Ändring i sametingslagen (1992:1433) m.m.
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 2 november 1995
Ingvar Carlsson
Margareta Winberg
(J ordbruksdepartementet)
Prop.
1995/96:77
I propositionen föreslås att Sametinget skall kunna lämna partistöd till departier som är representerade i Sametinget. Bidraget skall bekostas inomramen for Sametingets anslag och fordelas på ett sådant sätt att inget partiotillbörligt gynnas eller missgynnas. Hur stort belopp som far användasför partistöd bestäms av regeringen. Vidare föreslås att ledamöter och er-sättare i Sametinget skall fa rätt till den ledighet från sina anställningarsom behövs för att kunna fullgöra uppdraget i Sametinget, dess styrelseoch nämnder.
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 1996.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 77
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) .. 4
3 Ärendet och dess beredning....................... 5
4 Sametinget................................... 5
5 Partistöd .................................... 7
6 Rätt till ledighet från anställning for ordinarie ledamot och
ersättare .................................... 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november
1995 ....................................... 12
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag om ändring i sametingslagen (1992:1433),
2. godkänner vad regeringen förordar om rätt för Sametinget att lämnapartistöd (avsnitt 5).
1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 77
Härigenom föreskrivs att det i sametingslagen (1992:1433) skall inforas
en ny paragraf, 2 kap. 3 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap. Sametinget
3a§
Ledamöter och ersättare har rätttill den ledighet från sina anställ-ningar som behövs för att fullgörauppdragen i Sametinget, dess sty-relse och nämnder.
Denna lag träder i kraft den 1 april 1996.
Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och samtidigt ett samisktfolkvalt organ. Sametingets verksamhet inleddes i augusti 1993.
Sametinget har hemställt att det i sametingslagen (1992:1433) införs be-stämmelser om att partistöd skall kunna lämnas till partier som är repre-senterade i Sametinget. Sametinget har vidare hemställt om en ändring isametingslagen så att ledamot får rätt till ledighet från sin anställning vidutövande av uppdrag för Sametingets räkning.
I det följande behandlar regeringen dessa frågor.
I prop. 1992/93:32 om samema och samisk kultur m.m. anförde rege-ringen bl.a. att även om många som räknade sig som samer hade ett bety-dande intresse för den samiska kulturen var gruppen samer totalt sett såliten att detta speciella inslag i landets kulturarv kunde riskera att utplå-nas, om inte särskilda åtgärder vidtogs för att stödja en levande samiskkultur. Samema hade själva skapat olika organisationer för att bevaka vadde ser som samiska intressen, men enligt regeringen borde ett mer kraft-fullt instrument för främjandet av den samiska kulturens utveckling skapasgenom en särskild statlig myndighet, Sametinget, med överblick över desamiska frågorna. Detta under förutsättning att samema själva engageradesi verksamheten.
För att få ett verkligt engagemang från den samiska befolkningen bordeenligt propositionen Sametinget göras annorlunda än ett traditionellt stat-ligt verk. Samerättsutredningens förslag om en myndighet i form av ettSameting borde enligt regeringen följas. Denna lösning gav grund för ettengagemang från samemas sida, den hade bred uppslutning från samemaoch en sådan lösning hade framgångsrikt introducerats i Norge. Rege-ringen var medveten om att lösningen var okonventionell när det gälldeen statlig myndighet, men den rymdes enligt regeringen inom gällande le-gala ramar.
Det framhölls i propositionen att det förhållandet att ledamöter i statligamyndigheters beslutande organ utsågs av enskilda subjekt hade före-kommit i inte helt ringa omfattning. Sådant utseende av statliga befatt-ningshavare utgör myndighetsutövning genom enskild och kräver stöd ilag, vilket tillgodosågs genom den föreslagna Sametingslagen. I propo-sitionen underströks den principiella betydelse det hade att detta organ församiska frågor offentligrättsligt fick ställning som en statlig myndighetunder regeringen. Det framhölls att det trots benämningen ”ting” inte varfråga om något organ för självstyre, som skall verka i stället för riksdageller kommunfullmäktige eller i konkurrens med dessa organ. Enligt pro-positionen deltar samer som är svenska medborgare i riksdags- och kom-munalval som alla andra svenska medborgare. Det vore enligt regeringensmening ytterst olyckligt om en del av Sveriges ursprungsbefolkning skulleskiljas ut från landets styrelse och politiska liv.
Samerättsutredningen hade föreslagit att de valda ledamöterna, såsom Prop. 1995/96:77i Finland, borde formellt förordnas av regeringen. Detta skulle markera attSametinget är en förvaltningsmyndighet under regeringen trots att dessledamöter väljs i särskilda val. Regeringen fann en sådan ordning mindretilltalande och föreslog i stället att vad som borde förbehållas regeringenvar att utse ordföranden för Sametinget bland tingets ledamöter och dettaefter förslag från tinget.
Enligt propositionen måste ledamöterna, eftersom det rörde sig om enstatlig myndighet som lyder under regeringen, vara svenska medborgare.Tinget fick därmed enligt propositionen samma drag av kollegial myn-dighet som exempelvis s.k. nämndmyndigheter som organiseras som rådmed ledamöterna som det egentliga beslutande organet.
I sametingslagen (1992:1433) ges bestämmelser om Sametinget, varsuppgift enligt 2 kap. 1 § lagen främst är att bevaka frågor som rör samiskkultur i Sverige. Sametinget skall verka för en levande samisk kultur ochdärvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar dennakultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att besluta om fördelningenav statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur ochsamiska organisationer samt av andra medel som ställs till samemas ge-mensamma förfogande. Sametinget skall utse den styrelse för sameskolansom aves i 8 kap. 6 § skollagen (1985:1100). Vidare skall Sametinget le-da det samiska språkarbetet. Till Sametingets uppgifter hör också särskiltatt medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas,däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten. Slut-ligen är det en särskild uppgift för Sametinget att informera om samiskaförhållanden.
Sametinget består av 31 ledamöter som utses genom val bland densamiska befolkningen. Val skall hållas vart fjärde år. Sametingslagen träd-de i kraft den 1 januari 1993 och det första valet till Sametinget hölls imaj 1993. Sametinget påbörjade sin verksamhet i augusti 1993.
Rösträtt till Sametinget har den som är upptagen i sameröstlängd. I
3 kap. sametingslagen finns bestämmelser om valet. Den som har rösträttoch är svensk medborgare är valbar till Sametinget. Kandidater till Same-tinget skall anmälas till valnämnden senast den 25 mars valåret. Av an-mälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande samman-slutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgiftpå namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Sametingets val-nämnd beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande samman-slutningar och kandidater. Andra än kandidater för registrerade grupper,partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. Regeringen för-ordnar, efter förslag av Sametinget, ordföranden för tinget. En av Same-tinget utsedd styrelse sköter den löpande verksamheten.
Regeringens förslag: Partistöd skall kunna lämnas till de partiersom är representerade i Sametinget. Bidraget bekostas inom ramenför Sametingets förvaltningsanslag och skall fördelas på ett sådantsätt att inget parti otillbörligt gynnas eller missgynnas. Regeringenbestämmer hur stort belopp som far användas för partistöd.
Bakgrund: Medel till Sametingets verksamhet anvisas under tionde hu-vudtitelns anslag D 1. Sametinget. I årets budgetproposition (prop.1994/95:100 bil. 10) redogjorde regeringen för att Riksrevisionsverket vidsin granskning av Sametingets redovisning för räkenskapsåret 1993/94 in-vänt mot att 494 000 kr av medel på anslaget har betalats ut som stöd tillpartier representerade i Sametinget. Enligt verkets uppfattning far anslagetinte disponeras för partistöd. Enligt villkoren i regleringsbrevet för bud-getåret 1993/94 fick anslaget nämligen endast användas till lönekostnader,arvoden till ledamöter i Sametinget, lokalkostnader och övriga förvalt-ningskostnader.
Regeringen gjorde i budgetpropositionen den bedömningen att Same-tingets medel inte bör få användas för partistöd eller andra bidrag till sa-miska organisationer. För bidrag till samiska organisationer borde även ifortsättningen användas de av Sametinget disponerade medlen ur bl.a.Samefonden.
Riksdagen godtog regeringens förslag (bet. 1994/95 :KU37, rskr.1994/95:244). Riksdagen konstaterade att Sametinget är en statlig förvalt-ningsmyndighet vars 31 ledamöter utses genom val bland den samiska be-folkningen. Riksdagen delade regeringens bedömning att Sametingets me-del inte bör användas för partistöd eller andra bidrag till samiska orga-nisationer. Den pågående översynen av det kommunala partistödet kundeenligt riksdagen dock eventuellt ge underlag för en annan bedömning iframtiden.
Med anledning av riksdagens beslut anges i regleringsbrevet för Same-tinget för budgetåret 1995/96 som villkor att anslaget inte far användasför partistöd eller liknande ändamål.
Sametinget har genom skrivelser till riksdagen och till Riksrevisions-verket sammanfattningsvis utvecklat behovet av partistöd på följande sätt.Sametinget är ett folkvalt organ. Ledamöterna i tinget utses genom valbland den samiska befolkningen - inte av regeringen - även om Same-tinget också är en särskild statlig förvaltningsmyndighet. Partistödet är in-te en utgift tillhörande Sametingets myndighetsuppdrag, utan det utgår föratt partier som är representerade i Sametinget skall kunna fullgöra sina de-mokratiska förpliktelser mot det samiska folket. Partistöd utbetalas iSverige till partier som finns representerade i folkvalda organ på såvälriksnivå som på regional och lokal nivå och från vilka Sametinget inte av-viker vare sig på det sätt valen förrättas eller i fråga om representativitetoch demokrati. Stödet skall inte sammankopplas med de bidrag som läm-nas till samiska riksorganisationer och föreningar och som fördelas av
Sametingets kulturdelegation. Frågan om utbetalande av partistöd är i Prop. 1995/96:77stället sammanbunden med Sametingets status som folkvalt organ. Demo-kratin förutsätter enligt Sametinget att partierna i Sametinget, förutom attaktivt delta i tingets möten, kan bedriva ett politiskt arbete mellan mötes-tillfällena. Det är därför absolut nödvändigt att avsätta medel till stöd förde partier som finns representerade i Sametinget för att dessa skall kunnabedriva ett meningsfullt politiskt arbete såväl inåt mot tinget som utåt motdet samiska samhället. Enligt Sametinget är det ytterst angeläget att denpolitiska processen inte hindras av att partierna saknar medel för sinverksamhet. Ett stort ansvar har lagts på de partier som är representeradei Sametinget för att föra den politiska debatten såväl med sina egnaväljare som med andra. Insatsen begränsas naturligtvis om inte partiernakan erhålla stöd för sin verksamhet. Enligt Sametinget är partistöd engrundpelare i ett folkvalt styrelseskick och Sametinget är delaktigt i ensådan ordning.
Sametinget har den 1 juni 1995 begärt en ändring av sametingslagen såatt ekonomiskt bidrag, partistöd, skall kunna lämnas till de partier som ärrepresenterade i Sametinget. Partier representerade i Sametinget föreslåsatt, i likhet med partier i andra folkvalda organ i Sverige, få en ekonomiskgrund för sin informations- och opinionsbildande verksamhet och däri-genom verka för att stärka en demokratisk utveckling utan att vara be-roende av enskilda bidragsgivare.
Stöd till partier som deltagit i riksdagsval
Till politiskt parti som deltagit i val till riksdagen lämnas stöd enligt lagen(1972:625) om sådant stöd. Stödformerna är partistöd och kanslistöd.Fråga om stöd prövas av partibidragsnär.mden.
Kommunalt partistöd
Kommuner och landsting far enligt 2 kap. 9 och 10 §§ kommunallagen(1991:900) ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de poli-tiska partier som är representerade i fullmäktige. Fullmäktige skall beslutaom partistödets omfattning och formerna för det. Stödet far inte utformasså att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. Stödet skall främjapartiernas informationsverksamhet och förbättra deras möjlighet att aktivtmedverka i opinionsbildningen bland medborgarna och därigenom stärkaden kommunala demokratin.
Stöd till partier i kyrkofullmäktige
Kyrkliga kommuner saknar däremot enligt 12 § lagen (1972:704) omkyrkofullmäktigeval m.m. befogenhet att utge annat ekonomiskt stöd tillde politiska partierna än bidrag till valsedelskostnader. En församling farbesluta att ett parti som är eller genom valet blir representerat i kyrko-fullmäktige i församlingen skall få bidrag av församlingen till partiets
kostnader för valsedlar. Beslutet skall innehålla att ersättning lämnas till Prop. 1995/96:77varje sådant parti efter enhetliga grunder. Detsamma gäller för kyrkligasamfalligheter där det ingår en församling med direktvalt kyrkoråd. Beslutom bidrag skall därvid avse ett parti som är eller genom valet blirrepresenterat i kyrkorådet i församlingen. Riksdagen har nyligen (bet.
1994/95 :KU29, rskr. 1994/95:192) avslagit motioner med yrkande om attmöjligheten till ett kyrkokommunalt partistöd skall införas. Riksdagenhänvisade till att den pågående översynen av det kommunala partistödetkunde utgöra ett värdefullt underlag för bedömning av frågan om mot-svarande stöd skall införas för de kyrkliga kommunerna. I avvaktan på re-sultatet av översynen borde riksdagen inte ta ställning i frågan.
Den 25 augusti 1994 bemyndigade regeringen chefen för Civildeparte-mentet att tillkalla en kommitté för att utreda vissa frågor om partiernaoch de förtroendevalda i kommuner och landsting (dir. 1994:86). Kom-mittén skulle bl.a. ha till uppgift att överväga formerna för det kommu-nala partistödet. Det är denna översyn som enligt riksdagens uttalande kankomma att ge underlag för en framtida bedömning om Sametinget skallkunna lämna partistöd. Den 9 februari 1995 återkallade emellertid rege-ringen bemyndigandet att tillkalla kommittén. Några andra direktiv om enöversyn av det kommunala partistödet har inte utfärdats. Det finns därföringen anledning att vänta med att ta ställning till frågan om Sametingetskall kunna lämna partistöd.
Skälen för regeringens förslag: Sametinget är såväl ett samisktfolkvalt organ som en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen.Trots att Sametingets ledamöter utses genom val är det inte något organför samiskt självstyre. Inte minst mot bakgrund av vad Sametinget anförtom behovet av partistöd talar enligt regeringens uppfattning emellertidövervägande skäl för att stöd bör kunna lämnas till de partier som är re-presenterade i Sametinget. Ett sådant partistöd bör lämnas från tionde hu-vudtitelns ramanslag Sametinget. För innevarande budgetår har anvisats15 082 000 kr till Sametinget. Sametinget bestämmer hur anslaget för-delas för olika ändamål. Partistödet får bekostas inom ramen för det ansla-get. Ytterligare medel för ändamålet bör således inte anvisas. Regeringenbör ange hur stor del av anslaget som högst far användas för partistöd.Det bör stå Sametinget fritt att bestämma om stödet, i likhet med vad somgäller för riksdagspartier, skall lämnas i form av kanslistöd, partistöd elleren kombination av båda stödformerna. Stödet skall dock fördelas mellande partier som är representerade i Sametinget på ett sådant sätt att ingetparti otillbörligt gynnas eller missgynnas. Om kanslistöd lämnas bör detdärför ske med ett lika stort belopp för varje parti som är representerat iSametinget. Stöd i övrigt till partierna, partistöd, bör fördelas i förhållandetill det antal ledamöter som representerar partiet i Sametinget. Någraändringar av sametingslagen behövs inte.
Regeringens forslag: I sametingslagen (1992:1433) infors enbestämmelse om att Sametingets ledamöter och ersättare har rätt tillden ledighet från sina anställningar som behövs för att kunna full-göra uppdragen i Sametinget, dess styrelse och nämnder.
Bakgrund: Sametingets 31 ledamöter är utsedda genom val. För leda-möterna skall enligt 2 kap. 2 § sametingslagen (1992:1433) utses ersätta-re. Ordförande och vice ordförande utses enligt paragrafens andra styckebland tingets ledamöter. Sametinget skall enligt 2 kap. 4 § bland tingetsledamöter utse en styrelse om högst sju ledamöter och lika många er-sättare. Enligt 2 kap. 5 § sametingslagen skall Sametinget dessutom till-sätta en valnämnd och kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt be-hövs för beredning, förvaltning och verkställighet.
1 sametingslagen finns ingen bestämmelse om att ledamot eller ersättarehar rätt till ledighet från sin anställning för att fullgöra uppdrag som sa-metingsledamot.
Sametinget har den 1 juni 1995 begärt en ändring av sametingslagen såatt ledamot av Sametinget har rätt till ledighet vid utövande av uppdragför Sametingets räkning. Sametinget har under det gångna arbetsåret sam-manträtt tre gånger. Varje sammanträde tar minst fyra dagar inklusiverestid. Sametingets styrelse sammanträder 6-8 gånger om året. Ett sty-relsesammanträde pågår normalt i två dagar. Dessutom uppdrar Same-tinget åt ledamöter att ingå i arbetsgrupper av olika slag och att delta ikonferenser för Sametingets räkning. Uppdragen har medfört att ledamöterser sig tvungna att begära ledighet från sina anställningar för att kunnafullgöra uppdragen. Framför allt från trygghetssynpunkt är det enligtSametinget angeläget att en ledamot som fullgör uppdrag för Sametingetsräkning har uttryckligt lagstöd för rätt till ledighet.
Rätt till ledighet för riksdagsledamöter
Riksdagsledamot och ersättare far enligt 4 kap. 6 § regeringsformen full-göra uppdrag som ledamot utan hinder av tjänsteuppgift eller annan sådanförpliktelse som åligger honom.
Rätt till ledighet för förtroendevalda enligt kommunallagen (1991:900)Förtroendevalda har enligt 4 kap. 11 § kommunallagen (1991:900) rätt tillden ledighet som behövs för uppdragen. Med förtroendevalda avses enligt4 kap. 1 § lagen ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige och lands-tingsfullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer ochrevisorsersättare.
10 Rätt till ledighet för förtroendevalda enligt kyrkolagen (1992:300)Förtroendevalda enligt kyrkolagen (1992:300) har enligt 12 kap. 10 § la-gen samma rätt till ledighet som förtroendevalda enligt kommunallagen.Med förtroendevalda avses enligt 12 kap. 1 § kyrkolagen valda ledamöteroch ersättare i kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkorådet ochövriga nämnder samt beredningar. Med förtroendevalda avses också revi-sorer och revisorsersättare, ordföranden och vice ordföranden i kyrko-stämma samt kyrkoherden eller någon annan präst som har utsetts till ord-förande eller vice ordförande i kyrkorådet.
Skälen for regeringens förslag: Sametinget är såväl ett samiskt folk-valt organ som en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen. Same-tinget är inte något organ för självstyre i vissa frågor. Det skiljer sig där-vidlag från riksdag, borgerliga kommuner och kyrkofullmäktige. Trotsdetta talar enligt regeringens uppfattning övervägande skäl for att mot-svarande rätt till ledighet från anställning bör ges ledamot och ersättarei Sametinget. Rätten bör gälla ledighet som behövs för att kunna fullgörauppdraget i Sametinget, dess styrelse och nämnder. Rätten till ledighet börsåledes vara begränsad till uppdrag som är direkt knutna till Sametingetsverksamhet. Om en ledamot fullgör annat uppdrag som inte är en direktföljd av uppdraget som ledamot eller ersättare, gäller således inte rättentill ledighet. Det senare kan exempelvis avse förordnande som ledamot istyrelsen for Samefonden, där regeringen enligt 24 § första stycket ren-näringsforordningen (1993:384) utser tre av de sex ledamöterna efter för-slag av Sametinget. Eftersom det inte finns något krav på att de före-slagna skall vara ledamöter eller ersättare i Sametinget, bör rätten till le-dighet inte omfatta ett sådant styrelseuppdrag. Förslaget föranleder enändring i sametingslagen.
11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson,
Tham, Schori, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Winberg
Regeringen beslutar proposition 1995/96:77 Ändring i sametingslagen(1992:1433) m.m.
gotab 49157, Stockholm 1995