......................... 100 kg

andra .......................................... 100 kg

linser .........................................................

bondbönor (Vicia faba var. major) och hästbönor (Vicia faba var. equina och Vicia faba vr. minor) ....................................... 100 kg

andra slag ...................................... 100 kg

Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, baiater (sötpotalis) och liknande rötter, stam- eller rotknölar med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar; märg av sagopalm;

mniokrot (kassava) ...................... 100 kg

bataier (sötpotatis) ...............................

andra slag ...................................... 100 kg

T201:-

T201:-

T201:-(31 %) T201;-Ofri

T39:-

(30 %)

T39:-(8%)

T 222:-(23 %) Ofri T 222:-(8%)

fri*

fri

fri

170:-(26 %) fri fri

33;-(25 %)

33:-(6%)

135:-(14 %) fri 135:-

(5 %)

131 Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskonma medgivanden

8 kap.

Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter: skal av citrusfrukter eller meloner

08.01 Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade ...................................

B fri

fri

fri

08.02 Andra nötter, färska eller torkade, även skalade ....

B fri

fri

fri

08.03 Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade .

B fri

fri

fri

08.04 Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade....................

B fri

fri

fri

08.05 Citrusfrukter, färska eller torkade ..............

B fri

fri

fri

08.06 Vindruvor, färska eller torkade: färska:

under tiden 1 juli - 31 oktober....... 100 kg

B 12:50

12:50

fri

under tiden 1 november - 30 juni ..........

B fri

fri

fri

torkade (russin och korinter) . . .

B fri

fri

fri

08.07 Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska: meloner (inbegripet vattenmeloner): under liden 16 juni - 30 september:

vattenmeloner .....................................

B 18 %

18 %

fri

andra slag..............................................

B 18 %

18 %

15.3 %

under tiden 1 oktober - 15 juni ..............

B fri

fri

fri

200 B fri

fri

fri

08.08 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

äpplen:

under liden 1 augusti - 23 januari, med en mllvärde per 100 kg av:

högst 200:-................................. 100 kg

B 250:-

250:-

212:-

201:--275:-............................... 100 kg

B 175:-=

175:-

148:-

276:- - 350:-............................. 100 kg

B 100:-=

100:-

85:-

351:- eller däröver .................. 100 kg

B 25:-=

25:-

21:-

107 B fri

fti

fri

päron och kvittenfrukter:

päron under tiden 1 augusti - 31 oktober, med ett mllvärde per 100 kg av:

högst 200:-................................. 100 kg

B 250:-=

250:-

212:-

201:--275:-............................... 100 kg

B 175:-=

175:-

148:-

276- - 350:-................ 100 kg

B 100-=

100--

85-

351:-eller däröver ................... 100 kg

B 25:-=

25:-

21:-

päron under tiden 1 november - 31 juli ...................................................................

B fri

fri

fri

kvittenfrukter under tiden

16 juli - 31 december ...................... 100 kg

B25:-

25:-

fri

kvittenfrukter under tiden 1 januari - 15 juli .......................................................................

Bfri

fri

f" 132

201 202 300

401 402 403

ur 102 ur 102

201 202 203

301 302

303 304

401 402 409

901 909

100 Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet nektariner), plommon och slånbär, färska:

aprikoser.....................................................

körsbär;

under tiden 16 juni - 31 juli ................

under tiden 1 augusti - 15 juni..............

persikor (inbegripet nektariner) ..............

plommon och slånbär: plommon;

under tiden 16 juli - 30 september...

under tiden 1 oktober - 15 juli...........

slånbär .................................................

Annan frukt och andra bär, färska: jordgubbar och smultron:

under tiden 8 juni - 31 augusti..............

under tiden 1 september - 7 juni:

under tiden 1 juni - 7 juni...................

under tiden 1 september - 31 maj ..

hallon, björnbär, mullbär och loganbär: hallon:

under tiden 1 juni - 31 augusti..........

under tiden 1 september - 31 maj ..

björnbär, mullbär och loganbär ..........

vinbär och krusbär: svarta vinbär;

under tiden 1 juni - 31 augusti..........

under tiden 1 september - 31 maj ...

andra vinbär samt krusbär:

under tiden 1 juni - 31 augusti..........

under tiden 1 september - 31 maj ..

tranbär, blåbär, lingon och andra bär av släktet Vaccinium:

blåbär ....................................................

lingon ....................................................

andra ...................................................

andra slag:

kiwifrukter...............................................

andra ....................................................

Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta, med eller utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel:

jordgubbar och smultron ............... 100 kg

100 kg

hallon, björnbär, mullbär,loganbär, vinbär och krusbär:

B fri

B 5 % B fri B fri

B 15 % B fri B fri

B 14 %

B 14 % B fri

07 % B fri B fri

0 11% B fri

07 % B fri

B fri B fri B fri

B fri B fri

O50:-

T44:-a

(6%)

fri

5 %

fri

fri

15 %

fri

fri

14 %

fri fri

7 %

fri

fri

11 % fri

7 % fri

50:-a

12,7 %

fri

fri

11,9 %

9,3 % fri

fri fri

42:-37:-D (5 %)

hallon ......................................... 100 kg

svarta vinbär................................ 100 kg

andra

B fri

T 44:-a (4 %)

O 11 % T 44:-a (5 %) O beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högsl mllbelagda

fria

11 %n

beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högsl mllbe-lagda°

fri

37:-a (3 %)

9,3 % 37:-a (4 %) beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda

100 kg

andra slag:

blåbär............................................ 100 kg

lingon............................................ 100 kg

äpplen och päron.......................... 100 kg

100 kg

andra ....................................................

100 kg

Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyriighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga for direkt konsumtion i dena tillstånd; körsbär:

T 44:-a (7%)

B fri T 44:-n (3 %) Ofri T 44:-n (5 %) O 25 :-T 44:-n (7 %) O beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst mllbelagda

T 44:-n (5 %)

frin

fria

25:-a

beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den lid dessa är högst mllbe-lagdaa

37:-a (5 %)

fri

37:-a (2 %) fri

37:-o (4 %) 21:-37:-a (5 %) beläggs under hela året med samma mil som motsvarande färska produk-ter under den tid dessa är högst mllbelagda 37:-n (4 %)

ur 100

i svavelsyriighetsvatten, under liden 1 juni - 31

juli..............................................................

B5 %

5 %

fri

ur 100 200

andra ......................................................

0 5 % 0 17 %

5 % 17 %

fri

jordgubbar och smultron ............................

14,4 %

andra slag;

901

äpplen........................................................

O20 %

20 %

17 %

902

hallon ......................................................

Ofri

fri

fri

903

päron ............................................ 100 kg

andra:

0 25:-

25:-

fri

ur 909

cedrater i saltvatten.............................

B fri

fri

fri

ur 909

andra......................................................

0 beläggs

beläggs

beläggs

under hela

under hela

under hela

året med

året med

året med

samma mil

samma mil

samma mil

som motsva-

som

som

rande färska

motsva-

motsva-

produkter

rande

rande

under den tid

färska

färska

dessa är

produk-ter

produk-ter

högst mllbe-

under den

under den

lagda

tid dessa är högst mllbelagda

tid dessa är högst mllbelagda

08.13

Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr 08.03 - 08.06; blandningar av nötter eller av torkad

frukt eller torkade bär enligt detta kapitel .........................................................................

B fri

fri

fri

08.14

Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta, torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyriighetsvatten eller andra konserverande

lösningar .......................................................

B fri

fri

fri

135 Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

09.03 09.04

09.05 09.06 09.07 09.08 09.09

ur 100-400

ur 100-400

__________________ 3_________________

9 kap.

Kaffe, te, måne och kryddor

Kaffe, även rostat eller befriat från koffein: skal och

hinnor av kaffe: kaffesurrogat innehållande kaffe,

oavsett mängden...........................................

Te, även aromaliserat: annat än aromaliserat le, innehållande en mekanisk blandning av vanligt te och delar av olika andra aromatiska växter eller frukter (även ytterligare aromaliserat genom tillsats av eteriska oljor eller konstgjorda aromämnen) ........................

annat ..........................................................

Matte..............................................................

Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda .

Vanilj..............................................................

Kanel och kanelknopp ................................

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

Muskot, muskotblomma och kardemumma..

Anis, sljämanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär ......................................

Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor..........................................

B fri

B fri Ofri

B fri

B fri B fri B fri B fri B fri

B fri

B fri

fri

fri

136 Tulltaxenummer

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande (ullsatser

Overens-komna medgivanden

fri*

10.02 10.03 10.04 10.05

10.06 10.07

100 900

ur 900 ur 900

100 200

ur 900 ur 900

__________________ 3_________________

10 kap.

Spannmål

Vete samt blandsäd av vete och råg: dummvete ...................................... 100 kg

andra slag ........................................ lOOkg

Råg....................................................... 100 kg

Kom...................................................... 100 kg

Havre ................................................ 100 kg

Majs:

utsädesmajs ............................. 100 kg

andra slag:

majs för popcorn ..................................

annan ......................................... 100 kg

Ris ...............................................................

Sorghum ........................................... 100 kg

Bovete. hirs och kanariefrö; annan spannmål:

bovete..........................................................

hirs ................................................ 100 kg

kanariefrö ................................................

annan spannmål:

vildris (Zizania aquativa) ....................

andra slag..................................... 100 kg

T86:-

fri

(66 %)

T95:-

fri

(78 %)

T92:-

fri"

(98 %)

T82:-

fri

(90 %)

T79:-

fri

(28 %)

T93:-

B fri

fri

T93:-

fri

(33 %)

B fri

fri

T91;-

fri

(40 %)

B fri

fri

T91:-

fri

(19 %)

B fri

fri

B fri

fri

T82:-

fri

(3 %)

73;-(56 %)

70:-(58 %) 69;-(73 %) 69:-(75 %) 66:-(23 %)

25:-

fri 70:-(24 %) fri 70:-(31 %)

fri 58;-(12 %) fri

fri 69:-

(2 %)

137 Tulltaxe-

Varunummer

Varuslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

11.01

Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete

och råg ............................................... 100 kg

T 121:-(38 %)

fri*

102:-(32 %)

11.02

Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av blandsäd av vete och råg:

100

av råg................................................... 100 kg

T 118:-(39 %)

fri*

100;-(33 %)

200

av majs................................................ 100 kg

T 119:-

(62 %)

fri*

101;-(52 %)

300

av ris ......... ..

B fri

fri

fri

andra slag:

ur 900

av bovete, kanariefrö och vildris (Zizania

aquatica) .................................................

B fri

fri

fri

ur 900

andra ............................................. 100 kg

T 126:-(22 %)

fri*

107:-(18 %)

11.03

Krossgryn. grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av spannmål:

krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn):

110

av vete............................................ 100 kg

T 121:-(46 %)

fri*

102:-(39 %)

120

av havre.......................................... 100 kg

T 126:-(16 %)

fri*

107:-(13 %)

130

av majs ......................................... 100 kg

T 119:-

(127 %)

fri*

101:-(107 %)

140

B fri

fri

fri

av annan spannmål;

ur 190

av bovete, kanariefrö och vildris (Zizania

aquatica) .................................................

B fri

fri

fri

ur 190

andra ................................................ 100 kg

pelletar:

T 118:-(15 %)

fri*

100;-(12 %)

210

av vete............................................ 100 kg

av annan spannmål:

T 121:-(57 %)

fri*

102:-(48 %)

ur 290

av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania

aquatica) ............................................

B fri

fri

fri

ur 290

andra............................................ 100 kg

T 118:-(24 %)

fri*

100:-(20 %)

11.04

Spannmål, bearbetad pä annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad lill flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligl nr 10.06; groddar av spannmål, hela. valsade, bearbetade till flingor eller malda: spannmål, valsad eller bearbetad till flingor;

110

kom.................................................. 100 kg

T 107:-(19 %)

fri*

90:-

(16 %)j3g

107:-(23 %)

ur 190 ur 190

210 220 230

ur 290

ur 290

100 200

100 200

300 100 200

110 120 130 140

havre............................................. 100 kg

av annan spannmål:

av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania

aquatica) ..........................................

andra......................................... 100 kg

spannmål bearbetad på aimat sätt (t.ex. skalad, bearbetad till pärlgryn, klippt eller gröpad):

kom ............................................. 100 kg

havre............................................. 100 kg

majs.............................................. 100 kg

av annan spannmål:

av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania

aquatica) ..........................................

andra......................................... 100 kg

groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda .......................... 100 kg

Mjöl, flingor, kom och pelletar av potatis: mjöl ................................................. 100 kg

flingor, korn och pelletar ............... 100 kg

Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13, av sago eller av röner, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14; mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.:

mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13

mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14 .............................. 100 kg

mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.

Malt, även rostat: orostat.............................................. 100 kg

rostat .............................................. 100 kg

Stärkelse; inulin; stärkelse:

vetestärkelse ............................. 100 kg

majsstärkelse............................... 100 kg

potatisstärkelse........................... 100 kg

maniokstärkelse (kassavastärkelse) 100 kg

fri*

fri

100;-(12 %)

T 126:-(28 %)

B fri

fri

T 118:-

fri

(15 %)

fri* fri* fri*

90;-(11 %) 107:-(11 %) 101;-(83 %)

T 107;-(14 %)

T 126;-(14 %) T 119:-(98 %)

fri

100;-(24 %)

55;-(16 %)

261:-(33 %) 305:-(59 %)

B fri

T 118;-(29 %)

fri*

fri* fri*

T71:-(21 %)

T 308:-(39 %) T 359:-(70 %)

fri

135:-(4%) fri

113:-(61 %)

113:-(49 %)

B fri

T 222:-(7%)

B fri

T 133:-(72 %)

T 133:-(58 %)

T291:-

fri*

190:-

(155 %)

(101 %)

T318:-

fri*

190:-

(174 %)

(104 %)

T290:-

fri*

173:-

(177 %)

(106 %)

T318:-

fri*

190:-

(155 %)

(93 %)j39

annan stärkelse ......................... 100 kg

inulin .........................................................

Vetegluten, även torkat................................

T318:-

fri*

190:-

(40 %)

(24 %)

B fri

fri

fri

B6 %

6 %

5 %

140 Tulltaxe-

Varunummer

Vamslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

12.01 Sojabönor, även sönderdelade .....................................................

... 100 kg

T95;-

(45 %)

fri*

80;-(38 %)

12.02 Jordnötter, även skalade eller sönderdelade men inte

rostade eller på annat sän tillagade:

med skal ..................................

... 100 kg

T95:-

(11 %)

fri*

23:-(3 %)

skalade, även sönderdelade......

... 100 kg

T95:-(15 %)

fri*

47:-(8 %)

12.03 Kopra .........................................

... 100 kg

T95:-(38 %)

fri*

23:-(10 %)

12.04 Linfrön, även sönderdelade.........

Ofri

fri

fri

12.05 Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade

... 100 kg

T 175:-(119 %)

fri*

148;-(101 %)

12.06 Solrosfrön, även sönderdelade

... 100 kg

T74:-(28 %)

fri*

37:-(14 %)

12.07 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga sönderdelade;

frakter, även

palmnötter och palmkämor........

... 100 kg

T95;-

(10 %)

fri*

47:-(5 %)

bomullsfrön ..............................

... 100 kg

T95:-(13 %)

fri*

47:-(6%)

ricinusfrön..................................

B fri

fri

fri

400 500

B fri T95:-

fri fri'

fri

senapsfrön ...............................

... 100 kg

70;-

(38 %)

(28 %)

safflorfrön ................................

andra slag:

... 100 kg

T95;-

(26 %)

fri'

47:-(13 %)

vallmofrön ............................

... 100 kg

T95:-

(23 %)

fri*

70:-(17 %)

sheanötter (karitenötter) ....

andra:

... 100 kg

T95;-

(64 %)

fri*

23:-(16 %)

ur 990 ur 990

B fri T95:-

fri fri*

fri

andra...................................

... 100 kg

47:-

(32%)

(16 %)

12.08 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga undanlag av mjöl av senapsfrön:

fmkter, med

av sojabönor...............................

... 100 kg

T95:-

(22 %)

fri*

80;-(18 %)

andra slag ...............................

... 100 kg

T95:-

(78 %)

fri'

47:-(39 %)

12.09 Frön, fmkter och sporer av sädana slag som utsäde: betfrön:

som används

sockerbetfrön ......................

B fri

fri

fri 141

ur 220 ur 220 230 240 250

260 ur 290

ur 290 300

991 999

100 200

100 200 300

920 990

andra .....................................................

frön av foderväxter, andra än betor:

lusernfrön (alfalfafrön)............................

frön av klöver (arter av släktet Trifolium);

vitklöverfrön........................................

andra....................................................

svingelfrön...............................................

frön av ängsgröe (Poa pratensis L.) .

frön av rajgräs (Lolium multiflomm

Lam., Lolium perenne L.) .................

limotejfrön ........................................

andra:

frön av hundäxing (Dactylis glomerata) och renlosta (Bromus arvensis) .......

andra...............................................

blomsterfrön................................................

andra slag:

köksväxtfrön...........................................

andra:

frön av skogsträd .............................

andra....................................................

Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin:

humle, varken mald, pulveriserad eller i form av

pelletar .....................................................

humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar;

lupulin ......................................................

Växter och växtdelar (inbegripet frön och frakter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, for farmaceutiskt brak eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade

eller pulveriserade.....................................

Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färska eller torkade, även malda; fraktkämor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst till människoföda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;

johannesbröd, inbegripet johannesbrödfrön ....

alger ........................................................

aprikos-, persiko- och ploirmionkämor.

andra slag:

sockerbetor.................................. 100 kg

sockerrör ...............................................

andra ....................................................

Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar ....

B fri

B fri

B fri Ofri Ofri B fri

Ofri Ofri

Ofri B fri B fri

B fri

B fri B fri

B fri B fri

B fri

B fri B fri B fri

T28:-(20 %)

B fri

B fri

B fri

fri

fri

fri fri fri

23:-(17 %)

fri

fri

fri

12.14

Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrakter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:

100

mjöl och pelleur av lusem (alfelfe)... 100 kg

andra slag:

T65:-(21 %)

fri'

55:-(17 %)

ur 901

hö ............................................................

B fri

fri

fri

ur 901

mjöl och pelletar av hö ............... 100 kg

andra:

T65;-

(47 %)

fri*

55:-(40 %)

ur 909

fodermedel, andra än foderrotfrakter, i form av

mjöl eller pelletar....................... 100 kg

T65:-(35 %)

fri*

55:-(29 %)

ur 909

andra......................................................

B fri

fri

fri

143 Tulltaxenummer

Vamnummer

Varaslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

1

2

3

4

5

6

13.01

13 kap.

Schellack o.d.; namrliga gummiarter och hartser saml

andra växtsafter och växtextrakter

Schellack o.d.; namrliga gummiarter, hartser.

B fri B fri

fri fri

fri

13.02

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter.................................

fri

144 Tulltaxe-

Vamnummer

Vamslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

14 kap.

Vegetabiliska flämingsmaterial; vegetabiliska produkter.

inte nämnda eller inbegripna någon annanstans

14.01 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst fdr fläming (t. ex. bambu, rotting, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm saml

lindbast)..........................................................

B fri

fri

fri

14.02 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst som fyllning eller stoppning (t. ex. kapock. krollsplinl och sjögräs), även i ordnade skikt med eller

utan underlag..................................................

B fri

fri

fri

14.03 Vegetabiliska material av sådana slag som används främst i borstar eller kvastar (t. ex. kvastdurra. piassava. risrot och tampicofibrer), även snodda eller

buntade ........................................................

B fri

fri

fri

14.04 Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna

B fri

fri

fri

10 Riksdagen 1994/95 1 saml. Nr 35 Del A

Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

15,01

Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även

utpressade eller extraherade med lösningsmedel ....

Ofri

fri

fri

15.02 Fetter av nödcreamr, andra oxdjur, får eller gener, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med

lösningsmedel ..............................................

Ofri

fri

fri

15.03 Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt

beredda ........................................................

Ofri

fri

fri

15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade; ftskleveroljor och fraktioner av sådana oljor:

ur 100

fiskleveroljor..............................................

B fri

fri

fri

ur 100 200. 300

fraktioner av sådana oljor.........................

Ofri Ofri

fri fri

fri

andra ......................................................

fri

15.05 Ullfen och fettartade ämnen erhållna ur ullfen

(inbegripet lanolin) ......................................

B fri

fri

fri

15.06 Andra animaliska fetter och oljor saml fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte

kemiskt modifierade.......................................

Ofri

fri

fri

15,07

Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även

raffinerade men inte kemiskt modifierade:

oraffinerad olja, även avslemmad ..............

andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda an användas uteslutande for tekniskt brak andra:

0 8 %

8 %

5,1 %

902 909

fasta fraktioner......................................

O 17 % 0 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra produkter ..................................

9,6 %

15.08 Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

oraffinerad olja ............................................

andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda att användas uteslutande för tekniskt brak andra:

08 %

8 %

5,1 %

902 909

fasta fraktioner......................................

0 17 % O 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra......................................................

9,6 %

15.09 Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

jungfraolja ....................................................

Ofri

fri

fri

andra slag:

avsedda an användas uteslutande för tekniskt bmk andra:

0 8 %

8 %

5,1 %

fasta fraktioner......................................

0 17 %

17 %

10 9 %i .1

andra......................................................

O 15 %

15 %

• 146

9,6 %

15.13 Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt firaktioner av

sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller

fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09:

oraffinerade oljor, även blandade med jungfraolja . . andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda an användas uteslutande för tekniskt bmk andra:

08 %

8 %

5,1 %

fasta fraktioner......................................

0 17% 0 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra produkter ..................................

9,6 %

Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade

men inte kemiskt modifierade:

oraffinerad olja ............................................

0 fri

fri

fri

andra slag:

avsedda an användas uteslutande fdr tekniskt bmk andra:

0 8 %

8 %

5,1 %

fasta fraktioner......................................

0 17 % 0 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra produkter ...................................

9,6 %

Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt

fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte

kemiskt modifierade;

solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa

oljor;

oraffinerade oljor .....................................

andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda att användas uteslutande fdr tekniskt

brak .....................................................

0 8 %

8 %

5,1 %

andra;

festa fraktioner..................................

0 17 % 0 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra produkter ..............................

9,6 %

bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja;

oraffinerad olja, även befriad frän gossypol .... andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda an användas uteslutande för tekniskt

brak .....................................................

0 8 %

8 %

5,1 %

andra:

fasta fraktioner..................................

O 17 % 0 15 %

17 % 15 %

10,9 %

andra produkter ..............................

9,6 %

Kokosolja, palmkämolja och babassuolja samt fraktioner

av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt

modifierade:

kokosolja och fraktioner av denna olja:

oraffinerad olja .......................................

andra slag:

Ofri

fri

fri

avsedda att användas uteslutande for tekniskt

brak .....................................................

0 8 %

8 %

5,1 %

andra:

fasta fraktioner..................................

0 17 %

17 %

10,9 %

andra produkter ..............................

0 15 %

15 %

9,6 %

210

291

292 299

100

901

902 909

110

ur 190 ur 190

210

291

292 299

ur 300 ur 300

ur 400 ur 400

501

503 509

palmkämolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor:

oraffinerade oljor ................................

andra slag:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk ...................................................

andra:

fasta fraktioner..............................

andra produkter ...........................

Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:

oraffinerade oljor.......................................

andra slag;

avsedda att användas uteslutande för tekniskt brak andra:

festa fraktioner..................................

andra produkter ................................

Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men mte kemiskt modifierade:

linolja och fraktioner av denna olja:

oraffinerad olja ....................................

andra slag;

fraktioner............................................

andra produkter ...............................

majsolja och fraktioner av denna olja;

oraffinerad olja ...................................

andra slag;

avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk ...................................................

andra;

fasta fraktioner..............................

andra produkter ...........................

ricinolja och fraktioner av denna olja:

fraktioner................................................

andra produkter......................................

mngolja och fraktioner av denna olja:

fraktioner................................................

andra produkter......................................

sesamolja och fraktioner av denna olja:

oraffinerad olja ....................................

andra slag:

avsedda att användas uteslutande fdr tekniskt

bmk ...................................................

andra:

fasta fraktioner..............................

andra produkter ...........................

Ofri

08 %

17 % 15 %

Ofri

08 %

17 % 15 %

B fri

Ofri B fri

Ofri

08 %

O 17 % O 15 %

Ofri B fri

Ofri B fri

Ofri

08 %

O 17 % O 15 %

fri

8 %

17 % 15 %

fri

8 %

17 % 15 %

fri

fri

17 % 15 %

fri fri

fri fri

fri

8 %

17 % 15 %

fri

5,1 %

10,9 % 9,6 %

fri

5,1 %

10,9 % 9,6 %

fri

fri fri

fri

5,1 %

10,9 % 9,6 %

fri fri

fri fri

fri

5,1 %

10,9 % 9,6 %

ur 600 ur 600

ur 901 ur 901

904 909

101 102 109

ur 202

ur 202 203 209

101, 109

jojobaolja och fraktioner av denna olja:

fraktioner............................................

andra produkter..................................

andra fener och oljor samt firaktioner av dessa:

krotonolja, oiticicaolja och tobaksfröolja samt fraktioner av dessa oljor:

krotonolja och oiticicaolja..................

andra produkter .................................

andra slag:

oraffinerade fetter och oljor................

andra:

avsedda an användas uteslutande för tekniskt

brak ..............................................

andra:

fasta fraktioner...........................

andra produkter .......................

Animaliska och vegetabiliska fener och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller delvis hydrerats, omförestrals (även intemt) eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade:

animaliska fetter och oljor saml fraktioner av sådana fetter eller oljor;

produkter med karaktär av konstgjorda växer . . . andra slag:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt

bmk ...................................................

andra....................................................

vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor:

produkter med karaktär av konstgjorda växer . . . andra slag:

avsedda an användas uteslutande for tekniskt brak:

linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja, tobaksfröolja, mngolja och jojobaolja saml fraktioner av dessa oljor:

tobaksfröolja och fraktioner av denna

olja...............................................

andra produkter .......................

andra................................................

andra....................................................

Margarin; ätbara blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fener eller oljor enligt detta kapitel, andra än ätbara fetter och oljor saml fraktioner av sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:

margarin med undantag av flytande

margarin ......................................... 100 kg

Ofri B fri

B fri Ofri

Ofri OS %

on %

O 15 %

O 5,8 %

08 % O 17 %

B 5,8 %

Ofri B fri

08 % O 17 %

0 25 % T 182:-n (16 %)

fri

17 % 15 %

5,8 %

8 % 17 %

5,8 %

fri fri 8 % 17 %

25 %a

fri

5,1 %

10,9 % 9,6 %

3,7 %

5,1 % 10,9 %

3,7 %

fri fri

5,1 % 10,9 %

21 % 154:-a (13 %)

902 903

ur 909 ur 909

ur 909

ur 001

ut 001 002

110 120 130

ur 190

andra slag:

konstister och annat berett ätbart fen med undantag av margarin ............................

blandningar av raffinerade produkter enligt nr 15.07 - 15.16, i flytande form, med undantag av emulsioner;

avsedda att användas uteslutande for tekniskt

brak ....................................

andra.....................................

andra slag;

flytande fettemulsioner.............

andra, avsedda an användas uteslutande för

tekniskt bmk...........................

andra.....................................

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt

fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade

genom upphetming i vakuum eller i inert gas eller på

annat sän kemiskt modifierade, med undantag av

produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller

beredningar av animaliska eller vegetabiliska fener eller

oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt

detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon

annanstans;

linolja (inbegripet linoxyn), mngolja, oiticicaolja och

ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt

modifierade; blandningar som huvudsakligen består av

linolja, mngolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja

eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,

även kemiskt modifierade;

linolja (inbegripet linoxyn), mngolja, oiticicaolja och ricinolja saml fraktioner av dessa oljor, kemiskt modifierade; blandningar av icke kemiskt modifierade vegetabiliska oljor som huvudsakligen beslår av linolja, mngolja, krotonolja, oiticicaolja

eller ricinolja...................... 100 kg

andra slag.......................... 100 kg

andra oätliga blandningar som består av raffinerade

produkter enligl nr 15.07 -15.16......

andra slag .................................

Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från raffinering; tekniska fettalkoholer: tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor frän raffinering:

stearin ......................................

olein..........................................

tallfettsyra.................................

andra:

ricinoljefettsyra, även dehydratiserad; lanolmsyra ...........................

0 25 %

8 % 15 %

Ofri

15 %'

B 4:50:-0 3:-

08 % Ofri

Ofri B fri O fri

B fri

25 %

8 % 15 %

fri

8 % 15 %

fri

fri

16 %

5.1 % 9,6 %

fri

5,1 % 9,6 %

fri fri

5,1 % fri

fri

ur 190

fettsyror av linolja; andra fettsyror med ett jodul på 170 eller däröver ....... 100 kg

B2:-

fri

fri

ur 190

andra...............................................................

tekniska fettalkoholer:

Ofri

fri

fri

produkter med karaktär av konstgjorda växer . . .

B fri

fri

fri

209 B6 % Ofri

6 % fri

fri

15.20 Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvanen och glycerollut.......................................................

fri

15.21 Vegetabiliska växer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade ..............................

B fri

fri

fri

15.22 Degras; äterstoder från bearbeming av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller

B fri

fri

fri

151 Tulltaxe-

Varanummer

Vamslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

16.01 Korv och liknande produkter av kött, andra djurdelar eller blod; beredningar av dessa produkter;

korv och liknande produkter:

ur 001

gåsleverkorv..............................................

B fri

fri

fri

ur 001

annan korv och liknande produkter .... 100 kg

T 1468:-(41 %)

fri*

1115;-(31 %)

berednmgar ...................................... 100 kg

T 1468:-(49 %)

fri'

1115:-

(37 %)

16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt:

homogeniserade beredningar .......... 100 kg

varor av lever av alla slags djur:

T 2019:-(112 %)

fri'

1342:-(75 %)

gåsleverpastej ........................................

B fri

fri

fri

andra ................................................ 100 kg

varor av fjäderfä enligt nr 01.05:

T 1362:-(49 %)

fri*

1062:-(38 %)

av kalkon......................................... 100 kg

T 1468:-* (36 %)

fri*

940:-(23 %)

andra ............................................... 100 kg

varor av svin:

T 1606;-* (34 %)

fri*

1028:-(21 %)

skinka.............................................. 100 kg

T 1875:-(68 %)

fri'

1200:-(43 %)

bog................................................... 100 kg

andra produkter av svin, inbegripet blandade styckningsdelar:

T 1875:-(85 %)

fri'

1200:-(54 %)

ur 490

konserverade produkter i hermetiskt lillsluma detaljhandelsförpackningar, bestående av bönor

och kött av tamsvm.................... 100 kg

B50:-

fri

32:-

ur 490

andra.................................................... 100 kg

varor av nödcreamr eller andra oxdjur;

T 1875:-(86 %)

fri*

1200:-(55 %)

ur 500

konsererverade produkter i hermetiskt lillsluma detaljhandelsförpackningar, innehållande minst 40

men mindre än 60 viktprocent oxkött....

0 avgiften får inte överstiga 32 % av den variabla avgiften på hefe

nötkroppar (ur 02.02.100)

fri*

avgiften får inte överstiga 32 % av den

variabla avgiften på hela nötkroppar (ur 02.02. 100) 152

16.03

ur 500 900

andra ......................................... 100 kg

andra varor, inbegripet beredningar av blod av alla slags djur.......................................... 100 kg

Extrakter och safter av kön, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vanendjur..............

T 2019:-

fri*

(106 %)

T 1620;-

fri*

(48 %)

B fri

fri

1716;-(90 %)

1377:-(40 %)

fri

* Införselavgift

153 Tulltaxenummer

Varanummer

Vamslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskonma medgivanden

1

2

3

4

5

6

17.01

Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form; råsocker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen:

110

socker från sockerrör ................... 100 kg

T204:-(132 %)

fri*

173:-(112 %)

120

socker från sockerbetor .................. 100 kg

andra slag:

T 204:-(22 %)

fri*

173;-(18 %)

910

med tillsats av aromämnen eller färgämnen 100 kg

T 293:-(10 %)

fri*

249:-(8%)

990

annat............................................... 100 kg

T293:-

(44 %)

fri*

249:-(37 %)

17.02

Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos Och fraktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med namrlig honung; sockerkulör:

100

mjölksocker (inbegripet kemiskt ren laktos) samt sirap och andra lösningar av mjölksocker... 100 kg

T 133:-(26 %)

fri*

113;-

(22 %)

200

lönnsocker saml sirap och andra lösningar av lönnsocker........................................... 100 kg

T 293:-(7%)

fri*

249:-(9%)

300

dravsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av dravsocker, inte innehållande fraktsocker (fmktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fraktsocker beräknat på torrsubstansen.................................... 100 kg

T 358:-(90 %)

fri*

302:-(76 %)

400

dravsocker samt sirap och andra lösningar av dmvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fmktsocker beräknat på torrsubstansen.................................... 100 kg

T 358:-(60 %)

fri*

302:-(51 %)

500 600

kemiskt ren fraktos.......................................

B 6,5 %

T 355:-(32 %)

6,5 % fri*

5,5 %

annat fraklsocker samt sirap och andra lösningar av fmktsocker, innehållande över 50 viktprocent fraktsocker beräknat på torrsubstansen .... 100 kg

301:-

(27 %)

andra sfeg, inbegripet invertsocker:

901

invertsocker och konstgjord honung, även blandad med namrlig honung........................ 100 kg

O50;-

50:-

42:-

902

sockerkulör...................................... 100 kg

T 293:-

(53 %)

fri*

249;-(45 %)

909

andra ............................................ 100 kg

T 293:-(27 %)

fri*

249;-(22 %)

17.03

Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker:

sockerrörsmelass ......................................

Ofri

fri

fri

andra slag ..................................................

Ofri

fri

fri

17.04 Sockerkonfektyrer (inbegripet vit choklad), inte innehållande kakao;

mggummi, även överdraget med socker ... 100 kg andra slag:

B5 % T 283:-° (12 %)

5 %a

4,2 % 240:-° (10 %)

fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra

liknande halvfebrikal i bulk............. 100 kg

05 % T 1540:-a (110 %)

5 %a

2,7 % 830:-a (59 %)

andra konfektyrer:

karameller................................... 100 kg

B 5 % T 1540:-° (84 %)

5 %a

2,7 % 830:-a (71 %)

pastillcr .................................... 100 kg

B 5 % T 1540:-° (62 %)

5 %a

2,7 % 830;-° (52 %)

fekritskonfekt och andra fekriisvaror . . 100 kg

B 5 % T 290;-a (20 %)

5 %a

4,2 % 245:-a (17 %)

kola (inbegripet knäck)............... 100 kg

B 5 %

5 %°

3,4 %

T 680:-a

457:-a

(44 %)

(30 %)

andra............................................ 100 kg

B5 % T 616:-°

(38 %)

5 %a

3 % 364:-° (22 %)

155 Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .........................................................

B fri

fri

fri

18.02 Kakaoskal och annat kakaoavfall..................

B fri

fri

fri

18.03 Kakaomassa, även avfettad ........................

B fri

fri

fri

18.04 Kakaosmör (fett eller olja)................... 100 kg

B 10:-

10:-

7;-

18.05 Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat

sömingsmedel ................................... 100 kg

B 10;-

10:-

7;-

18,06

101 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao;

kakaopulver med tillsats av socker eller annat

sötningsmedel:

endast avsett för framställning av pudding och

annan liknande efterrätt eller dryck .... 100 kg

05 % T 1540:-° (120 %)

5 %°

2,7 % 830:-° (65 %)

annat.................................................... 100 kg

andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, löst förpackade i förpackningar innehållande mer än 2 kg:

B 5 % T 1540:-° (162 %)

5 %a

2,7 % 830:-° (87 %)

glasspulver och glasspasta (glassmassa); pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan

liknande efterrän eller dryck ....... 100 kg

0 5 % T 1540:-a (127 %)

5 %a

2,7 % 830;-a (69 %)

andra ................................................ 100 kg

andra beredningar, i form av block, kakor eller stänger;

B 5 % T 873;-° (105 %)

5 %a

2.9 % 502:-a (61 %)

fyllda ............................................. 100 kg

otyllda:

B5 % T 814:-° (36 %)

5 %a

2,8 % 452:-° (20 %)

blockchoklad............................... 100 kg

B5 % T 873:-° (37 %)

5 %a

2,9 % 502:-a (21 %)

andra................................................... 100 kg

andra slag:

B5 % T 873;-° (31 %)

5 %a

2,9 % 502;-° (18 %)

konfekt och andra konfektyrer av choklad eller innehållande kakao, för

direkt konsumtion........................... 100 kg

B 5 % T 814:-° (26 %)

5 %a

2,8 % 452:-°

(14 %)156

glasspulver och glasspasta (glassmassa); puddingar och andra liknande efterrätter; pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande

efterrätt eller dryck........................ 100 kg

05 % T 1540;-° (130 %)

5 %a

2,7 % 830;-° (70 %)

andra ............................................ 100 kg

B5 % T 814:-° (22 %)

5 %a

2,8 % 452:-a (12 %)

157 Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

ur 100

Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehäller kakaopulver eller innehäller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, som inte innehäller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

beredningar avsedda för bam, i

detaljhandelsföipackningar:

livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04,01 -04,04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undantag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; glasspulver och glasspasta

glassmassa)................................... 100 kg

B 5 % T 1027:-° (73 %)

fria

2,6 % 532:-a (38 %)

ur 100

andra ........................................... 100 kg

T 1027:-° (73 %)

fria

532;-°

(38 %)

mixer och degar för beredning av bakverk enligt nr

19.05 ............................................... 100 kg

T 1035:-a (93 %)

fri°

673:-° (61 %)

andra slag:

maltextrakt................................................

livsmedelsberedningar av varor enligl nr 04.01 -04.04:

B fri

fri

fri

alkoholfria beredningar för framställning av

drycker ..................................... 100 kg

0 5 % T 1106:-° (284 %)

5 %a

2.9 % 647:-° (106 %)

glasspulver, glasspasta (glassmassa) och

puddingpulver ........................... 100 kg

05 %

5 %°

2.9 %

T 1106:-°

647:-a

(236 %)

(139 %)

andra:

ur 905

livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undanlag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt elller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; glasspulver och glasspasta

(glassmassa) ....................... 100 kg

B5 % T 1203:-° (142 %)

fria

3 %

713:-a

(85 %)i5g

713:-° (85 %) 876:-° (49 %)

ur 905 909

110 190

ur 200

ur 200 300 400

101 109

901 909

andra

100 kg

andra livsmedelsberedningar ... 100 kg

Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda (med kön eller andra födoämnen) eller på annat sän beredda; couscous, även beredd:

okokla pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt beredda:

innehållande ägg ....................... 100 kg

andra

100 kg

fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sän beredda;

innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur eller blötdjur........................... '. . . 100 kg

andra .......................................... 100 kg

andra pastaprodukter....................... 100 kg

couscous ....................................... 100 kg

Flingor, gryn o.d., framställda av

stärkelse............................................. 100 kg

Livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av kom, förkokt eller på annat sän beredd;

livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller rosming av spannmål eller spannmålsprodukter: innehållande kakaopulver .............. 100 kg

andra .......................................... 100 kg

andra slag;

risprodukter ............................... 100 kg

andra ......................................... 100 kg

Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för fermaceutiskt bmk, sigilloblater och liknande produkter; knäckebröd:

på basis av råg .......................... 100 kg

fria

fri°

T 1203:-c (142 %) T 1740:-i: (97 %)

165;-° (14 %)

165:-° (28 %)

fti°

T 209;-° (18 %)

fria

T 209:-° (36 %)

B fri

fria

fri

T 763:-°

473;-a

(57 %)

(35 %)

T 1145;-a

fri°

771:-a

(85 %)

(58 %)

T 757;-°

fri°

446:-a

(62 %)

(36 %)

T 202:-a

fria

170:-°

(32 %)

(27 %)

T 290:-a

fri°

173:-a

(17 %)

(10 %)

3,9 % 199:-° (15 %) 7,8 % 199:-° (11 %)

461;-° (42 %)

180;-° (20 %)

5 %a

B5 %

T 257:-a (20 %)

10 %a

B 10 % T 257:-° (14 %)

fria fria

3,7 % 97:-a (5%)

T 690:-° (63 %) T 212:-° (24 %)

5 %°

05 % T 129:-i (7%)

109

andra ............................................ 100 kg

05 % T 129:-° (11 %)

5 %°

3,7 % 97:-a (8 %)

200

pain d'épices........................................ 100 kg

söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers):

05 % T 513:-° (39 %)

5 %°

3,9 % 405 :-a (31 %)

301

rån (wafers) med mellanlägg av kräm e.d., till övervägande delen överdragna

med choklad.................................... 100 kg

B5 % T 673:-° (27 %)

5 %°

3 % 400:-° (16 %)

305

andra rån (wafers)......................... 100 kg

B 5 %

5 %a

4 %

T 250:-°

200;-°

(12 %)

(9%)

306

våfflor............................................. 100 kg

B 5 % T 503:-° (20 %)

5 %a

3,3 % 335 :-a (13 %)

307

söla kex och småkakor med mellanlägg av kräm ed. till övervägande delen överdragna med

choklad............................................ 100 kg

B5 % T 673:-° (29 %)

5 %a

3 % 400:-a (17 %)

308

andra ............................................ 100 kg

B5 % T 426:-° (31 %)

5 %a

4,1 % 349:-a (25 %)

400

skorpor, rostat bröd och liknande rostade

produkter........................................ 100 kg

0 5 % T 184:-° (16 %)

5 %°

4,2 % 156:-a (13 %)

andra slag:

901

nattvardsbröd, tomma oblalkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bmk.

sigilloblater och liknande produkter.........

B fri

fri

fri

andra, frysta:

902

wienerbröd, wienerlängder och

liknande....................................... 100 kg

0 5 % T 561:-° (37 %)

5 %a

4,1 % 458:-a (30 %)

andra;

ur 905

kex, andra än söta kex ...... 100 kg

B 5 %

T 762:-a (53 %)

5 %a

3,4 % 514:-a (36 %)

ur 905

andra................................................ 100 kg

andra, inte frysta:

0 5 % T 762:-° (53 %)

5 %°

3,4 % 514;-a (36 %)

906

kex, andra än söta kex enligl stat. nr 19.05.307

eller 19.05.308 ........................ 100 kg

B5 % T 426:-° (23 %)

5 %a

4,1 % 349:-° (18 %)

909

andra............................................ 100 kg

0 5 % T 762:-° (64 %)

5 %a

3,4 % 514:-° 160

(43 %)

Tulltaxe-

Vamnummer

Vamslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

konma medgivanden

1

2

3

4

5

6

20.01

101

Köksväxttr, fmkt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:

gurkor:

hela gurkor, minst 85 stycken per kg avmnnen

109

vikt............................................................

B5 % B 10 %

5 % 10%

fri

andra slag..................................................

8,5 % 25:-

Minimimll: per 100 kg

30:-

30:-

200

kepalök (vanlig lök) ...................................

B 11 %

11 %

9,3 %

andra slag:

901

rödbetor.....................................................

oliver och kapris samt frakter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta: sockermajs:

B 10 %

10%

8,5 %

ur 902

oliver och kapris; sötpaprika; majskolvar och

majskorn i detaljhandelsförpackningar...............................................................

B fri

fri

fri

ur 902

annan sockermajs; frakter av släktena Capsicum

(andra än sötpaprika) och Pimenta.....

Ofri

fri

fri

903 904

rödkål och kronärtskockor .....................

B7 % B 11 %

7% 11 %

5,9 %

andra köksväxter ...................................

9,3 %

frakt, bär, nöner och andra ätbara växtdelar:

ur 909 ur 909

fmkt, bär och nötter ..........................

B fri Ofri

fri fri

fri

andra ätbara växtdelar ......................

fri

20.02

Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än

med ättika eller ättiksyra..............................

B fri

fri

fri

20.03

Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra;

svampar;

101

champinjoner ..........................................

B 15 %

15 %

12.7 %

109 200

andra .......................................................

B fri B fri

fri fri

fri

tryffel .........................................................

fri

20.04

Andra köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta:

100

potatis................................................. 100 kg

andra köksväxter samt blandningar av köksväxter; oliver, kapris, frakter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och produkter av ärter eller bönor enligt nr 07.13:

T 340:-° (75 %)

frin

211:-a (46%)

ur 901

oliver, kapris, sötpaprika, sparris; majskolvar

och majskorn i detaljhandelsförpackningar . . .

B fri

fri

fri

ur 901

produkter av ärter eller bönor enligt

nr 07.13........................................ 100 kg

T20;-

fri

fri

ur 901

frakter av släktena Capsicum (andra än

sötpaprika) och Pimenta............ 100 kg

T20;-

fri

fri

ur 901

annan sockermajs....................... 100 kg

T20;-

fri

fri 161

11 Riksdagen 1994/95 1 saml. Nr 35 Del A

902 903

ur 904

ur 904

905

ur 909

ur 909

ärter, med undantag av produkter av ärter enligt nr

07.13 .....................................................

bönor, med undantag av produkter av bönor enligt

nr 07.13 .................................................

kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål;

skivad kepalök, stekt eller friterad; surkål . . .

annan kepalök, stekt eller friteiad....

andra köksväxter, oblandade ..............

blandningar av köksväxter:

produkter av potatis, av ärter eller bönor enligt nr 07.13, av fmkter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) eller Pimenta eller av annan sockermajs än majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpackningar...........

av andra produkter

B 10 % B8 %

B5 % B 11 % B 11 %

O beläggs med samma mil som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

B beläggs med samma mil som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

10 % 8 %

5 % 5 %

11 %

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

8,5 % fri

fri fri

7 %

beläggs med

samma mil som den bestindsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

20.05

Andra köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, inte frysta:.

homogeniserade köksväxter;

ur 100

ur 100

av majskolvar eller majskorn, inte i detaljhandelsförpackningar, av produkter av potatis eller av ärter och bönor enligt nr 07.13

av andra produkter

O beläggs med samma ml! som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär

B beläggs med samma ml! som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger beredningen dess huvudsakliga karaktär

201

209 300

401 409

511

519 590 600 700

potatis;

produkter av mjöl av potatis

enligt nr 11.05 ......................... 100 kg

andra slag..................................... 100 kg

surkål ........................................................

ärter (Pisum sativum):

produkter av ärter enligt nr 07.13 100 kg

andra produkter......................................

bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus): spritade bönor:

produkter av bönor enligt

nr 07.13..................................... 100 kg

andra produkter ...............................

andra bönor ..........................................

sparris..........................................................

oliver ........................................................

sockermajs (Zea mays var. saccharata):

05 % T 698:-° (53%) T 564:-a (67 %)

BS %

T20:-B 10 %

T20:-B8 % 88 % B fri B fri

5 %°

fria 5 %

fri* 10 %

fri* 8 % 8 % fri fri

3,3 %

465;-n

(35%)

409:-a

(49 %)

fri

fri 8,5 %

ur 800 ur 800

ur 901 ur 901

ur 902

ur 902

903

ur 909

ur 909

majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpack ningar ................................. ..............

andra........................................................

andra köksväxter sami blandningar av köksväxter: kapris och frakter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta:

kapris och sötpaprika..........................

fmkter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta .................

kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad;

skivad kepalök, stekt eller friterad...

annan kepalök, stekt eller friterad...

andra köksväxter, oblandade ..............

blandningar av köksväxter;

av produkter av potatis, av ärter eller bönor enligt nr 07.13, av frakter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) eller Pimenta, eller av annan sockermajs än majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpackningar...............

av andra produkter

B fri Ofri

B fri Ofri

B5 % B 11 % B 11 %

O beläggs med samma mil som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

B beläggs med samma mil som den bestånds-del eller de beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

fri fri

5 % 5 % 11 %

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

fri fri

fri

fri

7 %

beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär beläggs med

samma mil som den beståndsdel eller de

beståndsdelar som ger blandningen dess huvudsakliga karaktär

20.06

Frakt, bär, nötter, fmktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker.................................................. 100 kg

B fri

T 191: (9%)

fria

162:-° (7 %)

ur 100 ur 100

910

Sylter, fmkt- och bärgeléer, marmelader, mos och pastor av fmkt, bär eller nöner, beredda genom kokning eller annan värmebehandling, med eller utan tillsals av socker eller annat sötningsmedel: homogeniserade beredningar:

äpplen, beredda genom kokning eller annan värmebehandling .................................

andra ...................................................

andra slag:

av citrasfrakter ......................... 100 kg

Ofri B fri

B5 % T 191:-i: (18 %)

5 %a

fri fri

4,2 % 162:-° (15 %)

ur 991

ur 991

999

andra:

av jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller äpplen;

av äpplen.............................. 100 kg

av jordgubbar, smultron och

svarta vinbär...................... . 100 kg

andra......................................... 100 kg

07 % T 191 ;-a (18 %)

B7 % T 191:-° (18 %) B5 % 191:-° (18 %)

7 %a

7 %a

5 %a

5,9 % 162;-° (15%)

5,9 % 162:-° (15 %) 4,2 % 162:-a (15 %)

20.08

20.09

110-800

910

ur 920

ur 920

ur 990 ur 990

110-400, 600

Fmkt, bär, nöner och andra ätbara växtdelar, på annat sän beredda eller konserverade, med eller utan tillsats av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;

nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med varandra; ananas; citrasfrakter; päron; aprikoser;

körsbär; persikor; jordgubbar och smultron

andra slag, inbegripet blandningar, andra än blandningar enligl stat. nr 20.08.190:

palmhjärtan............................................

blandningar:

av andra ätbara växtdelar, inte inlagda i sockerlag ............................................ 100 kg

andra blandningar........................ 100 kg

andra:

ätbara växtdelar, inte inlagda i sockerlag

andra ...................................................

Frakt- och bärsaft (inbegripet dravmust) saml köksväxtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:

apelsinsaft; grapefmktsaft; oblandad saft av andra citrusfrukter; ananassaft: druvsaft (inbegripet dravmust) ..................................... 100 kg

fri

fri

B fri

fri

fri

B fri

T 226:-°

fria

191:-°

(24%)

(20 %)

B fri

fri°

T 226:-°

191:-°

(24 %)

(20 %)

Ofri

fri

fri

B fri

fri

fri

fri°

fri

136:-a (11 %)

B fri T I6l:-c (13%)

lomatsafi:

ur 500

utan tillsats av socker...............................

B fri

fri

fri

ur 500 700

Ofri

B5 % T 161:-a (23%)

fri 5 %n

fri

äppelsaft .......................................... 100 kg

4,2% 136:-° (19%)

oblandad saft av annan frakt eller av bär eller av andra köksväxter:

801

av svarta vinbär, jordgubbar

B 10 % T 161:-a (13 %)

10 %a

8,5 %

136:-° (11 %)

802

av päron, körsbär eller plommon . 100 kg

BS % T 161:-° (21 %)

5 %a

4,2 % 136:-a (17%)

803

av annan fmkt eller av andra bär 100 kg

av köksväxter;

B fri T I61:-a (7%)

fria

fri

136:-a (5%)

ur 809

av käksväxter (andra än tomater), utan tillsats av socker ..............................................

B3 %

3 %

2,5 %

ur 809

av köksväxter (andra än tomater), med tillsats

av socker ......................................................

blandsaft:

03 %

3 %

2,5 %

901

innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron ....................................... 100 kg

B 10 % T 161 ;-a (12%)

10 %a

8,5 % 136:-° (10 %)

902

innehållande saft av äpplen, päron, körsbär eller plommon men inte innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller smultron 100 kg

annan blandsaft innehållande lomatsaft som karaktärsgivande beståndsdel:

B5 % T 161:-° (15 %)

5 %a

4,2 % 136;-a (12 %)

ur 903

utan tillsats av socker...........................

B fri

fri

fri

ur 903

med tillsats av socker...............................

annan blandsaft innehållande annan köksväxtsaft som karaktärsgivande beståndsdel:

Ofri

fri

fri

ur 904

utan tillsats av socker...........................

B3 %

3 %

fri

ur 904

med tillsats av socker...........................

03 %

3 %

fri

909

annan blandsaft.................................. 100 kg

B fri

T 161;-a (14 %)

fria

fri

136:-a (11 %)

166 Tulltaxe-

Varunummer

Vamslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

21.01

ur 100

Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar på basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller måne; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:

extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar pä basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:

extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser

ur 100

eller koncentrat ....................................

B fri Ofri

fri fri

fri

beredningar på basis av kaffe..................

fri

extrakter, essenser och koncentrat av te eller måne

samt beredningar på basis av sådana extrakter.

essenser eller koncentrat eller på basis av te eller

matte:

ur 200

extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller

koncentrat ............................................

B fri

fri

fri

ur 200

beredningar på basis av te eller matte....

Ofri

fri

fri

300

rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt

tMialttEi, essenser och toiKenttat iv dtssa ptodukto

B fri

ftv

fri

21.02

Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 30.02); beredda bakpulver; aktiv jäst:

101

pressjäst, även granulerad............. 100 kg

O60;-

60;-

51;-

109

annan aktiv jäst (även torr)........................

inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda:

O 15 %

15 %

9,6 %

201

inaktiv jäst................................................

0 15 %

15 %

9,6 %

andra slag:

ur 209

encelliga alger, döda ..........................

B fri

fri

fri

ur 209

andra encelliga mikroorganismer, döda

Ofri

fri

fii

300

beredda bakpulver ......................................

B 7,5 %

7,5 %

4,8 %

21.03

Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksänningsändamål; senapspulver och beredd senap:

sojasås:

ur 100 ur 100

innehållande mer än 20 % fett................

B 18 % B4 %

4% 4 %

11,5 %

annan ......................................................

2,5 %

200

lomatketchup och annan tomatsås.... 100 kg

senapspulver och beredd senap:

B4 %

T59:-a

(6%)

4 %a

3,4 % 50:-a (5%)

301

senapspuWer.............................................

B 20%

15%

12.8 %jg7

ur 901

ur 901

ur 909

ur 909

beredd senap................................ 100 kg

andra slag: majonnäs:

innehållande mer än 20 % fen. 100 kg

annan...................................... . 100 kg

andra:

innehållande mer än 20 % fett.... 100 kg

innehållande högst 20 % fett 100 kg

B5 % T 59:-a (5%)

04 % T 879:-a (108 %)

B4 % T 752;-a (93 %)

04 % T 1822:-a (82 %)

B4 % T 1822:-a (82 %)

5 %°

4 %°

4 %°

4 %a

4 %a

4,2 % 50:-° (4%)

3,2 % 697:-a (86 %)

3,2 % 601 :-a (74 %)

2,5 % I151:-a (52 %)

2,5 % 115l:-a (52 %)

ur 101

ur 101

ur 108

ur 108

ur 109

ur 109

ur 200

Soppor och buljonger samt beredningar for tillredning av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar; soppor och buljonger samt beredningar tor tillredning av soppor eller buljonger; innehållande kött:

innehåUande mer än 20 % fett 100 kg

andra......................................... 100 kg

andra, i form av kakor, tärningar, pulver e.d.; innehållande mer än 20 % fen. 100 kg

andra......................................... 100 kg

andra slag;

innehållande mer än 20 % fi:tt. 100 kg

andra......................................... 100 kg

homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar: innehållande kött eller andra ätbara djurdelar........................... 100 kg

07 % T 1529;-° (59 %) B7 % T 1529:-° (59 %)

07 % T 667:-a (26 %) B7 % T 667:-° (26 %)

07 % T 407:-a (56 %)

B7 % T 407;-a (56 %)

07 % T 1799:-a (108 %)

7 %a

7 %°

7 %a

7 %°

7 %a

7 %°

7 %a

4,3 % 947:-a (36 %)

4.3 % 947:-a (36 %)

4.4 % 420:-a (16 %) 4,4 % 420;-a (16 %)

3,9 % 228:-a (31 %) 3,9 % 228:-a (31 %)

4,4 % 1136:-° (69 %)

ur 200

innehållande fisk, kräftdjur, blötdjur, grönsaker eller fmkt............................. 100 kg

B7 % T 480:-° (29%)

7 %a

3,8 % 261 :-a (18 %)

ur 200

andra ............................... 100 kg

07 % T 480:-° (29%)

7 %a

3,8 % 261 :-a (18%)

21.05 Glassvaror, även innehållande kakao .............................................. 100 kg

05 %

T 1278;-° (66%)

5 %°

3,3 % 854;-n (44%)

21.06 Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: proteinkoncentrat och texmrerade proteiner:

ur 100

vegetabiliska proteinkoncentrat, även texmrerade, i

B fri T 95:-° (12%)

fria

80:-a (10%)

ur 100

andra ................................. 100 kg

andra slag;

Ofri T 95:-° (12%)

fri°

80:-a (10%)

alkoholfria beredningar for framställning av drycker .......................... 100 kg

05 % T 1639:-° (48%)

5 %°

2.9 %

966:-a (28 %)

glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver...................... 100 kg

05 % T 1229;-° (175 %)

5 %°

2,6 % 635 :-a (90 %)

produkter beredda av Fmör eller annat

mjölkfett .......................... 100 kg

0 25 % T 970:-a (22 %)

25 %a

21 %

824 :-a (18%)

sockerfria konfekfyrer för direkt konsumtion:

mggummi......................... 1(X) kg

05 % T 105:-a (2%)

5 %a

2,5 % 52;-° (1 %)

pastillcr .......................... 100 kg

05 % T 105:-° (2%)

5 %a

2.5 % 52:-a (1 %)

andra.......................................

100 kg

05 %

T 524:-° (10%)

5 %a

2,5 % 262:-° (5%)

andra ............................... 100 kg

Ofri

T 3784:-a

(105 %)

fria

2679:-n (74%)

169 Tulltaxe-

Vamnummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

22.01

Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vanen, ulan tillsals av socker eller annat sömingsmedel eller av aromämne; is och snö: mineralvatten och kolsyrat vatten;

ur 100

kolsyrat vatten.........................................

Ofri

fri

fri

ur 100

annat..........................................................

B fri

fri

fri

900

andra slag ...................................................

B fri

fri

fri

22.02

Vanen, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vanen,

med tillsats av socker eller annat sömingsmedel eller av

aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med

undantag av frakt- och bäisaft samt köksväxtsaft enligt

nr 20.09:

vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,

med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller

av aromämne:

ur 100

kolsyrat vatten............................... 100 kg

Ofri

T 44:-° (12%)

fria

37:-a (10%)

ur 100

annat................................................... 100 kg

andra slag:

B fri

T 44:-° (12%)

fria

37:-a (10%)

901

malldrycker med en alkoholhall av högst 0,5

volymprocent......... ....................... 100 1

0 10:-

10:-

4:-

andra:

ur 909

kolsyrat vatten........................... 100 kg

Ofri

fria

T 344:-°

l88:-a

(49%)

(27%)

ur 909

andra............................................ 100 kg

B fri T 344:-a (49%)

fria

188:-a (27%)

22.03

001

Malldrycker: med en alkoholhalt:

överstigande 0,5 volymprocent men inte

2,25 volymprocent (lättöl)............... 100 1

O 10;-

10:-

4:-

002

överstigande 2,25 volymprocent men inte 3.5

volymprocent (öl)............................. 100 1

0 12:-

l2:-°

10:-

100 kg

T 20:-a (5 %)

17:-a (4 %)

003

överstigande 3,5 volymprocent

(starköl)............................................ 100 1

B 14:-

14:-a

12;-

100 kg

T 33:-a (5%)

28:-a (4%)

22.04

Vin av färska dravor, inbegripet vin som gjorts starkare genom tillsats av alkohol; dravmust, annan än sådan

enligt nr 20.09:

fri

22.05

22.06

101 109

211 212 219

291

292 293

294 299

ur 300 ur 300

101 102 109

901

902 903

904 909

musserande vin, med en alkoholhalt:

överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volymprocent..........................................

överstigande 2,25 volymprocent... 100 1

annat vin; dmvmust vars jäsning har förhindrats eller avbratits genom tillsats av alkohol;

på kärl rymmande högst 2 liter, med en alkoholhalt;

överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volymprocent......................................

överstigande 2,25 volymprocent men inte 15

volymprocent.............................. 100 I

överstigande 15 volymprocent ............... 1(X) I

på kärl rytrunande mer än 2 liter, med en alkoholhalt;

överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volymprocent......................................

överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent;

på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 1

på andra kärl........................... 100 I

överstigande 15 volymprocent:

på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 I

på andra kärl........................... 100 I

annan druvmust:

på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 I

på andra kärl............................... 100 1

Vermut och annat vin av färska dravor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen; på kärl rymmande högst 2 liter, med en alkoholhalt:

överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volympitx:ent.........................................

överstigande 2,25 volymprocent men inle 15 volymprocent.................................. 100 I

överstigande 15 volymprocent ... 100 i

på kärl rymmande mer än 2 liter, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volymprocent..........................................

överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent;

på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 I

på andra kärl............................... 100 I

överstigande 15 volymprocent:

på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 I

på andra kärl............................... 100 I

Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nänmda eller inbegripna någon annanstans:

musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt:

Ofri B40:-

Bfri

B 15;. 8 40:-

B fri

B 15:-

15

B7:-

7:-

8 40:-

40

8 30:-

30

8 25:-

10

B 10:-

10

fri

B fri

8 15:-8 40:-

fri

8 fri

8 15:-B7;-

B40;-8 30:-

firi fri

fri

fri 16:-

fri

fri fri

16:-12:-

10:-4:-

fri

6:-16;-

fri

6:-3;-

16:-12;-

001 002 003

004 005

006 009

101 109

201 209

100

201 209

301 309

401 409

501 509

901

överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25

volymprocent..........................................

överstigande 2,25 volymprocent... 100 1

andra slag, med en alkoholhalt:

överstigande 0,5 volymprocent men inte

2,25 volymprocent ...............................

överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent:

på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 1

på andra kärl............................... 100 1

överstigande 15 volymprocent;

på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 1

på andra kärl.............. .'.............. 100 1

Odenamrerad efylalkohol med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; efylalkohol och annan sprit, denamrerade, oavsett alkoholhalt: odenamrerad efylalkohol med en alkoholhalt av minsl 80 volymprocent:

avsedd att användas uteslutande för kemisk omvandling..............................................

annan ..................................................

etylalkohol och annan sprit, denamrerade, oavsett alkoholhalt;

avsedda att användas uteslutande fdr kemisk

omvandling..............................................

andra.......................................................

Odenamrerad efylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker; sammansana alkoholhaltiga beredningar av sädana slag som används för framställning av drycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används fdr framställning av drycker ....

sprit erhållen genom destillering av dravvin eller pressåttrstoder av dravor:

på kärl rymmande högst 10 liter.... 100 I

på andra kärl................................... 100 I

whisky:

på kärl rymmande högst 10 liter.... 100 1

på andra kärl................................... 100 1

rom och taffia:

på kärl rymmande högst 10 liter... 100 1

på andra kärl................................... 100 1

gin och genever:

på kärl rymmande högst 10 liter.... 100 1

på andra kärl................................... 100 1

andra slag;

drycker med en alkoholhalt överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent

Ofri B 100;-

B fri

B25:. B 10:-

B40:-8 50:-

B6 % B6 %

B6 % B6 %

B 5 %

B 67:50 B 17:505

B40:-B 15:-'

B 67:50 B 17:505

B 40:-B 15:-'

B fri

fri 100:-

fri

fri 6 %

fri 6 %

5 %

67:50 17:505

40;-15;-'

67:50 17:505

40:-15:-'

fri

fri

5,1 % 5,1 %

5,1 % 5,1 %

2 %

27:-7:-5

16:-6:-5

27;-7:-5

16;-6:-'

fri

902

likör, bitter och liknande drycker

andra;

brännvin, okryddat eller kryddat; vodka:

100 1

B 92:50

92:50

37:-

903

på kärl rymmande högsl 10 liter . . .

100 1

B40:-

40:-

30:-

904

på andra kärl............................

100 1

B 15:-'

15-5

11-255

andra:

905

på kärl rymmande högsl 10 liter . . .

100 1

B 67:50

67:50

27:-

909

pä andra kärl............................

100 1

B 17:505 B6 %

17:505 6 %

7:-5

22.09

Ättika .................................................

2,4 %

173 Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

23.01

100

Mjöl och pelletar av kön eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga till männniskoföda; grevar: mjöl och pelletar av kön eller andra djurdelar; grevar

B fri

fri

fri

200

mjöl och pelletar av fisk eller av kräftdjur, blötdjur

eller andra ryggradslösa vattendjur ..........

8 fri

fri

fri

23.02

Kli, fodermjöl och andra äterstoder, även i form av pelletar, erhållna vid sikming, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:

100

av majs................................................ 100 kg

T71:-(85 %)

fri'

60:-(72%)

200

av ris ................... ....... 100 ke

T 71:-

fri*

60;-

BT » ■** ••■■•■••■«**■>>•■«••*>•• KJ% O

(18 %)

(15%)

300

av vete ............................................. 100 kg

T71:-(100%)

fri'

60;-(85 %)

400

av annan spannmål............................. 100 kg

T71:-(65%)

fri'

60;-(55 %)

500

av baljväxter....................................... 100 kg

T71:-(13 %)

fri*

60;-(11 %)

23.03

100

Äterstoder från slärkelsefiramställning och liknande äterstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframslällning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar: äterstoder från stärkelseframställning och liknande

äterstoder........................................... 100 kg

T 114;-(48%)

fri*

70;-(30%)

200

betmassa, bagass och annat avfall från

sockerftamslällning............................ 100 kg

T 868:-(118 %)

fri*

730:-(100 %)

300

drav, drank och annat avfall från bryggerier eller

brännerier ......................................... 100 kg

T71:-(59%)

fri*

55;-(45%)

23.04

Oljekakor och andra fasta äterstoder från utvinning av

sojabönolja, även malda eller i form av pelletar 100 kg

T114:-(63 %)

fri*

70;-(39 %)

23.05

Oljekakor och andra fasta äterstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form

av pelletar............................................ 100 kg

T 114:-(11 %)

fri*

70:-(6%)

23.06

Oljekakor och andra fasta äterstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar;

100

av bomullsfrön ................................. 100 kg

T 114 % (70 %)

fri*

70;-(43 %)

200

av linfrön............................................. 100 kg

T 114:-(81 %)

fri*

70;-

(50 %)174

Ofri

T65;-

(45%)

B fri

8 fri

T 1115:-(174 %)

B fri T 1115:-(174 %)

B fri T 1115:-(186 %)

B fri Ofri

T30;-(28 %)

23.07 23.08

23.09

300 400 500 600

ur 900 ur 900 ur 900

100 900

101 ur 102 ur 102

ur 109 ur 109

ur 901 ur 901

ur 902

ur 902 903

av solrosfrön..................................... . 100 kg

av raps- eller rybsfrön...................... . 100 kg

av kokosnötter eller kopra.............. . 100 kg

av palmnötter eller palmkämor .... . 100 kg

andra slag:

mandelkli.................................................

oljemjöl från ricinusfrön.........................

andra .......................................... 100 kg

Vindrav; rå vinsten........................................

Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfell samt vegetabiliska äterstoder och biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

ekollon och hästkaslanjer..........................

andra slag ...................................... 100 kg

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur: hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

hundbröd ...............................................

annat torrfoder:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej

innehållande mjölkpulver ................

annat........................................ 100 kg

annat foder:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej

innehållande mjölkpulver..................

annat......................................... 100 kg

andra slag:

hund- eller kattfoder i andra förpackningar; foder

för andra sällskapsdjur:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej

innehållande mjölkpulver...................

annat........................................ 100 kg

mineralfodermedel, antibiotikafodermedel och viiaminfodermedel. inbegripet kolinkloridfoder-medel;

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej

innehållande mjölkpulver...................

annat...................................................

melasserad bettnassa och andra

sölade fodermedel........................ 100 kg

T 114:-

fri*

70 %

(107 %)

(66%)

T 114;-

fri*

70:-

(93%)

(58%)

T 114:-

fri'

70:-

(94%)

(58 %)

T 114:-

fri*

70:-

(131 %)

(81 %)

B fri

fri

fri

Ofri

fri

fri

T 114:-

fri*

70;-

(66%)

(41 %)

B fri

fri

fri

fri fri*

fri

fri

55:-(38 %)

fri

fri

710:-(111 %)

fri

710:-(111 %)

fri fri*

fri

710:-(119 %)

25:50

(23 %)175

909

annat............................................. 100 kg

T 1115:-

(22 %)

fri*

710:-(14 %)

176 Tulltaxe-

Vamnummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nununer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

24.01 Rätobak; lobaksavfall.....................................

B fri

fri

fri

24.02 Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller tobaksersänning: cigarrer och cigariller innehållande tobak:

vikt högsl 1,7 g per sfyck................ 100 sl

B 1:70

1:70

fri

vikt högre än 1,7 g men inte högre än 3 g per

Sfyck.................................................. 100 st

B 3:20

3:20

fri

vikt högre än 3 g men inte högre än 5 g

per Sfyck ........................................ 100 sl

B 6:60

6:60

fri

vikt högre än 5 g per styck.................. 100 st

cigaretter innehållande tobak:

B 8:90

8:90

fri

vikt högst 0,85 g per sfyck.............. 100 st

B 0:60

0:60

fri

vikt högre än 0,85 g per sfyck............. 100 st

andra slag;

cigarrer och cigariller inte innehållande tobak:

B 1:10

1:10

fri

ur 900

vikt högst 1,7 g per styck............ 100 st

B 1:70

fri

fri

ur 900

vikt högre än 1,7 g men inte högre än 3 g per

sfyck.............................................. 100 st

8 3:20

fri

fri

ur 900

vikt högre än 3 g men inte högre än 5 g per

Sfyck.............................................. 100 st

B 6:60

fri

fri

ur 900

vikt högre än 5 g per sfyck............... 100 st

cigaretter inte innehållande tobak:

B 8:90

fri

fri

ur 900

vikt högst 0,85 g per styck ...... 100 st

B 0:60

fri

fri

ur 900

vikt högre än 0,85 g per sfyck..... 100 st

B 1:10

fri

fri

100 Andra varor tillverkade av tobak eller lobaksersättning; "homogeniserad" eller "rekonstimerad" tobak; tobaksextrakt: röktobak, även innehållande tobaksersättning (oavsett

mängden)............................................. 100 kg

B 487:50

487:50

fri

andra slag:

"homogeniserad" eller "rekonstimerad" tobak . . .

B fri

fri

fri

990 B fri

fri

fri

12 Riksdagen 1994/95 1 saml. Nr 35 Del A

T\illtaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i Rirhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

29.05

Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer: andra polyoler:

430

mannitol.................................................

B 11 %

11 %

7 %

440

D-glucitol (sorbitol)...................................

B 11 %

11 %

7 %

178 Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i förhand!.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

33.01

Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet "concretes" och "absolutes": resinoider: koncentrat av eteriska oljor i féa, icke flyktig olja, vax e.d., erhållna genom s.k. enfleurage eller maceration; terpenhalliga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av

B fri

fri

fri

179 Tulltaxenummer

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderlvat; kaseinlim:

kasein............................................................

B fri

fri

fri

andra slag ....................................... 100 kg

B 14:-

14;-

9:-

35.02 Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproieiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat; äggalbumin;

tjänligt till människoföda:

torkat........................................... 100 kg

100 kg

O300:-

T 3972:-° (96 %)

300:-°

216:-2860:-a (69 %)

annat............................................ 100 kg

100 kg

0 100:-T 596:-° (263 %)

100:-°

72;-429;-° (189 %)

otjänligt till människoföda........................

Ofri

fri

fri

900 B fri

fri

fri

35.03 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt urspmng, dock inte kaseinlim enligt nr 35.01 . 100 kg

B 14:-

14:-

9:-

35.04 Pepioner och peplonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt..........................................................

Bfri

fri

fri

35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse: dextrin och annan modifierad stärkelse:

innehållande mer än 20 % stärkelse eller

stärkelseprodukter......................... 100 kg

100 kg

0 40:40 T 319:-° (85 %)

40:40°

24:20 190:-° (51 %)

andra slag......................................................

lim och klister:

09 %

9 %

5,7 %

innehållande mer än 20 % stärkelse eller

stärkelseprodukter......................... 100 kg

100 kg

0 40:40 T 319:-a (56 %)

40:40°

24:20 190:-° (33 %)

andra slag..................................................

09 %

9 %

5,7 %

180 Tulltaxenummer

Varanummer

Vamslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

1 43.01

2

3

Oberedda pälsskiim (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp lämpliga fdr körsnärsbmk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 41.01, 41.02 eller 41.03..............................

4 B fri

5 fri

6 fri

183 Tulltaxenummer

Varanummer

Vamslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Överenskomna medgivanden

1 50 01

2

3 Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling ..

4 B fri B fri

B fri

5 fri fri

fri

6 fri

50 02

Råsilke, inte snott eller tvinnat.

fri

50.03

Avfall av namrsilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga for avhaspling, gamavfell samt rivet avfell och riven lump)......................................................

fri

184 Tulltaxe-

Vamnummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

51.01

B fri B fri

fri fri

fri

51.02

Fina eller grova djurhår, okardade och okammade . . .

fri

51.03

Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet

garnavfall men inte rivet avfell och riven lump.................................................................

B fri

fri

fri

185 Tulltaxenummer

1

52.01 52.02

52.03

Vamnummer

Vamslag

Basmllsatser i forhandl.

Gällande mllsatser

Overens-komna medgivanden

3

4 8 fri

8 fri

8 3.8 %

5 fri

fri

3.8 %

6 fri

Avfall av bomull (inbegripet gamavfell samt rivet avfall

och riven lump)...............................................

Bomull, kardad eller kammad........................

fri

fri

186 Tulltaxe-

Varanummer

Varaslag

Basmllsatser

Gällande

Överens-

nummer

i forhandl.

mllsatser

komna medgivanden

1

2

3

4

5

6

53.01

Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet gamavfell saml rivet avfall och

riven lump)......................................................

B fri

fri

fri

53.02

Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa

(inbegripet gamavfell samt rivet avfall och riven lump)

B fri

fri

fri

* Infdrselavgift (Hänvisar till 1, 2, 4, 7, 10, 11, 12, 16, 17, 20 och 23 kap.)

a Råvarakosinadsutjämning (Hänvisar till 4, 8, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 35 och 38 kap.)

' Minimimllen kan justeras i relation till utvecklingen av produktionskostnaderna i Sverige för dessa varor. Denna justering skall emellertid inte i något fell överstiga utvecklingen av levnadskostindex i Sverige under samma period. (Hänvisar till nr 07.02 och 07,07)

Sverige förbehåller sig rätten att enligt GATT Artikel XXVm modifiera importprisintervallen och den differentierat bundna milen i relation till utvecklingen av CIF-prisema för import till Sverige av äpplen och päron. (Hänvisar till nr 08.08)

' Beroende på ändring i mlltaxelagen är basmllsatsen = mllsalsen fr o m 1 juli 1992, se SFS (1992:570). (Hänvisar till nr 15.17)

' Avgiftskoefficient 1,6 (Hänvisar lill nr 16.02)

5 Tullsatsen avser en alkoholhalt av 50 volymprocent vid -K20 °C. (Hänvisar till nr 22.08)

o g

i 1

c

S s •fi '2 i2 ■a

t'! —

C S

II

o. u E o-

S

kl O

u a

>

Vi

.X

a

u ja

"O O

—

:0

e ii

•« o 00 .S

-* ri Tt ■*

o o 00 ON \0 »o Tt vo

f- t-- m TT

o ■» t~- —

> 'Su

•o v

E

A

5 1

2 o

o §

CA

u •o e

<

r- —. Tj- in

Tj- tJ- (N r- »Ti

SS

•= e

SOOOOOOOOQm —

2g

3

=5 "9.

■■5'5 a

J2

L.I ' S

e

a

4>

(l>

T3

ii O C Z3 •'

"5 -g I

3

1

•a

il

i.1

9. u

e °-

u

Ji

■

s

.

e

:n

u

o

h

n

>•

—

J2

2

3

• M

b

° >

JQ

TJ

0 -

b

> s

O

• 0

•

0J3 C

U

■ ""

i2

u

3

c

s

K

v

>

■a

■3

H

'Sil

■o

v

E

x;

it

0

J

0

CA

*- 0

s

0 >

s*

j

>

si

ca

"S .£

1

äoi

<

<ä

o

S

g .'

OJ) u .

É i5

i s

-gli II

|1 ■c i

oo"

t

t

i

tu

fe 'i

I i

I

15

I

S

•S .é

5 o;

Q

I S

i i

.O

o.

o,

3

u

en fe

:

.o

a

d. o.

3

tu

fe

o\ trj w r

n - Os

o vo »n m

i

o\

8

5

O;

o\

g\

-

■»».

yr,

r~

CT>

o

ov

On

o\

ON

On

rj - - -H -M

:s

m

5

•

1

1

g;

1

5

M » -• « (N

■a

if

I

i i

sa s

CO w

On o -<

On O O

=> 5i P Ä r- S P

On Q —

On Ö O

5; M i;

NO r~

ON On

io"5'~:r-ooON'":o'-: >ö~-. no ":!<■■ :oö-:on

ONOoONinONnONOONf-Qv on—'ONNOONrNONrONfiöoo

ONVOONCVIONOOONTj-ONONOm ONONOONfONrONOONO

NO t~ 00

ON ON On

5; ■* ."Ä I3N -

e et

.et o

,2?

2>

/-

~

3

US

_3

u

■(«

G

CO

JS

o

8

■g

1

§

el

t

o

•5

•3 w

00 fi

3 .2,

0 13

.2 w

3 .>

15

O.K9

> O-

ed k.1

C

■m

00 u

>

•5 S

'5

> =2

to

■c 3

X

J "

?! JS

lä 8

•g

.o 3

■.o c

2 I

3 o

> -a

■ j=

os o

tu en

u

H

CO

5i

3 S

00 C3

"(rt

cd

O

*rf

w

•g

■8

•a

CQ

o

g

s

•cd

M

1

a

•<

>

_c

'S

DC

e

4a

■o

NO

r~

00 ON

g

H

ON

On

ON

On

O

■—

in

NO

r-.

00 On

ON

ON

ON

ON

On

On

ON

ON

ON

ON

cs

5 ?

NO

On On

00 CJN On C On on

— — — — — rM

E

1 §

a o

oa

18 S Sb

es

■o

3

ea

1 E .S w

■g I s

oo 2 -3

- i

NO t-. QO On Q

On ON On ON O

ON ON ON ON O

— — — — (SI

S 3

iO-t-ONäOONONONSON ONOONCIONONONIS.

On — ONOONinONOooNo

— — — — — ON — 00— 00(St~

a

I

> s

oo g 3 o

ca £

u — 3 Si

ä

CO

c

•a

u

Z

>■

w

.»

.a

J3

OQ

a

•a

J3

•s

I-I CA

OJ Uk

-i •

•3 i;

o c

i

iS 3

O

> "O

y

K O

3 So

tfl flj o

CJ Cl o

o s o

I

UI

in

r

BB

SO r 00 O* O

0\ Os Os Os O ös 0> 0\ Os o

CO

fe

'i

8S

vo r- 00 o\ Q

0\ On 0\ 0\ o Os 0\ Os Os O

o.

c

3 11)

CO

H to

:

s

i2

UI

•i

H

E

«

.S eö

3

ea

•s-g § s

o c3 *: 5

aa 2 w - — •« S

Ul N.

•<

NO

r

00 ON

8

H

NO

r

00 ON

8

NO

r

00 On

8

ON

S

ON

ON

o

ON

g\

On

ON

o

ON

On

On

On

—

—

u-i

»O

p:

in

f

00 On

ON

On

On

ON

ON

ON

ON

ON

On

ON

On

On

On

On

On

Ol

On

On

-

-

-

(N

—*

—«

—

—•

—

(S

-

—

-

—<

—

X

td

I

> !4

a -c

CQ .5

.- .SP

3 «

•§

o. "■ .«

> •§..>

« c

00 c CO

IS

CQ o O

J3

2

!3

13 Riksdagen 1994/95 1 sand. Nr 35. Del A

ii

p-

Xi

.«

■n

a

o

c

3 S

.1

O

er

•O

Oi S

3 So

CO

XI

o.

o.

(fl

u

>

CO

H

CO

O

<

q

cs

lO

c*

t- OC) CD

C3 ON 0\

CS — —

■O

s

•a 1-! ?

NO

OO

ON

On

Ol

O

ON

On

ON

ON

8 S

00 ON

On On

On Oi

00

a

u

■o

E

1 §

a 2

S oo

3 " S w

8 SiS g

:= -M 3 g •< "

8 S

; in":No'-:t-;'oc>.o'rp.

OnnOONOinOON—'CSNNOÖ ONCNONrON—-ONSOOiOgW)

C3mONtNONOONC3C?Nr■..ONO ONTtCTNCNON-iONONONOOONO

— CN — cs — r4 — — — — CN— «cs — CN — cs — — — — CN —

•52

te to

= :§.

11

op

Ny -cd

3 S!

Is

o. " .Cd

13 j2 a

194 JU

c

4>

•5

g

O

H

Oi

(fl

B

«

3

1

O

>

•a

B

13

OO C

c

irt

2 2

'O

j:

•

c

8

i2 2

eo 3

SÖ

•1

>

c

c

ec

2 .!a

•o

■g

S 1

S3

ca

3

aa

8 §1 g

u

— *cd •<

5 ici

s tu

1

§

op

k«

«

'i2

"§

op c CO .£ S X 5 .S

195 M

C

U

Tj

Im

1

■a a

H

A

E

3 O

>

■a

<5 8

a o

_3

c

B

Ifl

2

o

Oj

•o 1

1

1

i

c

'S

u

H

CO

.o 2

D.

ex

Q.

IX

3 W5

UJ

UJ

>

5

K

to

H

p

CO

to

-

o

< -

<

»n

TT

Cl

CN

H

q

r--

ri

CN

CN

CS

CS

CN

ocj

[

OO

On

_,

NO

ON

On

On

O

NO

r

00 On

»n

ON

ON

On

On

On

On

ON

CJN

On

O

—>

—

CN

—<

S ao

3 5

ei

■a

3

ea

ö-SSJ

U '3 brt

g S.S g

- e{>'M=N oo 2 S' = ■— •« 3 g

■<

8 o

!Co)Pos'oN?ooo2;oo

0< ■ 0\ . 0> -Os ■ 0\

Osrosososr-osinosm

C-.; q Tt

On 00

w-i pr, vo [ 00 os Q Os ; 0\ Os os o Q

o* o Os Os 0 O O

»o -: o

On 00 0\

Os in Os

S CO

CQ

1

1-

u

5

i

3 Vi

•8

X ii

■ 3

<

o

CQ

196 U c

•o .a

•5 S ■■o c

' i

I

3 3

o •a

- JS

CK O

2

CO

H to

%

J3

3

to

5

■o s cg

.c .cd

O s

Ii

•<.3

8 P

•s

o. E

U 4)

sa

ca

E st

00

30

■O 3

ea

'5 E S UJ

.= ö " " e

CO

.2 o •!? CO

o a *-: o - Moo-.='

-j 2

— 'Cd

00

on Cd w ■«

.a

3

E

r- 00 os

Os Os o»

;s " ;:: P M

8

so r-

O os os

_, -- Os"© vS so

__- OsOOO\»nOs(NO\OOOS>r)QrN Os os

00 Osr~"0s(0s040»'0s00'0 Os Os

(-s) vo — sOm — >n—"inrN-

U

S c/5

1

00

k.

w

1

3

(fl

1

X

0.

(O

•Cd

•«

>

rt

0.

E

öO

c

CO

C

'c

u

X

>

Ut

3

CQ

.c

o

197 S

c

g

"öj

■e

jU

2 ■3

u

2

i

1

o

>

•o

OJ

i

CJ

o

M

-s

_3

s

oo c

B

CO

2 2

■O

tfl Q

0£

O

I'"

*M

■<

g

s

e<

2

.s

•a

M

1

d. o.

3 w,

s

UI

fe

SÖ

00 00 r-

oooo

00

ON

1

..

NO

p~

00

ON

Q

On

ON

O

On

ON

ON

ON

O

—

—

—

-

r-

00

ON

V)

r-

00

(JN

C

ON

C7N

ejN

On

ON

ON

ON

On

ON

C?N

CN

-

—

CN

.o 2

UJ

>

CO

H

to

o -

< -

c*

,

ON

rn

en

CN

d

ö

ö

8 S

--_ — — — cs

en d

.!£

>

o

JC

M

Q

S

■ä

8

.a

ca

w

:i

E

aa

_

BO

•D 3

E o

1

CO

aa

■a

C

fe

.2

3)

S

■rt

3

1

B

•<

""-

(N so o ''I-

oö r r- so

oo

Os

s

„

so

r

OO

O*

Q

„M

os

OS

O

OS

Os

Os

Os

o

o

r

OO

o

V

so

r

00 Os

Os

Os

Os

Os

Os

OS

OS

Os

OS

Os

Os

Os

OS

—

—

(N

»

rmm

(N

8 5

!C'ÄQS:'2£o2;»n5Os-OsöOsooOsr-Osu-iOTt- (Js .OsOsOs. OsS.

—'(N — rsi — —' — — — -(N —

1

Ui

c

UJ

tfl

CO

iC

k..

M

1

o

ca

1

eo

Si -s

3 «»

2 S

> ■g.-ä

cd c

ep a CO

.E S X

> 2

S 1

w

1

Ä

•3

S

■2

(rt

rt

3

1

O

>

■a

ä 'é

f

UI CO

to

f

UJ CO

fe

eC

0)

a

5 2

■o

■s

i

»n so r- oo os o

Os os Os Os Os o

Os Os Os Os Os O

- —

SO

r

00 Os

8

SO

r-

Os

os

Os

O

Os

o*

=i.

—

»n

so

r-

«n

Os

Os

Os

Os

Os

OS

Os

Os

Os

Os

o

Os

Os

1—t

CM

-

"-

E

1 §

a 2

ca

8 p

On CN On r-.

•5

_3 v,

E o

1

CO

aa

JC

'O

C

fe

u

•é

S?

en

v

oo

B O

60

rt

.3

3

e

r-

On _

00 r- — OO iy.N On

On (3N . ON "; On

ONr-.ONCnON0OONC*l

— NOsO — in — 1/1

c<1

CJN

EU

3 I—I

3

•cg

>

Ui

'c

UJ

t/i

CO

•C

i-.

s»

s

3

o

1

f

.. .2?

2P c to

c IU —

11 = 5 2

(fl

ca CJ o

e >

s

1—

2 ■a

2

■o

3

t/i

cd

3

1

O

>

•O

1

■v

B a eo

3

I

.2?-o — 00 "S-

C" Cd o

00 -

•Il

00 On

8

On

ON

O

r

00 Os

o

ON

Os

o\

Ol

OS

—I

(N

ål

E

,.

1

3 Ii

> CO

aa

u

'g fe

u

8 S

«g

oO ' 1 -

oo =1

■'c

■<

oo

On

3

..M

On

On

5

-.*

r

00 Ol

On

On

Ol

On

ON

ON

CN

I

u

3 o II

eo c CO

IF

(S-S

o

1

£

lä

2 •o

a

2

C

to

2

3 S

O

>

•O

u

J3

Oi

8

3 S

.2 M

c

B

c« b'

o

Or)

_

■O

J= 'Cd

Q

Q

O 53

g

eo

CS

II •<.ä

O

«rf

1

,c

'S

eo

2

■ä

"S

fl

B

£

1

UJ

UJ

S

to

H

H

to

CO

Q -

Q

< -

<

cs

en

»o

r

o

rn

CS

d

ON

On

cs

cs

cs

cs

—

so r 00 o* Q

Os Os Os Os o

Os Os Os Os O

— — — -H fs

1

r-

00 On

8

_

sO

r-

00 Os

8

_

On

On

Ol

O

0\

Os

os

Os

O

r-

00 Os

so

00 On

On

ON

Os

Os

OS

ON

On

2

Os

O;

Os

On

—

rs

-

H

cs

E

1> 1>

I §

a o

> *

S 00

en NO cs 00 wi Tt »et TT rn

■Q

"w!

O

•C3

>

C/3

a

x:

4J •O

"c

t-i 4J

L

u

B .O

8

i

3 C

1

'b

•<

>

.Q

s

,_

ä

p3

u

NO

r-.

00 ON

8

NO

(-~

00 Ol

8

H

SO

r

00 OS

8

H

On

On

On

On

O

5

Ol

Ol

On

O

Os

os

Os

O*

O

=<

m

[

«n

5

c-

W

o;

u-i

»O

r

00 Os

On

ON

c:s

ON

C3N

CJN

O

Os

Os

Os

os

os

Os

O.

O.

ON

2

On

Ol

OS

Os

Os

Os

Os

Os

—*

—

cs

(N

(N

•5 2

■c UJ S CO

3 o 1

u. .2?

0< »fl

> -2..=:

op c to

c: a> —

■3 X -

5 5

• B

■.o

t-.

O

•

(2

u

C

1

■a

:0

fl

3

i

-g

>

T3

4J

"ciJ

1

.O

2 UJ fe

3 c3.

ec

2 1

I

■o

II"

.ä

OJ ii

i i

13 SJ

•g to

I

n

E w,

11

— »Cd

•<

8 S

5; ' ä

Os W-i Q so

_ OS r O O

(2

u:

UJ

I 1

1- s?

s s

o. "• .Cd

> •S >

II

CQ CJ O

4>

-3 E

S a

1 "

o :S

E ■3'

U 2

202 Bilaga - Exportsubventioner

Tulltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i åtagandelistan för exportsubventioner

Produktbeskrivning

Tulltaxenummer

Vete och vetemjöl

10.01, 11.01, 11.03.11, 11.03.21

Foderspaimmål

10.02- 10.05, 10.07- 10.08, ll.i

11.04, 11.07

Ris

-

Oljehaltiga fröer

-

Vegetabiliska oljor

-

Oljekakor

-

Socker

-

Smör och smörolja

04.05 Skummjölkpulver

04.02 Ost

04.06 Andra mjölkprodukter

04.01, 04.02

Nötkött

02.01,02.02,02.06.10-02.06.2?

ex 16.02.10, 16.02.50, 16.02.90

Griskött

02.03, 02.06.30 - 02.06.49, ex 02.09.00, 02.10.11 - 02.10.19, ex 16.01.00, ex 16.02.10, 16.02.41, 16.02.42, 16.02.49, 16.02.90

Fjäderfäkött Fårkött

02.07, ex 02.09.00, ex 02.10.90, 16.02.31, 16.02.39, 16.02.90

" Se bilaga

-nilltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i ätagandelistan f5r exportsubventioner

Produktbeskrivning Tulltaxenummer

Levande djur 01.01.11, 01.02.10, 01.03.10

Ägg 04.07, 04.08

Vin

Frukt

Grönsaker 07.03.10 - 90, 07.04.90, 07.06.10, 07.06.90, 07.10.80, 07.07.00,

07.08.20, 07.09.70, 07.10.21, 07.10.80, 20.04.90, 20.05.40

Tobak

Bomull

Bearbetade produkter ex 04.03.10, ex 04.03.90, ex 08.11.10 - 90, ex 15.17.10, ex 15.17.90,

ex 16.01, ex 16.02.10, 16.02.20, 17.04.10, 17.04.90, 18.06.10, 18.06.20, 18.06.30, 18.06.90, 19.01.10, 19.01.20, 19.01.90, 19.02.11 - 19, ex 19.02.20, 19.02.30, 19,02.40, 19.03.00, 19.04.10 - 19.04.90, 19.05.10, 19.05.20, 19.05.30, 19.05.40, 19.05.90, 20.04.10, 20.05.20, 20.06.00, 20.07.91 - 99, ex 20.08.92, ex 20.09.10 - 90, 21.03.20, ex 21.03.30, 21.03.90, 21.04.10, 21.04.20, 21.05.00, 21.06.10, 21.06.90,

ex 22.02.10, ex 22.02.90, 22.03.00, ex 22.08.90, 35.02.10, 35.05.10, 35.05.20, ex 38.09.10

Se bilaga

204 Allmänna anmärkningar (industrivaror) Genomförandet av medgivanden (kolumn 4) *)

a) Allmänna bestämmelser

Om inget annat anges nedan skall alla medgivanden som tas upp i kolumn 4 genomföras i fem lika stora sänkningssteg. Den första av dessa sänkningar skall ske då WTO-avtalet träder i kraft, och varje efterföljande sänkning skall ske den 1 januari varje efterföljande år.

b) Kemiska produkter:

Tullama på varor som innefattas i överenskommelsen om att eliminera tullama på särskilt angivna firamaceutiska varor kommer att elimineras omedelbart vid ikraftträdandet av WTO-avtalet (se den följande allmänna anmärkningen).

Medgivanden för alla andra kemiska varor kommer att genomföras enligt följande:

Bastullar 10 % eller 5 lika stora sänkningar

därunder

10.1 % eller däröver 10 lika stora sänkningar

De altemativa maximumtullar som anges i kolumn 4 för tullpositioner med specifik tull inom kapitel 28, 29, 31, 35, 36 och 37 kommer att införas den dag då WTO-avtalet träder i kraft.

Den altemativa maximumtull som anges i kolumn 4 för statistiskt varunummer ur 38.23.102 kommer att införas enligt de allmänna bestämmelsema om genomförandet av medgivanden, med utgångspunkt från en bastull (värdetullekvivalens) på 9.2 %.

c) Kapitel 50-63

Medgivanden för textilier och kläder kommer att genomföras i 10 lika stora sänkningar.

d) Kapitel 72-73

Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora steg.

e) HS 9501-9505

Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora steg.

Se bilaga 205

Farmaceutiska varor

Tullama på farmaceutiska varor enligt definitionen i GATT-dokument L/7430 kommer att elimineras i överensstämmelse med föreskriftema i detta diskussionsprotokoll och de förfaranden som anges däri.

Tecknet R i kolumn 4 anger de tullpositioner som täcks av dokument L/7430.

*) Med "kolumn 4" avses här kolumn 4 i den svenska tullbindningsiistan i GATT. Uppgiftema i denna kolumn återfinns i kolumn 6 i den följande förteckningen.

Se bilaga 206

Tulltaxe-

Varunummer

Varuslag

Bastullsatser

Gällande

Överens-

nummer

i förhandl.

tullsatser

komna medgivanden

6 INDUSTRIVAROR

03.01 Levande fisk:

akvariefisk ..................................................

Bfii

fii

fri

ål (arter av släktet AnguUla) ....................

0 fii

fti

fri

03.02 Fisk, färsk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 03.04;

äl (arter av släktet Anguilla) .....................